Motivationsfaktorer i lärandet hos gymnasieelever på Barn och fritidsprogrammet Factors of motivation in scholarship among pupils i upper secondary school

Malmö högskola

Lärarutbildningen,

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Motivationsfaktorer i lärandet hos gymnasieelever

på Barn och fritidsprogrammet

-en intervjustudie

Factors of motivation in scholarship

among pupils in upper secondary school

-an interviewfield survey

Bengt Annerfeldt

Lärarexamen, 90 hp Handledare: Björn Lundgren

- 2 - Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos eleverna på Barn och fritidsprogrammet vid den skola i södra Sverige där jag är verksam lärare.

Uppsatsen baseras på svaren i de personliga intervjuer som genomförts med 8 stycken elever, varav 4 pojkar respektive 4 flickor som går sista året på Barn och

fritidsprogrammet. Eleverna i undersökningen tar studenten vid vårterminens slut 2010. Studien visar att en förutsättning att eleverna skall känna sig motiverade är att

utbildningen görs spännande och intressant och bidrar till utmaning att nå de mål som sats upp för skolarbetet. En tillfredsställelse utvecklas hos eleverna då de når sina mål med studierna vilket gynnar motivationen, men att inte nå upp till målen utvecklar en känsla av frustration och uppgivenhet.

Det som enligt undersökningen bland annat främjar motivationen är den familjära anda som upplevs bland eleverna i skolan. Den sociala kontakten och att tillsammans med både lärare och andra elever arbeta mot målet att få ett arbete alternativt skaffa sig en grund för fortsatta studier efter gymnasiet tycks främja motivationen.

Lärarens roll är enligt intervjupersonerna väldigt viktig och påverkar deras motivation. Läraren bör vara engagerad, positiv, aktiv och samtidigt visa eleverna respekt.

Samtliga svarade att den mest avgörande faktorn till positivt skolresultat är den enskilde elevens egna individuella inställning och förmåga att genom inre motivation arbeta med sitt skolarbete. I samband med detta visar undersökningen att kravnivå för eleverna i skolan är en avgörande faktor och den måste vara lagom för att känslan av motivation skall infinna sig.

Stress begränsar elevernas motivation och för att inte stressnivån skall bli för hög måste det finnas en balans mellan elevens egen förmåga och arbetsuppgifternas grad av utmaning i skolarbetet.

- 3 -

Förord

Denna uppsats har under vårterminen 2010 genomförts vid Malmö Högskola och i samband med gymnasielärarutbildningen 90 högskolepoäng. Under tiden som arbetet med uppsatsen pågick har jag även arbetet heltid som karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet hos den Skola i Södra Sverige där jag genomförde

intervjuundersökningen.

Ett stort tack till min familj som på alla vis stöttat mig genom arbetet med uppsatsen. Jag vill också passa på att tacka alla de elever som jag intervjuat. Slutligen tackar jag min handledare Björn Lundgren vid Malmö Högskola för den betydelsefulla vägledning han gett mig under arbetets gång.

- 4 -

Innehållsförteckning

1.Inledning………7

2.Bakgrund………...9

3. Syfte……….11

4.Pedagogiken inom skolan förr och nu – ur ett lärare och elevperspektiv………..11

5. Forskning kring motivation………..13

5.1 Teorier kring motivationsproblem i dagens samhälle………..13

5.2 Motivationsteorier………15

5.2.2Hur teorierna förhåller sig till varandra……….17

6. Metod………...18

6.1 Intervjuer………..18

6.2Anledning till val av kvalitativa intervjuer ………18

6.3 Urval………..19

6.4 Genomförande………..20

6.5 Etik………...21

6.6 Reliabilitet och validitet………23

7. Resultat……….24

7.1 Elevernas tolkning av intresse och motivation för att gå till skolan……….24

- 5 -

7.2 Arbetsmiljön på programmet relaterat till motivation…………..26

7.3 Den sociala trivseln och gemenskapen i relation till motivation………...27

7.4 Elevernas egna intressen och aktiva deltagande som grund för kursplanering………..29

7.5 Lärarrollen och lärarens tillgänglighet i relation till motivation……….31

. 7.6 Att se nyttan med studierna i relation till annat i livet, kommande yrkesliv och motivation………32

7.7 Trivsel i skolan jämfört med praktik i relation till motivation……….33

7.8 Samverkan mellan olika lärare och att kunna se ett samband i utbildningen mellan de olika kurserna i relation till motivation……….34

8. Diskussion……….36

8.1 Resultatdiskussion………...36

8.1.1 Motivation i att gå till skolan……….36

8.1.2 Arbetsmiljön relaterat till motivation………37

8.1.3 Social trivsel och gemenskap i relation till motivation………....39

8.1.4 Elevernas intresse och aktiva deltagande som grund för kursplaneringen……….39

8.1.5 Lärarollen och lärartillgängligheten i relation till motivation……….40

- 6 - 8.1.7 Kravnivå i skolan jämfört med praktik i

relation till motivation……….41

8.1.8 Samverkan mellan lärare i syfte att se samband mellan olika kurser i relation till motivation……….41

9. Slutsatser och fortsatt forskning………42

9.1 Intresse och motivation i skolan förr och nu – reflektion………..42

9.2 Fortsatt forskning……….44

10. Referenser………...45

Bilaga 1……….46

Intervjuformulär……….46

Bilaga2………..48

- 7 - 1.Inledning

Med utgångspunkt ifrån den svenska gymnasieskolan som elev åren 1984-1987 och nu som gymnasielärare på Barn och fritidsprogrammet vid gymnasieskola i södra Sverige, har jag speciellt intresserat mig för hur det förhåller sig med det pedagogiska arbetet inom skolan för att motivera dagens gymnasieelever i sitt lärande. Då barn och ungdomar tillbringar upp till 18 år av sina liv inom skola och barnomsorg vill jag understryka att skolan är en av de viktigaste miljöerna för elevernas fortsatta utveckling i livet, både ur ett yrkesmässigt, socialt och kunskapsmässigt perspektiv och som eleverna lägger ner mycket tid på dagligen. Denna tid är oerhört viktig som bidragande faktor till att finna en elevs identitet, styrkor och utvecklingsmöjligheter inför framtiden. Om det vill sig väl bidrar också denna tid i skolan till att barn och ungdomar motiveras till att gå igenom skolan och få känna att denna tid bidragit positivt till att utveckla dem till ansvarsmedvetna, självständiga och starka individer med både god självkänsla och självförtroende och med förmåga att både kunna leda sig själv och andra. Jag som lärare vill vara med om att både i det pedagogiska arbetet och förhållningssättet till eleverna bidra till att eleverna skaffar sig ett livslångt lärande. De skall motiveras i att känna att det de arbetar med inom skolan inte bara är något som gäller bara för stunden. Deras skolarbete skall inte baseras på känslan av ”tvång” och genomföras bara för att jag som lärare planerat och talat om att eleven skall genomföra ett speciellt arbetsmoment. De skall inom skolan få utveckla en inre drivkraft till att lära och genom motivation utveckla sina förmågor att ta initiativ och ansvar för sitt skolarbete. De skall kunna arbeta med att lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.

I Lärarförbundets tidsskrift för utbildning, forskning och debatt,

(nummer 2 maj 2010 sid 64) kan jag i artikeln läsa att skolinspektionen inte anser att bristerna i det individanpassade stödet till eleverna inom skolan i första hand handlar om ekonomiska resurser. Ofta anses det enligt denna artikel att det finns brister i den pedagogiska miljön som leder till att elever får problem. Detta konstaterande tycker jag är intressant med tanke på min undersökning avseende att ta reda på faktorer/orsaker som påverkan på hur eleverna motiveras till att arbeta med sitt skolarbete. Enligt Dysthe (1996) är motivation och upplevelsen av engagemang en förutsättning för lärande. Eleverna skall i den pedagogiska arbetsprocessen få uppleva känslan av att de har nytta av det de arbetar med även i sina framtida liv.

- 8 -

I Steinberg (2008), professionella samtal – Konsten att leda utvecklingssamtal i skolan kan jag läsa om Aaron Antonovskys KASAM, ett salutogent synsätt om upplevd känsla av sammanhang som en teori för vad som inverkar positivt på människans

hälsotillstånd. Det salutogena synsättet innebär att arbeta med hälsobringande faktorer. Den huvudsakliga inriktningen här är att använda sig av ett arbetssätt som främjar hälsa och förebygger att sjukdom inte utvecklas. Faktorerna begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet bidrar enligt Antonovskys studier starkt till positiv utveckling av människors hälsa.

Detta kan jämföras med frågeställningen om hur det verkligen förhåller sig inom dagens gymnasieskola då det gäller gymnasieelevernas upplevelse av hur de begriper, hanterar och känner mening med det de arbetar med i skolan.

Att begripa, hantera det man företar sig och uppleva mening med det man gör som bidragande faktor till hälsa och att må bra borde enligt mig vara tillräckligt för att motivera elever i sitt lärande.

Hur skall jag då gå till väga för att eleverna skall känna mening, begripa och hantera sina studier och samtidigt motiveras till att arbeta med sitt skolarbete? Detta skall jag försöka finna svar på i min undersökning.

Det jag då frågar mig själv och med utgångspunkt ifrån det jag hittills skrivit är hur jag som lärare skall kunna ta reda på hur eleverna tolkar kursmålen i en kurs och har förstått arbetsuppgifterna. Vad känner eleverna inför mötet med kursen, varandra och mig som lärare? Vilka förkunskaper och egna erfarenheter av ämnet har de? Hur skall jag göra ämnet/kursen intressant för eleverna så att de känner meningen och nyttan med kursen i relation till deras egna intressen och fortsatta liv? Hur skall jag få eleverna att tycka att skolan är så pass intressant så att det leder till att de motiveras till att lägga ner den tid, engagemang och kraft som behövs för att uppnå kursmålen?

- 9 - 2. Bakgrund

Många elever inom skolan upplever sina skoldagar utan att känna motivation. Genom egen erfarenhet inom fritidspedagog/grundskolelärarrollen och nu gymnasielärarrollen möter jag och har mött elever som känner låg motivation till att arbeta med sitt lärande och sin utveckling inom skolan. Att detta är en ett viktigt område att belysa fick jag också tydlig bekräftelse av efter att ha tagit del av magisteruppsatsen Motivation i lärandet hos gymnasieelever i behov av särskilt stöd av Elisabeth Ahlquist – Johansson höstterminen 2008 vid Göteborgs Universitet. Här tas bland annat upp problematiken med att stress i elevens livssituation och inom skolan är en bidragande faktor till negativ påverkan på elevens motivation för skolarbete.

Den sociala gemenskapen och lärarens förhållningssätt till den enskilde eleven tycks enligt Ahlquist – Johanssons studie främja studiemotivationen. Att ha mål med sina studier och då till exempel lära för framtiden och för att få ett jobb var i allra högsta grad motiverande. Vad eleven själv kan göra för att påverka sin motivation i

skolarbetet är också enligt Ahlquists – Johansson (2008) studie en avgörande faktor i detta sammanhang.

Enligt Skolverket (2000) ställer de djupgående samhällsförändringarna i dag många krav på skolan från att historiskt sett ha bestått av förmedling av ett visst kunskapsstoff till att som i dag innefatta att skapa miljöer för lärande och utveckla elevernas

förmågor. Här är eleven, hans såväl som hennes förförståelse, intressen och förmågor utgångspunkt.

Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och ständigt nya kompetenser. Detta ställer i dag betydligt högre krav på eleverna jämfört med förr då det gäller språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion.

- 10 -

Detta leder till ökade krav på dagens gymnasieskola att förbereda gymnasieeleverna för yrken i dagens och morgondagens samhälle. Detta bekräftas också i Hargreaves (1994) där det uttrycks att den postmoderna världen är snabb, komprimerad, komplex och osäker.

Enligt Hargreaves (1994) beror en stor del gällande undervisningens framtid på hur man inom skolan förverkligar lösningar på dessa utmaningar som den snabbt föränderliga världen innebär för lärandet i skolan.

Frågan som jag ställer mig här är hur vi kan höja utbildningens kvalité så att alla elever motiveras till att arbeta med sina mål och förstår innebörden av att tid, engagemang, ansvar och ansträngning är en förutsättning för att kunna nå målen

En faktor för att lyckas med ovanstående är enligt mig att elever i dag behöver mycket feedback i form av samtal, handledning avseende deras förmågor och möjligheter till att åstadkomma resultat. Dessutom är lusten och känslan av att det är något kul och intressant som styr eleverna betydligt mer avgörande för elevernas arbetsresultat i dagens samhälle jämfört med till exempel samhället på 50-60-talet. En del elever spelar till exempel dataspelet World of Warcraft på kvällar och nätter och sover

alldeles för lite. De fortsätter med detta beteende trots att skolan blir lidande, att de har hög frånvaro och inte får godkänt i kurser.

Den mediavärld de befinner sig i blir på något sätt viktigare för där får de direkt bekräftelsen på att de är duktiga. De ger sig själv belöningar långt innan de presterat något överhuvud taget inom skolan respektive samhälls och yrkeslivet.

(Steinberg, 2008)

Enligt Steinberg (2008) uttrycker han att det kan uppstå känslor både hos lärare och elever att sakna tid, möjlighet och mening med att förverkliga sina kreativa sidor och styrkor till fullo. Detta påverkar i sin tur motivationen för studierna på ett negativt sätt. Detta har då bland annat sin grund i att både elever och lärare byter lokal mellan olika lektioner och att det traditionella förutbestämda skolschemat styr användning av tiden i skolan.

- 11 -

Enligt Sahlin och Becker (2005) är det den enskilde elevens förutsättningar och val som skall styra utbildningens uppläggning. Det gäller att göra gymnasieskolan så lustfylld och intressant så att motivationen till gymnasiestudier övervinner de direkta känslorna av bekräftelse som leder in eleven i andra aktiviteter än det skolarbete som från början var meningen att leda eleven mot sina uppsatta mål med studierna.

I Solveig Friberg och Maj Lis Jonsson (1999) tas det upp att den inre motivationen hos en individ bottnar i att få hålla på med något man verkligen trivs med, mår bra av och utvecklas med. Därmed växer även självkänslan. Elevens tro på sin egen förmåga att aktivt påverka sitt eget liv i rätt riktning ökar automatiskt då pedagogiken inom skolan bidrar till att främja elevens upplevelse av att känna mening med det han/hon arbetar med.

3. Syfte

Syftet med denna uppsats är att ta reda på faktorer som är av betydelse för elevers motivation och hur dessa påverkar motivationen i lärandet hos elever på Barn och fritidsprogrammet vid skola i södra Sverige.

De övergripande forskningsfrågor jag kommer att utgå ifrån är följande:

1. Vilka faktorer är det som påverkar Barn och fritidsprogrammets elever i åk 3 gällande deras motivation till lärandet i skolan?

2. I vilken utsträckning påverkar dessa faktorer motivationen hos eleverna?

4.Pedagogiken inom skolan förr och nu – ur ett lärare och elevperspektiv Förr, när de flesta av oss levde på landsbygden, fick vi kunskap framförallt genom muntlig berättartradition. Tidigare generationers erfarenheter gick i arv från de äldre till de yngre. Vi lärde oss kunskaper om t ex sådd, skörd och annat jordbruksarbete genom att”gå i lära” och få kunskaperna genom muntlig faktaöverföring.

Det var med andra ord inte vanligt kunskaper kom”utifrån” som t ex skolan utan man ärvde kunskaper och kunskaperna kom inifrån människan.

- 12 -

De äldre och erfarna förde kunskapen vidare genom att berätta och genom att man ”gick i lära hos en ”mästare”. I slutet av 1800-talet växte optimismen och utvecklingstron. Kraven på speciella kunskaper blev nu viktigare.

( Dahlkwist, 2000)

Utifrån ett historiskt perspektiv spelade läraren en central roll i att förmedla kunskap och det var få som tvivlade på vad läraren stod för och läraren bemöttes med respekt och tillit. Lärarna deltog aktivt i religiösa och kulturella verksamheter och det spelade en central roll i lokal och rikspolitiken. Denna centrala och tydliga roll som läraren då hade tyder på en ämnesfokuserad kultur och kunskapstradition som gick ut på att läraren var den som skulle se till så att kulturarvet överfördes från äldre till yngre generation. (Bergem, Trygve, 2000)

I slutet av 20-talet och i början av 30-talet präglades den traditionella skolan av att man som elev fick underordna sig och följa sin lärares undervisning utan chans till att ifrågasätta eller fråga om man inte förstod. De äldre och erfarna tillsammans med läraren hade stor makt och att respekten för läraren och vuxna i allmänhet var stor. Den auktoritära läraren ifrågasattes inte, inte ens när han genom rottingen och agan utövade disciplin. Läraren hade mycket hög status på denna tid och var en offentlig person som man såg upp till och som eleven skulle anpassa sig till.

Skolan har allt eftersom utvecklingstron och optimismen förändrat samhället från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och i dag IT och informationssamhälle fått en allt mer betydande roll i utvecklingen av människan.

1962 beslutade riksdagen om en ny obligatorisk grundskola och det nya skolsystemet var full utbyggt 1971. (Bergem. Tryggve, 2000)

I dag går vi minst nio år i skolan. Utbildningen genom skolan har blivit så betydelsefull att det i regel krävs minst 12 års skolgång och i många fall behövs högskolestudier för att kunna göra sig gällande på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt ifrån ovanstående konstaterande kommer jag att tänka på det som det står skrivet om Dewey i Dysthe (2003). Enligt Deweys resonemang anses här att en stor andel elever tappar motivationen i skolan på grund av de har svårt att se samband mellan kunskap i skolan och verkligheten.

- 13 -

I Dewey (1938), Experience and Education anser Dewey att inlärning är något aktivt, där teori, praktik, reflektion och handling hänger ihop. Enligt Deweys berömda tes learning by doing, betonar Dewey det intellektuella reflektiva arbetet, men gärna då också med utgångspunkt i praktiska uppgifter.

För att kunna ta reda på vad som orsakar utveckling av intresse och motivation hos eleverna följer nu ett av avsnitt om forskning kring olika teorier gällande motivation. Efter forskningsavsnittet följer en beskrivning av mitt metodval och sedan redovisas resultaten gällande undersökningen.

5. Forskning kring motivation

5.1 Teori kring motivationsproblem i dagens samhälle

Motiverad

Flow

Figur 1. Illustration över vad som leder till hög Respektive låg prestation i förhållande till krav Och förväntningar som orsak till negativ och positiv Stress. (Källa: Ryberg, Lars (1996).

Hälso-pedagogik. Bonnier Utbildning AB. (S 48)

Med utgångspunkt ifrån ovanstående figur 1 illustrerar den en rad olika psykiska tillstånd som vi uppfattar som känslor och det kan enligt figuren vara belåten, hoppfull, intresserad, motiverad, bekymrad, ledsen, hjälplös och förtvivlad.

- 14 -

Själva undervisningssituationen påverkas och elevernas motivation är under ständig press. Enligt figur 1 ovan ökar prestationsförmågan då man upplever intresse och känslan av att vara motiverad . I figuren går också att utläsa att prestationen minskar successivt beroende på om kraven och förväntningarna är så höga på eleven att intresse och känslan av motivation påverkas negativt.

Enligt den forskning det går att läsa om i Illeris, Knud (2007) om lärande är det just känslor som både vetenskapligt och i vardagsspråk utgör kärnan i de förhållanden som rör drivkrafter och motivation. Denna teori är extra intressant med tanke på i vilket syfte som denna intervjuundersökning genomförs. Enligt Illeris, Knud (2007) lever vi i dag och som tidigare nämnts i ett globaliserat kunskapssamhälle med en allt starkare internationell konkurrens där samhällsmedlemmarnas kompetensnivå utgör en central konkurrensparameter. Detta ger i sin tur sig i uttryck på det sätt att det sociala och pedagogiska klimatet på olika skolor påverkas.

När det gäller prestationsförmåga påverkas den dels genom den drivkraft som kommer inifrån individen själv och dels genom yttre påverkan på individen som t ex handledning och coaching av en lärare till en elev.

Frågor som eleverna styrs av inifrån kan handla om tankar kring vad de skall lära sig, och om de är tillräckligt framgångsrika. En del har en väldigt starkt utvecklad inre motor som driver dem framåt medan andra kan ha ett betydligt större behov av handledning och yttre stimuli än andra för att drivas framåt och utveckla sig inom tillexempel skolan.

De som finner sig tillrätta med sin skol- och livssituation och där kraven och

förväntningarna får dem att höja prestationsförmågan upplever också motivation och flow.Den ungerskfödde amerikanska forskaren Mihály Csikszentmihály har med sin forskning försökt förstå och förklara begreppet flow. I svensk översättning kan det kallas ”flyt”, men det svenska ordet motsvarar inte riktigt styrkan i begreppet flow. Flow innebär att man känner en perfekt balans mellan sin egen förmåga och uppgiftens grad av utmaning. Utmaningen kan vara fysisk, psykisk men också intellektuell. Man är fullständigt koncentrerad, glömmer bort att tiden går och känner inte ens att man

egentligen borde vara trött, hungrig och törstig. Igenting i omgivningen stör och påverkar. (Friberg, Solveig, Jonsson, Maj Lis, 1999)

- 15 -

Om det vill sig väl kommer den studerande att befinna sig i den optimala energizonen och uppleva flow som bidragande faktor till upplevelsen av hög motivation .

(Se figur 1 enligt ovan).

Enligt Illeris, Knud (2007) finns det elever som inte hanterar pressen och de blir då omotiverade, ledsna, bekymrade, förtvivlade och till och med kan känslan av hjälplöshet infinna sig. Detta inverkar så klart negativt på motivationen i lärandet.

Med utgångspunkt ifrån den press som det enligt Illeris, knud (2007) ställs på lärandet i dagens samhälle finns det tendenser till att pressen, utmaningarna och kraven blir för stora eller upplevs som påtvingade så att lärandet försvagas.

Med hänsyn taget till Illeris, Knud (2007) och förklaringarna till figur 1 kan jag tydligt utläsa att de läromässiga utmaningarna behöver stämma överens med den lärandes intressen och förutsättningar för att kunna främja motivation i lärandet.

5.2 Motivationsteorier

När det gäller motivationsteorier har jag valt att läsa om motivation med utgångspunkt ifrån vad Henry Murray, Abraham Maslow, Frederic Skinner och Roy D’Andrade anser att motivation är.

Dessa teoretiska resonemang kring forskning om motivationsteorier finns det behov av att få inblick i med utgångspunkten att jämföra dessa teorier med vad min egen

intervjustudie visar för resultat.

Enligt forskning av Murray, Henry A, 1938, Explorations in personality, New York, Oxford University Press kan jag läsa om vad det är som motiverar en människa.

Murray anser att det som orsakar motivation hos en människa att utföra en handling är ett ouppfyllt behov av något som han eller hon vill tillfredsställa. Enligt Murray (1938) bildas den värld en människa upplever och den personlighet hon skapar av två

olika krafter. Den ena är press (yttre omständigheter) och den andra needs (inre behov). Denna teori stämmer överens med figur 1 på sid 13 gällande positiv och negativ stress.

- 16 -

Genom yttre påverkansfaktorer som orsak till hur en människa kan känna sig motiverad och högpresterande kan hon känna sig pressad genom för höga krav och förväntningar som i sin tur leder till låg prestation. Murray menar att pressen (yttre omständigheter) i förhållande till needs (inre behov) skapar ett på förhand existerande behov hos

individen och då uppstår också en inre spänning i individen. Denna spänning avgör sedan på vilket sätt individen motiveras till att komma tillrätta med denna spänning genom sina kunskaper, erfarenheter, fysiska och psykiska förmågor. Denna teori är intressant med tanke på hur yttre faktorer i till exempel skolan påverkar elevernas motivation till att arbete med sitt skolarbete.

Enligt Maslow (1987) är det som motiverar en människa de ouppfyllda behov han/hon har inom sig. Enligt Maslows teorier uppstår motivation när ett behov driver människan till att utföra en handling. Behoven är enligt Maslow indelande i olika nivåer och när ett behov är tillfredsställt försvinner det och ett nytt behov som ligger på en högre nivå uppstår och ersätter på så sätt föregående behov.

De fysiologiska behoven, som mat och vatten ligger längst ner i hierarkin. När dessa behov är uppfyllda uppstår ytterligare behov som tillexempel trygghet, kärlek,

uppskattning och självförverkligande.

I Skinner, Buurhus Frederic, (1965), Science and human behavior kan jag läsa om det som Skinner hävdar som motiv för att en människa agerar på ett visst sätt. Skinner menar att det som avgör en människas agerande är den beteenderepertoar som skapas under uppväxten. Repertoaren lärs enligt Skinner in genom klassisk betingning, trial and error och dels genom operant betingning. Med betingning menas att genom förstärkning av en respons till ett visst beteende är sannolikheten stor att liknande beteende och respons kommer att uppstå i framtiden. Intressant att läsa om är också att Skinner anser att synen på människan som en självständig varelse är inte är korrekt. Skinner menar istället genom begreppet arbetsamhet att en persons arbetssamhet

(initiativtagningsförmåga till att arbete) dels beror på individens genetiska uppbyggnad samt hur omgivningen ser ut och vilka omständigheter som råder i den.

- 17 -

I D´Andrade , Roy G (1997) anser han att det som motiverar en människa är hans eller hennes målscheman. Målscheman för en människa byggs enligt D´Andrade upp utifrån den kultur som personen lever och verkar i. Enligt D´Andrades mening och för att målen för en individ skall fungerar måste individen ha en kognitiv struktur som aktiveras och som i sin tur orsakar handling. I boken Human motives and cultural models menar D´andrade att motivation uppfattas som ett behov eller en önskan och när behovet blivit uppfyllt följs det av en känsla av tillfredsställelse.

D´Andrade tar här också upp beskrivningen av att ett ouppfyllt behov följs av en känsla av frustration. I en elevs studiesituation skulle detta teoretiska resonemang enligt mig kunna leda till påverkan på hur eleven utvecklar motivation till sina studier.

Eleven tros öka sin handlingskraft och strävan till att nå sina mål då han hon lyckas med sina aktiviteter medans det om en elevs aktivitet leder till ouppfyllt mål och därmed ett misslyckande leder detta till frustration och svårigheter till att motiveras till att sätta upp nya mål att sträva mot. Detta kan leda till att intresset för att utveckla sig minskar och att både inlärnings- och arbetsförmågan försvagas hos den enskilde eleven.

5.2.2Hur teorierna förhåller sig till varandra

När det gäller Murrays och Maslows teorier stämmer de överens så långt att båda hävdar att motivation utvecklas utifrån ett ouppfyllt behov som människan vill

tillfredsställa. Medan Maslow fokuserar på de fysiologiska och psykologiska behoven utifrån ett hierarkiskt uppbyggt behovssystem menar Murray att det finns fler

konkurrensparametrar som styr hur en människas motiverar sig till att tillfredsställa sina behov. Det som konkurrerar med vartannat enligt Murray är den yttre press i

omgivningen med det inre behov som en människa har och som påverkar motivationen. Skinner påpekar ytterligare en faktor för motivation och hävdar att intränade beteenden under uppväxten har en betydande roll för motivationen. D´Andrade anser även att sätta upp mål och uppfylla dem påverkar hur en människa utvecklar motivation.

Intressant ur förhållningssynpunkt gällande teorierna är att de kompletterar varandra och att det inte går att utesluta någon teori med tanke på vilka sätt motivation ger sig till uttryck att utvecklas hos människan.

- 18 -

6. Metod

6.1 Intervjuer

Med utgångspunkt ifrån det jag redogjort för hittills har jag valt att använda mig av personliga intervjuer med hjälp av de intervjufrågor som går att finna i bilaga 1 i uppsatsen.

Jag har i samband med formuleringen av intervjufrågor gällande min undersökning fått inspiration ifrån de frågeställningar som Ahlquists – Johansson (2008) använder gällande motivation i lärandet hos gymnasielever i behov av särskilt stöd. Något som jag valt att undersöka i min undersökning utöver det som Ahlquist – Johansson undersökt är vilka faktorer i elevernas livssituation som eventuellt skulle kunna leda till att eleven väljer andra aktiviteter än skolarbetet trots den stora betydelse som kunskap och utbildning på olika nivåer i dag har.

Frågan är vad som kan få en gymnasieelev att välja annan sysselsättning utanför skolan som bidrar till att hans/hennes motivation till att arbeta med sitt skolarbete successivt minskar och som då kan leda till sämre skolresultat?

6.2Anledning till val av kvalitativa intervjuer

Kvale (1997) beskriver den kvalitativa intervjun som känslig för människans situation och att den förutsätter en empatisk dialog med undersökningspersonerna. I den

kvalitativa intervjuundersökningen menar Kvale också att denna metod är kraftfull då det gäller att fånga upp erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas

vardagsvärld. Då jag i detta sammanhang och utifrån Kvales rekommendationer att väga in de metodologiska valmöjligheterna samt de konsekvenser de kan få för

undersökningen var det inte ett svårt val för mig att välja den kvalitativa

intervjuforskningsmetoden. Jag kan utifrån Kvales teorier kring den kvantitativa metoden respektive den kvalitativa utläsa att forskare skiljer sig när det gäller

undersökningens art och valet av kvantitativa beräkningar eller språkliga analyser av kvalitativ data.

- 19 -

I min undersökning passar metoden språklig analys av kvalitativ data bäst. Anledningen till detta är att jag i den kvalitativa undersökningsmetoden i min undersökning är i behov av ett direkt samspel med intervjupersonerna då det gäller tillexempel följdfrågor och förtydliganden av de svar som intervjupersonerna ger. Enligt Bryman (2002)

rekommenderas den kvalitativa undersökningmetoden där tyngden i denna metod är just det att förståelsen för respondenternas sociala verklighet underlättas. Tillexempel i den kvantitativa undersökningsmetoden med enkätundersökning lämnas inte det utrymme för förtydliganden och följdfrågor som är en förutsättning för att kunna klargöra eventuellt uppkomna otydligheter. Förståelsen för svaren i en kvantitativ undersökning är enligt Bryman (2002) betydligt svårare att uppnå. Denna undersökningsmetod beskrivs enligt Bryman (2002) som en envägsprocess där intervjuaren får svar ifrån intervjupersonerna utan möjlighet till förtydliganden och förklaringar till vad som menas i tillexempel ett specifikt svar. Upplevelser av känslan av motivation i sitt lärande kan inte i heller enligt mig mätas kvantitativt utan förmedlas istället av intervjupersonernas egna upplevelser och uppfattningar. Detta bygger på ett

professionellt samspel mellan intervjuaren och intervjupersonerna, vilket även Kvale (1997) framhäver i sin beskrivning av den kvalitativa intervjun. Detta uttrycks också i Bryman (2002) där det tas upp att den kvalitativa intervjun rymmer en hög grad av tillit och förtroende för intervjuaren. Detta leder i sin tur enligt Bryman till en högre grad av ömsesidighet i dialogen mellan den som intervjuar och intervjupersonerna.

6.3 Urval

Utifrån samtal med mitt arbetslag och ansvarig rektor samt information om

undersökningens syfte till BF-elever i årskurs 3 startade jag under vårterminen 2010 min planering av genomförandet av mina intervjuer.

Inom det arbetslag som jag tillhör ingår 30 elever som går sista året på Barn och fritidsprogrammet. 8 stycken varav 4 pojkar respektive 4 flickor ingår i min

intervjustudie. Den huvudsakliga anledningen till att årskurs 3 elever blivit intervjuade är att jag utgår ifrån att jag i min undersökning få mer tillförlitliga svar än om elever inom årskurs 1 och 2 inom programmet intervjuats. Anledningen till detta är att treorna har varit med enda ifrån början då de själva var ettor och de har på så vis hunnit bygga upp en god erfarenhet av den pedagogiska verksamheten inom BF.

- 20 -

De har stor erfarenhet av BF-studierna såväl praktiskt gällande APU (Arbetsplatsförlagd utbildning) som undervisningsmässigt. Dessa erfarenheter eleverna byggt upp under utbildningstiden är jag intresserad av hur detta motiverat eleverna i deras lärande inom Barn och fritidsprogrammet. Här utgår jag ifrån i mitt val av intervjupersoner att treorna utifrån deras erfarenhet av BF är rätt urvalsgrupp att kunna svara på detta.

På det sätt jag lärt känna eleverna och att jag under studietiden hunnit bygga upp en tydlig relation till eleverna har jag också i urvalet utgått ifrån två olika kategorier av elever. I undersökningen finns den studiemotiverande , högpresterande eleven med hög närvaro med i undersökningen. Den ”skoltrötta” lågpresterande eleven med låg närvaro finns med.

Anledningen till denna kategorisering av elever är att kunna få en helhetsbild av på vilket sätt skolverksamheten i dag bidrar till att motiverar alla elever på BF. En förutsättning för att alla elever skall kunna uppleva skolan som motiverande är att det pedagogiska innehållet i undervisningen planeras utifrån elevernas olika intressen, förutsättningar, bakgrund och förmågor. Detta är ännu en anledning till mitt urval av åk 3 elever, där jag och mitt arbetslag hunnit få en god inblick i elevernas studiesituation med utgångspunkt ifrån de kategorier av elever som denna undersökning bygger på. Samtliga elever i undersökningen håller från och med hösten 2007 fram till i dag vårterminen 2010 på med att genomföra sin utbildning på Barn och fritidsprogrammet. Eleverna kommer ta studenten vid vårterminens slut 2010.

6.4 Genomförande

Den personliga intervjun och som tidigare nämnts bygger enligt Kvale (1997) på en empatisk dialog med undersökningspersonerna och i ett professionellt samspel mellan intervjuaren och intervjupersonerna. Med utgångspunkt ifrån Kvale (1997), egen erfarenhet som jag fått i lärarutbildningen vid Malmö högskola och i yrket som gymnasielärare har jag i samtliga intervjuer utgått ifrån ett informellt,

- 21 -

Intervjuerna har genomförts dels på skoltid och i ett av grupprummen på Barn och fritidprogrammet och även utanför skoltid ute på intervjupersonernas APU

(Arbetsplatsförlagda utbildning). Jag har så långt som det varit möjligt utgått ifrån intervjupersonernas önskemål om tid och plats för intervjuernas genomförande. Intervjuerna genomfördes med en intervjuperson i taget och i en lugn och trygg intervjumiljö utan risk för störande moment i kommunikationen eller yttre påverkan. Varje intervju tog mellan 30-50 minuter att genomföra. I intervjuerna strävade jag hela tiden efter att enligt Kvale (1997) ställa följdfrågor och på så sätt återkoppla till

respondentens svar. Mina tolkningar av svaren har på så sätt blivit bekräftade att jag verkligen tolkat svaren i enlighet med det som respondenten menar. I samband med intervjuernas genomförande spelade jag även in varje intervju digitalt med hjälp av en bärbar MP3-spelare. Direkt efter varje intervju skrev jag ner intervjun till skriftspråk. För att inte missa viktiga detaljer i respondenternas svar har jag även genomfört transkribering av de inspelade intervjuerna. En fördel för mig gällande analys och resultatarbetet av mina intervjuer har varit att jag både spelade in och direkt efter varje intervju skrev ner den till skriftspråk.

Detta gav mig de rätta förutsättningarna att kunna säkerställa att verkligen resultatdelen i min intervjustudie stämmer överens med de svar jag fick ifrån aktuella

intervjupersoner.

Den direkta personliga intervjun skall bidra till respondentens personliga upplevelser gällande motivationen i sitt lärande utan för lång betänketid innan svar ges. Detta har också genomförts i direkt dialog med mig som intervjuare, vilket ökar tillförlitligheten i svaren i och med att återkoppling till intervjupersonernas svar direkt kunnat göras. Missuppfattningar och feltolkningar har jag härmed kunnat eliminera så långt det varit möjligt för mig i mitt intervjumetodologiska val.

6.5 Etik

Utifrån egen erfarenhet av etiska frågor i min lärarutbildning och mitt yrke som lärare, Kvale (1997), Bryman (2002) och Vetenskapsrådets etiska regler understryker jag att denna undersökning genomförts utan risk för skada, obehag eller personligt lidande för de personer som ingår i min studie.

- 22 -

Enligt Kvale (1997) och vad jag kan läsa i Vetenskapsrådets (2002) etiska regler har jag tagit hänsyn till de olika forskningsetiska principerna som består av följande fyra områden.

1.Informationskravet. Detta krav bygger på att forskaren skall ge information om

forskningsuppgiftens syfte. Jag har i mitt brev som jag personligen delade ut till aktuella intervjupersoner angett syftet med min undersökning. (Brev se bilaga 2)

I samband med utdelningen av brevet informerade jag också muntligen om att som intervjupersoner garanteras deras anonymitet. Enligt mitt sätt att beskriva

metodologiska val jag gjort och att jag avidentifierat intervjupersonernas svar följer jag också de etiska regler jag måste ta hänsyn till. Intervjupersonerna har också fått reda på att intervjupersonernas identitet inte kommer att avslöjas i samband med diskussioner med arbetskamrater eller utomstående. För att inte på något satt kunna härleda något svar till aktuell intervjuperson har jag avidentifierat den skola där intervjuerna

genomfördes. Pedagogiska diskussioner kommer kontinuerligt att genomföras på Barn och fritidsprogrammet och då kommer detta undersöknings resultat vara ett underlag att utgå ifrån.

2. Konfidentialitetskravet; Samtliga i undersökningen skall ges konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras så att utomstående inte kan ta del av dem. I min undersökning har jag både vad gäller respondenternas svar och den information om personer som deltar i undersökningen avidentifierats så att detta potentiellt inte skall kunna gå att kännas igen av andra.

3. Samtyckeskravet; Deltagarna i min undersökning har haft rätt att själva bestämma över sitt deltagande. Efter att aktuella personer tillfrågats har jag utgått ifrån deltagarnas egen inställning och vilja att delta i undersökningen.

4. Nyttjandekravet; Jag har upplyst deltagarna om att uppgifter som samlats in i intervjuerna enbart kommer att användas för denna intervjuundersöknings ändamål.

- 23 - 6.6 Reliabilitet och validitet

Enligt Kvale (1997) avgörs en intervjustudies tillförlitlighet (reliabilitet) med tanke på vilken person det är som intervjuar. Kvale (1997) poängterar också hur viktigt det är att intervjuaren ser till så att den information som samlats in också uppfattats på rätt sätt. För att leva upp till det som Kvale (1997) hävdar gällande reliabiliteten har jag i intervjuerna använt mig av återkopplingsmetoden, det vill säga jag har med motfrågor och följdfrågor följt upp och kontrollerat att jag verkligen förstått det intervjupersonerna säger som svar till respektive fråga i undersökningen. Reliabiliteten anser jag vara hög avseende intervjupersonernas svar, då en noggrann kontroll och tolkning av

intervjupersonernas åsikter och upplevelser kunnat genomföras i samband med och i uppföljningsarbetet av intervjuerna. Intervjuerna har jag genomfört själv och

intervjupersonernas svar har både skrivits ner och spelats in på band i samband med genomförandet. Detta är ytterligare en anledning till tillförlitligheten i de

intervjuresultat som går att läsa om i resultatdelen i denna studie. Det har funnits

möjligheter att genomföra en systematisk kontroll av de svar som samlades in med hjälp av intervjuerna.

När det gäller den statistiska generaliserbarheten gällande undersökningen kan

tillförlitligheten här diskuteras. Hur representativ är egentligen undersökningen då det gäller det resultat som går att läsa om med tanke på alla de elever som går sista året på BF? Totalt sett kan i detta sammanhang nämnas att i dagsläget går det ca ett hundra tjugofem elever på BF och på den skola i södra Sverige där jag genomfört intervjuerna. I jämförelse med den kvantitativa undersökningsmetoden så anser jag att denna

kvalitativa undersöknings innehåll motsvarar en innehållsmässigt hög tillförlitlighet. Graden av upplevelsen av känslan av motivation i sitt lärande och som tidigare också nämnts kan med hög tillförlitlighet inte mätas kvantitativ utan förmedlas istället kvalitativt genom deltagarnas egna åsikter och uppfattningar.

I och med att jag utfört en hel del intervjuer i tidigare studier respektive

forskningssammanhang och därmed fått erfarenhet av intervjumetoden och att ställa följdfrågor anser jag att detta bidrar till att försäkra undersökningens validitet, det vill säga att studien undersöker det den har för avsikt att undersöka.

- 24 -

Svaren motsvarar det som jag enligt undersökningens syfte har för avsikt att ta reda på och det som går att utläsa i resultatredovisningen av studien vittnar ytterligare till uppfyllandet av tillfredsställande validitet. Att det resultat som studien visar svarar mot det frågeställningar som ställts enligt intervjuformulär (bilaga1) och frågeställningarna till syftet med studien är ytterligare tecken på tillfredsställande validitet.

7. Resultat

Resultaten redovisas med koppling till syfte och frågeställningar och utifrån en

indelning i olika rubriker utifrån de frågeställningsområden jag använt mig av och som resulterade till de svar jag fick in gällande intervjuerna.

7.1 Elevernas tolkning av intresse och motivation för att gå till skolan

Intervjuerna i undersökningen inleddes med frågan som handlar om elevernas känslor gällande intresse och motivation av att gå till gymnasieutbildningen på Barn och

fritidsprogrammet. Frågeställningen visade sig ge relativt lika svar oberoende av vilken kategori av elev som blev intervjuad.

Eleverna känner intresse och motivation för att gå till gymnasiet och Barn och fritidprogrammet enligt följande svar:

- Trevliga klasskamrater - Engagerade lärare

- Utmanande och intressanta/spännande kurser

- Att lusten att lära sig något väcks genom att lärarna bidrar till att göra ämnet intressant - Att kunna se tydliga mål med skolarbetet

- Att skolan erbjuder en varierad undervisning - Då utrymme för att tillämpa kunskap praktiskt ges

- Att genom praktik kunna se ett tydligt samband med studierna och kommande arbetsliv.

Här upplevs att lärarna låter eleverna knyta an till verkligheten utanför skolan genom att de i arbetsuppgifter får möjligheten till att söka sig ut i samhället och göra tillexempel intervjuer och studiebesök.

- 25 -

Detta säger eleverna är extra värdefullt i undervisningen och detta pedagogiska arbetssätt bidra till att kurserna och utbildningen som helhet blir mer intressant och motiverande.

Den praktik eleverna genomför under utbildningen bidrar också enligt eleverna i intervjustudien till att få insikt i gymnasiestudiernas betydelse för förberedelse inför kommande yrkesliv.

De faktorer som räknats upp här ovan är enligt eleverna de viktigaste och mest

avgörande faktorerna som påverkar motivationen i lärandeprocessen i skolan. Här följer nu exempel på hur elever uttryckte sig då de svarade på frågan om motivation och intresse av att gå till gymnasieutbildningen på BF. Citaten genom hela

resultat-redovisningen grundar sig på elev som är studiemotiverad, högpresterande och har hög närvaro respektive elev som har låg prestationsnivå, uttrycker skoltrötthet och har låg närvaro.

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

De trevliga lärarna och kompisarna motiverar mig att gå till skolan. Att jag trivs med lärarna och kompisarna och att jag valt ett gymnasieprogram jag är intresserad av motiverar mig mest av allt. Samtidigt är jag glad över att jag från början satsade på studierna för det har lett till att jag lyckats bra både i skolan och på praktiken och att jag redan vet att jag har jobb nu i sommar efter att jag tagit studenten. Särskilt bra har varit att lärarna lyssnat på oss elever och att vi elever fått mycket tid att praktisera det vi lärt oss. Praktiken i utbildningen har varit speciellt utvecklande för mig.

Lågpresterande, skoltrött elev med låg närvaro

Jag har inget att klaga på för jag har trivts och klasskompisarna och lärarna på BF är en stor anledning till detta. Inte i heller kan jag säga något om att jag valt fel program trots att jag inte haft mycket motivation till att ta tag i skolarbetet. Det är först nu i trean som jag inser att jobb och kanske att jag någon gång skall läsa vidare efter gymnasiet kräver att man är närvarande och satsar på skolan för att få bra betyg och meriter. Trots att skolarbetet och kursens upplägg intresserat och motiverat mig gick jag ofta min egen väg utan att bry mig om vad det betydde för mig själv och mitt skolarbete. Jag har nog egentligen aldrig varit motiverad till att arbeta i skolan och tyvärr har jag för sent insett att jag borde tagit denna chansen på BF.

- 26 -

Min mentor har satt upp mål för studierna tillsammans med mig och hjälpte till att hitta en planering för veckan som passade mig. Utan mina lärare och min mentor hade jag inte klarat det så bra som jag ändå har gjort.

7.2 Arbetsmiljön på programmet relaterat till motivation

Eleverna i undersökningen säger att de känner en ökad motivation då det skapas valmöjligheter vad beträffar i vilken lokal de skall genomför sitt skolarbete i.

Denna möjlighet har upplevts som otillfredsställande då eleverna blivit omotiverade då de som de uttrycker sig har känt sig ihoptryckta. Det har inte funnits tillräckligt med plats och de har inte vetat var de tillexempel skall kunna genomföra sina studier på studiepassen. Studiepass är den tid i skolan där det inte bedrivs någon aktiv lärarledd undervisning, utan enligt elevernas scheman har de under denna tid självstudier avseende deras olika kurser. Lärarna är inte i tillräcklig utsträckning tillgängliga för handledning och att kunna förklara det som upplevs som otydligt för eleven. Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre genom att lokalerna efterhand anpassats till elevernas behov av att veta var de skall bedriva sina studier då de inte har lärarledd lektion på schemat. Tillgången till datorer och att i en tyst arbetsmiljö få möjligheten att utföra sitt skolarbett ökar enligt eleverna motivationen. När det gäller arbetsmiljön framgår det att eleverna inte finner den arbetsro som de är i behov av. Detta beror enligt dem på att det inte finns några direkt fungerande arbetsplatser där den kan får vara ifred och arbeta i lugn och ro. En del elever spelar högt på datorerna så att det stör

koncentrationen.

Eleverna svarade att motivationen ökar då de upplever sig trygga i sin arbetsmiljö. Att uppleva trygghet i skolan beror enligt de intervjuade på hur förstående, stöttande och förklaringsbenägna lärarna är gentemot eleverna. Att känna sig respekterad av de andra eleverna och att lärarna ger sig tid till att stötta, förklara och visa förståelse för elevernas studiesituation är enligt eleverna avgörande för upplevelsen av motivation och lusten att lära sig

- 27 -

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

Det mest jobbiga i studiemiljön är att regler gällande hantering av datorer och ljudnivån under arbete med arbetsuppgifter i skolan inte respekteras av en del elever. Jag hade önskat mer disciplin och tydlighet ifrån lärarna för att åstadkomma en märkbar förändring här. Ibland har det känts extra tufft då jag visat att jag verkligen vill att studierna skall fungera för mig i skolan.

Här har jag ibland saknat stöttning och att lärarna förklarar innebörden av hur vi elever tillsammans kan skapa en god lärandemiljö. Vi är tyvärr också för ”trångbodda” på BF, men här har lärarna agerat positivt och bidragit till att vi fått fler arbetsplatser.

Lågpresterande, skoltrött elev med låg närvaro

Arbetsmiljön i skolan är för det mesta bra. Jag får mest gjort i skolan och jag är beroende av någon som hjälper mig med skolarbetet. Onsdagarnas studiepass har jag ingen stöttning ifrån lärarna och då stannar jag oftast hemma i stället och då blir inget gjort. Jag är extra känslig för störande ljud och att vissa elever spelar högt på

datorerna medverkar till att jag inte kan koncentrera mig. Ibland känner jag mig utanför för att jag inte upplever att jag kan lika mycket som de andra i klassen.

7.3 Den sociala trivseln och gemenskapen i relation till motivation

Här anger eleverna att de upplever en viss form av familjär anda. Lärarna ser eleverna på ett tillfredsställande sätt och de får alla känslan av grupptillhörighet. De löser bland annat uppgifter tillsammans i grupp och de upplever att de har roligt tillsammans med sina kurskamrater.

Lärarna verkar enligt eleverna ha ett bra samarbetsklimat, vilket gör att det bidrar till ökad social trivsel och att man som elev känner sig mer motiverad till sina studier. Att ha roligt tillsammans med skolkamraterna och lärarna främjar känslan av motivation enligt samtliga intervjuade elever. Något som poängterades som motivationshöjande är att få uppleva att man blir respekterad för den man är och att inte känna sig utanför. Upplevelsen av att känna att man i en grupp är betydelsefull och få vara med och bestämma och påverka och aktivt bidra till lösningar gällande arbetsuppgifter är viktigt för fortsatt intresse och känsla av motivation. Enligt intervjuerna framgår det att

- 28 -

att de respekteras och att de känner sig delaktiga och att eleverna tar hänsyn tillvarandra gällande skolarbetet. Samtidigt som de tycker detta de intervjuade att lärarna på BF spelar en mycket stor roll för den sociala trivseln. Aktiva och positiva lärare som både har och aktivt visar sin förmåga att medverka till utvecklingen av social gemenskap och ökade förutsättningar för att eleverna skall få de rätta utbildningen, är enligt eleverna en viktig avgörande faktor till att öka elevernas intresse och motivation.

För att återvända till föregående frågeställning kring arbetsmiljön finns här brister som påverkar koncentrationen och möjligheten att finna en lugn och studiemotiverande arbetsmiljö.

Lärarnas engagemang och förhållningssätt till eleverna gällande denna problematik anser eleverna här vara avgörande för att en förändring avseende studiemiljön till det bättre skall kunna ske. Tyvärr förekommer det en hel del ”ögontjäneri” gällande detta problemområde, vilket eleverna säger sig själv inte borde få finnas på gymnasiet. Studiemotiverad och högpresterande elev med hög närvaro

Vi har i vår klass bra gemenskap och vi trivs med varandra. Våra lärare är extra duktiga här och har hjälpt mig och gett hela klassen ”verktygen” för att kunna fungera bra tillsammans. I början av utbildningen var det svårt att få gehör för att vilja satsa på att nå höga resultat ifrån andra elever i min klass. Lärarnas arbete med oss elever för att trivas och tillsammans som grupp nå kursmålen har varit särskilt positivt. Ibland har jag upplevt mig lite utanför på grund av min höga ambition att satsa på skolarbetet, men min mentor, mina lärare och mina handledare på praktiken har bidragit till att jag känt motivation. Jag har förutom det ibland oroliga och stökiga arbetsklimat i klassen trivts väldigt bra.

Lågpresterande, skoltrött elev med låg närvaro

Den sociala gemenskapen på BF kan enligt mig inte bli bättre. Lärarna bryr sig verkligen om oss elever. Jag trivs bland annat bäst då jag själv får välja var jag skall genomföra mitt skolarbete. Detta har ställt till det för mig för jag har ofta hamnat utanför klassen och haft svårt att samarbeta i grupp. Lärarna har försökt hjälpa till, men det har hos mig mest upplevts som att bli tillrättavisad. Jag förstod inte att det de gjorde var för mitt eget bästa. Jag har ibland haft svårt för att koncentrerar mig och arbeta med skolarbetet, men mina klasskamrater och mina lärare och inte minst min

- 29 -

mentor har varit extra betydelsefulla här. Utan den positiva relation till lärarna, klasskamraterna och min mentor hade jag nog inte orkat fullfölja mina studier.

7.4 Elevernas egna intressen och aktiva deltagande som grund för kursplanering Intervjuerna visar att det upplevs som att elevernas egna intressen kommer till sin rätt i vissa kursen och att det beror på vilken lärare som de undervisas av. När det gäller upplägg och planering av en kurs tycker ingen att det skall lämnas fritt till eleverna i total samverkan med läraren/lärarna. Istället tycker samtliga att det är lärarnas uppgift att förbereda en viss struktur och presentera förslag på upplägg vid start av en kurs eller ett temaområde. Lärarna upplevs som väl förberedda när det gäller att skapa en positiv start på en kurs och temaområde och denna grund tycker eleverna är avgörande för hur de skall kunna väva in sina egna intressen och förslag på planering för att komma i gång med hur de tänker gå till handling och börja arbeta i kursen/temaområdet.

När det gäller elevernas intressen och aktivt deltagande i skolarbetet är det däremot mycket viktigt att lärarna är lyhörda och tar hänsyn till elevernas synpunkter på hur de tänker arbeta i kursen. I intervjuade tar elever här upp problematiken med att de är så olika gällande deras förmågor då de arbetar med sitt skolarbete. Här nämns också att lärarna bör ta hänsyn till och tillmötesgå elevernas val av arbetssätt då de löser en arbetsuppgift. Det får inte enligt dem bli så att en elevs intresse för studierna ”släcks” på grund av att endast ett arbetsätt som tillexempel skriftlig inlämning används.

Här följer en del av elevernas egna ord gällande intresse och deltagande gällande kursplanering.

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

Det mest jobbiga är att det är så många kurser på gång samtidigt och hade det varit skriftliga prov i alla kurser och att jag inte fått vara med och planera hade jag nog inte orkat motivera mig. Lärarna lyssnar på mig då det gäller önskemål om hur jag ser på en arbetsuppgift och hur jag tänkt arbeta med en kurs. Att jag tar initiativ till att planera och komma med förslag hur jag vill arbeta tror jag lärarna vill se mer av hos oss elever. Det är ofta svårt att få alla i en elevgrupp att göra det de skall och det känns jobbigt. Att både motivera sig själv och behöva se till att gruppens arbete går framåt gör mig ibland ledsen och trött. Det känns liksom hopplöst att alltid behöva mana på de andra, men jag vill ju få bra betyg.

- 30 -

Min motivation och intresse för nya arbetsuppgifter ökar då jag uppnått bra studieresultat. Det är det att få beröm och att få höra att man lyckats bra som mest motiverar mig.

Här skiljer det sig mycket åt beroende på vilken lärare jag har. Vissa lärare lyckas skapa intresse och motivation hos alla eleverna, medans andra inte förmår skapa detta och då drar det tyvärr ner mitt egna intresse och den dåliga stämningen i elevgruppen blir för stark. Här gäller det för lärarna att kunna hitta varje elevs intressen och variera sitt sätt att låta oss elever lösa uppgifterna på i en grupp. Ofta kommer jag i konflikt med andra elever för de verkar lata och gör inte sin skriftliga del i t ex ett grupparbete. Här saknar jag ibland lärarnas engagemang och vilja till att tillsammans med oss elever hitta en positiv ansvarsfördelning inom varje elevgrupp.

Lågt presterande, skoltrött elev med låg närvaro

Personkemin för mig i min relation till lärarna är avgörande då jag skall förmå mig intressera mig för skolan. Lärarna är viktiga här att skapa intresse hos oss elever och få oss att engagera oss i skolarbetet. Det har blivit bättre nu än det var i ettan och tvåan då det gäller hur lärarna tillsammans med oss elever undersöker vilka intressen och kvaliteter vi elever har. Tillexempel är jag en praktiker och har väldigt svårt för att motiverar mig att redovisa uppgifter med omfattande skriftliga inlämningar. Intresset och motivationen och att ta ansvar ökar hos mig då jag kan välja att redovisa med t ex hemtenta, rollspel, muntliga redovisningar och att visa min kunskap praktisk genom att förbereda och leda övningar som motsvara kursmålen. Jag tycker det är en skyldighet att lärarna ger eleverna möjligheter att redovisa på ett sådant sätt som gör att varje enskild elev kan känna sig duktig. Jag har tillexempel fått IG i kurs där detta inte alls fungerade.

En del elever är betydligt mer praktiskt lagda och utvecklar självförtroende och intresse för sina studier om de bemöts på ett för dem anpassat upplägg i en kurs. Det får alltså inte bli så att eleverna utvecklar en känsla av att studierna känns enformiga på grund av för många arbetsuppgifter som liknar varandra i olika kurser.

Det får enligt de intervjuade inte bli omotiverat och ointressant att fokusera på

innehållet och den kunskap som är meningen att de skall utveckla i sitt lärande. Det kan ibland bli så att en arbetsuppgift görs enbart för att den måste göras och enbart för att eleven vill få ett betyg i en kurs. Detta lärande enligt denna intervjustudie motverkar

- 31 -

elevernas utveckling av intresse för att arbeta sitt skolarbete. Eleverna upplever att deras lärare är lyhörda och tillmötesgår elevernas önskemål om val av arbetsformer och egna förslag på hur de tänkt lösa en arbetsuppgift.

Eleverna efterfrågar här en professionell handledning och dialog med lärarna vilket de inte alltid upplevs som de får på grund av att lärarna ofta är inkopplade på många olika kurser samtidigt. Eleverna tycker att lärarna borde kunna få utrymme till mer tid till handledning och avstämningar med olika elevgrupper.

Dialogen och mötet mellan eleverna och lärarna anses i intervjustudien bidra till ökad förståelse för elevernas egna intresseområden och som de då får större möjlighet att använda sig av i sitt lärande i skolan.

7.5 Lärarrollen och lärarens tillgänglighet i relation till motivation

En av de viktigare faktorerna för att motivera eleverna anses vara lärarens engagemang och förmåga att ta hänsyn till elevernas intressen och behov. Att lärarna är tillgängliga så att eleven får den handledning och förtydligande som behövs förklaras av samtliga intervjuade som väldigt viktigt för fortsatt utvecklig av intresse och motivation.

Deltagarna i intervjustudien uttrycker sig och säger att de upplever en hög tillänglighet bland sina lärare. De upplever sig som att de blir sedda och att lärarna verkligen bryr sig om hur det går med skolarbete. Samtidigt som de tar upp det viktiga med att lärarna har engagemang och förmågan att se varje elevs individuella behov, säger

intervjupersonerna att den mest avgörande faktorn är deras egen inställning och inre ”motor” för att utveckla motivation. Oavsett om jag ställde denna fråga till den högpresterande, studiemotiverande eleven, omotiverade och lågpresterade eleven, eleven med hög respektive låg närvaro fick jag som svar att det som mest avgör hur skolresultatet blir är elevens egen inställning och inre motor .

Jag satt inte bara där för att inte göra någonting utan jag intalade mig själv att den enda som egentligen kunde avgöra hur skolarbetet utvecklade sig var jag själv. De initiativ och framsteg jag gjorde har jag blivit handled och fått ”stöttning”i att kunna genomföra, men den som jag skall tacka mest av allt är mig själv för att jag agerade och tog det ansvar som krävdes av mig för att lyckas.

- 32 -

7.6 Att se nyttan med studierna i relation till annat i livet, kommande yrkesliv och motivation

Eleverna tycker att nyttan med gymnasiestudierna framförallt är att förbereda sig för kommande yrkesliv och att skaffa sig betyg och behörighet för vidare studier på tillexempel högskola. I varje enskild intervju med respektive elev var alla väldigt medvetna om att gymnasiestudierna är väldigt viktiga och leder ofta till ökade möjligheter till kontakter inom yrkeslivet och på så sätt större möjligheter till arbete. Utmärkande gällande intervjuundersökningen är att eleverna tycker gymnasiet är viktigast just nu, men att de upptäckt detta lite väl sent och först nu i år tre har de börjat fatta vad som krävs för att lyckas bra.

Något som kan vara svårt att välja bort är sådant som kan inverka negativt på resultatet med studierna. Det de nämner då är träning som tar för mycket av deras tid ,

datoranvändning i form av dataspel, facebook , film och allt för mycket surfande på Internet.

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

Det är skolan som kommer som nummer ett i mitt liv just nu. Jag vill såklart få så bra betyg som möjligt och därför gör jag också det som behövs och krävs av mig . Ibland blir det bra och ibland talar lärarna om vad som inte var så bra och vad som jag behöver tänka på nästa gång. Detta är mycket viktigt tycker jag och lärarna har en viktig uppgift här att upplysa eleverna om vad som krävs för att uppnå höga betyg. Ibland kan jag ärligt erkänna att jag kan bli skoltrött, men jag drivs av att nå höga resultat och jag vill innerligt verkligen lyckas med mina studier. När jag känner mig skoltrött kan det ibland bli lite mycket användning av facebook, att jag ser på film eller ägnar mer tid åt att umgås med kompisar och att jag tränar mer. Detta med andra intressen som kompisar, film, träning, facebook har aldrig varit något som inverkat negativt på mina studier. Jag tror mycket på att det är jag själv som vill som är

avgörande för det resultat gällande studierna som jag i verkligheten lyckas uppnå. Vill jag inte så fungerar det ju i heller inte.

- 33 - Lågt presterande, skoltrött elev med låg närvaro

BF är absolut en bra utbildning. Jag vill jobba med människor i framtiden, kanske på förskola, som lärare, inom äldreomsorgen eller inom LSS verksamhet. Jag är också intresserad av att kunna jobba som brandman eller polis. Tyvärr har jag inte riktigt insett nyttan och allvaret med gymnasiestudierna som avgörande för vad jag skall göra sen som att arbeta eller behöva studera vidare. Jag önskade att jag insett detta tidigare och inser först nu att gymnasiestudierna är viktiga för mig. Tyvärr har andra intressen som kompisar, festa, träning och att spela datorspel tagit för mycket av min tid och som jag istället skulle lagt ner på mina studier. BF har jag ändå att tacka för att jag kommer att ha jobb direkt efter studenten. Jag skall jobba både på ålderdomshem och lite som fritidsledare på en fritidsgård för ungdomar. Utan gymnasiet hade jag ju nog inte fått denna möjlighet

7.7 Trivsel i skolan jämfört med praktik i relation till motivation Eleverna tar här upp att den stora skillnaden på praktik och studierna är de

arbetsuppgifter i skolan som innebär ökad arbetsbelastning och krav att prestera i olika kurser. På praktiken säger de att de kan fokusera tydligt på sina arbetsuppgifter.

Praktiken känns mer motiverande då man får känslan av att utföra ett intressant och nyttigt arbete.

I skolan tycks kraven på eleverna vara så höga att det kan leda till för hög arbetsblastning och ökade krav på eleverna att prestera utan i många fall direkt uppfattning av elevernas förmågor, intressen och förutsättningar att kunna genomföra skolarbetet. När eleverna är på praktik utvecklas inte den upplevelse av stress som kan utvecklas i skolan med de olika krav på prestation i olika kurser som pågår samtidigt. Undersökningen pekar också på att de lär sig bättre genom att utföra arbetsuppgifter praktiskt.

Den sociala gemenskapen och att träffa sina klasskamrater i skolan saknar eleverna då det ibland kan kännas ganska så ensamt att vara ute på praktik. Detta är enligt

intervjustudien den enda anledning till negativ inverkan på motivationen gällande praktiken.

- 34 -

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

I skolan blir jag ofta stressad och känner att jag inte hinner med det som krävs av mig. Den största skillnaden om jag jämför praktiken med det jag gör i skolan är att jag känner mig betydligt mer i balans och jag är inte så stressad när jag praktiserar. När jag har praktik kan jag koncentrera mig på praktiken under dagen och sedan när jag kommer hem kan jag koppla ifrån tankarna på skola och praktik och göra annat som t ex träna, träffar kompisar eller bara koppla av och titta på TV utan att känna dåligt samvete. När jag är i skolan går det liksom aldrig att koppla ifrån studierna utan det är hela tiden något som jag tror att jag glömt göra och det stressar mig mycket.

Lågt presterande, skoltrött elev med låg närvaro

Jag har klarat all min praktik med goda omdömen och det beror nog på att jag fått en motivationskick av att alla de handledare jag haft ute på praktik och som berömt mig mycket. Jag känner mig betydligt mer motiverad då jag praktiserar än då jag går i skolan. Jag önskar att skolan hade varit med inriktad på praktiskt arbete och att det inte varit så högt tempo och så många kurser att läsa på en och samma gång. Det är stor skillnad på hur jag klarar kursmålen på praktiken och hur jag klarar dem i skolan och det tror jag mycket har att göra med att min motivation höjs betydligt då jag är på praktik.

7.8 Samverkan mellan olika lärare och att kunna se ett samband i utbildningen mellan de olika kurserna i relation till motivation

Att få möjligheten till att se ett tydligt samband mellan olika kurser i gymnasiestudierna upplevs som att ha stor påverkan på elevernas motivation i skolarbetet. De intervjuade anser här att de ser ”den röda tråden” genom att de ser hur lärarna samarbetar i

lärarlagen och planerar innehållet i arbetsuppgifter i kurser så att det blir ett tydligt sammanhang mellan olika kurser. Detta främjar den motivation som eleverna utvecklar i relation till det arbete som skall genomföras i skolan. Det som upplevs som negativt här enligt de intervjuade är att de möts alldeles för ofta av arbetsuppgifter i olika kurser som liknar varandra. Det upplevs att en del arbetsuppgifter hade kunna planerats utifrån olika kursers kursmål på ett mer tydligt och motivationsbidragande sätt avseende den enskilde elevens arbete med de olika arbetsuppgifterna.

- 35 -

I intervjustudien framgår också att detta med genomförande av olika arbetsuppgifter framkallar en viss form av stress på grund av att det blir mer fokus på kvantitet (antalet arbetsuppgifter) istället för fokus på innehåll och kvalité gällande elevernas skolarbete. Här känner eleverna att det behövs utvecklas en tydligare dialog och utvärdering av hur skolarbetet framöver skall utvecklas för att motivera dem i deras lärande.

Studiemotiverad, högpresterande elev med hög närvaro

I den omfattning som jag arbetat med olika arbetsuppgifter känns det just nu som att jag aldrig mer vill studera. Lärarna vill ibland inte riktigt lyssna på att de borde planera mer utifrån mig som elev. Ofta hopar allt sig och både inlämningsuppgifter,

redovisningar och prov i olika kurser skall genomföras i samma vecka. Detta gör mig stressad och jag pressar ofta mig för hårt och det leder till att jag mår dåligt, blir orolig och jag sover emellannåt dåligt.

Lågpresterande, skoltrött elev med låg närvaro

Det känns som att jag aldrig blir klar med något av det jag startat med. Detta gör mig omotiverad och jag orkar inte ta tag i nya arbetsuppgifter. Lärarna och skolan försöker stötta och hjälpa mig, men det blir bara för mycket. När proven och arbetsuppgifterna blir underkända tappar jag lusten och skolan blir något jag helst inte vill vara i . Jag längtar då till att det blir lov eller helg nästan varje dag. Att jag känner så här beror nog mest på mig själv för jag skjuter ofta upp saker som skall göras gällande

skolarbetet och det blir inte bra. Det är enligt mig för mycket att göra i skolan jämfört med då jag tillexempel praktiserar. Praktiken fungerar alltid bra och därför borde lärarna i skolan se över den mängd av uppgifter och prov som vi elever måste förbereda oss för.