Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende

Sjuksköterskors erfarenheter av att

vårda patienter med

substansberoende

En litteraturöversikt

Författare: Cornelia Werkelid

Handledare: Mikael Rask

Examinator: Jenny Lovebo

Termin: HT20

Ämne: Vårdvetenskap

Abstrakt

Bakgrund: Substansberoende är en sjukdom som orsakas av flera olika faktorer. Att vara

beroende av en substans som alkohol eller droger innebär att en stor del av vardagen utgörs av att skaffa och inta substansen. Ett substansberoende kan leda till flera olika psykiska och fysiska sjukdomar. Patienter med substansberoende kan därför förekomma inom alla

vårdkontexter. Sjuksköterskor är en legitimerad yrkesgrupp som ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Syfte: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med

substansberoende.

Metod: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Analysen utfördes enligt Fribergs analyssteg för en litteraturöversikt.

Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner misstro mot patienternas upplevelse av

smärta, att det är svårt men viktigt att se personen bakom beroendet, att de egna känslorna och åsikterna behöver hanteras samt att det uppstår en annorlunda vårdrelation jämfört med andra patientgrupper. Resultatet visar även att sjuksköterskor har brist på

kunskap för att vårda patienter med substansberoende samt att resursbrister påverkar vårdandet negativt.

Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende tycks

bestå av både personliga utmaningar i mötet med patienten och strukturella brister, vilket kan leda till inadekvat vård för patientgruppen och en svår arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

Tack

Varmt tack till min handledare Mikael Rask för all hjälp med mitt examensarbete.

Titel _{Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter} med substansberoende. En litteraturöversikt.

Författare Cornelia Werkelid

Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet

Handledare Mikael Rask

Examinator Jenny Lovebo Adress Linnéuniversitetet,

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Nyckelord _{Litteraturöversikt, Sjuksköterskor, Substansberoende,}

1. INLEDNING

Substansberoende är en sjukdom som innebär ett stort lidande för den enskilde. Patienter som har ett substansberoende förekommer inom alla vårdkontexter vilket gör att

allmänsjuksköterskan behöver kunskap om och strategier för att hantera beroende oavsett arbetsplats. Detta examensarbete utforskar därför vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter med substansberoende och vilka lärdomar som kan dras av dem.

2. BAKGRUND

2.1 Substansberoende

Definition

Beroende kan beskrivas som ett okontrollerbart begär eller ett tvångsmässigt behov av

upprepning av att inta en substans som exempelvis alkohol eller ett beteende som exempelvis att spela. Vid beroende utvecklas tolerans och en stor del av vardagen cirkulerar kring att få tag i och bruka substansen (Nationalencyklopedin [NE], u.å.a.). Beroende är ett

sjukdomstillstånd och en diagnos enligt klassifikationssystemet ICD-10, förkortning av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, som är framtaget av World Health Organization (WHO) och som används i hälso- och sjukvården. För att diagnostiseras med beroende ska minst tre av sex kriterier finnas samtidigt under minst en månad eller återkommande under ett år. Kriterierna innefattar en stark önskan eller upplevelse av tvång att inta substansen, försämrad förmåga att kontrollera intaget i form av när och hur mycket, ett fysiologiskt abstinenstillstånd när intaget minskas eller avbryts, tydlig toleransutveckling, upptagenhet av att skaffa och bruka substansen på bekostnad av annat samt fortsatt intag trots tydliga bevis på skadliga konsekvenser. I forskning används oftast istället klassifikationssystemet DSM-5, förkortning av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, med termen substance use disorder samt en specificering av substansen, exempelvis alkoholbrukssyndrom. I tidigare version av DSM fanns även diagnosen missbruk som tagits bort i den nya versionen då det inte är ett medicinskt tillstånd. I hälso- och

sjukvården ska inte heller begreppet missbruk användas då det kan verka stigmatiserande utan i så fall diagnosen skadligt bruk enligt ICD-10 (Franck & Nylander, 2015).

Orsaker

andra signalsubstanser har betydelse för bruk och beroende av droger. Exempelvis har människor med mindre serotoninnivåer i hjärnan en tendens att bruka mer droger (Agerberg, 2018). Bruk av substanser kan även verka som en strategi för att hantera svåra livssituationer (Ekblad, 2015). I en svensk studie rapporterade knappt 48 % av män med ett

substansberoende att de har varit utsatta för någon form av övergrepp (Lundgren et al., 2013). Beroende sågs länge av många som en följd av svag karaktär men accepteras mer och mer som en sjukdom (Missbruksutredningen, 2011 & Agerberg, 2018) som kan jämföras med hypertoni och diabetes typ 2. Beröringspunkterna ligger i att sjukdomarna är

livsstilsrelaterade, att de är kroniska samt att de är ärftliga men även påverkade av

miljöfaktorer. Ärftligheten för alkoholberoende anges vara cirka 50%, för hypertoni mellan 25-50% och 80% för diabetes typ 2. Att tillstånden är kroniska innebär att de inte går att bota utan kan återkomma utan behandling. Behandlingen är ofta både medicinsk och i form av livsstilsförändringar. Även återfall i sjukdomarna ett år efter startad behandling liknar varandra, 30-50% för diabetes, 50-60% för hypertoni och 40-60% för beroende av alkohol och narkotika (Agerberg, 2018).

Vård vid beroende

Enligt en statlig utredning 2011 fanns det 330 000 alkoholberoende, 29 500 med tungt narkotikberoende och 65 000 med läkemedelsberoende i Sverige. Antalet dödsfall relaterade till alkohol och narkotika beräknades till cirka 2 500 per år. Beroende leder även till stora ekonomiska kostnader (Missbruksutredningen, 2011). Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att ge stöd och behandling till personer med beroende och ofta behöver insatser samordnas. Beroende omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 2019, s. 17) som säger att ”Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom landstinget (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017, 8 kap., 1 §). ”Med hälso- och

sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador ” (HSL, 2017, 2 kap., 1 §).

Även lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988) samt lag om psykiatrisk

tvångsvård (LPT, 1991) kan bli aktuella i samband med beroende. LVM (1988) reglerar vård av missbrukare som på grund av sitt missbruk är i behov av vård, riskerar att förstöra sitt liv eller skada sig själv eller någon annan allvarligt. LPT (1991) innebär att en person kan tvångsvårdas om hen har en allvarlig psykisk störning, vilket substanspåverkan i vissa fall kan orsaka (Franck, 2015).

Hälso- och sjukvårdslagen säger att ”Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet” (HSL, 2017, 3 kap., 1 §). I en svensk studie med syfte att beskriva hur patienter upplever motiverande samtal om livsstil om exempelvis skadligt alkoholbruk inom primärvården var patienternas erfarenhet att de möts med respekt även om de misslyckas. En patient uttrycker att ”You get respect even if you don’t succeed, because it is normal to fail with things now and again” (Brobeck et al., 2014, s. 7). Patienterna uppger att om de skulle känna sig dömda och förolämpade skulle de slutat gå på konsultationerna och om de skulle fått en moralisk predikan skulle de inte lyssnat på vad de benämnde som skrämseltaktik (Brobeck et al., 2014).

I en polsk studie beskriver personer som gick i substitionsbehandling för opioidberoende brist på anpassad vård, integritet, sekretess, respekt för patientens tid, rätt till information och rätt att framföra kritik och klagomål. På de andra beroendebehandlingarna i studien ansåg patienterna generellt att de blev rättvist och respektfullt behandlade (Klingeman, 2017). I en studie som undersökte faktorer som gör att personer med substansbruksberoende påbörjar och fortsätter behandling betonas vikten av individualiserad behandling, att lära sig

hanteringsstrategier, vårdarens syn på patienten som en människa och inte ett exempel i medicinsk litteratur, tillit och empati mellan patienten och vårdaren och att känna sig hörd och förstådd (Gressler et al., 2019). Att patienter med substansberoende är utsatta för stigma och orättvisa i hälso- och sjukvårdsystemet och i samhället generellt är även något som kan trigga sjuksköterskors etiska medvetenhet och skapa en önskan och vilja att försöka förbättra vården för patientgruppen (Thorkildsen et al., 2015).

2.2 Sjuksköterskors erfarenheter

Sjuksköterskor är en legitimerad yrkesgrupp (Vårdförbundet, 2019). Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen och är ett bevis på kvalificerad kompetens. Sjuksköterska är en skyddad titel vilket innebär att endast de med sjuksköterskelegitimation får kalla sig det

(Vårdförbundet, 2019). Sjuksköterskan är primärt ansvarig för att planera, leda, genomföra och utvärdera det kliniska omvårdnadsarbetet (Nationalencyklopedin [NE], u.å.b.). Enligt International Council of Nurses, ICN:s, etiska koder som vägleder sjuksköterskor över hela världen så har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden vilka är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Patientlagen (PL, 2014) säger att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Erfarenhet kan ses både som en process där kunskap eller färdighet tillskansas samt som själva resultatet av nyss nämnda process

3. TEORETISK REFERENSRAM

Ett vårdvetenskapligt perspektiv används för att förstå sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende. De vårdvetenskapliga begreppen personcentrerad vård, vårdrelation och delaktig anses relevanta utifrån arbetets bakgrund.

3.1 Personcentrerad vård

Som redogjorts för i bakgrunden upplever patienter med substansberoende brister i den anpassade vården samt betonar vikten av individualiserad behandling och relationen med vårdaren för en framgångsrik behandling. Det anses även centralt att sjuksköterskan ser människan bakom beroendet. Utifrån detta används personcentrerad vård som teoretisk referensram. Enligt Centrum för personcentrerad vård (2020) är personcentrerad vård en etik som ska vägleda praktiska handlingar med de tre nyckelbegreppen partnerskap,

patientberättelse och dokumentation. Som en del av den filosofiska utgångspunkten för personcentrerad vård beskrivs patientens trefaldiga underläge. Det institutionella underläget i sjukvårdsorganisationen, det existensiella underläget i att vara patient och uppleva ohälsa samt det kognitiva underläget i att inte ha kunskap och tillgång till undersökningsteknik. Det första steget i modellen för personcentrerad vård är att skapa en patientberättelse med fokus på personens livsvillkor och situation, inte på sjukdomen. Patientberättelsen är grunden för partnerskapet som främst innebär ett delat beslutsfattande. Slutligen är dokumentationen en försäkran för patientens perspektiv (Kristensson Uggla, 2014). Då partnerskapet innebär en vårdrelation och delat beslutsfattande innebär delaktighet används de vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation och delaktighet för att förstå problemområdet.

3.2 Vårdrelation

En vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är inte självklart en vårdande relation. Vårdrelationen kan beskrivas som en vårdande relation men även som en icke-vårdande relation, en vårdrelation som kan bli en vårdande relation samt att en vårdrelation saknas. I de olika typerna av vårdrelationer kan innebörderna för patient och sjuksköterska skilja sig åt. I den vårdande relationen kan relationen ses som ett syskonskap baserad på osjälvisk kärlek medan det i den möjligt vårdande relationen kan ses som att patienten är en klient och att vården sker på hens initativ. En icke-vårdande relation kan beskriva patienten som ett vårdfall vilket kan innebära ett vårdlidande. Relationen i sin tur kan också beskrivas ha olika

innebörder. Som en förpliktelse, ett förhållande styrt av yttre villkor eller inre värderingar, en berättelse som kan beröra och utesluta eller som en beröring som ger omsorg. Utifrån

3.3 Delaktighet

Enligt Sandman och Kjellström (2013) innebär delaktighet en aktiv medverkan och att ha inflytande. Delaktighet syftar ofta till beslutsfattande men handlar också om att patienten ska få möjlighet att delta i och utföra sin vård. För att patienten ska bli delaktig behöver hen bli lyssnad på och tagen på allvar och genom delaktighet ökar möjligheten till andra värden som exempelvis autonomi. Studier visar att det är väldigt olika hur delaktiga patienter vill vara i sin vård samt att sjuksköterskor och patienter ofta ser olika på vad delaktigheten innebär. För sjuksköterskorna är delaktighet något som aktiveras om de ger patienterna information medan patienterna såg delaktighet som att få sina behov och sin kunskap tillvaratagen samt att de fick ansvar. Delaktighet tas även upp i patientlagen som säger att ”Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” (PL, 2014, 5 kap., 1 §). Delaktighet är därför en viktig del av sjuksköterskans vårdande och något som verkar riskera att bli lidande utifrån substansberoende patienters upplevelser i bakgrunden.

4. PROBLEMFORMULERING

Beroende leder till stort lidande och död men har även stora ekonomiska kostnader. Substansberoende leder till ökad risk för flera fysiska och psykiska åkommor och den beroende patienten finns i alla vårdkontexter. Forskning kring beroendets orsaker och behandlingsmetoder har utvecklats mycket de senaste decennierna. Patienter med beroende beskriver brister i bemötande och vård samt faktorer för bättre vård som exempelvis

individualiserad behandling, att bli sedd som människa och att känna sig förstådd.

Sjuksköterskan ska arbeta utifrån vetenskap men även beprövad erfarenhet och verka för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande Det kan anses vara centralt att sjuksköterskan för en etisk reflektion på det individuella planet men även kring vårdkulturen samt söker efter människan bakom beroendet för att arbeta utifrån vårdandets grund. Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och begreppen vårdrelation och delaktighet ska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende i olika

vårdkontexter undersökas.

5. SYFTE

6. METOD

6.1 Design

En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativ metod valdes som metod för examensarbetet. Syftet med en litteraturöversikt är att skapa en överblick av den kunskap som finns kring en fråga (Friberg, 2017a). Valet av metod ska styras av syfte och vid kvalitativ metod är avsikten att utforska personers levda erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017) och att skapa ökad förståelse. En sammanställning av flera kvalitativa forskningsstudier skapar ett större kunskapsvärde än den enskilda studien gör när den står för sig själv (Friberg, 2017b). Ansatsen var induktiv vilket innebär att

förutsättningslöst leta och utgå ifrån materialet i artiklarna utan att ha ett antagande om en teori eller modell (Fridlund & Mårtensson, 2017 & Danielsson, 2017).

6.2 Datainsamling

Sökningar gjordes i databasen Cinahl som inriktar sig på omvårdnad och databasen PsychINFO som inriktar sig på beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2017) då de ansågs relevanta för syftet. Ämnesord användes då Östlundh (2017) menar att det preciserar sökningarna. Ämnesorden valdes ut genom att söka i ämnesordlistor samt genom att

undersöka vilka ämnesord relevanta artiklar var etiketterade med. Sökorden valdes utifrån problemformuleringen och syftet. I Cinahl användes sökorden ”substance abuse”, ”substance dependence”, ”nurse attitudes”, ”nurse-patient relations”, ”interview” och ”qualitative

studies”. I PsychINFO användes sökorden "substance use disorder”, "substance use treatment”, "drug abuse” och ”nursing”. Se bilaga 1 för hur sökorden och begränsningar användes.

6.3 Urval

Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara på engelska, från 2013 eller senare, peer reviewed samt ha kvalitativ data och metod. De skulle även beskriva substansberoende generellt, inte bara en specifik substans, professionen i artikeln skulle vara sjuksköterskor primärt och de skulle relatera till syftet. Exklusionskriterier var att artikelförfattarna exkluderade sjuksköterskor från att delta på grund av deras kön, ålder eller etnicitet. Artiklarna som ansågs relevanta för examensarbetets syfte kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms granskningsmall för kvalitativa artiklar (2016) se Bilaga 2. Om artiklarna besvarade frågorna i mallen utan någon större avvikelse ansågs de ha tillräckligt god kvalitet. Alla sju artiklar som inkluderades i studien bedömdes ha tillräckligt god kvalitet. De sju utvalda artiklarna finns beskrivna i en artikelmatris, se Bilaga 3.

6.4 Analys

Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017a) analyssteg för en litteraturöversikt. Första steget är att läsa varje studie flera gånger och sammanfatta innehållet för att förstå helheten och försäkra att det relevanta har uppfattats. Därefter dokumenteras studierna i en

vilket innebär att den är beskrivande och nära texten. Det innebär att tolkning och identifiering av underliggande mönster inte görs (Fribergs, 2017a).

6.5 Förförståelse

Förförståelse handlar om att vi vet och kan saker om ett område redan innan vi börjar undersöka det (Priebe & Landström, 2017). Författarens förförståelse av ämnet är format av verksamhetsförlagd utbildning på en beroendeavdelning samt av att ha mött patientgruppen i andra vårdsammanhang samt utanför en vårdkontext. Författaren har i vissa vårdkontexter upplevt en stigmatisering mot patientgruppen och upplevt att detta påverkat vården för personer med substansberoende.

7. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER

Forskningsetiken bygger på principer som att göra gott, inte skada, informerat samtycke samt konfidentialitet. Forskning vägleds av en Lag om etikprövning av forskning som avser människor samt av forskningsetiska koder som exempelvis Helsingforsdeklarationen. Enligt Helsingforsdeklarationen ska man väga behovet av ny forskning mot deltagarnas intresse och välmående, där det sistnämnda dock alltid väger tyngst (Sandman & Kjellström, 2013). För att se till deltagarnas intresse och försäkra sig om informerat samtycke bör endast artiklar som är etiskt prövade eller som gjort noggranna etiska övervägande inkluderas i ett

examensarbete (Mårtenson & Fridlund, 2017). Alla artiklar som används i denna

litteraturstudie är etiskt granskade eller har gjort noggranna etiska överväganden (se Bilaga 2). Sandman och Kjellström (2013) menar dock att forskningsetik inte bara innebär att en studie ska bli granskad innan den påbörjas utan att ett etiskt förhållningssätt genomsyrar alla handlingar i ett vetenskapligt arbete, det gäller även examensarbeten likt det här.

8. RESULTAT

Ur analysen skapades kategorierna utmanande vårdrelationer samt bristande resurser Den första kategorin bildades av fyra underkategorier vilka var misstro patienterna, se personen

bakom beroendet, behov att hantera egna känslor och åsikter samt en balansgång i

Tabell 1.

Utmanande vårdrelationer

Misstro patienterna

Sjuksköterskors erfarenheter av att känna misstro kring upplevelsen av smärta hos patienter med substansberoende var utbrett (Bohm et al., 2019; Monks et al., 2013; Forsberg et al., 2018; Morgan, 2014; Pauly et al., 2015; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Neville & Roan, 2014). Drogsökande var ett vanligt förekommande begrepp (Bohm et al., 2019; Morgan, 2014; Pauly et al., 2015; Neville & Roan, 2014). Det innebar att patienten

efterfrågade specifika smärtlindrande läkemedel utan att visa objektiva tecken på smärta som exempelvis avvikande vitala parametrar. Så fort patienten hade fått läkemedlet blev hen ofta nöjd och avvek (Bohm et al., 2019; Morgan, 2014). Sjuksköterskor upplevde att patienterna manipulerade dem (Forsberg et al., 2018; Bohm et al., 2019; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016) och hittade på för att få receptbelagda läkemedel (Morgan, 2014; Monks et al., 2013; Bohm et al., 2019). Patienterna skapade en egen sanning både för sig själva och för

sjuksköterskorna (Forsberg et al., 2018). Sjuksköterskor erfor att det holistiska perspektivet lätt tappades bort när stort fokus riktades mot abstinenssymtom och patienterna krävde snabb läkemedelsbehandling för att lindra sin vånda men menade också att manipulation får försöka förstås som en del av beroendet (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). Vissa sjuksköterskor uttryckte oro kring att patienter blev stämplade som drogsökande varav en av

sjuksköterskorna förklarade att hen mådde illa [felt sick] av maktobalansen mellan

sjuksköterskorna med kontroll och de marginaliserade patienterna som tappar kontrollen över sitt substansintag när de är inlagda (Pauly et al., 2015). En annan sjuksköterska uttryckte däremot att ”I have no tolerance for substance abuse patients. They are manipulative and needy and drug seeking and take time away from other patients who are really physically sick and dependent on my nursing care” (Neville & Roan, 2014, s. 341).

Se personen bakom beroendet

Sjuksköterskorna hade mer eller mindre erfarenhet av att se personen bakom patienten som har ett substansberoende (Bohm et al., 2019; Monks et al., 2013; Forsberg et al., 2018; Morgan, 2014; Pauly et al., 2015; Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Neville & Roan, 2014). Några sjuksköterskors erfarenheter var att det är svårt att se personen bakom patienten. En sjuksköterska menade att ”We cannot offer ’em anything, we can’t give ’em anything, cos we don’t know ’em, to us they’re like ’aliens’, cos we don’t know

Underkategori Kategori

Misstro patienterna Utmanande vårdrelationer

Se personen bakom beroendet

Behov att hantera egna känslor och åsikter En balansgång i bemötande

Kunskapsbrist Bristande resurser

’em.” (Monks et al., 2013, s. 942). Detta ledde till att de begränsade interaktionen och tiden hos patienter med substansberoende jämfört med andra patienter. Sjuksköterskor med personlig erfarenhet av individer med substansberoende ansågs att ha lättare att se personen bakom patienten och vara mer villiga samt ha bättre förmåga att interagera och vårda utan att döma. Att se personen bakom patienten skapade en miljö där interaktioner med

substansberoende patienter var mer positiva och harmoniska (Monks et al., 2013). Några sjuksköterskor hade erfarenheter av att reflektera tillsammans med patienten kring patientens berättelse för att hen skulle bli en person och inte bara en hopplös missbrukare, både för sig själv och för sjuksköterskan. På så sätt kunde de se bortom patientens fasad och vara

medveten om den gömda sårbarheten och värna om det friska (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016). För att erkänna personen bakom diagnosen måste sjusköterskan lyssna på patientens önskningar och ge ärlig information (Forsberg et al., 2018). Genom att finnas där och visa respekt för patienternas erfarenheter och utsatta situation blev patienterna lugnare och hade mindre smärta (Bohm et al., 2019).

Vissa sjuksköterskor ansåg att beroende är en sjukdom som kan hända vem som helst (Neville & Roan, 2014; Pauly et al., 2015), att det tar över livet och att man inte kan döma individen för hens sjukdom precis som att man inte dömmer en person med cancer eller annan kronisk sjukdom. En risk som uppges med att se på beroende som en sjukdom kan vara att patienterna ses som hjälplösa offer för sjukdomen och att sjukvården vet vad som är bäst för patienten vilket leder till att patienternas kunskap om sina kroppar inte värderas och respekteras samt att den personliga viljan inte stöds (Pauly et al., 2015).

Behov att hantera sina egna känslor och åsikter

Trots egna känslor och åsikter förhöll sig sjuksköterskorna till att alla patienter ska vårdas jämlikt och icke-dömande baserat på symtom (Bohm et al., 2019). Sjuksköterskorna såg till sin etiska plikt att vårda och att de därför måste lägga sina egna känslor åt sidan (Neville & Roan, 2014). De kände behov av att förstå och hantera sina egna reaktioner. Vårdandet beskrevs som att balansera mellan förståelse och frustration. Att förstå substansberoendet som ett medel för att lindra lidande (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016) och samtidigt känna frustration kring patienternas beteende och att de inte uppskattar vården de får när de återkommer gång på gång på grund av återfall. De kände behov av att prata med kollegor om sin frustration men samtidigt försöka att inte ge vidare sina negativa känslor kring en patient (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Neville & Roan, 2014).

Sjuksköterskor erfor att patienter med substansberoende var en svår och krävande

patientgrupp att hantera. Det upplevdes svårt att förstå och relatera till patienternas känslor och beteende (Forsberg et al., 2018; Pauly et al., 2015; Morgan, 2014). Att vårda dem gjorde sjuksköterskorna trötta och emotionellt dränerade (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Sjuksköterskornas erfarenhet var att deras

livsomständigheter och att patienterna därför förtjänade mer tid och resurser (Pauly et al., 2015). En sjuksköterska frågade sig om man ibland ber läkaren om mer läkemedel till

patienten för att man tror att hen behöver det eller för att få tyst på patienten medan en annan sjuksköterska menade att man hellre offrar sin sjuksköterskelegitimation än att inte hjälpa (Morgan, 2014). Några sjuksköterskor kände att patienter med substansberoende tar upp plats för andra patienter (Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014) medan någon annan menade att man måste ha tålamod med att exempelvis vissa patienter behöver återkomma till

behandling 25 gånger (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).

En balansgång i bemötande

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende på en psykiatrisk avdelning var att vara stödjande ordningsvakter, vilket innebar att stödja patienterna till att anpassa sig till reglerna på avdelningen. De ansåg att regler är viktiga för patienternas vård men att de bör vara meningsfulla och inte bli viktigare än patienterna själva. En sjuksköterska uttryckte ”What motivates them to stay sober? There must be some meaningful context somewhere.” (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016, s. 306). De tyckte även att det var viktigt att uppmuntra patienten till att ta ansvar och att stärka patientens motivation samt att försöka stödja patienternas inre styrkor och resurser genom att träna själv-hjälps strategier för att exempelvis hantera ångest (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016).

Att vårda patienter med substansberoende beskrevs som en balansgång mellan

professionalism och förutfattade meningar (Forsberg et al., 2018). En sjuksköterska uttryckte att att relationen mellan sjuksköterska och patient innebär att man har någons liv i sina händer (Morgan, 2014) medan andra sjuksköterskor kände oro kring att interagera med och vårda patienter med substansberoende då de framförallt hade erfarenhet av att patienterna hade oförutsägbara beteenden (Monks et al., 2013; Neville & Roan, 2014). Patienterna upplevdes väldigt svåra att göra nöjda (Morgan, 2014) och sjuksköterskor kände att de behövde skydda sig själva när de engagerade sig i en vårdrelation (Johansson & Wiklund-Gustin, 2016; Neville & Roan, 2014).

Bristande resurser

Kunskapsbrist

Sjuksköterskornas erfarenhet var att de hade brist på kunskap vid vård av substansberoende patienter (Bohm et al., 2019; Monks et al., 2013; Forsberg et al., 2018; Morgan, 2014; Pauly et al., 2015; Neville & Roan, 2014) med vissa variationer. Sjuksköterskor kände att de inte hade tillräcklig kunskap om olika droger och deras påverkan (Bohm et al., 2019; Morgan, 2014; Neville & Roan, 2014) och kände osäkerhet kring vad som är rätt och fel vid

smärtbehandling av patienter som har ett substansberoende (Bohm et al., 2019; Forsberg et al., 2018; Neville & Roan, 2014). Dels fanns en rädsla för interaktioner mellan

smärtlindringen och de eventuella substanser patienten intagit (Bohm et al., 2019) och dels fanns oro för att trigga igång ett eventuellt tidigare beroende (Bohm et al., 2019, Forsberg et al., 2018; Neville & Roan, 2014). Det framkom även rädsla och oro för att inte kunna lindra smärta pre- och postoperativt (Forsberg et al., 2018).

et al., 2018; Monks et al., 2013) De kände däremot att de hade tillräcklig kompetens för att ta hand om de fysiska komplikationerna av ett substansberoende, exempelvis djup ventrombos (Monks et al., 2013). Kunskapsbrist uppgavs leda till osäkerhet (Monks et a., 2013, Forsberg et al., 2018) vilket i sin tur ledde till inadekvat vård, exempelvis att inte kunna ge adekvat information på grund av för lite kunskap (Monks et al., 2013). Sjuksköterskor hade även erfarenhet av att utbildning och medvetenhet om hur och varför beroende utvecklas påverkar hur man ser på patienter som har ett substansberoende. En sjuksköterska uttryckte det med att säga ”[…] And, no, it dosen’t make it right or good but if you have that, if you’re educated and aware of how it happens, you know, it’s you know, you don’t blame the person or finger point or label, you know.” (Pauly et al., 2015, s. 130). Kunskapsbrist ansågs leda till negativa stereotyper och att dessa rättfärdigar sjuksköterskans bemötande. Det fanns vilja att förbättra sin kunskapsnivå kring ämnet och idéer på hur detta skulle kunna göras i

sjuksköterskeutbildningen (Monks et al., 2013 ).

Resursbrist

Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att olika typer av resursbrister påverkade vårdandet av patienter med substansberoende negativt (Bohm et al., 2019; Morgan, 2014; Forsberg et al., 2018; Pauly et al., 2015; Neville & Roan, 2014). Smärtbehandlingen påverkades av

otillräckligt stöd från riktlinjer (Bohm et al., 2019), för lite personal (Neville & Roan, 2014; Morgan, 2014), dokumentationsproblem, för lite tid ”bed-side”, att inte få tag på läkare eller att behöva förhandla med läkaren för patientens sak samt brist på resurser som kan erbjuda icke-medicinsk smärtlindring som exempelvis akupunktur (Morgan, 2014). Tidsbrist resulterade enligt sjuksköterskorna i inkompletta vårdplaner. En sjuksköterska uttryckte att tidsbrist gör att man ”… just keep going without making a plan, and leaving the problem for the recovery period” (Forsberg et al., 2018, s. 73). Sjuksköterskor hade erfarenhet av att nolltoleransen mot substansbruk på sjukhuset var ett hinder som ledde till att de inte kunde undervisa patienterna om säkerhet vid substansbruk, exempelvis rena nålar. Vissa

sjuksköterskor följde riktlinjerna och rapporterade om patienternas substansbruk medan andra lät bli då de ansåg att det förmodligen skulle göra situationen värre för patienten istället för att hjälpa om exempelvis hens kanyler blev beslagtagna (Pauly et al., 2015).

9. DISKUSSION

Syftet att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende har resulterat i de två kategorierna utmanande vårdrelationer och bristande

resurser. Resultatet visar att sjuksköterskorna känner misstro mot patienternas upplevelse av

9.1 Metoddiskussion

De sju artiklarna som formar resultatet är i stort sett överensstämmande. Alla underkategorier, som formar kategorierna, innehåller referenser från en majoritet av artiklarna. Kategorierna skapar en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter och brister men även främjande faktorer vid vårdandet av patienter med substansberoende.

Metoden som används är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar vilket anses relevant för examensarbetets syfte. Datainsamlingen begränsades till sökningar i två databaser och till ett antal sökord och avgränsningar vilket påverkar vilken data som framkom och därmed även resultatet. Att exempelvis ämnesord används istället för

fritextsökning har styrt datainsamlingen i en riktning. Även vilka ämnesord som används är av betydelse. Då syftet är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter var tanken att använda det engelska ordet nurse experience i sökningarna men det fanns varken med i Cinahl Subject Hedings eller PsychINFOs thesaurus. Istället användes nurse-patient relations, nurse

attitudes samt nursing vilket kan ses som en svaghet för resultatet. Dock resulterade

sökningarna i relevanta artiklar för arbetets syfte. Generellt kan översättningen från engelska till svenska orsaka syftningsfel eller andra typer av brister. En potentiell svaghet med urvalet av artiklar är att flera sjuksköterskor i artiklarna är specialistutbildade, exempelvis inom anestesi och ambulanssjukvård. Dock motiveras användandet av dessa artiklar med att alla sjuksköterskor är allmänsjuksköterskor i botten samt att deras specialistutbildning inte krävs för att vårda patientgruppen. Även en annan kvalitativ metod hade kunnat användas,

exempelvis intervjuer, vilket troligtvis hade begränsat datan till en mindre kontext och gjort resultatet mindre övergripande men mer specifikt. Fribergs (2017a) analyssteg för

litteraturöversikter som används anses vara ett relevant sätt att bearbeta datan på. Dock är utrymmet för examensarbetet begränsat och det finns en risk att någon viktig aspekt har utelämnats. Arbetet har bara en författare vilket kan ses som en svaghet då väsentlig information som skulle uppfattats av ytterligare en författare kan ha missats. Dock menar Priebe och Landström (2017) att det inom omvårdnadsforskningen finns en relativistisk medvetenhet vilket innebär att man inte kan presentera en exakt sanning utan att allt sker i en kontext. Detta innebär att både sökningarna och analysen hade kunnat utföras annorlunda, trots att syftet var samma, och därmed påverkat resultatet.

Vid kvalitativ metod används termerna trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och

överförbarhet för att beskriva den vetenskapliga kvaliteten. Trovärdighet innebär att resultatet ska vara rimligt och giltigt. Ett sätt att undersöka trovärdigheten på är att diskutera tolkningen av datan med kritiska vänner (Mårtensson & Fridlund, 2017). Då det endast är en författare till detta examensarbete diskuteras tolkningen med handledaren som är bekant med

granskar processen. Om ovanstående termer anses vara uppfyllda kan arbetets överförbarhet bedömas. Överförbarheten betyder i vilken omfattning arbetets resultat kan omfatta andra grupper, kontexter och situationer (Mårtensson & Fridlund, 2017). Författaren kan ge förslag men det är läsaren som avgör överförbarheten (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Syftet för examensarbetet är brett och resultatet innefattar olika vårdkontexter i form av olika typer av somatisk och psykiatrisk vård i olika länder samt olika typer av substansberoende. De olika länderna är dock alla länder i väst, det vill säga Sverige, England, USA och Kanada. Resultatet kan tänkas överföras till allmänsjuksköterskans arbete i vårdandet av en patient med substansberoende i Sverige.

Etiska överväganden i detta examensarbete syftade främst kring att artiklarna var etiskt granskade eller noggrant redogjorde för sina etiska överväganden. Då det inte rekryteras några personer i en litteraturöversikt behövdes inga åtgärder gällande informerat samtycke och konfidentialitet. Språket har försökt användas på ett sätt som belyser svårigheter och brister utan att kränka sjuksköterskor eller de patienter som har ett substansberoende. Syftet med arbetet anses motiverat och väga tyngre än eventuell risk för att orsaka skada.

9.2 Resultatdiskussion

Sjuksköterskorna känner misstro för patienternas upplevelse av smärta och anser att patienterna är drogsökande och manipulerar dem. Förståelsen för det drogsökande och manipulativa beteendet varierar hos sjuksköterskorna i artiklarna. Vissa sjusköterskor i resultatet uppger att manipulation får försöka förstås som en del av beroendet och i arbetets bakgrund framgår att substansberoende är en sjukdom som leder till beteendeförändringar. I likhet med resultatet beskriver sjuksköterskor i Lundahl et al. (2013) att patienterna är fixerade vid läkemedel, i Daibes et al., (2017) att patienterna hittar på och i Macedo et al. (2018) vikten av att vara lyhörd mot manipulation. Enligt det vårdvetenskapliga begreppet ’vårdrelation’ kan en icke-vårdande relation anses förekomma när patienterna döms, som drogsökande i detta fall, och det holistiska perspektivet tappas bort (Kasén, 2012). Det kan i sin tur antas leda till ett lidande för patienten om hen känner sig misstrodd och reducerad till ett beteende.

kring sina känslor med sina kollegor. Sjuksköterskorna i Daibes et al. (2017) har generellt mycket mer negativa erfarenheter och attityder mot att vårda patienter med substansberoende än sjuksköterskorna i föreliggande examensarbetes resultat och enligt artikelns

inklusionskriterier är alla sjuksköterskorna födda och utbildade i Jordanien. Det tolkas som att sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende kan påverkas av vilket land man föds och utbildar sig i. I överensstämmelse med resultatet tar Daibes et al., (2017) upp att sjuksköterskors erfarenhet är att deras känslor och åsikter kring patienterna påverkar vården som patienterna får. När patienterna själva öppnar upp och reflekterar kring sina behov och känslor blir det en vårdrelation som kan bli en vårdande relation om

sjuksköterskorna möter upp (Kasén, 2012). För att patienten ska bli delaktig i sin vård behöver hens önskemål bli sedda (Sandman och Kjellström (2013).

Att vårda patienter med substansberoende erfars som en balansgång mellan olika värden för att bemöta på ett bra sätt. Rollen som sjuksköterska beskrivs både som en stödjande

ordningsvakt och en terapeut samt som en balansgång mellan professionalism och

förutfattade meningar. Sjuksköterskorna i resultatet beskriver vårdrelationen som annorlunda mot andra patientgrupper och nämner patienternas oförutsägbara beteende och svårigheter att kommunicera i enlighet med Lundahl et al. (2013). Hur sjuksköterskorna i resultatet ser på innebörden av relationen tolkas skifta från förpliktelse till djup beröring och påverkar deras vårdande därefter. När sjusköterskorna ser ner på patienterna och försöker undvika

interaktion kan det tolkas som att en vårdrelations saknas (Kasén, 2012).

Alla sjuksköterskorna, förutom hos de som arbetar specifikt med substansberoende, har erfarenheter av bristande kunskap om beroendemekanismer, abstinens och substanser. I Lundahl et al. (2013) upplever sjuksköterskorna i likhet med resultatet kunskapsbrist från somatisk personal kring patientgruppen. I artikeln upplever dock även sjuksköterskorna själva en del brist på kunskap kring den specifika substansen gammahydroxibutyrat (GHB)/ gamma-butyrolakton (GBL) samt lämplig läkemedelsbehandling trots att de arbetar specifikt med substansberoende. Detta anses vara för att GHB/GBL är en relativt ny, ovanlig och förrädisk substans. Till skillnad från detta arbetes resultat uppger sjuksköterskorna i Lundahl et al. (2013) att de sökte information på egen hand för att förbättra sin kunskapsnivå men att det inte var optimalt. Sjuksköterskorna i resultatet uppger att de fått bristfällig utbildning kring substansberoende vilket leder till inadekvat vård, vilket överensstämmer med Daibes et al. (2017). Om sjuksköterskorna inte har kunskap om sjukdomen kan patientens delaktighet antas bli lidande.

10. SLUTSATSER

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende tycks bestå av både personliga utmaningar i mötet med patienten och strukturella brister. Resultatet och

diskussionen visar att detta kan leda till inadekvat vård för patientgruppen och en svår arbetsmiljö för sjuksköterskorna. En slutsats är att sjuksköterskor behöver bättre och mer utbildning kring substansberoende då det inte enbart är något man som sjuksköterska möter på beroendeavdelningar utan något som finns i alla vårdkontexter och är ett stort

REFERENSER

Agerberg, M. (2018). Kidnappad hjärna (2 uppl.). Studentlitteratur.

Bohm, K., Lund, R., Nordlander, J., & Vicente, V. (2019). Ambulance nurse’s experience to relieve pain in patients with addiction problems in Sweden. International Emergency

Nursing, 46(2019), 1-6. https://doi.org/10.1016/j.ienj.2019.06.002

Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2014). Patients’ experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing,

13(1), 1–14. https://doi.org/10.1186/1472-6955-13-13

Centrum för personcentrerad vård. (18 juni 2020). Om personcentrerad vård. https:// www.gu.se/gpcc/om-personcentrerad-vard

Daibes, M. A., Al-Btoush, M., Marji, T., & Rasmussen, J. A. (2017). Factors influencing nurses’ attitudes towards patients in jordanian addiction rehabilitation centres: A qualitative study. International Journal of Mental Health and Addiction, 15(3), 588-603. doi:http:// dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1007/s11469-016-9682-2

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod (2 uppl., s. 285-300). Studentlitteratur.

Ekblad, S. (2015). Ett transkulturellt perspektiv på skadligt bruk och beroende. I J. Franck & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin (2 uppl., s. 51-62). Studentlitteratur.

Engström, B. (2006). Erfarenhetsbaserad kunskap - Vad är det och hur värderar vi den? Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/forskning-och-utveckling-publikationer/erfarenhetsbaseradkunskap.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning (4 uppl.). Studentlitteratur.

Forsberg, M., Björn, C., Engström, M., & Nilsson, A. (2018). Nurse Anesthetists’ Reflections on Caring for Patients With Previous Substance Dependence: Balancing Between

Professionalism and Preconceptions. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 33(1), 69–77. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2016.01.004

Franck, J. (2015). Utredning och behandling av alkoholberoende. I J. Franck & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin (2 uppl., s. 121-134). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (3 uppl., s.141-152). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (3 uppl., s. 129-140). Studentlitteratur. Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., s. 155-168). Studentlitteratur.

Gressler, L. E., Natafgi, N. M., DeForge, B., Shaneman-Robinson, B., Welsh, C., & Shaya, F. (2019). What motivates people with substance use disorders to pursue

treatment? A centered approach to understanding patient experiences and patient-provider interactions. Journal of Substance Use, 24(6), 587-599. DOI:

10.1080/14659891.2019.1620891

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod (2 uppl., s. 111-120). Studentlitteratur.

Henricsson, M. (2017) Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (2 uppl., s. 43-56). Studentlitteratur.

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Johansson, L., & Wiklund-Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance—Nurses'

experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 303-311. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/

10.1111/scs.12244

Karlsson, E. - K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod (2 uppl., s. 81-98). Studentlitteratur.

Kasén, A. (2012). Kapitel 6 Patient och sjuksköterska i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (1 uppl., s. 99-113). Studentlitteratur.

Klingeman, J. (2017). The rights of drug treatment patients: Experience of addiction

treatment in Poland from a human rights perspective. International Journal of Drug Policy,

43(May), 67-73. DOI: 10.1016/j.drugpo.2017.01.015

Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi - filosofiska utgångspunkter för

personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso-

Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128). Socialdepartementet. https://

www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128

Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870). Socialdepartementet. https:// www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870

Lundahl, M.-K., Olovsson, K. J., Rönngren, Y., & Norbergh, K.-G. (2013). Nurse's perspectives on care provided for patients with hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23(17-18), 2589-2598. doi:http:// dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jocn.12475

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017) Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s 219-234). Studentlitteratur.

Lundgren, L. M., Brännström, J., Chassler, D., Wilkey, C., Sullivan, L., & Nordström, A. (2013). Mental Health, Substance Use, and Criminal Justice Characteristics of Males With a History of Abuse in a Swedish National Sample. Journal of Dual Diagnosis, 9(1), 47-60. DOI: 10.1080/15504263.2012.749830

Macedo, M. M. de, Souza, J. de, Almeida, L. Y. de, Vedana, K. G. G., Santos, M. A. dos, & Miasso, A. I. (2018). Visits to an emergency department by children and adolescents with substance-related disorders and the perceptions of nursing professionals. Children & Youth

Services Review, 93, 492–500. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.08.018

Missbruksutredningen (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende - Individen,

kunskapen och ansvaret. Slutbetänkande (SOU 2011:35). Fritzes. https://www.regeringen.se/ rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2011/04/sou-201135/

Monks, R., Topping, A., & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal of

Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 69(4), 935–946. https://doi.org/10.1111/j.

1365-2648.2012.06088.x

Morgan, B. D. (2014). Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain.

Pain Management Nursing, 15(1), 165-175. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.pmn.

2012.08.004

Mårtenson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl., s. 421-438). Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (u.å.b.). Sjuksköterska. Hämtad 30 september 2020 från http:// www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sjuksköterska

Nationalencyklopedin (u.å.c.). Erfarenhet. Hämtad 19 oktober 2020 från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erfarenhet

Neville, K., & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Practice: Nurses’ Perceptions in Coring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/Dependence.

Journal of Nursing Administration, 44(6), 339–346. https://doi.org/10.1097/NNA.

0000000000000079

Patientlagen (2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/ dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/

patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Pauly, B., McCall, J., Browne, A. J., Parker, J., & Mollison, A. (2015). Toward cultural safety: Nurse and patient perceptions of illicit substance use in a hospitalized setting.

Advances in Nursing Science, 38(2), 121-135. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1097/

ANS.0000000000000070

Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod (2 uppl., s. 25-42). Studentlitteratur.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken. (1 uppl.) Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/ publicerade-riktlinjer/missbruk-och-beroende/

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/ sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Söderpalm, B. (2015). Alkohol. I J. Franck & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin (2 uppl., s. 105-120). Studentlitteratur.

Thiblin, I. (2015). Narkotikarelaterad död. I J. Franck & I. Nylander (Red.),

Thorkildsen, K. M., Eriksson, K., & Råholm, M.-B. (2015). The core of love when caring for patients suffering from addiction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 353–360. https://doi.org/10.1111/scs.12171

Vårdförbundet. (7 augusti 2019). Legitimation. https://www.vardforbundet.se/rad-och-stod/ yrkesansvar/legitimation/

BILAGA 1 - SÖKSCHEMA

Databas: Cinahl

Datum Sökord Begränsninga

r Antal träffar Lästa abstract Granskade artiklar Valda artiklar

2020-10-16 MJ substance abuse 25,874 2020-10-16 MJ substance dependence 6,552 2020-10-16 MJ nurse attitudes 18,252 2020-10-16 MJ nurse-patient relations 13,078 2020-10-16 MW interview 95,066 2020-10-16 MW qualitative studies 115,607 2020-10-16 ”MJ substance abuse” OR ”MJ substance dependence” 31,711 2020-10-16 "MJ nurse attitudes” OR ”MJ nurse-patient relations" 30,622 2020-10-16 "MW interview” OR ”MW qualitative studies" 171,447 2020-10-16 ”MJ substance abuse” OR ”MJ substance dependence” AND "MJ nurse attitudes” OR ”MJ nurse-patient relations” AND "MW interview” OR ”MW qualitative studies" 26 2020-10-16 ”MJ substance abuse” OR ”MJ substance dependence” AND "MJ nurse attitudes” OR ”MJ nurse-patient relations” AND "MW interview” OR ”MW qualitative studies" English Language, Peer Reviewed, Published Date 20130101-20 200931 9 7 (2 dubletter) 7 4 Databas: PsychINFO

Datum Sökord Begränsningar Antal

träffar Lästa abstract Granskade artiklar Valda artiklar

BILAGA 2 - GRANSKNINGSMALL

A. Syftet med studien?

……… ……… Vilken kvalitativ metod har använts?

……… Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningarna?

Ja ☐ Nej ☐

B. Undersökningsgruppen

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja ☐ Nej ☐

Var genomfördes undersökningen?

……… Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?

……… Vilken urvalsmetod användes?

☐ Strategiskt urval ☐ Snöbollsurval ☐ Teoretiskt urval ☐ Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund). ……… ……… Är undersökningsgruppen lämplig? Ja ☐ Nej ☐ C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde)? Ja ☐ Nej ☐

Beskriv:

……… ……….……… Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)? Beskriv:

……… ……… * C. Forsberg & Y. Wengström, 2003.

☐ ostrukturerade intervjuer ☐ halvstrukturerade intervjuer ☐ fokusgrupper

☐ observationer

☐ video/bandinspelning

☐ skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja ☐ Nej ☐

D. Dataanalys

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

……… Ange om:

☐ teman är utvecklade som begrepp ☐ det finns episodiskt presenterade citat

☐ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna ☐ svaren är kodade

Resultatbeskrivning:

……… ……… Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja ☐ Nej ☐

Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja ☐ Nej ☐

Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)? Ja ☐ Nej ☐

Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)? Ja ☐ Nej ☐

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja ☐ Nej ☐

Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

Ja ☐ Nej ☐

E. Utvärdering

Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja ☐ Nej ☐

Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja ☐ Nej ☐

Har resultaten klinisk relevans? Ja ☐ Nej ☐

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja ☐ Nej ☐

Vilken slutsats drar författaren?

……… ………

Håller du med om slutsatsen? Ja ☐ Nej ☐

Om nej, varför inte?

……… Ska artikeln inkluderas?

BILAGA 3 - ARTIKELMATRIS

Artikelns namn, författare, land och

publiceringsår

Syfte Metod och

deltagare

Resultat Etik, kvalitet och databas Challenges in Nursing Practice: Nurses' Perceptions in Coring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/ Dependence. Neville & Roan. 2014. USA.

Undersöka sjuksköterskor syn på att vårda hospitaliserade medicin-kirurg patienter med samsjuklighet av substansberoend e. Kvalitativ induktiv ansats, forskningsfrågor. 24 sjuksköterskor.

Etisk plikt att vårda, negativ syn på patienter med substansberoende, behov av mer utbildning, sympati och problem med smärtbehandling. Etiska överväganden finns såsom volontärt, konfidentiellt och rätt att ångra sin medverkan närsomhelst. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas dock anses analysen vara otydligt beskriven. Hämtad från Cinahl. Ambulance nurse's experience to relieve pain in patients with addiction problems in Sweden, Bohm et al., 2019, Sverige. Beskriva ambulanssjuksk öterskors (prehospital emergency nurses = PEN) erfarenheter av att lindra smärta hos patienter med beroendeproble matik (substansbrukss yndrom) Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys. 8 PEN-sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ville ge alla jämlik vård men upplevde osäkerhet vid vård av beroende-patienter. Tvivel hur lösa situationer. Brist på

information och kunskap om beroende och egna känslor och värderingar kring beroende gjorde det svårt att bedöma vad som är rätt och fel

The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Monks et al., 2013. England.

Undersöka hur sjuksköterskor hanterar och ger vård till patienter på medicinavdelnin gar med komplikationer av drogbruk och att få fram erfarenheter och åsikter från de patienterna. Grounded theory, 41 semi-strukturerade intervjuer. Constant comparative analys. 29 sjuksköterskor och 12 patienter med fysiska komplikationer av drogberoende på 9 olika medicinavdelning ar i England. 2 subkategorier: ”Brist på kunskap för att vårda” och ”Misstro och avskiljande” i huvudkategori ”Disharmonisk vård”. Kombinationen av brist på utbildande förberdelse, negati va attityder samt erfarenheter av konflikt, aggression och misstroende påverkade vårdrelationen negativt. Etiskt granskad. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas. Hämtad från Cinahl. Nurse Anesthetists' Reflections on Caring for Patients With Previous Substance Dependence: Balancing Between Professionalism and Preconceptions. Forsberg et al., 2018. Sverige. Beskriva anestesisjuksköt erskors reflektioner kring förberedelser vid perioperativ vård för patienter med tidigare substansberoend e Kvalitativ ansats, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer. 10 anestesisjuksköter skor från två olika operationsavdelni ngar i Sverige. Balans mellan professionalism och förutfattade meningar. Bedövning en utmaning, känslor av tvivel och osäkerhet på grund av brist på kunskap. Etiskt granskad. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas. Inkluderas trots att syftet handlade om patienter med tidigare substansberoende MEN i artikeln framkom att patienter ändå tros vara i aktivt beroende eller nyligen slutat och haft många återfall, därför anses artikeln relevant. Hämtad från Cinahl. Artikelns namn, författare, land och publiceringsår

Syfte Metod och

deltagare

Nursing attitudes toward patients with substance use disorders in pain. Morgan, 2014. USA. Identifiera och undersöka sjuksköterskors attityder till hospitaliserade patienter med substansberoend e med smärta, att utöka kunskapen om sjuksköterskors attityder och interaktioner med patienter med substansberoend eberoende i smärta och att generera en teori som leder till större förståelse för problemet. Grounded theory, semi-strukturerade intervjuer. 14 sjuksköterskor som arbetar med patienter med substansberoende samt en sjuksköterska med expertis inom beroende för att validera resultatet. 2 huvudkategorier: ”Ge eller inte ge etikett till smärtbeteende” och ”att möta hinder”. Etiska överväganden finns såsom informerat samtycke. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas. Hämtad från PsychINFO. Toward Cultural Safety: Nurse and Patient Perceptions of Illicit Substance Use in a Hospitalized Setting. Pauly et al., 2015. Kanada. Få förståelse för vad som konstituerar kulturell säker vård för personer som använder/använt olagliga substanser. Kvalitativ ansats med etnografisk metod. Intervjuer, deltagande observation, läsa dokument. 15 patienter och 19 sjuksköterskor 3 konstruktioner: 1. Olaglig droganvändning som ett individuellt misslyckande 2. olagligt droganvändande som kriminell aktivitet 3) olagligt droganvändande som beroendesjukdom Etiskt granskad. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas. Hämtad från PsychINFO. Artikelns namn, författare, land och publiceringsår

Syfte Metod och

deltagare

The multifaceted vigilance – nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder. Johansson & Wiklund-Gustin, 2015. Sverige. Beskriva hur sjuksköterskor som arbetar på en sluten psykiatrisk avdelning upplever vårdande möten med patienter som lider av substansbruksbe roende Kvalitativ studie, data insamlades under 4 reflekterande gruppdialoger. Latent kvalitativ innehållsanalys. 6 sjusköterskor på ett psykiatriskt sjukhus. ”Den mångfacetterade vaksamheten” som beskriver hur sjuksköterskor strävar mot att ge god vård samtidigt som de är

vaksamma mot patienters beteende samt deras egna reaktioner på patienternas beteende. Fyra kategorier: ”Balans era mellan förståelse och frustration”, "vara en stöttande ordningsvakt”, ”skydda det friska samtidigt som att vara observant på problem” och ”skydda sig själv samtidigt som man engagerar sig i vårdrelationen”. 12 underkategorier. Etiskt granskad. Kvalitetsgranskni ng gjord, kvalitet bedömd som tillräckligt god för att inkluderas. Hämtad från PsychINFO. Artikelns namn, författare, land och publiceringsår

Syfte Metod och

deltagare