Barns läsning i hemmet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Barns läsning i hemmet

Children’s reading at home

Emelie Jönsson

Lärarexamen 210hp

Samhällsorienterande ämne och barns lärande 2007-06-04

Examinator: Torsten Janson

Sammanfattning

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan.

Min frågeställning är: Vad läser barn hemma?

Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust?

Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust?

Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en

höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana

obsververat sina barns läsvanor i hemmet. De sex pedagoger som arbetar med samma barn i skolan har deltagit i en enkätundersökning kring barnens läsning i skolan och vad

pedagogerna tror eleverna läser i hemmet, en skolbibliotekarie från den berörda skolan har blivit intervjuad.

Resultatet av undersökningen visar att högläsning är viktigt för både föräldrar och pedagoger. De påpekar även vikten av att välja lämplig litteratur. Genom att man väljer böcker som är relevanta för eleverna så ökar man läslusten. Vid undersökningstillfället har skolan ett tema där de arbetar med djur och natur. Många av barnen läser även i hemmet böcker om djur vilket pekar på att skolan har inverkan på vad barn väljer att läsa även i hemmet.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ...5

1. Inledning ...6

1.2 Syfte och frågeställning ... 6

2. Kunskapsbakgrund... 7

2.1 Varför är det bra att barn läser?... 7

2.1.1 Läroplanen ... 7 2.1.2 Undersökningar av läsförmåga... 7 2.1.3 Språkutveckling... 8 2.1.4 Kunskap ... 9 2.1.5 Identifikation ... 10 2.1.6 Tidigare undersökningar ... 11 2.2 Stimulering av läslust ... 12 2.2.1 Bokval... 12 2.2.2 Miljön ... 13 2.3 Sammanfattning av kunskapsbakgrund ... 13 3. Metod...15

3.1 Val av ansats och undersökningsmetod ... 15

3.2 Urval... 15

3.3 Genomförande... 15

3.3.1 Etiska överväganden ... 16

3.4 Bearbetning och analys... 16

4. Resultat och analys ...16

4.1 Resultat av enkät till föräldrarna ... 17

4.1.1 Barns läsning i hemmet... 17

4.1.2 Hur väcker föräldranar barnens läslust?... 18

4.1.3 Föräldrars tankar kring skolans bidrag till barns läslust... 19

4.1.4. Analys av enkät till föräldrarna ... 19

4.2 Resultat av enkät till pedagogerna... 20

4.2.1 Elevernas läsning i skolan ... 20

4.2.2 Vad tror pedagogerna att eleverna läser i hemmet? ... 20

4.2.3 Ökad läslust i hemmet... 21

4.2.4 Ökad läslust i skolan ... 21

4.2.5 En bra läsmiljö i klassrummet ... 22

4.2.6 Hur väljer pedagogerna böckerna? ... 22

4.2.6 Analys av pedagogernas enkätresultat ... 22

4.3 Intervju med skolbibliotekarie ... 23

4.3.1 Analys av intervjuresultatet... 24

4.4 Sammanfattning av resultat delen ... 25

5. Diskussion...26

5.1 Litteraturdiskussion... 26

5.2 Urvalsdiskussion ... 26

5.3 Resultatdiskussion... 27

5.4 Förslag på fortsatt forskning ... 28

6. Referenslista och källförteckning ...29

Internetkällor:...30

7. Bilagor ...31

7.2 Enkät till pedagogerna... 31

7.3 Enkät till föräldrarna ... 32

1. Inledning

I LPO 94 står de att skolan och hemmet ska samarbeta för att förbättra verksamheten. I skolan och i hemmet så läser vuxna högt för eleverna och barnen, detta är enligt många ett mycket bra sätt för elevernas språkutveckling.ASLA1 sa detta redan 1990 och än idag finns de många pedagoger ute på skolorna som säger samma sak.

Har det då någon betydelse vad och hur mycket barnen läser hemma. Enligt skolverkets rapporeter från 2007 så har det stor betydelse vad barn läser på fritiden. Skolverket (2007) hävdar att de som läser på sin fritid lyckas bättre i skolan. Med andledning av de resultat som skolverket med flera som kommer presenteras här har kommit fram till ville jag ta reda på om barnen läser samma hemma som de gör i skolan. Hur tror pedagoger och föräldrar att de kan påverkar elevernas/barnens läslust.

“Idag tog de nästan tio minuter längre att gå till skolan för Malin skulle läsa på alla skyltar hon såg på vägen.” Så skriver en av föräldrarna i enkätundersökningen. De tyder på att eleverna kan ha ett brinnande läsintresse, och det är upp till pedagogerna i skolan att ta vara på denna lust. Denna uppsats har för avsikt att undersöka och det är viktigt att pedagogerna vet vad barnen läser hemma. Myndigheten för skolutveckling (2007) skriver att när elever läser sådant som berör dem själva och som är relevant för dem så är det roligare. Om man i skolan då kan läsa sådant som är relevant för eleverna så kan man tänka sig att man skapar denna lusten även i skolan.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn läser hemma och vad de läser i skolan. Jag vill veta om föräldrarna är införstådda med vad pedagogerna i skolan gör för att öka barns läslust och vad föräldrarna tror att skolan kan göra för att öka barnens läslust. Jag vill även veta vad pedagogerna tror att elverna läser hemma och om deras tankar stämmer överens med verkligheten.

1 _{ASLA: Association Suedosie de Linguistique Appliquee, den Svenska föreningen för tillämpad}

språkvetenskap. En Svensk gren av AILA (Association International de Linguistique Appliquee) som har 30 medlemmsländer runt om i världen. De arbetar för att främja och sprida information om språkvetenskaplig forskning med anknytning till praktiska språkproblem.

Min frågeställning är: Vad läser barn hemma?

Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Vad gör skolan för att väcka och öka barns läslust?

2. Kunskapsbakgrund

I detta kapitel kommer jag att skriva vad andra forskare redan skrivit om ämnet. Jag har delat upp det i olika kapitel för att göra det så överskådligt som möjligt.

2.1 Varför är det bra att barn läser?

I detta kapitel kommer jag redogöra för vad som står i läroplanen och vilka undersökningar som gjorts och vad de visat för resultat.

2.1.1 Läroplanen

I LPO 94 kan man finna de mål som eleverna ska sträva mot och uppnå. Ett av de

kunskapsmässiga strävansmålen är att eleverna ska tillägna sig ett rikt och nyanserat språk. Eleverna ska även förstå varför detta är viktigt. Det står att skolan ansvarar för att varje elev som gått igenom grundskolan ska “behärska det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift.” (LPO 94; 10) Det står även att läraren ska “utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.” (LPO 94; 12) Det är lärarens uppgift att i samarbete med andra lärare och pedagoger att se till att

eleverna når de mål som finns. Alla som arbetar i skolan ska dessutom samarbeta med elevens vårdnadshavare så att skola och hem tillsammans kan utveckla verksamheten.

2.1.2 Undersökningar av läsförmåga

Skolverket kom 2007 ut med sin PIRLS 2006 rapport Läsförmågan hos elever i årskurs 4- i

Sverige och världen. I denna rapport kan man läsa att Sverige har en framskjuten postion vad gäller läsning i ett internationellt perspektiv. Sverige kommer i denna undersökning på sjätteplats. Dock visar resultaten i undersökningen att svenska elever 2006 är sämre än de var 1992 och 1995. Den stora skillnaden syns tydligast bland de starka och mycket starka läsarna men inte bland de svaga läsarna som man skulle kunna tro. Sverige är ett av de länder där skillnaden mellan de som lyckas väl och de som inte lyckas väl är liten. Undersökningen visar även att flickor lyckas bättre än pojkar och elever födda i Sverige lyckas bättre än elever med utländsk härkomst. Det framkommer även att två tredjedelar har en mycket positiv

uppfattning om sin egen läsförmåga, och att lika många läser hemma på sin fritid. Hemmiljön för elever i Sverige är mycket god; “Cirka en fjärdedel av de svenska eleverna lever i hem med mycket hög andel utbildningsresurser.” (Skolverket 2007;10) Enligt rapporten kan försämringen av resultatet ha att göra med nya medier som konkurrerar med böcker. Några medier som nämns är TV, dator och Internet.

Något som man i rapporten kan se som mycket positivt är dock att eleverna som idag börjar första klass har en stor erfarenhet av skriftspråk. Ökningen är signifikativ och eleverna har goda eller mycket goda läs - och skrivfärdigheter med sig. Man kan även läsa i rapporten att eleverna “som innan skolan har god kunskap om språkljud och om bokstäver, har en mycket god prognos när det gäller förmågan att knäcka skriftkoden.” (Skolverket 2007;11)

I en annan publikation från Skolverket 2007 Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt

om läsundervisning i Sverige 1995-2007 kan vi läsa att Sverige har sedan 1971 deltagit i en internationell läsundersökning, där man kan se att svenska tioåringar har sedan starten haft mycket goda resultat. Även här kan man dock läsa om en försämring under de senaste tio åren.

Analyser av resultaten från de senaste årens undersökningar visar att risken att prestera låga resultat är störst för pojkar, för elever med lågutbildade föräldrar och för få böcker i hemmet och för elever med annat modersmål som har bott mindre än fem år i Sverige. (Skolverket, 2007;8)

Man kan även läsa att lärarens motiv med högläsning är att ge eleverna en läsupplevelse medan den enskilda läsningen ses som lästräning och en väg till ökad läslust. För elever i grundskolans tidigare år levereras böcker oftast i form av boklådor där varken lärare eller elever har varit med och påverkat innehållet. Det står även att många lärare idag är dåligt insatta i aktuell barnlitteratur och därför väljs litteraturen oftare av tillgång än av intresse.

2.1.3 Språkutveckling

Högläsning är en god väg in barns språkutveckling. Man kan i Association Suedoise de

Linguistique Appliquee (1990) symposium läsa om hur barn i högläsningssituationer ställer frågor om ordformer, ordens betydelse och fraseologi. Detta ger pedagoger en god inblick i hur långt eleven kommit i sin språkutveckling. Genom att läsa högt för barn gör man så att de får en förförståelse för hur skriftspråket är uppbyggt.

“ En naturlig åtgärd för att förbättra skolelevers läsförmåga vore att ge dem fler tillfällen att läsa och höra läsning ur barnböcker, främst på låg- och mellanstadiet men även på högstadiet och gymnasieskolan. Jag tror att det finns så mycket barnböcker av varje slag, att det finns något som är angeläget och meningsfullt för vartenda

barn.”(Rimsten- Nilsson, 1981, s.44)

Mats Ernofsson som är lärare och som sedan 1997 driver en webbplats där man recenserar olika sorters datorspel uttalar sig i Sara Hammarkrantz (2006) kapitel i boken Boken om

läsning.

Han menar att det finns en positiv språkutveckling som sker för barnen via datorns värld. Han menar att genom att barnen läser och tar del av olika genrer, medier och lässtrategier så lär sig barnen att använda och förstå mer av språket. För att stärka språkutvecklingen hos barnen i skolan är det viktigt med variation. Barn tar till sig kunskap på olika vis och det är därför viktigt att pedagogerna i skolan varierar sig. Sten Larsen (1982) skriver i boken Barns liv och

läsning- läsprocessen i ny belysning om hur barn tar till sig saker på olika vis, genom att uppleva, vilket han har valt att kalla autentisk erfarenhet. Barnen skaffar sig även kunskap genom att andra förklarar, eller läser sig till det. Detta kallar han för auktoritativa erfarenheter. Han menar att barnen behöver båda formerna och att olika barn behöver olika mycket av de två delarna. Ebbe Lindell (1979) skriver även om hur viktigt det är att ha erfarenheter och kunskap om språket. I detta fallet menar Lindell ordförrådet, för att förstå de orden man läser så måste man ha en förkunskap om det man läser.

2.1.4 Kunskap

Mycket av den kunskap som förmedlas i skolan förmedlas via böcker och skriven text. Därför är det viktigt att barnen kan ta del av de skriftliga språket. Annika Nasiell (2007) skriver i

Boken om läslust: “En fakta text i en lärobok kan sällan stå på helt egna ben. För att förstå vad som menas med texten måste läsaren ha en förförståelse och helst egna erfarenheter att

relatera till under läsningen.” (Nasiell, 2007a; 33). Siw Hagnäs (1995) skriver i boken

Utveckling av de språkliga funktionerna – tal – läsning – skrivning att för att läsaren ska förstå och ha någon behållning av det hon läst så måste läsaren ha en förkunskap. Hon måste sedan tidigare ha mött de orden och ha dem lagrade i hjärnan. Hagnäs menar precis som Vygotsky att man får dessa erfarenheter bäst genom att uppleva dem i verkligheten och sätta ord på de upplevda. Gibbons (2006) hävdar att det är läraren som ska bygga vidare på den kunskap eleverna har och stötta eleverna så att de kan gå vidare i sin kunskapsutveckling. Hammarkrantz påpekar i sin bok Boken om läsning att, enligt Ernofsson, så kan att barn får mycket kunskap via datorns värld. Han hävdar att barn idag lär sig engelska snabbt och tidigt

och detta mycket tack vare datorspel. ”Mats Ernofsson tycker också att barnen har utvecklat en problemlösningsorienterad och logisk förmåga, som skulle kunna härledas åtminstone till viss del till spelen. ” (Hammarkrantz, 2006; 92) Dock finns det undersökningar som redovisas i Hammarkrantz (2006) kapitel i Boken om läsning som visar att de barn som lärt sig via datorspel före skolstart snabbt förlorar sitt försprång efter skolstarten och de barn som inte har förkunskapen när de börjar skolan kommer ikapp fort. Forskning och undersökningar som gjorts visar olika saker, speciellt är de väldigt skriftande när de kommer till dator- och tv-spel. Folkhälsoinsitutet (2005)2 redovisar resultat i en rapport där deras slutsatser är att datorspelen har en positiv inverkan på barnen och deras intelligens.

En av anledningarna till att forskning och undersökningar kring detta ämne kan visa så olika resultat kan vara att datorspel inte har funnits så länge. ”Det är också svårt att se vilken

inverkan de tio åren med datorspel har haft på barns inlärningsförmåga och språkutveckling.” ( Hammarkrantz, 2006a; 93)

2.1.5 Identifikation

När barnen lär sig läsa så behöver de som tidigare nämnts referensramar och erfarenheter. Genom erfarenheter kan alltså barnen känna igen sig i situationerna som de läser om eller får berättat för sig. “Där liv och litteratur tydligt knyts samman på detta sätt, där skapas djup och livslång kärlek till böcker och läsning” (Söderbergh, 1990; 32). Kerstin Rimsten –Nilsson (1982) skriver i boken Barnböcker och läslust att genom att barnen kan identifiera sig med de som står i böckerna och knyta an till egna erfarenheter så får de en känsla av trygghet. Hon hävdar även att barnboksförfattare tänker på detta och därmed använder ett språk och händelser som barnen lätt kan identifiera sig med. I barnböcker skrivs det om sådant som är relevant för barnen och genom att författaren medvetet skriver för barn så hjälper författaren läsaren att sätta ord på känslor och händelser. Genom läsning av barnlitteratur får då barn ord att sätta på det som hänt och det som kommer att hända. “De använder också ett språk som ligger närmare barnen. Därmed upplever barnen lättare att den litteraturen angår dem.” (Rimsten Nilsson, 1981:142) Viveka Ljungström (2006) menar i boken Boken om läsning även att de yngre barnen som inte lärt sig läsa själva kan känna identifikation i bilderböcker. De ser vad som händer på bilderna och kopplar till sina egna erfarenheter. Även om en vuxen

2

http://www.fhi.se/templates/Page____5199.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=2005+datorspel+'&Pre=%3CFON T+STYLE%3D%22color%3A+%23000000%3B+background%2Dcolor%3A+%23FFFF00%22%3E&Post=%3 C%2FFONT%3E 2008-04-20

och ett barn tittar i samma bilderbok och läser samma saga så upplever de den ändå på två helt olika sätt. Den vuxna och barnet har olika referensramar och identifierar sig med olika

karaktärer i boken.

Lindell (1979) skriver i boken Läsning ocg lästräning i grundskolan att genom läsning kan läsaren vidga sina erfarenheter och organisera sina tidigare. Läsningen kan bidra till nya tankar och idéer och skapa nya förutsättningar för läsarens identitet. Myndigheten för skolutveckling har i en undersökning uttryckt det så att läraren ska “utgå från elevernas liv och erfarenheter” (Myndigheten för skolutveckling, 2007; 8). Undersökningen hävdar att när eleverna sysslar med något som berör dem själva så arbetar de mer effektivt och detta har dokumenterats och beskrivits i en rad studier. Genom litteraturen kan alltså barn känna igen sig själva, identifiera sig med personer och varelser men även skaffa erfarenheter som formar dem till de människor de blir.

2.1.6 Tidigare undersökningar

Anja Axemo och Terese Gillbertson (2007) har skrivit ett examensarbete de kallar Jag hatar

allt med böcker. I detta arbete har de undersökt andraspråkselevers läsvanor. I deras arbete kan man läsa att elever som läser mer presterar bättre och de elever som har tillgång till böcker i hemmet lyckas bättre i skolan än de som inte har tillgång till böcker och läsning på fritiden. I deras undersökning säger lärarna i intervjuer att läsglädjen är väldigt viktig och att det är viktigt att hitta relevant litteratur. Lärarna i deras intervjuer säger även att det är viktigare att eleverna läser än att de läser så kallad god litteratur som de inte gillar.

Ann-Sofie Sjölander och Linda Johansson (2007) har skrivit ett examensarbete de kallar I

skolan lär man sig läsa - men hur? De kommer i sina intervjuer fram till att lärarna vill locka fram läslust hos eleverna. De intervjuade lärarna tror att man bäst skapar läslust genom att besöka biblioteket och ha högläsning. Genom att även ha mer tystläsning i skolan och göra dessa stunder till något positivt kan man öka läslusten. De säger även att de gäller att hitta passande litteratur och göra den tillgänglig för eleverna.

Det finns fler examensarbeten om ämnet. De flesta säger samma sak. Lärarna i intervjuerna talar om besök på bibliotek, om en härlig miljö med soffor och läshörnor, om vikten av att välja lämplig litteratur. I Sara Rydh och Malin Ydrenius (2008) examensarbete Nyckeln till

säger en lärare att genom att läraren själv läser en bok under tiden eleverna läser tyst visar man att det är betydelsefullt och roligt att läsa och att man på så sätt skapar läslust.

2.2 Stimulering av läslust

I detta kapitel kommer jag att redogöra för vad som kan bidra till en god läslust hos eleverna. Jag kommer att skriva om bokvalen och vikten av dessa val. Hur gör man litteraturen

tillgänglig för alla och hur kan man skapa en lustfylld miljö som inbjuder till läsning.

2.2.1 Bokval

Aidan Chambers (1993) skriver i boken Böcker inom oss om boksamtal: “Valet av bok är en ytterst viktig uppgift. Den som väljer utövar makt” (Chambers, 1993; 78). Dessa ord säger en hel del om hur viktigt det är att välja rätt bok. Rimsten Nilsson (1982) skriver i boken

Barnböcker och läslust om hur det är de vuxnas uppgift att se till att välja rätt böcker. Hon menar att barn själva inte kan få tag på böcker utan vuxnas hjälp. I skolan är det då

pedagogens uppgift, att se till inte bara böckerna är tillgängliga för eleverna utan att det är rätt böcker som finns. Det är viktigt att de som står i böckerna är relevant för eleverna. Känner eleverna att det de läser inte är angeläget för dem så tappar de lätt lusten, och när det kommer till elever som är i sin tidiga läsning är lusten väldigt viktigt.

“Det som är lustbetonat gör man gärna.” (Rimsten Nilsson, 1982; 43) Det är därför extra viktigt att pedagogen lyssnat till vad eleverna vill läsa och vad de tycker är roligt. “Jag tror att vi som deltar i läsundervisningen måste öppna ögonen för de vägar som barnen spontant väljer när de vill lära sig läsa.” (Björneloo, 1990; 36) Genom att sätta oss in i vad eleverna själva tycker om, kan vi på ett bättre sätt välja litteratur som passar. Pedagogerna i skolan ska tänka på att mötet med boken inte är lika självklart för alla. Karin Jönsson (2007) skriver i sin studie, Litteratur arbetets möjligheter just om detta. För somliga barn är böcker bara något man använder i skolan. För andra är tillgången på böcker även en självklarhet i hemmet. Inger Björneloo (1990) skriver i Association Suedoise de Lingustique Appliquee:s symposium om varför böckerna är så viktiga. Genom läsning får man så mycket känslor, man får uppleva äventyr och vardag. Hon påpekar även vikten av att böckerna ska synas och stå tillgängliga. Hon skriver även om hur viktigt det är att välja rätt svårighetsgrad, och detta är ibland väldigt

svårt, framförallt när de kommer till fakta- och uppslagsböcker. “Tyvärr finns det inte så många bra sådana.” (Björneloo, 1990;40) Det är i skolan pedagogens uppgift att välja rätt bok. Detta val är inte lätt men kan vara avgörande för den inställning som eleven får till böcker. Rimsten Nilsson (1982) påpekar att vanor är något man skaffar sig tidigt i livet. Läsningen är inget undantag. “Det är lätt att ta död på en nyväckt läslust genom att tvinga på barn vissa böcker. Det är viktigt att den vuxna respekterar barns egna bokval, även om vi tycker att böckerna är dåliga.” (Nasiell, 2007b;20)

2.2.2 Miljön

Jönsson (2007) beskriver sitt klassrum i sin studie om litteraturarbetets möjligheter. Hon beskriver det som inbjudande och ljust. Det finns böcker som står längs tavlans kant för att alla ska nå dem. Här finns inte bänkar utplacerade var för sig utan de står i små grupper på fyra bänkar. Här finns en matta som alla kan sitta på när det läses högt och små hörnor där man själva kan ta en bok att läsa. Att bygga upp en miljö som lockar och inbjuder till läsning är väldigt viktigt. Genom att omge eleverna med böcker och platsen till läsning kan man inspirera sina elever. “I klassrummet där min förstaklass ska lära sig skriva och läsa måste jag kunna visa meningen och glädjen med detta.” (Björneloo, 1990;38).Gabrielle Ekelund (2007) poängterar även vikten av högläsning och att man skapar en fin stund av denna. Högläsningen ska vara inspirerande, lustfylld och något som barn ser fram emot.

2.3 Sammanfattning av kunskapsbakgrund

Bokvalet har en stor del i att väcka läslust och att motivera barn till att läsa. När man väljer en bok är det flera aspekter som ska vägas in. Den ska vara på rätt kunskapsnivå så att den inte blir för svår utan har ett språk som eleven redan har tillägnat sig. Genom att eleverna kan känna igen sig i boken kan de vidga sina erfarenheter och föreställa sig hur det skulle vara att uppleva de som upplevs i boken. Genom identifikationen kan det även bli lättare att hantera situationer i framtiden som påminner om det som upplevts i berättelsen. Boken ska även bidra till identifikation, såväl i karaktärer som i händelser. När man väl har valt rätt bok ska man göra den tillgänglig för barnen och eleverna.

Lust är ett ord som är viktigt när det kommer till läsning. Om något är lustbetonat så gör man det gärna. Om eleverna får böcker som känns angelägna för dem så stimulerar man deras läslust. Får man läsa om det man är intresserad av och tycker är roligt så är chansen mycket

större till att man läser mer och oftare. Skapar man dessutom en miljö där det finns utrymme för läsning så ökar lusten till att läsa. Miljön kan vara soffor eller kuddar som ligger på golvet eller bara ett sådant klimat i klassrummet som gör att man gärna tar en bok och sätter sig för att läsa.

Högläsning är viktigt såväl i hemmet som i skolan. Genom högläsningen får den som läser högt en bra uppfattning om hur långt eleverna har kommit i sin läsutveckling då de gärna kommenterar såväl innehåll som ord och fraser. Det är mycket viktigt för barn som är i sin tidiga läsutveckling att få höra många sagor och berättelser. Genom att de hör språket så tillägnar de sig det på ett bätter sätt och är på det viset mer förberedda på hur språket är uppbyggt när de själva ska läsa och skriva.

Jag har i min kunskapsbakgrund inte hänvisat till några studier som specifikt undersöker läsning i hemmet. Detta beror på att jag inte kunde finna några studier som sedan tidigare gjorts i detta ämnet.

3. Metod

3.1 Val av ansats och undersökningsmetod

Jag har valt att göra tre undersökningar som ingår i en större. Jag har delat ut två enkäter och gjort en intervju för att få svar på mina frågor. “Både intervju och enkät, dvs frågeformulär, är tekniker för att samla information som bygger på frågor.” (Patel &Davidson 2003;69) Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning. Jag har valt denna form för att jag vill upptäcka mönster och företeelser (Trost, 2007;23). När jag hade min frågeställning och syftet med undersökningen klar fanns två alternativ på undersökningsmetod. För att få reda på vad elever i en klass läser hemma skulle jag behöva göra observationer i hemmet eller dela ut enkäter till föräldrarna. Med tanke på tidsramen insåg jag att det var omöjligt att göra observationer i 21 av barnens hem och beslöt att bästa sättet att få svar på min fråga vara att dela ut enkäter. “Innan man kan göra en enkät måste man ha syftet klart för sig och det måste preciseras.” (Trost, 2007;16) Jag valde även att göra en kvalitativ semistrukturerad intervju med en person. Jag utgick från ett par basfrågor (se bilaga) och sedan följdfrågor. Jag valde semistrukturerad intervju för att frågorna var öppna och gav intervjupersonen mycket utrymme för att säga sin egen åsikt.

3.2 Urval

Undersökningen är gjord i en höginkomttagarkommun, där alla elever bor i enfamiljshus och villor och har det bra ekonomiskt ställt. De flesta föräldrar har en hög utbildning och eleverna på skolan presterar bland de bästa i landet. Det finns inga elever med utländsk härkomst eller något annat modersmål än svenska. Givetvis kommer dessa faktorer att färga undersökningen och jag tror inte man fått samma svar i en mångkulturell klass eller i en kommun med större sociala problem.

Klassen består av 21elever varav 18 deltar I min undersöknig. I undersökningen är det

någorlunda könsfördelat med åtta flickor och tio pojkar. Klassen är delad på förskoleklass och förstaklass, och i undersökningen var nio stycken från förskoleklassen och nio från

förstaklassen.

3.3 Genomförande

Först tog jag reda på hur många som var intresserade av att delta i undersökningen. Jag försökte då skapa en bra enkät. I boken Forskningsmetodikens grunder av Runa Patel och Bo Davidson (2003) får man tips om hur man gör det. Så jag använde ett lättförståeligt språk med vanliga ord. Här behövdes lite påminnelser. En påminnelse har enligt Trost (2007) två syften,

det ena är att uppmuntra dem som har bestämt sig för att göra undersökningen men hellre skjuter upp den tills i morgon. Det andra syftet är att motivera dem som är osäkra på om de ska svara. Jag fick till slut in 16/18 utdelade enkäter. Intervjun arrangerades via mail och ett par dagar innan intervjutillfället så skickade jag mina basfrågor till intervjupersonen så att hon skulle kunna sätta sig in i frågorna. Genom att hon fick frågorna innan intervjutillfället så kände hon sig förberedd och hade även hunnit tänka lite kring vissa saker i förtid så att svaren skulle kunna bli mer givande.

3.3.1 Etiska överväganden

Föräldrarna här vill givetvis att deras barn ska prestera bra i skolan och med tanke på att det är föräldrarna som svarar på frågorna ska man vara medveten om att validiteten i svaren kan skifta. Namnen på enkäterna plockades bort när jag fått in enkätsvaren. Namnen fanns där endast för att jag ska veta vem som lämnat in och för att veta vem som behövde en

påminnelse. Jag har valt att i resultatet hålla eleverna anonyma, och de namn som

förekommer är fingerade namn. Det är inga känsliga frågor som tagits upp men jag väljer ändå att behålla intervjupersonerna anonyma för att de ska känna sig tryggare i att säga vad de verkligen tycker.

3.4 Bearbetning och analys

Jag fick in 16/18 enkäter, vilket är ett bortfall på endast 3% och det var en hög svarsprocent. En annan uppdelning var ålder. Jag kunde då jämföra och se skillnader och likheter.

Pedagogernas svar delade jag inte upp i olika kategorier som lärare, fritidspedagog och

förskollärare. Detta för att de arbetar som ett arbetslag och för att det finns två av varje. Denna enkät var dessutom anonym så det framgår inte alltid vilket yrke intervjupersonen har. När jag sammanställt resultaten kunde jag jämföra med den kunskapsbakgrund som jag skrivit och se vad jag kunde återfinna i min undersökning.

4. Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag att presentera resultaten från mina undersökningar. Jag kommer även att analysera de resultaten med utgångspunkt från tidigare forskning och undersökningar som presenterats i kunskapsbakgrunden. Jag kommer att presentera enkätresultaten var för sig och intervjun i ett eget stycke för att göra det så tydligt som möjligt.

4.1 Resultat av enkät till föräldrarna

Jag kommer här redogöra för vad eleverna läser i hemmet, vad föräldrarna tror att de kan göra för att öka barns läslust och vad de tror att skolan kan göra.

4.1.1 Barns läsning i hemmet

Av de sexton undersökningar jag fått in uppger samtliga föräldrar att de dagligen läser högt för sina barn. Tiden för högläsning skiftar mellan tio minuter upp till trekvart. Det finns dock ingen tydlig skillnad mellan könen. Föräldrarna till sex flickor och tio pojkar har svarat efter att ha observerat sina barns läsning och de har svarat väldigt lika. Alla föräldrar uppger även att deras barn dagligen läser själva. Tiden av egen läsning skiftar dock mycket. Det barn som läser kortast tid på en dag läser en läxa i tio minuter. Den som läser längst tid läser närmare en timme i sträck i en “Lasse Maja bok”3. Skillnaden i tid och vad de läser är störst mellan de olika årskurserna. Hälften av de som deltagit går i förskoleklass medan den andra hälften går i förstaklass. Eleverna i förskoleklassen läser kortare tid, och kortare texter. Slår man dock ihop hela dagens läsning i en klump kan man se att de båda elevgrupperna läser mer lika varandra tidsmässigt. Eleverna i förskoleklass läser på allt, när de badar läser de till exempel på schampoflaskan och en föräldrer skriver: “Ola kan inte ens bada utan att han ska läsa på

schampoflaskan.” Samtliga föräldrar till förskoleklass barnen påpekar att deras barn läser på allt. Vid frukost läser de på förpackningar på bordet. När de går och cyklar till skolan läser de på gat- och vägskyltar. En förälder skriver:“Idag tog de nästan tio minuter längre att gå till

skolan för Malin skulle läsa på alla skyltar hon såg på vägen.”En förälder skriver även att:

“Cecilia läser pappret de fått i skolan angående utflykt till Skånes Djurpark den tredje maj. Hon ljudar igenom de obekanta orden.” Ett tredje exempel lyder: “När vi ska handla får man

tänka på om Axel ska med för då tar de alltid lite mer tid, han ska läsa inhandlingslistan och på alla skyltar som hänger från taket i affären, de går tydligen inte att låta bli.”

Skillnaden blir tydligare när man läser föräldrarnas svar till elever i årskurs ett. Många av dessa elever läser även de på förpackningar och skyltar. Den stora skillnaden är att dessa barn även väljer att läsa mer kapitelböcker, eller berättelsesamlingar. Många av dem läser

Widemarks böcker om Lasse och Maja, men en hel del läser även böcker om hur man sköter djur och hur djur lever, jagar och fortplantar sig. “De är olika djur varje vecka, somliga

trevligare än andra, just nu är de mycket fjärilar, jag vet inte om de beror på att de har tre

3

En barnbok som handlar om barnen Lasse och Maja som är i 8årsåldern. De har tillsammans en detektivbyrå och löser brott i Valleby, den lilla staden där de bor . Skriven av Martin Widmark

larver i skolan som ska bli fjärliar. Vi har nog varit på biblioteket fyra gånger för att låna djurböcker, jag tror snar vi läst alla.”Eleverna i årskurs ett spelar även mer spel där det krävs läsning, så som monopol och barn Trivial Persuit för barn. En viss skillnad kan man även se på kvällsläsning då många föräldrar läser högt. Eleverna i årskurs ett tenderar att vilja läsa en längre stund själva och en liten kortare stund med högläsning eller ingen högläsning alls.

“När klockan var elva på kvällen sa jag till Cajsa att hon fick släcka lampan och lägga undan Nicke nyfiken”. Eleverna i förskoleklassen vill gärna höra högläsning en stund längre medan eleverna i förstaklass föredrar att läsa själva.

Alla föräldrar uppger att i deras högläsning läser alla vid någon tid om djur. Djuren är inte de samma utan de skiftar mellan fjärilar, hästar och ormar. Men alla läser verkligen om djur.

“Just nu läser vi en ormbok på kvällarna, båda jag och Anders har börjat att ta upp fötterna från golvet, och alla gosedjur får vara med, det kan ju finnas ormar på golvet. Han lever sig in mycket i berättelserna och frågar om vi kommer se ormar när vi ska på semester i

sommar”

4.1.2 Hur väcker föräldranar barnens läslust?

Alla deltagande föräldrar tycker att de viktigaste för att väcka deras barns läslust är

biblioteket. Alla föräldrar uppger att de besöker biblioteket med sina barn, ändå skriver nio stycken att de önskar att de gjorde det oftare. En förälder skriver även att “När Karl fyllde år

fick han sju stycken böcker av kompisarna och tre av oss föräldrar. Spännande tyckte han med blandat utbud.”

Sju föräldrar skriver att de tycker det är viktigt att hitta böcker som deras barn är intresserade av. De menar att om de köper och lånar böcker som är intressant så blir det mycket roligare att läsa. Endast en förälder nämner serietidningar, “Försöker köpa serietidningar ibland eftersom

de känns lite mer spännande än vanliga böcker.” Tio av föräldrarna påpekar deras egen roll i att uppmuntra, berömma och belöna sina barn till läsning. Sex av föräldrarna skriver bara att de inte alls behöver tänka på sina barns läslust för de tycker det är så roligt och har redan en stor läslust. Endast ett fåtal, tre stycken nämner miljön kring läsning och att man ska göra läsningen till en mysig stund.

4.1.3 Föräldrars tankar kring skolans bidrag till barns läslust

Samtliga föräldrar uppger att de är nöjda med skolans arbete. De tycker att pedagogerna i skolan är duktiga på att presentera ny och relevant litteratur för barnen. Två föräldrar tycker att det är mycket bra att ha som läxa/krav att eleverna ska läsa tio minuter om dagen. Detta är föräldrar till elever i årskurs ett, och de menar att tio minuters läsning innan läggdags känns naturligt. Mer än hälften, tio stycken nämner även här biblioteket. Föräldrarna tycker att man skulle kunna nyttja biblioteket mer. Föräldrarna skriver att på biblioteket finns det böcker för alla och det är då lätt för barnen att hitta något de tycker om. Lika många föräldrar skriver även att det är viktigt att skolan hittar intressant litteratur. Två föräldrar nämner lärarens intresse för barnens läsning och fritid. De menar att om läraren känner barnen och deras intressen är det lättare för läraren att hitta passande litteratur. Tre föräldrar nämner miljön i skolan. De hade önskat mindre grupper och mysigt, avslappnande miljö som inbjuder till egen läsning.

4.1.4. Analys av enkät till föräldrarna

Alla föräldrar i undersökningen bidrar till sina barns språkutveckling via högläsning. I kunskapsbakgrunden står det att ASLA’s (1990) hävdar att högläsning leder till bla ett ökat ordförråd. Barnen skaffar sig även kunskap och erfarenheter genom att läsa på skyltar och kartonger detta är vad Larsen (1982) valt att kalla autentisk erfarenhet.

Många av föräldrarna skrev även om vikten att välja intressanta böcker som var lämpliga för deras barn. Alla föräldrar skriver om bibliotekbesök och valet av bok. Chambers (1993) skriver att den som väljer boken har en stor makt och detta verkar det som att föräldrarna har förstått. Sju av föräldrarna skriver att de tycker att det är viktigt att barnen läser det de är intresserade av för då blir det mer lustfyllt. Rimsten Nilsson (1982) säger precis samma sak genom att skriva att det som är intressant och roligt gör man gärna. Endast ett fåtal föräldrar skriver att det gör det Ekelund anser vara så viktigt, nämligen att göra högläsningsstunden till något väldigt speciellt och bygga upp en trivsam miljö till denna stund. I skolverkets rapporter (2007) framgår det att dagens elever som börjar förstaklass ofta redan kan läsa och har en god kunskap om språket. Min undersökning kan bara bekräfta detta då alla sexåringar som deltagit i min undersökning har knäckt eller varit på god väg att knäcka länskoden. Dessa elever besitter en enorm läslust som föräldrarna och pedagogerna bör vårda ömt och med stor glädje. Alla föräldrar uppger att de läser djurböcker hemma, endast ett fåtal, fem stycken kopplar detta till att de läser om djur och natur i skolan. Det framgår inte om de andra elva alltid läst

om djur eller om de bara är just nu. Att de läser så mycket om djur kan absolut ha att göra med att de läser tema djur och natur i skolan just nu. Men det har säkert även att göra med att det är lätt att få tag på djurböcker.

4.2 Resultat av enkät till pedagogerna

I lärarlaget finns sex pedagoger, två lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger. Pedagogerna har svarat på en enkät, och jag kommer redovisa en fråga i taget.

4.2.1 Elevernas läsning i skolan

Eleverna läser olika mycket och olika slags texter. En hel del av det de läser är kopplat till det tema som klassen arbetar med. Dessutom så besöker årskurs ett biblioteket cirka var tredje vecka för att få låna skönlitterära- och faktaböcker som intresserar barnen. En av pedagogerna säger att: “De flesta tenderar att vilja låna svårare böcker än vad de klarar av att läsa.” På biblioteket finns då läraren och en bibliotekarie tillgängliga för att kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker. De böcker som lånas läser eleverna både i skolan och i hemmet. Eleverna uppmanas även att läsa tio minuter om dagen, och de har varje veckan en läsläxa.

Förskolebarnen läser i “storböcker” som finns tillgängliga. En av pedagogerna skriver även: “De som knäckt läskoden läser i stort sätt allt de kommer över och klarar av.”

Fritidspedagogerna som menar att de inte har lika bra vetskap om vad eleverna läser under skoldagen säger att de upplever att somliga elever gärna läser på fritids. De tror att detta kan ha att göra med att det är färre elever och lugnare på eftermiddagarna.

4.2.2 Vad tror pedagogerna att eleverna läser i hemmet?

Alla tillfrågade pedagoger tror och är till viss del övertygade om att de flesta av eleverna läser mycket tillsammans med sina föräldrar. Alla pedagoger säger även att de tror det skiftar väldigt mycket men att de flesta läser något hemma i alla fall. Och i klassen finns ett mål som är en önskad läsning på tio minuter om dagen i hemmet. Tre pedagoger tror även att eleverna i hemmet läser mer sådant som de är intresserade av som djur, sport och Star Wars. En pedagog påpekar även att eleverna i hemmen även läser texter på teve och på datorn. Två pedagoger säger även att de som precis knäckt läskoden läser på allt de ser, så som förpackningar och inhandlingslistor. Två pedagoger nämner även deras läsutmaning. I klassen har man en

två och tre lyckas läsa tio tusen sider på en månad så får eleverna en belöning. Denna belönging väljer eleverna själva, de får rösta i klasserna. De kan bli allt från pyssel- eller utedagar till disco på en fredagseftermiddag. Detta tror en av pedagogerna kan bidra till ökad läsning i hemmet, men pedagogen påpekar även att intresset verkar vara som störst i början av en termin, sedan slutar man räkna sidorna för att man glömmer bort det:

Förskolebarnen är nog de som är bäst på att lämna in läsutmaningslappar, för dem betyder det mycket att de får vara med och bestämma vad vi ska göra i skolan, men jag tror även att de vill visa hur duktiga de varit. På läsutmaningen räknar vi bara läsning i böcker och häften.

Även detta pekar ju då på att eleverna i sin tidigare läsning har ett mycket stort intresse för läsning och vill visa att de kan.

4.2.3 Ökad läslust i hemmet

Samtliga pedagoger nämner högläsning i hemmet som en källa till ökad läslust. De nämner även vikten av att välja rätt böcker och att besöka biblioteket tillsammans. Fyra stycken nämner även att de tror att genom att föräldrarna visar intresse för sina barns läsning ökar läslusten. En pedagog skriver även “att det är viktigt att barnen ser sina föräldrar läsa själva.”

4.2.4 Ökad läslust i skolan

Alla pedagoger nämner här vikten av att presentera bra böcker för eleverna. Genom att på ett bra sätt presentera böckerna kan de uppfattas som mer positiva. Några av förslagen som pedagogerna kommer med är att ha en bibliotekarie som presenterar böckerna. Att man pratar om barnböcker man själv läst, samt låter barnen tipsa varandra om bra böcker. Fyra

pedagoger nämner även tillgängligheten. Finns böckerna tillgängliga i elevernas höjd och närhet är chansen större att de läser i dem. Fem pedagoger nämner även högläsningen i skolan som mycket viktig. De menar att det är viktigt att välja en bra högläsningsbok och att man läser högt för eleverna regelbundet. En pedagog skriver även att man ska ge eleverna mer möjlighet och tid till läsning i skolan och försöka integrera den mer i undervisningen. Två pedagoger nämner även miljön som ett bidrag. De tror att en tyst och lugn miljö där eleverna får sitta var de vill kan öka läslusten

4.2.5 En bra läsmiljö i klassrummet

Samtliga pedagoger skriver om lugn och ro. Genom att det är lugnt i klassrummet skapas en trygghet där eleverna känner sig bekväma. Två pedagoger skriver att man i klassrummet ska ha en massa böcker och stor tillgång på litteratur. En pedagog betonar att eleverna själva ska vara med och bestämma, såväl om bokval som läsplats. En pedagog nämner även stämningen i högläsningen. “Vid högläsning försöker jag leva mig in i boken och läsa med inlevelse.” Detta menar pedagogen är ett bra sätt att skapa spänning och nyfikenhet hos eleverna.

4.2.6 Hur väljer pedagogerna böckerna?

Alla pedagoger skriver att eleverna ska få vara med och bestämma. Annars tycker de att det viktigaste är att böckerna är intressanta, relevanta och på rätt nivå. En pedagog skriver även att en bra bok kan locka till vidare läsning och försöker då hitta böcker som är i samma serie eller påminner om den bok som väckt lusten. Två pedagoger menar även att de är viktigt “att det finns faktaböcker i olika nivåer och genrer så att det ska finnas något som alla ska vilja läsa (och kunna).” Högläsningsböckerna väljs oftast av pedagogerna och då försöker de tänka på att det ska vara böcker som är spännande, intressanta och underhållande för de flesta, om inte alla. En pedagog skriver: “Det är bra om de kan relatera till huvudpersonen. Tex ett barn

i deras ålder.” Annars väljer pedagogerna böcker som är aktuella för klassen så som en bok som knyter an till deras tema. När eleverna blir äldre får de vara med och rösta och välja högläsningsbok.

4.2.6 Analys av pedagogernas enkätresultat

Skolan arbetar för att främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Detta gör de på många vis, så som via högläsning, egen läsning, läsläxa och biblioteksbesök. En pedagog skriver om vikten av att identifiera sig med det man läser. Rimsten Nilsson (1982) skriver mycket om vikten av att barnen kan identifiera sig med de som skrivs i böckerna. Hon menar att eleverna känner sig trygga om de kan känna igen sig i det som skrivs. Däremot talar alla pedagoger om lämplig litteratur som anpassas efter elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Detta kan bero på att de vill att barnen ska kunna identifiera sig med vad de läser. Myndigheten för skolutveckling har skrivit att lärarens uppgift är att se till varje elevs erfarenheter och förutsättningar och utgå från dem, och samma sak kan man läsa i läroplanen. Detta kan man se att pedagogerna i undersökningen gör och försöker göra i så stor utsträckning som möjligt. Inger Björneloo (1990) skriver att pedagogen måste försöka se de vägar eleverna väljer i sin läsning. Pedagogerna som arbetar med läsundervisning bör försöka att se de vägar eleverna

väljer och försöka möta dem på denna väg. Pedagogerna i undersökningen försöker precis som Jönsson (2007) att göra böckerna tillgängliga för eleverna. De försöker även skapa miljöer där man kan lockas till läsning. Möblering är inte alltid lätt att påverka men samtliga pedagoger menar att lugn och ro skapar läslust och läsro. Om man jämför de resultat jag fått av min enkätundersökning av pedagogerna så skiljer de sig inte mycket från de tidigare examensarbeten som gjorts. Precis som i de andra undersökningarna så svarar mina

intervjupersoner att man kan öka läslusten genom biblioteksbesök och högläsning. Precis på samma vis påpekar de även vikten av att välja lämplig litteratur som passar eleverna både kunskapsmässigt och intressemässigt.

4.3 Intervju med skolbibliotekarie

På skolan finns ett litet skolbibliotek som riktar sig till eleverna i årskurs ett till sex. Detta bibliotek ligger i samma byggnad som de klassrum där jag genomfört min undersökning. Biblioteket drivs av en skolbibliotekarie som även är lärare på skolan. Det är ett litet rum med fullt av hyllor, och ett litet bord med nya böcker. I ett hörn står en dator och en vagn med böcker, i ett annat en liten soffa man kan sitta och läsa i. Mitt i rummet står även ett bord med lite stolar runt där man kan sätta sig och läsa lite. Biblioteket är öppet två gånger i veckan, ett par timmar åt gången. Dörrarna hit står alltid öppna med de är endast på öppettiderna som bibliotekarien finns här. Tanken som skolbibliotekarien har är att det ska finnas böcker som barn kan läsa, så väl fakta som fiktion. Intervjupersonen säger dock att det är svårt att hitta bra faktaböcker till yngre barn. “De har ofta ett svårt språk och även om de heter “Första

Faktaboken” så är det svåra ord.” Skolbibliotekarien har en budget på cirka 20 000 kronor per läsår.

Det finns på biblioteket en nyinstallerad dator. Denna ska hjälpa till att föra statistik över vilka böcker som lånas ut och även hålla bättre koll på vilka böcker som är utlånade. Tidigare har man jobbat efter kortsystemet och skrivit in i en pärm vem som lånat vad. Det har inte fungerat särskilt bra. Skolbibliotekarien menade dock att hon tidigare ändå kunnat se vilka böcker som lånats ut. “När eleverna lämnat tillbaka böckerna ställer de böckerna på vagnen och sen ställer jag in böckerna på rätt plats.” På så vis har intervjupersonen sedan tidigare kunnat se trender. De finns tydliga trender anser intervjupersonen. Lasse Maja böckerna av

Widmark (2007) är en sådan. Trenden började hösten innan Lasse Maja visades på TV som julkalender. “Så det var innan man såg dem på tv men kanske visste barnen vad som komma skulle. Det var ju mycket reklam och jippon runt de här böckerna.” Det finns dock inga tydliga trender mellan pojkar och flickor i de tidigare skolåren. De flesta vill läsa böcker som handlar om barn i deras egen ålder. “De läser nog mer samma böcker, där läser till exempel flickorna om Palle som spelar fotboll och tycker den är jätterolig. Så läser pojkarna om samma saker, ja och så vice versa.” Den enda skillnaden intervjupersonen har upplevt är att flickor tenderar att välja böcker med gulliga djur, medan pojkarna väljer sportböcker.

Intervjupersonen tror att barnen läser mycket i hemmet, inte bara själva utan mycket tillsammans med föräldrar och äldre syskon. Många elever berättar att de varit på stora biblioteket med mamma och pappa. Intervjupersonen tror att barn skiljer på läsning och läsning. “De tänker att nu spelar jag tv-spel och sen läser jag. Och boken ska jag ju göra.” intervjupersonen tror alltså inte att barn i ålder 6-8år tänker på att de faktiskt tränar sig på att läsa när de läser på tv-spelen. Intervjupersonen tror att man kan locka barn till mer läslust genom att läsa högt för dem, speciellt om man väljer rätt bok. Intervjupersonen säger även att när man tänker på eleverna i förskoleklass så är det för de som knäckt länskoden så spännande att läsa att de läser på allt de ser. Intervjupersonen säger även att det ju finns något som heter att man ska läsa minst femton minuter om dagen. Detta tycker intervjupersonen är fel i hänseende till läslust. För de elever som har de svårt med läsningen så räcker de att man ber dem läsa fem minuter. “Genom att tvinga så tar man bort lusten.” Om målet är fem minuter bidrar kanske ibland lusten till att de kan bli femton och kanske tjugo minuter. Talar man sedan om ren läsutveckling säger intervjupersonen att eleverna borde läsa samma bok flera gånger för att få ett flyt. De flesta barn tycker att det är roligt att läsa till en början, då handlar det om att pedagogerna ska hitta rätt böcker.

4.3.1 Analys av intervjuresultatet

Precis som intervjupersonen påpekar Ragnhild Söderberg (1990) att det är svårt att hitta bra fakta- och uppslagsböcker. Precis som Karin Jönsson (2007) skriver om miljön och hur viktig denna är försöker skolbibliotekarien bygga upp en miljö som inbjuder till läsning, även om intervjupersonen säger att det är svårt med plats och möbler så finns där en tanke på att en bra läsmiljö ska finnas. Såväl när det gäller den egna läsningen men även när det gäller

ASLAS symposium. Detta för att utveckla elevernas språk. Ernofsson och intervjupersonen säger dock inte alls samma sak om datorns inverkan. Intervjupersonen tror i motsats till Ernofsson att barnen inte ser dator- och tv-spel som något som utvecklar deras språk. Intervjupersonen säger att eleverna skiljer på läsning och tv-spel, även om de tar till sig kunskapen som ges via dessa spel så förstår eleverna inte själv att de tar till sig kunskapen. Intervjupersonen nämner att eleverna gärna väljer böcker som handlar om barn i deras egen ålder, vilket även tyder på att de verkligen tänker på identifikationen.

4.4 Sammanfattning av resultat delen

För att sammanfatta analyserna finns det en sak som är tydlig. Alla intervjupersoner,

föräldrar, pedagoger och skolbibliotekarien uttalar sig alla om vikten av högläsning. Detta är ingen slump utan högläsning är en stor del av de yngre barnens vardag. De barn som deltagit i undersökningen går i samma klass och besöker samma bibliotek. De får varje dag en bok läst för sig i skolan och så även i hemmet. Vikten av högläsning är något som alla är införstådda med. De flesta påpekar även vikten att välja rätt bok och låta barnen vara med och välja då det är dem som ska höra på sagan eller läsa den själv. De är dock de vuxnas, såväl föräldrar som pedagogers uppgift, att hjälpa dem hitta böckerna. Mycket av det som visats i undersökningen är sådant som tidigare undersökningar också kommit fram till och sådant som det skrivits böcker om. Ska man försöka att sätta fingret på de som är mest talande i min undersökning så är det att alla säger att barnen har läslust i sin tidiga läsning. Föräldrarna säger att deras barn läser på allt de kommer över, samma sak säger pedagoger och skolbibleotekarien.

Skolbibliotekarien nämner Widermarks böcke om Lasse Maja som intervjupersonen kunde se en stark trend av för över ett år sedan delvis på frund av att de var årets julkalender i TV. Det verkar som trenden håller i sig då tre föräldrar uppger att de läser böckerna i hemmet just nu. En av dem skriver att barnet läser dem själv, medan tre av dem har Lasse Maja som

högläsningsbok.

Det som är mest talande i denna undersökning är dock intresset för djur och det tema som just nu pågår i skolan. Man kan se att skolan förefaller ha lyckats påverka hemmet i är deras val av litteratur. Flera pedagoger uppger att de väljer böcker som berör de tema de arbetar med, och alla elever som deltagit i undersökningen uppger att de läser böcker som handlar om de tema de just nu arbetar med i skolan.

5. Diskussion

I detta kapitel kommer jag att diskutera mitt val av litteratur, metod och mitt resultat. Jag kommer även ge förslag på fortsatt forskning.

5.1 Litteraturdiskussion

När jag började leta litteratur om ämnet barns läsning finner man väldigt mycket litteratur om kunskap och läsutveckling. Man hittar även många böcker om läsinlärningsmetoder. Detta var inte vad jag sökte utan jag ville veta vad barn läser, och framförallt vad barn läser i hemmet. Många av de böcker som fanns var äldre men jag anser att även om ämnet har förändrats och utvecklats så finns det mycket av det som står i de äldre böckerna som än idag är aktuellt. Skolverket har även kommit med rapporter om barns läsning men inte heller deras rapporter handlar så mycket om vad barn läser utan snarare mängden och hur väl. Som tur är så har det skrivits en del uppsatser och examensarbeten om ämnet som var givande.

Jag har dock förståelse för att de inte finns så många böcker skrivna om barns läsvanor i dator och tv-spels världen då denna företeelse är tämligen ny och man inte än har hunnit se trender i användandet. Jag kan även förstå att det inte gjorts så omfattande och många undersökningar om barns läsning i hemmet med tanke på att man måste vara i hemmet antingen fysiskt eller med kamera för att få reda på vad de verkligen läser. Det finns böcker så som “Boken om..” som anser jag att det är viktigt att läsa. Det är dessa böcker som finns ute i handeln och som riktar sig i första hand till föräldrar med barn i åldrarna 7-15år. Det är dessa elever som går i vår grundskola och det är bra för pedagogerna att veta vad det finns för utbud till föräldrarna om barns läning.

5.2 Urvalsdiskussion

Mitt val av en blandad metod av enkäter och intervju kändes bra. Det hade varit omöjligt för mig att genom observationer ta reda på vad barnen läser hemma. De är även svårt att be sex- och sjuåringar skriva ner vad de läser hemma eller berätta vad de läser hemma.I en intervju hade de även varit svårt för barnen själva att se vad de faktiskt läser, då jag inte tror att de själva tänker på att de läser på skyltar och förpackningar. Precis som skolbibliotekarien säger så skiljer barn på läsning och läsning. Jag tror att jag genom enkäterna fick en så riktig bild som det går att få genom att föräldrarna fyllde i enkäterna efter att ha observerat barnets läsvanor.

Det oroande momentet med enkäterna var om man skulle få in dem. Somliga

intervjupersoner behövde lite påminnelser men jag fick i slutändan in en hel del av de enkäter som skickats ut. Jag fick även bra svar där föräldrarna varit tydliga i vad deras barn läste och hur länge, vissa hade till och med varit så flitiga att de skrivit klockslag.

När de gäller enkäterna till pedagogerna hade jag nog gärna gjort en intervju men det fanns svårigheter i att samla hela arbetslaget eller stora delar av det. Med tanke på tidsramarna som fanns var enda sättet att få med deras tankar genom en enkät. Intervjun med skolbibliotekarien kändes även den given.

Jag hade mycket gärna jämnfört mitt resultat med en grupp som inte är så homogen. Jag gjorde mina försök men då jag inte fick kontakt med någon i en mångkulturellkommun så fick jag genomföra min undersökning där det fanns de som ställde upp på undersökningen.

5.3 Resultatdiskussion

Mitt resultat är väl inget som direkt förvånar mig. Detta är en kommun där eleverna presterar väl och har bra hemförhållande med föräldrar som ofta är välutbildade. De vill säga att de som Skolverket uppger i sina undersökningar mycket väl kan stämma. Föräldrarna vill att deras barn ska prestera väl och somliga av dem kan tänkas ha läst böcker om hur man ska stödja sina barns inlärning. Högläsningen som var så talande är inte heller något som förvånar mig. Detta beror nog snarare på åldern än på själva kommunen. Barn i ålderna 6-8 år kommer ofta själva med en bok och vill att man ska läsa för dem. Detta tyder på att de tycker det är roligt att höra sagor men kan även tyda på att de är vana vid att någon läser för dem. Pedagogerna är väldigt insatta i läroplanen och det marks tydligt när man läser deras svar och jämför deras ord med läroplanens. Detta är bra men det är ändå något jag saknar. Både pedagoger och föräldrar skriver om att de läser högt och att man ska välja rätt böcker. Men ingen av dem uttrycker rakt ut att hem och skolan kan samarbeta i detta. Dock kan man tydligt se att de har lyckats i sitt tema. Alla barnen läser böcker hemma om djur och föräldrarna påpekar att deras barn tycker det är mycket roligt. Om sambandet mellan temat i skolan och barnens intresse av att läsa djurlitteratur hemma är en slump eller något som har ett samband är svårt att säga. Hade man gjort samma undersökning under en tid då det var ett annat tema kanske man fått andra resultat. Litteratur om djur är lätt att hitta och djur är ofta något barn tycker om. Jag är dock övertygad om att det finns del av intresset som kommit genom skoltemat. Ett exempel är

vad en förälder skriver om fjärilar. Man har I klassen ett antal larver, som ska bli puppor och sedan fjärliar. Jag tror inte att det är av en händelse att denna elev läser om fjärilar även i hemmet. Om jag hade gått till denna föräldern och frågat om varför de läser om fjärilar hade jag kanske kunnat veriferat detta.

Båda parter skriver om att det är föräldrar och pedagogers ansvar att barnen och eleverna kommer till biblioteket och att de får tag på bra och rätt böcker. Ändå nämner ingen av dem att de båda kan samarbeta i detta ansvar. Det står i läroplanen att alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevens vårdnadshavare så att skola och hem tillsammans kan utveckla

verksamheten. Detta kan jag se en brist på. Jag tror att om skolan och hemmet hade arbetat mer tillsammans så hade man kunnat väcka ännu mer intresse för läsning. I skolan tar man inte tillvara det barnen läser hemma och hemma tänker man bara till viss del på vad de gör i skolan. Jag tycker dock det är viktigt att man skiljer på nöjesläsning och skola för att man i de högre skolåren ska känna att de faktiskt finns läsning som inte bara är studier utan även avkoppling. Det är när man uppnått denna insikt som man kan känna äkta läslust.

Det är även synd att inte fler har nämnt spel, såväl sällskapsspel som tv- och datorspel som läsning. De finns idag en uppsjö av bra och mindre bra utbildningsspel. Själv har jag provat “Kalle kunskap” där man måste kunna bokstäver och räkna lite. Det finns i olika

svårighetsgrader för olika åldrar och man får alltid en belöning när man klarat en uppgift. Detta är något som jag tror att många barn hade uppskattat att få göra i hemmet.

5.4 Förslag på fortsatt forskning

Under skrivandets och undersökningens gång har jag kommit på en hel del saker som jag skulle vilja veta mer om. Man skulle kunna göra samma undersökning i ett invandrartätt område och se vad man fick för resultat där och jämföra de två områdena och se skillnader och likheter. Man skulle kunna göra ett lästema där skolan och hemmet ska arbeta

tillsammans för att se om detta är möjligt. Man skulle även kunna tänka sig barnintervjuer där man intervjuar barn om vad de tycker är roligt att läsa och varför.

6. Referenslista och källförteckning

ASLA(1990) Barns läsutveckling och läsnnig- rapporter från ASLA:s höstsymposium

Stockholm, 15-16 november 1990, Uppsala, 1991

Axemo, Anja och Gilbertson, Terese (2007)” Jag hatar allt med böcker. Vilken kännedom

har lärare om elevers läsvanor och preferenser,”Examensarbete, Malmö högskola Barnens Bokklubb (2006) Boken om läsning, Stockholm, Barnens Bokklubb Barnens Bokklubb (2007) Boken om läslust, Stockholm, Barnens Bokklubb

Björneloo, Inger (1990) ”Ett naturligt sätt att lära sig läsa. Didaktiska funderingar kring

läsinlärning via skrivning. I Barns läsutveckling och läsning” i Birgitta Hene & Staffan Wahlen (red.) rapporter från ASLA:s höstsymposium Stockholm, 15-16 november 1990 36-56, Uppsala: ASLA

Chambers, Aidan (1993) Böcker inom oss om boksamtal, Stockholm: Rabén och Sjögren Davidso, Bo & Patel Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning, Lund, Studentlitteratur

Ekelund, Gabriella (2007) Om barn och böcker samtal kring berättelser, Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Gibbons Pauline (2006) Stärkspråket stärk lärandet Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet, Uppsala, Hallgren& Fallgren Hagnäs, Siw (1995) Utveckling av de språkliga funktionerna - tal - läsning - skrivning, Malmö: WISC-förlaget

Hammarkrantz, Sara (2006) ”Är datorspel hjälp ellet stjälp?” i Viveka Ljungström & Catharina Hansson (red), Boken om läsning , 91-100, Stockholm: Barnens Bokklubb Johansson, Linda och Sjölander Ann-Sofie (2007) I skolan lär man sig läsa! Men hur?

Läsinlärningsmetoder i teori och praktik, examensarbete, Högskolan i Kalmar

Jönsson, Karin (2007) Litteraturarbetets möjligheter en studie av barns läsning i årskurs F-3, Malmö: Malmö högskola

Kåreled, Lena (2001) Möte med barnboken - linjer och utveckling i svenska barn- och

ungdomslitteratur, Stockholm: Natur och Kultar

Larsen, Sten (1982) Barns liv och läsning - lärprocessen i ny belysning, Malmö: Liber Lindell, Ebbe m.fl. (1979) Läsning och lästräning i grundskolan, Stockholm: Sveriges lärarförbund

Ljunggren, Victoria (2007) Skönlitteratur och undervisning användningen av skönlitteratur i

Ljungström, Viveka (2006) Bilder – förtrollar och förklarar. Barnbokensbilder har många

bottnar. i Viveka Ljungström & Catharina Hansson (red.)Boken om läsning, 38-46 Stockholm, Barnens Bokklubb

Myndigheten för skolutveckling (2003) Det leksamma allvaret fyra språkutvecklande miljöer. Stockholm: Fritzes

Nasiell, Annika (2007a),”Den viktiga faktaboken”, i Annika Nasiell & Lisa Bjärbo (red)

Boken om läslust, 29-39, Stockholm, Barnens Bokklubb

Nasiell, Annika (2007b), ”Lusten att läsa. Språket är nyckeln”, i Annika Nasiell & Lisa Bjärbo (red.) Boken om läslust, 16-28, Stockholm, Barnens Bokklubb

Norlin, Mia och Rosén Titti (2008) Man ska dränka alla i böcker - men det skall vara en

positiv dränkning, en studie om motivation till läsning, C-uppsats, Luleå tekniska universitet Ottosson, Malin (2006) i Boken om läsning, sidorna 26-36, Stockholm, Barnens Bokklubb Rimsten - Nilsson, Kerstin (1982) Barnböcker och läslust, Göteborg: Steglands

Rydh, Sara och Ydrenius, Malin (2008) Nyckeln till läsintresse. Lärarens upplevelser av att

stimulera läsintresse. Elevers uppfattning om sin läsning. Examensarbete, högskolan i Kalmar Skolverket (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och

fritidshemmet, Lpo 94

Skolverket (2006) PISA 2006 - 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera -

naturvetenskap, matematik och läsförståelse

Skolverket (2006) PIRLS 2006

Skolverlket (2007) Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i

Sverige 1995-2007

Söderbergh, Ragnhild (1990) Barns tidiga läsning ur ett sociokulturellt och psykolingvistiskt

perspektiv. I Birgitta Hene & Staffan Wahlen (red.) Barns läsutveckling och läsning- rapporter från ASLA:s höstsymposium Stockholm, 15-16 november 1990 13-35, Uppsala: ASLA

Internetkällor:

http://www.fhi.se/templates/Page____5199.aspx?&MSHiC=65001&L=9&W=2005+datorspel +'&Pre=%3CFONT+STYLE%3D%22color%3A+%23000000%3B+background%2Dcolor%

7. Bilagor

Jag har här kortat ned enkäterna genom att ta bort raderna som informanterna skrev på. Jag har bara tagit med frågorna.

7.2 Enkät till pedagogerna

Hej alla pedagoger i F-1B

Jag håller på att skriva mitt examensarbete och är därför intresserad av att veta hur ni tänker och arbetar. Jag har redan gått ut med en enkätundersökning till föräldrarna och vill därför givetvis även ha er synvinkel på det hela. Jag försöker ta reda på vad barn läser hemma och hur vi arbetar med läsning i skolan. Hur man i skolan tar till vara och utnyttja de som eleverna läser i hemmet. Men även hur man i skolan arbetar med läsning, hur man skapar läslust och bygger upp miljöer som inbjuder till läsning.

Jag skulle vara väldigt tacksam om ni ville svara på frågorna på följande sidor. Enkäten är helt anonym och i arbetet kommer ni även vara helt anonyma. Svara så ärligt ni kan så att

resultatet blir så riktigt som möjligt. Skriv hellre för mycket än för lite men må inte dåligt om ni inte har så mycket att säga.

Jag skulle vilja ha in svaren senast Måndagen den 5 maj. Ni kan lägga svaren i min lilla enkät låda som finns i datorrummet i F-1ans klassrum.

Har ni några frågor är det bara att höra av er på:

LES03025@lut.mah.se

Så svarar jag så bra och fort jag kan.

Tack på förhand! Med vänlig hälsning Emelie Jönsson

Frågor:

Vad och hur mycket läser eleverna i skolan? Vad och hur mycket tror du eleverna läser hemma? Hur tror du att föräldrarna kan öka elevernas läslust? Hur tror du att skolan kan öka elevernas läslust?

Vad gör du för att skapa en bra läsmiljö i klassrummet?

Hur tänker du när du väljer en bok till klassen? (högläsning, fakta och böcker som finns i klassrummet)

7.3 Enkät till föräldrarna

Undersökning till examensarbete

Här kommer vidare information om den undersökning som jag ska göra inför mitt examensarbete. Jag har som frågeställning “Vad läser barn hemma, och hur

tillgodoses/kompletteras detta i skolundervisningen?” Med detta behöver jag er hjälp med tanke på att jag inte kan gå hem till varje barn och se vad de läser. Eftersom detta är en kvalitativ undersökning med en liten utvald grupp så är det ytterst viktigt att ni är så tydliga som möjligt med vad era barn läser. Det viktigaste är att undersökningen blir så sanningsenlig som möjligt så att resultatet blir rättvisande. Jag ska försöka ta reda på hur vi i skolan kan arbeta vidare med det eleverna läser i hemmet och det är därför viktigt att det ni skriver stämmer överens med hur det verkligen är. Era svar kommer att behandlas med full konfidentialitet och kommer att helt avidentifieras i resultatredovisningen.

Så till vad jag vill fråga er. Jag vill veta vad era barn läser hemma under två vardagar (behöver inte vara två dagar direkt efter varandra, kan vara en måndag och en torsdag t.ex.) samt en helgdag. Skriv ungefärlig tid och vad de läser. Är ni osäkra på hur ni ska formulera er om de t.ex. spelar ett datorspel så skriv hellre för detaljerat än bara “läsning 10minuter”. Skriv allt ditt barn läser, även om det bara är en serie i tidningen på morgonen. All läsning

räknas!

Till läsning räknar jag allt som kräver att man läser, inte bara böcker utan även många andra saker. Jag har därför gjort en lista här nedanför på vad jag räknar som läsning. Är det något ni tycker saknas och själva anser vara läsning så skriv gärna till det i läslistan på nästa sida. Har ni frågor är ni varmt välkomna att höra av er till mig på…………

Jag kommer att samla in undersökningarna måndagen den 5maj 2008. Givetvis kan man lämna in undersökningen tidigare. Det kommer att finnas en låda i F-1ans datorrum som kommer vara märkt “Emelies undersökning”. Här kan man lägga sin undersökning när man är klar. Jag kommer under undersökningens gang att komma ut på skolan lite då och då för att titta till min låda så att den töms regelbundet. Det är viktigt att ni lämnar in ert formulär så att undersökningen blir så korrekt som möjligt. Ju fler som svarar ju bättre blir resultatet, är det många som inte lämnar in är risken att resultatet blir missvisande.