ZON -96

(1)

VT1 meddelande Nr 800 - 1996 ZON -96 Anna Anund div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

V T 1 meddelande Nr 800 - 1996 ZON -96 Anna Anund du Väg- och transport-forskningsinstitutet ä Omslagsbild: VTI

(3)

(4)

Utgivare: Publikation: VTI meddelande 800 Utgivningsår: Projektnummer: Väg- och transport- 1996 40049 fforskningsinstitutet 581 95 Linköping Projektnamn: Zon -96 Författare: Uppdragsgivare:

Anna Anund Kommunikationsforskningsberedningen

Titel: Zon -96

Referat

Trafiksäkerhetskampanjen Zon -96 omfattade Kopparbergs- och Gävleborgs län. Dessa län kallades för en zon, som gränsades av med 17 så kallade "tullar". "Tullarna" var placerade vid rastplatser i nära anslutning till länsgränserna och bestod av arbetarbaracker eller friggebodar. Tullarna bemannades av ALU-anställda informatörer. Nyckelorden i kampanjen avsågs vara information/dialog/förståelse. Idén var att med hjälp av information få i gång en dialog med trafikanterna, vilket skulle medföra en för-ståelse av vikten av ett trafiksäkert beteende.

VTTI:s uppdrag från KFB bestod i att analysera eventuella effekter av kampanjen vad avser hastighets-förändringar och bilbältesanvändningen samt att dokumentera hur kampanjen genomfördes, vilken information trafikanterna fick och vilka budskap som fördes vidare. I uppdraget ingick inte att utvärdera kampanjidén.

Informatörernas, trafikanternas och VTT:s erfarenheter och synpunkter har dokumenterats och sam-manvägts.

Data från Vägverkets hastighetsmätningar visar att det inte har skett någon hastighetsförändring med anledning av kampanjen.

Utvärderingen resulterade i några punkter som ansågs viktiga inför en fortsättning:

e Formulera en handlingsplan med klara operativa mål och handlingar.

e Förbättra exponeringen av tullarna eller ompröva strategin med många tullar med få resurser. e Formulera klara budskap och en strategi för hur trafikanter ska intresseras. Förbättra utbildningen

av informatörerna avsevärt. Ställ klara krav på urvalet av informatörerna. Förbättra informatörernas resurser.

ISSN: Språk: Antal sidor:

(5)

Publisher: Publication:

VTI meddelande 800

Published: Project code:

Swedish National Road and 1996 40049

g Transport Research Institute

SE-581 95 Linköping Sweden Project:

Zone -96

Author: Sponsor:

Anna Anund Swedish Transport and Communications

Research Board

Title: Zone -96

Abstract

The Zone -96 traffic safety campaign comprised the counties of Kopparberg and Gävleborg. The counties were designated as a zone and were defined by 17 "checkpoints". The checkpoints were located at lay-bys close to the county borders and consisted of cabins manned by information personnel] as part of a training scheme for the unemployed. The keyword for the campaign was information/dialogue/understanding, i.e. using information to initiate a dialogue with road users, thereby creating an understanding of the importance of safe behaviour in traffic.

The Institute's commission from the KFB (the Transport and Communications Research Board) consisted of analysing possible effects of the campaign on speeds and seat belt usage, in addition to documenting execution of the campaign, the information given to road users and the messages communicated. The commission did not include an evaluation of the campaign idea.

The experience and views of the information personnel, the road users and the VTI have been documented and evaluated.

Data from the speed measurements of the National Road Administration show that there has been no significant change in speed within the zone as a result of the campaign.

The evaluation resulted in the following points which are considered important with a view to future work:

e Formulate an action plan with clearly defined operating goals and actions.

e Improve the exposure of the checkpoints or review the strategy of having many checkpoints with only limited resources.

e The campaign did not succeed in communicating a clear message to a significant number of people. Clear messages must therefore be formulated, together with a strategy for attracting the interest of road users. Training of information personnel must be improved considerably. Clear demands must be set on the selection of such personnel and their resources improved.

ISSN: Language: No. of pages:

(6)

Förord

Jag vill framföra ett tack till alla som hjälpt mig att genomföra detta arbete. I syn-nerhet till Sixten Nolén, VTT, som varit med vid besöken på tullarna och fungerat som "bollplank" under arbetets gång och Sven Dahlstedt, VTT, för värdefulla synpunkter på dispositionen av redovisningen. Jag vill även tacka Hans-G Östergårdh, SEKO, som har sänt mig information från tullarna samt rapporter av massmedias bevakning av projektet. Jag vill även framföra mitt stöd och min respekt för ledningsgruppen i Zon -96. Det engagemang som har återfunnits där är en kraft att räkna med.

Linköping i november 1996

Anna Anund

(7)

(8)

Innehållsförteckning

Sammanfattning Summary

1 Kampanjbeskrivning

2 Utvärderingens bakgrund och syfte 3 Utvärderingens uppläggning

4 Resultat och andra erfarenheter

4.1 VTTI:s besök vid tullarna i egenskap av trafikanter 4.1.1 Genomförande 4.1.2 Resultat 4.2 Informatörernas erfarenheter 4.2.1 Genomförande 4.2.2 Resultat 4.3 - Trafikanternas erfarenhet 4.3.1 Genomförande 4.3.2 Resultat

4.4 Massmedias bevakning av Zon -96 4.5 Effekter av Zon -96

4.5.1 Genomförande

4.5.2 Antal besökare vid tullarna 4.5.3 Hastighet

4.5.4 Bilbältesanvändningen

5 Diskussion

6 Slutsatser

7 Referenser

Bilaga 1: beskrivning av Zon -96 (4 sidor) Bilaga 2: Skyltar

Bilaga 3: Enkät till informatörerna Bilaga 4: Underlag för hastighetsanalys Bilaga 5: Variansanalys VTT meddelande 800 III 13 20 21 22 22 22 22 24 24 25 27 27 27 28 28 28 29 30 32 33 36 37

(9)

(10)

Zon -96

av Anna Anund

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT) 58195 LINKÖPING

Sammanfattning

Fackförbunden SEKO (Facket för service och kommunikation) och Transport-arbetarförbundet har tillsammans med Vägverket genomfört en trafiksäkerhets-kampanj kallad Zon -96. Kampanjen genomfördes 1 juni till och med den 31 augusti 1996.

Kampanjen omfattade Kopparbergs- och Gävleborgs län. Dessa län bildade en zon, i vilken trafikanterna erhöll information om trafiksäkerhet. Totalt fanns det 17 "tullar" bestående av arbetarbaracker eller friggebodar. Tullarna var placerade vid rastplatser i nära anslutning till länsgränserna med syftet att gränsa av zonen. Tullarna bemannades av totalt ca 150 ALU-anställda informatörer. Vid tullarna fanns det ett basutbud av information, till stor del bestående av NTF:s och Vägverkets broschyrer. Vid de flesta tullar fanns det cykelhjälmar och bilbarnsto-lar från Folksam för demonstration. Cykelhjälmar fanns även för försäljning. Vid vissa tullar fanns det tv-skärmar som visade polisens videofilmer på trafikfarliga beteenden.

Inom zonen cirkulerade en trailerdragare med semitrailer. Lastbilen besökte de 17 tullarna vid något tillfälle, samt var och en av de 25 kommunerna. Placeringen av lastbilen i kommunerna var vid centrala platser till exempel torg och marknadsplatser. I trailerbilen beskrevs Zon -96 verbalt samt med hjälp av fyra affischer. Videofilmer, filmade av trafikpolisen, visade skräckexempel på trafikantbeteende. I lastbilen fanns även cykelhjälmar att se och köpa och vid vissa tillfällen var sponsrande företag med och berättade om sin verksamhet.

Totalt var det ca 18 000 personer som besökte tullarna och lastbilen. Den dagliga besöksfrekvensen var låg. Mätningar av flödet förbi tre av rastplatserna där tullar var belägna visade att endast ca 7-10 % av de som hade möjlighet att stanna vid rastplatserna stannade. Av dessa var det sedan endast några procent som besökte tullarna.

VTTI:s uppdrag från KFB bestod i att genomföra en analys av eventuella effek-ter av kampanjen vad avser hastighetsförändringar och bilbältesanvändning. VTI skulle även dokumentera hur kampanjen genomfördes, vilken information trafi-kanterna fick och vilka budskap som fördes vidare.

För att kunna beskriva detta har informatörernas, trafikanternas och VTI:s erfarenheter och synpunkter dokumenterats. Data från Vägverkets hastighets-mätningar har använts vid analysen av eventuella effekter på hastigheten. Någon analys av de erhållna observationerna av bilbältesanvändning vid in och utfarterna till rastplatserna har inte utförts.

I VTTI:s uppdrag ingick inte att utvärdera kampanjidén. Inför en fortsättning rekommenderas en granskning av denna. Utvärderingen kan summeras med några väsentliga erfarenheter, som bör beaktas:

(11)

e Arbetet med Zon -96 har till stor del resulterat i en organiserad distribution av NTF:s och Vägverkets broschyrer. Det har saknats en handlingsplan med klara operativa mål.

e Tullarnas placering, skyltningen till dem och lokalerna har varit alltför brist-fällig. Exponeringen av tullarna bör avsevärt förbättras. Iden att ha många små tullar med lite resurser kan ifrågasättas och föreslås omprövas.

e Kampanjen har inte lyckats föra fram några klara budskap till någon större mängd människor. Hur ska trafikanternas uppmärksamhet fångas på ett bättre sätt? De budskap som avses förmedlas via en kampanj behöver givet-vis vara väl förankrade hos aktörerna i kampanjen. Informatörerna som har bemannat tullarna har i bästa fall erhållit en utbildning på två dagar. Inför en fortsättning behöver informatörerna en ordentlig utbildning där syftet är både att ge dem kunskap om trafiksäkerhetsarbete men även att motivera dem till det kommande arbetet och ge dem kunskaper i informationsteknik. Eftersom informatörerna är grundstommen i kampanjidén är det avgörande att de är motiverade och känner att detta är ett arbete de ställer upp på. Det kan således kännas viktigt att betona att intentionen att engagera informatö-rer med trafikanknytning från just SEKO och Transport är naturlig. Tyvärr uppfylldes inte intentionen.

Erfarenheterna från Zon -96 resulterar bland annat i en betoning av vikten av att formulera operativa mål, utveckla en detaljerad handlingsplan och tidsplan i god tid före nästa eventuella kampanjstart.

(12)

Zone -96

by Anna Anund

Swedish National Road and Transport Research Institute (VTT) SE-581 95 LINKÖPING, Sweden

Summary

Together with the National Road Administration, the SEKO trade unions (representing the service and communication industries) and the Transport Workers! Union conducted a road safety campaign named "Zone -96". The campaign took place from 1 June to 31 August 1996.

The campaign comprised the counties of Kopparberg and Gävleborg. The counties were designated as a single zone in which road users received information on traffic safety. A total of 17 "checkpoints" consisting of cabins were placed at lay-bys close to the county borders in order to define the zone. The checkpoints were manned by a total of 150 information personnel] as part of a training scheme for the unemployed. A basic range of information was provided at the checkpoints, consisting largely of brochures published by the NTF (the National Society for Road Safety) and National Road Administration. At most checkpoints, cycle helmets and child seats for cars were demonstrated. Cycle helmets were also on sale. Certain checkpoints had TV monitors showing police video films of dangerous traffic behaviour.

A truck and trailer circulated within the zone. The truck made visits to each of the 17 checkpoints and 25 municipalities in the zone, where it was set up at central locations such as market places. The display described Zone -96 verbally and by means of four posters. Video films taken by the police showed scenes of dangerous traffic behaviour. Cycle helmets were also on sale in the truck and on certain occasions, sponsoring companies were present to describe their work.

A total of about 18,000 persons visited the checkpoints and the truck. The daily visiting frequency was low. Measurements of the traffic flow past three of the lay-bys where the checkpoints were located showed that only about 7-10 % of those who had the opportunity to stop at the lay-bys did do. Of these, only a few per cent visited the checkpoints.

The VTIs commission from KFB (the Transport and Communications Research Board) consisted of analysing possible effects of the campaign on speeds and seat belt usage. The VTI was also asked to document execution of the campaign, the information given to road users and the messages communicated.

For this purpose, the experience and views of the information personnel, road users and the VTT have been documented. Data from the speed measurements of the National Road Administration have been used in analysing possible effects on speeds. No analysis of the observations of seat belt usage at lay-by entrances and exits has been made.

The VTT's commission did not include evaluating the principle of the campaign, which should be examined prior to further work. The results can be summarised as follows:

(13)

e Work on Zone -96 has largely resulted in an organised distribution of NTF and National Road Administration brochures. There has been no action plan with clearly defined operating goals.

e The location of the checkpoints and the signs and cabins has often been unsuitable. Exposure of the checkpoints should be considerably improved. The idea of having a large number of small checkpoints with limited resources is questionable and should be reviewed. = e The campaign did not succeed in communicating a clear message to a

significant number of people. Road user interest should be captured in a better way. Naturally, the message to be communicated by a campaign must be well established among the actors in the campaign. The information personnel manning the checkpoints had a maximum of two days training. Prior to further work, they should receive proper training to increase their knowledge of traffic safety, increase their motivation for further work and acquaint them with information technology. Since the information personnel are the basis of the campaign idea, it is decisive for them to be motivated and to feel that they doing this work of their own free will. Thus, it may be considered important to emphasise that the idea of appointing information personnel from SEKO and the Transport Worker's Union was natural. Unfortunately, the aim was not fulfilled.

Experience from Zone -96 will lead to an emphasis on the importance of formulating operating goals and of developing a detailed action plan and schedule in good time before the start of the next campaign.

(14)

1 Kampanjbeskrivning

Fackförbunden SEKO (Facket för service och kommunikation) och Transport-arbetarförbundet har tillsammans med Vägverket genomfört en trafiksäkerhets-kampanj kallad "Zon -96". Kampanjen genomfördes från 1 juni till och med 31 augusti 1996.

Det fanns, enligt SEKO och Transport, flera anledningar till att de var initiativtagare till kampanjen. Huvudorsaken var att SEKO bytt namn och behövde all publicitet man kunde få. SEKO organiserar bland annat vägarbetarna och Transport organiserar yrkesförarna, därmed har de en naturlig anknytning till tra-fiksäkerhet. Ytterligare en orsak var att förbättra yrkesförarnas rykte. De kallades tidigare vägens riddare, men ansågs numera ha ett något skamfilat rykte. Kampanjen var ett sätt att belysa arbetsmiljön och säkerheten för vägarbetarna. Detta föll bort i kampanjen.

En ledningsgrupp på ca tio personer har drivit projektet. Medlemmarna i ledningsgruppen representerade SEKO, Transportarbetarförbundet och Vägverket. Ledningsgruppen har i en projektbeskrivning, daterad 1996-01-18, formulerat syftet med trafiksäkerhetsprojektet Zon -96 på följande sätt: "Att drastiskt minska antalet tillbud/skadade/döda i trafiken genom en allmän stor mobilisering och ett effektivt samarbete mellan vägtrafikens intressenter/aktörer i X och W län. Ett begränsat geografiskt område underlättar, rent praktiskt, genomförandet samt en genomlysande utvärdering vid projektets slut" . Kampanjens ledningsgrupp har bestått av en grupp eldsjälar och idealister. Beslutet om att driva projektet fattades i februari månad och därav har en stor del av arbetet genomsyrats av tidsbrist. De flesta kontakter och beslut har skett via informella vägar. Budskap och idéer växte fram successivt.

Ledningsgruppen har publicerat fyra sidor, se bilaga 1, som avser beskriva vad Zon -96 innefattar. I beskrivningen betonas det att Zon -96 är en "Folkrörelse mot trafikdöden". Den röda tråden i arbetet beskrivs som "Information/Dialog/För-ståelse ger ett trafiksäkert beteende". Information till trafikanterna ska starta en dialog som ska medföra att trafikanterna får en förståelse som ger ett trafiksäkert beteende. Basverksamheten redovisas i punktform. Kampanjens innehåll behandlas inte, utan endast vad som fysiskt finns vid tullarna t.ex. telefon, fax, enkät till trafikanterna, informationsmaterial, video, "voltare", bilbarnstol samt aktuell information om trafikläget på vägarna. Ledningsgruppen anger även vilka trafiksäkerhetsområden som berörs med följande fyra exempel: Färre hastighetsöverträdelser, trafiknykterhet/drogfri trafik, bilbälte/bilbarnstolar samt -värdering av trafiksäkerhet.

Det begränsade området för kampanjen har kallats trafiksäkerhetszon. Zonen omfattade Kopparbergs och Gävleborgs län. Inom zonen har sjutton fasta stationer så kallade "tullar" funnits. Dessa har bestått av 15 arbetarbaracker och två friggebodar. Tullarna har varit placerade i anslutning till en vägkrog eller en rastplats nära någon av länsgränserna. Syftet med placeringen var att alla som passerade in i zonen skulle vara medvetna om att de nu var i en trafiksäkerhets-zon.

Följande bilder är exempel på hur det kunde se ut:

(15)

50 [SD], CAQ bDgå :Sod © ige)emd > ndsomm jan] i

_&.

$-i

_ama*wmKe

Tull vid Borlänge

VTI meddel

ande 800

(16)

Tull vid Spjutmosjön

p

Tull vid Johannisholm

(17)

Tull vid Särna

3

Tull vid Vansbro

(18)

Tullarnas placering var: Kopparbergs län: Särna (rv 70) Malung (rv 45) Vansbro (rv 71) Grängesberg (rv 60) Avesta (rv 70) Borlänge (rv 70) Johannisholm (rv 45 & rv 64) Spjutmosjön (rv 45) P -P fs W S em Gävleborgs län: 9. Hedesunda (rv 68)

10,11. Gävle Bro (norrgående och södergående) (E4) 12. Hagsta Krog (E4)

13. Tönnebro (E4) 14. Gnarp (E4) 15. Ramsjö (rv 83) 16. Lassekrog (rv 84) 17. Västbacka (rv 45). Karta: f o e er X /4 © Ramsjg PTT _Gnarp V₄

lf: n

__ Kärböle sä

o

"va

,Ä r kad Lassekrog X

>

]

o

©

84 Hudiksvall

+

_s / _f * pt v a ₃₁₀ Ljusdal _ss .)x J Särna" N ja j a GAVLEBORGS : v Västbacka ä

|

& - E- 29% ae

VTT meddelande 800

17

(19)

Skyltar med "Zon -96" eller "I Zon -96", se bilaga 2, fanns uppsatta en eller två gånger före avfarten till rastplatserna där tullarna var stationerade. Vid flera av tul-larna fanns det endast skyltning till tullen från en riktning, oftast då man kom in i zonen. Vid länsgränserna fanns dessutom skyltar med budskapet "trafiksäker-hetszon".

Tullarna bemannades under dagtid. Öppettiderna varierade beroende av perso-naltillgång, plats och tid under säsongen. Samtliga hade öppet åtminstone mellan kl. 11.00 och 19.00. Vid vissa tullar var det öppet från kl. 08.00 eller 09.00 och vissa "tullar" stängde vid kl. 20.00. Någon lunchstängning har normalt inte före-kommit.

Inne i tullarna har det funnits framförallt tryckt material. En stor del av infor-mationen kom från NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) och en mindre del från Vägverket. Vid vissa av tullarna fanns även broschyrer från MHF (Motormännens helnykterhetsförbund) samt SMC (Sveriges motorcyklisters centralförbund). NTF hade försett "tullarna" med cykelhjälmar. Hjälmarna var möjliga att beställa eller köpa direkt vid "tullen".

Vid några platser fanns det demonstrationscyklar som visade hur en "säker" cykel ska se ut. Cyklar för både vuxna och barn visades. Vid de flesta platser hade FOLKSAÄM bilbarnstolar uppställda. Broschyrer och information om dessa till-handahölls av informatörerna.

Barackerna och friggebodarna var disponerade lite olika. När det gäller barack-erna har i de flesta fall endast halva utrymmet varit disponerat för arbete med information, andra halvan har fungerat som kontor och/eller fikarum. Där har även telefon/telefax varit installerade. Vid friggebodarna har hela lokalen använts till information, men har då även förmedlat turistinformation.

Informatörernas uppgift var att förse trafikanter med trafiksäkerhets-information, att få till stånd en dialog som ska syfta till en förståelse för att främja ett trafiksäkert beteende. Totalt sett har ca 150 personer varit ALU-anställda vid "tullarna". Ytterligare fyra personer har varit projektanställda och arbetat som stationsansvariga. Informatörerna har arbetat i skift. Vanligast var att tullen

bemannades av två skift per dag.

_

De informatörer som var med vid starten av projektet erhöll en två dagars

utbildning. De stationsansvariga erhöll en fyra dagars utbildning. Vägverket har

ansvarat för utbildningen av informatörer och stationsansvariga. Utbildningen

genomfördes av Vägverket och Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund, NTF.

Förutom det fasta utbudet av information som fanns i tullarna har mobila

akti-viteter vid några tillfällen besökt tullarna. Aktiakti-viteter som erbjöds var att prova en

krocksläde, "voltbil", viltsimulator och syntest. I "voltbilen" snurrades de

fast-spända trafikanterna runt för att de skulle få prova på hur det känns att volta med

en bil. Dessutom fick de pröva att ta sig loss ur en bil som var upp och ner. I

krocksläden demonstrerades hur det var att krocka med och utan bilbälte i 7 km/h.

Vid tullarna utfördes även däcktester sporadiskt. De flesta av tullarna hade någon

av dessa aktiviteter under någon dag varje månad.

Vid några tullar anordnades s.k. temadagar. Med temadag avsågs att

infor-mationen riktades mot ett speciellt område eller publik t.ex. bilens dag, barnens

vecka. Omfattningen av dessa temadagar var, enligt uppgift, inte stor.

Vid några av tullarna anordnades tipspromenad. Om svaren på

tipspromena-dens frågor skickades in så fanns det en chans att vinna en cykelhjälm.

(20)

Under halva juni, hela juli samt halva augusti körde en trailerdragare med 16 m semitrailer runt i länen. Lastbilens placering var i de flesta fall inte vid tullarna utan vid centrala platser i "större" orter t.ex. Ockelbo, Sandviken, Delsbo, Idre och Särna. Trailerbilen besöktes i huvudsak av lokalbefolkning och turister. Lastbilen var utrustad med diverse affischer och montrar som beskrev vad Zon -96 var. Filmer tagna av polisen visade på skräckexempel av trafikantbeteenden. NTF:s cykelhjälmar fanns tillgängliga samt FOLKSAÄMS bilbarnstolar. Sponsrande företag var vid vissa tillfällen med och informerade om sin verksamhet. Samtidigt med trailern följde oftast voltbilen, krocksläden och älgsimulatorn.

Ledningsgruppen har haft ambitionen att mobilisera frivilligorganisationerna t.ex. Röda korset och Motormännens helnykterhetsförbund (MHF). I vilken ut-sträckning detta lyckats är svårt att avgöra. Utifrån dagböckerna, som informatö-rerna vid tullarna fört har inte denna typ av aktiviteter varit vanligt förekom-mande.

Någon budget för projektet har inte, i förväg, upprättats. Vad kampanjen totalt har kostat är svårt att avgöra. Ledningsgruppens gissning var ca 2,5 miljon kronor exklusive lönekostnaden för informatörerna, sponsorernas kostnader samt kost-nader för broschyrer etc.

(21)

2 Utvärderingens bakgrund och syfte

VTTI:s uppdrag från KFB bestod i att genomföra en analys av eventuella effekter av trafiksäkerhetskampanjen Zon -96 vad avser bilbältesanvändning och hastighetsförändringar. -VTI skulle även dokumentera hur kampanjen genomfördes, vilken information trafikanterna fick och vilka budskap som fördes vidare.

Vissa i ledningsgruppen framförde dessutom önskemål om att VTT i någon mån skulle belysa frågan, som Zon -96 avsågs testa: Går det att mobilisera en kraftfull debatt för att gemensamt minska antalet tillbud/skadade/döda i trafiken? Detta har inte varit möjligt att besvara.

I VTI:s uppdrag från KFB ingår det inte att utvärdera organisationen bakom Zon -96 och inte heller ledningsgruppens funktion och arbete. Indirekt är resultatet

givetvis beroende av detta.

'

(22)

3 uppläggning

För att kunna beskriva hur kampanjen Zon -96 genomförts och vilken information och vilka budskap som fördes vidare har informatörernas, trafikanternas och VTT:s erfarenheter och synpunkter dokumenterats. Detta behandlas i kapitel 4.1-4.3.

Data från Vägverkets hastighetsmätningar har använts vid analysen av even-tuella effekter på hastigheten. Observationerna av bilbältesanvändning vid in- och utfarterna vid rastplatserna har inte analyserats utan endast beaktats. Detta behandlas i kapitel 4.5.

(23)

4 Resultat och andra erfarenheter

4.1 VTl:s besök vid tullarna i egenskap av trafikanter 4.1.1 Genomförande

Två forskare från VTI har under vecka 29 i juli månad besökt samtliga 17 tullar. Besöket genomfördes i egenskap av trafikanter, detta för att bilda en uppfattning av vad de som besökte "tullarna" fick för information och vilka budskap som förmedlades. Syftet med besöket var inte att kontrollera hur de enskilda informatörerna arbetade. Endast ett besök vid varje tull genomfördes. Vilka aktiviteter som råkade vara just denna dag och vilka informatörer som fanns på plats var således avgörande för bedömningen.

För att information från besöken vid de olika platserna skulle behandlas påett likvärdigt sätt användes en observationsmall. I förväg definierades vad som skulle beskrivas. Efter varje besök dokumenterades erfarenheterna. Som ett stöd och komplement fotograferades varje tull.

Besöket avsåg beskriva fyra huvudområden: tullens yttre och inre utformning, vilken information och vilka budskap som förmedlades samt hur detta gjordes. Dessutom gjordes, utifrån dessa aspekter, en personlig värdering av besöket.

4.1.2 Resultat

4.1.2.1 Tullarnas yttre och inre utformning

Givetvis fanns det variationer på hur skyltningen var utförd, hur tullarna var place-rade, hur tullarna såg ut, hur materialet presenterades, hur informatörerna arbetade osv. En sammanfattning av besöken resulterar i följande beskrivning:

Flera av tullarna var, trots att vi aktivt sökte dem, svåra att hitta. Stora skyltar med NCC, SKANSKA eller annan ägares namn lyste på baracken, medan Zon -96 skyltar lyste med sin frånvaro. Placeringen av barackerna var i flera fall något undanskymd.

Att välja baracker/bodar som lokal var möjligen praktiskt, men inte vidare attraktivt för besökarna.

I vissa fall var materialet systematiskt sorterat med avseende på innehållet t.ex. information om hastigheter för sig, men i andra fall fanns allt material i en hög på hatthyllan. Det var trångt och ofta användes endast halva lokalens utrymme till information. Den andra halvan disponerades som pausrum, men där fanns även telefon och fax. Vid majoriteten av besöken erbjöds vi att låna telefon och fax gratis, dock inte vid alla besök. Barackerna var sällan utrustade med vatten och avlopp.

4.1 Informatörerna

Hur har informatörerna ageratför att intressera besökare?

Strategin inför besöket vid tullarna var att först gå fram och studera baracken/boden utifrån. Om informatörerna inte kom fram eller ut knackade vi på dörren och gick in. Vid nio av tullarna fick vi knacka på och fråga om vi fick komma in. Vid sex av tullarna kom informatörerna ut och bad oss komma in. Två av tullarna var stängda.

(24)

Vad har informatörerna för trafikkunskaper?

Fyra frågor ställdes till informatörerna vid besöket. Syftet med frågorna var inte att kontrollera enskilda informatörers kunskaper utan snarare att få en bild av vad de hade för möjligheter att agera som trafiksäkerhetsinformatörer.

Frågorna som ställdes var följande: * Vad är Zon -967?

Vi förväntade oss att alla skulle kunna svara på vad Zon -96 var, men så var inte fallet. Informatörerna vid 12 av de 15 öppna tullarna kunde svara.

* Hur många dör och skadas i trafiken varje år?

Hur många som dör och skadas i trafiken visste informatörerna vid 11 av de 15 öppna tullarna.

* Kan man strunta i bälte om man har airbag?

På frågan om man måste använda bälte även om man har airbag var informatö-rerna vid alla tullar utom tre helt övertygade om att man var tvungen att trots air-bag använda bilbälte.

+ Vad är NTF?

Informatörerna vid fem av tullarna visste vad NTF var. Majoriteten av de som inte visste gissade på något som hade med nykterhet att göra eller Nordiska Tra-fiksäkerhetsförbundet.

Väl inne i baracken/boden var informatörerna i de flesta fall mycket vänliga. De frågor vi ställde besvarades i den mån de kunde. Visste de ej svaren slog de i broschyrerna som fanns. Intrycket var att det inte var lätt för dem att ge oss den information vi efterfrågade och endast vid fem av tullarna gav informatörerna ett intryck av att vara trafikkunniga. Vid de övriga tio öppna tullarna var informatö-rernas trafikkunskaper mer tveksamma.

4.1.2.3 Information och budskap Vilka budskap förmedlades?

Det var ingen större variation i de budskap som förmedlades. Vid fem av de 15 öppna tullarna framfördes inga klara budskap. Vid de återstående tio tullarna var det framförallt information som berörde hastighetsanpassning, bilbältesanvänd-ning och bilbarnstolar. Vid ett par av besöken betonades dessutom vikten av att hålla avstånd samt att nykterhet i trafiken är en självklarhet. Vid en av tullarna framhölls problemet med viltolyckor.

Vilket informationsmaterial fanns att tillgå?

NTF:s och Vägverkets broschyrer fanns vid samtliga tullar. De

flestaav

tullarna var utrustade med video, men dessa var i funktion vid endast fyra platser.

Tullarna hade tillgång till bilbarnstolar och cykelhjälmar. Någon information eller

demonstration av dessa erhölls endast om man bad om det. Däremot fanns det

broschyrer att tillgå.

Praktiska demonstrationer och andra aktiviteter

Vid Hagsta krog samt vid Gävle Bro fanns det möjlighet att prova en

krock-släde, vid Hagsta krog fanns det även en voltbil. Voltbilen sköttes utav

Motor-förarnas Helnykterhetsförbund (MHF). MHFs personal informerade även om

tra-fiknykterhet och vikten av att använda bilbälte. Vid tre av tullarna var en

tipspro-menad uppsatt i närmaste omgivning. Frågorna i tipsprotipspro-menaden var konstruerade

av NTF vid ett tidigare tillfälle.

(25)

4.1.2.4 Personlig värdering

Efter besöket vid varje tull gjordes en personlig värdering. Åtta olika aspekter bedömdes på en sjugradig skala, från bra till dålig. Det var 15 tullar öppna för besök. En bedömning av de tre första aspekterna har ändå gjorts för de två stängda tullarna.

Hur var det att hitta/uppmärksamma tullen?

Lätt 1 2 3 4 5 6 7 Svårt

Antal 3 3 Å Å 3

Inbjöd tullen till besök?

Ja 1 2 3 Å 5

Antal 2 3 2 3 4 3

QX -- Nej

Hur var tullens lokaler/utrymmen?

Bra 1 2 3 4 5 6 7 Dåliga

Antal 1 1 5 10

Hur var deras material exponerat?

Bra 1 2 3 Å 5 6 7 Dåligt

Antal 1 2 1 4 6 1

Informatörernas intresse/engagemang?

Bra 1 2 3 4 5 6 7 Dåligt

Antal 1 3 2 2 2 5

Informatörernas kunskaper om Zon -96*7?

Bra 1 2 3 4 5 6 7 Dåliga Antal 5 4 2 4 Informatörernas trafikkunskaper? Bra 1 2 3 Å 5 6 7 Dåliga Antal Å 2 3 2 3 1 Helhetsintryck? Bra 1 2 3 4 5 6 7 Dåligt Antal 1 2 2 5 5

Detta är subjektiva bedömningar och vad siffrorna exakt innefattar är inte intressant. Helhetsintrycket är övervägande negativt, framförallt vad gäller tullens lokaler/utrymmen och materialets exponering.

4.2 Informatörernas erfarenheter 4.2.1 Genomförande

Under vecka 32 erhöll informatörerna en enkät, se bilaga 3, som de ombads att besvara och sända tillbaka i ett bifogat, portofritt kuvert.

(26)

Enkäterna skickades inte direkt till informatörerna. Med hjälp av stations-ansvariga distribuerades åtta enkäter till var och en av de 17 tullarna, totalt 136 enkäter. Vid tullarna delades de sedan ut till informatörerna. Det har inkommit 99 svar. Bortfallet uppskattas till högst 37 st vilket motsvarar ungefär 30 %. Inga för-sök har gjorts att erhålla ytterligare svar.

Enkäten avsåg att beskriva informatörerna och deras uppfattning om: e Tullens öppettider

e Tullens placering och vägvisningen dit

e Informationen och materialet som fanns att erbjuda trafikanterna e Antalet besökare och en skattning av dessa

e Vad besökarna visade störst intresse för e Vilka som besökte en tull

e Hur kontakten mellan besökare och informatörerna knöts e Hur organisationen och ledningen av Zon -96 fungerade

e Personligt om informatörerna: utbildning, fackförbund, ålder, kön osv.

4.2.2 Resultat

Informatörerna ansåg i nästan 80 % av fallen att arbetstiderna var bra. En del kommentarer berörde att det var för sent att öppna kl. 11.00 och för sent att stänga kl. 20.00. Flera ansåg att det sällan kom besökare efter kl. 19.00. Någon föreslog att öppettiderna skulle variera beroende av väderlek och om det var mycket eller lite turister.

Cirka 80 % tyckte att valet av rastplats, vid vilken tullen var placerad, var bra eller mycket bra. De som inte var nöjda motiverade detta med att det var för få trafikanter som passerade rastplatsen.

Det var ca 60 % som ansåg att placeringen av baracken på rastplatsen var ganska bra eller mycket bra. Vid vissa platser hade informatörerna undersökt möjligheten att flytta baracken, men fått nej från ledningen. Anledningen till detta var okänd. En vanlig åsikt var att baracken inte var placerad i anslutning till de aktiviteter som var attraktiva för besökare. Vid en plats var t.ex. baracken placerad vid en affär, informatörerna ansåg att det varit bättre att placera den vid

restau-rangen, 100 meter bort. 7

Cirka 40 % av informatörerna ansåg att skyltningen till tullen varit ganska bra eller mycket bra. Kommentarer till skyltningen var bland annat att namnet Zon -96 inte sade någonting. Vissa besökare har trott att det är ett miljöprojekt eller en militärövning. Flera informatörer har kommenterat att det är helt fel att inte skylta från alla håll. Att skyltarna var för få och för små var många eniga om. Dessutom ansåg flera att de var missnöjda med att alla "tullar" inte var skyltade från början. Vid vissa platser dröjde det en månad innan allt var på plats.

Cirka 70 % av informatörerna tyckte att lokalen var mycket bra eller ganska bra som informationslokal. Detta förvånande eftersom motsatt bedömning gjordes vid VTTI:s besök. Informatörerna upplevde däremot brister i att det inte fanns toaletter och rinnande vatten vid eller i anslutning till barackerna.

Det tryckta material som informatörerna har haft att tillgå var NTF:s och Väg-verkets broschyrer och skrifter. Cirka 90 % av de informatörer som besvarade enkäten har tyckt att detta material varit bra eller mycket bra. Flera av informatörerna har upplevt det som en brist att det inte fanns något material riktat till barn. Dessutom var material till utländska besökare näst intill obefintlig. Det

(27)

saknades dessutom reklamartiklar att dela ut t.ex. pennor och reflexer med Zon -96 tryckt på.

När det gäller övriga aktiviteter har de flesta vid något tillfälle haft tillgång till sådana. Cirka 70% tyckte att de var nöjda med dessa. Informatörerna kommenterade dock att de haft tillgång till aktiviteterna alltför sällan samt att de inte haft tillgång till alla saker utan endast t.ex. krocksläden. Vid vissa platser skulle, enligt schemat, t.ex. krocksläden komma men den dök aldrig upp. Flera av informatörerna kommenterade att det var meningslöst med video när de inte fick några filmer att visa.

En fråga till informatörerna var: Hur många besökare brukar det vara under ett arbetspass? (Tullarna bemannades av två arbetspass per dag).

Svaren var ofta intervallsvar t.ex. 5-10 st. Den övre gränsen i intervallet har noterats och det genomsnittliga antalet (medianen) besökare under ett arbetspass, som informatörerna uppfattade det, var ca 15 st.

De trafiksäkerhetsområden som informatörerna upplevde att trafikanterna ville ha mest information om var skyddsutrustning i bilen och med det avses bilbälten och bilbarnstolar samt hastighetsanpassning. Ett visst intresse visades även för trafiknykterhetsinformationen. Många trafikanter frågade efter vägvisning och turistinformation.

Nästan alla informatörer upplevde att mindre än hälften eller nästan ingen av rastplatsbesökarna kom fram till tullen. De kontakter som knöts mellan informatö-rer och trafikanter skedde vanligast genom att besökaren tittade utanpå tullen eller att informatörerna kontaktade trafikanten. Det hörde till ovanligheten att trafikan-terna självmant kom in i baracken.

Informatörerna fick besvara frågan: Hur tycker du att planering, administration osv. av Zon -96 har fungerat? Cirka 20 % svarade att de tyckte det var bra eller ganska bra. Resterande 80 % svarade varken eller, ganska dåligt eller mycket dåligt. Informatörerna fick även beskriva hur de upplevt stödet från ledningen. Majoriteten (60 %) upplevde det inte som bra.

Av de 99 informatörer som besvarade enkäten var hälften under 40 år. Av dessa var 60 % män och 40 % kvinnor.

I projektbeskrivningen står det att ledningsgruppen i första hand skulle vända sig till arbetslösa medlemmar i SEKO och Transportarbetarförbundet. Endast en liten del av informatörerna som besvarade enkäten var medlemmar där. Åtta av informatörerna var medlemmar ur SEKO och nio tillhörde Transportarbetarförbundet. Övriga var från Kommunal, Lantarbetarförbundet, Skogs, HTF, Bygg -nads, Metall, Industrifacket, Handels, Försäkringstjänstemannaförbundet, SAC, SKTF, SKAF, Ledarna, TCO, LO kollektivet, Trä m.fl.

Cirka 30 % av informatörerna hade tidigare erfarenhet av arbetsuppgifter med trafikanknytning.

Vid projektets start utbildades informatörerna i två dagar. Under projektets gång har nya informatörer kommit till. Av de informatörer som arbetade i augusti hade 35 % inte fått någon utbildning inför arbetet som informatör. De hade endast fått en kort genomgång vid början av arbetet.

Cirka 67 % ansåg att det arbete de utfört känts ganska eller mycket meningsfullt. Cirka 47 % kunde tänka sig att fortsätta arbeta som informatör i ett Zon -97. Trots detta var det ca 80 % som ansåg att Zon -96 var ett bra sätt att arbeta för att öka trafiksäkerheten. Kommentarer till detta är att informatörerna var missnöjda med mängden besökare, men de som de hade kontakt med uppvägde

(28)

det hela. Flera skrev i kommentarer att om bara fler besökare hade kommit så hade detta varit bra. En stor del av informatörerna har skrivit en mängd kommentarer.

4.3 Trafikanternas erfarenhet 4.3.1 Genomförande

För att på ett statistiskt riktigt sätt välja de som skulle intervjuas var önskemålet att en oberoende person slumpmässigt vid några tillfällen skulle fråga besökare om namn och telefonnummer. Ett förslag var att VTT själva vid besöken vid tul-larna skulle göra det. Men vid vissa "tullar" var det inte mer än några få besökare per dag och det var inte möjligt, av tidsskäl, att invänta dessa.

Informatörerna ombads i stället att under vecka 33 samla in namn och telefon-nummer på alla besökande. För att ha kontroll på bortfallet ombads de att även notera de som inte ville lämna dessa uppgifter. Resultatet blev ett stort bortfall.

Vissa tullar har överhuvudtaget inte lämnat in några uppgifter.

Det finns all anledning att ytterligare betona att de som deltog i telefonintervjun inte kan ses som slumpmässigt utvalda trafikanter. Bara det faktum att de besöker en tull och sedan dessutom lämnar namn och telefonnummer för att vi ska kunna genomföra intervjuer i efterhand innebär att de är mer positiva, nyfikna och säkert mer motiverade än övriga besökare och i synnerhet än andra trafikanter.

18 trafikanter har intervjuats via telefon. Med anledning av urvalsförfarandet och urvalsstorleken kan inga generella slutsatser dras.

4.3.2 Resultat

Av de 18 personer som intervjuades var det sex som visste vad Zon -96 var före besöket. Sex av besökarna blev kontaktade av informatörerna då de stannat för att fika, äta eller tanka. De övriga gick självmant till tullen för att de var nyfikna. En ville låna telefon och en vill köpa "pinsticks", ett slags märke som fästs med nål.

Det var vanligast att de intervjuade upplevde att det varit lätt att hitta till tullen. Majoriteten av de intervjuade besökarna ansåg att den information de fick vid tullarna i huvudsak behandlade trafiknykterhet och hastighetsanpassning. Några upplevde även att de fick information om säkerhetsutrustning i bilen. Fem av besökarna kunde inte erinra sig att de fått någon speciell information vid besöket.

Den information besökarna erhöll förmedlades muntligt samt med hjälp av bro-schyrer. Det var lika vanligt att de intervjuade besökarna möttes av en förberedd information som av en spontan information.

Majoriteten av de intervjuade besökarna (ca 70 %) upplevde att det var mycket bra med kampanjer av denna typ för att öka trafiksäkerheten.

De intervjuade besökarnas bestående minnen av besöket var i fem fall trafik-säkerhetsbudskap. I övriga fall var det att informatörerna varit väldigt trevliga, inte påträngande, mycket vänliga osv.

Besökarna fick möjlighet att lämna ytterligare synpunkter. Några av dessa var följande:

* Prata gärna mer om avstånd i trafiken, viktigt vid halt väglag. Prata även mer om nykterhet, speciellt i semestertrafik.

* Ha gärna tätare mellan tullarna.

- Bra som det är, men mer information i massmedia hade inte skadat. * Bättre marknadsföring hade inte skadat.

(29)

* Gav ett allmänt tråkigt intryck. Mycket torra fakta som borde kunnat göras häftigare.

* Borde hållit på längre samt ha innehållit mer halkinformation. * Jag fick en tankeställare.

* Väldigt bra, det borde vara över hela landet. Rikstäckande kampanjer ska vara skrämmande. Yrkesförarkåren borde komma mer till tals.

* Det såg lite stökigt ut. Utrymmet var litet och det var mycket papper. Det kan vara avskräckande. Presentera materialet bättre kanske genom att vara mer "skyltfönsteraktig". Jag lånade en penna som det stod Borlänge Tidning på, det borde stått Zon -96.

4.4 Massmedias bevakning av Zon -96

Någon plan eller beskrivning av hur information om Zon -96 och aktiviteter inom denna skulle nå press och media har inte gjorts. I projektbeskrivningen står det "Alla i projektet bör göra vad de kan för att bidra samt plocka fram det material som media efterfrågar". Massmedia omfattades av Radio Gävleborg, Radio Dalarna, Televisionen, Arbetarbladet Gävle län, Gefle Dagblad, Dala Demokraten, Falukuriren, m.fl. Massmedia har av enskilda medarbetare, i någon mån konti-nuerligt, via pressmeddelande informerats om aktiviteter som sker inom zonen.

En medarbetare ur ledningsgruppen har bevakat massmedias aktiviteter omkring Zon -96. Totalt har ca 80 artiklar och notiser skrivits. Framförallt i tid-ningarna Avesta Tidning, Dala Demokraten, Mora Tidning, Transportarbetaren, Gefle Dagblad, Siljans Aktuellt, Ljusnan, Nya Ludvika Tidning, Falukuriren, Borlänge Tidning, Veckotidningen samt Seko Magasinet.

__ Radio Gävleborg samt Radio Dalarna har dagligen nämnt Zon -96. De har även nästan dagligen spelat skivor som besökare vid tullarna har önskat. Radio Dalarna har haft direktsändning med anledning av Zon -96 samt vid flera tillfällen diskute-rat olika trafikfrågor.

4.5 Effekter av Zon -96 4.5.1 Genomförande

VTT har inte deltagit i planeringen eller utförandet av kampanjen, inte heller vid planeringen av vilka uppgifter som skulle mätas och samlas in. VTT har haft rollen

av utvärderare. 0

Analyserna av hastigheter grundar sig på hastighetsmätningar från tio av Vägverkets så kallade fasta punkter. Bilbältesmätningarna har utförts av repre-sentanter från Dalarnas trafiksäkerhetsförbund. Vid varje tull har dagbok förts. I dagböckerna var avsikten att bland annat antal besökare skulle noteras. Tyvärr har inte detta gjorts vid samtliga platser. Vid en av tullarna har dagbok

överhuvud-taget inte förts.

(30)

4.5.2 Antal besökare vid tullarna

Antal besökande vid tullarna är ett mått som beskriver antal personer man faktiskt nått ut till. Det beskriver inte kvalitén på informationen.

Antal besökare vid tullarna i Zon -96 har skattats utifrån informatörernas dagboksanteckningar.

Tabell 1 Antal besökare per dag vid tullarna.

Plats Juni Juli Augusti Anm.

Grängesberg 0-5 5-10 0-5 Avesta 10-20 30-40 0-10 Borlänge 0-5 93-15 0-10 Vansbro 0-5 5-10 0-5 Johannisholm 20-30 30-40 0-20 Spjutmosjön 20-30 10-30 0-10 osäkra Malung 20-30 10-30 0-10 skattade Särna 0-5 0-2 0-2 Hedesunda 0-5 0-5 0-5 osäkra

Gävle bro 0-10 10-30 0-5 skattade

(södergående)

Gävle bro 0-10 10-30 0-5 osäkra

(norrgående) Hagsta krog 10-20 20-30 0-5 Tönnebro 0-5 10-20 0-5 osäkra Gnarp 0-5 10-20 0-5 osäkra Ramsjö 0-5 0-2 (1-2 Lassekrog 0-5 10-30 0-10 Västbacka 0-5 10-30 0-10 _skattade

Anmärkningen osäkra innebär att antalen har bestämts utifrån de verbala

anteckningarna i dagböckerna. "

Anmärkningen skattade innebär att antalen har skattats utifrån antalet besökare vid andra platser.

Från tullarna i Västbacka och Gävle Bro, södergående trafik, har inga dagböcker erhållits. Från Malung har endast dagbok från första halvan av juni -inkommit. För att kunna göra en bedömning av antalet besökare totalt vid tullarna i zonen har följande antagningar gjorts: Antalet besökare vid Västbacka har uppskattats var ungefär lika många som vid Lassekrog. Antal besökare vid Gävle Bro, södergående trafik har antagits vara ungefär lika många som vid Gävle Bro, norrgående trafik. Antalet besökare i Malung antas vara ungefär det samma som i Spjutmosjön.

Om medelvärdet i intervallen antas vara det sanna antalet besökare så innebär det att totalt ca 13 000 besökare har varit vid de 17 tullarna.

Vid de tillfällen då tullarna har haft besök av ytterligare aktiviteter t.ex. last-bilen med semitrailer, "voltlast-bilen" eller älgsimulator har antalet besökare varit avsevärt större. Om antalet besökare dessa dagar slås samman med de dagliga

(31)

besöken vid tullarna ökar skattningen av det totala antalet besökare med ytter-ligare ca 5 000.

Lastbilen har åkt runt i Kopparbergs och Gävleborgs län under halva juni, hela juli, samt halva augusti. Den har besökt tullarna vid minst ett tillfälle, men verk-samheten har framförallt riktats mot lokalbefolkning och turister. Den har dessutom vid minst ett tillfälle varit i var och en av de 25 kommuner som finns i Kopparbergs och Gävleborgs län. Placeringen av lastbilen har i huvudsak varit vid torg och andra centrala platser i orterna. Intresset för trailerbilen har enligt medverkande varit stort. Antal besökare har inte dokumenterats.

Vid rastplatserna Gnarp, Lassekrog och Gävle bro (norr gående trafik) har mät-ningar av dygnsflöde i ena riktningen samt antal besökare av rastplatsen registre-rats. Mätningen har utförts under 2-8 dagar i augusti av Vägverket i Härnösand.

Rastplatserna vid Gnarp och Gävle bro ligger i anslutning till E4:an. Vid Gnarp är det södergående trafik som registrerats och vid Gävle Bro är det norrgående trafik. Rastplatsen vid Lassekrog ligger i anslutning till väg 84 och mätningarna avser trafik i östgående riktning. Trafikräkning har endast utförts för den riktning där trafikanterna kan anses vara potentiella rastplatsbesökare.

Tabell 2 Genomsnittligt dygnsflöde samt genomsnittligt antal rastplatsbesökare per dygn, i en riktning.

Plats Antal fordon Antal Andelen besök Antal besö-rastplats- vid rastplatsen kande perso-besökande av passerande ner vid

rast-fordon fordon platsen (1,5 x

% fordon)

Gnarp 4 886 386 7,9 579

Lassekrog 812 57 7,0 86

Gävle Bro 5 391 552 10,2 828

För att göra en ungefärlig bedömning av antal besökande personer vid rast-platserna är ett rimligt antagande att räkna upp antal fordon med 1,5 [H-Å Cedersund, 1996]. Det finns inga mätningar av mängden besökare vid rast-platserna åren innan, men det är inte troligt att det är fler besökare med anledning av tullarna.

Om antalet besökare vid tullarna relateras till antalet besökare vid rastplatserna under samma dygn så är det vid Gnarp och Gävle Bro mindre än 5 % av de som stannade vid rastplatsen som besökt tullarna. Vid Lassekrog var det ca 30 % av de som stannat vid rastplatsen som besökte tullen. Anledningen till skillnaderna i besöksfrekvens är okänd. Kanske beror det på att antalet besökare per dygn vid rastplatsen Gnarp och Gävle Bro var större, medan det vid Lassekrog var något färre. Vid Gnarp och Gävle Bro fanns det bensinstation och serviceanläggning. Vid Lassekrog fanns ingen bensin, men en krog i närheten.

Tullarna hade inte öppet hela dygnet, så en del av de registrerade besökarna vid rastplatserna har inte haft möjlighet att besöka tullen.

4.5.3 Hastighet

Analysen av eventuella hastighetsförändringar i Kopparbergs och Gävleborgs län genomfördes som en före-under-efter studie. Data från sju av Vägverkets fasta

(32)

punkter i X och W-län ingick i analysen. Tf-punkt betyder trafikförändringspunkt, i vilka Vägverket kontinuerligt mäter hastighet och flöde. Flera variabler registreras bland annat medelhastigheterna för varje timme, för båda riktningarna.

Ett medelvärde av medelvärdena för timmarna under vardagarna respektive helgerna beräknades av Vägverket och levererades till VTI. Medelhastigheterna för fordonsslagen personbilar, lastbilar utan släp och lastbilar med släp behandla-des separat.

Data erhölls från en vecka i maj (v 19), en vecka i juli (v 29) och en vecka i september (v 36) från både 1995 och 1996. Dessa veckor ingår bland de veckor då Vägverket har extra kontroll av mätutrustningen. För att ta hänsyn till eventuella effekter med anledning av skillnad mellan åren bildades differensen mellan has-tigheterna vecka 19 år 1995 och vecka 19 år 1996. Likadant gjordes för hastig-hetsdata från veckorna 29 och 36. Detta resulterade i totalt 42 möjliga differenser för vart och ett av fordonsslagen 3 veckor x 2 vardag/helg x 7 mätplatser = 42. I bilaga 4 finns hastigheter och differenser redovisade. För varje fordonsslag aggre-gerades differenserna från de sju mätplatserna. Medelvärden och standardavvikel-ser beräknades. I tabell 3 redovisas medelvärden av differenstandardavvikel-serna och differenstandardavvikel-ser- differenser-nas spridning samt det antal (n) som differensberäkningarna grundades på. Att det för samtliga platser inte var 42 differenser beror på bortfall av mätdata. När det gäller lastbilar med och utan släp beror det även på att det inte fanns några last-bilshastigheter registrerade. I tabellen redovisas även om hastighetsdifferenserna var så stora att de inte enbart kunde förklaras av slumpen, dvs. om de var signifi-kant skilda från noll.

Tabell 3 Hastighetsförändringar vecka 19, 29 och 36 åren 1995 till 1996 i X och W län.

Fordonsslag Genomsnittlig Antal Spridning Signifikant differens hastighets- skild från 0 1995-996 differenser

km/h

Personbil 0,606 42 2,355 ' Nej

Lastbil utan släp 0,454 35 3,945 Nej

Lastbil med släp -0,584 31 3,850 Nej

Det fanns ingen signifikant hastighetsförändring från 1995 till 1996 vid de sju mätplatserna i Kopparbergs- och Gävleborgs län.

Med variansanalys utfördes ett test på om medelvärdena av differenserna under före-, under- och efterperioden skiljde sig åt. Om så var fallet, skulle den beräk-nåde testvariabel F vara större än det motsvarande tabellvärdet för F. I bilaga 5

redovisas variansanalyserna.

-- Det fanns inga signifikanta skillnader mellan hastigheterna vecka 19, 29 och vecka 36. Detta gällde både personbilars-, lastbilar utan släps- och lastbilar med släps hastigheter. Utifrån dessa data fanns det inget som bekräftade förändringar av hastigheterna med anledning av kampanjen Zon -96.

(33)

4.5.4 Bilbältesanvändningen

Representanter från Dalarnas trafiksäkerhetsförbund har studerat bilbältes-användning vid infarterna och utfarterna vid rastplatserna. Dessa mått beskriver inte effekten av kampanjen Zon -96. Om en tull har 15 besökare per dag är det inte troligt att dessa 15 är sådana som inte använder bilbälte. Det ligger nära till hands att tro att de, i genomsnitt ca 10 % av trafikanterna, som inte använder bälte inte heller har något större intresse av att besöka en tull för att erhålla trafiksäker-hetsinformation. Det finns också en företeelse att man inte tar på sig bälte vid starten utan först några hundra meter in på resan. Observatörerna av bilbältes-användningen har kommenterat de genomförda observationerna. I dessa står det ofta att besökare som inte är långväga resenärer avstår från att använda bilbältet i större utsträckning än långväga trafikanter. Detta stämmer även med bilbältes-observationer som genomförts av VTT, i Syd- och Mellansverige [H-Å Cedersund, 1996]. Utifrån dessa mätningar kan inga slutsatser om ökad bilbältesanvändning med anledning av besöket inom Zon -96 göras. Det är inte heller möjligt att dra slutsatser om ökad bilbältesanvändning med anledning av ett besök vid tullen.

(34)

5 Diskussion

Inför starten av Zon -96 saknades en beskrivning av vilka budskap och vilken information som avsågs förmedlas i kampanjen. Kampanjidén beskrevs vara att "skapa en kraftfull debatt/en folkrörelse mot vägtrafikens alla faror".

Operativa mål och en genomtänkt handlingsplan ökar avsevärt möjligheterna för en lyckad kampanj. Ett lämpligt påpekande kan vara att det vid denna typ av kampanjer alltid är viktigt att vara medveten om att "utan klart formulerade mål som kriterier för utvärderingen, förlorar även den mest ambitiösa uppföljningen det mesta av sin meningsfullhet" [S Dahlstedt, 1993].

Det fanns inte beskrivet före kampanjens start vilka de potentiella besökarna till tullarna avsågs vara. Var det alla som trafikerade de vägar som passerade tullarna eller var det alla som stannade vid de rastplatser där tullarna var pla-cerade? Att tro att man kan intressera och motivera trafikanter att söka trafik-säkerhetsinformation i sådan utsträckning att de gör ett uppehåll i körningen, när de ser en skylt med Zon -96 förefaller alldeles för optimistisk. Det är mer realis-tiskt att se de som redan stannat vid rastplatserna eller vägkrogarna som poten-tiella besökare vid tullarna. Även om antalet besökare vid tullarna relateras till antalet besökande på rastplatserna så har andelen besökare varit få.

Det är viktigt att i förväg ha en strategi för vilka trafikanter som ska intresseras för att besöka tullarna samt hur detta ska ske. Inför kampanjen Zon -96 fanns inte det beskrivet och har inte heller, vad vi erfarit, delgetts informatörerna.

Oavsett hur många trafikanter som besökte tullarna fanns det positiva effekter av Zon -96. Cirka 150 arbetslösa erhöll arbete under tre månader. Dessa personer har, i någon mån, utbildats och förhoppningsvis för de sina kunskaperna vidare även då kampanjen avslutats.

Att förvänta sig att erhålla trafiksäkerhetseffekter av en kampanj där endast några få av alla passerande trafikanter har gjort ett besök är orealistiskt. För den enskilda individen som har besökt en tull har det, i de flesta fall, varit en positiv upplevelse. I bästa fall har ca 18 000 personer fått information om trafiksäkerhet, men det är omöjligt att avgöra hur stor del av dessa som har utvecklat en dialog och en förståelse för ett trafiksäkert beteende. Om det sker en fortsättning av kam-panjen med samma röda tråd dvs. målsättning har uppnåtts. +

Med anledning av den ofta låga besöksfrekvensen ligger det nära tillhands att befara att informatörerna har upplevt arbetet i tullen som meningslöst. Så är inte fallet. Drygt 70 % av de som besvarat enkäten till informatörerna ansåg att arbetet i Zon -96 känts ganska eller mycket meningsfullt. Flera har motiverat detta med _ att även om det var få som besökte dem så har de som kom varit mycket nöjda och intresserade.

Det finns flera anledningar till att trafikanterna inte har besökt tullarna i större utsträckning än de gjort. Med hjälp av enkäten till informatörerna, telefonintervju-erna med trafikanttelefonintervju-erna som besökt tullarna samt egna erfarenheter från besöken vid alla tullarna kan följande påpekas inför en eventuell fortsättning av Zon -96.

* Exponering och förbättringar av möjligheterna för trafikanterna att upptäcka tullarna i Zon -96.

Givetvis fanns det skillnader i lämpligheten av rastplatser som tullarna place-rats vid. Om syftet med placeringen var att välja rastplatser med hög besöks-frekvens var det övervägande intrycket att de valda rastplasterna var bra med

(35)

några undantag. Det är inte säkert att de rastplatser som tullarna ska vara vid är de som har störst besöksfrekvens. Inför en fortsättning är det nödvändigt att i förväg specificera vilka besökare som avses och vilken informationsstrategi som ska användas. Placeringen av barackerna på rastplatserna var vid flera platser lite avsides. Informatörerna har haft önskemål om att vissa baracker skulle flyttas. De hade undersökt möjligheten och bedömt att det var genomförbart, men fått nej från ledningen. Detta kan tyckas underligt och det är förvånansvärt att barackerna inte omplacerats under kampanjens gång.

Skyltningen till tullarna har varit bristfällig och vid vissa tullar saknats helt. Vid de flesta tullar fanns det en eller två skyltar före avfarterna i samband med vägvisning till rastplatserna eller vägkrogarna. Skyltarna var grön-gula med texten " I Zon -96", "Zon -96" eller ""Trafiksäkerhets Zon -96". Skyltarna beskrev inte vad Zon -96 var. De flesta av de intervjuade trafikanterna var ovetande om vad Zon -96 innebar före besöket. Möjligen fanns det skillnader i kunskaperna om Zon -96 mellan befolkningen i Kopparbergs och Gävleborgs län jämfört med övriga Sverige. En del information har gått ut via lokalpressen och lokalradion, framför-allt i Kopparbergs län. Cirka 70 % av informatörerna uppfattade att besökarna nästan aldrig visste vad Zon -96 var när de besökte "tullen".

Att tro att trafikanter stannar för att få trafiksäkerhetsinformation när de ser en Zon -96 skylt är inte realistiskt. Hur ska trafikanterna veta att det innebär att de är i en zon där man kan få trafiksäkerhetsinformation? Flera av informatörerna har vid besöken beklagat namnet och försökt att förklara vad det innebär. Förhopp-ningar om att väcka trafikanters nyfikenhet genom att ha ett namn som ingen vet vad det betyder har inte fallit väl ut.

Barackerna, i vilka informatörerna var placerade, var ofta försedda med stora skyltar med texten NCC ,Vägverket, SKANSKA eller annan ägares namn. Skyl-tarna var i de flesta fall avsevärt större än Zon -96 skylSkyl-tarna. För de som inte visste att barackerna användes till trafikinformation måste det ha varit svårt, om inte omöjligt att tro att detta var något annat än en barack för vägarbetare. Att använda arbetarbaracker som informationslokaler ansåg de flesta informatörer (ca 70 %) vara bra. Erfarenheterna från VTT:s besök vid barackerna strider mot vad informatörerna ansåg. Barackerna var små och i många fall svåra att disponera på ett önskat sätt. I flera fall användes bara halva baracken till trafiksäkerhetsinfor-mation. Inför en fortsättning behöver eventuella alternativa lokaler för information undersökas.

Sammanfattningsvis kan sägas att med den uppvisade strategin för att värva tra -fikanter till trafiksäkerhetsinformation är det endast de mycket motiverade trafi-kanterna som kommer. Inför en fortsättning av kampanjen är det viktigt att för-bättra exponeringen av aktiviteterna och informationen så att fler trafikanter intresseras. En handlingsplan för hur detta ska ske är att rekommendera.

* Informationens innehåll och sättet den förmedlades:

- Det tryckta material som fanns att tillgå kom i huvudsak från NTF och

Vagver

ket. Informatörerna har i stort tyckt att materialet varit bra. Exponeringen av

mate-rialet var vid många av tullarna ostrukturerat. Några "egna" Zon -96 budskap eller

slogans fanns inte, förutom de fyra sidor som avsågs beskriva vad kampanjen

innebar.

Vid vissa tillfällen fanns det, förutom basverksamheten, aktiviteter vid tullarna

såsom "voltbil", krocksläde, älgsimulator, däcktester samt demonstration av

(36)

cykelhjälmar och bilbarnstolar. NTF:s rekommenderade hjälmar var möjliga att prova och även köpa vid vissa tullar. De bilbarnstolar som visades var från Folksam. Bilbarnstolar och cykelhjälmar fanns vid de flesta tullar att tillgå under hela kampanjen till skillnad från de andra aktiviteterna som visades sporadiskt vid olika tillfällen. Flera av informatörerna framförde kritik mot att dessa aktiviteter inträffade alltför sällan. Vid t.ex. Spjutmosjöns tull hade informatörerna tillgång till aktiviteter utöver basutbudet totalt 8 timmar under 3 månader. Informationen till trafikanterna om när dessa extra händelser inträffade var bristfällig. Detta bör planeras och annonseras på ett systematiskt sätt. Besöksfrekvensen vid tullarna har varit avsevärt högre vid de tillfällen då t.ex. "voltbilen", trailerbilen, krocksläden eller älgsimulatorn varit vid tullarna. Även dagar med speciella teman t.ex. bar-nens dag har besöksfrekvensen varit avsevärt större än andra dagar. Det är svårt att värdera vad kampanjen totalt sett har gett. Utifrån perspektivet: antal besökare vid tullarna har det normalt varit få besökare vid tullarna varje enskild dag. Det är med anledning av detta rimligt att inför framtiden fundera över om det finns andra bättre sätt att nå trafikanterna.

Endast en bråkdel av den tid som trafikanterna färdades inom zonen dvs. Kop-parbergs och Gävleborgs län kom de i kontakt med Zon -96 i form av skyltar, tul-lar, aktiviteter eller annan information ansluten till Zon -96. En diskussion om arbetssättet: att ha en mängd tullar med förhållandevis små resurser bör föregå en fortsättning.

Kritik har framförts, framförallt av informatörerna, att Zon -96 har fått för lite uppmärksamhet i tidningar och TV. Ibland hävdas det att detta är orsaken till att tullarna i genomsnitt haft så få besökare. Av planeringen av "pressinformationen" att döma var det inte möjligt att förvänta sig något annat än att massmedia skulle visa ett svalt intresse.

(37)

6 Slutsatser

Med facit i handen finns det några väsentliga erfarenheter som inför en eventuell fortsättning måste beaktas:

Arbetet med Zon -96 har till stor del inneburit att organisera en distribution av NTF:s och Vägverkets broschyrer. Det har saknats en handlingsplan med klara operativa mål och handlingar.

Tullarnas placering, skyltningen till dem och lokalerna har varit alltför bristfäl-lig. Exponeringen av tullarna bör avsevärt förbättras. Idén att ha många små tullar med lite resurser kan ifrågasättas och alternativ till detta kan diskuteras. Kampanjen har inte lyckats föra fram några klara budskap till någon större mängd människor. De budskap som avses förmedlas via en kampanj behöver givetvis vara väl förankrade hos aktörerna i kampanjen. Informatörerna som har bemannat tullarna har i bästa fall erhållit en utbildning på två dagar. Inför en fortsättning behöver informatörerna en ordentlig utbildning där syftet är att ge dem kunskap om trafiksäkerhetsarbete men även att motivera dem till det kommande arbetet och ge dem kunskaper i informationsteknik. Eftersom informatörerna är grundstommen i kampanjidén är det avgörande att de som arbetar som informatörer är motiverade och känner att detta är ett arbete de ställer upp på. Det kan således kännas viktigt att betona att intentionen att engagera informatörer med trafikanknytning från just SEKO och Transport är naturlig. Tyvärr uppfylldes inte intentionen.

I VTTI:s uppgift ingår inte att utvärdera kampanjidén, men detta är att rekom-mendera inför en eventuell fortsättning. Erfarenheterna från Zon -96 ger en fingervisning av hur en trafiksäkerhetskampanj skulle kunna drivas där kärnan utgörs av informatörer. En hel del av bristerna i kampanjen Zon -96 skylls på tidsbrist. Så är säkert fallet i en del avseenden. Erfarenheterna från Zon -96 resulterar i en betoning av vikten av att formulera operativa mål, utveckla en detaljerad handlingsplan och tidsplan i god tid före nästa eventuella kampanjstart.

(38)

7 Referenser

Dahlstedt, S: Utvärdering av trafiksäkerhetsinformation. VTT meddelande 729, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1994.

Cedersund, H-Å: Bilbältesanvändningen i Sverige 1995. VTI rapport 411, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996.

(39)

(40)

Bilaga 1 Sid 1 (4)

Trafiksäkerhetsprojekt -Z0N 96

Vad finns ? Vad gör vi ? Vad vill vi på ZON 96 stationen ?

Denna station är en av 17 stationer i Gävleborgs och Dalarnas län. Förutom våra "fasta" stationer finns även mobila enheter ute runt om på vägarna.

Projektets huvudsyfte kan Du läsa på bifogat blad.

* På stationen finns tillgång till gratis telefon/fax. Ringa hem kanske och meddela att Du tar det lite "lugnare" än vanligt ? Telia bjuder på samtalet.

e Förutom att vi gärna tar en pratstund med Er så har vi en folder med några frågor, som Ni gärna får svara på. Som tack får Du kanske höra Din

skivönskning/hälsning i Sveriges Radio Gävleborg P 4.

e Vi har informationsmaterial av skiftande slag. Naturligtvis handlar detta om vikten av ett trafiksäkert beteende i trafiken. Broschyrer/TV/Video m.m

e På vår ZON 96 station kanske Du också praktiskt vill pröva på hur effektivt bilbältet är. Vi visar trafiksäkra barnbilstolar. Barnen är ju det viktigaste vi har. Eller hur ?

e Du kanske skulle vara intresserad av att få reda på det aktuella trafikläget mot Ditt resmål. Vägverket/Polisen faxar till vår ZON 96 station så fort något händer. Naturligtvis talar vi inte om vart radarkontrollerna är. Det behövs inte heller. Du har ju nyss bestämt Dig för att hålla en trafiksäker fart resten av Din

färd. . ok 5

Allt får inte plats på detta blad till Dig. Vi har mer att ge Dig. Besök oss. Vi avslutar med det viktigaste !!!

Vägtransportsystemet är ett av våra största

folkhälsoproblem. Ska vi klara av denna fajt så måste vi kämpa TILLSAMMANS. (tack för att Du läste detta)

Vägverket Region Mitt - SEKO - Transportarbetareförbundet i samarbete med POLIS samt övriga myndigheter och organisationer

(41)

Bilaga 1 Sid 2 (4)

Projekttid 31 maj - 31 augusti 1996

e Med hjälp av ca 150 arbetslösa och 11 projektanställda är stationerna bemannade alla dagar från morron till kväll.

ZON 96 stationer i

Gävlebörgs län

Gävle Bro (2 stationer) Hedesunda BO JEPPS Hagsta Krog

-Tönnebro -Cinarp - Ramsjö - Lassekrog - Västbacka

ZON 96 stationer i Dalarnas län

Avesta Grängesberg Malung Johannisholm Spjutmosjön

-Borlänge - Särna - Vansbro

e Förutom den fasta basverksamheten är temadagar inplanerade med olika

tratiksäkerhetsaktiviteter.

e Inom ZONen har vi mobila enheter. Bl a "VÄRLDENS STÖRSTA

POLISBIL", Bilvoltare - upplev bilbältets verkan, Krocksläde m m

FOLKRÖRELSEN

Z0N

MOT TRAFIKDÖDEN

9 6

VTI meddelande 800

(42)

Bilaga 1

©

Sid 3 (4)

Trafiken är ett av våra största

folkhälsoproblem !!!

Vi vill göra trafiksäkerhetsarbetet till en

folkrörelse.

Varje år dödas 600 människor och av de 80 000 som skadas varje år blir 4 000

människor invalidiserade. Det betyder att varje dag året om dödas i genomsnitt

2 människor och över 200 skadas varav 10 människor varje dag får livslånga

men. Detta är en Estonia-katastrof varje år utspridd över hela året !

Hastigheten - dödar

Bilbälten - var rädd om Dig själv och Dina passagerare

Barnbilstolar - säker plats för barnen en självklarhet.

Rattonykterhet/droger - död

Skapa en kraftfull debatt/ en folkrörelse mot vägtrafikens alla faror

Information / Dialog / Förståelse ger ett trafiksåkert beteende .

dl4

B

&

FOLKRÖRELSEN

ZON

MOT TRAFIKDÖODEN

9 6

(43)

Bilaga 1