Att vårda patienter med annat modersmål än ens egna – en litteraturstudie av sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

ATT VÅRDA PATIENTER MED

ANNAT MODERSMÅL ÄN ENS

EGNA – EN LITTERATURSTUDIE

AV SJUKSKÖTERSKORS OCH

ANNAN VÅRDPERSONALS

ERFARENHETER

ATT VÅRDA PATIENTER MED

ANNAT MODERSMÅL ÄN ENS

EGNA – EN LITTERATURSTUDIE

AV SJUKSKÖTERSKORS OCH

ANNAN VÅRDPERSONALS

ERFARENHETER

LOUISE RAIHLE LAGNECRANZ

Raihle Lagnecranz L. Att vårda patienter med annat modersmål än ens egna – en litteraturstudie av sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter.

Examensarbete 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2020.

Migration har alltid funnits men har ökat mer och mer på senare tid vilket lett till ökade krav på anpassning av kommunikation i vården. Sjuksköterskans fyra huvudansvar såsom att främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidande kan försvåras och förhindras av eventuella språkbarriärer. För att svara till studiens syfte har studiedesignen systematisk litteraturöversikt använts. I aktuellt arbete har tio stycken kvalitativa artiklar valts ut från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier vilka därefter har kvalitetsgranskats. I artiklarna benades de två huvudtemana

kommunikationssvårigheter och tolkbruk ut. Konsekvenserna av

kommunikationssvårigheter visar sig kunna resultera i felbehandling av patienter, ökade kostnader samt bristfällig sekretesshantering. Personalen inom vården har också visat sig funnit på egna strategier som kan hjälpa dom i samtalet med patienterna. Detta leder in på det andra huvudtemat i resultatet vilket är hur olika tolkbruk kan se ut. I de flesta fall visar det sig att sjukvårdspersonal använder sig av den som är närmast till hands och kan kommunicera på aktuellt språk vilket då gärna blir kollegor, anhöriga och eller vänner. Kvaliteten på det tolkade samtalet är således skiftande beroende på vilket typ av tolk som används. Syftet med

litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors, samt i viss mån övrig vårdpersonals erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål än ens egna samt eventuellt användande av tolk i dessa situationer.

Nyckelord: Erfarenhet, hälso- och sjukvårdspersonal, invandrare, kommunikationsbarriär, tolk, språkbarriär.

CARING FOR PATIENTS WITH OTHER

NATIVE LANGUAGE THAN ONE´S

OWN – A LITERATURE REVIEW BY

NURSES AND OTHER HEALTHCARE

STAFFS EXPERIENCE

LOUISE RAIHLE LAGNECRANZ

Raihle Lagnecranz L, Caring for patients with other native language than one´s own – a literature review by nurses and other healthcare staffs experience.

Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020

Migration has always existed, but has increased more and more recently, which has led to increased demands for adaptation of communication in healthcare. The nurse's four main responsibilities such as promoting health, preventing illness, restoring health and alleviating suffering can be made more difficult and prevented by any language barriers. In order to meet the purpose of this study, the study design used is a systematic literature review. In the current paper, ten qualitative articles have been selected from the databases Cinahl, PubMed and Psychinfo according to specific inclusion and exclusion criteria, which have subsequently been quality checked. In the articles, the two main themes of communication difficulties and interpretation were pointed out. The consequences of

communication difficulties can prove to result in malpractice of patients, increased costs and inadequate confidentiality management. The healthcare staff has also found their own strategies that can help them in talking to patients. This leads to the second main theme of the result, which is how different interpretations can be seen. In most cases, it turns out that healthcare professionals make use of the closest person whom is able to communicate in the current language, which often is a colleague, a relative and or a friend. The quality of the interpreted conversation is varied depending on the type of interpreter at hand. The purpose of the literature study was to elucidate nurses, and to some extent the experience of other nursing staff in communicating with patients with other native language than their owns as well as the use of an interpreter in these situations.

Keywords: Communication barrier, experience, immigrant, language barrier, nursing staff.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

Författaren har valt att skriva om hur sjukvårdspersonal kommunicerar med och bemöter patienter som har ett annat modersmål än det inhemska. Under praktiken i termin fyra mötte författaren ett stort antal människor som inte behärskade det svenska språket såväl inom primärvården som inom psykiatrin. Det uppstod många missuppfattningar och det märktes tydligt att det fanns språkliga barriärer vilket försvårade kommunikationen samt förståelsen mellan patient och sjuksköterska. För blivande sjuksköterskor finns lagar och förordningar att förhålla sig till

varibland hälso- och sjukvårdslag 1982:763 § 2 (HSL) bygger på att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Alla ska behandlas med respekt och patientens självbestämmande och integritet värderas högt. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar som går ut på att försvara mänskliga rättigheter samt allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor efter behov.

BAKGRUND

Enligt UNHCR (2018) tog Sverige emot ca 248 200 flyktingar under hela 2018. Nuförtiden är det vanligt att människor reser runt och bosätter sig i andra länder än sina hemländer. De som tvingas fly är främst pga. förföljelse, krig och

naturkatastrofer medan andra kan flytta av andra orsaker. Det kan röra sig om jobb, ekonomi, studier eller att bilda en familj. Människor har emigrerat under flera tusen år. Exempel på större migrationer till och från Sverige är till exempel hansatyskarna under medeltiden, romer som kom till Sverige på 1500-talet, valloner som kom till Sverige i slutet av 1600-talet, judar som kom till Sverige under 1700-talet

(Migrationsverket 2018). Européer och inte minst 1.3 miljoner svenskar, flydde till USA från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet i jakt på jobb och en väg bort från svält (a a).

I samtliga fall som ges som exempel ovan finns flera olika språk att ta hänsyn till som till exempel tyska, holländska, jiddish, romani, svenska och engelska. Både de som mottar migranterna såväl som migranterna själva har i olika utsträckning lärt sig varandras språk. In- och utflyttning av människor mellan länder med skilda språk är således inte en ny företeelse men förutsättningarna för hur väl man har möjlighet att integreras skiljer sig kraftigt åt (a.a).

Anledningen till att migrationen till Sverige har ökat är att tillståndet i flera länder har försämrats och krig har brutit ut. Detta gäller inte minst i Syrien, där många av dagens asylsökande har sina rötter (se bild 1) (a.a).

År 2010 stiftades en ny etableringsreform i Sverige. Den syftar till att tydligare påvisa berörda myndigheters ansvar för nyanlända på arbetsmarknaden (Lag

(2010:197). Denna lag ska göra det snabbare och lättare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och in i det svenska systemet. Detta i sin tur påskyndar

processen för de nyanlända att lära sig det inhemska språket och integreras in i det svenska samhället.

Bild 1. Antal asylsökande i Sverige under 2013, 204, 2015 och 2016

Språksvårigheter och kommunikation

Det är mycket viktigt att sjuksköterskan och vårdpersonalen är extra

uppmärksamma på att patienten har förstått vad som förmedlats. Enligt Björk Brämberg (2008) så är det sällan som vårdgivare använder sig av en tolk vid möten med patienter som behöver det. Det har visats att tolk endast används vid bokade läkarbesök (a.a). Det är av vikt att sjuksköterskor har klart för sig att när de möter patienter som inte förstår eller talar det inhemska språket så är det extra viktigt att vara tydlig när instruktioner och förklaringar ska förmedlas. Det är viktigt för sjuksköterskan att säkerställa att informationen han/hon lämnar över till patienten, som inte talar svenska, har uppfattats på ett korrekt sätt. Patienten kanske inte uppfattar på vilket sätt han/hon bör ta sin medicin och om han eller hon inte uppfattat informationen på ett korrekt sätt så kan det resultera i allvarliga

konsekvenser. Det kan även hända att sjuksköterskor omedvetet undviker möten med patienter som uttrycker sig på något för dem icke välbekant kulturellt uttryck vilket kan leda till att barriärer uppstår och därmed sker vården på ett ineffektivt sätt (Björngren 2010).En viktig sak som sjuksköterskan bör tänka på är att man automatiskt kan undviker för det som är främmande för en själv utan att man själv tänker på det. Det kan leda till att kommunikationen omedvetet blir otydlig och otillräcklig. Det kan då uppstå barriärer mellan sjuksköterska och patient istället för att man har en öppen och direkt kommunikation (a a).

Hanssen (2007) menar att det inte alltid är tillräckligt att endast kunna språket för att förstå någon från en annan kultur utan att det även krävs att man som

sjuksköterska känner till specifika traditioner och beteenden inom just den kulturen Det räcker alltså inte att endast kunna ord och att kunna bilda meningar utan också i vilken ton man ska tilltala patienten samt de kulturellt specifika särdragen för just den kulturen.

Det händer att patienter som inte talar det inhemska språket söker vård utanför sitt nya hemland, just eftersom de upplever att de inte kan kommunicera med

vårdpersonalen. Detta kan innebära extra kostnader för dessa patienter eftersom de hade kunnat få vård i det landet de bor i men istället väljer språktryggheten i sitt gamla hemland före den behandling och vård de kunnat få tillgång till i sitt nya hemland (a.a).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskans fyra främsta ansvarsområden enligt International Council of Nurses, (ICN 2018) är att främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa samt lindra lidande (Vårdförbundet 2019). Förutom detta så ska vården grunda sig på respekt för både mänskliga och kulturella rättigheter och även rätt till egna val, värdighet och ett respektfullt bemötande, oavsett vem patienten är. Enligt svensk sjuksköterskeförening har sjuksköterskan en central roll i patientens hälsofrämjande arbete (Swenurse 2020). I sjuksköterskans grundutbildning är

huvudkunskapsområdet omvårdnad. Sjuksköterskans mål är att på ett på ett professionellt och etisk förhållningsätt arbeta personcentrerat med lika värde för alla patienter (a.a). Donnelly (2000) beskriver att sjuksköterskans etiska

förhållningsätt för att få patienten involverad i sin hälsa grundas på autonomi vilket innebär att vårdtagaren själv engagerar sig i högre grad i genomförandet av sin vård och sköterskan måste då anta en nyare och mer komplex roll i mötet med patient med annan språklig bakgrund.

En sjuksköterskas arbetsmoment kan innebära allt från att dela ut medicin till sina patienter, informera om en speciell behandling som patienten ska genomgå, ge patienten en större förståelse i den information som läkare förmedlat och även att lyssna in patientens frågor om symptom och andra bekymmer denne kan ha

(Swenurse 2020). All information förmedlas både muntligt och genom kroppsspråk. I alla dessa avseenden krävs en god kommunikation och förståelse för patienten. Detta är särskilt viktigt vid vård av människor som ännu inte kommit in i det svenska samhället. Sjuksköterskan bör använda en vänlig attityd vid samtal med dessa utsatta patienter och även visa ett genuint intresse när hon lyssnar på deras berättelser och upplevelser. Att skapa en förtroendefull relation mellan

sjuksköterskan och patienten är viktigt så att patienten ska kunna känna sig tillräckligt trygg för att prata om känsliga saker som han/hon varit med om. Detta kan även leda till att patientens självkänsla och identitet upprätthålls (a.a). Förväntningar på vården och delaktighet

För att en patient ska få den mest effektiva vården måste han/hon känna trygghet och tillit till vårdpersonalen (Björngren 2010). Detta blir särskilt viktigt i

mångkulturella samhällen. Om patienten upplever att han/hon blir orättvist behandlad så kommer det att påverka patientens förtroende gentemot

vårdpersonalen på ett negativt sätt (a.a). I den svenska hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) betonas patientens rätt till att vara delaktig vid planering av sin egen vård och behandling. Delaktighet definieras som att både vårdare och patient har gemensam kunskap kring patientens situation, alltså att vården är anpassad för patientsituationen samt att patienten känner att han/hon är respekterad. Patienten ska alltså vara involverad i de beslut som fattas kring denne och samarbeta med sin vårdare. Förutom det så ska patienten bli sedd som en enskild och unik individ av vårdarna (Björk 2008). I patientlagen (2014:821) kapitel 5 står det i 1§ att ” Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med

patienten” och i 2§ ” En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar”.

Tolk

För att kunna uppfylla ovan nämnda krav som uttrycks i patientlagen (2014:821) är det av högsta vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen kan föra en dialog med patienterna i fråga. Vården ska utföras i samråd med patienten och det är viktigt att patienten förstår innebörden i de eventuella vård- och behandlingsåtgärder som kan erbjudas. Det ska också finnas utrymme för patienten att få svar på sina frågor och funderingar kring eventuella ingrepp vilket då förutsätter att dialogen mellan patient och hälso- -sjukvårdspersonal inte enbart går åt ena hållet utan sker genom en kommunikation med både sändare och mottagare på båda hållen och på så sätt skapa ett förtroende och en tillit hos patienten. Enligt förvaltningslagen 1986:223 § 8 (FL) så bör en myndighet alltid anlita en tolk när de har att göra med någon som inte behärskar svenska eller är tal- eller hörselskadad. Enligt § 220 Riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvården (Hälso- och sjukvårdsnämnden

Region Skåne) så är det viktigt att alla patienter får begriplig information om sitt (i) hälsotillstånd (ii) sin undersökning och (iii) sin behandling. Om en patient har otillräckligt med kunskap inom det svenska språket får patienten inte begriplig information om dessa tre grundpelare för att uppnå god vård, om de inte har tolk. Kale & Sayed (2010) rapporterar utifrån deras studie att 30 % använde tolk ganska ofta (från varje dag till några gånger per månad). I samma studie anger författarna vidare att 25,3% av vårdpersonalen vid första kontakten med patienten inte använder tolk då personalen först vill se om patientmötet kan klara sig utan tolkservice (a.a).

Det finns ingen statistik över tolkanvändning i Sverige men Socialstyrelsen (2016 s.7) uttrycker att det ”råder brist på kontakttolkar i de mest efterfrågade språken och det är särskilt ont om kvalificerade, utbildade tolkar”. Myndigheten för yrkeshögskolan (2015) uppskattar det till att finnas mellan cirka 2500 till 4000 auktoriserade tolkar i Sverige idag. Socialstyrelsen (2016) rapporterar vidare att det ”saknas en tydlig definition av vem som kan kalla sig för tolk. Benämningen tolk kan inrymma allt från högkvalificerade auktoriserade tolkar till personer som behärskar två språk och som anlitas för att tolka. Detta försvårar upphandling och avrop av tolktjänster”. Patientsäkerheten och integriteten är det som drabbas mest i hälso- och sjukvården pga. bristen av professionella tolkar. Socialstyrelsen

rapporterar att det finns 3 typer av tolkar: auktoriserad tolk, grundutbildad tolk och övrig tolk. Auktoriserad tolk är en tolk som har specialiserat sig inom ett vist

område t.ex. Hälso- och sjukvård. Grundutbildad tolk innebär en person som gått en 4 månaders folkutbildning och övrig tolk innefattar personer som utfört enstaka tolktjänster men saknar utbildning (a.a).

Problemformulering

Den ökande migrationen till Sverige ökar kraven på vårdpersonalen, inte minst på sjuksköterskorna. De måste kunna vårda patienter som genomgått skilda

upplevelser och samtidigt kunna erbjuda vård på lika villkor oberoende av vem patienten är. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 § 2 (HSL) bygger på att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Alla ska behandlas med respekt och patientens självbestämmande och integritet värderas högt. Sjuksköterskor har ett

professionellt ansvar som går ut på att försvara mänskliga rättigheter samt allas rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor efter behov.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors och övrig vårdpersonals erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål än det egna och användande av tolk i dessa situationer.

METOD

Enligt Forsberg och Wengström (2016) anses en kvalitativ ansats för en litteraturstudie vara relevant för att få fram känslor, erfarenheter och en djupare förståelse av mänskliga upplevelser. Vidare beskriver de en litteraturstudie som ett arbete att sammanställa litteraturen inom ett valt område och bearbeta den i flera steg. Till en början motiverar författaren varför studier görs inom det valda området genom att

presentera bakgrund, problemformulering och syfte. Vidare fortsätter författaren att formulera relevanta frågeställningar för att sedan vidare utforma en plan för

litteraturstudien. Sökord och sökstrategi planeras, litteratur identifieras och väljs ut med hjälp av en granskningsmall som stöttning för att kritiskt värdera och

kvalitetsbedöma studierna som granskas (SBU 2016). Slutligen sammanställs resultatet och slutsatser kan dras med stöd i resultatet (a.a.). För att kunna belysa aktuell studies syfte och problemformulering kan ovan nämnda metod med fördel användas för att kunna få fram relevant information till arbetet.

Urvalsprocessen

Enligt Willman m.fl. (2016) gör POR-modellen det enklare att kunna ta fram passande ämnesord med hjälp av Mesh-termer från PubMed och CINAHL. POR-modellen är användbar vid studier som undersöker upplevelser. Modellen innebar att population, område och resultat identifieras för att hitta studier som är relevanta och undvika träffar som inte är relevanta. (se tabell 1)

Tabell 1. Struktur som används för sökord enligt POR modellen.

P-Population O-Område R-Resultat

Hälso- och sjukvårds personal _{med annat modersmål} Erfarenhet av att vårda patienter Hantera språkbarriärer

Ur POR-modellen och pilotsökningen framkom nyckelord, Mesh-termer och Headings-termer som redovisas nedanför i texten. Utifrån uppsatsens syfte och POR-modellen bestämdes ett antal sökord som var av relevans. Dessa sökord var ”nurse” eller ”nursing staff”, ”immigrant”, ”language barrier”, communication

barrier” och ”experience”. Booelska termerna AND och OR användes för att bredda eller alternativt minska sökningsresultatet.

Inklusionskriterier:

• Fulltext tillgänglig via Malmö universitets bibliotek • Studier med kvalitativ ansats

• Artiklar skrivna på engelska

• Studier som undersöker tolkanvändning

• Studiens population ska vara vårdpersonal, fokus sjuksköterskor • Kommunikation med personer som ej talar det inhemska språket

Exklusionskriterier:

• Patienter som vårdas är under 18 år • Artiklar publicerade innan år 2006 • Studier med kvantitativa ansats

• Studier som undersökt andra kommunikationssvårigheter än verbala

Litteratursökning

Sökandet efter artiklar att använda till aktuellt arbete har utförts i nedan presenterade databaser. Databaserna som använts är inriktade på just områden såsom omvårdnad, medicin och hälsa vilket således ringar in aktuellt syfte med arbetet.

CINAHL

Cinahl är en databas med publicerade artiklar och rapporter inom omvårdnad och hälsa. I denna databas användes fritext och booleska termerna AND och OR. I första blocksökningen användes sökorden ”nurse”, immigrant”, ”language barrier”, communication barrier” och ”experience”. Booleska termen AND användes mellan alla orden med undantag för mellan ”language barrier” och ”communication barrier”. I sökningen exkluderades alla artiklar publicerade innan år 2006 och de artiklar som handlade om patienter under 18 år. Denna sökning gav 11,129 artiklar. Sökningen konstaterades vara för bred. I andra block sökningen lades ordet ”interpreter” till. Andra blocksökningen gav ett resultat på 130 artiklar, varav 130 rubriker lästes och av dem valdes 25 stycken artiklar ut för att läsa deras abstract. Efter det valdes till slut 9 artiklar ut för granskning varav 5 stycken artiklar används i uppsatsen. Se tabell 2.

Tabell 2. Databassökning i Cinahl Sökord, MeSH-

termer Antal träffar Antal lästa abstrakt

Antal granskade artiklar Antal använda artiklar “nurse” AND ”immigrant” AND “communication barrier” OR “language barrier” AND “experience” AND “interpreter” 130 25 9 5 PubMed

PubMed innehåller publicerade artiklar och rapporter inom områdena medicin och omvårdnad. Sökorden ”nursing staff”, ”immigrant”, ”language barrier”,

”communication barrier” och ”experience” användes vid första blocksökningen. Booleska termen AND och OR användes mellan sökorden. Artiklar publicerade innan 2006 och där urvalet var patienter under 18 år exkluderades. Resultatet gav 991 artiklar. En andra sökning startades med samma sökord och lade även till ordet ”interpreter”. Det resulterade i 47 artiklar. Alla dessa titlar lästes. Av dessa 47 artiklar valdes 11 abstract ut för att läsas. Sedermera valde författaren ut 5 artiklar att granska. Efter granskning var ingen av dessa artiklar godkända så en ny sökning fick genomföras. Första sökningen användes orden “nurse”, ”immigrant” och “communication”. Detta resulterade i 66 artiklar där alla titlar lästes. Av de 66 titlarna lästes 11 abstract och av dem valdes 4 artiklar ut för granskning, och av de artiklarna används 1 i uppsatsen. Sista sökningen användes orden “nurse”,

“communication” och “linguistic boundaries”. Resultatet av den sökningen gav 14 artiklar. Två av dessa artiklars abstract lästes och av dem valdes en ut för

Tabell 3. Databassökning i PubMed

PsychInfo

Först genomfördes sökningar i databaserna Cinahl och PubMed som var de som passade bäst utifrån deras ämnesområden omvårdnad och medicin. Resultatet av dessa sökningar gav efter genomgång av träfflistorna inte tillräckligt stort urval, varför sökningar gjordes även i Psychinfo.

Databasen PsychInfo innehåller artiklar och rapporter inom psykiatri och närliggande områden. Författaren använde sig av sökorden ”nursing staff”,

”immigrant”, ”communication barrier” och ”interpreter”. Booleska termerna AND och OR användes. Exklusionskriterier valdes till samma som i de andra

databassökningarna. Inga artiklar där studierna handlade om personer under 19 år eller artiklar publicerade innan 2006. Sökningen resulterade i 249 artiklar och alla 249 artiklars titlar lästes. Av dem valdes 7 abstract ut för att läsas. Endast 4 av dessa artiklar valdes ut för granskning varav 2 artiklar användes i studien.

En ny sökning gjordes i PsychInfo med sökorden “nurse”, “communication” och ”multicultural”. Resultatet av denna sökning gav 11 artiklar. Sedermera lästes tre av dessa artiklars abstract. Resultatet av denna sökning gav ett resultat av 2 artiklar som granskades. Totalt gav det 1 artikel som används i uppsatsen. Se tabell 4. Sökord, MeSH- termer Antal _träffar Antal lästa _abstrakt

Antal granskade artiklar Antal använda artiklar “nurse” AND ”immigrant” AND “communication” 66 11 4 1 “nurse” AND “communication” AND “linguistic boundaries” 14 2 1 1

Tabell 4. Databassökning i PsychInfo

Kvalitetsbedömning

Författaren fick hjälp av en studiekamrat i detta skede för att effektivisera urvalet. Granskarna läste de 48 artiklarnas abstract för att få en uppfattning om vad

artiklarna handlade om. Utifrån inklusions- och exklusionskriteriarna bedömdes 20 artiklar vara av relevans för att bedömas enligt SBU:s granskningsmall för

kvalitativ forskning (SBU 2016). Utifrån granskningsmallen graderades artiklarna efter hög, medelhög eller låg kvalitet. Av artiklarna ansågs sju vara av hög kvalitet, två ansågs vara av medelhög kvalitet och resterande elva vara av låg kvalitet. Till aktuell studie selekterades tio artiklar ut vilka bedömts vara av hög respektive medelhög kvalitet samt en av de som var av låg kvalitet men ändock svarade så pass till studiens syfte att den inkluderades trots allt.

Analys

Analys av artiklar innebär att granska det material som sammanställts för att utvärdera kvalitén i materialet och för att se om de uppfyller de uppställda

inklusionskriterierna (SBU 2016). Därefter kan man sålla bort de artiklar som inte längre är aktuella för studien då de inte uppfyller studiens inklusionskriterier eller svara mot syftet på annat vis (a.a). Författaren granskade artiklarna i olika steg enligt Axelsson (2012). Fyra genomläsningar gjordes av de resterande tio artiklarna för att plocka ut valda teman som passade författarens syfte och frågeställning. Författaren använde sig av färgpennor för att lättare sålla ut teman och för att få en överblick över materialet. Därefter gjordes en sammanställning av artiklarnas syfte, vilken metod och vilket urval som ingått. Resultaten i samtliga artiklar lästes igenom och endast de avsnitt som var relevanta utifrån den aktuella studiens syfte studerades noggrannare. Varje tema blev tilldelat en färg och med hjälp av

färgpennor markerades avsnitten i artiklarna så att det tydligt framgick vilken data som tillhörde vilket tema.

Sökord, MeSH- termer Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar “nursing staff” AND ”immigrant” AND “communication barrier” AND ”interpreter” 249 7 4 2 “nurse” AND “communication” AND ”multicultural” 11 3 2 1

RESULTAT

Resultatet presenteras utifrån en analys av tio artiklar varav tre var utförda i Sverige, två i Finland, en i Norge, en i USA, en i Spanien samt en på Irland. Alla studier var baserade på intervjuer och utförda mellan åren 2005-2015. En av de tio artiklarna, Conversations through barriers of language and interpretation (Mc Carthy et al 2013) bedömdes vara av låg kvalitet vid första granskningen men valdes ändock med då den berörde ett ämne som ansågs väsentligt för studien och som inte fylldes av de övriga artiklarna.

Efter analysgenomgång och resultatsammanfattning hittades dessa huvudteman: • Kommunikationssvårigheter

• Tolkbruk

o Professionell tolk o Familjemedlem som tolk o Vårdpersonal som tolk

Inom dessa teman fanns ytterligare påverkande faktorer vilka redogörs för inom respektive tema.

Tabell 4. Här redovisas de artiklar som resultatet baserats på̊ och vilka som utgår

från respektive huvudtema gällande kommunikationssvårigheter och tolkbruk. Kommunikationssvåri

gheter

Tolk bruk Kommunikationssvårigheter

och Tolk bruk Fatahi et al (2009)

Hultsjö & Hjelm (2005),

Jirwe et al (2010), Plaza del Pino (2013), McCarthy et al (2013), Taylor et al (2013) Degni et al (2011), Eklöf et al (2014), Estrada et al (2015), Fatahi et al (2009), Höye & Severinsson (2008), Jirwe et al (2010), (2008), McCarthy et al (2013) Fatahi et al (2009), Jirwe et al (2010), (2008), McCarthy et al (2013), Kommunikationssvårigheter

Flertalet studier visade på att svårigheter i kommunikationen mellan vårdgivare och patient med annat förstaspråk påverkade den vård och omsorg som sedan erbjudits. Det har visat sig att patienter riskerat att få eller faktiskt fått felaktig vård baserat på att just kommunikationen mellan vårdpersonal och patient lett till missförstånd och efterhand för hög eller för låg vårdnivå vilket i sin tur drabbat såväl patienten som vårdapparaten i stort (Hultsjö & Hjelm 2005, Fatahi et al 2009, Jirwe et al 2010, Plaza del Pino 2013, Mc Carthy et al 2013, Taylor et al 2013).

Vårdpersonal uttryckte vidare att kommunikationen kunde kännas spänd och fåordig samt tappa spontanitet och flöde vid avsaknad av ett gemensamt språk mellan patient och vårdare. I några av de studier som presenteras i arbetet framkommer det att vårdpersonal kommit sig att utarbeta olika strategier för att försöka lösa språkbarriärerna så smidigt som möjligt för att på så vis minska risken för missförstånd mellan vårdgivare och patient. De mest uttalade strategierna som nämns är att ta hjälp av patienter eller annan personal på avdelningen som talade samma språk som aktuell patient, ta hjälp av anhöriga till patienten och/eller förenkla och bryta ner information så mycket som möjligt (Fatahi et al 2009, Hultsjö & Hjelm 2005). Det visade sig dock också att vid de tillfällen då mer detaljerad information skull ges, till exempel varför och hur en undersökning eller åtgärd skulle genomföras så var en professionell tolk att föredra för att minska risken för missförstånd (Jirwe et al 2010, McCarthy et al 2013, Plaza del Pino et al 2013).

I en av artiklarna uttryckte en sjuksköterska talande just frustrationen över hur språkbarriärer i en, i andra fall enkel situation där en ny infart ska sättas

komplicerades av det faktum att det gemensamma språket inte fanns. Informationen till patienten från sjuksköterskan nådde inte fram och resultatet blev således att patienten inte kunde göras delaktig i sin vård och sjuksköterskan upplevde insatsen som att hen bara gick in och gjorde det praktiska momentet och sen gick ut igen, utan samverkan med patienten (Plaza del Pino et al 2013).

Tolkbruk

I sju av dom tio artiklar som aktuellt arbete använt tas användandet av tolk upp som en del i hanteringen vid kommunikationssvårigheter (se tabell 4). Det visar sig här att det inte är helt enkelt att vara delaktig i ett sammanhang där tolk används och att det finns olika sätt som tolkandet i sin tur utförs och av vem, vilket i sin tur ledde till följande underkategorier till aktuellt huvudtema.

Användandet av professionell tolk

Det framkommit artiklarna att fördelar med användandet av professionell tolk är när denna objektivt förmedlar information från vårdpersonal till patienten och vise versa vilket dock inte visat sig vara så lätt som man kan tycka. Utöver det praktiska handhavandet i att få tag i en tolk som har kompetensen och kunskapen att tolka inom sjukvården såväl språkligt, som etniskt och kulturellt så är det i det faktiska samtalet inte helt lätt att veta hur man som ena parten i ett tolkat samtal ska förhålla sig. Det visade sig i flera fall det är just brist på ovan nämnda kunskaper som kan bidra till att användandet av professionell tolk inte används särskilt ofta samt den kostnad som en professionell tolk medför (Jirwe et al 2010, McCarthy et al 2013, Eklöf et al 2014). Även i de fall där professionella tolkar användes upplevdes ofta en frustration över att dessa inte hanterar de medicinska facktermerna och

medicinsk jargong vilket försvårar kommunikationen till trots. Deltagarna i studierna kände en frustration över att tolkarna upplevdes tolka fel på grund av bristande kunskaper i såväl det tolkade språket såväl som i det inhemska avseende områdesspecifika termer (McCarthy et al 2013, Degni et al. 2011, Estrada et al 2015).

Det visade sig vidare att tolkens roll i samtalet mellan patient och vårdpersonal inte är alltid är helt klarlagt för patienten och ibland inte heller för tolken, vilket i sig medför en frustration för såväl vårdpersonal som för patient då det stundtals varit svårt för vårdpersonalen att få fram sitt budskap då relationen mellan tolk och patient blivit för likt en vänskapsrelation eller att patienten valt att utnyttja tolkens språkkunskaper till andra uppgifter än att just tolka samtalet till och från

vårdpersonalen (Eklöf et al 2014, Degni et al. 2011, Estrada et al 2015). Detta kopplas samman med ovan nämnda brist på kunskap i hur ett samtal med tolk ska genomföras.

Användandet av familjemedlem som tolk

Inte i någon av artiklarna som använts i aktuellt arbete har användandet av

familjemedlem eller annan nära anhörig som tolk beskrivits som positivt utöver det faktum att de är lättillgängliga som tolkar. Vårdpersonalen uttryckte på flera vis hur problematiskt det kunde vara när ett känslomässigt band försvårar en neutral

tolkning av det som sägs till och från patienten. Vidare menade vårdpersonalen dock att det ofta är just dessa personer som blir substitut för professionella tolkar då de är nära tillhands och oftast välvilligt inställda till att delta i den närståendes vård (Fatahi et al 2009, Jirwe et al 2010). Det visade sig vara påtagligt problematiskt då det upplevdes att den närstående ibland skönmålade det som sas eller faktiskt inte riktigt förstod innebörden av vad som sas såväl ur språklig som medicinsk

terminologisk synvinkel som då tolkade det så gott det gick eller kanske helt felaktigt till patienten för att hen skulle känna sig lugn eller tillfreds med

situationen (Fatahi et al 2009, Jirwe et al 2010, Degni et al 2011, Höye et al (2008).

Vårdpersonal som tolk

På många arbetsplatser finns i dag en representation bland personalen från många olika nationaliteter där flertalet också har kunskap inom ett eller flera språk än det inhemska. Vårdpersonalen som användes som tolk uttryckte att deras kunskap inom såväl fackområdet samt språket var en tillgång på arbetsplatsen men att det

samtidigt kunde medföra en ökad arbetsbelastning för dem. I några fall använde sig vårdpersonalen av strategin att lära sig enkla uttryck och fraser på vanligt

förekommande språk för att underlätta arbetet med patienterna på arbetsplatsen (Fahati et al 2009, Jirwe et al 2010).

DISKUSSION

Metoddiskussion

I detta avsnitt diskuterades styrkor och svagheter i metoden av uppsatsen. Utifrån syftet valdes att göra en litteratursökning för att sammanställa tidigare erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal. Denna metod ansågs att föredra framför en empirisk studie på grund av den begränsade tidsaspekten för denna uppsats.

Författaren ansåg också att det skulle ge en bättre sammanfattande bild av

erfarenheterna i vården med en litteraturundersökning. Artikelsökningen gjordes i tre olika databaser, Cinahl, Pubmed och Psychinfo. Valet att använda flertalet olika databaser med olika fokus inom omvårdnad och medicin stärker studiens

reliabilitet. Begränsning i sökandet sattes avseende publiceringsår till max tio år gamla artiklar för att använda mer aktuell forskning och kunskap inom området. Initialt gjordes en bredare sökning där även äldre artiklar togs med, det visade sig dock vara begränsad forskning inom området och antalet artiklar som berörde detta var få. Alltmer utbredd globalisering har säkerligen varit en del i aktualiseringen av området språkbarriärer, användandet av tolk samt problematiserande av detsamma. Författaren noterade dock en artikel från år 2005 som ansågs relevant och fyllde en funktion utifrån uppsatsens syfte vilket gjorde att den inkluderades i aktuellt arbete. Användningen av exklusionskriteriet om personer eller patienter under 18 år

användes för att studien skulle fokusera på vuxna. Detta visade sig dock vara problematiskt eftersom flertalet studier nämner barn som tolk i vårdsituationerna och risk finns att studier exkluderas av kriteriet. Efter genomläsning av studier som fanns i sökningarna granskades dessa med en ökad medvetenhet om detta och relevanta artiklar inkluderades. Sökorden valdes med hjälp av Svenska Mesh utifrån antagande om att de sökorden passade syftet bäst vilket utifrån sökningarna visade på relevanta och tillförlitliga resultat vilket skänker validitet till

litteraturstudien.

Då det efter första granskningen resulterade i endast i sju artiklar som var

användbara var ytterligare utökad sökning nödvändig vilken då utfördes manuell. En av artiklarna (McCarthy et al, 2013) som användes i aktuell studie var efter granskning rankad till att vara av låg kvalité men inkluderas än dock i studien då författaren ansåg att fyllde sitt syfte då den handlade om trepartsförhållande som användandet av tolk är vilket varit svårt att hitta i de övriga artiklarna som användes.

Resultatdiskussion

Som resultatkapitlet visat så tar sex av tio artiklar upp kommunikationssvårigheter i mötet mellan vårdpersonal och vårdtagare. Resultatet visar också på att

vårdpersonalen i många fall löser problemen genom att situationsanpassa

kommunikationen med de medel man har för stunden. I resultatsammanställningen gällande tolkbruk finns det blandade åsikter huruvida det är bra eller dåligt att använda tolk. Även om vårdinrättningen valt att använda sig av en professionell tolk kan vårdpersonalen känna att tolken inte helt behärskar medicinska termer och jargonger. Detta i sin tur kan leda till ytterligare kommunikationssvårigheter för både patienten och vårdpersonalen. Patienten behöver kunna få helhetsbilden i sjukdom och veta exakt hur en undersökning går till och hur det då i vissa fall kan kännas och upplevas samt veta när och hur en viss medicin ska tas. Detta kan bli fel om inte tolken med precision kan översätta det doktorn eller sjuksköterskan

försöker förmedla. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) har patienten rätt till att vara delaktig i planeringen av sin sjukdomsbehandling. Den lagen går inte att upprätthålla om patienten och/eller sjukvårdspersonalen inte kan förmedla all information till patienten på ett korrekt sätt. Bristande informationsöverföring kan bli förödande för patienten som på detta vis kan fel medicineras vilket skulle

kunna fall kan leda till överdosering med dödlig utgång eller att patienten får behov av utökad eller mer vård än till en början nödvändigt.

I de artiklar som skrivit om en familjemedlem eller anhörig som tolk ansåg vårdpersonalen att detta också kan leda till stora kommunikativa brister. Den närstående har ett känslomässigt förhållande till patienten vilket gör att det är svårt att hålla en neutral profil. Den anhörige kan i översättningen utesluta väsentlig information från såväl patienten till vårdpersonalen och tvärtom för att minska belastningen på sin anhörige. Ytterligare en aspekt i denna typ av

tolksammansättning är den att patienten kanske inte helt känner sig bekväm med att tolkas av en anhörig och då anpassar och kanske utelämnar viktig information om sitt hälsotillstånd. Detta kan i sin tur leda till att vårdpersonalen inte får en

helhetsbild av patientens symtom och mående och inte helt kan få en komplett bild av sammanhanget vilket då återigen kan leda till att patienten får en vård som inte är adekvat i sammanhanget. Dessa etiska ställningstaganden och avvägningar man gör när man använder sig av anhörig som tolk visas i tydligt i Turnbull et al (2019). Det är av stor vikt att en god kommunikation samt förståelse hela tiden upprätthålls mellan patient och sjukvårdspersonal för att rätt åtgärder ska sättas in och att vården ska ske på ett effektivt och etiskt sätt. Enligt en av ICN:s (swenurse.se) etiska koder för sjuksköterskor är att använda system för informationshantering, dokumentation och journalföring som garanterar sekretess. Denna vårdsituation förhindrar denna kods uppfyllande. Den anhörige har varken tystnadsplikt eller skyldighet att förmedla hela innehållet som ska förmedlas till varken patienten eller till sjukvårdspersonalen.

En annan aspekt i det hela är kostnaden som kan bli avsevärt mycket mer om vårdpersonalen väljer att försöka tolka patienten själv. Man kan utläsa från artikeln av Hultsjö & Hjelm (2005) att ett triageteam väljer att skicka ut ambulans för att man inte helt förstått den vårdsökandes symtom. Det kan också bli mer kostsamt om vårdpersonalen missförstår patienten som då kan felbehandlas vilket kan leda till att patienten får uppsöka en sjukvårdsinrättning senare. Enligt Kale at al så väljer ca 25 % av vårdpersonalen att inte använda sig av tolk vid första mötet för att se om patienten kan klara sig utan tolk. Kirkevold (2000) beskriver en

omvårdnadsteori som är baserad på Joyce Travelbees teori om att alla människor är individer med olika behov och erfarenhet. Det innebär att patienter behöver

information utformat efter sina särskilda behov. Vidare belyser denna teori vikten av en god kommunikation mellan vårdpersonal och patient som ligger till grund för en tryggare upplevelse för patienten (a.a). Att vårdpersonalen inte använder sig av tolk kan även visa sig vara mer kostsamt än om man anlitar en tolk direkt i de fall där den givna informationen inte uppfattas rätt. Problemlösningarna är spontana och förlitar sig på vårdpersonalens uppfinningsrikedom snarare än att följa förutbestämda rutiner och mallar. Det ekonomiska är politik och upp till centrala beslutsfattare. För att nå den önskade hälso- och sjukvårdstandarden som lagarna föreskriver behövs mer pengar till vården.

KONKLUSION

Syftet med uppsatsen var att sammanställa vårdpersonals med fokus på

sjuksköterskors erfarenheter av mötet med patienter som talar annat modersmål än ens egna. Många av artiklarna visade på att sjukvårdspersonalen först och främst själva försöker att lösa de språkliga hinder som uppstår. Resultatet av en

kommunikationsbarriär kan resultera i tystnadsplikts- och sekretesshanteringsfel och patienter kan få fel vård, såväl för hög vårdnivå som för låg sådan. Trots att tolkbruket är det mest effektiva alternativet för att kommunicera verbalt har det sina brister då tillgången till tolk är begränsad och att vårdpersonalen upplever att tolkarna har bristande kunskap inom det område de ska tolka vilket i aktuell studie varit medicin och omvårdnad. Resultatet visar på att läkare använder sig oftare av tolk an annan sjukvårdspersonal. Vidare visar studierna på att användandet av familjemedlem eller närstående som tolk är vanligt, vilket kan leda till att all information inte förmedlas vidare eller förmedlas korrekt enligt Fatahi et al (2009) och Jirwe et al (2010).

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPS-

UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE

Litteraturstudien har belyst för författaren om hur kommunikationsbarriärer kan försvåra och förhindra en rekommenderad och etiskt korrekt behandling såväl omvårdnadsmässigt som medicinsk. Författaren anser utifrån litteratursökningen och studiens resultat att det utförts begränsad forskning inom området och att vidare forskning med fördel kan göras med fokus på patientens upplevelse utifrån mötet med en professionell tolk kontra användandet av en anhörig som tolk. De studier som författaren använt och granskat till aktuellt arbete bygger nästan uteslutande på vårdpersonalens erfarenheter och inte vice versa vilket vore en intressant vinkel. Utifrån författarens egna tillkortakommanden i multispråklighet i ett samhälle där möten med patienter som talar annat språk än det inhemska blir allt mer vanligt vore utveckling av tolkbruk eller alternativa kommunikationsmetoder att önska för såväl undertecknad som för flera inom vården.

REFERENSER

Axelsson A. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M, Granskär, B Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur.

Björngren Cuadra C.(2010) Rätt till vård i Sverige. I: Sjögren A(eds) Omvårdnad i mångkulturella rum(1:a upplaga). Lund, Studentlitteratur

Björk Brämberg E (2008) Att vara invandrare och patient i Sverige. Göteborg, Växjö University press

*Degni F, Suominen S, Essén B, El Ansari W & Vehviläinen-Julkunen K (2011) Communication and cultural issues on providing reproductive health care to immigrant women; Health care providers experiences in meeting Somali women living in Finland. Spriner science+business media, Vol 14, 330-343

Donnelly P L (2000) Ethics and cross-cultural nursing. Journal of Trancultural Nursing, Vol 11 no 2, 119-126

*Eklöf N, Hupli M & Leino-Kilpi H (2014) Nurses´perceptions of working with immigrant patients and interpeters in Findland. Public health nursing volume 32, No 2, s 143-150

*Estrada R D, Reynolds J F, Hilfinger Messias D K (2015) A conversation analysis of verbal interactions and social processes in interpreter-mediated primary care encounters. Research in nursing and health, vol 38, 278-288

*Fatahi N, Mattsson B, Lundgren S M & Hellström M (2009) Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of Advanced Nursing 66(4), 774–783.

Forsberg C, Wengström Y (2015) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Författaren och Natur& Kultur.

Förvaltningslagen (1986:223)

Hanssen I.(2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3:e upplaga). Lund, Studentlitteratur

*Hultsjö S & Hjelm K(2005) Immigrants in emergency care: Swedish health care staff ’s experiences. International Nursing Review 52, 276–285

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2006. Riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvården. Kristianstad: Region Skåne.

ICN Inernational council of nurses(2018).

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

*Jirwe M, Gerrish K & Emami A (2010) Student nurses´experiences of

communication in cross cultural care encounters. Scandinavian journal of caring sciences, 24, s436-444

Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Kale E & Syed H R (2010) Language barriers and the use of interpeters in the public health care services. Patient education and counseling, 81, 187-191 Kirkevold M, (2000). Omvårdnadsteorier. Lund: Studentlitteratur.

*McCarthy J, Cassady I, Graham M M & Tuohy D (2013) Conversations through barriers of language and interpetation. British Journal of Nursing, vol 22 no 6, s335-339

Migrationsverket (2018)

> https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html>

Myndighet för yrkeshögskola

> Översyn kontakttolk slutrapport. Myndigheten för yrkeshögskolan; 2015 https://www.myh.se/Global/Blitolk/Regeringsuppdrag-RAPPORT-2015.pdf< Patientlagen (2014:821)

*Plaza del Pino F, Soriano E & Higginbottom G (2013) Sociocultural and linguistic boundries influencing intercultural communication between nurses an Morroccan patients in southern Spain. BMC Nursing, 12:14

SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2016), Mall för kvalitativ forskningsmetodik <http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf <(2016-02-01) Socialstyrelsen (2016) > https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-5-7.pdf < Swenurse (2020) >https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf<

*Taylor SP, Nicolle C & Maguire M (2013) Cross-cultural communication barriers in health care. Nursing Standard Vol. 27, no 31, p35-43 .

Turnbull J, Arenth J, Payne K, Lantos J, Fanning J (2019). When only family is available to interpret. Pediatrics vol.143, no 4.

UNHCR (2018)

> https://www.unhcr.org/5d08d7ee7.pdf< 20200321 Vårdförbundet (2019) Vårdförbundets stadga

>https://www.vardforbundet.se/om-vardforbundet/sa-har-jobbar-vi-i-vardforbundet/stadgan/< 20200520

Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R och Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur AB.

BILAGOR

Bilaga 1, Matris över artiklar som användes till resultatet.

J McCarthy, I Cassidy, M Graham, D Tuohy (2013), Ireland Conversations through barriers of language and interpetation Descriptive. Post-regestration BSc nursing studies programme Inclusion: nurses who had cared for people of a

diffirent culture.

To describe nurses´experien ces of language barriers and the use of interpreters within the context of an evolving healthcare enviorment in Ireland, Semi-structerd Interviews with open questions, transcribed and code for themes.

Twenty three participants, No dropout rate.

Communicating with people who do not share the first language is challenging. The use of interpreters can be challenging in accessing and utilissing these services. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate

Main findings M Jirwe, K Gerrish, A Emami(2009), Sweden Student nurses´experienc es of communication in cross-cultural care encounters Explorative. Final year student nurses Inclusion: ethnic background orexperience working in multi-cultural setting. To explore nurses´experien ces of communication in cross-culture care encounters. Semi-structured Interviews with open questions, transcribed and using frameworks. Ten participants, No dropout rate. Student nurses experienced particular difficulties communicating with patient whom did not share a common language. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants,

Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate Main findings S Höje, E Severinsson (2008), Norway Intensive care nurses´encounter s with multicultural families in Norway Explorative. Intensive care nurse Inclusion: registered nurses with at least 2 years intensive and critical experience, and experience with multi-cultural patients and families, especially the preceding 3 months. To explore nurses´perceptio ns of their encounters with multiculture families in intensive care units in Norwegian hospitals. Multistage focus group interview, interpretative content analysis, transcribed coded for themes. Sixteen participants, No dropout rate. Ambiguous with callenges an interaction, and the nurses´stressors emanting from linguistic, cultural and ethnic differentness. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate Main findings F Degni, S Suominen, B Essén, W E Ansari, K Vehviläinen-Julkunen (2011), Finland Communication and cultural issues in providing reproductive health care to immigrant women: Health care providers experiences in meeting somali women living in Finland. Explorative. Health care providers from family planning and maternal clinic. Inclusion: Health care provider from a family planning and maternal clinic. To explore physicians-nurses/midwives ´ communication when providing reproductive and maternity health care to somali women i Finland. Semi-structured Interviews with open questions, transcribed and coded for themes. Twenty five participants, No dropout.

The health care providers consideredcommu nication, cultural traditions, and religious beliefs to be problems when working with somali women.

Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate

Main findings S Hultsjö, K Hjelm (2005), Sweden Immigrants in emergency care: Swedish health care staff´s experiences. Explorative. Somatic emergency staff, ambulance staff and psychiatric emergency staff. Inclusion: Health care providers from ambulance, somatic emergency and psychiatric emergency. To identify wether staff in somatic and phychiatric emergency care experienced problems in the care of migrants, and if so to compare so. Structured questionnaire and interviews, analys of data proceeded simultaneously, data transcribed and coded for themes. Thirty five participants, No dropout. The main problems experienced in all wards were difficulties related to caring for asylum-seeking refugees. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants,

Drop Out rate Main findings

S P Taylor, C Nicolle & M Maguire (2013) Great Britain Cross culture communication barriers in heatlh care. An inclusive design. Health care proffenials Inclusion: experience of caring for people from ethnic minorities with whom they did not share a common language. To investigate healthcare professionals’ perceptions of caring for people from ethnic minorities with poor or no English language skills when accessing health care. Semi-structured interviews, data was audiotaped and transcribed and coded for themes. Thirty four participants, No dropout. Five main themes were identified in relation to barriers in accessing health care: language; low literacy; lack of understanding; attitudes, gender attitudes and health beliefs; and retention of information.

Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate

Main findings N Eklöf, M Hupli, H Leino-Kilpi (2014), Finland Nurses´ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Descriptive. Public health care nurses

Inclusion: Public health care nurses responsible for immigrant issues at their health care station. To describe nurses perceptions of the factors to consider when using interpreters in primary health care nursing with immigrant patients. Semi-structured interviews, data was audiotaped and transcribed and coded for themes. Eight participants, No dropout. The factors to be considered when using interpreters are related to the interpreter, to the nurse and to the patient. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants,

Drop Out rate Main findings R D Estrada, J F Reynolds, D K Hilfinger Messias (2015), USA A conversation analysis of verbal interactions and social processes in interpreter-mediated primary care encounters Analysis. English speaking nurses, clinic based interpreter, spanish speaking adult patients Inclusion: English speaking nurses, clinic based interpreter, spanish speaking adult patients To analys language asymmetry between patients with limited English proficiency and health care providers. Semi-structured interviews, data was audiotaped and transcribed and coded for themes. Eleven participants, No dropout. Communication trouble spots that, when directly adressed by the interactants, facilitated processes of negotiating relationships, and coming to a mutual understanding.

Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate

Main findings N Fatahi, B Mattsson, S Lundgren, M Hellström (2009), Sweden Nurse radiographers´ experiences of communication with patients who do not speak the native language. Explorative. Nurse radiographers Inclusion: At least 2 years working experience, open to sharing language problems. A study exploring nurse radiographers´ experiences of examining patients who do not speak the native language. Semi-structured interviews, data was audiotaped and transcribed and coded for themes.

Eleven participants, No dropout.

The need for an interpreter is stronlgy associated with the type of examination. Author, Year, Country, Title Study design Population, Inclusion & exclusion criteria

The aims Method

Number Of Partisipants, Drop Out rate

Main findings F Plaza del Pino, E Soriano, G Higginbottom (2013) Spain Sociocultural and linguistic boundaries influencing intercultural communication between nurses and Moroccan patients in southern Spain. Explorative. Nurses Inclusion: At least 1 year of providing general care To ascertain how nurses perceive their intercultural communication with Moroccan patients and what barriers are evident which may be preventing effective communication and care. Semi-structured interviews, data was audiotaped and transcribed and coded for themes. Thirty two participants, No dropout. Various barriers, for which, seem to exist preventing effective communication between nurses and their patients. The substantial language barrier negatively affects communication .