Seniorers psykiska välmående under pandemin år 2020 i Solna kommun : En kvantitativ studie på före detta Hälsoprojektdeltagare

(1)

Seniorers psykiska välmående under

pandemin år 2020 i Solna kommun

- En kvantitativ studie på före detta

Hälsoprojektdeltagare

Rana Salem & Henrik Nilsson

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på om den psykiska ohälsan

bland Solna kommuns seniorer ökat under coronapandemin. Vidare att undersöka vilka strategier denna grupp använt sig av för att öka sitt psykiska välmående under pandemin. Vi har också velat utröna vad seniorerna anser att hälsopedagoger skulle kunna ge för stöd under pandemin. Frågeställningarna: 1) Har den psykiska ohälsan ökat bland seniorerna i Solna kommun under coronapandemin jämfört med tiden innan Corona? 2) Vad har seniorer i Solna kommun använt för strategier för att öka sitt psykiska välmående under coronapandemin? 3) Anser seniorerna i Solna kommun att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad?

Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som riktar sig till 72 tidigare

hälsoprojektdeltagare från våren 2020 i åldrarna 65–84. Två enkäter har fyllts i; den första innan pandemin, och den andra ett år senare. Från dessa har jämförelser gjorts för att bedöma skillnader. Frågorna rör hälsa och funktion i vardagen, övriga frågor rör valda strategier under Corona samt vad man förväntat sig av hälsopedagoger.

Resultat: Signifikanta skillnader på ökad psykisk ohälsa sågs för nio av enkätsvaren. För

resterande elva enkätsvar sågs inga signifikanta skillnader. Hälsan bedömdes som sämre än för ett år sedan (p<0,05). 1 av 3 svarade att hälsan är något eller mycket sämre jämfört med 2020. 28%-enheters ökning sågs för de som uppgav att känslomässiga problem stört sociala aktiviteter måttligt, ganska mycket eller extremt mycket (p<0,05). Man uppgav att man kände sig mindre pigg, energisk och lycklig (p<0,05). Strategier som valts för att öka det psykiska välmåendet var TV/skärmtid (61% oftare), tele- och videosamtal (45%) och hemmaträning (44%). Ökning sågs även av motion utomhus (40%) och sociala medier (35%). 7 av 10 ansåg att hälsopedagoger kunnat hjälpa under pandemin. Man hade gärna sett att råd, tips och samtal gavs om hälsa och träning, att träning hölls digitalt och utomhus.

Slutsats: Den psykiska ohälsan har ökat hos Solna kommuns seniorer under pandemin.

Upplevd hälsa har skattats sämre. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet förenar sig med lägre risk för att drabbas av folksjukdomar och psykisk ohälsa.

Hälsopedagogen har en viktig roll i att förhindra fysisk och psykisk ohälsa under tider av pandemier men också i framtiden då man besitter verktygen till att sprida både fysiskt och psykiskt välmående. Det är avgörande att hälsopedagoger blir en prioriterad yrkeskategori för att förhindra folksjukdomar som diabetes, fetma och psykisk ohälsa. Det skulle öka folkhälsan och ge stora samhällsvinster.

(3)

Innehållsförteckning

1 Introduktion………..5 1.1 Existerande forskning………...……...6 1.2 Corona………..…………...7 1.3 Psykisk ohälsa………...……...……...7 1.4 Hälsoprojektet………..8 1.5 Vad gör en hälsopedagog?….………..…………8

2 Syfte & frågeställningar..……….8

3 Metod………...8

3.1 Utformning………...…………...……8

3.2 Datainsamling………...9

3.3 Analys………...10

4 Resultat………...10

4.1 Psykisk ohälsa bland seniorer………...….10

4.2 Strategier under Corona………...……..14

4.3 Hur skulle hälsopedagoger kunna hjälpa under Corona? ………...15

5 Diskussion………..16 5.1 Ökad psykisk ohälsa bland seniorerna i Solna kommun under Coronapandemin…16

(4)

5.4 Styrkor och svagheter……….………...22

6 Slutsats………...23

7 Avslutande ord………...24

8 Käll- och litteraturförteckning………...25

Bilaga 1 - Litteratursökning, syfte och frågeställningar………...29

Bilaga 2 - Redovisning svar på frågor som använts ur RAND-36………31

Bilaga 3 – Svarsfördelning strategier samt svar på vad hälsopedagoger kan stötta med……..35

Bilaga 4 – Data enkätsvar……….38

Bilaga 5 – Ej signifikanta skillnader……….…42

(5)

1 Introduktion

Världshälsoorganisationen, WHO, tillkännagav den 11 mars 2020 Covid-19 som en global pandemi (WHO, 2020). Enligt 1177 - Vårdguiden (2020) är Covid-19 en infektionssjukdom som orsakas av ett virus kallat Corona.Viruset har sitt ursprung i Wuhan, Kina, i slutet av 2019 (Wang et al., 2020). Sjukdomen påminner ofta om förkylning eller influensa, med feber och hosta. Covid-19 har allvarligt drabbat människor världen över med en ofta dödlig utgång. I skrivande stund (8 mars 2021) har drygt 2,6 miljoner i världen avlidit. I Sverige är siffran 13 000 (Worldometers, 2021).

Som åtgärd mot att begränsa smittspridningen levde mer än en tredjedel av världens befolkning i december 2020 i delvis eller total lock down (Musinguzi & Asamoah, 2020). Människor har blivit förvisade till att leva i karantän i sina hem och därmed tvingats begränsa kontakt med andra förutom med de man lever med. Omvälvande samhällsförändringar som en konsekvens av covid-19 kan komma att göra avtryck på folkhälsan både på kort och lång sikt. Det har höjts röster om Coronas påverkan på människors fysiska hälsa av att röra sig mindre, men kanske framför allt har det tvistats om i vilken grad det är psykiskt påfrestande att inte kunna träffa familj, släkt och vänner i samma utsträckning.

Sverige har till skillnad från många andra länder valt en strategi som består av rekommendationer snarare än förbud och nedstängning (lock down) för att minska

spridningen av covid-19 (Yoo, 2020). Folkhälsomyndigheten (2020) menar att ju äldre man är, desto större är risken för allvarlig sjukdom och död, om man dessutom har andra

sjukdomar ökar risken ytterligare. En studie som Folkhälsomyndigheten publicerade i juni 2020 visade att för gruppen 70 år och äldre var dödligheten 4,3 procent jämfört med 0,1 procent för personer yngre än 70 år. Fram till slutet av 2020 hade Folkhälsomyndigheten därför särskilda rekommendationer för personer som tillhörde 70+ och/eller en riskgrupp. Social isolering av detta slag leder bland annat till kronisk ensamhet, som kan ha skadliga effekter på det fysiska och mentala välbefinnandet om den varar tillräckligt länge (Banerjee &

(6)

problem hos den äldre delen av befolkningen och associeras med psykisk ohälsa och självmordsbeteende (Luanaigh & Lawlor, 2008; Stickley & Koyanagi, 2016). Det är

väldokumenterat att längre perioder av isolering i karantän mot sjukdom har skadliga effekter på den psykiska hälsan (Stickley & Koyanagi, 2016). Äldre personer är dessutom mer utsatta för social isolering och ensamhet eftersom de är funktionellt mer beroende av

familjemedlemmar eller stöd från samhällstjänster (Hwang et al., 2020).

Med denna uppsats vill vi undersöka hur äldre påverkas av att leva under förhållanden som den pågående Corona-pandemin inneburit. Fortsättningsvis vill vi ta reda på vilka strategier som använts för att hålla uppe den psykiska hälsan, för att denna kunskap ska kunna överföras till dem som är i behov av den nu och i framtida liknande scenarion. Dessutom vill ta reda på om äldre förväntat sig något av hälsopedagoger under pandemin, och i så fall vad.

1.1 Existerande forskning

Den frågeställning vi väljer att undersöka hos en svensk äldre population har inte tidigare forskats på. Av logiska skäl saknas forskning kring långsiktiga psykologiska konsekvenser hos äldre som begränsandet av socialt fysiska kontakter inneburit under coronapandemin. En svensk studie på äldre av Kivi et al. (2020) publicerades i den tidiga fasen av pandemin (juni 2020). En av författarnas slutsatser var att välbefinnandet bedömdes lika högt eller till och med högre än tidigare år. Detta trots att man kunde se en ökad oro kopplad till COVID-19-pandemin.

En studie av González-Sanguino et al. (2020) uppvisar heller inte några negativa effekter av pandemin. Studien bestod av 3480 spanska deltagare och man kunde inte påvisa depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos äldre om de dels hade god ekonomi samt om de ansåg att lämplig och adekvat information getts om COVID-19-pandemin. I länder som beslutat om striktare isoleringsåtgärder än Sverige, har det även gjorts studier på pandemins påverkan hos äldre och riskgrupper. I en australiensisk studie har belägg tagits fram som tyder på att pandemin haft negativa psykiska hälsoeffekter, vilket fört med sig ökad ångest och större social isolering (Smith & Lim, 2020). I en amerikansk studie av Costa et al. (2020) med deltagare som hade en psykisk sjukdom, uppgav nästan alla (98 %) att de

upplevde minst ett stort orosmoment i samband med COVID-19-pandemin, och långt mer än hälften upplevde tre eller fler stora problem.

(7)

I en annan amerikansk studie av Killgore et al. (2020) undersöktes 1 004 vuxna individer vilka levde i lock down. Med deltagarnas självskattning kom man fram till att vissa individer är mer psykologiskt motståndskraftiga än andra, något som kan vara av stor relevans mot psykisk ohälsa kopplat till COVID-19-pandemin. Individerna med störst motståndskraft sågs hos dem som tenderade att komma ut oftare, tränade mer, upplevde mer socialt stöd från familj, vänner, sov bättre samt bad oftare.

1.2 Corona

Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen påminner ofta om förkylning eller influensa, med feber och hosta. Sjukdomen kan spridas genom närkontakt med personer som är smittade, huvudsakligen via luften (Folkhälsomyndigheten, 2020). De vanligaste symtomen för Covid-19 är feber, hosta, och andningsbesvär. Men även andra symtom som muskelvärk, diarré och att förlora smak och luktsinne (Folkhälsomyndigheten, 2020). I Sverige har Folkhälsomyndighetens införda rekommendationer/restriktioner inneburit en viss del av begränsningar. Man bör undvika platser där folk vistas och endast vid behov handla eller gå till apoteket. Detta har påverkat människor på̊ olika sätt då restriktionerna kan öka oro, depression och stress. Restriktionerna om att hålla social distansering ökar

förekomsten av ensamhet och isolering, vilket indikerar att öka risken för förtida död (Holt-Lunstad et al., 2015). Den negativa påverkan hos individers psykiska välmående blir påtaglig. Seniorernas psykiska hälsa blir extra hårt ansatt på̊ grund av att de har haft särskilda

restriktioner om att avstå social och fysisk kontakt då risken för att bli allvarligt sjuk ökar med stigande ålder (Folkhälsomyndigheten, 2021).

1.3 Psykisk ohälsa

För personer över 65 år vilka känner sig ensamma kan ses en större andel depressiva symtom jämfört med om man inte upplever ensamhet (Bekhet & Zausznniewski, 2012). Enligt

(8)

sociala nätverket minskas, makes/makas bortgång eller när man känner sig bortprioriterad av familjemedlemmar (Brännberg Fogelström & Hjälm, 2020).

1.4 Hälsoprojektet

Hälsoprojektet är ett mångårigt samarbete mellan Solna kommun och Gymnastik- och Idrottshögskolan, där hälsopedagogstudenter utför hälsotester och enkätundersökningar, utöver den primära del som består av att hålla i åtta veckors träning för denna seniorgrupp (Gymnastik- och Idrottshögskolan, 2019). Hälsoprojektet våren 2020 avbröts tidigt på grund av Corona. Dock hann vi samla in svar från RAND-36 - en enkät som mäter generell

hälsorelaterad livskvalité (RAND Corporation, 2021).

1.5 Vad gör en hälsopedagog?

En hälsopedagogs uppgift är framför allt att uppmuntra människor till att vilja välja en livsstil som gör att de håller sig friska samt utvecklar god hälsa (Framtidsutveckling i Sverige AB, 2021). Utöver att stimulera till fysisk aktivitet bidrar hälsopedagogen med unik kunskap om preventivt hälsoarbete. Hälso- och rörelsepedagoger blir vanligare i skolan, och en ny arena där hälsopedagoger anställs är inom psykiatrin (Gymnastik- och Idrottshögskolan, 2021). Arbetet kan röra sig om att utföra varierande friskvårdsaktiviteter för anställda på ett företag eller att organisera mer strategiska insatser för att öka hälsan för en individ eller för en grupp (Framtidsutveckling i Sverige AB, 2021). Hälsopedagoger behövs eftersom livsstilsrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa ökar i alla åldrar (Gymnastik- och Idrottshögskolan, 2021). En hälsopedagog som utbildats på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm kan bland annat arbeta med att genomföra och utveckla hälsorelaterade projekt på arbetsplatser, fysisk

aktivitet på recept (FaR) och personlig tränare (Gymnastik- och Idrottshögskolan, 2021). Titeln ”hälsopedagog” fungerar som samlingsnamn för en rad yrkeskategorier inom hälsa. Personlig tränare, hälso- och livsstilscoacher, dietister är exempel på olika professioner inom hälsa som kan benämnas som hälsopedagoger (Hydén, 2014).

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att ta reda på om Solna kommuns seniorers psykiska ohälsa har ökat under coronapandemin. Vidare att undersöka vilka strategier som denna grupp använt för att öka sitt psykiska välmående. Avslutningsvis ämnar vi utröna ifall gruppen anser att

(9)

hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad. De frågeställningar vi har är:

1. Har den psykiska ohälsan ökat bland seniorerna i Solna kommun under coronapandemin jämfört med tiden innan Corona?

2. Vad har seniorer i Solna kommun använt för strategier för att öka sitt psykiska välmående under coronapandemin?

3. Anser seniorerna i Solna kommun att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad?

3 Metod

3.1 Utformning

Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som riktar sig till tidigare hälsoprojektdeltagare från våren 2020 i åldrarna 65–84. Frågorna rör hälsa och funktion i vardagen. Respondenterna har fått välja ett svarsalternativ som stämmer bäst in på̊ varje fråga.

Enkätsvaren från 2020 inkom just innan Corona bröt ut på bred front. Det gör att vi kan jämföra med svar från innan Corona för att besvara vår första frågeställning. Vi har ett år senare tillfrågat hälsoprojektdeltagarna att besvara frågor ur RAND-36. Därutöver har vi lagt till frågor gällande deltagarnas strategier samt eventuellt förväntat stöd från hälsopedagoger för att besvara andra och tredje frågeställningarna.

3.2 Datainsamling

Från Hälsoprojektet 2020 har vi använt enkätsvaren från RAND-36 och har nu ett år senare bett deltagarna besvara de enkätfrågor som vi ansett varit relevanta för vår frågeställning. Via mailutskick till de tidigare 72 stycken Hälsoprojektdeltagarna förklarade vi syftet med studien och att vi skulle uppskatta att de fyllde i online-enkäten som länkats till.

(10)

under pandemin och i så fall med vad (frågeställning 3). Sammantaget är vår förhoppning att enkätfrågorna ska hjälpa oss att ta reda på seniorernas psykiska hälsa under pandemin. Detta ger oss en generell uppfattning kring deras livskvalitet men även bakomliggande faktorer som kan ha inverkan. Eftersom enkäterna gjordes digitalt har vi kunnat samla in och sammanställa data på kortare tid jämfört med postutskick. Vi tror att eftersom seniorerna tidigare har tagit del av enkäterna 2020, så har de varit förhållandevis bekanta med frågorna och

svarsalternativen.

Enkäten 2021 gjordes via Google Forms och svaren var anonyma. Totalt innehöll enkäten 28 frågor där respondenterna fick självuppskatta sitt välmående fysiskt och psykiskt, sin

livskvalitet, hälsotillstånd etcetera. Innan enkäterna publicerades för respondenterna

försäkrade vi oss om att frågorna uppfattades korrekt genom att låta tre oberoende personer besvara den.

3.3 Analys

Enkätsvaren från Google Forms exporterades till Excel där svarsalternativen döpts om med en siffra för att kunna rangordnas. Exempelvis har spannet “utmärkt, mycket god, god,

någorlunda, dålig” rangordnats från 1 till 5. Från var och en av de 20 frågorna från RAND-36 har vi analyserat och jämfört de två svarskolumnerna; svaren från 2020 (innan Corona) med svaren från 2021 (efter Corona). Analysen har gjorts i Excel där vi använt oss av formler för oberoende t-test, konfidensintervall samt standardavvikelse. Metoden oberoende t-test valdes eftersom vi vill testa skillnader mellan de två enkäterna, samt att respektive respondents båda enkätsvar varit okända för oss då “efter-Corona”-enkäten var anonym. I annat fall hade parat t-test varit att föredra. Utöver det presenterar vi även i diagram relevanta svarsskillnader i procentuell fördelning. För de sex enkätfrågor som rör val av strategier presenteras svaren med diagram. På frågan om och vad seniorerna förväntat sig som stöd från hälsopedagoger presenteras en sammanställning av svaren.

4 Resultat

I studien ingår 59 enkätsvar från innan Corona (2020). Av de 59 var 46 kvinnor (78%) och 13 män (22%). Motsvarande siffra för 2021 är 67 enkätsvar av totalt 72 tillfrågade (bortfall 7 %). Av 67 är 49 kvinnor (73%) och 18 män (27%). Medelåldern 2020 är 72 år respektive 73 år för

(11)

2021. Uppgift om civilstatus saknas för 2020. Civilstatus för svarande 2021: 45%

gifta/sambo, 40% ensamstående, 14% särbo och 1% annat. I redovisningen för enkätsvaren nedan anges medelvärdet för respektive år. Talet till vänster är 2020s svar och talet till höger är 2021s. Av de 20 frågorna från RAND-enkäten ses signifikanta skillnader mellan enkäterna för nio av enkätsvaren. För resterande elva enkätsvar ses inga signifikanta skillnader.

4.1 Psykisk ohälsa bland seniorer

Frågeställning 1: Har den psykiska ohälsan ökat bland seniorerna i Solna kommun under coronapandemin jämfört med tiden innan Corona?

1) Hälsan bedöms som sämre jämfört med för ett år sen, se figur 1

Enkätfråga 2: Upplevd hälsa nu jämfört med för ett år sen

Man upplevde hälsan som sämre jämfört med för ett år sedan. Nästan en tredjedel (31 %) svarade att man bedömde hälsan som något sämre eller mycket sämre. Denna siffra var en femtedel (19 %) 2020. 7 % svarade att man bedömde hälsan som något bättre eller mycket bättre, att jämföra med 24 % 2020.

Figur 1. Mycket bättre=1, Något bättre=2, Ungefär densamma=3, Något sämre=4, Mycket sämre=5. Medelvärde tidigare: 2,9 och medelvärde under Coronapandemin: 3,2, p<0,05=signifikant skillnad

0% 19% 58% 19% 5% 3% 28% 62% 6% _1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Mycket sämre

Något sämre Ungefär densamma

Något bättre Mycket bättre Jämfört med för ett år sen, hur skulle du bedöma din

hälsa nu?

(12)

3) Mindre sociala aktiviteter på grund av fysisk hälsa / känslomässiga problem

Enkätfråga 6: I vilken omfattning har din fysiska hälsa eller känslomässiga problem stört dina vanliga sociala aktiviteter senaste 4 veckorna?

Figur 2. Inte alls=1, Lite grann=2, Måttligt=3, Ganska mycket=4, Extremt mycket=5. Medelvärde tidigare: 1,6 och under Coronapandemin: 2,3. p<0,05=signifikant skillnad

4) Känner sig mindre pigga

Enkätfråga 7: Har du känt dig pigg senaste 4 veckorna?

Figur 3. Hela tiden=1, Största delen av tiden=2, En stor del av tiden=3, En viss del av tiden=4, En liten del av tiden=5, Inget av tiden=6. Medelvärde 2,3 tidigare och under Coronapandemin 2,9. p<0,05=signifikant skillnad

5) Känner sig mindre energiska

Enkätfråga 11: Har du känt dig energisk senaste 4 veckorna?

4% 0% 7% 32% 58% 7% 7% 25% 25% 34% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Extremt mycket Ganska mycket

Måttligt Lite grann Inte alls I vilken omfattning har fysisk hälsa/känslomässiga problem stört

vanliga aktiviteter? 2020 2021 0% 0% 14% 16% 54% 16% 1% 6% 16% 34% 37% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Inget av tiden En liten del av tiden En viss del av tiden En stor del av tiden Största delen av tiden Hela tiden

Har du känt dig pigg senaste 4 veckorna?

(13)

6) Känner sig mindre lyckliga

Enkätfråga 14: Har du känt dig lycklig senaste 4 veckorna?

0% 5% 29% 37% 21% 8% 0% 13% 36% 28% 18% 4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Inget av tiden En liten del av tiden En viss del av tiden En stor del av tiden Största delen av tiden Hela tiden

Har du känt dig energisk senaste 4 veckorna?

2020 2021 2% 7% 14% 38% 32% 7% 3% 13% 33% 24% 24% 3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Har du känt dig lycklig senaste 4 veckorna?

(14)

4.2 Strategier under Corona

Frågeställning 2: Vad har seniorer i Solna kommun använt för strategier för att öka sitt psykiska välmående under coronapandemin?

Figur 6. Rangordnar strategier/aktiviteter som görs mest av från vänster till höger

Mkt oftare Lite oftare Samma Lite mindre Mkt mindre Mkt oftare + Lite oftare 1. TV/skärmtid 19% 42% 36% 0% 3% 61% 2. Tele- och videosamtal 11% 34% 40% 9% 6% 45% 3. Hemmaträning 24% 20% 29% 9% 18% 44% 4. Motion utomhus 21% 19% 30% 13% 16% 40% 5. Sociala medier 6% 29% 49% 5% 11% 35% 6. Träning inomhus 5% 1% 15% 18% 61% 6% Tabell 1 19% 10% 24% 21% 6% 5% 42% 34% 20% 19% 29% 2% 36% 40% 29% 30% 49% 15% 0% 9% 9% 13% 5% 18% 3% 6% 18% 16% 11% 61%

TV/Skärmtid Tele-/videosamtal Hemmaträning Motionerar utomhus

Sociala medier Träning inomhus

G Ö R D U M E R AV F Ö L J A N D E I D A G J Ä M F Ö RT

M E D F Ö R E T T Å R S E N ?

(15)

4.3 Hur skulle hälsopedagoger kunna hjälpa under Corona?

Frågeställning 3: Anser seniorerna i Solna kommun att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad?

På enkätfrågan Tycker du att hälsopedagoger som yrkesroll skulle kunna hjälpa till under nuvarande pandemi: 69% (45 st) svarade JA. 31% (20 st) svarade NEJ.

Följdfråga enkät: Om Ja: Hur tycker du att hälsopedagoger som yrkesroll skulle kunna hjälpa till under pandemin?

De mest förekommande kommentarerna är att seniorerna önskat att hälsopedagoger hade gett råd om kost, motion och träning. Komma med förslag på aktiviteter och tips och idéer om hemmaträning. Vidare att ge träning på distans (digitalt) men även att hålla i

utomhusaktiviteter i närområden. Man hade velat se att hälsopedagoger agerat som bollplank för att ge stöttning och motivation till att röra på sig och ha goda vanor. Det hade även varit hjälpande med samtal och föreläsningar om hälsa, åldrande och kostvanor.

(16)

5 Diskussion

5.1 Ökad psykisk ohälsa bland seniorerna i Solna kommun under

Coronapandemin

För att undersöka hur Coronapandemin har påverkat seniorernas psykiska ohälsa har

enkätsvar på upplevd hälsa jämförts strax innan och under Coronapandemin. Resultatet visar att seniorerna skattar sin hälsa som sämre under pandemin. Då frågorna är många till antalet har vi i resultatdelen fokuserat på att de redovisa de viktigaste iakttagelserna och lagt

resterande som bilaga. Detta för att undvika ett oöverskådligt datamaterial. De elva enkätsvar utan signifikanta skillnader återfinns i bilaga 5. Merparten av frågorna från dessa enkätsvar har svag koppling till Corona, och kanske inte borde ha ingått.

Ett fynd är att man självskattar hälsan som sämre jämfört med för ett år sedan (enkätfråga 2). Nästan en tredjedel jämfört med en femtedel 2020 svarade att man bedömde hälsan som något sämre eller mycket sämre. WHO:s mest kända definition på hälsa från 1948 lyder: “Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott av frånvaron av sjukdom eller handikapp” (WHO, 2005). Det är därmed potentiellt tre olika aspekter som seniorerna kan ha haft i åtanke när man självskattade sin hälsa jämfört med för ett år sedan. Svaret bidrar därför endast med en pusselbit till att besvara ifall den psykiska ohälsan ökat.

Svaret på enkätfråga 1. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är: 1=Utmärkt, 2=Mycket god, 3=God, 4=Någorlunda, 5=Dålig är motstridigt i relation till svaret på enkätfråga 2 där hälsan skattades jämfört med för ett år sen. Något överraskande blev svaret på enkätfråga 1 att man skattade hälsan som något bättre efter Corona (M: 2,69 / 2,63) om än med liten marginal. Dock är detta svar inte signifikant (p=0,34). Fråga 2 får anses vara en mer adekvat ställd fråga eftersom den tar utgångspunkt i att jämföra med för ett år sen, vilket är lättare att relatera till och bör följaktligen ge ett mer adekvat svar.

För att kunna lägga till fler pusselbitar måste vi därför ta andra fynd i beaktning. Ett av dessa fynd tydliggör att känslomässiga problem legat till grund för att mindre tid ägnats åt

arbete/aktiviteter (enkätfråga 3). 39% svarade att man dragit ned på tiden, att jämföras med 15% före Corona. Det andra fyndet som kan kopplas till det nyss nämnda är att känslomässiga problem eller fysisk hälsa i större utsträckning stört ut sociala aktiviteter med familj, släkt,

(17)

vänner, etc. (enkätfråga 6). De som svarade Inte alls sjönk från 58% till 34%, en minskning med 24%-enheter. Samtidigt uppgav totalt 39% att de sociala aktiviteterna störts antingen måttligt, ganska mycket eller extremt mycket, att jämföra med 11% före Corona. Om man utgår ifrån att de respondenterna tolkat dessa frågor rätt, kan man utläsa att de känslomässiga problemen ökat sedan första enkättillfället. Arbete/aktiviteter/sociala aktiviteter involverar ofta att man träffar människor. Å andra sidan skulle det även kunna vara

Coronarestriktionerna och en rädsla för att bli smittad som man har haft i åtanke när man svarat på frågorna relaterade till känslomässiga problem.

Utöver nu nämnda tre fynd, eller pusselbitar om man så vill, framkom det ytterligare tre fynd som kan adderas för att besvara hur äldres psykiska ohälsa påverkats under pandemin. Tre enkätfrågor ställdes huruvida man de senaste 4 veckorna känt sig pigg (enkätfråga 7),

energisk (enkätfråga 11) och lycklig (enkätfråga 14). De som kände sig pigga största delen av tiden eller hela tiden minskade från 70% till 41%. Hos de som kände sig energiska antingen en stor del av tiden, största delen av tiden eller hela tiden sågs en nedgång från 66% till 50%. Slutligen så verkar seniorerna även mindre lyckliga. Andelen svar på om man var lycklig en stor del av tiden, största delen av tiden eller hela tiden sjönk från 77% till 51%.

Dessa sex fynd tillsammans förmedlar en bild av att hälsan och i synnerhet den psykiska hälsan påverkats negativt sedan Coronas inträde. Främsta orsakerna till det har förmodligen att göra med de sociala begränsningar som pandemin inneburit, för att undvika att smittas och riskera att bli allvarligt sjuk. Att kraftigt reducera sina sociala kontakter skapar en ökad isolering och ensamhet. Forskning kring isolering och ensamhet har i allt större utsträckning visat sig vara avgörande bestämningsfaktorer för upplevt hälsotillstånd. Det kan leda till ökade psykiska sjukdomar och besvär såsom depression och ångest. Dessutom kan den fysiska hälsan påverkas negativt vilket innebär ökad risk för folksjukdomar (hjärt-kärl, cancer, diabetes etc.) (Smith & Lim, 2020).

(18)

slutsatser kring hur civilstatus påverkar ur Coronasynpunkt. I analysen har vi inte specifikt beaktat civilstatus eller utbildningsgrad då det inte är centralt för vår frågeställning. Men det råder inga tvivel om att dessa är kopplade till ett ökat välbefinnande.

Seeman (2000) tar upp att den sociala miljön i en människas liv tydligt påverkar olika hälsoutfall, både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Effekterna från ett aktivt och socialt liv bär man med sig upp i hög ålder och medför bestående goda hälsovinster. Att ha ett socialt liv med goda och stödjande relationer associeras med lägre förekomst av hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Relationer som är konfliktfyllda och icke-stödjande ser dessutom ut att ha negativ effekt på det psykiska välbefinnandet (Seeman, 2000).

Ur den tristess, ensamhet och ökade inaktivitet som präglar mångas liv under Corona är det föga överraskande att seniorerna tydligt svarade att de känner sig mindre pigga, energiska och lyckliga. Dessa upplevelsetillstånd är kopplade till att ha ett aktivt och socialt liv vilket man får i relationer till andra människor. När detta fått sig en paus på obestämd framtid är det lätt att tappa livsgnistan, om än tillfälligt i väntan på vaccin och att livet ska återgå till en

normalitet. Bristen av att känna samvaro och samhörighet som man får i det fysiska mötet med till exempel familj och vänner bidrar i hög utsträckning till att ha svårt att glädjas över saker i vardagen.

Enkätsvaren visade även en viss ökning av att känna sig nervös samt en viss minskning av lugn och harmoni. Dessa resultat var emellertid ej signifikanta (återfinns i bilagan). En rädsla över att själv men även för att nära och kära kommer smittas kan vara en orsak till att man är något mer nervös och mindre harmonisk. Men också att inte veta när pandemin tar slut kan bidra till oro. Exempel på frågor som eventuellt hänger som ett mörkt moln över oss alla: Kommer det en tredje våg? Kommer virusen att muteras och bli än mer smittsamt som inget vaccin biter på? Hittills har siktet varit inställt på att en viss normalitet ska ha infunnit sig till midsommar 2021, då det är vad Folkhälsomyndigheten haft som förhoppning. Hur påverkas seniorerna fysiskt och psykiskt om ovan farhågor till frågor besannas?

(19)

5.2 Vilka strategier har seniorer i Solna kommun använt sig av för att öka sitt

psykiska välmående under Coronapandemin?

För att besvara denna frågeställning ställde vi frågor kring vilka aktiviteter man gör mer av jämfört med för ett år sen (det vill säga före Corona). TV/Skärmtid, Tele- och videosamtal och hemmaträning hamnade i topp 3. Följt av motion utomhus och sociala medier. Motion utomhus kom relativt långt ner på listan, även om det var nästan lika mycket som

hemmaträning (40% respektive 44% gjorde nu mer). Vad vi dock ej vet är hur ofta man motionerade utomhus innan Corona. Utomhusträning har visat sig ha sociala, psykologiska och fysiologiska fördelar. Bland annat kan äldres utomhusträning minska D-vitaminbrist och benskörhet (Manferdelli et al., 2019). Det har visat sig att genom att vistas och motionera i naturligt grönskande utomhusmiljö får man goda effekter på mental hälsa (Triguero-Mas et al., 2017).

Det framgår tydligt att TV/skärmtid har ökat under pandemin. Att se på TV blir naturligt att göra när andra sociala aktiviteter minskar och tristessen ökar. TV-tittande kan lätt bli ett substitut för andra mer sunda vanor. Men det kan också skänka någon form av förströelse, att tiden flyter på snabbare vissa kvällar när inte mycket annat händer. Att titta på TV är därför inte enbart av ondo, så länge det görs måttligt. Att bryta stillasittande en gång i halvtimmen bör dock göras för att motverka kroppslig inaktivitet vilket är skadligt. Genom att stå hålls muskelaktiviteten igång och mindre plasmavolymer ansamlas i nedre extremiteterna, vilket förebygger metaboliska sjukdomar (Healy et al., 2015). I en rapport över internetanvändning från Svenska Internetstiftelsen (2020) framgår att det främst är pensionärer som tagit klivet ut på internet under Corona. Man såg att ökad skärmtid inom denna grupp gjort att man känner sig mer social.

Att använda sig av tele/videosamtal verkar vara en strategi som man gör mer av. Det blir ett sätt att hålla kontakten och underhålla relationer med vänner och familj och utgör ett substitut

(20)

till videosamtal varit begränsade, om än knappt möjliga. Känslan av isolering hade möjligtvis varit än större då.

Liksom för videosamtal har användandet av sociala medier ökat enligt Svenska

Internetstiftelsen (2020), och då främst Instagram (9%-enheter från Q1 till Q3 2020) och Facebook (5%-enheter från Q1 till Q3 2020). Solnas seniorer verkar även följa denna trend då de svarade att användandet av sociala medier såsom Facebook och Instagram har ökat. 29% av seniorerna uppgav att man gör detta lite oftare, och 6% mycket oftare. Det har alltså inte inneburit en överdriven användning vilket är positivt. Även om sociala medier naturligtvis inte kan ersätta de goda effekter vi människor får av fysiska relationer med andra, kan ett måttligt och sunt användande vara positivt i en tid av pandemi. Det är tänkbart att man kan få viss oro stillad över att se livstecken från nära och kära, att se att vardagen fortsätter i deras liv. Att hålla kontakten genom att skriva meddelanden etc. har troligen en stor positiv inverkan då det blir mer personligt. Det är dock att föredra att undvika att hamna i ett

beroendebeteende där man exempelvis scrollar slentrianmässigt i personers Instagram-flöde. Det verkar snarare ha negativa effekter förknippade med depressiva symtom (Jeri-Yabar et al., 2019).

Glädjande var att hemmaträning hamnade högt på listan. Knappt hälften av deltagarna uppgav att de tränar hemma lite eller mycket oftare. Att träna hemma är dels ett sätt att ersätta många av de vardagliga fysiska aktiviteterna i miljöer med människor, men också istället för att gå på gym eller utöva andra organiserade träningsformer. Individuella träningsprogram för hemmet har visat sig minska fallolyckor, ge bättre balans och ökad benstyrka hos äldre (Hill et al., 2015). Deltagarna har förmodligen tolkat termen hemmaträning på olika sätt. För några kan hemmaträning innebära 30 minuters intensiv träning, medan för andra är det små enkla övningar som att stå på ett ben en liten stund. Vi har valt att tolka att all rörelse är bra träning. Något seniorerna verkar ha uppskattat är att SVT under pandemin lanserade Hemmagympa med Sofia. Många har dagligen följt henne och har då känt en större motivation till att utföra hemmaträningen, vilket kan vara svårt att motivera sig till på egen hand.

(21)

5.3 Vilken typ av stöd hade seniorerna i Solna kommun önskat från

hälsopedagoger under pandemin?

7 av 10 seniorer ansåg att hälsopedagoger skulle kunna hjälpa till under pandemin. Det visar att det finns ett behov av att få stöd av denna yrkeskår. Möjligen eftersom denna seniorgrupp har deltagit i Hälsoprojektet minst en gång och då kommit i kontakt med

hälsopedagogstudenter, har de insett betydelsen av att träffa någon som är expert inom hälsa. Traditionellt sett har yrkeskåren hälsopedagoger fått ingen alls eller ytterst begränsad satsning från staten. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som en hälsopedagog kan bidra med skulle ha stora hälsoeffekter för individer. Genom att förlänga friskåren hos en människa och därmed hålla den utanför sjukvården längre skulle samhället göra stora vinster på att satsa på denna yrkeskår. Ännu vet vi inte vilka hälsoeffekter pandemin har fört med sig. Det är kärnan av dilemmat att det är svårt att mäta, varpå det är svårt att få beslutsfattande att vilja satsa stort och brett på hälsopedagoger. Tydligt är att hälso- och sjukvård skulle ha mycket att vinna på att satsa i preventivt syfte för att påverka underliggande faktorer till ohälsa snarare än på att bara “släcka dyra bränder” genom bot och lindring när personer redan fått hälsoproblem. Hälsopedagogers placering på olika platser och nivåer i samhället under pandemin skulle sannolikt inverka positivt på folkhälsan. En naturlig begränsning för denna yrkesgrupp (liksom för många andra yrkesgrupper) under pandemin, är att fysiska möten inte kunnat ta plats. Men andra vägar såsom coaching över internet skulle ha kunnat fått större satsning.

På frågan hur man tycker hälsopedagoger som yrkesroll skulle kunna hjälpa till under pandemin fick vi många förslag och idéer. I brist på fysiska möten under pandemin tyckte en del att hälsopedagoger skulle ha kunnat träna med dem via internet. De hade upplevt det peppande att i realtid på distans träna via hemmaträningsprogram. Flertalet angav SVT-programmet Hemmagympa med Sofia som inspirationskälla att ta idéer från. De tyckte också det var önskvärt om hälsopedagoger hållit i utomhusaktiviteter i närområden, genom att på detta sätt öka tillgängligheten. Annat som nämndes var att agera bollplank, ge råd om kost,

(22)

av många kan ha besvarats i åtanke på hur vår studentroll ser ut, även om det i frågan stod yrkesroll. Därmed kan en vanlig tolkning varit att de ser hälsopedagogstudenter som hälsopedagoger. Oklart är om seniorerna hade betalat en färdigutbildad hälsopedagog som erfordrar marknadsmässig ersättning. Men om kommuner skulle satsa på att anställa

hälsopedagoger till att få äldre (och övrig befolkning för den delen!) att träna och förebygga ohälsa genom att finnas tillgängliga hade det medfört hälsovinster. Att anställa någon som exempelvis håller i onlineträning där man med teknikens hjälp kan nå ut till väldigt många, skulle innebära låg kostnad i förhållande till samhällsvinsten.

5.4 Styrkor och svagheter

I vår studie har vi jämfört nya enkätdata (från december-januari 2021) med strax innan

Coronas utbrott (januari 2020). Att det har gått lite tid mellan tillfällena utesluter risken för att annat än Corona kunnat ligga till grund för upplevd hälsa som frågats om. Dessutom har urvalet av deltagare varit samma vilket gör att vi kunnat jämföra “äpple och äpple” och inte “äpplen och päron”. Möjligen skulle några av enkätfrågorna ha kunnat exkluderas då kopplingen till Corona var svag.

Det har varit en övervägande stor andel kvinnor vid båda mättillfällena. Det bör man ha i åtanke, särskilt som det förefaller vara så att kvinnor känner sig mer ensamma jämfört med män (Dahlberg et. al., 2018). Möjligen hade svaren gett annat utfall om fördelningen av män och kvinnor varit jämnare.

Orsaken till att det saknas uppgift om civilstatus 2020 är att denna uppgift inte fördes in i den sammanställda dokumentationen. Enkäterna är arkiverade på GIH och vi valde att bortse från att leta reda på dessa då besök i GIHs lokaler inte rekommenderas under pandemin.

Eventuellt skulle vi kunnat ha en frågeställning kopplad till civilstatus för att se om denna variabel påverkar välmående och psykisk ohälsa. En anledning till att vi inte inkluderade civilstatus som en faktor är att man inte med säkerhet kan säga att man är mer isolerad eller ensam som ensamstående.

En styrka med studien är att vi fått ta del av seniorernas syn på vad man anser en

(23)

och highlightar betydelsen av hälsopedagogens yrkesroll nu och i framtiden. Möjligen hade frågeställning 3 kunnat besvaras djupare med kvalitativa intervjuer. Möjligheten till att ställa följdfrågor hade då funnits och kunnat underlätta förståelsen kring hälsopedagogens betydelse ytterligare.

6 Slutsats

Den psykiska ohälsan har ökat hos Solna kommuns seniorer under pandemin: Upplevd hälsa skattas sämre, känslomässiga problem är ett hinder i vardagen, man känner sig mindre pigg, energisk och lycklig. Det kan vara svårt att exakt peka på vad den psykiska ohälsan beror på. Vi har tagit upp känslan av ensamhet och isolering, mindre sociala aktiviteter och kontakter. Att inte kunna träffas och umgås socialt är essentiellt för oss alla, men kanske särskilt för seniorer. Att känna att det finns en mening med livet, och att få känna sig menings- och värdefull är viktigt för bibehållen livsgnista för att inte bli nedstämd och ådra sig mental ohälsa. Det finns starka bevis på att regelbunden fysisk aktivitet förenar sig med lägre risk att drabbas av depressiva symtom som kan kopplas till psykisk ohälsa (FYSS, 2017).

Strategier för att öka sitt psykiska välmående har varit TV/skärmtid, tele/videosamtal, hemmaträning, motion utomhus och sociala medier.

7 av 10 anser att hälsopedagoger skulle kunnat hjälpa till under pandemin. Seniorerna har gett många förslag på hur hjälpen skulle kunnat se ut. Träning och coachning från distans och utomhusaktiviteter i närområden, råd och tips kring träning, kost och sunda livsstilsvanor var några av förslagen.

Hälsopedagogen har en viktig roll i att förhindra fysisk och psykisk ohälsa under pandemin men också i framtiden då man besitter verktygen till att sprida både fysiskt och psykiskt välmående. Det är avgörande att hälsopedagoger blir en prioriterad yrkeskategori för att

(24)

7 Avslutande ord

Coronapandemin är en unik händelse som påverkat de flesta oerhört mycket. Förhoppningsvis kommer något liknande aldrig mer inträffa. Oavsett står vi bättre rustade med lärdomarna i ryggen. Vad de långtgående hälsoeffekterna blir vet vi ännu inte och det behövs mer forskning kring det. Allt tyder på att det nu och i framtiden finns ett skriande behov av att satsa på hälsofrämjande arbete likt hälsopedagogens.

Tack till alla fantastiska seniorer som har varit delaktiga i vår studie. Även tack till vår handledare Maria Fernström.

(25)

8 Käll- och litteraturförteckning

1. World Health Organization. (april 2020). Listings of WHO’s response to COVID-19. https://www.who.int/news/item/27-04-2020-who-timeline---covid-19

2. 1177 Vårdguiden. (2 februari 2021). Covid-19 – coronavirus.

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/lungor-och- luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/om-covid-19--coronavirus/covid-19-coronavirus/

3. Wang, C., Horby, P. W., Hayden, F. G., & Gao, G. F. (2020). A novel coronavirus outbreak of global health concern.Lancet (London, England), 395(10223), 470–473. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30185-9

4. Worldometers. (2 februari 2021). Covid-19 Coronavirus pandemic. https://www.worldometers.info/coronavirus

5. Musinguzi, G., & Asamoah, B. O. (2020). The COVID-19 Lockdown Trap, How do we get out? Journal of Clinical & Experimental Investigations, 11(4), 1–5.

https://doi.org/10.29333/jcei/8343

6. Yoo J. H. (2020). Social Distancing and Lessons from Sweden's Lenient Strategy against Corona Virus Disease 2019. Journal of Korean medical science, 35(27), e250. https://doi.org/10.3346/jkms.2020.35.e250

7. Folkhälsomyndigheten. (3 januari 2021). Studie visar tydligt samband mellan ålder och risken att dö i covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/studie-visar-tydligt-samband-mellan-alder-och-risken-att-do-i-covid-19/

8. Banerjee, D., & Rai, M. (2020). Social isolation in Covid-19: The impact of loneliness. The International journal of social psychiatry, 66(6), 525–527. https://doi.org/10.1177/0020764020922269

9. Wilson, R. S., Krueger, K. R., Arnold, S. E., Schneider, J. A., Kelly, J. F., Barnes, L. L., Bennett, D. A. (2007). Loneliness and risk of Alzheimer disease. Archives of

(26)

11. Stickley, A., & Koyanagi, A. (2016). Loneliness, common mental disorders and suicidal behavior: Findings from a general population survey. Journal of Affective Disorders, 197, 81–87. https://doi.org/10.1016/j.jad.2016.02.054

12. Hwang, T. J., Rabheru, K., Peisah, C., Reichman, W., & Ikeda, M. (2020). Loneliness and social isolation during the COVID-19 pandemic. International psychogeriatrics, 32(10), 1217–1220. https://doi.org/10.1017/S1041610220000988

13. Kivi M., Hansson I., Bjälkebring P. (2021). Up and About: Older Adults’ Well-being During the COVID-19 Pandemic in a Swedish Longitudinal Study, The Journals of Gerontology: Series B, Volume 76, Issue 2, February 2021, Pages e4–e9.

https://doi.org/10.1093/geronb/gbaa084

14. González-Sanguino C., Ausín B., Castellanos MÁ., Saiz J, López-Gómez A., Ugidos C., Muñoz M. (2020). Mental health consequences during the initial stage of the 2020 Coronavirus pandemic (COVID-19) in Spain. Brain Behav Immun. 2020 Jul;87:172-176. https://doi.org/10.1016/j.bbi.2020.05.040. Epub 2020 May 13.

15. Smith, BJ., Lim, MH. (2020). How the COVID-19 pandemic is focusing attention on loneliness and social isolation. Public Health Res Pract. 2020;30(2):e3022008. https://doi.org/10.17061/phrp3022008

16. Costa, M., Pavlo, A., Reis, G., Ponte, K., & Davidson, L. (2020). COVID-19 concerns among persons with mental illness. Psychiatric Services, 71(11), 1188–1190.

https://doi.org/10.1176/appi.ps.202000245

17. Killgore, W., Taylor, E. C., Cloonan, S. A., & Dailey, N. S. (2020). Psychological resilience during the COVID-19 lockdown. Psychiatry research, 291, 113216. https://doi.org/10.1016/j.psychres.2020.113216

18. Folkhälsomyndigheten. (17 januari 2021). Information till riskgrupper om covid-19.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/

19. Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Baker, M., Harris, T., & Stephenson, D. (2015). Loneliness and social isolation as risk factors for mortality: a meta-analytic review. Perspectives on psychological science : a journal of the Association for Psychological Science, 10(2), 227–237. https://doi.org/10.1177/1745691614568352

20. Folkhälsomyndigheten. (17 februari 2021). Skydda dig och andra från smittspridning.

(27)

21. Bekhet AK, Zauszniewski JA. (2012). Mental health of elders in retirement

communities: is loneliness a key factor? Arch Psychiatr Nurs. 2012 Jun;26(3):214-24. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2011.09.007. Epub 2011 Dec 10. PMID: 22633583; PMCID: PMC3361680.

22. Folkhälsomyndigheten. (2 februari 2021). Psykisk ohälsa vanligt bland äldre personer

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/september/psykisk-ohalsa-vanligt-bland-aldre-personer/ 23. Brännberg Fogelström, E., & Hjälm, F. (2020) Upplevelser av ensamhet bland äldre

personer, en litteraturstudie. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1485632/FULLTEXT01.pdf

24. Gymnastik- och idrottshögskolan. (22 mars 2021). Om hälsoprojektet.

https://www.gih.se/SAMVERKAN/Traning-och-halsoprojekt/Halsoprojektet/Om-halsoprojektet/

25. RAND Corporation. (2 februari 2021). RAND Medical Outcomes Study: Measures of Quality of Life Core Survey from RAND Health Care.

http://www.rand.org/health/surveys_tools/mos.html

26. Framtidsutveckling i Sverige AB. (22 mars 2021). Hälsopedagog. https://www.framtid.se/yrke/halsopedagog

27. Gymnastik- och idrottshögskolan. (22 mars 2021). Hälsopedagogprogrammet. https://gih.se/kurswebb/program-och-kurser/halsopedagogprogrammet

28. Framtidsutveckling i Sverige AB. (22 mars 2021). Hälsopedagog. https://www.framtid.se/yrke/halsopedagog

29. Gymnastik- och idrottshögskolan. (22 mars 2021). Hälsopedagogprogrammet. https://gih.se/kurswebb/program-och-kurser/halsopedagogprogrammet

30. Hydén, T. (2014). Hälsopedagogers ledarskap. En studie om individers syn på hälsopedagogers ledarskap och deras möjliga påverkan på följares

(28)

https://www.diva-32. Dahlberg L, Agahi N, Lennartsson C. (2018). Lonelier than ever? Loneliness of older people over two decades. Arch Gerontol Geriatr. 2018 Mar-Apr;75:96-103.

https://doi.org/10.1016/j.archger.2017.11.004. Epub 2017 Nov 16. PMID: 29220739. 33. Seeman TE. (2000). Health promoting effects of friends and family on health

outcomes in older adults. Am J Health Promot. 2000 Jul-Aug;14(6):362-70. https://doi.org/10.4278/0890-1171-14.6.362

34. Manferdelli, G., La Torre, A., & Codella, R. (2019). Outdoor physical activity bears multiple benefits to health and society. The Journal of sports medicine and physical fitness, 59(5), 868–879. https://doi.org/10.23736/S0022-4707.18.08771-6

35. Triguero-Mas, M., Donaire-Gonzalez, D., Seto, E., Valentín, A., Martínez, D., Smith, G., Hurst, G., Carrasco-Turigas, G., Masterson, D., van den Berg, M., Ambròs, A., Martínez-Íñiguez, T., Dedele, A., Ellis, N., Grazulevicius, T., Voorsmit, M., Cirach, M., Cirac-Claveras, J., Swart, W., Clasquin, E., Nieuwenhuijsen, M. J. (2017). Natural outdoor environments and mental health: Stress as a possible mechanism.

Environmental research, 159, 629–638. https://doi.org/10.1016/j.envres.2017.08.048 36. Healy, G. N., Winkler, E. A., Owen, N., Anuradha, S., & Dunstan, D. W. (2015).

Replacing sitting time with standing or stepping: associations with cardio-metabolic risk biomarkers. European heart journal, 36(39), 2643–2649.

https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehv308

37. Svenska Internetstiftelsen (2021). Svenskarna och internet 2020.

Internetstiftelsen.https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2020/12/internetstiftels en-svenskarna-och-internet-2020.pdf

38. Jeri-Yabar, A., Sanchez-Carbonel, A., Tito, K., Ramirez-delCastillo, J., Torres-Alcantara, A., Denegri, D., & Carreazo, Y. (2019). Association between social media use (Twitter, Instagram, Facebook) and depressive symptoms: Are Twitter users at higher risk?. The International journal of social psychiatry, 65(1), 14–19.

https://doi.org/10.1177/0020764018814270

39. Hill, K. D., Hunter, S. W., Batchelor, F. A., Cavalheri, V., & Burton, E. (2015). Individualized home-based exercise programs for older people to reduce falls and improve physical performance: A systematic review and meta-analysis. Maturitas, 82(1), 72–84. https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2015.04.005

40. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Kapitel 1.3 Fysisk aktivitet som prevention. Stockholm: Läkartidningen förlag AB.

(29)

Bilaga 1 - Litteratursökning, syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att ta reda på om Solna kommuns seniorers psykiska ohälsa har ökat under coronapandemin. Vidare att undersöka vilka strategier som denna grupp använt för att öka sitt psykiska välmående. Avslutningsvis ämnar vi utröna ifall gruppen anser att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad.

Frågeställningar:

Har den psykiska ohälsan ökat bland seniorerna i Solna kommun under coronapandemin jämfört med tiden innan Corona?

Vad har seniorer i Solna kommun använt för strategier för att öka sitt psykiska välmående under coronapandemin?

Anser seniorerna i Solna kommun att hälsopedagoger skulle kunna ge stöd under pandemin, och i så fall med vad?

Använda sökord Coronavirus Coronavirus disease 2019 COVID-19 older pandemic older Anxiety covid physical exercise Quarantine

social isolation pandemic loneliness covid-19

(30)

social distancing Epidemic older adults Quarantine Isolation mental illness

Databaser och andra källor Sökkombination Pubmed Google scholar Ebsco Folkhälsomyndigheten 1177 Vårdguiden Worldometers WHO Svenska Internetstiftelsen Gymnastik- och Idrottshögskolan Framtidsutveckling i Sverige AB

coronavirus, Coronavirus disease 2019, ”COVID-19 older”, ”pandemic older”, Anxiety covid, physical exercise, quarantine, social isolation pandemic, loneliness covid-19, covid-19

lockdown, sweden corona

Covid-19 quarantine, isolation, social distancing, epidemic, older adults, Sweden, hälsopedagog

coronavirus, older adults, quarantine or isolation, mental illness

Rekommendationer för äldre Covid-19 Covid-19 Covid-19 Pensionärer, Internet Hälsopedagog Hälsopedagog

(31)

Bilaga 2 - Redovisning svar på frågor som använts ur RAND-36

Frågor 1-2, 17-20, 23-36

Antal svar 2020: 59 st Antal svar 2021: 67 st (Av totalt 72 st) Första siffran anger antalet 2020. Andra siffran anger antalet 2021.

Man 13 / 18 Kvinna 46 / 49

Ålder: 72,1 / 73,2

Ensamstående: Ingen uppgift / 27 Gift/sambo: Ingen uppgift / 30 Särbo: Ingen uppgift / 9 Annat: Ingen uppgift / 1

M:Medelvärde, Min:Minsta värde, Max:Högsta värde, B:Bortfall

1. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är:

M: 2,69 / 2,63 Min: 1 / 1 Max: 4 / 4 B: 13 / 5

Svarsalternativ: 1 = Utmärkt, 2= Mycket god, 3 = God, 4 = Någorlunda, 5 = Dålig

2. Jämfört med för ett år sedan, hur skulle du bedöma din hälsa nu? M: 2,90 / 3,20 Min: 1 / 1 Max: 4 / 5 B: 13 / 5

Svarsalternativ: 1 = Mycket bättre, 2= Något bättre, 3 = Ungefär densamma, 4 = Något sämre, 5 = Mycket sämre

Under de senaste 4 veckorna, har du haft något av följande problem med ditt arbete eller andra vardagliga aktiviteter på pga känslomässiga problem (t.ex. att du känt dig nere eller

(32)

18. Fått mindre gjort än du skulle vilja

M: 1,68 / 1,47 Min: 1 / 1 Max: 2 / 2 B: 14 / 6

Svarsalternativ: 1 = Ja, 2= Nej

19. Utfört arbete eller andra aktiviteter mindre noggrant än vanligt M: 1,81 / 1,82 Min: 1 / 1 Max: 2 / 2 B: 13 / 6

Svarsalternativ: 1 = Ja, 2= Nej

20. Under de senaste 4 veckorna, i vilken omfattning har din fysiska hälsa eller

känslomässiga problem stört dina vanliga sociala aktiviteter med familj, släkt, vänner, grannar eller föreningar, etc.?

M: 1,60 /2,28 Min: 1 / 1 Max: 5 / 5 B: 13 / 5

Svarsalternativ: 1 = Inte alls, 2= Lite grand, 3 = Måttlig, 4 = Ganska mycket, 5 = Extremt mycket

Följande frågor handlar om hur du känner dig och hur det har varit under de senaste 4

veckorna. Ange det svar som stämmer bäst med hur du känt dig. Hur mycket av tiden

under de senaste 4 veckorna… 23. Har du känt dig pigg?

M: 2,28 /2,87 Min: 1 / 1 Max: 4/6 B: 15 / 5

Svarsalternativ: 1 = Hela tiden, 2= Största delen av tiden, 3 = En stor del av tiden, 4 = En viss del av tiden, 5 = En liten del av tiden, 6 = Inget av tiden

24. Har du känt dig mycket nervös?

M: 5,54 / 5,31 Min: 1 / 2 Max: 6 / 6 B: 16 / 5

25. Har du känt dig så nere att ingenting kunnat muntra upp dig? M: 5,64 / 5,48 Min: 3 / 2 Max: 6 / 6 B: 16 / 5

(33)

26. Har du känt dig lugn och harmonisk?

M: 2,39 / 2,75 Min: 1 / 1 Max: 5 / 6 B: 15 / 5

27. Har du känt dig energiskt?

M: 2,89 / 3,36 Min: 1 / 1 Max: 5 / 5 B: 17 / 5

28. Har du känt dig dyster och ledsen?

M: 5,05 / 4.88 Min: 1 / 2 Max: 6 / 6 B: 15 / 5

29. Har du känt dig utsliten?

M: 5,32 / 5,40 Min: 1 / 2 Max: 6 / 6 B: 15 / 5

30. Har du känt dig lycklig?

M: 2,88 / 3,39 Min: 1 / 1 Max: 6 / 6 B: 17 / 5

31. Har du känt dig trött?

(34)

Svarsalternativ: 1 = Hela tiden, 2= Största delen av tiden, 3 = En viss del av tiden, 4 = En liten del av tiden, 5 = Inget av tiden

Hur väl stämmer följande påståenden in på dig? 33. Jag verkar ha något lättare att bli sjuk än andra människor M: 4,32 / 4,49 Min: 2 / 3 Max: 5 / 5 B: 17 / 5

Svarsalternativ: 1 = Stämmer helt, 2= Stämmer ganska bra, 3 = Vet inte, 4 = Stämmer ganska dåligt, 5 = Stämmer inte alls

34. Jag är lika frisk som andra jag känner

M: 2,55 / 2,04 Min: 1 / 1 Max: 5 / 5 B: 17 / 5

35. Jag tror att min hälsa kommer att försämras

M: 3,54 / 3,55 Min: 2 / 1 Max: 5 / 5 B: 16 / 5

36. Min hälsa är utmärkt

M: 2,11 / 2,40 Min: 1 / 1 Max: 5 / 5 B: 15 / 5

(35)

Bilaga 3 – Svarsfördelning strategier samt svaren på vad hälsopedagoger kan stötta med Gör du mer av följande alternativ idag jämfört med för ett år sen?

Träning inomhus t.ex. Gym/idrottshall (67 svar)

Mycket oftare = 3 st Lite oftare = 1 st Ungefär samma = 9 st Lite mindre = 12 st Mycket mindre = 40 st

Motionerar utomhus (67 svar)

Mycket oftare = 14 st Lite oftare = 13 st Ungefär samma = 20 st Lite mindre = 9 st Mycket mindre = 11 st Hemmaträning (66 svar) Mycket oftare = 16 st Lite oftare = 13 st Ungefär samma = 19 st Lite mindre = 6 st Mycket mindre = 12 st

(36)

Lite mindre = 0 st Mycket mindre = 2 st

Social media t.ex: Facebook, Instagram etc. (65 svar)

Talar i telefon eller har videosamtal (67 svar)

Tycker du att hälsopedagoger som yrkesroll skulle kunna hjälpa till under nuvarande pandemi?

JA – 45 st NEJ – 20 st (65 svar)

Om Ja: Hur tycker du att hälsopedagoger som yrkesroll skulle kunna hjälpa till under pandemin?

Sprida kunskap om mat och motion, genom att "peppa" på olika sätt: tips på aktiviteter Via media (TV, Facebook, sms), Träning via Skype, Messenger på bestämda dagar, tider Genom samtal och ge verktyg att hur man kan hantera situationen. Träningstips och uppmuntran till hur man bör tänka

(37)

Mer råd om träning och kost. Vara bollplank och ge motivation

Gett samtal med andra om vad som varit bra.

Inspirera till mera motion ute och inne. Ge råd till bättre kost. Leda utomhusaktiviteter. Gympa ute eller via nätet eller ge någon kurs om hälsa som är anpassad till vår ålder Stavgång med små grupper på dagtid

Uppmuntra goda vanor, utomhusaktiviteter/utegym Hämta modell efter Sofia Öman Hemmagympa SVT Digitalt/fysik och psykiskt/samtal

Stötta med förslag på aktiviteter, träningsprogram, föreläsning om hälsa, åldrande, kostvanor Tips och idéer om enkel hemmaträning, hålla föredrag, peppa folk, ha gruppaktiviteter på zoom

(38)

Bilaga 4 – Data enkätsvar Seniorers psykiska

välmående under

pandemin i Solna kommun M (2020/ 2021) CI 2020 CI 2021 STDAV 2020/ 2021 P-värde Signifikant

1. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är:

2,7/2,6 2,5-2,9 2,4-2,8 0,7/0,8 0,34 NEJ

Utmärkt=1, mkt god=2, god=3, någorlunda=4, dålig=5

2. Jmf med för ett år sedan, hur skulle du bedöma din hälsa nu?

2,9/3,2 2,7-3,1 3,1-3,4 0,8/0,7 0,01 JA

Mkt bättre=1, Ngt bättre=2, Ungefär samma=3, Ngt sämre=4, Mkt sämre=5

Under de senaste 4 veckorna, har du haft något av följande problem med ditt arbete eller andra vardagliga aktiviteter på pga känslomässiga problem (t.ex. att du känt dig nere eller orolig)? Ja=1, Nej=2 (Fråga 3-5)

3. Dragit ner på tiden du ägnat åt arbete eller andra aktiviteter

1,9/1,6 1,8-1,9 1,5-1,7 0,4/0,5 0,01 JA

4. Fått mindre gjort än du skulle vilja

1,7/1,5 1,6-1,8 1,3-1,6 0,5/0,5 0,06 NEJ

5. Utfört arbete eller andra aktiviteter mindre noggrant än vanligt

1,8/1,8 1,7-1,9 1,7-1,9 0,4/0,4 0,8 NEJ

6. Under de senaste 4

veckorna, i vilken omfattning har din fysiska hälsa eller känslomässiga problem stört dina vanliga sociala

(39)

aktiviteter med familj, släkt, vänner, grannar eller

föreningar, etc?

Inte alls=1, Lite grand=2, Måttlig=3, Ganska mycket=4, Extremt mycket=5

Hur mycket av tiden under de senaste 4 veckorna…(Fråga: 7-16)

Hela tiden=1, Största delen av tiden=2, En stor del av tiden=3, En viss del av tiden=4, En liten del av tiden=5, Inget av tiden=6

7. Har du känt dig pigg? 2,3/2,9 2,0-2,5 2,6-3,1 0,9/1,0 0,002 JA

8. Har du känt dig mycket nervös?

5,5/5,3 5,3-5,8 5,1-5,5 0,9/0,9 0,11 NEJ

9. Har du känt dig så nere att ingenting kunnat muntra upp dig?

5,6/5,5 5,5-5,8 5,3-5,7 0,7/0,9 0,24 NEJ

10. Har du känt dig lugn och harmonisk?

2,4/2,8 2,1-2,7 2,5-3,0 1,3/1,1 0,07 NEJ

11.Har du känt dig energisk? 2,9/3,4 2,6-3,2 3,1-3,6 1,0/1,1 0,02 JA

12. Har du känt dig dyster och ledsen?

5,1/4,9 4,8-5,3 4,7-5,1 1,1/0,9 0,34 NEJ

(40)

16. Under de senaste 4 veckorna, hur mycket av tiden har din fysiska hälsa eller känslomässiga problem stört dina sociala aktiviteter (som att träffa vänner, släktingar, etc)?

1,5/2,2 1,3-1,8 1,9-2,5 0,9/1,3 0,02 JA

Svarsalternativ fråga 17-20: Stämmer helt=1, Stämmer ganska bra=2, Vet inte=3, Stämmer ganska dåligt=4, Stämmer inte alls=5

17. Jag verkar ha något lättare att bli sjuk än andra

4,3/4,5 4,1-4,6 4,3-4-7 0,9/0,7 0,03 JA

18. Jag är lika frisk som andra jag känner

2,5/2,0 2,2-2,9 1,8-2,3 1,3/0,9 0,01 JA

19. Jag tror att min hälsa kommer att försämras

3,5/3,6 3,3-3,8 3,3-3,8 1,0/1,0 0,84 NEJ

20. Min hälsa är utmärkt 2,1/2,4 1,9-2,3 2,2-2,6 1,0/1,0 0,21 NEJ Gör du mer av följande alternativ idag jämfört med för ett år sen? (Fråga 21-26)

Mkt oftare=1, Lite oftare=2, Ungefär samma=3, Lite mindre=4, Mkt mindre=5

21. Träning inomhus t.ex. Gym/ idrottshall

4,3 1,1

22. Motionerar utomhus 2,9 1,4

23. Hemmaträning 2,8 1,4

(41)

25. Använt social media som Instagram, Facebook etc

2,8 1,0

26. Telefon / videosamtal 2,7 1,0

27. Kan hälsopedagoger som yrkesroll hjälpa till under pandemin? Ja=1, Nej=2

1,3 0,5

28. Om ja, hur tycker du att de kan hjälpa till?

Se nedan

(42)

Bilaga 5 – Ej signifikanta skillnader

Frågorna där svaren ej uppvisar signifikanta skillnader mellan 2020 och 2021

P-värde

1. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är: 0,34

4. Fått mindre gjort än du skulle vilja senaste 4 veckorna 0,06

5. Utfört arbete eller andra aktiviteter mindre noggrant än vanligt senast 4 v. 0,80

8. Har du känt dig mycket nervös senaste 4 veckorna? 0,11

9. Har du känt dig så nere att ingenting kunnat muntra upp dig senast 4 v.? 0,24

10. Har du känt dig lugn och harmonisk senaste 4 veckorna? 0,07

12. Har du känt dig dyster och ledsen senaste 4 veckorna? 0,34

13. Har du känt dig utsliten senaste 4 veckorna? 0,71

15. Har du känt dig trött senaste 4 veckorna? 0,83

19. Jag tror att min hälsa kommer att försämras 0,84

20. Min hälsa är utmärkt 0,21

(43)

Bilaga 6 - Övriga svar (av frågor 1–20) som ej redovisas i Resultat

1. I allmänhet, skulle du säga att din hälsa är…

Figur 7. Utmärkt=1, mkt god=2, god=3, någorlunda=4, dålig=5

Medelvärde tidigare: 2,7 och medelvärde under Coronapandemin: 2,6. p=0,34 (ej signifikant skillnad)

4. Fått mindre gjort än du skulle vilja?

Figur 8. P-värde 0,06 (ej signifikant)

0% 12% 49% 36% 3% 0% 15% 40% 37% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Dålig Någorlunda God Mycket god Utmärkt Upplevd hälsa i allmänhet

2020 2021 32% 68% 53% 47% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ja Nej

Fått mindre gjort än du skulle vilja

(44)

5. Utfört arbete eller andra aktiviteter mindre noggrant än vanligt

Figur 9. P-värde 0,80 (ej signifikant)

8. Har du känt dig mycket nervös senaste 4 veckorna?

Figur 10. Hela tiden=1, Största delen av tiden=2, En stor del av tiden=3, En viss del av tiden=4, En liten del av tiden=5, Inget av tiden=6. Medelvärde 5,5 tidigare och under Coronapandemin 5,3. p=0,11 (ej signifikant)

19%

81%

18%

82%

Ja Nej

Utfört arbete/akt mindre noggrant än vanligt

2020 2021 71% 18% 7% 2% _0% 2% 55% 28% 12% 3% _1% _0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Inget av tiden En liten del av tiden En viss del av tiden En stor del av tiden Största delen av tiden Hela tiden Har du känt dig nervös senaste 4 veckorna?

(45)

9. Har du känt dig så nere att ingenting kunnat muntra upp dig senaste 4 veckorna?

10. Har du känt dig lugn och harmonisk senaste 4 veckorna?

75% 16% 7% 2% _0% _0% 67% 19% 10% 1% 1% _0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Inget av tiden En liten del av tiden En viss del av tiden En stor del av tiden Största delen av tiden Hela tiden

Har du känt dig nere senaste 4 veckorna?

2020 2021 0% 7% 14% 21% 26% 32% 1% 4% 18% 31% 33% 12% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Inget av tiden En liten del av tiden En viss del av tiden En stor del av tiden Största delen av tiden Hela tiden

Har du känt dig lugn och harmonisk senaste 4 veckorna?

(46)

12. Har du känt dig dyster och ledsen senaste 4 veckorna?

13. Har du känt dig utsliten senaste 4 veckorna?

44% 32% 14% 9% 0% 2% 28% 39% 27% 4% 1% _0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Har du känt dig dyster och ledsen senaste 4 veckorna?

2020 2021 68% 7% 16% 7% 0% 2% 61% 24% 10% 3% _1% _0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Har du känt dig utsliten senaste 4 veckorna?