Provsträckor av mjuk asfaltbetong MA 1500-16 i BD-län 1984

V Z

Nummer: _{25 Datum: 1987-03-05}

Titel: _{Provsträckor av mjuk asfaltbetong MA 1500-16 i BD-län 1984}

Författare: _{Ulf Isacsson, Thomas Bengtsson}

Avdelning: Vägavde ningen Projektnummer: 42314-5

Projektnamn: Mjukasftalt Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: / begränsad /

Statens väg- och trafikinstitut äInstitutetVäg: ac,) a /(- Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-11 52 00. Telex 50125 VTISGI SBesök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

Provsträckor av mjuk asfaltbetong MA 1500-16 1 BD-län 1984

Laboratorie- och utföranderapport av

Ulf Isacsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING

1 INLEDNING

2 PROPORTIONERING AV MASSOR MED

MJUK-BITUMEN (MB) 2.1 Material

2.1.1 Sten material

2.1.2 Bindemedel

2.2 Tillverkning av massa och provkrOppar

2.3 Konditionering av provkroppar 2.4 Resultat 2.5 Val av recept 3 FÄLTFÖRSÖK 3.1 Bakgrund 3.2 Tillverkning av mjukbitumen

3.3 Tillverkning, 'utläggning och packning av massa

3.4 Bindemedelsanalyser 3.5 Analyser påmassa

3.6

Återvinning av mjukbitumen

ll- UPPFÖLJNING AV PROVSTRÄCKOR 5 REFERENSER Bilagor Sida M P -P -D N N F -12 13 13 14 14 16 17 27 27 27

SAMMANFATTNING

Ett antal provsträckor av mjukasfaltbetong har utförts sommaren 1984 på väg 609 mellan Arjeplog och Slagnäs i Norrbottens län.

Syftet med försöken har varit att jämföra mjuk asfaltbetong med

oljegrus vad gäller tillverknings-, utläggnings- och funktionsegenskaper. Som bindemedel har i den mjuka asfaltbetongen använts en blandning av

bitumen (BlSO) och en mjukgörare, Lett Saf Flux, levererad av Norska

Esso. Bindemedlets viskositet motsvarar viskositeten hos en härdad vägolja. Bindemedlet innehöll 1.2 vikt-96 vidhäftningsmedel (DHBG). Stenmaterialet utgjordes av krossat naturgrus. 85-90 96 av materialet var granit och resten amfibolit. Två olika kornstorleksfördelningar hos stenmaterialet undersöktes. I det ena fallet sammanföll i stort sett materialets kornkurva med den övre gränskurvan hos oljegrus enligt Vägverkets byggnadstekniska anvisningar. I det andra fallet låg mate-rialets kornkurva över "godkänt" område för oljegrus.

6 olika massor av mjukasfaltbetong tillverkades i ett oljegrusverk.

Bindemedelshalten varierade mellan 3.# och 5.0 vikt-96.

Massorna lades ut som provsträckor av längden ca 200 m och bredden ca 6.5 m. Materialmängden per ytenhet var ca 100 kg/m2. Mellan varje provsträcka fanns konventionellt oljegrus som referens.

Samtliga massor kunde tillverkas, läggas ut och packas utan problem. Trafiken släpptes på omedelbart efter vältningen. Ingen spårbildning

kunde observeras.

Enligt uppgift från vägförvaltningen i BD-län har provsträckorna funge-rat bra under sommaren och hösten. 1984. En första besiktning av VTI kommer att utföras efter tjällossningen våren 1985.

1 INLEDNING

I Norge har man sedan några år tillbaka vid konstruktion av vägbelägg-ningar provat bindemedel som'går under den generella beteckningen

"Myk bitumen". Med mjukbitumen (MB) avses i detta fall bituminösa

bindemedel vars viskositet ligger mellan de för bitumen B370 och vägolja V0300. Olika sorter av MB kan erhållas genom att blanda ett "konventionellt" bitumen (t ex B180 eller B85) med lämplig mjukgörare. Alternativt kan mellanliggande sorter framställas genom blandning av

t ex B180 och ett MB av låg viskositet (1).

I motsats till bitumenlösning och vägolja är halten flyktiga bestånds-delar 1 MB låg. Detta innebär att MB hårdnar relativt lite vid blandning med stenmaterialet _och efter appliceringen på vägen. Förorening av luften är i motsvarande grad ringa.

Erfarenheten hittills i Norge av "mjuk asfalt" (MA), dvs asfaltmassa

tillverkad med MB, är i stort sett positiv (2). En rad tillämpningar med MB av olika viskositet har beskrivits. MB1500 (mjuk bitumen med viskositeten 1500 mmZ/s) har använts för tillverkning av en MA som motsvarar oljegrus. MB6000 ger en beläggning vars styvhet motsvarar

härdat asfaltlösningsgrus. Även till ytbehandlingar (Yl, YlG) har MB

använts med framgång.

Tilläggas bör att man i Danmark och i viss mån även i Finland har

erfarenhet av mjuk bitumen.

2 PROPORTIONERING AV MASSOR MED MJUK BITUMEN

Proportioneringsförsök har utförts med ett givet stenmaterial (avsnitt 2.1.1) för att finna lämpliga bindemedelshalter i de massor som skall

provas vid fältförsök (avsnitt 3).

.-2.1 Material

2.1 . l Stenmaterial

Under våren 1984 uttogs prov från upplag i Långviken mellan Arjeplog och Slagnäs, BD-län. Upplagshögarna bestod av krossat natürgrus som var avsett för oljegrusproduktion och sommarens provsträckor med

mjuk bitumen.

Stenmaterialet bestod till 85-90 96 av granit och till 10-15 96 av amfibolit. Graniten var mestadels finkornig eller medelkornig. Partik-larna hade övervägande skarpkantiga, krossade ytor.

Stenmaterialproven utgjordes av två fraktioner, 0-16 och 0-8 mm, den

sistnämnda avskild "sand" från 0-16 mm-fraktionen.

Vid proportioneringsförsöken undersöktes två olika

kornstorleksfördel-ningar (se figur 1) hos stenmaterialet:

- 0-16 mm fraktionen som sådan

- 67 vikt-96 0-16 mm material och 33 vikt-96 0-8 mm material

Som framgår av figurl faller 0-16 mm materialet just innanför om-rådet för oljegrus enligt Vägverkets byggnadstekniska anvisningar (BYA). -Det "sandiga" materialet faller däremot utanför BYAs gräns-kurvor. Detta material skulle alltså ej godtas för oljegrustillverkning.

Kornkurva 2 ---__--__

(det "sandiga"materialet)

Kornkurva 1 (0-16 mm materialet) alen.

Fi url Kornstorleksfördelningen hos de två undersökta

stenmateri-0014 0325 0,25 0.5 1.0 4 5,6 8 11.3 16 20 32 5064 Pa ss er an de md ng d. vi kt pr oc en t _ -q -h _ _ I I I I I I I 1 H [ 1 1 1 1 7 1 1 1 I I I T I H I I I H I I I H I I I I T I I I H I l l l l f n l I I I I I I I I I I T T I I W T T I I H I I H I T1 Tl ll ll ' Il llll ll l II II II 1I T II II lI II I TT II II II I II II 11 I1 I II II II II I II II II II I II II IT TT I Ill I I ITIKIIXHH _ _ L -_ _ _ L _ -_ -L _ -_ _ L _ -_ _ L -_ _ _L -d _ _ L _ . -_ L _ _ _ H I I I H I I H H I T U T H I F I I I I T I T I H H in H H I I T W I H I I I I I I I I H I T W I ' N W T ! I H I I I H I i l l l l l l l l I I I II I I H H H I I U I H F I l l l t l i T I I H H I I I H _ -_ _ L _ . _ _ L _ -_ _ L _ _ _ _ L _ _ _ _ L _ _ _ _ L_ _ _ _ L -. I H I I I I I I H p m H H T I H I H I F I I ' l l I I I I I I H I I I I I I I U I I I T I I I U !

\

IITTTTFH

\

X 1 l H PI I I U P H I I 1 l 1 I I I F H I I I I I II I I H I H I I I I H I H I I I l l l l l l l l _F-I l l I r l l l l l I I I I I H N

\

\

I I II I I I H I T T I I I H I I I I I I I U I H N I I I I F I I I I I N I H II I I H 1 1 1 7 1 1 1 " I I T I I ' I I I I T I I I I U I I I H I H H H I I I I N I II I I I I H

/

AE'

I H H I U H I I U I H H I I U I I I " lill -L -q -L -A L -i ' K i T T I I I I I I I T I

W

/

/

l l l l l l l l l ' I I I I I I I I I l l l l l n l II IT IT I' IT I I I I I I T T I I I H I I I I I I I I I I I I U I 1 7 1 7 1 1 1 II 'I I IIIIIII [Hi: _ L -_ -L _ , - -L -_ -_ L -_ -_ L _ _ -_ L _ __ _ L _ _ -_ L _ J ; _ L _ _ #- --_ -.. -I I I T I H I I I l l r l n l l I IH I I I H I I H I I U I I I U I I H I I T H P I U In r l n n U I T I H H H I I I I I I I I I I I I I I \ _ H I . . -_ -1 L_ -I . N

lill]

2.l .2 Bindemedel

Det använda bitumenet var av sort 5180 och uppfyllde kraven enligt

BYA. Bitumenet används som referensbindemedel vid VTI.

Mjukningsmedlet, som levererades av Norska Esso under produktnamnet

Lett Saf Flux, var ett vakuumdestillat utvunnet i samband med

bitu-menproduktion från bitumenrâolja.

Vid tillverkning av mjuk bitumen uppvärmdes bitumenet till 145°C varefter det sattes till mjukningsmedlet (temperatur ca 20°C) under kraftig omrörning. Proportionerna var 73 vikt-96 B180/27 vikt-% LSF. Då blandningen svalnat till ca 90°C tillsattes vidhäftningsmedel

(Diamin DHBG). Halten vidhäftningsmedel var 1.2 vikt-96. Bindemedlets

kinematiska viskositet vid 60°C var efter amintillsatsen ca

2000 mmZ/s.

-2.2 Tillverkning av massa och provkroppar

Massorna tillverkades i en tvângsblandare, modell Aldfelder. I varje omgång framställdes ca 40 kg massa. Sammanlagt 13 satser tillver-kades. Bindemedelshalten varierade mellan 3.4 och 6.0 vikt-%. Bland-ningstemperaturen var 95°C.

Av varje massa instampades 15 marshallprovkroppar (diameter

101.6 mm) enligt MBB 14. Instampningstemperaturen var 90°C.

2.3 Konditionering av provkroppar

De provkroppar (5 st) som användes för bestämning av marshallstabili-tet och -flytvärde förvarades i luft vid rumstemperatur under 1 dygn

före provning.

Vid bestämning av provkropparnas vattenkänslighet placerades 5 av dem

i en exsickator, fylld med destillerat vatten. Insugning av vatten i provkropparna åstadkoms med hjälp av undertryck (resttryck 100 mm Hg) som fick verka under 3 h vid rumstemperatur. Därefter

lagrades provkropparna i vatten under 3 dygn vid 40°C. Lagringen skedde vid atmosfärstryck. Återstâende 5 provkroppar förvarades i värmeskåp vid 40°C under 3 dygn.

Samtliga lO provkrOppar tempererades till slut (de torra inneslutna i

plastpåsar) under 16 h i ett vattenbad vid temperaturen lO°C.

2.4 Resultat

Provkropparnas hålrumshalter framgår av figur 2. Hâlrumshalten har beräknats ur provkroppens volym (uppmätt med skjutmått),

stenmate-rialets korndensitet, bindemedlets densitet och bindemedelshalt.

Marshallstabilitet och -flytvärde bestämdes enligt ASTM D 1559 men vid 25°C. Resultaten ges i figur 3-5.

Indirekt draghållfasthet samt vattenkänslighet (vidhäftningstal) bestäm-des enligt ref 3. Provningstemperaturen var lO°C. Resultaten samman-fattas i figur 6-7 och tabell 1.

Hålrum

(volr%)

MA 2000 '16

15-*-10*

I i.

*åta

Figur 2.

--- 67% 0 -16 och 33% 0-8 m'rrl

\

_.

_

_ ,, _

_ u _

(kornkurva 2)

100% 0 -16 mtrl (kornkurvu1)

[ho 5:0 61,0

Bindemedelshulf

(vikt-Va)

Proportionering av MA, Långviken. Hålrumshalten som

Sfubili'ret

MA 2000-16

vid 25'C

(N)

6000 *'

Kornkurva 1

0-16 grus

5000"

_\[

_I

4000--

L

3500 4'

1

30

3,1.

3,8

4,2

4,6

Bindemedelshalf

(vik'r-°/o)

Figur 3. _{Proportionering av MA. 0-16 material från Långviken.}

Marshallstabilitet vid 25°C som funktion av bindemedels-halt.

Sfubilifef

MA 2000-16

vid 25°C

(N)

Kornkuvra 2

5000"

_{.__. Blandn.nr. 10,11,12,13,14}

°---°

- n -

15,16,17

4000

--3000 -

I -r --r -qi

-3.0

4,0

" 5,0

6,0

Bindemedelshalf

(vi kf-%)

Figur 4. Proportionering av MA, Långviken. 67 vikt-96 0-16 och 33 vikt-96 0-8 material. Marshallstabilitet vid 25°C som

Flyfvürde

(mm)

4,0

--- 100% 0-16 mtrl (kornkurvc11)

---

°o

-

h 33% 0-8 mtrl

67 / 0 16 cc

(kornkurvu 2)

_---- _u_

_ll-

3,0--d å _ I -_ l l -

:-3,0

4,0

5,0

6,0

Bindemedelshulf

(vikf-%)

Figur 5. _{Proportionering av MA, Långviken. Flytvärde som funktion}

10

Drugháll-

MA 2000 -16

fasfhef

(kN/mz)

Kornkurvu 1

200 -

I 0 -4

150 "

_ O O 4 I -0 -b _ U

-ä»

1

3,4

3,8

4,2

1:,6

3x)

Bindemedelshulf

(vikt-70)

Figur 6. Preportionering av MA. 0-16 material från Långviken.

Indirekt draghållfasthet hos torra provkrOppar vid IOOC som

Drughåu-fasthef

(kN/mz)

11

MA 2000-16

200 "

Figur 7.

Kornkurva 2

an

SO

ao

BindemedelshuhL

(vikt-'70)

-_

Proportionering av MA. Långviken. 67 vikt-96 0-16 material, 33 vikt-96 0-8 material från Långviken. Indirekt

draghâll-fasthet hos torra provkroppar som funktion av

12

Tabell 1. Proportionering av MA. Vidhäftningstal erhållna

en-ligt "pressdragprovningsmetoden" (3).

MA 2000-16

Typ av Bindeme- Vidhäft- Blandning kcrnkurva delshalt ningstal

vikt-96 96 nr 1 3.0 84.8 6 1 3.4 85.1 1 1 3.8 78.0 2 1 4.2 64.8 3 1 4.6 84.0 5 2 3.4 83.6 10 2 3 .8 81.0 11 2 4.2 88.6 12 2 4.6 82.7 13 2 5.0 73.9 14 2 4 .0 89.6 15 2 5.0 68.8 16 2 6.0 53.5 17 2.5 Val av recept

Med stenmaterialblandning nr 1 (kornkurva 1 i figur 1, 100 vikt-96

0-16 mm material) erhålls max.värden för såväl marshallstabilitet som indirekt draghållfasthet vid bindemedelshalten 3.8 vikt-96 (figur 3 och figur 6). Ökande bindemedelshalt tycks ej påtagligt påverka marshall-flytvärdet. Utifrån dessa resultat ansågs bindemedelshalterna 3.4, 3.8

och 4.2 Vikt-96 vara lämpliga att prova i fält.

Resultaten med stenmaterialblandning nr 2 (kornkurva 2 i figur 1,

67 vikt-96 0-16 mm och 33 vikt-96 0-8 mm material) är mer svårtydda

och speciellt då marshallstabiliteten. Figur 7 kan uttydas så att maxi-mal draghållfasthet erhålles med en massa vars bindemedelshalt är ca

13

5.0 vikt-96. Denna halt bör alltså provas i praktiken. Högre bindeme-delshalter än 5 vikt-96 ansågs "orealistiska" bl a utifrân ekonomiska aspekter. För fältprovningarna valdes därför bindemedelshalterna 4.0, 4.5 och 5.0 vikt-96. Någon tendens rörande vattenkänsligheten kunde ej

utläsas ur resultaten (tabell 1).

3 FÄLTFÖRSÖK

3.1 Bakgrund

Provsträckorna är belägna efter väg 609, Arjeplog-Slagnäs, ca 25 km

söder om Arjeplog. Karta med provsträckornas läge samt en skiss över

provsträckornas inbördes läge visas i bilaga 1 och 2.

Provsträckorna l, 2 och 3 utfördes den 31 juli och sträckorna 1+, 5 och 6

den 1 augusti 1984.

Provsträckorna ligger på vägbank. Väg 609 har rak sträckning och små nivåskillnader i den del som omfattar provsträckorna. Det oljegrus som tidigare legat som slitlager, var bortfräst och vägen var därefter förstärkt med ett 10 cm tjockt bärlagergrus.

Trafikmängden uppgår till ca 250 fordon per dygn. Andelen tunga fordon är liten. Dubbfrekvensen är hög i denna del av landet.

14

3.2 Tillverkning av mjukbitumen

Sanering av tankar

Samtliga tankar och tankbilar var enligt uppgift sanerade före fyllning med de olika komponenterna. Det visade sig emellertid att avtappnings-slangen till den bil som levererade mjukningsmedlet (Lett Saf Flux) innehöll ca 2001 diesel. Detta upptäcktes dock i tid och slangen sanerades före överföringen av mjukningsmedlet till verkstanken.

Bitumenet (B180) mjukgjordes med hjälp av mjukningsmedlet till en

viskositet ca 1500 cSt vid 60°C. Detta motsvarar viskositeten hos

vägolja i härdat oljegrus.

Blandningsproceduren tillgick enligt följande:

Mjukningsmedlet pumpades från tankbilen till verkstanken. Mjuknings-medlets temperatur var ca 20°C och dess viskositet därför relativt hög. Pumpningen blev därför förhållandevis tidsödande (pumphastighet ca

).Därefter överfördes bitumenet, som höll en temperatur av ca lSOOC, till verkstanken. Blandningen rundpumpades under 1 timme varefter blandningen fick stå över natten. Nästa morgon tillsattes vidhäftningsmedlet varpå rundpumpning utfördes under ytter-ligare 1 timme.

3.3 Tillverkning, utläggning och packning av massa

Massan tillverkades i Vägverkets mobila, kontinuerliga verk som nor-malt används för oljegrusproduktion i BD-län. Blandningstemperaturen var för sträckal ca 90°C. Vid blandning till övriga sträckor sänktes blandningstemperaturen till 75°C sedan 70°C befunnits vara lämplig utläggningstemperatur.

Till utläggningen användes en läggare av typ Dynapac BK 165. Massan var mycket lättlagd.

15

Massorna packades med en vält av typ Dynapac CC 21. Antalet vält-överfarter var för sträckorna 1, 2 och 3 tre stycken utan vibro och en

med vibro. För sträckorna it, 5 och 6 var antalet tvâ utan vibro och en

med vibro. Massans temperatur vid packningen framgår av tabell 2. Trafiken släpptes på omedelbart efter vältning. Ingen spårbildning

observerades.

Tabell 2. Packningstemperaturer (temperatur då packningen påbör-jades).

Sträcka Sida av Sektion

"'

ge

0-80 m

80-125 m 125-200 m

oc 0C oc 1A V 80 70 70 H 75 70 73 2A V 67 60 70 H 67 68 68 3A V 67 70 69 H 73 75 73 45 V 72 72 72 H 68 68 70 SB V 72 72 72 H 80 67 79 6B V 79 79 80 H 83 80 78

16

3.4 Bindemedelsanalyser

Prov på mjukningsmedlet uttogs dels ur den tankbil, som levererade mjukningsmedlet, dels ur verkstanken efter pumpning från tankbilen till denna.

Prov på bitumenet togs ur verkets depåtank och ur verkstanken. Analysresultaten visas i tabell 4.

Prov på mjukbitumen togs ur verkstanken efter en timmes rundpump-ning samt efter tillsättrundpump-ning av vidhäftrundpump-ningsmedel.

Tabell 3. Analysresultat på mjukningsmedlet (Let Saf Flux).

Provtagnings- Densitet Kinematisk viskositet

plats 15°C vid 60°C

Före TFOF Efter TFOT vid 90°C

Tankbil O . 934 20 . 3 23 . 1

. Verkstank 0.934 20.3 23.3

Tabell 4. Analys av bitumen BISO.

Provtag- Dyn. Kin. Pen. Dens. Dyn.

Bryt-ningsplats visk. visk. 25°C 25°C visk. punkt

60°C 135°C 60°C efter efter TFOT TFOT

Ns/m2

mm2/s

mm/lO

g/ml

0C

Depåtank 68.4 232 182 1.015 184L -22 Verkstank 64.8 223 190 1.014 165 -23

17

, Analysresultaten ges i tabell 5. Som framgår av tabellen medförde tillsats av vidhäftningsmedel en viss sänkning av viskositeten.

Tabell 5. Analysresultat av mjukbitumen.

Tillverknings- Provtagningstillfälle Kin. visk. Kin. visk.

datum 60°C 60°C efter TFOT 90°C

m m2/s

mmZ/s

1984- 07- 31 Före tillsättning av DI-IBG 1619 1909 Efter tillsättning av DHBG 1532 1761 1984-08-01 Före tillsättning av D HBG 1629 1937 Efter tillsättning av D HBG 15 18 1723 3.5 Analyserpå massa

Prover på massa togs med hjälp av en plåt (40x40 cm) som läggaren

passerade över.

Provtagningsschema visas i figur 8.

Två av sex uttagna pr0ver från varje sträcka analyserades med av-seende på bindemedelshalt och kornkurva.

18

PROVSTRÄCKA NR

Vänster sida

Höger sida

1

2

3

4

5

6

X X X X X X X XX XXX X XX X X X X XX X XX X XX X XX X XX X XX

VtigmihL

Figur 8.

x =uttagna prover

Prcvtagningsschema.

Vänster sida Höger sida

---MA 1500-16. Sträcka 1A.

Fi ur9 Stenmaterialets

korñstorleksfördelninog

i prov Ei\/

Op74 0325 025 05 10 55 8 11.3 16 20 Po ss er an de mün gd . vi kt pr oc en t I- ;-Il ll ll ll l I I I I l I I T I I I I I I I I I I [ I l l i f l l l l l l l l l l ll I I I I I T I I I I I I III I I I I I T I I TT T T I I I III I I T _ L -I I I I I I I I I _L -_

\

II II II WI I _ _ L _ _ I l l l l i l l l ll ll ll ll l _ _ L _ _ _ -L -_ l l l l l l l l l t.. -L __. . I I I I I I I I I _ _ L -_ I 1 T l l l l l l _ _ L -_ I l l l l l T T T .. .. t. .. 1 I T I I I I I I I -L -I -I Ti ll II I' II II I \\ I I I I I T I I T I I I I I I T T I I I I I I I I I I l I I I I I I I I ITTT II TI 1 II TI ]1 II I II II ]I II I II II II TT I I I I I I I I H \

\

II I|I II I L

\-

.

\

I I I I I I T I I I T I I I I I I I I l l l l lll l _ -L _ . I n q un _ _ L -_ :I ll |i xr l -L -O _ ll ll |l ll l -L -T I I I I I I I I -_ L -q 1 l (I IITIJ I l l l l l l l l II [1 111] SÅ; II II II II S II I] II 1I II II II II I I I I I I I I I IT IU II II I II II II TT 1 I I I I I I T I I l I I I I T I I 1 l l uq un l I I I I I 1 I I I I Wi ll !!

I I I I I I I I I I

I I I I 1 1 1 1 I I ! IIII II II I l I n q n n l I I I I I I I I I I I I T I 1 I I I . _ - _ -L _ -[ I I I I 1 I I I _ un -L -IIII II II I _. .. L... -_ _ L _ _ ä: b \ < I I I I I I I I I

III I I I I E I _ -L - -l l I I I I I I I II II IITT T -. .L .. :: T E I I X I I I I I I I I I I I T I I I I I I I III I III I I I I I [l il ll ll l I T I I I I T $ ( T I T T I T T I I

\

I

m

\

i

\

I q un n I I F I I 1 I T T _ -_ I I I I I I T I T : -L -I I I I I I W I -L -q I I I I I I 1 I T -_ L_ _ I I I I I I III ' I I I I I I I I -_ L _ _ _ -L _ _ I I I I I I I I I -L _ _ 1 1 1 1 1 1 7 7 ! _ -L -o -I I I I I I I I I -L _ d I I T I I I N _ _ -19 32 5064 I I I T ] T T T I l l l l l l l I U I I I I I I I I T I I I I I I I I I I III T I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T I l I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T 1 I T I T T " w . -A I -n 5 . H u_ -_ I I

Vänster sida

MA 1500-16. Sträcka 2A. H..

korñstorleksførdelning oger 51

da

---iurlO Stenmaterialets _{i prov Ei\/}

0.074 0.125 0.25 0.5 1.0 5,6 8 11.3 16 20 32 I I I Y 1 I I 5064 E E ! ! ! Pa ss em nd e ma ng d. vi kt pr oc en t 0\ C) TI I I AI'TVTiIlI ll 11111 b r

TI II II II Ill ll ll ll l II II IIII I IT TI II II T II II IT II I II II II II I Ti li ll ll l I l l l f l l l l I l I I ' I III

TI II II II I II II ]I II I -_ L _ _ l l l l l l l l l _ _ L _ -[I ll ll rl l _ -L _ -_ -L _ _ YI FT IT II I TT 1T 1T TTI -_ L _ _ II II II II I _ -L -_ Il ll ll ls l _ . -a n I I T I I T I I I _ _ L _ q _ ll lf I I I '

[ I I I I I I I I I I I I I I T T I I I I I [ 1 I I I I I I I I I I I I I I III I I I I I I I I I X I I I I I I I I T I K ! II II II I! ! I I 1 I I T I I I _ _ L _ -I I X X I I I I I ll ll ll ll l ll ll ll ll l . I Q -L _ -I I I I I I I I I -_ L _ a II II IT TII _ -L -d I I I I T I I I -L -d n I I II II IIJ I I I I I I T I 1 II '1 11 1! AA_

I T T I I I I I I l I l l l l l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T T I I I I I I I I I I I I I I I I I I I III I I n q n n J IIII IU I I I I I I T T I I I Y I U I I I I I I J I n q n n l [ N un n l n n p n l l I I I I I T T I T I I I r* I l l l I I I I I I _ _ L _ -I I I I I I T T7 _ us l a -C I ! llll ll ll l -L - u-lT TT II _ -L -q I I I I I I I I I

\

x -4 . -_ _ L _ I I I I I I I II

_ _ L -_ L - -_ I l l l l l l l l ll ll ll ll l Y I I I I I I I I I I I I I IYI I I II I I I I I I TT II IT 1T I I I I I I I I I ! 1 I I I I I T \ ( ' I U I I I I I I T

\

I I I T I T I T ' ;I I I [I I I till I I III I I I I : -L - b--á _ -I T T T I TII I _ _ L _ 4 Y I I I I I I I I -L -_ TII I I T I 1 I _ _ L _ _ ' I I T J I I I I _ -L _ 4 I I I I I Y I I I -L -_ T I I I I I I I I I I I I I I I I I Il l III -L -_ §\ L _ _ II II lII . -1 T I I I I I U I I I I! e r f l i T T ] T T T T 1 I I I I 1 I T I I I I I I II TT II II I II II IKI1 T II II II II l I I I I III I I

TI T T ] ' I I I l l I T I 1 I I I . -ñ

20

Höger sida

---Vänster sida

MA 1500-16. Sträcka 3A.

korhstorleksfordelning

Fi ur 11 Sten materialets i prov av

0.074 0.125 OJS 05 10 56 8 11.3 16 20 32 IJJFITT 5064 II I Pa ss er an de md ng d. vi kt pr oc en t _A 0 O 1 I H |I I I I U I H I I I I I I T T I I U I I H F I H I I I U I I H H l I I I I U T L I I H I H H I H H i r r i \ 1 n n |n n I 1 F Ti! I II TI II] II Tr i I I H I H I I I I H I T HI H H I I U T H U I H H UT II II TI H I I I I H I I I I I I H H Il ll llnl I I H I H H _ L-_L -_ -_ L--_ -L __ --L_ --_L_q __ L--_ _L _-__ L--_ _L -ll ll Il l' 1 T I H I I T I P i I I 1 1 1 1 1 1 1 1 I HI I I I I I H H I I I H I H I I H H H I I I I H I U I I E I I T I I II I I H U I I 1 I* W H T T H H H I I I T I I H T I H H I I I I I H I I I H H I I I I I I I U I I I I I I U I I l l l l l l l l I HI l H I I I U I I I I I I

\

XFIIIIIH I I H I T 1 I I H I I T U I [ H i l l l x ' 1 1 1 1 1 1 I U I I I I H I H I I I I I II I I I I I U I I I I I I I H I H I I I I U I H I I I I I T I I 1 1 1 l l I J II II II II I II II II II I II II IT II I II II II II I II II II TI I II II IT TT T

\

I I Il ll Il ll ll ll llII I

(Kil

I IF I I I I H [ F i l l l e II H I H I I U T T T H U I T T I I I H I H I I I IT I I I I H W I I I 1 1 I T I

. _ _ _ L _ -_ _ L _ _ -H I I I Y T T T 1 1 1 1 1 H I I I U I I I T T I I ll Y H I U T I U I I [ I I I I I I H I I I I I H I I

5 I IITII [Ill I I T I I I I I W I I I I I I I I I I I I I I I I I Y I I I I I T I Y T I I I I I I I I I l I I I I TII I T I I I I I H I I I I I I I I I I Il l TH I U T i - r-c . -h ø_ _ I l l q l r n n lq n n I I I ' I I I 1 I I I I I I I I U I I I I I I I I I I ' I I I I H H I I I W I I I 1 I |I I I I I I I ' I I Y I I I I I ' I l l l l l l l L' -H r _ -_ -u_ -r. -. .I I-1

21

Vänster sida Höger sida ---MA 1500-16. Sträcka #B.

korñstorleksfordelning

Fi ur 12 Stenmaterialets i prov av 0.074 0,125 0.25 0.5 1.0 4 5,6 8 11.3 16 20 32 5064 Pa ss er an de mo ng d. vi kt pr oc en t _ A 0 0 -I -6 -. . -AT I I I I U I Y I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T I I I I I T I I I I I I I ' l l i i l l l l l l l l l l l l i l l l l l l l l l [ T i l l l i l l

Il Il l] I U I I I I I I I I I I I 1 1 I I I I I I F I T T I I I I I I ' I I II I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T T I I I ' I I I T T I I ' I T I I T I I I (FIIIIIITIUI Il l! II I' l l l l l l l l f T I I I I I I I I I I I I [ T I I I I I I T I I I I I I I I I I I I I I l l l l l l l l f I 1 I Y I I T T I I I I I I I I Y I YIYXI [ I m r ur p r n n n l n n ll ll ll ll l I l n p n l n n l uu 11 11 11 1! ! n n l n n

_ _ L -a -l

\

I I I I l I I I I I [[ 11 1] I I I I I I I \ < \ ' 1 [I II I I I I I I I I I ' I I I I I I I ' T 1 I 1 |I I I I I I I U I U I T I ' T I I I T T W I I I I I I I I I I

\

I I 4 \ 2; Ti! T7 IlirTT \ I I 1 l l l 1 I I I I I I I I I I I I I I ' I I I I I I I I I I I I I I II I I I I I l I I I T I I I I I I ' I l l l l l l I l l l l l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I I

\

\

II II IIII I TI I1 II II I II IT ]I II [ II II T\ (\ ; 'I II IT TI U 'I ll ll ik k , _ u I F. l l l l l l l T l I Y I I I I I I I X I T I I I I I

\

I T I I I I I I I I I I I I I I T T T T I III I I I I U I I I I I T ' I I I I I I U I T I I Y I F Y K K I I I I I I U I I

-\

I l l l l l l l l I I I T I I I I I 1 1 1 1 1 1 1 1 ! l l |1 l l 1 |l I l I I I I I I I I I I I l I I I I I I T T I T I I I I I I T I I I I I p. .. -lill] I l l l l i l l l 1 l II! 11 XIII b . . _ -I I I F I I I I I ' V ITI I I I I l l I I I I T I I T T I I I I I U I I I T T I I T T Y T I T I I I I I I I I I I I I I T I T I Y I I I U I I V T I Y I I I I l T I I l --1 . -_ _ A L -i . -1 " 0-4

22

Vänster sida MA 1500-16. Sträcka 5B. korhstorleksfordelning Höger sida ---Fi ur 13 Stenmaterialets i prov av 0.074 0,125 0.25 0,5 10 4 4 _{5,6 8 11.3 16 20 32 5064} Po ss em nd e mc 'i ng d. vi kt pr oc en t 4.. I I I l l l l |l 1 l I I I I I I T 1 T I I I I I I U I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I T I I I I I I I I I I I T T I I I I T I I V I I T i l l l l l l l T II II II II I II II II II I II II II II I II II II II I II II II II l I1 IT|I I1 K II II IT II I II II II II I IT TI II TI T I I r | I! lill TTII_ L_ __ L- _-_L --__ L_-_ _L -_ -_ L_ __ -L _q -_ L-__ -L _1 -[l ll [I II I I I I I I I I I l lll l l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I I I l l l l l l l l I I I I I I I I I : I l l l l l l l I T I I I I I I I T 41 r 7 i T I I I I I I I I I I I III I l l l l l l l l I I I I I T T T 1 I I I I I I I I I I I I X I I I l I I I I I I I T I I I 1 l l l lll l I I I I

\

l l l l l l l l l ll I I I I I T I l l l l l f \ k I II I' I I ' I I I I I I I I I l l l l l I T T I I Y I I I I l l l l ' l l l l l l l lll l l l i l l l T l l l I I [I II Ill \ I 1 I 1 I l l I q uu n n e r n ] un l n n un l n n n n p ul n n l n n n n l n n

\

\

\

I T I I I l I I I [ I T I I I I I I I I I I I I I I I l lll r i i l l I I I I I I I I I I T I I I I F K § l l un q n n H H le l

I l l l g l l l l I I I I I I I I I I I I I I I I I

\

\

I I I I I I I I I I I I I I I I I V I I I I I I T l l I l l l l |l l l IIr T l l l l l I T I I I T V Ãk I I I I I I I I I I I T I I I T i : I I T I I U I I I I l l l l l l l l I I I I I I I J I I I I ' I I I I I I I T IIF T T I I I I I I T T I I I I l l l i l f f I I I ' I I I T I I I T I T I I T I T T I I I I -r Z -L -L -. -_ L_ _ -_ L -_ _ _ L _ _ _ -L _ --L -J _ -L _ q -_ L -_ §\ $ _ -. _ g 1-' h-I U I I I I I I I 'I I II* till I . -0 _ -I l l l l l l l l I I I T I ITI I 1 I I I I T T 1 1 I I U I I I I I I I I I I I I I I I [I II ] I I I I ' I I I I l I I I E I I I I I I I I I ' I U I I I III Y I I I w -n -. m _. I_ -_ I I r I I I I

23

Vänster sida Höger sida ---MA 1500-16. Sträcka 68. Stenmaterialets Fi ur 14 kornstorleksfördelning i prov av 0.074 0.125 0,25 0,5 1,0 5,6 8 11.3 16 20

"32

5064 Pa ss er an de ma ng d, vi kt pr oc en t I H I TI I H I I I H I I H I I I H I Y I T I I U H H i n H H I H F H I I I H I I I H I H H H H I Y I H I I H I I H I

II TI ll nI 1 11 11 11 H I I I H I I I H I I U I I H F I II IU lI II I I H I I H H I H I I I H I I H I I H U I i I IIIIII{IHH -. .L .. .. _ _ L . . _ -_ L -_ _ _ L . . --. .L ..-. .. .. L. .. .. .. ._ L-.. -. _L .. .. ._ [ T H 1 I T Y H I F I I U 1 I 1 I I I H H I I H I H H I I I H I H I I T H I U I 1 P TI ' O T T I T T T T I I U I F T T I VITT, I U I I I T T I T I I T T T T I I I I I I I I I I I I I I I I H i l l H U I U W T H I I I I T H H H ' I I I I I I

I l l l l l l f l I I I I I I I I I I H I I I T I I I U I I I I T I H I q u U l l l l l l l I I H I H H I! I X T U I T T H I H X llSIIITTT \ 1 I l l l l I P 1 n u n u n u In ! ll n u n u n u I n u n u n u n u n u n uI m n u n u n u I I I I I

_

\

\\

I I H I H J I I T I W I H l I I I I I I T I I I I T N H I I I I H I H I I I I N I F I . .-_ I I I I I T I H H I I I I H T I I I I I H I I

F . . . _[ 1 1 1 ] I I I I I I I I I I I I I I I U I I I I I I I W I I I H I I I I I I 1 1 1 1 1 1 71 H I F I I I I I I I T E

__

i

.

\

\

\

I I I I I I I I 1 |I 1 T I U T T I I I I I T T I Y 1 I I I I I I I I I I I I I T I I I I I I ' I ' I I ] 1 1 I q l l r l T T I T I I I K I I l l -K n y_ .... H -Ä (III -4 --. .1 .2 -I I l I l I I I I

II till] II I H I ' I ' IH H H ' H H W I T H I H 1 U I "I I H I I I H I H Y " I I I I I III I I H I I I l i I I H I I I I H ' U I I I I U . -b. -d i_ -U h-h --0 -4

11111' 24

25

Tabell 6. Bindemedelshalter.

Sträcka Sida Bindeme- Bindeme- Avvikelse

nr av delshalt delshalt från

vägen enligt vid analys recept

recept

vikt-96 vikt-96

vs

3.41

+0.01

1

[45

3'

3.59

+0.19

vs

4.08

+O.28

2

145

3°8

3.99

+0,19

vs

4.59

+0.39

3

liS

'2

4.62

+0.42

vs

4.17

+0.17

4

[15

'0

4.16

+O.16

vs

4.64

+0.14

5

145

'5

4.77

+0.27

vs

5.26

+O.26

6

145

5°°

5.06

+0.06

Den från receptet något avvikande bindemedelshalten kan delvis för-klaras med att mjukbitumenets densitet vid aktuell blandningstempertur

inte var känd.

Oljegruset som lades före, mellan och efter provsträckorna var tillver-kat under våren och sommaren 1984 och låg i upplagshögar. Prov togs ur dessa upplagshögar.

Oljegrusets bindemedelshalt och kornkurva bestämdes. Analysresultaten visas i tabell7 och figur 15. Den låga halten och de varierande resultaten kan antagligen tillskrivas provtagningsförzfarandet.

Prov l Prov 2 ---_-_..

Fi ur 15 '- Stenmaterialets kornstorleksfördelnlng i oljegrus. Prov 3 0.074 0.125 0.25 0.5 1,0 4 5,6 8 11.3 16 20 32 5064

Gl

Pa ss er an de mön gd . vi kt pr oc en t 0\ C) TIA7' | I l l lll] 11 Tlll _l I I 1 I 1 l l l ;-1.. 11 11 11 11 1 I l l l l l l l l I I I I I I I I I II II II II I TIII II II I II II II II I l l l l l l l i l l l l l r l l l l I l F F I T I I I II II II II I .J I II II II II I _ _ L _ __ _ L _ -I I I I I I I I I _ _ L -F l I I I I I T I I I -L _ -I I I T I I I I I _ _ L -_ Ill l l l l l l _ _ L -Il ll ll ll l _ _ L _ d I l l l g l l l l I H I I [ I I I I -_ L _ q -L _ _ l 1 II II II I I I I T T I1I I I I III I T I I Y I I I I I I I I I I I I I I I I I I l l l l lll l I l l l l l l l l l l l l g l l l l II TI II TI I _ _ L _ I T T I I I I I l -L -i I I T7 Illll l lll l l l l f ll II TT TI I I T I I T TTT -. . L un -1 11 11 11 11 1 _ -L _ -11 11 11 11 1 _ -L -_ I T I I I l I l I -_ L _ _ 11 11 11 11 1 -_ L uq 11 1111 11 1 I l l l l 1 l l l _ _ L -4 -_ L _ -\ TI II IlII I l I I I I I I Y T I I I I T I I I l l l l l l l l l I I I I I ! I II I I I I E I T T I I I I I I I I I I l ] I I I I I F I I I 1 [ 1 111 1 7 1 1 I I I I I I I l Y l I I IIl I I I I

\

l I I I I I I I I I I II IT IITI I l 11 11 11 11 1 I I I I I I T T T l I l l i l l l l l _ _ - -L _ _ I l l lll l l l _ n a l -_ -II II I1 II I _ -L -. N 11 11 11 q4 4; _ _ L _ _ I I I I I I I \ {

\

.

I I I I I I I I I I l l l l l l l l I I I T I I l I T l l l l l l l l l I I I I I I I I I l l l l l l l l l I l l l l l f \ k 11 11 11 11 1 I T T I E I I I I Il ll ll ll l _

[ I I I I I I I I

\

I l l lll l l l 7'1 III II lill I l l l l l l l l l : -L -L. .- 1 -I I I T I I Y Y T I I I I I I I I ] _ n l -_0 1 -L -u T I I T I I T T I -_ L -_ I I I I III I ! -L -« T I I I I I I T I _ _L _ . I I I I l I I I I .. .. L. .. -I I I I I I I I I _ _ L _ _ 11 -L

"

N

'äu n§_ "\ 111 1 l l l I I I I I I I I I I T ». -1 -. n. .. -. U I I T I I I T I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I III I I I I I ll ll ll ll l Il II ITT II IIII II I I l l l l lIl l II II ]Y II I l l lII T T I I -4 .nu _.-1

2.6 3.4 3.1 3.1 3.# 3.4 Prov nr Analys-resultat Bindemedelshalt (vikt-%) Enligt recept

Tabell 7. Bindemedelshalt hos oljegruset.

27

3.6

Återvinning av mjukbitumen

För att studera om mjukbitumenet åldrats (blivit hårdare) under till-verknings- och utläggningsprocesserna har bindemedlet återvunnits från ett par av de uttagna massaproverna. Den förändring av bindemedlets viskositet som kan tillskrivas själva återvinningsförfarandet har också

fastställts.

Analysresultaten visas i tabell 8. Som framgår av tabellen har en viss förhårdning av bindemedlet skett vid tillverknings- och

utläggningspro-cessen (viskositeten har ökat med 10-13 96).

Tabell 8. Viskositeten vid 600C hos ursprungligt och återvunnet binde-medel.

Prov ur Provets Prov taget Prov taget verkstank visk. efter på massa på massa

före till- återvinnings- från från verkning förfarandet sträcka 2 sträcka 5 av massa

. 1532 1 654 > 1 876

-l 5 18 1654 - 1 88 l

4 UPPFÖLJNING AV PROVSTRÄCKORNA

Besiktning av provsträckorna kommer att ske efter tjällossningen våren 1985.

REFERENSER

l. Olav Ruud, Johan Sandvik och Johan Hattestad "Veiledning i bruk

av bitumen of deklieanoendelser med myk bitumen:

labo-28

ratorium, Intern Rapport nr 6 (1982).

Sigmund Dárum "Myk asfalt". Föredrag vid asfaltkonferens i

Leangkollen, Asker, november 1984.

"Laboratoriemetoder för bedömning av bituminösa beläggningars vattenkänslighet - inflytandet av olika försöksparametrar". NVFs utskott 33 Rapport nr 11 (1983).

Bilaga 1 Provsträckornas läge

\

E

.7 *år '2 v " . ' ' : V "3x :gr 4:. t Nmim. Ånge 419 _5101: B _ . gigs. eHon 4 ii i' _kakjak' % .ä ' .i å ; f" f'ñlv . , ' Q \ Muuholm Jannand 't sznklgpmi Jämndcn

ST RÄC KA NR 1A 2A 3A A B 5 3 6 8 KO RN KURV A NR . 1 1 1 2 2 .2

BI

ND

EM

ED

EL

S-HA

VI

KW

O

3,1

.

3,8

4,2

4,0

4,5

5,0

AR

JE

PL

OG

4

:

_

9

S

L

A

G

N

ÄS

I I

l2

00

m

.2

00

m

,2

00

m

,2

00

m1

20

0m

32

00

m

,2

00

m

;zo

om

,2

00

m

.2

00

m

_Z

OO

rn

I I I I I I T I I I I

Principskiss över provsträckornas inbördes läge.

UG

ST

RÄC

EA

J

05

.

ST

RÄC

KA

5

ST

RÄC

KA

J

05

ST

RÄE

KA

OG

ST

RÄC

KA

OG

ST

RÄC

KA

06

VM

-00

M

I

_

OG

2A

OG

3A

[

06

48

00

55

06

63

00

VM

.12

8ml

27

2m

l2

00

m.

20

0m

_1

80

m1

22

0m

,2

00

m

l2

00

ml

20

0m

12

00

rn

20

0m

T I T I I | I I I .N 22 00 m _41» -D Bilaga 2