Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
SÄL
Examensarbete
10 poängHur ser pedagoger på barn och mat i förskolan?
– ett etnografiskt perspektiv
Children and Food
–
Viewed by Pre-school Pedagogues from an Ethnographic
perspective
Annika Nicklasson
Lärarexamen 140p
Barndoms- och ungdomsvetenskap Vårterminen 2006
Examinator: Ann-Christin Eklundh Handledare: Mats Olsson
Abstract
Hur ser pedagoger på barn och mat i förskolan? – ett etnografiskt
perspektiv
Annika Nicklasson
Nicklasson, Annika. (2006). Förskolepedagogers syn på barn och mat i förskolan? ett
etnografiskt perspektiv [Children and food - viewed by pre-school pedagogues from an
etnographic perspective] Malmö: Lärarhögskolan.
På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna.
Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn?
Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat. Jag tolkar resultatet så att i förskolans kultur ingår en stark tilltro till fasta regler och det är viktigt i samarbete med kollegor, kontakten med föräldrar och barn. Regeltilltron är dock laddad pga. att pedagogerna har olika uppfattningar vilket kan beskrivas som en dold konflikt i förskolan.
I min slutsats har jag kommit fram till att det finns många olika tankar och synsätt hos pedagogerna. Arbetslaget behöver tid för regelbundna diskussioner om hur de ska arbeta med förhållandet kring barn och mat. Förskolan skulle kunna arbeta med tema utifrån ett hälsoperspektiv där barnen får en medvetenhet om sin hälsa förknippat till mat.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 7
2 Kunskapsbakgrund och forskning ... 8
2.1 Vad säger forskningen om barn och mat? ... 8
2.2 Hur blev maten en risk?... 8
2.3 Hur fungerar ett arbetslag? ... 9
2.3.1 Den kompetenta pedagogen ... 9
2.3.2 Arbetslagets betydelse ... 10 2.3.3 Etiska principer ... 10 2.3.4 Betydelsen av samtal ... 11 2.4 Föräldrainflytande ... 11 3 Problemprecisering ... 13 4 Metodbeskrivning ... 14 4.1 Vad är etnografi?... 14 4.2 Metodval... 14 4.3 Undersökningsgrupp ... 15 4.4 Analysbeskrivning... 15 4.5 Genomförande... 15 4.6 Forskningsetiska överväganden ... 16 4.6.1 Informationskravet ... 16 4.6.2 Samtyckeskravet... 17 4.6.3 Konfidentialitetskravet ... 17 4.6.4 Nyttjandekravet ... 17 5 Resultat... 18
5.1 Vilka olika tankar och synsätt finns på barn och mat?... 18
5.1.1 Måltiden som umgänge... 18
5.1.2 Måltiden som överlevnad... 19
5.1.3 Måltiden som träning... 19
5.1.4 Måltiden i förskolan- ett specifikt pedagogiskt projekt? ... 20
5.2 Vilka regler är centrala? ... 22
5.2.1 Ta emot tårta eller inte? ... 22
5.2.2 Olikheter kring regler ... 23
5.3 Är maten en fråga för föräldrars inflytande? ... 24
5.4 Vilka samband kan visas mellan pedagogernas svar till olika frågor? ... 25
5.4.1 Finns det samband mellan synen på regler och måltidens funktion? ... 25
5.4.2 Vilken syn finns om vem som ska ansvara för barnens mat och definition om vad som är nyttigt? ... 26
5.4.3 Finns det något samband mellan lojalitet till kollektiva beslut och om barnen ska få äta onyttigt i en spontan situation?... 27
6.1 Synen på regler och måltidens funktion ... 30
6.2 Synen på ansvaret och vad som är nyttigt ... 30
6.3 Synen på kollektivt beslut... 30
6.4 Hur tänker personalen som grupp? ... 31
6.5 Kritisk granskning... 32
6.6 Slutord ... 33
7 Referenslista ... 34 Bilaga A-B
1 Inledning
Det diskuteras mycket i ämnet ”hälsa” i massmedia och flera undersökningar visar att barn idag är överviktiga. Folkhälsoinstitutet menar att antalet personer med kraftig övervikt eller fetma har fördubblats på 20 år (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Jag undrar hur pedagoger på förskolan bemöter det problemet gentemot barn och föräldrar. Enligt Lpfö 98 ska förskolan vara ett komplement till hemmet.
2.4 Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.
2.2 Utveckling och lärande Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. (Lärarförbundet , 2002, s.32).
Jag har blivit allt mer intresserad av matens betydelse och förstår att den påverkar oss människor väldigt olika. Efter att ha arbetat som barnskötare inom förskolan i 21 år så upplever jag att maten känns viktig inom förskolan och mycket kretsar runt ätandet och matsituationen.
Jag vill, genom en etnografisk studie, beskriva förskolan som en egen kultur med egna regler och traditioner.
Mitt syfte med undersökningen är att problematisera pedagogers förhållningssätt till barn och mat. De mest centrala synsätten jag kommit i kontakt med på förskolan anser jag vara:
• att det är viktigt att barnen smakar på maten, • att de äter upp maten på tallriken
• att det är viktigt med bordsskick t.ex. att äta med kniv och gaffel • att det är ett tillfälle att umgås
2 Kunskapsbakgrund och forskning
2.1 Vad säger forskningen om barn och mat?
Enligt Statens Folkhälsoinstitut är upp emot en femtedel av barnen i Sverige överviktiga eller feta. Antal personer med kraftig övervikt eller fetma, som kan leda till allvarliga hälsorisker, har fördubblats på 20 år. Skälet är att vi äter mer och att vi rör oss mindre i vardagen. På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan (Statens Folkhälsoinstitut, 2005) för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen som en rekommendation. Där finns tydligt formulerade mål, en samlad strategi för att nå målen samt 79 konkreta insatser för hur det ska bli enklare att äta bättre och röra sig mer. Att få till stånd bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet, speciellt bland barn och ungdomar kräver mobilisering och engagemang på många plan i samhället. Det finns ingen enskild insats som kan få bukt med det snabbt ökande hälsoproblemet med övervikt och fetma.
Exempel på dessa hälsofrämjande åtgärder är;
– Utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat ska öka i samhället.
– Kommunikation om betydelsen av att äta rätt och att röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt i verksamheten inom barn- och mödrahälsovården, skolhälsovården och tandvården (matvanor).
– Riktlinjerna för maten i förskolan ska utvecklas och även inkludera frukost, mellanmål, frukt. Riktlinjerna för maten är att fördubbla konsumtionen av frukt, fullkornsbröd och fisk, konsumtionen av sötade drycker, glass, snacks och bakverk halveras (Statens folkhälsoinstitut, 2005).
2.2 Hur blev maten en risk?
Jag har läst en avhandling som heter Hur maten blev en risk, medicinens bidrag till
regleringen av det svenska ätandet och den är skriven av Torbjörn Bildtgård (2002).
Enligt Bildtgård (2002) förknippas det moderna samhället och den moderna livsstilen med kostrelaterade sjukdomar. Studien tar upp en tidsperiod från år 1945 till 2000- talet. Den handlar om kosten och hur den har förändrats med åren och hur den har påverkat oss. Sverige fick en ny livsmedelslag 1972 för att stärka den samhälleliga kontrollen över livsmedlen. Det innebar att man skulle märka livsmedlen så att konsumenten skulle kunna se vad den innehöll. Staten fick i uppdrag att upplysa konsumenten på många olika sätt genom kampanjer odyl.
Resultatet visar att det har varit svårt att långsiktigt ändra folks ätande trots larmrapporter om akrylamid, galna kosjukan och genmanipulerad mat. Kampanjer för mindre fett och mer fibrer tvingas också arbeta med mycket långsiktiga mål eftersom allmänheten inte låter sig påverkas så snabbt.
Bildtgård diskuterar även det eviga talet om maten, i TV-program, mattidningar och kokböcker, den matexhibitionism någon har kallat för matporr, kopplingar av mat till
upplevelser, den ständiga uppmaningen att testa något nytt. Är det ett tecken på att ätandet undgår kontroll? Är vi i konsumtionssamhället fria att äta vad vi vill och njuta fritt? Är det inte så att vi mer än någonsin tidigare är inbegripna i ett samtal med aptiten, i ett resonemang om vad som ska ätas, i en avvägning av njutning och ansvar? (a.a.). Jag avser att undersöka hur några pedagoger tänker i förskolan kring detta för att se om det finns ett genomslag för det folkhälsoarbete som bedrivs på statlig och kommunal nivå.
2.3 Hur fungerar ett arbetslag?
2.3.1 Den kompetenta pedagogen
Enligt Gotvassli (2002) är förmågan att befinna sig i förändring en yrkesmässig och systematisk flexibilitet och förmågan att leva med bristande av kontroll och kaos är väsentliga egenskaper för kompetens för lärande.
Gotvassli (2002) pekar på hur viktigt det är att hela tiden befinna sig i en förändring när du arbetar på en förskola och att det är väldigt viktigt för en kompetent pedagog att se situationen och lösa den utifrån varje händelse.
De amerikanska forskarna, och bröderna, Hubert Dreyfus och Stuart Dreyfus (Gotvassli, 2002) har utvecklat en modell, som tar upp betydelsen av intuition, erfarenhet och tyst kunskap, för utveckling av professionell kompetens som stadier i en läroprocess. Modellen beskriver utvecklingen från osäkra yrkesutövare som sätter tilltro till teoretiska anvisningar fram till kunniga och erfarna som använder intuition och erfarenheter för att lösa problem och fatta beslut. Modellen har fem steg från nybörjare till expert.
1. Nybörjaren behöver regler för sitt beteende. Reglerna är ett stöd för handling och uppfattas som allmängiltiga och oberoende av den kontext som handlingen försiggår i.
2. Den avancerade nybörjaren kompletterar reglerna med egna erfarenheter. Reglerna är fortfarande den viktigaste, men inte den enda styrfaktorn.
3. Den kompetenta utövaren har klara mål och en mer långsiktig plan för sin professionella verksamhet. Han/hon tänker igenom och gör medvetna val med avsikt att nå dessa mål. Analytisk rationalitet dominerar.
4. Den skickliga utövaren utformar planer och väljer tillvägagångssätt på grundval av den konkreta situationen tillsammans med intuition och erfarenheter. Intuitiva val underkastas också analys och bedömning innan de verkställs.
5. Experten eller kanske ännu bättre, artisten, karakteriseras av Dreyfus & Dreyfus som intuitiv, synkron och med helhetssyn. En situation utlöser en samtidig helhetsbild av problem, mål, beslut och handling. (Gotvassli, 2002 s.139)
Ett bra och ansvarsfullt samspel i förskolan måste ta sikte på att utveckla den kollektiva självtilliten, att som pedagog vara säker i sin yrkesroll på förskolan. Pedagogen känner sig trygg i de beslut hon/han tar för det finns ett öppet klimat på förskolan. I en organisation märks denna lättast genom att det råder en god laganda med öppenhet, inbördes stöd och ömsesidiga förpliktelser gentemot varandra (a.a.).
Kollektivets regler är en nödvändighet för pedagogen och i viss mån nyttig för barnet, men som är väl avvägd mot behovet av självbestämmande. Det etiska tänkandet kommer verkligen i fokus i den avvägningen. Att själv och tillsammans med kollegor få diskutera och ompröva gamla regler är nödvändigt. Många gånger kan saker vara på ett visst sätt för att det alltid har varit så och kanske utan att någon egentligen vet varför (Gren, 1995).
Jag avser att försöka undersöka hur viktiga regler är kring mat och vilka regler som är viktigast, detta som ett uttryck för förskolan som ett kollektiv och dess kultur.
2.3.2 Arbetslagets betydelse
Enligt Maltén (1998) är ett gemensamt mål ett grundläggande villkor för en gruppbildning. I samband med en revidering av den lokala arbetsplanen är det viktigt att föra en diskussion för att bearbeta utifrån gemensamma mål. Det är en fördel att enas om gemensamma övergripande mål för förskolan som ex. förskolans roll i samhällsutvecklingen, en barnsyn, en kunskapssyn och ett arbetssätt. Arbetslaget behöver gemensamma normer och värderingar som skall gälla för arbetet. De gemensamma reglerna kan man kalla för arbetslagets spelregler som då kan vara till hjälp för att sätta gränser för arbetslagets agerande.
Arbetslaget behöver träffas regelbundet och systematiskt för att få möjligheter till diskussion och bestämma och besluta om kortsiktiga och långsiktiga mål. Att diskutera och utvärdera hur målen realiserats, vad som har gått bra respektive mindre bra.
I vissa grupper kan personalen behöva öva sig på att kommunicera med varandra för att inte missförstå och misstolka vad motparten har att säga. Om kommunikationen kärvar så kan det uppstå relationsstörningar och de kan då trappas upp och bli svårlösta om inte gruppen får arbeta med att skapa trygghet och goda relationer (Maltén, 1998). I Barnstugeutredningen från 1972 (Socialdepartementet, 1980) står det föreskrivit att arbetslaget bör vara ett forum för pedagogisk debatt, där personalen ständigt penetrerar skilda arbetsmoment och olika problems pedagogiska innebörd i förhållande till barn utveckling.
Maten är ett område som diskuteras mycket och personalen behöver ta ställning till hur de ska bemöta föräldrar och samhällets krav på förskolan.
2.3.3 Etiska principer
Jag kommer att diskutera sambandet mellan de tre etiska principerna konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik.
Enligt Fjellström (2006) pratar man om olika etiska principer inom yrket. Konsekvensetik handlar om att pedagogen möter barnet i en handling och det som pedagogen bör satsa på att göra inte alltid sammanfaller med det som verkligen är det rätta eller det som bör göras. Pliktetiken tar upp att handlingarna faller in under en normativ princip. En plikt som säger att en handling är rätt eller orätt. Sinnelagsetiken handlar om att pedagogen gör sitt arbete med tålmodigt sinne.
De ultimata för en pedagog enligt Fjellström (2006) skulle vara att förena alla de olika etiska principerna. Konsekvensetiken skulle understryka att det som pedagogerna bör satsa på att göra, inte alltid faller samman med det som verkligen är det rätta eller det som verkligen bör göras. Det kan vara en handling som bryter mot de vardagliga moraliska uppfattningarna, det som egentligen borde göras.
Konsekvens- och pliktetiken har en gemensam svaghet att ge vägledning i praktiska beslutsituationer och då är en komplettering med sinneslagsetik en styrka, det kan vara när plikter eller regler om mat krockar och är oklara och pedagogen t.ex. får känna av hur sinnesstämningen är vid matsituationen (a.a.).
Jag kommer att använda dessa tre principer vid analys av pedagogernas synsätt.
2.3.4 Betydelsen av samtal
Våra moraliska uppfattningar utvecklas genom meningsskiljaktigheter och diskussion med andra människor. Moral är ett socialt underbyggt fenomen som man inte kan utveckla på egen hand (Henriksen & Vetlesen, 1998). Diskursetiken försöker ta hänsyn till att det är många partner inblandade i en moralisk situation, och den vill säkra att dess partner och deras synpunkter, intressen och värderingar kommer till tals. Ordet diskurs kan översättas med dialogbaserad diskussion. En dialogbaserad diskussion av olika slag, som leder oss till moraliska ståndpunkter, ger oss mer insikt om vad som är rätt att göra.
För att en diskussion ska fungera så måste alla som är med i diskussionen ha en grundläggande princip, att alla människor har lika värde. Det betyder att alla har rätt att delta i en diskussion och debatt om saker som angår dem och att bli lyhörda (a.a.). Det finns två invändningar mot diskursetiken som är viktiga att uppmärksamma och det är för det första, att det alltid kommer att finnas några som inte låter sig påverkas av goda argument, och det kommer alltid att finnas en risk för att några utövar dold makt över andra i diskursen så att dess resultat inte är en följd av tvångsfri kommunikation. Den andra invändningen är att det inte räcker alltid med att bara sätta sig ner och prata igenom saken tillräckligt länge (a.a.).
Enligt Habermas så skapas inte normerna i diskursetiken. Vi tar med oss från olika traditioner och från kulturella, religiösa och sociala bakgrunder. Vi delar inte alla samma ”livsvärld”. När vi hittar acceptabla skäl till de normer som vi blir överens om, då kan vi bygga på resurserna i vår bakgrund, men utan att behöva argumentera för hela vår bakgrund (a.a.).
Detta är ett av många alternativa synsätt på samtal och dess möjligheter.
2.4 Föräldrainflytande
Tallberg Broman (1995) skriver om förskolans historia och hon tar upp att det har debatterats mycket det senaste århundradet om vem som ska ansvara för barnen, om det är föräldrarnas uppgift, och vilken funktion förskolan skall ha. Generellt gäller att det
ökade samhälleliga ansvaret och åtagandet av de yngre barnens fostran, undervisning och välfärd har ökat under 1900-talet.
Vid seklets början var barnen föräldrarnas ansvar. Staten skulle inte lägga sig i de yngre barnens fostran och undervisning. Pedagogerna ansågs ha kunskaper och uppfattningar om barn och barnuppfostran, som föräldrarna skulle få ta del av på olika sätt. Under 1940-1960- talet drogs gränsen tydligt mellan familj och förskola, mellan föräldrarnas uppgift och ansvar samt förskolans uppgifter och ansvar. Det samhälleliga åtagandet för barnen och familjerna ökade i slutet på 1960-talet och början av 1970-talet. Kontakten med pedagogerna och familjerna ökade, och barnets utveckling uppmärksammades, för man ansåg att föräldrarnas utveckling och kompetens hade inverkan på barnet (a.a.).
I en kommentar från konsulent Harriet Lundahl i början av 1960- talet kan man tyda att ansvaret för barnet har följts av konflikt och tveksamhet. Kommentaren löd så här:
Familjen har i vårt nya samhälle en helt annan karaktär än tidigare. En del av dess uppfostrande funktion ligger nu ofta utanför familjen - på det allmänna – i daghem, förskola, skola och utbildningsanstalt. Att genom den allmänna skolbespisningen t.o.m. förlägga ett av barnens huvudmål utanför hemmet, var ett djupt ingrepp i familjelivet. (Tallberg Broman, 1995, s.139) .
Innehåller även idag pedagogers tankar om barn och mat rester av denna gränsdragningsproblematik?
I ett nutidsperspektiv kan det konstateras att professionaliseringen av barndomen idag är omfattande. Barnen idag tillbringar mer tid med utbildad personal för pedagogiskt och socialt arbete än förr. En stor del av ansvaret för barnens dagliga vård, uppfostran och undervisning ligger idag även på andra än föräldrarna och familjen (Tallberg Broman, 1995).
Idag handlar inte pedagogernas ansvar om att enbart lära ut, undervisa eller hålla föredrag utan det handlar om ett samspel, samarbete och ett delat ansvar om barnet. Förhållandet mellan familjen och barnomsorgen och avgränsningen, om hur mycket pedagogen kan lägga sig i, är många av yrkets mest komplicerade frågor. Det är en utmaning och avvägning för alla pedagoger att dagligen mötas i svåra situationer (a.a.).
Läroplanen
Vad säger läroplanen om föräldrars inflytande i förskolan:
2.4 Förskola och hem
Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande
Arbetslaget skall:
– ge föräldrarna möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen…
– se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten. (Lärarförbundet,
3 Problemprecisering
I min undersökning vill jag problematisera pedagogers tankar till barn och mat. Jag vill undersöka förskolan som en egen kultur med egna regler och traditioner. Undersökningen ska försöka beskriva förskolans inre dynamik om den är öppen eller sluten. Syftet med undersökningen är att beskriva hur pedagogerna på förskolan ser på problemområdet med barn och mat. Jag upplever att det finns så olika synsätt i förhållandet med barn och mat som ständigt behöver blottläggas och diskuteras.
Min huvudfråga är:
5.1 Vilka olika tankar och synsätt finns på barn och mat? Delfrågorna som ligger till grund för resultatredovisningen är:
5.2 Vilka regler är centrala?
5.3 Vem ansvarar för vad barnen ska äta på förskolan? 5.4 Är mat en fråga för föräldrars inflytande?
4 Metodbeskrivning
4.1 Vad är etnografi?
Etnografi är benämningen på en vetenskaplig metod för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper genom fältstudier.
I en fallstudie måste forskaren ge sin in i den undersökta personens privat- och yrkesliv för att få en upplevelse av personens tankar (Ely, 1993). I min studie vill jag titta på förskolan som en egen kultur med egna regler och traditioner. Hur tänker personalen som grupp? Hur påverkar de varandra? Vad är tillåtet att säga? Finns det rädsla för avvikelser i personalgruppen? Förskolans inre dynamik, är den öppen eller sluten?
Jag vill genom den kvalitativa undersökningen komma närmare varje pedagog och förstå hur de tänker som individ och hur de fungerar i grupp. Jag har min egen erfarenhet om pedagogers synsätt om barn och mat och vill prova om de stämmer i verkligheten.
I min kvalitativa undersökning är det viktigt att inte börja med en uppsättning fastlagda hypoteser. Det går bra med en del förutfattade idéer om vad jag kommer att upptäcka, som bygger på litteraturen eller tidigare erfarenheter, men det är absolut nödvändigt att vara villig att förkasta eller ändra antaganden i takt med att fakta kommer fram (a.a.).
4.2 Metodval
I intervjuerna använde jag mig av en videokamera där jag endast spelade in ljudet. Intervjumetoden har blivit kritiserad för att vara alltför individualiserad, det vill säga att den fokuserar i alltför hög grad på enskilda personers åsikter (Repstad, 1999) men i min undersökning ville jag ta reda på vad pedagogerna tyckte personligen och därför valde jag intervjumetoden. Jag hade kunnat använda mig utav enkäter också och kanske kunnat undersöka flera förskolor men då hade jag inte kommit så nära mina intervjupersoner utan det hade varit mer anonymt.
Jag har inte stor erfarenhet utav att göra intervjuer. Därför valde jag att först göra en provintervju med en pedagog. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i min undersökning. Enligt Repstad (1999) kan svaren då följas upp så att intervjupersonen uppmuntras att fördjupa och tänka över sina svar. Forskaren har då ofta ett frågeschema att utgå ifrån, men följer det inte slaviskt utan lyssnar på intervjupersonen och frågar utifrån personens svar, men håller sig inom ämnet.
Jag använde mig av ett frågeschema som jag tänkte att jag bara skulle ha som en hjälp i mina intervjuer men upplevde att det kändes stelt och att det var svårt att hitta egna frågeställningar i intervjuarens svar att fråga vidare på. Därför blev det att jag följde frågorna i tur och ordning och det blev inte många andra frågor som kom till. Min erfarenhet är att det ändå är bättre med muntliga intervjuer än enkäter som jag var inne
på från början. Några av mina intervjupersoner förstod inte riktigt mina frågeställningar under intervjun och då hade jag möjlighet att utveckla frågorna för dem.
4.3 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen består av åtta kvinnor som arbetar på en förskola i stadsdelen centrum i Malmö. De arbetar som pedagoger med barn i åldrarna 1-6 år. Tre av pedagogerna är förskollärare och fem är barnskötare. Pedagogerna är mellan 25 och 59 år och har arbetat inom barnomsorgen från 4 månader till 36 år. Fem av pedagogerna har svensk bakgrund och tre av de har annan etisk bakgrund.
Invånarna i stadsdelen Centrum har en lägre genomsnittsinkomst men högre andel personer med eftergymnasial utbildning jämfört med övriga invånare i Malmö Stad (Malmö Kommun, 2006).
4.4 Analysbeskrivning
Det var mycket text att läsa från intervjuerna men jag var rädd för att missa något viktigt om jag inte skrev ner dem i fulltext. Det blev sammanlagt 18 sidor. Efter jag hade intervjuat alla pedagogerna samlade jag alla svaren som jag hade fått in under respektive fråga. Jag markerade varje person med olika färger så att jag skulle kunna urskilja dem. Sedan gick jag igenom varje svar och tog bort det ur texten som jag inte tyckte besvarade mina frågor.
I nästa skede satte jag in citaten i tabeller där jag kunde jämföra skillnader från svaren jag hade fått in.
Därefter ville jag se om det fanns andra samband mellan svaren och därför använde jag mig utav korstabeller. Jag ville beskriva olikheterna hos pedagogerna och hur de tänkte i arbetslaget. Jag letade efter samband mellan synen på regler och uppfattningar om måltidens funktion. Patel & Davidson (2003) menar om man vill hitta olikheter och relatera de till varandra så kan man använda sig av en form av tabell som kallas för korstabell.
4.5 Genomförande
Jag valde att göra intervjuer med pedagoger på en förskola i stadsdel Centrum för att jag har personlig kontakt med dem. Jag tog kontakt med förskolan via telefon och berättade om min undersökning och vad arbetet skulle handla om. Jag bokade tid med en pedagog och fick komma och berätta om min undersökning. Pedagogerna fick ett informationsbrev (bilaga1) där jag presenterade mig och vad jag skulle göra för undersökning till mitt examensarbete och att jag gärna skulle vilja intervjua dem. Efter några dagar ringde jag till förskolan och bokade in min första intervju.
Jag började med att provintervjua en pedagog på förskolan och kände då att jag själv var väldigt nervös och tyckte att det kändes konstlat i intervjun. Det blev en väldigt kort intervju och jag hade svårt att hitta ledfrågor att spinna vidare på. Vi pratade en stund efteråt om hur hon hade upplevt intervjun. Hon tyckte att jag började min fråga med en gång och sa att det kändes som om jag hoppade på henne. Jag bestämde då att jag skulle börja intervjun med att fråga pedagogen om namn, ålder och hur länge de hade arbetat inom förskolan för att få en mjukstart på intervjun. Jag skrev till fler frågor på mitt frågeschema (bilaga 2) så jag hade lite mer att stödja mig på.
Jag tog personlig kontakt med pedagogerna några dagar efter de fått brevet för att boka in intervjuerna och hoppades att de skulle ställa upp, vilket alla gjorde. Jag intervjuade 1-2 pedagoger i veckan och efter varje intervju så lyssnade jag av bandet och skrev ner hela intervjun. Intervjuerna tog ungefär 30-45 minuter och det var ungefär vad jag hade räknat med och skrivit på brevet till intervjupersonerna. Trost (1997) menar att man ska ange hur lång tid man uppskattar att intervjun tar i förhållande till ens egen uppskattning och vad man tror är rimligt för den som man vill intervjua.
Fördelen med att skriva ner hela intervjun är att jag kan få med allt vad intervjupersonen säger och inte missa något. Det har också varit lätt att gå tillbaka och läsa intervjuerna om igen. Nackdelen är att det har tagit mig mycket tid med videokameran med att spola fram och tillbaka och skriva ner det.
Min ambition var att intervjua alla de 11 pedagogerna som arbetade på förskolan men när jag hade intervjuat åtta pedagoger kände jag att jag hade så mycket material att gå igenom och jag beslöt mig för att nöja mig med de intervjuerna som jag hade fått in.
4.6 Forskningsetiska överväganden
4.6.1 Informationskravet
Den första av fyra etiska principer som man som forskare måste ta hänsyn till i en undersökning är informationskravet (Vetenskapsrådet, 1990). Det innebär att forskaren skall informera undersökningsdeltagarna om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall också upplysas om att deltagandet är frivilligt. Jag var medveten om att det var viktigt att intervjupersonerna skulle få en tydlig och bra information om hur intervjun skulle gå tillväga. Jag var också tydlig med att deltagandet var frivilligt.
4.6.2 Samtyckeskravet
Det andra kravet är samtyckeskravet (a.a.) där det står att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Forskaren skall inhämta undersökningsdeltagares samtycke.
Jag tog personlig kontakt med alla pedagogerna i min undersökningsgrupp och fick ett muntligt samtycke att de ville vara med i min undersökning.
4.6.3 Konfidentialitetskravet
Det tredje kravet är konfidentialitetskravet (a.a.) där det står att uppgifterna om alla personerna i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall försvaras på ett sådant sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem. I mitt arbete har jag inte skrivit vilken förskola som jag gjorde intervjuerna på eller vad intervjupersonerna heter, jag kallar istället intervjupersonerna P1, P2 osv. Jag använder mig av citat från intervjuerna och jag är medveten om att vissa läsare kanske kan identifiera någon individ. Jag är också medveten om att det finns en risk att jag har lagt in deras utsagor under en rubrik som de kanske inte kan identifiera sig med.
4.6.4 Nyttjandekravet
Det fjärde kravet är nyttjandekravet (a.a.) där det står att uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. I mitt informationsbrev till intervjupersonerna så stod det speciellt att uppgifterna som jag fick in endast skulle användas i mitt examensarbete.
Jag hoppas att det kan vara användbart för förskolan att ta del av mitt material och eventuellt använda det i arbetslagets diskussioner kring ämnet.
5 Resultat
Jag har valt att ta med citat från min empiri så att det ska vara lättare för läsaren att följa mina tolkningar och därmed kunna bedöma trovärdigheten. I texten kommer inte skillnaden mellan utsagorna och personerna att tydliggöras. Det finns en uppenbar risk att komplexa ståndpunkter reduceras och personifieras.
5.1 Vilka olika tankar och synsätt finns på barn och mat?
Det finns olika tankar om måltidens funktion hos pedagogerna. Jag kommer att presentera de olika hållningarna.
5.1.1 Måltiden som umgänge
Jag vill visa att det finns variationer hos pedagogerna om vad umgänge innebär.
Samtal
P8 Det är en mötesplats. Prata med varandra. Pedagogen och barnen pratar tillsammans. Maten måste
finnas och det är bra när man får sitta tillsammans och prata och diskutera
P7 Det är en viktig del i verksamheten, något positivt. Det är ett tillfälle att prata med barnen och samtala med dem om olika saker runt omkring som man kanske inte hinner med annars
P2 Maten är ju inte bara att äta utan det är så mycket runt omkring, samtalet och gemenskapen.
Låg ljudnivå
P6 Prata lite mindre under matsituationen. Det är högt ljud. Det är ju under hela dagen som man hör det och så sätter man sig och vill äta lite i lugn och ro. Så jag tycker personligen att man ska dämpa ljudet. Jag vill gärna vila mig lite grann under den tiden
P3 Jag tycker att ibland så har vi stressade situationer runt maten så det är inte den här lugna stunden för mat är ju viktigt och det ska vara lugn och ro runt matsituationen men det blir det inte alltid för man har ju tider att passa. Ja att man inte stressar barnen med att nu måste vi iväg och vila utan att de får det lugnet att äta färdigt. På många ställen har jag upplevt det och upplever det att det är många vuxna som stressar igenom matsituationen
P5 Det ska vara en lugn och trygg stund att man sitter och njuter av maten och att man sitter vid sina små bord och äter och har det mysigt
Slutsats: Jag tolkar att för pedagogerna innebär begreppet umgänge olika. För några pedagoger så är det ett bra tillfälle att prata med barnen och för andra pedagoger så vill de ha lugn och ro vid måltiderna.
5.1.2 Måltiden som överlevnad
P1 Mat är faktiskt så att det är någonting för att överleva
Slutsats
:
Det är endast en pedagog som tycker att barnen äter för att överleva.5.1.3 Måltiden som träning
Det finns variationer hos pedagogerna om vad träning innebär.
Kostkunskap
P3Viktigt att vi pratar om maten. Att vi går igenom så att barnen förstår vad det är de får på mattallriken och att man har med både proteiner och kolhydrater och pratar om det
P4 Jättestor betydelse för mig, både vad man äter och hur man äter. Det är viktigt att man får sitta ner,
väntar på varandra oavsett om man är liten eller stor och att det blir en lugn och avstressad miljö
Samtalsträning
P7 Det är en pedagogisk lunch så jag försöker ha den på ett pedagogiskt sätt. Att prata med barnen och då har man tillfälle att ställa frågor som man inte får tillfälle till annars. Att man når dem att man har dem samlade
Vett och Etikett
P6Lär ut hur man använder gaffel och kniv och att man inte stoppar för mycket i munnen på en gång. Att man lär ut bordsskick, det ska vara fint runtomkring
P5 Det är viktigt att de smakar
Slutsats
:
Min tolkning är att det finns olika variationer om hur pedagogerna ser på träning och vad det innebär för dem, allt från att måltiden är en social funktion till ett pedagogiskt syfte.5.1.4 Måltiden i förskolan- ett specifikt pedagogiskt projekt?
Förskolan har ett uppdrag att hjälpa barnen att få förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. I materialet finns det olikheter på hur detta uppdrag kan tolkas och jag ska försöka beskriva variationen mellan personerna så som det framträder i utsagorna. Jag frågade pedagogerna hur de tänker när det gäller gränsdragning mat/godis.
Strikt nyttigt Kluven hållning Vardaglig hållning P2 Förskolan ska inte stå för godis
konsumtionen, det tycker jag man kan göra hemma. Förut tyckte jag att det inte spelade någon roll och det kunde man ha lite då och då men nu har jag en annan pedagogisk insikt. Vi har ett stort ansvar på förskolan
P5 Sötsaker är något man äter hemma, fredag eller lördag eller om man väljer en annan dag
P3 Jag försöker att skilja på vad jag tycker privat och hur jag gör med mina barn. Just kexet tycker jag är bra som komplement till godiset att det är mindre socker, men det har jag lärt mig att det inte är mindre socker, men jag är lite kluven där för man kan lika gärna ta frukt
P8 Jag förstår om barnen vill ha lite kex varje dag, typ digestive, men inte kexchoklad eller chips hur mycket de vill. Man kan absolut inte förbjuda dem
P7 Mat kan vara godis för mig
P4 För mig är det inte godis att dricka en kopp o`boy men jag vet att det är sött. För mig är juice mer godis eftersom jag har läst hur mycket socker det är i juice som man inte tänker på
P6 Vi brukar ha godis till jul och andra speciella tillfällen
Tabell 1. Hur tänker pedagogerna när det gäller nyttigt/ onyttigt?
Tre av pedagogerna betonar att maten på förskolan ska vara strikt nyttig. Förskolan ska inte stå för godiskonsumtionen. Ett par pedagoger har en vardaglig hållning där de tycker att barnen kan få äta onyttigt ibland. Tre av pedagogerna är kluvna om var gränsen ska gå när det gäller nyttigt eller onyttigt. De har svårt att dra gränsen vad de tycker privat och i yrkesrollen.
Jag tolkar som att det råder stor skillnad på hur pedagogerna tänker om vad som anses nyttigt eller onyttigt. Det verkar som det inte finns någon kollektiv uppfattning till hur de ska förhålla sig.
5.1.4.1 Vilken definition finns om vad som är nyttigt/onyttigt?
Förskolan har uppdrag att servera näringsriktig mat till barnen. Pedagogerna är överens om att det är viktigt att barnen får äta nyttig mat på förskolan. Jag frågade pedagogerna vad de anser är nyttigt eller onyttigt.
Klar definition Vag definition Samhällets definition P5 Nyttigt är ju frukt och grönsaker
och basmat. Onyttigt är ju snabbmat och det är ingenting som vi äter här
P7 Nyttigt tänker jag är riktig husmanskost och onyttigt tänker jag snabbmat
P4 Jag tycker inte att man ska äta vitt ris om det finns råris. Jag tycker att man kan äta fullkornmakaroner istället för vanliga makaroner. För mig betyder det jättemycket och jag tycker att man kan smyga in med lite mer
P6 På förskolan är det viktigt att äta nyttigt enligt kostcirkeln
P8 Jag tycker att vi äter jättenyttigt
på förskolan med fibrer, råris och inget socker
P3 Jag kan göra popcorn här på
förskolan någon dag och jag vet inte om det är nyttigt för barnen men om det är filmvisning så tycker jag att det hör till med popcorn. Jag tänker att det är traditioner, att det hör till. Jag tänker att vi brukar göra så och har alltid gjort
P1 Jag försöker att följa med
i samhällsdebatter om vad som är bra respektive dålig mat. Vad som är nyttigt eller onyttigt, det är ett uppdrag jag har enligt arbetsplanen
P2 Jag har blivit mer insatt i
allt med mat och socker och vad det innebär
Tabell 2. Vilken bild finns om vad som är nyttigt eller onyttigt?
Slutsats
:
Majoriteten av pedagogerna är överens om att det är viktigt att barnen äter nyttigt och de tycker att förskolan serverar nyttig mat med frukt, grönsaker och basmat. Ett par av pedagogerna försöker att sätta sig in i vad samhället anser vara nyttigt/onyttigt och anser att det är deras uppdrag. En av pedagogerna är kluven i sin åsikt om vad som är nyttigt/onyttigt. För henne är vissa rutiner tradition och någonting som hon bara gör.Min tolkning är att pedagogerna inte tycks vara överens om vad som kan kategoriseras som nyttigt/onyttigt men alla har starka åsikter. Vems uppdrag är det att se till vad som är nyttigt/onyttigt på förskolan? Är det pedagogerna, ekonomibiträdet eller rektorn? Det verkar inte finnas några kollektiva regler som hjälper pedagogerna i deras synsätt och pedagogerna tycks inte ha utnyttjat samtalet som en väg till kollektiv hållning.
5.2 Vilka regler är centrala?
5.2.1 Ta emot tårta eller inte?
En förskola behöver regler för att fungera. I bästa fall beslutar personalen gemensamt och reglerna kan ge stöd i svåra situationer. I materialet finns det olika tankar om betydelsen av regler. Jag avser att belysa skillnader i förhållningssätt så som det gestaltas i personalens utsagor.
Jag var intresserad av att fråga pedagogerna hur de skulle bemöta ett barn i en spontan situation, där det fanns mat inblandat. Min undran var om pedagogerna skulle bemöta situationen utifrån händelsen eller utifrån regler som de hade bestämt gemensamt. Min fråga löd så här:
Kalle och hans pappa kommer till förskolan på förmiddagen och har med sig en stor gräddtårta som de har bakat tillsammans på morgonen och som Kalle gärna vill bjuda sina kompisar på… Berätta hur du bemöter Kalle och hans pappa... Vilka alternativ finns det? (argumentera för det bästa).
Kollektivnivå Kollektivnivå och individnivå Individnivå P1 Vi har bestämt att man inte tar
med sig godis, vi har tagit ett beslut på att inte bjuda på kakor eller tårtor med socker i och allt det här. Jag skickar hem den igen faktiskt det gör jag
P6 Har vi den regeln så tycker jag att alla borde vara överens så gör vi likadant. Då tar jag kalle och hans pappa till sidan och säger att vi inte gör så här. De måste ta hem tårtan igen även om lille Kalle blir ledsen. Man måste ha det lika för alla
P2 Har man regeln så finns det ingenting att säga men har man nu som vi har nu här att man har börjat prata om mat och socker så hade jag pratat med pappa det hade jag gjort efteråt, aldrig gjort det framför kalle utan jag hade uppmuntrat honom och vi hade ätit tårtan
P4 Egentligen tycker jag att det är fel och jag tror inte att det skulle hända här. Jag hade nog tackat och tagit emot den och hade klart bjudit på de andra barnen
P3 Jag är ett sådant kakmonster så det är svårt det här privata och yrkesrollen. Viktigt för Kalle att bjuda sina kompisar så jag tycker nog att jag skulle bemöta det på ett positivt sätt och tala om att det är ok men inte för ofta. Jag vill inte vara den negativa personen utan positiv till barnens och föräldrarnas önskemål
P5 Första tanken, Oh vad trevligt att
ni har bakat och att ni bjuder kalles kompisar och hans fröknar. Jag hade aldrig kunnat säga att ni får ta hem den. Är det en gång per år som någon förälder vill göra det så är det helt ok
P7 Positivt! Att det är kul att de har
gjort något tillsammans och det är snällt att vilja bjuda och kalle är säkert stolt över att han har bakat en tårta
P8 Trevligt att pappa och Kalle kommer med tårta.
Tabell 3. Kollektiv regel eller bemötande på individnivå
Slutsats
:
Ett par av pedagogerna betonar att det finns en kollektiv regel som säger att förskolan inte ska stå för kakor och godis. Två av pedagogerna säger att finns det en kollektiv regel så ska de inte ta emot tårtan men de hade inte kunnat säga nej till Kalleatt bjuda på tårtan. Fyra av pedagogerna ser situationen från en individnivå. De möter Kalle och hans pappa i situationen och det är den som får avgöra beslutet.
Tolkningen blir även här att pedagogerna inte tycks ha haft någon gemensam diskussion där det ingår ett symmetriskt samtal. Det finns ingen central regel som är förankrad i ett beslut i personalgruppen.
5.2.2 Olikheter kring regler
Jag frågade pedagogerna hur viktigt de tyckte det var med regler på förskolan när det gäller maten.
Fasta regler Konsekvensetik P1 Här på min arbetsplats så är jag för att göra ett
jobb och då kan man bestämma vissa saker men om man sen ska kalla det för regler eller vad man bestämmer det är allt ifrån barnens bästa
P2Det är jätteviktigt. Jag tycker det är A och O, kombination av hur jag ska göra. Det underlättar samarbetet med arbetskollegor, kontakten med föräldrar och barn att man inte moraliserar utan man kan hela tiden säga att det finns regler och regler är till för att följas
P4 Det är jätteviktigt med regler
P5Vi kan ju inte äta tårta var och varannan dag till
mellanmål. Kräm och nyponsoppa har man tagit bort, det är nog en regel som alla förskolor har haft. Det har varit för mycket sådant så det är bra att de får några riktlinjer
P6 Regler är en del av vårt jobb på förskolan speciellt med små barn som vi ska lära hur de ska vara, hur de ska uppföra sig, hur de ska äta m.m. Regler måste finnas. Idealet hade varit att alla skulle följa regler
P8 Jag tycker att regler ska finnas annars har
barnen inga gränser och det är det värsta som kan finnas att barnen gör allt vad de vill. Barnen får två portioner sedan räcker det och den regeln har vi bestämt på avdelningen
P3 Regler är viktiga och jag tycker att de ska finnas men jag tycker att de ska vara tänjbara när det är speciella situationer. Vi måste ha regler för våra rutiner
P7 Lite överdrivet med regler och det finns för mycket regler. Om det blir påtvingat då blir det gärna något negativt kring maten. Sedan är det viktigare att de äter än att de inte äter alls och att det inte blir någon maktkamp mellan fröken och barnet
Tabell 4. Fasta regler/ eller konsekvensetik
Slutsats
:
Majoriteten av pedagogerna tycker det är viktigt att följa en plikt och betonar att det är viktigt med fasta regler. En pedagog uttrycker att regler måste finnas och att idealet hade varit att alla följde regler. Ett par av pedagogerna tycker att det är konsekvensen som får avgöra hur barnen möts. En pedagog säger att det är överdrivet med regler och hon ser hellre hur sinnesstämningen är kring maten. En majoritet av personalgruppen vill ha fasta regler på förskolan som en trygghet i yrkesrollen.5.3 Är maten en fråga för föräldrars inflytande?
Förskolan har ett uppdrag att föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Jag har valt att lyfta fram tre aspekter på pedagogernas synsätt från mitt material.
Pedagogernas ansvar Gemensamt ansvar Föräldrainflytande P1 Vi som pedagoger har ansvar att ta
reda på all fakta om maten vi serverar och tar därefter beslut om vad som ska serveras
P2 Vad det serveras för mat tycker jag inte att föräldrarna har så mycket att komma med
P6 I och med att det är många föräldrar som är invandrare så måste det vara någon som bestämmer för vi har olika uppfattningar om mat och vad som är nyttigt. Jag tycker att det måste bestämmas regler på förskolan och de som är pedagoger och den som arbetar i köket är lämpliga att bestämma det
P8 Mitt ansvar är att informera
föräldrarna vad som är bra och dålig mat och att informera föräldrarna här på förskolan om vår mat
P5 Jag tycker inte att föräldrarna behöver ha så mycket inflytande. Nu äter vi så sund mat här så jag tycker inte att de ska ha något att klaga över. Vi och kokerskan har ett ansvar att de får en hälsosam måltid här
P4 Vi måste lyssna på
föräldrarna. Jag tycker att de ska ha ett visst inflytande det beror ju lite på var gränsen går. Lyssna om de har något förslag att komma med
P3 Vi ska bemöta föräldrarna
på ett positivt sätt, de har det inflytande i deras levnadssätt och vad de tycker är bäst för deras barn
P7 Jag tycker att de ska ha inflytande. Om de skulle vara missnöjda med någonting så måste det komma fram och ske en förändring
Tabell 5. Vem ska ansvara för barnens mat?
Slutsats
:
Majoriteten av pedagogerna betonar att det är de som ansvarar för barnens mat på förskolan. En av pedagogerna säger att vad det serveras för mat tycker inte hon att föräldrarna har så mycket att komma med. Ett par av pedagogerna tycker att föräldrarna ska ha inflytande. En pedagog säger att föräldrarna ska bemötas på ett positivt sätt och att de vet vad som är bäst för deras barn. En pedagog uttrycker att det är ett gemensamt ansvar från pedagog och föräldrar. Pedagogen tycker att föräldrarna ska ha ett visst inflytande. Enligt min tolkning visar svaren på att det finns gränsdragningsproblematik hos några pedagoger som anser att föräldrarna inte behöver ha så mycket inflytande. En pedagog uttrycker att eftersom det är många invandrare så måste det vara någon som bestämmer. Det är ett mycket starkt och intressant uttryck som behöver diskuteras i personalgruppen om hur de ska möta föräldrarna.5.4 Vilka samband kan visas mellan pedagogernas svar till olika
frågor?
Jag har valt att jämföra tabellerna från min resultatdel och analysera min empiri genom att göra korstabeller där jag sätter ihop svaren från två frågeställningar och ser om det finns likheter eller olikheter mellan pedagogernas tankar och synsätt.
5.4.1 Finns det samband mellan synen på regler och måltidens funktion?
Lågt ljud och fasta regler
P6 Prata lite mindre under matsituationen. Det är högt ljud. Det är ju under hela dagen som man hör det och så sätter man sig och vill äta lite i lugn och ro. Så jag tycker personligen att man ska dämpa ljudet. Jag vill gärna vila mig lite grann under den tiden
P4 Det ska vara en lugn och positiv måltid, man ska sitta ner och det ska vara lugnt och det ska inte vara någon stress
P2 Att det blir en lugn och mysig stund. För små barn är det viktigt att det blir en lugn och naturlig
situation
P5 Det ska vara en lugn och trygg stund att man sitter och njuter av maten och att man sitter vid sina små bord och äter och har det mysigt
Samtal och fasta regler
P8 Det är en mötesplats. Prata med varandra. Pedagogen och barnen pratar tillsammans
P1 Att det är en social situation
Sex av pedagogerna tycker att fasta regler är viktiga och men de har olika uppfattningar om situationen vid matbordet. Ska det vara tyst och lugnt runt omkring eller ska barnen ska få prata med varandra och umgås socialt under måltiden. Två pedagoger vill att det ska vara fasta regler när det gäller maten och att matsituationen är en stund där barnen möts för att samtala om allt möjligt
Lågt ljud och Konsekvensetik
P3 Jag tycker att ibland så har vi stressade situationer runt maten så det är inte den här lugna stunden för mat är ju viktigt och det ska vara lugn och ro runt matsituationen men det blir det inte alltid för man har ju tider att passa
En av pedagogerna tycker det är viktigt med tystnad, lugn och ro och möter barnen i varje situation och bestämmer hur situationen ska lösas.
Samtal och konsekvensetik
P7 Det är en viktig del i verksamheten, något positivt. Det är ett tillfälle att prata med barnen och samtala med dem om olika saker runt omkring som man kanske inte hinner med annars
En pedagog ser matsituationen som ett tillfälle att sitta ner och prata med barnen om alla möjliga saker och hon ser varje situation som speciell och att vissa saker kan inte bestämmas innan utan det får situationen avgöra.
Tabell 6. Sambandet mellan regler och måltidens funktion
Lågt ljud Samtal
Fasta regler P2 P4 P5 P6 P1 P8
Konsekvensetik P3 P7
Slutsats
:
Det finns ett samband mellan intervjupersonerna som tycker lika när det gäller att ha fasta regler på förskolan och att matsituationen ska ha en låg ljudnivå. De andra pedagogerna tycker olika och jag kan inte se något entydigt samband i deras svar.5.4.2 Vilken syn finns om vem som ska ansvara för barnens mat och
definition om vad som är nyttigt?
Pedagogernas ansvar och klar definition
P5 Jag tycker inte att föräldrarna behöver ha så mycket inflytande. Nu äter vi så sund mat här så jag
tycker inte att de ska ha något att klaga över. Vi och kokerskan har ett ansvar att de får en hälsosam måltid här
P6 I och med att det är många föräldrar som är invandrare så måste det vara någon som bestämmer för vi har olika uppfattningar om mat och vad som är nyttigt. Jag tycker att det måste bestämmas regler på förskolan och de som är pedagoger och den som arbetar i köket är lämpliga att bestämma det
P8 Mitt ansvar är att informera föräldrarna vad som är bra och dålig mat och att informera föräldrarna här på förskolan om vår mat
Tre av pedagogerna anser att det är deras ansvar att bestämma om vad barnen ska äta på förskolan och föräldrarna behöver inte ha något inflytande vad det gäller maten. Pedagogerna vet vilken mat som är nyttig och onyttig för barnen att äta. .
Pedagogernas ansvar och samhällets definition
P1 Vi som pedagoger har ansvar att ta reda på all fakta om maten vi serverar och tar därefter beslut om
vad som ska serveras
P2 Vad det serveras för mat tycker jag inte att föräldrarna har så mycket att komma med
Två av pedagogerna betonar att det är deras ansvar som pedagoger att hålla sig ajour med vad samhället anser vara nyttig mat att äta och vad de har för rekommendationer och det är inte föräldrarna som ska ha inflytande i vad det serveras för mat på förskolan.
Föräldrarnas inflytande och kluven definition
P3 Vi ska bemöta föräldrarna på ett positivt sätt, de har det inflytande i deras levnadssätt och vad de
tycker är bäst för deras barn
En av pedagogerna tycker att föräldrarna ska ha inflytande i förskolan om vad deras barn ska äta men hon vet inte riktigt om det är nyttigt t.ex. med popcorn för barnen, men hon tycker det hör till när barnen ska se på film. Hon tycker det är tradition att se på film och äta popcorn
Föräldrainflytande och klar definition
P7 Jag tycker att de ska ha inflytande. Om de skulle vara missnöjda med någonting så måste det komma fram och ske en förändring
En av pedagogerna tycker definitivt att föräldrarna ska ha inflytande i vad barnen äter på förskolan för barnen tillbringar tid till många mål under hela dagen och de tycker det är lika viktigt att deras barn äter bra mat. Hon vet också vad som är nyttig mat och onyttig mat för barnen.
Gemensamt ansvar och klar definition
P4 Vi måste lyssna på föräldrarna. Jag tycker att de ska ha ett visst inflytande det beror ju lite på var gränsen går. Lyssna om de har något förslag att komma med
En av pedagogerna betonar att pedagogerna måste lyssna på föräldrarna och att föräldrar och pedagoger kan ha utbyte med varandra om vad som barnen ska äta på förskolan och hon vet vad hon tycker är nyttig för barnen att äta på förskolan.
Tabell 7. Ansvaret för barnens mat och vad som är nyttig
Föräldrainflytande Gemensamt ansvar Pedagogernas ansvar
Vag definition P3
Klar definition P7 P4 P5 P6 P8
Samhällets definition P1 P2
Slutsats
:
Tre pedagoger tycks ha ett gemensamt synsätt om ansvaret för barnens mat och har en klar definition om vad som är nyttigt. Två pedagoger däremot har ett gemensamt ansvar och följer pliktetiken om att de har ett samhällsuppdrag. De resterande pedagoger har olika uppfattningar och det finns inte några klara samband dem emellan. Ett par pedagoger pekar på möjligheter för föräldrarna till inflytande.5.4.3 Finns det något samband mellan lojalitet till kollektiva beslut och om
barnen ska få äta onyttigt i en spontan situation?
Kollektivnivå och strikt nyttigt
P1 Vi har bestämt att man inte tar med sig godis, vi har tagit ett beslut på att inte bjuda på kakor eller tårtor med socker i och allt det här. Jag skickar hem den igen faktiskt det gör jag
En av pedagogerna betonar att på förskolan har de tagit ett gemensamt beslut i arbetslaget om att inte bjuda barnen på sötsaker och maten ska vara nyttig för barnen.
Kollektivnivå och vardaglig hållning
P6 Har vi den regeln så tycker jag att alla borde vara överens så gör vi likadant. Då tar jag kalle och hans pappa till sidan och säger att vi inte gör så här. De måste ta hem tårtan igen även om lille Kalle blir ledsen. Man måste ha det lika för alla
En annan pedagog tycker att om förskolan har en regel som är förankrad så måste alla följa den men det förekommer godis vid speciella tillfällen när det är något speciellt som händer på förskolan.
Kollektivnivå och individnivå
P2 Har man regeln så finns det ingenting att säga men har man nu som vi har nu här att man har börjat prata om mat och socker så hade jag pratat med pappa det hade jag gjort efteråt, aldrig gjort det framför kalle utan jag hade uppmuntrat honom och vi hade ätit tårtan
En pedagog säger att om regeln finns att förskolan inte ska stå för sötsaker så måste pedagogerna följa den, men den regeln finns ännu inte utan pedagogerna har börjat prata om de ska införa en regel, om att inte alls ha sötsaker på förskolan. Hon tycker inte att förskolan ska stå för sötsakerna utan det kan föräldrarna göra hemma.
P4 Egentligen tycker jag att det är fel och jag tror inte att det skulle hända här. Jag hade nog tackat och tagit emot den och hade klart bjudit på de andra barnen
En pedagog tror inte att det skulle hända på förskolan att ett barn kom med en tårta spontant för att det har de pratat om att föräldrar inte ska ta med sig det. Hon hade inte kunnat säga nej till att ta emot tårtan och hon tycker inte att det är godis med o`boy.
Individnivå och strikt nyttigt
P5 Första tanken, Oh vad trevligt att ni har bakat och att ni bjuder kalles kompisar och hans fröknar. Jag hade aldrig kunnat säga att ni får ta hem den. Är det en gång per år som någon förälder vill göra det så är det helt ok
En pedagog säger att hon aldrig skulle kunna säga till kalle att han skulle ta hem tårtan igen men betonar att barnen ska äta sötsaker hemma med föräldrarna och inte på förskolan.
Individnivå och kluven hållning
P3 Jag är ett sådant kakmonster så det är svårt det här privata och yrkesrollen. Viktigt för Kalle att bjuda
sina kompisar så jag tycker nog att jag skulle bemöta det på ett positivt sätt och tala om att det är ok men inte för ofta. Jag vill inte vara den negativa personen utan positiv till barnens och föräldrarnas önskemål
P7 Positivt! Att det är kul att de har gjort något tillsammans och det är snällt att vilja bjuda och kalle är säkert stolt över att han har bakat en tårta
P8 Trevligt att pappa och kalle kommer med tårta
Tre pedagoger tycker att det är positivt att Kalle kommer med en tårta till förskolan och möter Kalle i den situationen. De känner sig kluvna i vad som är nyttigt och onyttigt för barnen och vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till det.
Tabell 8. Kollektivt beslut eller individnivå
Kollektivnivå Kollektivnivå/individnivå Individnivå
Strikt nyttigt P1 P2 P5
Kluven hållning P3 P7 P8
Vardaglig hållning P6 P4
Slutsats
:
Det kan tolkas som att det finns ett samband mellan pedagogerna i gruppen P3, P7 och P8. De vill möta barnen på en individnivå och se till konsekvensen i ensituation och de har till skillnad mot de andra pedagogerna en kluven hållning till vad som är nyttigt. De andra pedagogerna tänker olika och det finns inga enkla samband.
6 Diskussion
6.1 Synen på regler och måltidens funktion
Det finns tydliga samband mellan pedagogernas syn på regler och situationen vid maten (se tabell 6). Det ena synsättet är att det ska vara tyst och lugnt vid matbordet och det är väldigt viktigt med de fasta reglerna. Motsatsen till detta är synen att matsituationen är ett tillfälle under dagen som barnen och pedagogen kan sitta ner och samtala och där situationen får avgöra bemötandet av barnet och inte fasta regler.
6.2 Synen på ansvaret och vad som är nyttigt
Det har debatterats mycket det senaste århundradet om vem som ska ansvara för barnen, om det är föräldrarnas uppgift och vilken funktion förskolan har. Kontakten mellan pedagogerna och föräldrarna har ökat eftersom man insåg att föräldrarnas kompetens hade inverkan på barnet (Tallberg Broman, 1995).
I materialet finns olika tankesätt om hur pedagogerna arbetar med barnen och föräldrarna (se tabell 7). De stora skillnaderna i tankesätten är mellan en pedagog som tycker att föräldrarna ska ha inflytande i vad barnen ska äta på förskolan men tänker inte så mycket om vilken mat som är nyttig eller inte. Motsatsen till det är pedagogernas ansvar att vara insatta i vilken mat som är nyttig för barnen att äta och ta reda på all fakta om maten som serveras. Den ena av pedagogerna understryker också att det är ett uppdrag hon har enligt lokal arbetsplan.
Barnen tillbringar mer tid med utbildad personal idag än förr och en stor del av ansvaret ligger på förskolan och inte föräldrarna och familjen. Pedagogernas ansvar idag är att komplettera hemmet (Lärarförbundet, 2002). Pedagogens ansvar är också att samarbeta med föräldrarna och dela ansvaret om barnet.
Sammanfattningsvis är det endast två pedagoger som betonar att det är viktigt med föräldrainflytande
6.3 Synen på kollektivt beslut
I materialet finns olika synsätt om hur pedagogerna möter ett barn i en spontan situation på förskolan, där det finns mat inblandat (se tabell 8).
En pedagog betonar att det har tagits ett kollektivt beslut i arbetslaget ”Vi har bestämt att man inte tar med sig godis, vi har tagit ett beslut på att inte bjuda på kakor eller tårtor med socker i och allt det här” och att det är väldigt viktigt att barnen äter nyttig mat. Fjellström (2006) betonar att vissa pedagoger anser att det är viktigt att följa plikter som är etablerade i normer och att följa organisationens beslut.
Motsats till det synsättet är att det finns tre pedagoger som betonar vikten av att möta barnet på en individnivå. Att det ska vara ett positivt bemötande och situationen är avgörande för hur pedagogerna möter barnet. En av pedagogerna säger, utifrån min frågeställning om att ta emot tårta eller inte, ”Jag hade aldrig kunnat säga att ni får ta hem den igen”. Konsekvensetiken handlar om att möta människor i en handling. Pedagogen ser till att det bli det bästa för barnet i situationen (Fjellström, 2006).
6.4 Hur tänker personalen som grupp?
Jag har jag fått en förståelse för att det finns många olika synsätt hos pedagogerna. Flertalet av pedagogerna har en stark tilltro till fasta regler och tycker det är väldigt viktigt i samarbete med kollegor, kontakten med föräldrar och barn. En pedagog uttrycker ”Idealet hade varit att alla följde regler”.
De amerikanska forskarna Dreyfus och Dreyfus (Gotvassli, 2002) modell, som beskriver pedagogens utveckling från nybörjare till expert, betonar att de som är nybörjare behöver regler som stöd i sitt beteende. De reglerna är som ett stöd i en situation och är oberoende av den kontext som handlingen försiggår i.
Förskolan måste arbeta utifrån samma mål och enas om gemensamma övergripande mål (Maltén, 1998) som de har förankrat i en arbetsplan. Jag upplever att det finns en bristande följsamhet gentemot förskolans regler. Några av pedagogerna styrs av ett individuellt synsätt och inte vad som är bestämt på en kollektiv nivå genom en regel. Att själv och tillsammans med kollegor få diskutera och ompröva gamla regler är nödvändigt. Många gånger kan saker vara på ett visst sätt för att det alltid har varit så och kanske utan att någon egentligen vet varför (Gren, 1995).
Jag har förståelse för att det kanske inte finns så mycket tid för pedagogerna i ett arbetslag att sätta sig ner och föra en diskussion, men enligt Maltén (1998) behöver arbetslaget träffas regelbundet för att ha möjlighet att föra en diskussion och fatta gemensamma beslut. Jag tolkar förskolans inre dynamik som sluten. Flertalet av pedagogerna vågar inte riktigt säga vad de tycker för att de är rädda för att avvika från gruppen. I den spontana situationen med Kalle och hans pappa, uttrycker en pedagog ”egentligen tycker jag att det är fel och jag tror inte att det skulle hända här. Jag hade nog tackat och tagit emot den…”. En annan pedagog uttrycker ” jag vill inte vara den negativa personen utan positiv till barnens och föräldrarnas önskemål. En tredje pedagog uttrycker att hon tycker ljudet kring matsituationen är för hög men det kan inte hon bestämma om utan pedagogerna måste vara överens.
Vi har alla olika moraliska uppfattningar (Henriksen & Vetlesen, 1998) och det är ett underbyggt socialt fenomen som ingen kan utveckla på egen hand. I diskussioner med arbetslaget kan de moraliska uppfattningarna utvecklas. Det är bra att alla har en grundläggande princip om, att alla människor har lika värde, innan en diskussion börjar. Eftersom pedagogerna har olika uppfattningar och tankar om synsätt så blir det gärna spänningar i arbetslaget, en inbördes konflikt. Några av pedagogerna är starka i sitt synsätt om att de vill ha en förändring när det gäller maten på förskolan. Jag upplever att flertalet av pedagogerna behöver mer tid för diskussion kring förhållandet kring maten på förskolan. Det finns stora skillnader i arbetslaget om synsättet om vem som
ska ansvara för vilken mat som ska serveras på förskolan. Jag tror det är viktigt att all personal inom förskolan är med i de diskussionerna.
I mitt material uppfattar jag att de flesta av pedagogerna vill ha målstyrning vilket ger dem utrymme att själv bestämma över vilka metoder de ska använda för att nå sina mål. Två av pedagogerna vill gärna ha tydliga direktiv för vilka regler som ska gälla. Detta gör att gruppen behöver föra diskussioner om hur de ska arbeta med matfrågan.
Jag ville undersöka om det fanns någon koppling mellan de etiska principerna plikt-konsekvens- och sinneslagsetiken i mitt material. Jag uppfattar P1 och P2 som plikttrogna och som vill göra det som är rätt. P4, P5, P6, P7 och P8 däremot handlar utifrån situationen och tar konsekvenserna av det. P3 tolkar jag handlar efter konsekvensetiken och sinneslagsetiken.
6.5 Kritisk granskning
I min ansats tänkte jag först att det skulle handla om barn och hälsa men efter min första intervju blev jag nyfiken på förskolan som egen kultur med egna traditioner och regler. Jag upplevde att det var svårt att genomföra intervjuerna. Det var viktigt att låta intervjupersonen svara i sin egen takt och det var svårt att vänta och låta bli att säga någonting.
Jag valde att inte lämna ut mina intervjufrågor innan intervjutillfället för att jag ville kunna förklara muntligt för intervjupersonen om det var någonting som de inte förstod. Det var en intervjuperson som sa att hon tyckte det hade varit bättre om hon fick ta del av intervjufrågorna innan intervjun och i efterhand så kanske det hade varit bättre för henne och gett ett annat slutresultat.
I min granskning funderar jag på om jag skulle ha haft andra frågor till mina respondenter eller om jag i alla fall skulle ha haft fler frågor. Om tiden hade funnits så skulle jag gärna ha velat intervju kokerskan på förskolan och rektorn för området. Det hade också varit spännande att göra intervjuer på fler förskolor.
I min resultatdel så valde jag att lägga in citaten från de olika frågorna som jag hade ställt till intervjupersonerna och jag har diskuterat tidigare i arbetet om det är etiskt att lägga ut citat men jag anser att det har gett mig ett annat sätt att se och analysera empirin.
Jag har försökt att göra olika polariserande rubriker så att det skulle vara lättare att se skillnaderna. Jag är medveten om att rubrikerna kanske inte är direkt relaterade till innehållet och att kanske inte respondenten känner igen sig i kategoriseringen.
I min analysdel tog jag två frågeställningar och jämförde i en korstabell. Jag är medveten om att respondenten kanske inte känner igen sig i den jämförelsen. Jag tog bara de frågeställningar som jag tyckte var mest spännande att jämföra och är medveten om att man kan göra på många olika sätt.
