Idrott i förändring : Idrott och idrottsvetenskap i ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv

This is an electronic version of a text published in

Svensk idrottsforskning

Citation for the published paper:

Tomas Peterson

Idrott i förändring: Idrott och idrottsvetenskap i ett

samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv

2005, issue 3: pp 12-15

URL: http://hdl.handle.net/2043/10867

Access to the published version may

require subscription.

Published with permission from:

Centrum för idrottsforskning (CIF)

~

S~V~E~N~S~K~ID~R~O~T~T~S~F~O~R~S~K~N~I~N~G~~N~R~3~-~2~O~O~5 ________________________________________________ -j~~~.

Idrott i förändring:

Idrott och idrottsvetenskap

i ett

samhälls- och kulturvetenskaplig

perspektiv

Inledning: Behovet av bredare samhälls -och kulturvetenskaplig forskning Humanistisk och samhällsvetenskaplig idrottsforskning har i Sverige domi-nerats av pedagoger, psykologer och historiker, som i mångt och mycket tagit sin utgångspunkt i den ideella idrottsrörelsen, eller i idrott som fysisk aktivitet eller i idrottens fostran och dess dygder, Men i takt med idrot-tens tilltagande professionalisering, kommersialisering och globalisering har även andra forskningsdiscipliner kommit att intressera sig för idrotten och dess utveckling som fysisk aktivitet och socialisationsarena, men även som underhållningsindustri - vilket är ett sent tillägg i gängse idrottsforskning. Vad som därmed behövs för att studera och analysera en "idrott i förändring" är ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv, vari inryms kunskaper från områden som sociologi, kulturstudier, etnologi, socialpsykologi,

rättssocio-logi, statskunskap, juridik, företagseko-nomi och medievetenskap, vid sidan av de mer traditionella historiska, psy-kologiska och pedagogiska studierna. Idrottsvetenskap vid Malmö högskola tar härvidlag sin utgångspunkt i ett brett samhälls- och kulturvetenskapligt förhållningssätt till idrotten och dess struktur och dess förändringsproces-ser, varvid flervetenskaplig forskning premieras. l

Föreliggande idrottsvetenska p-liga betraktelse av idrotten och dess förändring och koppling till samhället och dess utvecklingsprocesser ska även ses som tillblivelsen aven forskarmiljö i fältet "idrott och samhälle" . 2 _Det är, som nämnts, vår uppfattning att i analysen av idrottens utveckling kan ämnen som sociologj,3 statskunskap, kulturgeografi, tillsammans med tra-ditionella idrottsvetenskapliga ämnen som idrotts pedagogik, idrottspsyko-logi och idrottshistoria, bidra med en förståelse av idrotten som å ena sidan

grundar sig på att den representerar ett avgränsat socialt fält, identifierbart genom sin verksamhetslogik. Samtidigt är detta fält, å andra sidan, bestämt av det omgivande samhällets domine-rande institutioner som stat, medier och marknad, av strukturella faktorer som klass, genus och etnicitet samt av processer som globalisering, kommersi-alisering och professionkommersi-alisering, vilket i högsta grad påkallar ett samhälls-och kulturvetenskapligt perspektiv på idrotten och dess utveckling. Vårt förhållningssätt - vår "samhälls- och kulturvetenskapliga undran" - tar även formen av ett ständigt fokuserings-skifte. Desto tydligare ett fokus blir, desto mer angeläget blir det att flytta detta fokus för att även se det andra, och relationerna dem emellan.

Idrott i en ny tid: kommersialisering och professionalisering

Idrotten präglades under 1900-talets första del av den principiella amatö-rism som gav de nordiska ländernas idrottsrörelser deras speciella identitet och karaktär.4 _När Riksidrottsförbun-det avskaffade amatörreglerna 1967 öppnade sig den gamla fol krörelseorga-nisationen mot det moderna samhällets två centrala aktörer - staten och mark-naden. Två djupgående processer som därefter allt starkare har kommit att påverka idrotten är kommersialisering och professionalisering. En intressant fråga är huruvida idrotten i framtiden kommer att behålla sin unika plats och funktion i det civila samhället, eller om den kommer att föras ännu närmare samhällets produktions- och reproduk-tionspraktiker; till marknaden och dess rationalitets- och utvecklingsformer?

Vissa delar av svensk idrott är idag starkt kommersialiserad, medan andra delar lever kvar på i stort sett samma villkor som rådde för hela idrotts-rörelsen fram till dess att amatörbe-stämmelserna avskaffades. Det är en

_

S_V_E_N __ S_K __ I_D_R_O __ T_T_S __ F_O_R_S __ K_N_I_N_G ___ N_R __ 3_-_2_0 __ 0_5 __________________________________________________ ~~~~

jämförelsevis liten del av hela idrottsrö-relsen som kan karakteriseras på detta sätt - de översta lagren av de stora lagidrotterna, friidrotten och grenar som exempelvis tennis och golf. Å andra sidan är starka krafter i rörelse, krafter som tränger ned i och på olika sätt påverkar verksamheten i rörelsens breda och djupa lager. I kommersiell form blir idrotten till en vara, produce-rad för en marknad, men i egenskap av ett "passionsvarumärke" . Det innebär att den kommersiella idrotten bygger i större utsträckning på bytesvärdespro-duktion, men måste samtidigt förhålla sig till idrottens symboliska och kultu-rella kapital. Den produceras förvisso ytterst för att säljas på en marknad, där kommersiella intressen - i form av upplevelse- och underhållningsindustri - får inflytande över verksamhetens form och innehåll, men det sker i rela-tion till tradirela-tion och kultur.

Kommersialisering och professio-nalisering är processer som betingar varandra, men de är inte två sidor av samma mynt; en kommersiell verk-samhet behöver inte vara professionell och vice versa.5 _{Men använda} tillsam-mans kan de blottlägga många av de mekanismer som har varit i rörelse när svensk idrott omvandlats under senare decennier. En professionalisering kan sägas förvandla en verksamhet från lek till allvar. Vi har barnens spontana idrottslekar i ena änden, och elitidrot-tens seriositet i den andra. Professio-nalisering innefattar bland annat en rationell organisation och yrkesroller som är kopplade till en formell utbild-ningsverksamhet och utövas på heltid. För detta krävs omfattande ekono-miska resurser. Det måste samtidigt betonas att denna beskrivning i första hand gäller den manliga delen av idrot-ten. Idrott är en manlig konstruktion, skapad av män för män. Kvinnornas inträde i idrotten är en historiskt sett sen företeelse, och inträdet har skett på männens villkor. Även om jämställdhetsarbetet numera betonas inom RF, och mycket har uppnåtts, är idrotten fortfarande ojämlik. Och den kommersiella idrotten befrämjar inte nödvändigtvis jämlikhet. I den mån det är lönsamt att producera kvinnoidrott är motiven förutom förväntade resultat ofta också relaterade till mer eller mindre erotiserade iscensättningar av det kvinnliga.

När det gäller organisatorisk utveckling finner vi dramatiska förändringar, som påkallar flerveten-skaplig forskning. Ur folkrörelseorga-nisationen, som fungerade som vilken

nykterhetsloge eller scoutkår som helst, växer det gradvis fram en organisation som efterhand påminner om medel-stora företag (visserligen utan profit-syfte fram till 1999). Verksamheten professionaliseras, hierarkiseras och specialiseras för att möta nya behov. Föreningskänsla, idealitet och samman-hållning är svårt att kombinera med en verksamhet där man enligt mark-nadens lagar i första rummet måste sätta produktivitet och likviditet. Man kan inte i längden driva ett medelstort företag på grundval av glada amatörer, där dagsformen eller den rena spel-glädjen får avgöra insatsen. Det måste till rationalitet, effektivitet och förut-sägbarhet både i organisationen och i själva idrottsutövandet, något som även återspeglar sig allt mer i idrottens interna reglering, varvid elitlicenser är ett tydligt tecken på en ny ekonomisk ra tionalitet.

Det finns ett antal faktorer som påverkar idrottens kommersialisering, till exempel idrottens globalisering. Men den starkaste kommersiella hävarmen har emellertid blivit massme-dias idrottsbevakning, och framförallt TV-mediet. Genom utnyttjandet av den tekniska utvecklingen - pay per view, interaktiv kommunikation och bredbandsteknik har arenaidrotten på elirnivå genomgått en mycket snabb och djupgående kommersialisering. Enorma kapital pumpas in i de stora publikidrotterna via försäljning av TV-rättigheter och allt vad som följer därav "vid sidan av arenan". Idrotten är till sin karaktär internationell, och idrottsbevakningen har också fått en central roll i den globaliseringsprocess som för jordens alla hörn allt närmare varandra.

En annan viktig faktor är are-nans nya betydelse. Arenabilden har traditionellt två viktiga betydelser: den avgränsande och den åskådande. Arenan avgränsar idrottens rum, innanför den är det idrottens lagar som gäller. För den engagerade, utövaren eller åskådaren, inrymmer arenan både lek och allvar, rationalitet och spekta-kel. Tävlandet innehåller det oförutsäg-bara, spänning, intensitet. Resultatet innebär samtidigt det absoluta, det oemotsägbara: seger eller nederlag, vinst, förlust eller oavgjort. En idrotts-tävling garanterar således både total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från resten av livet som van-ligtvis inte tillhandahåller någondera. Arenan är också symbolen för uppvi-sandet och åskådandet, resultatet och engagemanget, tävlingsidrottens raison

d'etre. Idrotten blir underhållning,

och i underhållningen ligger idag stora

pengar. Men i dess nutida utformning - spektaklet - närmar sig idrotten och samhället för övrigt varandra på ett sätt som gör det svårt att se var det ena slutar och det andra börjar. Arenornas förvandling är ett uttryck för detta. Gamla arenor som Parken i Köpen-hamn förvandlas till - medan nya som Globen i Stockholm redan från början byggs som - multifunktionella evene-mangsarenor, där den idrottsliga verk-samheten endast är en - och numera sällan den mest inkomstbringande - delen av utbudet. Samtidigt är arena-bygget en större del av städers använd-ning av "sport as city-marketing" och städers och regioners satsning på

"idrottsturism ".

Ovan nämnda processer bekräf-tar att idrotten allt mer integreras i samhället, men också att samhälls-utvecklingen och det politiska sam-hällsklimatet sätter sina tydliga spår i idrotten. Men fortfarande gäller att merparten av verksamheten ingår i en traditionell folkrörelse och har unika materiella och sociala förutsättningar liksom sina egna regler, normer och värderingar. Idrotten utgör på flera sätt en viktig del av det svenska samhället.

Idrott som socialt fält och som kultur

-fenomen

Det är möjligt att tänka sig ett samhälle utan idrott, men inte idrott utan ett samhälle. Idrotten har, så långt vi kan följa den bakåt i tiden, skapats ur soci-ala relationer, vilka i sin tur förutsätter någon form av samhällelig organisa-tion. Såväl idrottens uppbyggnad som dess utformning, dess aktörer såväl som dess resultat kan och bör relateras till det samhälle den tillhör. Många av dagens rekordnoteringar vore otänk-bara utan samhällets teknologiska utveckling - tänk bara på stoppuret, glasfiberstaven, Formel l-motorerna, kikarsiktena och plastskidorna. Dess-utom har den sociala organisationens utveckling möjliggjort lagidrotternas effektivitetsutveckling.

Men idrotten lever också sitt eget liv, mitt i samhället. Den har sina egna regler, normer och värderingar. Det vägs, mäts och klockas, det tävlas och rangordnas. Till idrottslivet hör också samvaro, resor, och täta relationer mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan vuxna. Kring träning och tävling skapas ett helt miniatyrsam- .

hälle - och en kultur - med sina egna förutsättningar. Denna "inre miljö" blir viktig att analysera utifrån ett

~

S~V~E~N~S~K~ID~R~O_T~T~S_F~O~R~S~K~N_I~N~G~N~R~3_-~2~O~O~5 ________________________________________________ ~~~~

kulturvetenskapligt perspektiv, varvid tyngdpunkten ligger på begrepp som föreningsfostran, maskulinitet och sup-porterkulturer.

Idrottens reglering och normativa utveckling

Idrottsrörelsen har traditionellt ansetts vara självreglerande, och där staten förhållit sig relativt passiv. Denna typ av autonomi har även medfört en rad karaktäristiska normer och ideal, som varit speciellt viktiga för idrottens kultur och dess praxis. I ett historiskt perspektiv har idrotten vanligtvis även betraktats som en fritidsverksamhet, ändock som en viktig socialisationsa-rena. I dag är idrotten en global mark-nad. I kölvattnet av att elitidrotten fått en allt mer professionell struktur och en kommersiell och seriös prägel har även rättssystemet fått en allt större roll inom idrotten. Först kan vi nämna EU-rättens betydelse. Några exempel är Bosmandomen, EU:s momsregler och EU:s konkurrenslagar och dess san-nolika konsekvenser för bland annat Svenska Spel och dess spelmonopol. Andra rättsfall har berört funktionärers ansvar i skadeståndsfrågor. Det finns, för det tredje, en rad internationella rättsfall som berört könsdiskrimine-ring och etnisk diskriminekönsdiskrimine-ring. För det fjärde har TV-rättigheter varit föremål för prövning. Den svenska skattemyndigheten har, för det femte, visat ett allt större intresse för idrottens deklarationer. En del av dessa ärenden har även prövats i domstol. Andra svenska rättsfall har berört bland annat anställningsavtal (AD 1996, nr 61) med tillhörande skiljeklausul, dopning och diskvalificering (NJA 2001, s. 511) eller skadestånd (NJA 1993, s. 149) i samband med golfspel.

Det framgår rätt tydligt att både den globala och den lokala idrotten blir allt mer beroende av det allmänna rättssystemet och dess normativa strukturer, något som självfallet hänger ihop med idrottens tilltagande serio-sitet. Rättens allt större inblandning i idrotten skapar tveklöst nya situatio-ner och nya utmaningar för idrotten när det gäller dess organisering och ekonomiska förutsättningar, men även när det gäller dess normativa struktur. Tveklöst befinner sig den moderna idrotten i en tid av förändring, varvid större tonvikt läggs på dels föreningars organisering och kommersialisering, och dels på elitidrottarens professio-nalisering. Det är i detta sammanhang av stor vikt att analysera de normativa implikationerna i en dylik utveckling,

och på vilket sätt dessa normativa mönster (moral och värden) förhål-ler sig till idrottens traditionella och idehistoriska värden.

Man kan ställa sig frågan huru-vida professionaliseringen av idrotten samtidigt innebär en transformering från amatörideal till en professionell etik, och vad i så fall den professio-nella etiken har för form och innehåll, och vad har idrottens associations-former (ideella föreningar respektive IdrottsAB) för betydelse för idrottens normer och traditionella värden. För-ändras idrottens regel verk, konflikt-hantering och normativa strukturer (synen på tekniska möjligheter) för att motsvara professionaliseringens och kommersialiseringens kra v?

Vad innebär det då för idrottens utveckling att rättssystemet blir ett allt vanligare inslag i idrottens vardag? Att rätten tar ett allt starkare grepp över idrotten kan faktiskt både vara positivt

och negativt.6 _{Rätten kan framtvinga}

kommunikation och synlighet, i en vanligtvis förtegen värld. Hotet från rätten och dess rättsliga avgöranden (och den kommunikation som rätten tvingar fram) kan innebära att idrot-ten ser över och utvecklar sina egna normativa strukturer och konfliktlös-ningssystem, i enlighet med såväl (den moderna) idrottens förutsättningar som det moderna samhällets kra v och förväntningar.

Idrottsvetenskap i Malmö

Idrotten utgör otvivelaktigt ett brett kunskaps- och verksamhetsfält med många arbetsmöjligheter och därmed även en mängd forskningsområden. Idrotten håller idag i snabb takt att för-vandlas från en traditionell folkrörelse till en modernt organiserad, profes-sionellt styrd och ekonomiskt betydel-sefull del av samhället. Den knyts allt tätare till underhållningsindustrin och får en stor massmedial uppmärksam-het. Samtidigt utgör barn- och ung-domsidrotten den största organiserade uppfostringsmiljön i samhället efter familjen och skolan.

Idrottssektorn omfattar således inte bara arbete som är direkt relaterat till idrottsutövandet - aktiva, tränare, ledare, administratörer - utan även i olika offentliga och kommersiella organisationer och företag. Malmö högskolas utbildningar och forskning är därmed intressanta för individer och grupper som arbetar med utveck-lingsfrågor inom olika organisationer, utbildning eller i arbetsledande befatt-ningar, och även för de som arbetar

med idrottens olika marknader. Forskningen och utbildningen vid Idrottsvetenskap vid Malmö högskola skall, via en flervetenskaplig utgångs-punkt och ett samhälls- och kulturve-tenskapliga angreppssätt, belysa och kritiskt granska alla dessa aspekter och ge förutsättningar för arbete inom ett stort antal idrottsrelaterade yrkesroller.

Eftersom svensk samhällsvetenska p-lig och humanistisk idrottsforskning är svagt utvecklad är det av särskilt intresse att en stark forskningstillväxt inom detta fält sker vid Idrottsveten-skap vid Malmö högskola. Den befint-liga kompetensen inom området medför möjligheter att under perioden fram till 2008 utveckla den idrottsvetenskapliga forskningen till en spetskompetens för såväl högskolan, som för landet i stort.

Forskningen anlägger, som nämnts, i första hand ett samhälls- och kulturve-tenskapligt perspektiv på idrott. Inom profilen finns forskning kring till exem-pel idrott och globalisering, idrottsrö-relsen och staten, styrning, idrott som uppfostrings- och utbildningsmiljö, idrott som profession, motorik, fören-ingsfostran, moral och etik, idrott och medier, huliganism, genus och masku-linitet, fotboll och samhälle, sport och spel, lagidrott och ledarskap, idrott och hälsa, management och city-marketing. Sammantaget fångar forskningen olika perspektiv på idrottande, från historisk utveckling och förändring till olika mångvetenskapliga aspekter av idrotts-utövande och underhållning i nutid. Idrottsvetenskapen knyter också tydligt an till forskning om socialisation och lärande i skola och förskola. De teman som vi organiserar forskningen kring är: a) idrott som utbildnings- och socialisa-tionsmil j ö, b) idrottens professionalise-ring och kommersialiseprofessionalise-ring, c) idrottens reglering och rättskultur, samt d) idrott, kultur och media. Vi kommer framöver även att bygga upp kompetens kring temat idrottens rum och arenor.

Varför idrottsvetenskap med en sam-hälls- och kulturvetenskaplig profil?

Vad ska vi ha en samhälls- och kultur-vetenskaplig forskning om idrott till? Frågan må vara svårhanterlig, men

nödvändig.7 _{Men det är viktigt för en}

vetenskap att försöka reda ut vad det är den gör, varför den gör det och vilka konsekvenser den verkar för. En dylik fråga bör rymma tre av varandra bero-ende betydelser.

• En om innehåll: vad avses med en samhälls- och kulturvetenskaplig forskning om idrott?

S

~V~E~N~S~K~ID~R~O_T_T~S~F~O~R~S~K~N~I~N~G~N~R~3~-2~0~0~5~ ______________________________________________ ~~~~~

• En om dess uppgift: vad skall en samhälls- och kulturvetenskaplig forskning om idrott bidra till?

• Och en tredje om utfall: vad skall

denna forskning åstadkomma. Med ordval från vetenskapens vokabulär

avser frågan definition, funktion

och effekt?

Ett policyinriktat svar på en dylik genomgång blir: En samhälls- och kul-turvetenskaplig forskning om idrott är till för att sannfärdigt producera kun-skap med retorisk kraft som utvecklar idrottsvärldens aktörers professionella förmåga till kontinuerlig självexamina-tion av det egna vardagliga tänkandet och handlandet så att deras och deras olika medaktörers roller blir alltmer medborgarlika, det vill säga att i idrot-tens anda verka för såväl förenings-fostran som idrottsutövande på högsta tänkbara konkurrensnivå för alla indi-vider som obehindrat velat och öppet inviterats till att pröva att utveckla

sina idrottsförmågor tillsammans med

andra som erbjudits lika glädjande

möjligheter att göra det.8 _{Detta oavsett}

om idrotten har en ideell eller kommer-siell struktur.

Det handlar om idrottsvetenskapens möjlighet, och i ett modernt samhälle med en idrott i förändring, behövs onekligen en samhälls- och kulturve-tenskaplig profilering av forskning och utbildning, varvid en "sociologiska undran" kan vara vägledande. Den bild vi målar upp av idrotten och dess utveckling ger upphov till samhälls-och kulturvetenskapligt präglade idrottsvetenskapliga studier kring våra profileringar:

a) idrott som utbildnings- och sociali-sationsmiljö,9

b) idrottens professionalisering och kommersialisering,IO

c) idrottens reglering och rättskul-tur, II

d) idrott, kultur och media, 12 och

e) idrottens rum och arenor. 13

Profileringarna baserar sig tydligt

på en flervetenskaplig utgångspunkt. 14

Dessa profileringar kopplas till den samhälls- och kulturvetenskaplig forsk-ningens betydelse, och till "den tredje

uppgiften" .15

Referenser

l. Tillblivelsen av Malmö högskola bygger på flervetenskap, varvid aktuella frågeställningar och uttryck för intresseinriktningar inte styrs av traditionella ämnes- och fakultetsgränser. Flervetenskapen ses som en metod och inte

som ett mål i sig, varvid man dessutom beto-nar att dagens vetenskap är kollektiv till sin karaktär. Samtidigt påtalas att "Malmömo-dellen" ska ge utrymme att utveckla regio-nalt inriktade forskningsområden. (Jämför: "Tema: Flervetenskap" i Praktik & Teori,

01:2005, En tidskrift från Malmö högskola.) Idrottsvetenskap vid Malmö högskola kan här-vidlag beskrivas som en flervetenskaplig veten-skap, med en utgångspunkt i ett samhälls- och kulturvetenskapligt perspektiv.

2. Peterson, Tomas (2003) "Vad är idrottsve-tenskap och idrottsforskning?"; www.idrotts-forum.org.

Det finns numera ett antal klassiska betrak-telser över idrotten och dess koppling till samhället. Norbert Elias har i flera arbeten tillsammans med Eric Dunning tillämpat sin civilisationsteori på idrottens utveckling och gett ett viktigt perspektiv på hur idrottens regler och förutsättningar har förändrats som en följd av mänsklighetens sociala utveckling. Allen Guttman har i Max Webers anda spårat tävlingsidrottens utformning i den allmänna organisatoriska och teknologiska rationali-sering av det mänskliga samhället som det moderna kapitalistiska systemet möjliggjort. Pierre Bourdieu har analyserat idrotten som ett klart avgränsat fält karakteriserat av ett utbud av idrottsutövning och sportkonsumtion som möter en viss form av social efterfrågan. Liksom Bourdieus fältteori kan även Niklas Luhmanns systemteori användas för att ana-lysera idrotten som ett urskiljbart delsystem. Forskning kring idrottens moraliska och nor-mativa utveckling på elitnivå har inspirerats av Emile Durkheim analyser av social sam-manhållning, moraliska band och moralens utveckling. Idrotten har även studerats utifrån feministisk teori. Socialpsykologisk teori har använts för insiktsfulla studier av idrottens mikrokosmos. Det gemensamma för alla dessa analyser av idrotten är att de relaterar den idrottsliga verksamheten till samhället. 3. Idrottsvetenskap vid Malmö högskola har en gedigen kompetens i sociologi eftersom flera forskare har sin ämnesbakgrund i sociologi. Vid Idrottsvetenskap finns tre professorer, två docenter och fyra lektorer som samtliga har disputerat i sociologi eller rättssociologi.

4. Andersson, Torbjörn (2002) Kung Fotboll. Symposion; Norberg, Johan R. (2004) Idrot-tens väg till folkhemmet: Studier i statlig idrottspolitik 1913-1970. Malmö Studies in Sport Sciences, Stockholm: SISU Idrottsböcker.

5. Peterson, Tomas (2005) "Idrottens profes-siona liserings- och kommersia liseringsproces-ser"; Sociologisk forskning, 1: 2-10.

6 Carlsson, Bo (2004) "Idrottens förrättsli-gande"; www.idrottsforum.org;Carlsson.Bo

(2005) "Idrottens normativa förändringspro-cesser"; Sociologisk forskning, 1: 11-18. 7 Trondman, Mats (2003) "Idrottsvetenska-pens möjligheter: Sannfärdighet, egenintresse och retorik; www.idrottsforum.org. 8 ibid.

9 Dahlgren, Anita & Ekberg, Jan-Eric "Varför blir det som det blir? - En studie av ämnet Idrott och hälsa", intra; Londos, Mikael "Skolans idrottsundervisning liknar fotbollen på fritiden", intra; Ericsson, Ingegerd "Motorik ur ett samhällsperspektiv: Finns det tid och rum för barn?", intra; Peterson, Tomas "När fälten korsas", intra; Trondman, Mats "Mångkulturella ideal i idrottens värld:

För-eningsidrottande unga vuxnas uppfattning om mångkulturalism", intra.

10. Norberg, Johan N. "Idrottsrörelsen och spel pengarna - högvinst eller nitlott", intra; Akesson, Joakim "Hur kan Handslaget tolkas?", intra; Carlsson, Bo & Normark, Gun "Idrott som city-marketing: Landskronas satsning på idrottsturism" , intra.

11. Backman, Jyri "Fotbollsfamiljens struktur och dess tvistelösning, och frågan om demo-krati och monopol", intra; Carlsson, Bo "För-ändras idrotten i dess kontakt med juridiken? ", intra; Carlsson, Bo & Fransson, Kristin "Barn och idrott i ljuset av FN:s barnkonven-tion ", intra; Axelsson, Jenny "Idrotten och dess diskriminering på grund av sexuell lägg-ning", intra; Jönsson, Kutte "Är idrott mora-liskt försvarbart?"; intra; Åkesson, Joakim "Hur kan Handslaget tolkas?" intra. 12. Trondman, Mats "Mångkulturella ideal i idrottens värld: Föreningsidrottande unga vuxnas uppfattning om mångkulturalism", intra; Andersson; Torbjörn "Spela fotboll bondjävlar! Om svensk fotbolls lokala och regionala identitet", intra; Oddner, Frans "Om fotboll och kommunikation - ett soci-alpsykologiskt perspektiv", intra; Aage Rad-mann" Huliganism och medier: Våld som kick och fascination", intra; Axelsson, Jenny "Idrotten och dess diskriminering på grund av sexuell läggning".

13. Book, Karin" Arenors lokalisering, bety-delse och användning - Förslag på kulturgeo-grafiska perspektiv", intra; Carlsson, Bo &

Normark, Gun " Id rott som city-marketing: Landskronas satsning på idrottsturism", intra. 14. Se not L

15. Eriksson, Kjell "idronsforum.org - en idrottsvetenskaplig resurs på Internet", intra.

Published with permission from