Hur skulle myran må? - En intervjustudie om hur djur framställs och används i utbildningssyfte

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur skulle myran må?

En intervjustudie om hur djur framställs och

används i utbildningssyfte

An interview study

about

how animals are portrayed

and used for educational purpose

Dejla Krcic

Milica Peric

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Datum för slutseminarium (2020-09-08)

Examinator: Martin Berzell Handledare: Annika Rosén

3

Förord

Inledningsvis vill vi tacka alla förskollärare som valt att medverka i denna studie och som varit villiga att dela med sig av sina erfarenheter och information som vi fått användning för i vår studie. Ansvarsområden i studien var uppdelade. Dejlas ansvarsområde var främst den tidigare forskningen och att beskriva och analysera vår insamlade empiri ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Ansvarsområdet Milica hade hand om var att beskriva metoden och Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt att analysera intervjuerna ur detta perspektiv. Dessa stycken presenterade vi sedan för varandra och gick igenom eventuella funderingar samt gav respons till varandra för bäst möjliga resultat.

Vi vill även passa på att tacka vår handledare som varit tålmodig kring komplikationer under skrivtiden, för bra handledning och diskussioner. Ett stort tack till våra familjer och våra vänner som stöttat oss under denna period.

4

Abstract

Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och har ett sociokulturellt- och läroplansteoretiskt perspektiv för att undersöka hur djur framställs i förskolan samt hur de kan användas som pedagogisk resurs. Studien är baserad på enskilda intervjuer med fyra förskollärare. Till studien bidrar förskollärare med information med egna erfarenheter, arbetssätt och förhållningssätt som vidare analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom läroplansteori och det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien påvisar att djur är en stor del av förskoleverksamheten och att djur används flitigt vardagligen genom lek för att bland annat utveckla empati hos barn. I uppsatsens diskussionskapitel diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskningen nämnd under studiens fjärde kapitel. Uppsatsens sista kapitel ger förslag på fortsatt forskning inom ämnet av djurstudier.

Nyckelord: Proximala utvecklingszonen, mediering, läroplansteori, Läroplan, realiseringsarena och transformeringsarena.

5

Innehållsförteckning

3.1 Syfte och frågeställning 8

4. Tidigare forskning 9

5. Teoretisk referensram 12

5.1 Läroplansteori 12

5.2 Det sociokulturella perspektivet 14

6. Metod 17

6.1 Genomförande av empiriinsamling 18

6.2 Metoddiskussion 19

6.3 Forskningsetik 19

7. Analys och resultat 21

7.1 Resultat 27

8. Diskussion 28

8.1 Yrkesrelevans 29

8.2 Förslag på fortsatt forskning 29

9. Litteraturlista 30

6

1. Inledning

Som barn födda i, vad som i folkmun kallas för, forna Jugoslavien var djur i helhet en central del av uppväxten. Djur användes inte endast som föda, utan även deras biprodukter kom till användning vid annan tillverkning, till exempel mormors stickade strumpor. Det naturliga i vår vardag har så långt vi kan minnas varit centrerade kring någonting i djurvärlden, vare sig det handlar om köttfärsen i kåldolmarna, delikatessostar på brickan eller den åsna man sett dra en skottkärra fylld med hö i 35 graders värme. Först när vi blev äldre men framförallt började få större insikt i djurs levnadsvillkor började vi ifrågasätta det “naturliga” förhållningssättet till djur som vi blivit inlärda. Är det moraliskt rättfärdigat att mata, leka- och kramas med en hund men vägra släppa in den i hemmet?, tänkte vi. Ska det vara såhär? Gör vi fel i att gå emot något som lärts ut i generationer?

Förhållandet mellan människor och djur erbjuder mycket intressant forskningsmaterial. Det har utvecklats en helt ny vetenskapsgren som kallas för djurstudier (animal studies). Denna vetenskapsgren handlar om att undersöka hur vi människor uppfattar icke mänskliga djur och hur dessa uppfattningar förändrats genom åren, diverse kulturer och tankesätt. Mänskliga rättigheter har utvecklats och då har vi ställt oss frågan om vilka rättigheter djuren har i vårt samhälle samt på vilket sätt djuren presenteras.

7

2. Bakgrund

Första steget inom det svenska skolsystemet är förskola. Det är detta steg som lägger grunden för det lärande som sedan fortsätter i grundskolan och i gymnasiet. I Sverige är förskolan inte obligatorisk men erbjuds till alla barn mellan ett till sex år. Tanken är att förskolan ska vara lärorik, ge barn möjlighet att utforska, skapa både enskilt men även i grupp med andra barn och vuxna. Förskolans personal består av bland annat förskollärare som ansvarar för att förskolan ska följa Läroplanens riktlinjer och rekommendationer. Det finns även barnskötare som tillsammans med förskollärarna utformar en pedagogisk verksamhet (Läroplanen för förskola 98/18).

Ett viktigt styrdokument i förskolan kallas för Läroplan för förskola och skrevs 1998. Med jämna mellanrum revideras detta styrdokument och den versionen som är aktuell för vår undersökning reviderades 2018. Läroplan för förskola 98/18 benämns i denna studie som Läroplanen.

2.1 Läroplanen (98/18)

Läroplanen, enligt SKOLFS (1998:18) är ett dokument som skapats med en tydligt formulerad värdegrund där barnen i förskolan bland annat önskas sträva efter att medverka i och skapa ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle.

Enligt Skollagen 1 kap. 4§ ska förskolan förmedla och visa respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. En av förskolans uppgifter är att sträva efter att barn önskas att bland annat erhålla och utveckla kunskaper och värden samt främja barns lust för ett livslångt lärande (a.a.)

Läroplanen (98/18) är ett styrdokument som förskollärare har i åtanke vid utformningen av förskoleverksamheten (a.a.) Delen i Läroplanen som är väsentlig för vår uppsats är dess nämnande av djur. “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.” (Lpfö 98/18 s.10)

8

3. Problemformulering

Vid närmare undersökning av Läroplanen fann vi att begreppet djur nämns endast en gång. Detta ledde till att vi valde att granska hur stor vikt djur har i förskoleverksamheter. Djur är en självklar del av vår vardag samt att det finns en del forskning som visar vad djur tillför hos människor. Då ansåg vi att det är viktigt att se efter i förskolans styrdokument, vilka riktlinjer om djur presenteras för förskolepersonal. Det är förskollärare som har störst inblick i förskolan och genom intervjuer om deras erfarenheter och tillvägagångssätt att arbeta med djur kan vi få ta del av hur dessa framställs. Vårt syfte presenteras i nästa stycke tillsammans med två frågeställningar som vi kommer att besvara i studiens analyskapitel.

3.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att närma oss och förstå människans synsätt på djur, relationen till djur samt vilken djursyn som präglar förskolan. De två frågeställningarna vi format och valt att besvara är:

Hur framställs djur på förskolor?

Hur används djur som en pedagogisk resurs?

9

4. Tidigare forskning

Det finns inte många studier som i större omfattning har undersökt på vilka sätt djur framställs i förskolan. Detta har gjort det aningen problematiskt att kartlägga tidigare forskning. Företrädesvis är följande studier gjorda av utländska forskare i deras respektive länder. Valet av dessa studier är föranlett av att de lyfter interaktion mellan människor, mer specifikt barn, djur och vad detta kan resultera i. Den första studien som vi kommer deskriptivt redogöra för undersöker hur barn som har erfarenhet av att sköta om husdjur interagerar med människor samt interaktionen mellan dessa barn och andra främmande djur. Studien beskriver hur detta kan utveckla barns socioemotionella förmåga att förstå andra människors perspektiv. Den andra studien lyfter bland annat formningen av barns etiska förmåga i vardagliga möten med omvärlden samt pedagogernas ställning i denna utformning. I den tredje och sista studien framhävs hur barns etiska förmåga formas i deras vardagliga möten med omvärlden och vilket budskap bland annat barnböcker, barnsånger och digitala verktyg förmedlar till barnen. 

“The Effects of Animals on Children's Development of Perspective-Taking Abilities” (2010) or en studie skriven av den amerikanska forskaren Mika Maruyama. Hon behandlar frågeställningen om hur barns förmåga att känna empati för människor och djur påverkas av interaktion med djur i tidig ålder. Maruyama (2010) använde sig av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod i form av enkäter och intervjuer för att samla empiri till sin studie. Till denna studie utfördes intervjuer och enkäter som fylldes i av barn mellan åldrarna 10-14 år med frågor avseende deras syn på djur. Frågor som ställs i denna studie lyfter barnens attityder till djur, djurskötsel och hur samtalet kring djur lyfts i hemmet (a.a). Maruyama (2010) har använt sig av tre teorier i sin studie, Piagets kognitiva utvecklingsteori, Selmans uppfattning/version av  Piagets teori “perspective-taking theory” och slutligen Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Hon menar att flera utvecklingsteorier kan vara användbara för att förklara förändringar som resultat från barns interaktion med djur.  Resultatet som denna studie presenterar är att barn som i tidig ålder haft regelbundna interaktioner med djur och speglat pedagogernas djursyn som kännande samt levande varelser som man bör värna om och respektera har lättare att utveckla empatiska relationer till människor (Maruyama, 2010). Resultaten har även visat att barn som haft husdjur att sköta om och ta ansvar för i sina yngre år har en bredare social men även kognitiv utveckling än de barn som inte behövt värna om husdjur (a.a). 

10

Den andra studien är en svensk studie vid namn “Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag” (2010). Denna studie undersöker och forskar kring främjandet av barns etiska förmågor med hjälp av naturen, specifikt djur. Halvars-Franzén (2010) undersöker bland annat vilka möjligheter som presenteras för barn att kunna utveckla sina etiska reflektioner samt hur barnens tankegång och etiska överväganden påverkas av pedagogernas ställningstaganden (a.a.). 

Ett exempel på etiska resonemang som Halvars-Franzén (2010) behandlar i sin studie är ett möte barnen hade med naturen. En spontan utforskning utbröt bland barnen i form av att de granskade larver och grodor och byggde bon åt djuren som de uppmärksammat i skogen. I dessa stunder uppstod frågor och diskussioner samt resonemang av barnen själva, som till exempel vilka egenskaper diverse djur har och på vilket sätt dessa ska behandlas (a.a.). 

De teorier som användes i studien för att utforska vilka signaler barns medier såsom böcker eller sånger sänder ut och att barn och vuxna bör ompröva vad dessa medier förmedlar var: Miljöutbildning i tidig barndom, ekofeminism, som är en gemensam grund som betonar framväxten av miljörörelsen och feminismen och ekokritik, som kort kan förklaras som ett tillvägagångssätt att undersöka litteraturens förhållningssätt till den fysiska omgivningen med fokus på naturen. Efter den genomförda studien kom Halvars-Franzén (2010) fram till att barnen kunde enkelt känna igen sig i situationer och samtalsämnen som rörde sig om djur i form av bland annat liv och död, trivsel och etiska förhållningssätt till mänskliga egenskaper.

Med detta pekar studien på att sambandet mellan människan och naturen i en pedagogisk verksamhet stödjer barns etiska resonemang i bredare utsträckning än bara barnens syn på djur och natur (a.a.). 

Timmerman & Ostertag (2011) lyfter i sin kanadensiska studie “Too Many Monkeys Jumping in Their Heads: Animal Lessons within Young Children’s Media” hur viktigt det är att man som vuxen är medveten om hur man framställer relationen mellan människor och djur. Författarna menar att när man lär ut om förhållandet och sambandet mellan människor och djur bildas det djupare frågor kring djur och deras tillhörande i samhället. En rad olika frågor ställs i studien såsom lär sig barn undra hur lång en giraff hals är när de läser en djurparksbok eller lär sig barnen att det är normalt och naturligt för människor att tillfångata och ha djur i fångenskap. Lär sig barn att leva ut sina fantasier genom att titta på Nicke Nyfiken eller det motsatta, lär de sig att apor är inkompetenta på grund av Nickes oförmåga att lära sig av sina misstag (a.a.). I studien framgår etik och moral som en del av människans känslomässiga utveckling. Författarna förklarar den

11

traditionella moralteorin och hur denna teori utvecklas till en moral med omsorgsetiska skiftningar (a.a.).

Timmerman & Ostertag (2011) menar att genom dessa mediaportaler kan djur framställas som bland annat underlägsna, att de har en bristande tankeförmåga och att de är känslolösa om man inte som pedagog framställer djur på ett moraletiskt sätt (a.a.).

12

5. Teoretisk referensram

I detta kapitel redogör vi för den teoretiska referensram som är centralt för uppsatsen samt vilken roll den spelar i kommande analys. I första delen kommer vi att förklara läroplansteori där vi tar avstamp i begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena. Vi valde att använda oss av läroplansteori för att synliggöra hur punkter i läroplanen skapas och på så sätt använda denna teori för att analysera den enda benämningen av djur i Läroplanen men även analysera hur djur används i förskoleverksamheten som pedagogisk resurs. Nästkommande stycke kommer att presentera Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Begreppen som kommer närmare förklaras inom denna teori är den proximala utvecklingszonen, mediering och till sist fantasi och

lek.

5.1 Läroplansteori

Trots sitt namn är läroplansteori inte en enskild teori, det är ett forskningsperspektiv som används i utbildningsforskningen. Syftet med detta forskningsperspektiv är att förmedla kunskap om undervisningsmål, form och innehåll. Kortfattat handlar läroplansteori om hur Läroplanens innehåll väljs ut. Lundgren (1986) förklarar att pedagogik i sin bredaste betydelse är redskapet för social kontroll av liv i samhället. Detta kan förstås som att pedagogik som en form av uppfostran är grunden till hur samhällsnormer skapas och bibehålls. Lundgren (1986) förklarar även att utbildning skapas och formas med hänsyn till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella strukturer. Inom läroplansteorin diskuteras hur mål för utbildning ska utformas, hur urval av kunskap i Läroplaner görs och hur didaktiska metoder kan utvecklas (Sundberg, 2007).

Utformningen av en Läroplan kräver ett antal grundläggande principer för att undersöka vad för kunskap är av värde att ha med i detta styrdokument. En grundläggande del i denna urvalsprocess är organiseringen av mål, innehåll och metodik i utbildningen. Sundberg (2007) förklarar att dessa tre begrepp är fundamentala och bör diskuteras inom läroplansteori. Linde (2014) förklarar att de tre delarna inom läroplansteori är beroende av varandra och kan således inte ses som fristående. Lundgren (1989) betecknar utförandet av dessa grundläggande principer som en kod. Han menar att utbildning inte endast kan vara styrd av ideologiska dokument som framställer vad syftet med utbildningen är, den styrs också av vad den breda allmänheten klassar som vetande.

13

Läroplan som begrepp i svenskt språkbruk framhäver främst innebörden och budskapet av ett styrdokument som presenterar riktlinjer av utbildningsmål och innehåll. Läroplan som begrepp får vidare betydelse inom läroplansteori. Likt betydelsen av det engelska ordet “curriculum” innefattar detta begrepp en större bakgrund såsom tankar och idéer bakom den konkreta Läroplanen vi känner till idag (Lundgren, 1986)

Läroplanen är enligt Lundgren uppbyggd i tre stadier. Man kan betrakta dessa stadier som nivåer.

Formuleringsarenan

Den första nivån heter formuleringsarenan och beskriver vilka värderingar och kunskaper Läroplanen bör innehålla och hur dessa kan organiseras. Läroplanens utförande påverkas av det nuvarande samhällets struktur såsom hur arbetsmarknaden ser ut men även av den historiska utveckling vi haft i samhället. För en likvärdig utbildning i hela landet krävs en högre makt att säkerställa mål och regler. Beslut om vad som är möjligt att åstadkomma i skolan och vad som bör stå skrivet i Läroplanen förhandlas av bland annat av utbildningspolitiker och administrativa- och juridiska faktorer. (Lindensjö & Lundgren, 2000)

Transformeringsarenan

Nivå nummer två som heter transformeringsarenan inrymmer de konkreta besluts- och kontrollprocesserna av formandet av Läroplanen. Denna arena beskrivs både i Lindensjö och Lundgren (2000) bok och Bernsteins (1996/2000) bok som ett sätt att binda ihop formuleringsarenan och realiseringsarenan. Här tolkar skolledarna och lärarna vilka regler och mål som tilldelats från formuleringsarenan och bearbetar dessa för att skapa detaljerade och mer precisa Läroplaner för användning på lokal nivå.

Reviderade versioner av läroplaner skapas vid behov av bland annat samhällsförändringar (Lindensjö & Lundgren, 2000). Lindensjö och Lundgren (2000) framhåller i sin bok att de också kallar denna transformeringsarena för en medierande arena på grund av massmedias präglande roll i samhället. De förklarar att medias framställning av exempelvis skolreformer i styrdokument som Läroplaner tas emot av allmänheten. Här skapas det större utrymme för den breda massan att kräva och förvänta sig rapporteringar från media om skolväsendets utformning och skolresultat (a.a.). Alla de olika aktörernas, det vill säga skolledarnas, lärarnas och den allmänna gemenskapens önskemål är vad som formar reviderade Läroplaner.

14

Den tredje och sista nivån heter realiseringsarenan och visar hur lärare och annan skolpersonal tolkar, anammar och utgår ifrån Läroplanen i sin undervisning. Det är på denna nivå de politiska besluten från formuleringsarenan ska genomföras. Dessa beslut, som ovannämnt har gått igenom en bearbetningsprocess för att möjliggöra målen i praktiken på lokal nivå alltså i förskolan. Linde (2014) skriver att i denna arena har även eleverna/ barnen möjlighet att påverka genom att uttrycka sitt ogillande till utformningen av utbildningen och uttrycka sina åsikter och på så sätt forma utbildningen. De centrala begreppen inom realiseringsarenan är kommunikation och aktivitet (a.a.). På grund av allmänhetens dagliga möten med skolan och framförallt lärare har kravet på insyn i realiseringsarenan ökat av bland annat föräldrar (Lindensjö & Lundgren, 2000).

Genom att undersöka det läroplansteoretiska perspektivet utvecklar vi en större förståelse för vad vår världsbild är, hur den vuxit fram och vilken föreställning vi har om vad barn tar ifrån sig av det vi ger ut (Roth 2011).

5.2 Det sociokulturella perspektivet

Lev Semjonovitj Vygotskij (1896-1934) var en sovjetisk psykolog, pedagog och filosof som grundade det sociokulturella perspektivet. Denna teori belyser främst den sociokulturella

kontextens betydelse för kunskap, lärande och utveckling. Vygotskij menade att människan är en individ som lär bäst i samspel med andra individer. Språkutvecklingen i den sociokulturella teorin inträffar vid ett kommunikativt socialt samspel, där bildas det en möjlig utvecklingszon. Vygotskij väljer att benämna denna zon den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2000).

Den proximala utvecklingszonen

Enligt Vygotskij handlar den proximala utvecklingszonen om vilka potentialer en individ utvecklar om individen får rätt typ av hjälp. Det Vygotskij menar att utvecklingszonen är att om barnet klarar av att göra något med stöd från någon eller något idag, leder det till att barnet kommer vara kapabelt till att utföra det på egen hand dagen efter (Säljö, 2000). För Vygotskij handlar det inte om hinder som uppstår på vägen för en individ, utan att det handlar om hjälpen och assistansen man får. Till en början kommer barnet ta stöd från pedagoger, kamrater eller sin omgivning för att sedan klara sig självständigt och befinna sig i en annan utvecklingsnivå. Att fortsätta klättra uppåt genom utvecklingszoner underlättar vid handledning och imitation vilket återigen innebär assistans och möjlighet att härma andra. Enligt Hwang och Nilsson (2003) är det pedagogernas uppgift att väcka intresse hos barn genom att ställa frågor och utmana barn till att leta efter och reflektera över svar på frågor.

15

Vygotskijs syn på utvecklingsstadier kan delas in i två olika stadier enligt Säljö (2000). Det första är vad barnet klarar av att göra självständigt, andra är utvecklingsstadiet som beror på omgivningens hjälp. Enligt Vygotskij sker utvecklingen från ett obehärskat område till ett behärskat hos individen med hjälp från ett föremål eller individer med mer kompetens inom det området. Senare leder det till behärskad kompetens och möjlighet att utföra det på egen hand. Säljö (2000) beskriver att Vygotskij påstår att den proximala utvecklingszonen finns mellan dessa nivåer eftersom han anser att handlingar i barns lek kan bidra till deras utveckling.

För barns lärande och utveckling är det viktigt med stöttning från omgivningen och att omgivningen ska anpassa lärandet och nästkommande delen i utvecklingen hos barnet. Vikten i vilken syn och medvetenhet omgivningen har på barn och den närmaste utvecklingszonen för barnet leder till en lämpligt utveckling för barnet (Jerlang & Ringsted, 1999).

Mediering

Ett annat begrepp som är centralt för det sociokulturella perspektivet och är relevant för denna studie är mediering. Begreppet förklarar hur det sker en samverkan mellan människor och de kulturella redskap, även kallade för artefakter som människor använder sig av för att kunna förstå och agera i omvärlden (Säljö, 2005). Medieringen sker mellan människor genom olika former av kommunikation, språklig men även icke språklig. Att mediera för varandra gör vi genom att exempelvis tala om ett objekt i olika termer. Vi kan diskutera objekt i färg, ålder, form och så vidare. Medieringen sker inte inom vissa ramar och har begränsningar utan det är en “lösning” som sker i just den situationen (a.a.).

Fantasi och Lek

Vygotskij (1995) har skrivit en bok om fantasi och kreativitet i barndomen där han påstår att fantasi är ett sätt “operera” vilket är typiskt för människor. Vygotskij hävdar också att fantasin är lika viktig för alla oavsett om man har ett konstnärligt sinne eller om man är intresserad av vetenskap (Lillemyr, 2013). Lillemyr (2013) skriver om hur rationalitet och konst oftast har ställts mot varandra inom psykologiska teorier och pratas om som två olika förhållningssätt. Enligt författaren kan leken ses som en arena som lämnar möjlighet att sammanföra dessa två perspektiv (a.a.). Vygotskij (1995) berättar om fyra olika grundformer som knyter ihop fantasi och verklighet. En av dessa former förmedlar att fantasin och verkligheten skaffas ur de tidigare erfarenheterna. En annan av dessa fyra former förklarar Vygotskij är en länk mellan det som är verkligt i erfarenheterna och den färdiga fantasin. Det innebär att om barn inte har kunskap och förståelse för något har de inget att bygga en föreställning om (a.a.).

16

“Leken är källan till utveckling och skapar den potentiella utvecklingszonen /.../befinner sig barnet alltid över sin medelålder, över sitt dagliga beteende; leken är det som om barnet vore huvudet högre än sig själv” (Vygotskji, 1981, s. 196).

Olofsson (1992) skriver om hur barn föds med en förmåga att leka. Det krävs av omgivningen att prata, läsa och lyssna på barn för att barn ska lära sig tala. Samma regler gäller för att barn ska lära sig leka. Att leka är en medfödd förmåga, viljan och kunskapen till att lära sig leka är även medfödda egenskaper. Genom att leka med barn leder det till att barn lär sig att förstå leksignaler som hjälper barn att se skillnaden på det som utspelas i en lek och vad som utspelas på riktigt (a.a.). Vygotskij (1995) beskriver hur kreativitet är en av utvecklingsprocess hos barn, samt att den kreativiteten kan vi upptäcka i en senare lek. Att leka kreativt kan innebära att barn leker något som är baserat på tidigare erfarenheter. När barnen skapar ny kunskap om något utvecklas fantasin då skapas det nya erfarenheter och möjligheter till lek (a.a.).

De begrepp vi främst kommer använda oss av i analysen ifrån läroplansteorin är realiseringsarena, vilket innefattar kommunikation och aktivitet. Vi kommer även använda begreppet transformeringsarena vilken främst omfattar Läroplanen. Inom det sociokulturella perspektivet kommer vi med hjälp av den proximala utvecklingszonen, mediering och fantasi och lek analysera vår empiri för att besvara våra forskningsfrågor.

17

6. Metod

Utifrån vårt syfte med studien valde vi att arbeta med kvalitativa metoder för insamlingen av vårt empiriska material. Inom samhällsvetenskaperna är kvalitativ metod ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som förenas av att forskaren befinner sig i den sociala verkligheten (Alvehus, 2019). Vår studie sammanfattas som kvalitativ då den intresserar sig för specifika och konkreta meningar. Vi genomförde intervjuer med förskollärare från flera olika förskolor då vi känner att vi skulle få ett annat djup och mer utvecklade och ärliga svar än om vi exempelvis delat ut enkäter. Enligt Alvehus (2019) är intervjuer den kvalitativa metodens bärande teknik. Intervjuerna kan framstå som en nödvändig metod vid försök att ta reda på tankar, känslor och handlingar vid olika situationer (a.a.).

En semistrukturerad intervju vilket är en av de vanligaste metoderna att intervjua på, innebär att intervjuaren, i denna studie vi studenter, följer ett fåtal öppna frågor och bredare teman som samtalet riktas in mot. Respondenterna i våra intervjuer fick möjligheter att påverka intervjuns innehåll. Som intervjuare behöver man vara aktiv i sitt lyssnande för att kunna arbeta med följdfrågor (Alvehus, 2019).

För att bättre förstå innebörden av denna metod nämnd ovan kan den sättas mot vad som kallas för ickestrukturerad intervju. En intervju som inte är strukturerad kan tolkas som ett öppet samtal som baseras på ett ämnesintresse. Intervjuarens roll hamnar i bakgrunden och består enligt Alvehus av uppmuntrande faser och gester (Alvehus, 2019). Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer till vår empiriinsamling för att närmare fånga förskollärarnas egna ord om vårt ämne till studien.

Observationer och intervjuer är de två vanligaste metoderna inom kvalitativ forskning (Eliasson, 2013). Kvalitativ metod är mest effektiv vid försök att komma åt sammanhang som kräver förståelse som inte är självklara på en gång, utan som blir tydliga gradvis. Störst fördel med kvalitativ metod är att denna metod är flexibel, det går att anpassa situationen och undersökningen beroende på dess utveckling. Materialinsamlingen kan pågå så länge det krävs ända fram till det blir uppenbart att det inte finns mer att hämta (a.a.).

I kvantitativa undersökningar arbetar forskare främst med olika typer av slumpmässiga urval. Kvantitativ forskning är mer eller mindre matematiskt avancerade handlingssätt att analysera siffror och uppgifter (Eliasson, 2013). Vid presentation av statistik används kvantitativa metoder såsom massintervjuer via telefon eller enkäter (a.a.).

18

6.1 Genomförande av empiriinsamling

Vid planerandet av vår studie var tanken att besöka förskolor för att samla empiri främst genom intervjuer med förskollärare men även genom observationer av barns lek med djur i form av böcker, leksaker osv. Vi hade en tanke om att spendera tid på dessa förskolor för att få en överblick av arbetet med temat djur, både ur pedagogernas synvinkel men även ur

barnperspektivet. I början av arbetet av denna studie började coronaviruset sprida sig väldigt fort runt om i världen, även i Sverige. På grund av omständigheterna hade Folkhälsomyndigheten kommit ut med rekommendation att inte vistas på platser som inte är eget jobb eller skola. Vid det här laget hade Malmö universitet tagit beslutet om att alla studier ska ske online. Vi bestämde oss därför för att inte besöka några förskolor, istället hittade vi andra lösningar för att kunna genomföra studien.

Vi startade processen genom att få tag på förskollärare som ville medverka i vår studie. Enligt Bryman (2011) ska intressanta och relevanta uppgifter av de intervjuade framställas i studien för att läsaren ska kunna skapa en helhetsuppfattning av informanterna. I vår studie är ålder och yrkesverksamma år relevanta. För vår studie är inte kön relevant data men vi väljer att benämna att våra informanter som var slumpmässigt utvalda är fyra kvinnliga förskollärare mellan 36 och 64 år. För att få ut så mycket information som möjligt var vårt enda krav att de intervjuade arbetat inom förskolan en längre period, minst fem år. De fyra förskollärarna har alla jobbat inom förskolan mellan 10 och 41 år. Två av intervjuerna genomfördes digitalt via hemsidan Zoom. Vid dessa oroande omständigheter kring Covid-19 beslutade Malmö Universitet att detta digitala verktyg var godkänt att använda. Resten av intervjuerna gjordes på förskolor där en av oss studenter mötte pedagoger medan den andra studenten fick vara med online och ställa följdfrågor vid behov. Ljudupptagning togs vid intervjuerna via Zoom. Det insamlade materialet innehåller erfarenheter, tankar, åsikter, tolkningar av styrdokumenten och olika arbetssätt. Tanken bakom valet av förskolorna var att dessa skulle befinna sig i olika stadsdelar, för att få en bredare syn av hur förskolorna i staden arbetar med djur.

Att bearbeta det insamlade intervjumaterialet var en lång process med många steg. Det första steget var att lära sig hur videokommunikationsföretaget Zoom fungerar och den tekniska biten av att spela in och ladda hem filerna går till. När dessa steg var erövrade satt vi vid varsin dator och lyssnade igenom intervjuerna samtidigt som vi skrev ner allt som sades, detta kallas för transkribering. Vi gjorde detta för att ordagrant kunna citera de intervjuade i vår studie. Transkriberingen gjordes i ett gemensamt dokument där vi med hjälp av överstrykningsverktyget

19

kartlade vilka frågor som besvarade vad för att kunna kategorisera svaren och hitta dem enklare i dokumentet.

Vi kommer i vår studie benämna de intervjuade under pseudonymerna F1, F2, F3 och F4. Siffrorna representerar vilken ordning intervjuerna utfördes.

6.2 Metoddiskussion

Tillvägagångssättet att utföra denna studie var under en längre period oklar eftersom vi ville fånga alla möjliga aspekter och synvinklar inom djur i förskolan. Begreppet djur är brett därför valde vi att begränsa denna studie till hur djur framställs i förskolan. För att bilda en så bred uppfattning som möjligt av hur det kan se ut på förskolor användes en kvalitativ forskningsmetod i form av individuella intervjuer av förskollärare.

Att ha samtal med barn i förskolegrupper hade också varit en stor tillgång för att bilda oss en uppfattning av hur pedagoger faktiskt arbetar inte bara pratar om hur man bör, ska och gör. Upplevelser kan skilja sig åt, pedagoger kan uppleva på ett sätt, barn på ett annat, detta hade kunnat väcka frågor hos pedagoger som utformar verksamheten på förskolan. Det hade även varit intressant att ta del av barns fantasi kring samtal om djur. För att få en inblick i hur barn uppfattar medier som förmedlar diverse ämnen med hjälp av djur.

6.3 Forskningsetik

När människor är involverade i undersökningar som forskningsobjekt behöver vi som forskare ta hänsyn till forskningsetiska principer. Inom dessa principer ryms det fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2018).

1. Informationskravet.

Informationskravet innebär att det är forskarens skyldighet att informera alla deltagande om deras roll i undersökningen och under vilka villkor de deltar i undersökningen. Inledningsvis tog vi kontakt med pedagogerna på förskolorna och presenterade information om oss själva och vad syftet med vår studie är. I vår studie skulle endast pedagoger intervjuas.

20

Detta krav innebär att alla medverkande har rätt att bestämma över sitt deltagande i undersökningar. Till vår studie behövde endast informanterna skriva på samtyckesblanketter. De informanter som medverkade i online intervjuerna fick mail med samma blankett samt att de samtycker i den inspelade ljudupptagningen. Genom att skriva på dessa blanketter samtycker de intervjuade till att delta frivilligt. Alla deltagare i denna undersökning hade rätt att själv bestämma över sin medverkan och hade möjlighet att avbryta omgående.

3. Konfidentialitetskravet.

Konfidalitetskravet innebär att personerna, i detta fall de intervjuade förskollärarna, ska ges konfidalitet och att personuppgifter ska förvaras så att dessa uppgifter inte når ut till obehöriga. Vi har genomgående valt att benämna deltagarna som pedagoger eller förskollärare. Inga namn eller information som kan länkas tillbaka till de intervjuade kommer att uppges. Vi kommer istället att benämna våra informanter under pseudonymer.

4. Nyttjandekravet.

Alla deltagare har blivit informerade om att det insamlade materialet endast kommer att användas till denna studie. Det inspelade materialet kommer att lagras på Malmö Universitets server upp till sex månader efter att studien har blivit klar och godkänd. Efter denna tid har passerat raderas materialet tillsammans med samtyckesblanketterna. Tillgång till materialet har vi studenter tillsammans med vår handledare och examinator.

21

7. Analys och resultat

I detta kapitel analyserar vi den insamlade empirin utifrån tidigare angivna teorier, läroplansteorin och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Med vårt teoretiska ramverk kommer vi lägga fokus vid att analysera vår insamlade empiri för att besvara studiens frågeställningar.

Hur framställs djur på förskolor?

Ett viktigt styrdokument i förskolan är Läroplanen. Detta styrdokument är nämnt i kapitel “Bakgrund” och ska agera som ett styrande hjälpmedel till formationen av en förskoleverksamhet. De intervjuade förskollärarna tillfrågades om de har Läroplanen i åtanke vid utformning av deras verksamhet kring djur. Alla fyra intervjuade svarade att de absolut följer detta styrdokument vid samtal om djur. Läroplanens benämning av ordet djur är kort och koncist, här nedan följer det enda utdraget ur Läroplanen där ordet djur nämns: “Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Lpfö 98/18 s. 10). Vid diskussion under intervju nummer två om användningen av Läroplanen och om Läroplanens korta benämning av begreppet djur förklarade förskolläraren att de inkluderar djur i punkterna om hållbar utveckling och natur. Pedagogen berättade hur hon själv resonerade kring det.

Man gör oftast så att många av dessa läroplansmål går in i varandra och kan översätta dem till detta med djur tänket, så det är lite så man får göra. Även med hållbar utveckling spelar djuren en stor del. (F2)

En av de intervjuade förklarade att, även om Läroplanen följs kring samtalet och framställningen av djur väger de personliga värderingarna till djur tyngre. (F4) Förskolläraren förklarade att det inte endast räcker att utveckla förståelse för djur som det står skrivet i Läroplanen men att på egen hand framställa djur som varelser som bör respekteras.

Den automatiska kopplingen förskollärarna gjorde mellan djur och hållbar utveckling och natur väckte frågor om varför och hur de kategoriserar djur i annan bemärkelse än vad som står i styrdokumentet. För att analysera denna koppling bör transformeringsarenan inom läroplansteori användas. På grund av den korta benämningen om djur i Läroplanen ges på realiseringsarenan stor tolkningsfrihet till pedagogerna på avdelningarna avseende detta läroplansmål. Därefter söker pedagogerna efter fler riktlinjer att förhålla sig till kring djur i andra mål i detta styrdokument.

22

Detta kan rimligen tolkas som att verksamheten kring djur blir varierande och kan se olika ut på förskolor då det är vagt och otillräckligt formulerat i Läroplanen. (Lindensjö & Lundgren, 2000) förklarar att Läroplanen skapades på formuleringsarenan för att utforma en likvärdig utbildning

I ett utdrag ur F4s intervju nämner hon ett exempel på hur djur framställs på hennes avdelning.

Grodor, spindlar och bläckfiskar är inga favoriter här på avdelningen, oftast blir de kastade tvärs över rummet eller om vi är ute blir de nedgrävda i sanden och bortglömda. Jag antar att de har haft dåliga erfarenheter av dessa djur eller sett dem i att annat ljus på tv. Så just nu kämpar jag med att ändra det synsättet på just dessa djur genom att ha mindre aktiviteter runt dem och lätta på stämningen. /.../ Ett tag sedan skapade vi spindlar av toalettrullar och piprensare och spindelväv av garn som vi sen satte upp i ett hörn. Det blev stora diskussioner runt bordet om spindlar, hur många ben de har, vad de äter. Detta gjorde jag i ett försök att framställa till och med de “läskigaste” djuren på ett respektfullt sätt.

Vi tolkar detta citat som att pedagogen använder aktiviteter i hopp om att framställa mindre gillade djur på ett positivt sätt och lära barnen att alla djur förtjänar att respekteras. Enligt Säljös (2005) beskrivning av begreppet mediering använder pedagogerna nät och piprensare som verktyg som medierar.

En grundläggande princip är att man som vuxen ska föregå med gott exempel och bör enligt Läroplanen (98/18, s. 5) agera som förebild åt barn. Som tidigare nämnt i teorikapitlet förklarar Vygotskij (1995) att det inte handlar om vilka hinder som uppstår utan vilka verktyg man behöver för att handleda barn vid behov. Vår tolkning av hur pedagogerna hanterade situationen är ett exempel på just handledning och att föregå med gott exempel. Genom att vända ett ämne barnen uttryckt som obehagligt till ett lärorikt och utvecklande moment är en stor tillgång till deras uppfattning och kunskap kring spindlar. Ett läroplansmål som F4 arbetar utifrån är “Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.” (98/18, s.8). Ovanstående citat kan vi även binda ihop med Vygotskijs grundformer om fantasi och verklighet. Att fantasi och och verklighet skaffas ur de tidigare erfarenheterna är viktigt enligt Vygotskij (1995) eftersom att materialen vi är bekanta med har en inverkan i vår fantasi. Vygotskij menar att om barn inte besitter kunskaper om världen, miljöer, fenomen eller exempelvis djur så har de ingen grund att bygga en föreställning om (a.a.). Vygotskij skriver att barn kan ha föreställningar om något de inte har varit med om. Däremot för att skapa just den föreställning behöver barn besitta uppfattning och kunskap om tillståndet eller arten (a.a.).

Vår reflektion så här långt är att pedagogerna utformar en verksamhet som skapar möjligheter för barn genom att uppmuntra till kreativitet. Det finns redan en del förståelse för djur, därför försökte

23

pedagogerna använda det som redan fanns för att utveckla intresset och skapa nya föreställningar för barn.

Ytterligare ett exempel på hur den proximala utvecklingszonen är verksam i förskolan uppmärksammade vi vår intervju med F2.

Vi besökte skogen för ett par månader sedan och på bussen på väg dit gick vi igenom vilka regler som gällde när man var ute i skogen, som vi brukar göra. /.../ Regler som till exempel att inte kasta skräp i naturen för att något djur inte ska sätta det i halsen, att man ska visa respekt för alla djur som bor där och man ska inte skrämma fåglarna eller ta sönder saker i deras omgivning.

Vår tolkning av detta citat är att pedagogerna värnar om att naturen ska hållas ren för djurens skull. Att man ska respektera deras hem, skogen, och att de är där på besök. I Läroplanen står det att förskolan ska vara delaktig och medverka i barns tillvägagångssätt att utveckla ett varsamt förhållningssätt till miljö och natur och att sträva efter att de förstår sin medverkan i naturens kretslopp (98/18, s.8). Detta förmedlar F2s arbetslag till barnen i form av uppsatta regler men i denna stund är det även viktigt för pedagogerna att föregå med gott exempel. Som tidigare nämnt förklarar Vygotskij (1995) att vuxna bör handleda barn. Vygotskij menar att man med hjälp av en kunnig person med mer kompetens inom ett område, i detta fall hur man värnar om djur och natur, kan enklare lära sig behärska området (a.a.).

De förskolor vi besökt, jobbat och haft intervjuer på är alla präglade av djur i diverse former. Utklippta och laminerade djur som sitter tejpade på väggen, sånger om bondgårdsdjur eller plastdjur i lådor som barnen kan leka med är återkommande tillgångar som används och uppmärksammas av barnen.De exempel beskrivna ovan är medieringverktyg för attinlärning och framställning av diverse ämnen ska ske. Beroende på hur djur framställs i förskoleverksamheten skapar barn en uppfattning om dem. Säljö (2000) beskriver hur vi föds direkt in i en viss kultur och därmed är vi försedda med olika och syn på djur. Mediering är därför en stor del i förskoleverksamhetens arbete för att skapa en likvärdig utbildning i hopp om att bilda en gemensam eller åtminstone liknande syn på djur.

Hur används djur som pedagogisk resurs?

Avsikten med dessa intervjuer var att ta reda på hur förskollärare använder sig av djur som en pedagogisk resurs på förskolan.

24 Vi har många lätta faktaböcker om djur, sen leker de mycket djur, i rollekar, och de små djuren som figurer. Vi pratar även om djur i skönlitterära böcker. Vi diskuterar också hur djur förhåller sig och har känslor (F4).

Intervjuerna gav liknande svar på frågan om hur de använder djur som pedagogisk resurs trots att de flesta intervjuade inte arbetade inom samma förskoleområde. Några av de gemensamma svaren på frågan om hur djur används som pedagogisk resurs var att lätta faktaböcker finns tillgängliga i läshörnan eller på avdelningen. Dessa böcker har visats sig vara väldigt populära och att barn har visat mer intresse för djur efter att ha läst dom förklarar F3. Denna typ av mediering sker genom språklig kommunikation genom att pedagogerna läser för barn. Att böckerna finns tillgängliga ger barn chans att lära genom att titta men även att kommunikationen sker på ett icke verbalt sätt. Det tolkar vi som att det leder barn vidare i deras fantasi som sedan skapar utrymme för lek samt att böcker är en stor tillgång för inlärning och utveckling inom förskolan.

Citatet nedan är en fortsättning på F2:s intervju om utflykten till skogen. Här kommer vi att analysera hur pedagogerna gått till väga för att använda utflykten till skogen som en pedagogisk resurs.

Tillsammans med mina kollegor och barnen skapade vi ett skogsrum i ett överblivet rum på avdelningen. Barnen fick klippa och klistra löv som vi satte upp på väggarna, jag klippte ut sveriges skogsdjur o satte dem på väggen, vi köpte in stora plastinsekter så att barnen vet vad man kan stöta på i skogen i Sverige och hur de ser ut. (F2)

Linde (2014) förklarar att realiseringsarenan kärna är aktivitet och kommunikation. Vi tolkar pedagog F2:s berättelse som ett exempel hur aktivitet och kommunikation står i centrum på realiseringsarenan. Citatet ovan tolkar vi vara ett alternerande samspel mellan dessa två punkter. Början på detta skogstema var en planerad aktivitet av personalen, att åka iväg till skogen. F2 berättar att i samband med diskussionen om regler som måste följas i skogen startade även en diskussion om vilka djur som bor i skogen av barnen. Detta uppmärksammade arbetslaget och bestämde sig för att utveckla denna diskussion och idé i form av ytterligare aktiviteter på förskolan. Vi tolkar det som en möjlighet för att kreativitet i lek ska öka i samband med ny kunskap genom att göra det som en gemensam aktivitet, samt att det blir ett sätt för barnen att ha inflytande över deras lek och lärmiljö. Genom att man på realiseringsarenan har en öppen kommunikation med barnen, kan uppmärksamma och verkställa aktiviteter som bidrar till en positiv utveckling hos barn, har man Läroplanen i åtanke. Enligt Läroplanen bör utomhusvistelsen ge möjlighet till planerade aktiviteter och lek både inne och i naturmiljö. Verksamheten ska även ge barn utrymme för att

25

skapa sina egna planer i lek, bredda sin fantasi och kreativitet i lek, både inomhus och utomhus (98/18, s.7).

Informanten från intervju nummer ett berättade om arbetet med känslor på deras avdelning som har barn upp till fyra års ålder. Två bilder står uppsatta på väggen med två känslor, glad och ledsen. Dessa två bilder kopplar pedagogerna tillbaka till när situationer som väcker dessa känslor uppstår på avdelningen. Informanten förklarade att de använder dessa bilder som pedagogisk resurs för att påminna barnen om att djur kan bli glada eller ledsna. Vid tillfällen där barn upptäcker djur uppmanas barnen till att rädda djuren och ta hänsyn till känslorna, vilket leder till att barnen är mer försiktiga.

Vi försöker uppmana barn att rädda djuren. Som en mask som vi räddade när det inte regnade. Vi pedagoger förklarar situationen som djuret kanske befinner sig i. Till exempel varför masken kom upp ur jorden.Vi har även vid flera tillfällen rädda små insekter som de befinner sig på gården där barnen brukar cykla för att de inte ska bli överkörda. Vi vill förmedla att man ska rädda efter behov. F1

Att använda djur som förmedlare för att uttrycka känslor är också förekommande i förskolan.

“Hur skulle myran må om vi gör si eller så?” (F1)

Vad vi kan tolka utifrån intervjumaterialet ovan är att pedagogerna använder sig av djur för att förmedla omtanke, hur man värnar om djur och hur man värnar om andras känslor. I detta fall har pedagogerna använt sig av aktivitet i form av att leta fram insekter med barnen för att sen informera dem om vad som i själva verket är värdegrunden i Läroplanen. Exempel på dessa värderingar som står med i värdegrunden är jämställdhet, solidaritet, frihet och att värna om miljön. Läroplanen för förskola använder sig av och utgår ifrån punkter i värdegrunden för att skapa och utforma sitt styrdokument. Detta är ett exempel på en aktivitet som tar plats på realiseringsarenan för att förmedla värdegrunden till barn.

Det som förväntas av barn är att djuren behandlas väl och att exempelvis deras bon lämnas i samma skick som de hittades i förklarar F1.

Vi delar på världen och är här tillsammans, ett gemensamt ansvar. Just nu tittar vi var djur bor. Vi går tillbaka till en och samma lekplats där vi har upptäckt alla våra insekter och lyfter på stocken så kan vi se gråsuggor, maskar, larver, nyckelpigor, myror. Berättar om djuren det vi kan. Det är också viktigt att lämna allt i samma skick som vi hittade för att inte störa de. (F1)

26

Ur ett sociokulturellt perspektiv kan citatet ovan tolkas och kopplas ihop med den proximala utvecklingszonen. Vuxna bör enligt Vygotskij (1995) hänvisa och vägleda barn i deras inlärning. Vi tolkar att lärdomen som F1 vill förmedla i detta fall är att värna om miljön och för barnen att ta hänsyn till alla levande organismer som vi delar planeten med. Genom att föregå med gott exempel ger pedagogerna barn verktyg för att förstå på vilket sätt barn ska bete sig gentemot djur. Att avdelningen går tillbaka till en och samma lekplats tolkar vi som en utveckling baserad på tidigare erfarenheter. Enligt Vygotskij (1995) är lek och kreativitet en utvecklingsprocess. Detta kan vi genom Vygotskijs sociokulturella perspektiv tolka som att barn bygger vidare nya erfarenheter baserat på vad de har lärt sig föregående gånger på lekplatsen. Mer kunskaper om djur bidrar till fler möjligheter inom lek.

Vid frågan om hur de i arbetslaget kommer fram till nya teman och aktiviteter kring djur fick vi följande svar:

Barnen har fått upp ögonen för fåglar, speciellt skator efter att ha sett några på gården. Så nu har vi börjat prata om skatan. Var den finns, vad vi inte får slänga i naturen för det kan skada djur och så vidare.

Vi frågade F1 att ge konkreta exempel på hur de tänkt dra nytta av skatan som en pedagogisk resurs.

Jag har redan klippt ut och laminerat bilder på skator som jag planerar att visa upp i en samling. Efter samlingen är planen att vi ska leta efter skatornas bon uppe i träden så att barnen kan bilda sig en uppfattning om hur skator lever. Nästa steg i “temat” om skatan är att fokusera på skräpet som finns ute i naturen och möjligtvis starta en skräpplockarlek.

Detta är ett exempel på vad som sker på realiseringsarenan. Vi tolkar detta exempel som att F1 först observerat vad barnen uppmärksammat och sedan läst av vad de intresserar sig för. Efter det fångar hon upp intresset i form av samtal med barnen. Genom kommunikation bildade F1 en uppfattning om vilka aktiviteter barnen hade uppskattat och velat vara delaktiga i, detta sker på transformeringsarenan. Som tidigare nämnt samspelar dessa arenor med varandra vilket blir tydligt i F1s exempel. Genom denna process lyckas F1 fånga upp flera punkter i Läroplanen. En av dessa är att förskolan ska sträva efter att barn utvecklar sin förståelse för naturen och utvecklar sitt kunnande om djur. Ett annat mål som Läroplanen belyser är att förskolans verksamhet ska präglas av ett ekologiskt förhållningssätt, att förskolan ska sträva efter att informera barn om deras delaktighet i naturens kretslopp och inspirera barnen att anamma ett varsamt förhållningssätt till naturen.

27

7.1 Resultat

Genom att ha presenterat och analyserat flertalet utdrag ut våra intervjuer med hjälp av forskningsbegreppen har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Vi ser att de intervjuade gärna fortsätter samtal om djur som barn påbörjar och skapar aktiviteter utifrån dessa diskussioner. Analysen har även visat att pedagogerna arbetar flitigt utifrån Läroplanens mål och försöker koppla aktiviteter till dessa mål. Pedagogerna jobbar medvetet men även omedvetet med flera läroplansmål när de utför sina aktiviteter eller håller diskussioner kring djur. Genom konkreta exempel har vi fått en inblick i hur dessa förskollärare framställer djur och hur djur används i deras verksamheter. Vår uppsats har skapat en närmare bild och förståelse på hur teori och praktik går ihop på förskolan. Det vi har kunnat se utifrån intervjuerna med förskollärarna är att de är mån om hur de pratar om djur och hur de utformar aktiviteter kring djur samtidigt som de har Läroplanen i åtanke.

28

8. Diskussion

I denna avslutande del av uppsatsen kommer studiens resultat att diskuteras och problematiseras i relation med uppsatsens tidigare forskning. Vi kommer även ta upp och redogöra för yrkesrelevansen. I slutet av detta kapitel kommer förslag till vidare forskning att presenteras.

Utifrån intervjuerna kan vi dra en slutsats att djur används som en pedagogisk resurs på diverse sätt samt att det pratas om djur på olika sätt. Som tidigare nämnts förekommer ordet djur endast en gång i Läroplanen för förskola. Hur kommer det sig att vikten av djur i alla dess former används flitigt i verksamheten men prioriteras minimalt i Läroplanen? Kan detta bero på att riktlinjerna i styrdokumenten för förskolan är vaga när det handlar om djur och kan tolkas på olika sätt? Det kan bli problematiskt om transformeringsarenan inte framställer tillräckligt tydliga riktlinjer för realiseringsarenan att förhålla sig till. Maruyamas (2010) och Halvars-Franzéns (2010) studier som omnämns i uppsatsens fjärde kapitel är utförda på två olika sätt men har visat liknande resultat, att djur kan bidra till kognitiv utveckling av empati hos barn. Maruyamas (2010) studie undersöker barn som i ett tidig stadie i livet blivit lärda och fått klara etiska riktlinjer kring förhållandet till djur och natur. Detta har i sin tur visat samband mellan en utvecklad empatisk förmåga i ung ålder gentemot människor och en bredare kognitiv utveckling. Halvars-Franzén (2010) studerar relationen mellan människor och natur, resultatet av denna studie har visat sig främja barns etiska resonemang och ett hållbart förhållningssätt.

Djur är något barn vardagligen möter och ser. För att göra detta på ett respektfullt sätt är balansen mellan kunskap, erfarenhet och omsorg ofrånkomlig. Vare sig det handlar om levande djur eller leksaksdjur är djur en stor del av vår vardag och har bevisats bidra till en positiv utveckling hos barn så varför har inte djur fått större utrymme i Läroplanen?

Som vi fick ta del av i kapitlet om tidigare forskning förklarar Timmerman & Ostertag (2011) hur diverse mediaportaler kan vara direkt skadliga för barns uppfattning av djur. Författarnas studie tyder på att vuxna bör vara medvetna om hur de framställer relationen mellan människor och djur eftersom de har ett stort inflytande i barns upplevelser av djur. Som tidigare nämnt i analyskapitlet spelar ens egna förhållningssätt till djur stor roll vid arbete med barn. Vuxna ska enligt Läroplanen (98/18, s. ) vara förebilder för barn och därför är det av stor vikt att man på ett varsamt och eftertänkt sätt framställer djur i förskolan.

29

Med hjälp av den tidigare forskningen i relation till vår studies slutsats visar att Läroplanen hade behövt utforma tydligare riktlinjer och målsättningar kring djur för att uppnå dessa enklare istället för att behöva dra kopplingar till andra läroplansmål. Detta för att inte lämna så stor tolkningsfrihet till pedagoger för att skapa en så likvärdig förskoleverksamhet som möjligt.

8.1 Yrkesrelevans

Yrkesrelevansen kring detta ämne inom förskoleverksamheten tydliggör Läroplanens benämning av djur och verksamhetens användning av djur. Dessa två delar kan komma i konflikt med varandra. Som tidigare nämnt är djur något alla på ett eller annat sätt stöter på vardagligen, detta kan innefatta allt från maskar och hundar till kor. Alla dessa möten är potentiella lärandemoment. Som pedagog kan man använda djur som en pedagogisk resurs för att till exempel värna om ett hållbart miljötänk eller som benämnt i vår tidigare forskning kan djur främja moral och omsorgsetisk utveckling. Denna uppsats är även relevant för förskollärare vars uppgift är att forma en gemensam värdegrund. Det är av fördel om förskollärarna har ett öga och ett öra för att uppmärksamma barnens intressen och vara medvetna om vad som ska förmedlas för att använda dem i utbildningssyfte.

8.2 Förslag på fortsatt forskning

Djurstudier är ett relativt nytt forskningsområde inom förskolan och på grund av detta finns det utrymme att skapa nya studier och forska kring mängder av olika ämnen inom detta forskningsfält. Ett förslag på vidare forskning hade varit att undersöka varför djur som begrepp inte tilldelats större utrymme i styrdokumenten som är till för utformning av förskoleverksamheter. Ett annat förslag på fortsatt forskning är att undersöka maten och måltiderna i förskolan, till exempel på vilket sätt kött serveras, var det kommer ifrån och även hur det pratas om det. Vårt tredje förslag på fortsatt forskning är att undersöka hur djur framställs i massmedia, såsom böcker, filmer och reklam. Vilka gömda budskap som vi blir påverkade av och vilken effekt denna framställning har på människor, stora som små.

30

9. Litteraturlista

Alvehus Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bernstein, B. (1996/2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique. 2.uppl. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers

Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 1.uppl. Malmö: Liber

Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 2. uppl. Studentlitteratur AB, Lund

Espen Jerlang, Suzanne Ringstedt (1999). Utvecklingspsykologiska teorier. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Halvars-Franzén, Bodil (2010). Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers

vardag. Stockholm : Stockholms universitet, 2010 Tillgänglig på Internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:309964/FULLTEXT01.pdf

Hwang, Philip, Nilsson, Björn. (2003). Utvecklingspsykologi. 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1.uupl. Lund. Liber

Linde, Göran (2014). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 1.uppl. Lund. Studentlitteratur AB.

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. 1. uppl. Stockholm: HLS Förlag

Lundgren, Ulf P. (1986). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. 1.uppl. Lund. Liber

Lundgren, U. P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 2.uppl. Stockholm: Utbildningsförlaget

Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. 1.uppl. Pedagogisk Forskning i Sverige, 1999, årg. 4, nr. 1, s. 31-41.

31 Läroplan för förskolan Lpfö 18. [Ny, rev. utg.] (2018). Stockholm: Skolverket.Tillgänglig på

Internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Maruyama, Mika (2010). The Effects of Animals on Children's Development of Perspective Taking

Abilities. Diss.: Portland State University. Tillgänglig på Internet: https://core.ac.uk/download/pdf/37772616.pdf

Nationalencyklopedin.Tillgänglig på Internet: https://www.ne.se/info/

Olivestam, Carl Eber & Thorsén. Håkan (2020). Värdegrund i förskola och skola. 4. uppl. Förlag: Remus

Olofsson, Birgitta (1992). Skal vi lege? 1. uppl. Förlag: Børn Unge.

Sundberg, Daniel (2007). Läroplansteori efter den språkliga vändningen. Några ansatser inom den

samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen. Örebro. Konferens Läroplansteori,

7-8 september, 2007. www.skeptron.uu.se

Skollag (2010:800) SFS nr: 2010:800. Stockholm. www.riksdagen.se

Skolverkets författarsamling. Tillgänglig på Internet:

https://www.regeringen.se/49b711/contentassets/59a080a8cabf41be8c904cb518bcb970/forordnin g-om-andring-i-forordningen-skolfs-199816-om-laroplan-for-forskolan

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.

Timmerman & Ostertag, (2011). Too Many Monkeys Jumping in Their Heads: Animal Lessons

within Young Children’s Media. Diss.: University of British Columbia Tillgänglig på Internet:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ952017.pdf

Vallberg, Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. 1.uppl. Stockholm: Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/

32

Vygotskij, Lev. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. 1.uppl. Göteborg: Daidalos

Bilaga 1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE

Datum

Samtycke till medverkan i

studentprojekt

Dejla Krcic och Milica Peric heter vi och studerar förskollärarprogrammet på Malmö Universitet. Nu läser vi termin sex och förväntas ta examen i januari 2021. Vi har inhämtat förskolans

godkännande till att genomföra denna studien.

Examensarbetet som vi skriver omfattar ämnet djur. Vi vill undersöka på vilket sätt kan djur användas som en pedagogisk resurs i förskolan, inställningen barn har till djur och hur den allmänna samhällsdebatten påverkar förskolan vid ämnet. Studien går ut på att ställa frågor till förskollärare för att senare jämföra och sammanställa svaren.

Personuppgifterna som behövs är namn och efternamn samt att berätta hur länge förskolläraren har jobbat inom yrket.

Dokumentation kommer ske på förskolan, där en av studenterna sitter med på intervjun med datorn eller en mobiltelefon som spelar in intervjun via en webbsida som kallas för ZOOM. Den andra studenten sitter och är med i intervjun via egen datorn/mobiltelefon och följer intervjun och kan eventuellt ställa följdfrågor.

All insamlad material och personuppgifter kommer att lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet. Det muntliga samtycket kommer att raderas tillsammans med det

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA (

http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)

33

insamlade materialet ett halvår efter att examensarbetet är klart och godkänt. Tillgång till

materialen under tiden examensarbetet pågår har vi studenterna tillsammans med vår handledare, Annika Rosen och vår examinator.

Här hänvisar vi till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.

Vårt projekt utgår ifrån dessa principer i bl.a. följande avseenden:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är

examinerad.

Milica Peric, Dejla Krcic

Studentens underskrift och namnförtydligand

Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):

Mica.peric@hotmail.com, dejla_krcic@msn.com Ansvarig handledare på Malmö universitet:

Annika Rosen

Kursansvarig på Malmö universitet:

Sara Berglund

Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se

Information om Malmö universitets behandling av

personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets

förskollärarutbildning. Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara

personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt

samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

2

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av

personuppgifter.

Namn: ………

Namnförtydligande:………