Uppföljning av producentansvaret
för 2006
Uppföljning av producentansvaret för 2006
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-5796-1.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2008
Förord
I denna rapport presenterar vi den uppföljningen återvinningsnivåerna för det avfall som omfattas av producentansvar för 2006. Naturvårdsverkets diarienummer för ärendet 635-1471-07 Rp.
Rapporten bygger på underlag från materialbolag, som samordnar återvinnings-rapporteringen från producenter. Underlaget har granskats och bearbetats av Natur-vårdsverket och Svensk MiljöEmissionsData (SMED). I årets upplaga har vi valt att enbart redovisa de uppgifter som materialbolagen rapporterat in och de kom-mentarer som behövs för att tolka uppgifterna.
Rapporten har utarbetats av Cecilia Petersen, Conny Öhman, Helen Lindqvist och Lars Eklund vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning.
Stockholm i januari 2008 Naturvårdsverket
Läsanvisningar
Rapporten inleds med sammanställning av återvinningsresultaten för förpackningar 2006 och 2005 (tabell 1).
I övrigt har vi redovisat information och resultat för en produktgrupp i taget. Kapitelindelningen följer i huvudsak produktgrupperna. Årets redovisning omfattar enbart uppgifter materialbolagen.
Målen för respektive produktgrupp finns under tabellen med återvinningsresul-tat. Målen för förpackningar gäller från 1 januari 2006. Det samma gäller för dryckesförpackningar (plastflaskor och metallburkar) som ska ingå i godkända retursystem. Kommentarer till uppgifter som gäller tidigare år ligger kvar från tidigare versioner av Samla in, återvinn!, under tabellerna.
Vi har också valt att redovisat de uppgifter om förpackningar som vi kommer att rapportera till EU under en egen rubrik. I denna rapport står ”procent” för vikt-procent, om inget annat anges.
För mer information om producentansvaret i Sverige och Naturvårdsverkets pågående arbete hänvisar vi till vår hemsida www.naturvardsverket.se.
Innehåll
FÖRORD 3 LÄSANVISNINGAR 4 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 Förpackningar 7 Returpapper 8 Frivilliga åtaganden 9 Däck 9 Bilar 9 Elavfall 9COLLECT AND RECYCLE! - SUMMARY 11
Packaging 11
Paper 12
Voluntary commitment 12
Tyres 13
Scrapped vehicles 13
Waste electrical and electronic equipment (WEEE) 13
ÅTERVINNINGSRESULTAT FÖR FÖRPACKNINGAR 14
Företag som inte är anslutna till materialbolagen 15
Glasförpackningar 16 Plastförpackningar 17 Metallförpackningar 18
Förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp 19
Träförpackningar 20
Vår kommentarer 21
Dryckesförpackningar 21
Engångs PET-flaskor (Å-PET) 21
Aluminiumburkar 22
PET-flaskor för återfyllnad (R-PET) 22
Returglas 23
Övriga förpackningar 23
EU RAPPORTERING FÖR FÖRPACKNINGAR 24 RETURPAPPER 26 KONTORSPAPPER 27 PRODUCENTANSVAR FÖR DÄCK 28 Insamlingssystem 28 Anslutningsgrad 28 Resultat 28
Lager och export av däck 29
Materialåtervinning och materialersättning 29
PRODUCENTANSVAR FÖR BILAR 30
Återanvändning och återvinning 30
BIL Swedens nätverk 30
Så beräknas återvinningen i Sverige i dag 30
Så här kommer återvinningen att beräknas 31
Återvinningsnivån för bilar skrotade utanför BIL Swedens nätverk 31
Återvinningen kommer att öka i framtiden 31
PRODUCENTANSVAR FÖR ELEKTRONIK 32
El-Kretsens insamling 33
Producenternas rapportering till EE-registret 34
Sammanfattning
I denna rapport presenterar vi uppgifter om insamling och hantering av avfall som omfattas av producentansvar för 2006.
Förpackningar
Den totala återvinningen av förpackningar har ökat. Beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen ligger den totala återvinning på 82 procent. Av detta är 59 procent materialutnyttjande och 23 procent energiåtervinning.
Nästan alla förpackningsslag klarar de nationella målen för återvinning och ma-terialutnyttjande. Undantaget är metall där materialutnyttjande ligger på 66 pro-cent, d.v.s. fyra procentenhet under målet. Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2005.
Materialutnyttjande av plast har ökat kraftigt: från 24 procent till 38 procent. Det beror dels på höga priser för återvunnen råvara, dels på nya och förbättrade metoder för sortering. Återvinning ligger totalt på 81 procent för plastförpackning-ar.
För träförpackningar rapporterar materialbolaget en 100-procentig återvinning under 2006. Uppgiften är baserad på hur förpackningsavfall av trä hanteras i hela landet. Resultatet innebär att återvinning nästan tio gånger större än 2005. För 2005 rapporterade materialbolaget enbart hur mycket som samlats in i deras system. Materialutnyttjande av glas ligger på 91 procent. Det är en minskning sedan 2005 men resultatet ligger ändå högt över målet på 85 procent.
Materialutnyttjande av pappersförpackningar ligger kvar på 72 procent. Den sålda mängd ökat med drygt 30 000 ton.
Resultaten för 2006, beräknade enligt förpackningsförordningen, finns i Tabell I.
Tabell I. Resultat av förpackningsinsamlingen 2006, redovisning enligt den svenska för-packningsförordningen. (Resultat för 2005 inom parentes).
Materialslag Total mängd satt på marknaden (ton) Material-utnyttjande (ton) Energi-utnyttjande (ton) Material-utnyttjande (%) Energi- utnyttjande (%) Total återvinning (%) Glas (162 700) 174 000 (155 000) 159 000 0 (95) 91 0 (95) 91 Plast, ej PET (158 940) 165 690 (38 234) 63 490 (77 589) 71 417 (24) 38 (49) 43 (73) 81 PET-flaskor, ej återan-vändning b) 20 095 (16 703) 17 826 (15 866) 0 89 (95) 0 89 (95) Papper, papp, kartong och wellpapp 676 352 (645 000) 486 790 (465 464) (396) 72 (72) 0 72 (72) Metall, ej dryckesför-packningar 51 100 (58 200) 33 700 (33 700) 0 66 (58 ) 66 (58) Returburkar (aluminium) c) (15 163) 16 939 (13 006) 14 447 0 (86) 85 0 (86) 85 Trä (440 403) 301 628 (8 749) 50 560 (41 467) 251 498 17 (2) (9) 83 (11) 100 Totalt (1 497 109) 1 405 804 (730 019) 826 067 (119 452) 323 365 (49) 59 (8) 23 (57) 82
Tabell II. Återvinningsresultat för 2006, beräknat enligt EU:s förpackningsdirektiv (94/62/EG). (Resultat för 2005 inom parentes)
Förpack-ningsslag marknaden Satt på utnyttjande Material (ton) Energi utnyttjande (ton) Material utnyttjande (%) Återvinning (%) Glas 174 000 (162 700) (155 000) 159 000 0 91 (95) 91 (95) Plast 185 785 (175 643) 81 316 c) (54 100) (77 589) 71 417 (31) 43 (75) 82 Papper 676 352 (645 000) (465 464) 486 790 (396) 0 (72) 72 (72) 72 Metall 68 039 (73 363) (46 706) 49 747 (350) 450 (64) 71 (64) 71 Trä 301 628 (440 403) (8 749) 50 560 (41 467) 251 498 17 (2) 100 (11) Totalt 1 419 862 (1 512 080) (731 616) 827 413 (119 802) 323 365 (48) 58 (56) 81 Förpackningsdirektivet (94/62/EG) använde en något annorlunda indelningar än den svenska förpackningsförordningen. Vi rapporterar återvinningsresultaten till EU-kommissionen i fem kategorier: glas, plast, papper, metall och trä. Dessutom lägger vi till 1 procent på totala mängden för ”övriga förpackningar”. I Tabell II presenterar vi de återvinningsresultaten för 2006 som vi kommer att rapportera till EU-kommissionen.
Returpapper
Insamlingen av returpapper ligger kvar på 83 procent. Producenterna klarar alltså målet för som ligger på 75 procent.
Frivilliga åtaganden
Branscherna har gjort frivilliga åtaganden om att materialåtervinna 30 procent av all lantbruksplast och 75 procent av allt kontorspapper.
Under 2006 materialutnyttjandes 67 procent av lantbruksplasten och 66 procent av kontorspapperet.
Däck
Inga däck har gått till deponering. Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk. Mer än en tredjedel gick till materialåtervinning och materialersättning. Exporten av hela däck minskat något jämfört med 2005.
Bilar
86 procent av skrotbilens vikt återanvändes eller återvanns under 2006. Producen-terna når därmed målet i förordningen.
Elavfall
Elavfall samlas i dag in av flera organisationer. All insamling ska rapporteras till Natur-vårdsverkets EE-register.
El-Kretsen AB hanterar det mesta av elavfallet från hushåll och även en del verksamhetsavfall. Under 2006 samlade man in nästan 150 000 ton elavfall under 2006. Totalt motsvarar det 15,8 kg per svensk. Det är också en ökning med nästan två kilo per person jämfört med 2005, och innebär att Sverige klarar EU-kravet på 4 kg per person med god marginal.
Enligt rapporteringen till EE-registret sålde svenska producenter 342 235 ton elektriska och elektroniska produkter och totalt 177 848 ton elvafall samlades in under den första rapporterings perioden. Nästan 94 procent av det insamlade elav-fallet återvanns inom Sverige. Den första rapporterings perioden täcker perioden 13 augusti 2005 (då förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft) till 31 december 2006. Men den är inte full-ständig. Vi kan därför inte avgöra om producenterna nått målen. Målen varierar beroende på produktkategori.
Collect and recycle! - summary
In this report we present information on the collection and treatment of waste that falls under producer responsibility for 2006.
Packaging
The total amount of packaging put on the market has increased. The total recovery, calculated according to the Swedish Ordinance (2006:1273) on producer responsi-bility for packaging, is 82 percent, of which 59 percent is recycled material and 23 percent energy recovery.
All but one of the packaging materials reach the national targets for recovery and recycling of material. The exception is metal packaging, of which, 66 percent is recycled, i.e. four percentage points under the national target of 70 percent. However, this result is an increase of 8 percentage points compared to 2005.
There was a strong increase in the amount of plastic recycled: from 24 to 38 percent. This is partially due to the high price for secondary raw material, partially a result of new and improved methods for sorting collected waste. The total recov-ery of plastic packaging is 81 percent.
For packaging made of wood the material companies report a 100 percent re-covery for 2006. The calculation is based on an assessment of how wood packag-ing waste is managed on a national level. This means that recovery has increased almost tenfold compared to the previous year. The 2005 results only comprised packaging waste collected by the material companies.
The recycling of paper packaging remains at 72 percent. The amount put on the market has increased by a little more than 30,000 tonnes.
All the results for 2006, calculated according to the Swedish Ordinance (2006:1273) on producer responsibility for packaging, are found in Table I.
The Packaging Directive (94/62/EC) uses a somewhat different classification than the Swedish Ordinance. We report five categories of recovery results to the European Commission: glass, plastic, paper, metal and wood. In addition, we add one per cent to the total amount to account for “other packaging materials”. In Table II we present the 2006 recovery results calculated according to the Packaging Directive.
Table I. 2006 results of packaging collection and recovery presented according to the Swedish Packaging Ordinance. (2005 results in brackets).
Type of packaging
Total amount put on the market (tonnes) Material-recycling (tonnes) Energy recovery (tonnes) Material-recycling (%) Energy recovery (%) Total recovery (%) Glass (162,700) 174,000 (155,000) 159,000 0 (95) 91 0 (95) 91 Plastic, non-PET 165,690 (158,940) 63,490 (38,234) 71,417 (77,589) 38 (24) 43 (49) 81 (73) PET bottles, not reused b) (16,703) 20,095 (15,866) 17,826 0 (95) 89 0 (95) 89 Paper, carton, cardboard, and corru-gated card-board 676,352 (645,000) 486,790 (465,464) (396) 72 (72) 0 72 (72) Metal, non-drinking con-tainers 51,100 (58,200) 33,700 (33,700) 0 66 (58 ) 66 (58) Drinking containers of aluminium c) 16,939 (15,163) 14,447 (13,006) 0 85 (86) 0 85 (86) Wood (440,403) 301,628 (8,749) 50,560 251,498 (41,467) (2) 17 (9) 83 (11) 100 Total (1,497,109) 1,405,804 (730,019) 826,067 (119,452) 323,365 (49) 59 (8) 23 (57) 82
Table II. 2006 recovery results according to the Packaging Directive (94/62/EC). (2005 results in brackets) Type of packaging Put on the market (tonnes) Material-recycling (tonnes) Energy recovery (tonnes) Material- recycling (%) Total recovery (%) Glass 174,000 (162,700) (155,000) 159,000 0 (95) 91 (95) 91 Plastic 185,785 (175,643) 81,316c) (54,100) 71,417 (77,589) 43 (31) 82 (75) Paper 676,352 (645,000) 486,790 (465,464) 0 (396) 72 (72) 72 (72) Metal 68,039 (73,363) 49,747 (46,706) 450 (350) 71 (64) 71 (64) Wood 301,628 (440,403) 50,560 (8,749) 251,498 (41,467) 17 (2) 100 (11) Total 1,419,862 (1,512,080) 827,413 (731,616) 323,365 (119,802) 58 (48) 81 (56)
Paper
The collection of paper (newsprint) remains at 83 percent. The producers thereby reach the national target of 75 percent.
Voluntary commitment
Industry has voluntarily committed to material recycle 30 percent of all farm plas-ticsand 75 percent of all office paper.
During 2006, 67 percent of farm plastics and 66 percent of office paper was re-cycled.
Tyres
No tyres were put in landfills during 2006. About half of the collected tyres were used for energy production in the cement industry and thermal power plants. More than a third was material recycled or used to replace other raw materials. The ex-port of tyres has decreased somewhat compared to 2005.
Scrapped vehicles
Eighty-six percent of the weight of scrapped vehicles was reused or recycled dur-ing 2006. The producers have thereby reached the target specified in the ordinance.
Waste electrical and electronic equipment
(WEEE)
Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is collected by several organi-sations today. All collection is to be reported to the EE Register of the Swedish EPA (http://eeregistret.naturvardsverket.se/net/ee/Producent%20logga%20in).
El-kretsen AB manages the major part of household WEEE and some of enter-prise WEEE (see www.el-kretsen.se). During 2006, El-kretsen collected close to 150,000 tonnes of WEEE. This is an increase of almost 2 kg per capita compared to 2005 and corresponds to 15.8 kg per capita. Sweden thereby reached the EU target (4 kg per capita) with a good margin.
Swedish producers put a total of 342,235 tonnes electrical and electronic prod-ucts on the market and collected 177,848 tonnes WEEE during the first reporting period, according to their reports to the EE Register. Almost 94 percent of the col-lected WEEE was recovered within Sweden. The first report covers the period from 13 August 2005 (when the ordinance (2005:209) on producer responsibility for electrical and electronic products was put into force in Sweden) to 31 Decem-ber 2006.
Återvinningsresultat för
förpackningar
Återvinningen av förpackningar ligger kvar på en hög nivå. Drygt 81 procent av alla för-packningar återvinns, beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen. Mate-rialutnyttjandet låg på 59procent.
Nästan alla förpackningsslag klarar de nationella målen för återvinning och mate-rialutnyttjande. Undantaget är metall där materialutnyttjande ligger på 66 procent, fyra procentenhet under målet. Det är en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2005.
Materialutnyttjande av plast har ökat kraftigt, från 24 procent till 38 procent. Det be-ror dels på höga priser för återvunnen råvara, dels på nya och förbättrade metoder för sortering. Återvinning ligger totalt på 81 procent för plastförpackningar.
För träförpackningar rapporterar materialbolaget en 100-procentig återvinning un-der 2006. Uppgiften är baserad på hur förpackningsavfall av hanteras i hela landet. Resultatet innebär att återvinning nästan tiodubblats jämfört med 2005. Men då rappor-terade materialbolaget enbart hur mycket som samlats in i deras system.
Materialutnyttjande av glas ligger på 91 procent. Det är en minskning sedan 2005 men resultatet ligger ändå högt över målet på 85 procent.
Här presenterar vi de uppgifter som materialbolagen har rapporterat. Vi redovisar både materialutnyttjande och energiåtervinnig, fördelat på de olika materialslagen.
Svenska Miljöemissionsdata (SMED) har, på uppdrag av Naturvårdsverket, samlat in uppgifterna om hur stora mängder förpackningar som använts och hur förpackningsavfallet omhändertagits i Sverige under 2006. Arbetet görs inom pro-jektet Internationell rapportering av svenska avfallsdata under år 2007.
I SMEDs arbete ingick uppdatering av register och enkäter, utskick av enkäter och påminnelser samt granskning, kvalitetsredovisning (se Kvalitetsdeklaration) och sammanställning av de uppgifter som krävs för nationell och internationell rapportering. SMED och Naturvårdsverket har samarbetat för att ta fram den slut-giltiga dokumentation.
Att granska eller kvalitetsredovisa de metoder materialbolagen använder för att få fram sina uppgifter har inte ingått i projektet.
Beräkningarna av återvinningsnivåer är baserad på den totala mängden för-packningar som satts på den svenska marknaden. Detta gäller för samtliga materi-alslag.
I Tabell 1 har vi ställt samman uppgifter om förbrukning, insamling och åter-vinning av förpackningar i Sverige år 2005. Återåter-vinningen är beräknade enligt den uppdelning som finns i den svenska förordningen (SFS 2006:1273) om producent-ansvar för förpackningar.
Den skattade total mängden för hela svenska marknaden är summan av materi-albolagens uppgifter om hur mycket förpackningar deras medlemmar satt på den svenska marknaden och i vissa fall deras uppskattning av privatimporten och hur mycket företag som inte är anslutna till materialbolag satt på marknaden. För vissa materialslag finns flera materialbolag. Resultaten i tabell 1 skiljer sig därför från dem som materialbolagen rapporterar (se http://www.ftiab.se/atervinningsstatistik).
Tabell 1. Resultat av förpackningsinsamlingen 2006, redovisning enligt den svenska för-packningsförordningen. Uppgifterna bygger på enkätsvar från elva materialbolag. (Resul-tat för 2005 inom parentes).
Materialslag Skattat total mängd för hela svenska mark-naden (ton) Material-utnyttjande (ton) Energi-utnyttjande (ton) Materialut-nyttjande (procent) Energiut-nyttjande (procent) Material- och energi-utnyttjande (procent) Glas 174 000 a) (162 700) 159 000 (155 000) 0 91 (95) 0 91 (95) Plast, ej PET 165 690 (158 940) 63 490 (38 234) 71 417 (77 589) 38 (24) 43 (49) 81 (73) PET-flaskor, ej återanvänd-ning b) 20 095 (16 703) 17 826 (15 866) 0 89 (95) 0 89 (95) Papper, papp, kartong och wellpapp 676 352 (645 000) 486 790 (465 464) (396) 72 (72) 0 72 (72) Metall, ej dryckesför-packningar 51 100 (58 200) 33 700 (33 700) 0 69 (58 ) 66 (58) Returburkar (aluminium) c) 16 939 (15 163) 14 447 (13 006) 0 85 (86) 0 85 (86) Trä d) 301 628 (440 403) 50 560 (8 749) 251 498 (41 467) 17 (2) 83 (9) 100 (11) Totalt 1 405 804 (1 497 109) 825 813 (730 019) 322 915 (119 452) 59 (49) 22 (8) 81 (57)
a) Här räknar vi inte med privatimporterade glasförpackningar. Läs mer under Glasförpackningar. b) I rapporteringen till EU räknas dessa in under plast.
c) I rapporteringen till EU räknas dessa in under metall.
d) Statistiken är osäker. Läs mer under rubriken Träförpackningar.
Uppgifterna i tabell 1 gäller separat insamlade förpackningar. Producenterna har inte rapporterat någon deponering av utsorterade förpackningar.
Alla förpackningar och allt returpapper sorteras inte ut. Det gör att en del för-packningarna och returpapperet samlas in tillsammans med hushålls- och verksam-hetsavfall. Eftersom det sedan 2002 är förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige, går dessa sannolikt till energiåtervinning.
Företag som inte är anslutna till
materialbolagen
De producenter som inte är anslutna till materialbolagen är skyldiga att själva ta ansvar för insamling och återvinning. 2003 anmälde 32 företag att de tog eget an-svar. För år 2004 skickade SMED ut enkäter, om förpackningsmängder och be-handling av förpackningsavfall, även till dessa företag. De stod då för mindre än 2 procent av de förpackningar som sattes på marknaden (se Naturvårdsverket rapport 5494). Undantaget är träförpackningar där producenter med eget ansvar stod för ca 8 procent. Men statistiken för träförpackningar är osäker (läs mer under Träför-packningar).
På grund av osäkerhet i rapporteringen och de små kvantiteterna räknas uppgifterna inte in i återvinningsresultaten.
Under 2006 gjorde vi en egen uppföljning av företag som anmält till Natur-vårdsverket att de tar eget ansvar. Åtta av dessa meddelade att de anslutit till REPA, d.v.s. den serviceorganisation som sköter administrationen åt material bola-gen. Det finns ingen anledning att tro att producenter med eget ansvar står för en större andel av totala förpackningsmängden i år. Vi har därför beslutat att inte sam-la in uppgifter från de företag som tog eget ansvar under 2006.
Glasförpackningar
Målet för glasförpackningar är 70 procent materialutnyttjande.
Svenska producenter sålde 173 000 ton glas förpackningar under 2006, en ök-ning med 7 000 ton. Totalt samlade Svensk GlasÅtervinök-ning AB (SGÅ) in och materialåtervann 159 000 ton under samma år. Det är en ökning i mängd med 4 000 ton sen 2005 och motsvarar en materialåtervinning på 92 procent. Denna siffra kommer vi även att redovisa till EU kommissionen.
Uppgifterna kommer från SGÅ. Vi har inte fått in några uppgifter om hur mycket glasförpackningar privatpersoner förde in i landet under 2006.
Enligt Avfall Sverige ingår 41 000 ton privatimporterade glasförpackningar i den mängd som materialutnyttjades under 2006.
Tabell 2. Återvinning av glasförpackning i procent åren 1999 – 2006 (exkl. privatimport)
År Satt på marknaden av svenska producenter (ton) Insamling (ton) Återvinning (%) 1999 174 000 146 000 84 2000 167 000 143 800 86 2001 171 000 143 700 84 2002 170 000 149 000 88 2003 165 000 151 229 92 2004 159 058 152 026 96 2005 162 700 155 000 95 2006 173 000 159 000 92 Mål: 70 procent materialutnyttjande.
I mängd satt på marknaden ingår inte privatimporterade förpackningar eller förpackningar som satts på marknaden av producenter som inte är anslutna till SGÅ (2006: ca 1 000 ton enligt SGÅ). 2004: Materialutnyttjande inkl. 12 787 ton kasserat returglas. (Reviderad p.g.a. dubbelräkning. I Samla in, återvinn! för 2005 redovisade vi 104 procent materialåtervinning)
Plastförpackningar
Målet för plastförpackningar är 70 procent återvinning, dock minst 30 procent materialutnyttjande.
Totalt sattes 165 690 ton plastförpackningar på den svenska marknaden. Vi har inte fått in några uppgifter om återanvändning från något materialbolagen.
Det totala materialutnyttjande var 63 490 ton. Det är en kraftig ökning sedan 2005 (38 234 ton). Plaståtervinningen i Arvika mer än tredubblade sin material-återvinning. Enligt enkätsvaren materialåtervinner företaget också tre gånger mer än vad deras medlemmar totalt satt på marknaden.
Materialutnyttjandet ökade alltså från 24 till 38 procent. Energiåtervinningen minskade med sju procentenhet till 43 procent.
Den mängd som gick till energiåtervinning minskade med nästan 7 000 ton. Totala energiåtervanns 71 471 ton. I denna siffran ingår även en viss mängd mjuka plastförpackningar från hushåll som energiutvinns tillsammans med annat hus-hållsavfall.
Totalt låg återvinningen på 81 procent. Sammantaget nådde producenterna upp till båda de återvinningsmål som regeringen satt upp för plastförpackningar.
Årets uppgifter kommer från Plastkretsen AB, Svensk Ensilageplast Retur AB (SvepRetur), Plaståtervinningen i Arvika AB och TMResponsiblity (TMR). I Plastkretsen och TMR:s uppgifter om energiåtervinning ingår en del mjuka plast-förpackningar som energiåtervinns tillsammans med hushållsavfall. För SvepRetur räknas enbart uppgifter om plastsäckar med i Tabell 3. TMR:s startade sin verk-samhet 1 april 2006.
Att materialutnyttjandet har ökat beror delvis på att marknadspriset för plast har varit högt under 2006. Plastkretsens har dessutom förbättrat den maskinella försorteringen i sina återvinningsanläggningar.
Tabell 3. Återvinning av plastförpackningar (ej PET) i procent åren 2000 – 2006. Mängder förpackningar från producenter anslutna till materialbolag.
År Satt på marknaden Material utnyttjande (%) Total återvinning (%) Källa 2000 140 000 15 33 a) 2001 150 000 13 29 a) 2002 155 964 16 33 b) 2003 149 096 18 69 b) 2004 157 030 19 67 b) 2005 158 940 24 73 c) 2006 165 690 38 81 d)
Mål: 70 procent återvinning, dock minst 30 procent materialutnyttjande. a) Plastkretsen.
b) Plastkretsen AB och SvepRetur
c) Plastkretsen AB, Plaståtervinningen i Arvika AB och SvepRetur. d) Plastkretsen AB, Plaståtervinningen i Arvika AB, SvepRetur och TMR.
Materialbolagen har även redovisat en skattning av hur mycket producenter som inte är anslutna till dem satt på marknaden. Materialbolagens skattningar är sam-manlagt 79 000 ton. Det är inte klart om materialbolagens skattningar omfattar producenter som inte är anslutna till just det materialbolaget eller producenter som inte är anslutna till något materialbolag över huvud taget (tar eget ansvar eller fri-åkare). Vi har därför valt att inte räkna med dessa uppgifter.
Metallförpackningar
Målet för återvinning av metallförpackningar är 70 procent materialutnyttjande. I gruppen metallförpackningar ingår förpackningar av stål och aluminium, men inte dryckesförpackningar.
Vi redovisar även återvinningsresultaten uppdelade på stål och aluminium (ta-bell 6 och 7), för att kunna jämföra med tidigare år.
Totalt sattes 51 100 ton metallförpackningar på marknaden, varav 41 700 ton stål- och 9 400 ton aluminiumförpackningar. Den mängd som samlades in och materialutnyttjades var 33 700 ton. Av detta var 30 500 ton stål- och 3 200 ton aluminiumförpackningar.
Resultatet är alltså 66 procent materialutnyttjande, beräknat på alla förpack-ningar som satts på marknaden. Metallförpackförpack-ningar klarar nästan målet De natio-nella återvinningsmålen omfattar inte energiutnyttjande av metall.
Statistiken kommer från MetallKretsen AB. Uppgifterna om total mängder me-tallförpackningar omfattar enbart företag som är anslutna till REPA. Och det är troligen förklaringen till att mängden metallförpackningar verkar minska. Tidigare år har Metallkretsen även lämnat in en skattning av hur mycket företag som inte är anslutna till REPA satt på marknaden, och de uppgifterna har räknats med i den totala mängd satt på marknaden. Eftersom dessa företag inte rapporterar någon insamling eller materialåtervinning har denna beräkningsmetod ökat mängd för-packningar satta på marknaden och minskat materialutnyttjande.
Tabell 4. Materialutnyttjande av metallförpackningar 2000 – 2006 Referensår Tillfört svenska marknaden
(ton) Materialutnyttjad (ton) Materialutnyttjande (%) 2000 52 300 28 720 55 2001 52 800 33 000 63 2002 53 500 33 300 62 2003 50 700 32 900 65 2004 55 700 33 500 60 2005 58 200 33 700 58 2006 51 100 33 700 66 Mål: 70 procent materialutnyttjande (stål- och aluminiumförpackningar, ej returburkar). Tillfört svenska marknaden:
2004: Inklusive 5 000 ton från producenter med eget ansvar. Skattningen gjord av MetallKretsen. 2005: Inklusive 7 000 ton från producenter med eget ansvar. Skattningen gjord av MetallKretsen. Dessa har lagts på aluminium och stål med samma fördelning som de förpackningar MetallKret-sens medlemmar satt på marknaden (1:4).
2006: Enbart förpackningar från företag anslutna till REPA. Metallkretsen uppskattar att icke anslutna producenter satt ca 5 000 ton metallförpackningar på marknaden.
Tabell 5. Materialutnyttjande av stål- och aluminiumförpackningar 2000 – 2006 Referensår Tillförd svenska
marknaden (ton)
Materialutnyttjad (ton)
Materialutnyttjande (%)
Stål Alu Stål Alu Stål Alu
2000 61 25 2001 71 22 2002 70 24 2003 73 28 2004 45 700 10 000 30 800 2 700 67 27 2005 47 400* 10 800** 30 800 2 900 72 27 2006 41 700 9 400 32 100 3 200 73 34
* Vara 41 800 ton från MetallKretsens medlemmar ** Vara 9 400 ton från MetallKretsens medlemmar 2006: uppgifter enbart från MetallKretsens medlemmar.
Förpackningar av papper, papp, kartong och
wellpapp
Sedan årsskiftet 2005 har vi ett gemensamt mål för förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp. Det är 65 procent materialutnyttjande. Energiåtervinning räknas inte med i återvinningsresultaten för den här gruppen. Tidigare fanns ett separata mål för förpackningar av papper, papp och kartong1. I tabell 6 har vi
räk-nat om tidigare resultaten efter dagens gemensamma mål för att underlätta jämfö-relser mellan åren.
Tabell 6. Materialutnyttjande av förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp, 1999 – 2006
År Tillfört svenska marknaden (ton) Materialutnyttjad (ton) Materialutnyttjande (%) 1999 582 000 392 630 67 2000 594 000 402 675 68 2001 623 000 431 723 69 2002 623 000 436 882 70 2003 622 000 434 020 70 2004 641 000 454 002 71 2005 645 000 465 464 72 2006 676 352 486 790 72 Mål: 65 procent materialutnyttjande. Mängd tillförd den svenska marknaden:
2005: Här ingår 25 171 ton papper, papp och kartong samt 152 000 ton wellpapp satta på mark-naden av producenter med eget ansvar. Skattningen är gjort av Returkartong AB.
2006: Här ingår 212 000 ton förpackningar satta på marknaden av producenter som inte är an-slutna till materialbolagen. Skattningen är gjort av Returkartong AB.
1
Gruppen som helhet klarar det nya målet. Materialutnyttjandet 72 procent under 2006, liksom under 2005. I uppgiften om mängd tillförd den svenska marknaden ingår en skattning av vad producenter som inte är anslutna till materialbolaget har sålt (212 000 ton).
Uppgifterna kommer från materialbolaget Svensk Returkartong AB. Förpack-ningar av wellpapp, papper, papp och kartong (från hushåll)samlas numera in i samma behållare, Svenska Returkartong AB kan därför inte redovisa separat siffror för wellpapp för 2006.
Träförpackningar
Enligt de uppgifter vi fått in återvanns 100 procent av de träförpackningar som sattes på marknaden under 2006. Av detta var ca 17 procent materialutnyttjande. Målet är att 70 procent av träförpackningarna ska återvinnas. Minst 15 procent ska materialutnyttjas.
Materialbolagen har rapporterat att 301 628 ton träförpackningar användes i Sverige under 2006. Största delen, 251 498 ton, av de kasserade träförpackningarna energiutnyttjades. Drygt 50 500 ton materialutnyttjades. Det är mer än fem gånger så mycket som året innan.
Uppgifterna kommer från Svenskt Returträ AB och CPL Lastbärarsystem. Svensk Returträ:s uppgift om mängd satt på marknaden är en uppskattning hela den svenska marknaden, som baseras på branschinformation
Medlemmarna i CPL Lastbärarsystem nytillverkar enligt enkätsvaret endast mycket små förpackningsmängder. Istället köper och säljer man förpackningar.
SMED:s sammanställning bygger på uppgifter från de båda materialbolagens. Det är finns därför en risk för viss dubbelräkning.
Återanvändning ingår inte i den nationella målen eller i rapporteringen till EU. Tabell 7. Återvinning i procent av träförpackningar åren 2002 – 2006
År 2002 2003 2004 2005 2006
Tillfört den svenska
markna-den (ton) 300 000 393 131 422 722 440 403 301 628 Materialutnyttjande (ton) 60 000 63 028 31 981** 8 749 50 560 Energiutnyttjande (ton) 240 000* 328 848 41 888*** 41 467 251 498 Materialutnyttjande (%) .. .. 7 2 17 Total återvinning (%) .. .. 17 11 100 Mål: 70 procent återvinning, dock minst 15 procent materialutnyttjande
* Uppgiften bygger snarare på ett antagande än på ett system där man räknar förpackningar. ** Reviderad p.g.a. räknefel, påverkar inte slutresultatet (i uppföljningen för 2004 redovisade vi 32 270 ton).
*** Här ingår troligen även en del återanvändning.
2004 & 2005: Svenskt Returträ AB rapporterade endast den tillverkning/återvinning som sker bland deras medlemmar/inom deras egen verksamhet.
2006: Svenskt Returträ AB:s uppgifter om material och energiutnyttjande är en uppskattning av marknaden i hela Sverige.
Vår kommentarer
Svensk Returträ AB har i år rapporterat en 100-procentig återvinning. Det kan i praktiken vara riktig.
Största delen av träförpackningarna är lastpallar av rent trä. I regel återanvänds de en eller flera gånger innan de kasseras. Om flera trasiga pallar sätts ihop till en ny pall eller om man måste göra stora reparationer innan pallarna kan användas igen räknas det som materialåtervinning enligt EU:s expertkommitté för förpack-ningsfrågor. De kasserade pallarna är mycket attraktiva som bränsle. Dessutom har Sverige ett förbud för deponering av brännbart avfall.
Trots att materialbolagen inte kan kontrollera flödena eller ge oss säkra uppgif-ter bedömer vi alltså att en mycket liten del av de kasserade träförpackningarna hamnar på deponi.
Dryckesförpackningar
Den nya förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar trädde i kraft den 1 januari 2006.
Den innebär att producenterna ska se till att plastflaskor eller metallburkar för konsumtionsfärdig dryck ingår i ett godkänt retursystem. Producent är den som yrkesmässigt tappar konsumtionsfärdig dryck i plastflaskor/metallburkar eller på annat sätt sätter dessa förpackningar på marknaden i Sverige. Kravet omfattar inte flaskor för mejeriprodukter, grönsaks-, frukt- eller bärjuicer.
Engångs PET-flaskor (Å-PET)
Målet för PET-flaskor av engångstyp (Å-PET) är 90 procent materialutnyttjande. Under 2006 sattes 20 095ton Å-PET på marknaden. 16 480 ton av dessa PET-flaskor samlades in och materialutnyttjandes. Det gav en återvinning på 82 procent (Tabell 8).
Uppgifterna kommer från AB Svenska Returpack-PET.
Tabell 8. Försäljning och återvinning av PET-flaskor av engångstyp (Å-PET) 1999 - 2006 År Tillfört den svenska
marknaden, (ton)
Materialutnyttjad (ton) Materialutnyttjande (%) 1999 7 637 5 650 74 2000 8 415 6 533 78 2001 9 475 7 373 78 2002 11 281 8 659 77 2003 13 488 10 652 79 2004 14 614 13 017 89 2005 16 703 15 866 95 2006 20 095 17 826 89 Mål: 90 procent materialutnyttjande Resultat materialutnyttjande:
2004: Här ingår 1 318 ton kasserad R-PET (Svensk Bryggareförening AB). I Samla in, återvinn! för 2004 hade de inte räknats med. Vi redovisade därför enbart 80% materialutnyttjande. 2005: Inklusive 1 597 ton kasserad R-PET (Svensk Bryggareförening AB)
Om man också räknar med de 1 346 ton kasserad R-PET som, enligt Svensk Bryg-gareföreningen, återvanns tillsammans med engångsflaskorna ligger materialutnytt-jandet på 89 procent. Detta är de uppgifter vi kommer att redovisa till EU kommis-sionen.
Aluminiumburkar
Målet för dryckesburkar av aluminium är 90 procent materialutnyttjande.
Materialbolaget rapporterade att 16 939 ton sattes på marknaden 2006. En ök-ning med knappt 2 000 ton. Även den återvunna mängden ökade. 14 447 ton alu-miniumburkar samlads in och materialutnyttjades. Men eftersom den totala mäng-den också ökade (med knappt 2 000 ton) gick återvinningen ner en procentenhet. Under 2006 materialutnyttjandes 85 procent av returburkarna. Returburkarna klarar därmed inte riktigt målet i år heller.
Uppgifterna bygger på enkätsvar från AB Svenska Returpack. Tabell 9. Försäljning och återvinning av aluminiumburkar 2000 - 2006
År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Tillfört den svenska
markna-den (ton) 14 977 15 379 15 641 15 547 15 264 15 163 16 939 Materialutnyttjande (ton) 12 818 13 044 13 474 13 266 12 906 13 006 14 447 Materialutnyttjande (%) 86 85 86 85 85 86 85 Mål: 90 procent materialutnyttjande
PET-flaskor för återfyllnad (R-PET)
Retur PET-flaskor (R-PET) har inget eget mål. Eftersom flaskorna återanvändas ingår R-PET inte i statistiken för vare sig plastförpackningar eller Å-PET (för dessa förpackningsslag redovisas enbart materialutnyttjande).
Svenska Bryggareföreningen AB uppskattar den totala mängden R-PET som såldes under 2006 till 9 463 ton. Av dessa återanvändes 9 083 ton, vilket ger en återanvändningsgrad på 96 procent. En minskning med två procentenheter sen 2005. En flaska återfylldes i genomsnitt 3,8 gånger under 2006.
Det finns inget mål för återanvändning av PET-flaskor. Istället måste alla åter-fyllnads flaskor som säljs ingå i ett godkänt retursystem (SFS 2005:220). Det är Jordbruksverket som godkänner insamlingssystemen. Den som ansöker om god-kännande bör kunna visa hur man tänker uppnå den återvinningsgrad som krävs.
Tabell 10. Återanvändning i procent av PET-flaskor för återfyllnad åren 1999 - 2005
År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Total såld mängd (ton) 18 551 18 615 18 615 18 653 17 171 13 536 9 867 9 463
Återanvänd mängd (ton) 18 212 18 187 18 187 18 105 16 731 13 420 9 653 9 083
Uppskattad åter
användningsnivå (%) 98 98 98 97 97 99 98 96
Returglas
Returglas omfattas inte längre av rapporteringsskyldighet. Kravet på att öl- och läskflaskor av glas ska ingå i retursystem finns inte kvar i lagstiftningen. Det retur-glas som fortfarande finns ute på marknaden går till materialutnyttjande med övri-ga glasförpackninövri-gar.
Uppgifter om hur mycket returglas som har återanvänt 1999 till 2004 hittar du i förra årets versioner av Samla in, återvinn! (Naturvårdsverkets rapport 5599).
Övriga förpackningar
Vi har inte fått in några uppgifter om försäljning av förpackningar av andra materi-al. I rapporteringen till EU redovisar vi ett schablonvärde, som motsvarar 1 procent av den totala mängd förpackningar av andra materialslag. Vi har antagit att inga av dessa återvinns.
Frivilligt åtagande för lantbruksplast
Lantbruksplast redovisas i denna rapport trots att den inte definieras som en för-packning. Lantbruksplast är plast från ensilage, odlingsfilm etc.
Branschen har gjort ett frivilligt åtagande: senast vid utgången av 2004 skulle man nått en återvinningsnivå på 30 procent. Det målet uppnåddes med god margi-nal.
Förra året sattes 16 327 ton lantbruksplast på marknaden. SvepRetur samlade in totalt 12 442 ton lantbruksplast. Av dessa materialutnyttjandes 10 931 ton, medan 1 511 ton energiutnyttjades. Materialutnyttjandet har därmed ökat från 62 till 67 procent. En del av materialutnyttjandet sker utanför Sverige. Uppgifterna kommer från SvepRetur.
Tabell 11. Konsumtion, insamling och återvinning av lantbruksplast åren 2003 – 2005 År Konsumtion (ton) Insamling (ton) Materialutnytt-jande (ton) Energiutnytt-jande (ton) Resultat (%) 2003 12 604 9 640 0 9 640 0 2004 13 266 9 459 7 567 1 862 57 2005 15 855 11 083 9 745 1 338 62 2006 16 327 12 442 10 931 1 511 67
EU rapportering för förpackningar
Beräknat enligt Förpackningsdirektivet låg den totala återvinningen, för samtliga för-packningsslag, på 81 procent. Materialutnyttjandet låg på 58procent.
Samtliga förpackningsslag klarar EU:s miniminivå för återvinning och materialutnytt-jande
Nedan redovisar vi det preliminära resultatet för återvinning av förpackningar i Sverige år 2006. Resultaten är presenterade i samma fem kategorier som vi kom-mer att rapportera till EU nästa år.
Förpackningsdirektivet (94/62/EG) kräver rapportering av: glas, metall, plast, papper och trä.
Vi har därför räknat med PET-flaskor (engångs) i totala mängden satt på mark-naden för plast. I materialutnyttjande räknas även kasserade återfyllnadsflaskor (R-PET) med. Aluminiumburkar ingår i kategorin metall. Det gör att resultaten skiljer sig från den nationella rapporteringen. Mer information om vad som ingår i respek-tive kategori finns i kommentarerna till tabell 12.
Tabell 12. Preliminärt resultat för 2006 av återvinning av förpackningar, beräknat enligt förpackningsdirektivet (Resultat för 2005 inom parentes)
Förpack ningsslag Satt på marknaden Material utnyttjande (ton) Energi utnyttjande (ton) Material utnyttjande (%) Återvinning (%) Glas 174 000 a) (162 700) 159 000 (155 000) 0 91 (95) 91 (95) Plast 185 785 b) (175 643) 81 316c) (54 100) 71 417 (77 589) 43 (31) 82 (75) Papper 676 352 d (645 000) 486 790 (465 464) 0 (396) 72 (72) 72 (72) Metall 68 039 e) (73 363) 48 147 (46 706) 450 (350) 71 (64) 71 (64) Trä f) 301 628 (440 403) 50 560 (8 749) 251 498 (41 467) 17 (2) 83 (11) Övrigt 14 058 (14 971) - - - - Totalt 1 419 862 g) (1 512 080) 825 813 (731 616) 323 365 (119 802) 58 (48) 81 (56)
a) Privatimporterade glasförpackningar räknas inte med.
b) 20 095 ton PET-flaskor (engångs) och 165 690 ton övriga plastförpackningar.
c) 17 826 ton engångs PET-flaskor, 1 346 ton kasserad retur PET (se tabell 12) och 63 490 ton övrig plast förpackningar.
d) här ingår 212 000 ton från producenter som inte är anslutna till materialbolagen. Skattningen är gjort av Returkartong AB.
e) 41 700 ton stålförpackningar, 16 939 ton returburkar och 9 400 ton övriga aluminiumförpack-ningar.
f) Statistiken är osäker. Läs mer under rubriken Träförpackningar.
g) Här ingår också 14 058 ton övriga förpackningar (motsvarar 1 procent av totala mängden förpackningar av glas, plast, metall och trä). Vi har antagit att dess inte återvanns.
De återvinningsmål som gäller inom EU är:
- mellan 50 och 65 procent av förpackningsavfallet ska återvinnas genom materialutnyttjande eller energiåtervinning .
- mellan 25 och 45 procent av allt förpackningsavfall ska materialutnyttjas, med minst 15 procent materialutnyttjande för varje förpackningsslag. Målet för materialutnyttjande höjs 2008. Då ska mellan 55 och 80 viktprocent av förpackningsavfallet materialutnyttjas. Samtidigt införs också minimimål för mate-rialutnyttjande av de olika förpackningsslagen:
- Glas: 60 procent - Plast: 22,5 procent
- Papper, kartong och wellpapp: 50 procent - Metall: 50 procent
- Trä: 15 procent
Returpapper
För tidningar och annat returpapper, som omfattas av producentansvar, låg återvin-ningen kvar på 83 procent. Målet är 75 procents materialutnyttjande. Konsumtionen minskade något och låg på 579 000 ton.
Målet för returpapper är 75 procent materialutnyttjande eller annat miljömässigt godtagbart omhändertagande. Returpapper är tidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper.
Totalt sattes 579 000 ton på marknaden. Av detta samlades 483 000 ton in. Allt insamlat returpapper materialåtervanns. Det innebär att återvinning ligger kvar på 83 procent, samma resultat som för 2005.
Uppgifterna kommer från Pressretur AB. Pressretur har under året tagit fram en ny modell för att beräkna återvinningsresultat. Den nya modellen för att beräkna återvinnings- och insamlingsresultat baseras på mätningar i fält.
För att kunna jämföra med tidigare år presenterar vi resultaten från både den nya och gamla modellen i tabell 16.
Andelen returpapper som samlas in i fastighetsnära system har ökat till 37,8 procent.
Uppgifterna kommer från Pressretur AB (www.pressretur.se).
Tabell 13. Konsumtion, insamling och återvinning av returpapper åren 2000 – 2006 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Konsumtion, ton* 570 000 537 000 517 000 531 000 562 000 584 000 579 000 Insamling, ton* 471 000 470 000 465 000 448 000 482 000 484 000 483 000 Återvinning, procent * 83 87 90 84 86 83 83 Mål: 75 procent materialutnyttjande
* Pressretur tog under 2005 fram en ny modell för att beräkna återvinningsgraden för tidningar. Resultaten i Tabell 13 kan därför skilja sig något från dem vi redovisat i tidigare upplagor av Samla in, återvinn!.
Kontorspapper
Under 2006 återvanns också drygt 66 procent av allt träfritt papper (s.k. kontors-papper). Pappersbranschen har gjort ett frivilliga åtagande att återvinna 75 procent.
Pappersbranschen har ett frivilligt åtagande på att samla in och återvinna 75 pro-cent av allt träfritt papper, s.k. kontorspapper. Åtagandet liknar produpro-centansvaret för returpapper till sin konstruktion. Det har funnits sen 1996. Målet sattes först till 50 procent. Det höjdes till 75 procent när branschen förnyade åtagandet 2001.
Under det gångna året var konsumtionen av kontorspapper 403 000 ton. Av dessa är 85 000 ton tryckerispill, överupplagor etc. och 87 000 ton icke återvin-ningsbart, d.v.s bokpapper, etiketter, kuvert, plastbelagt- och våtstarkt tryckpapper mm. Nettokonsumtionen beräknas därför till 231 000 ton. Totalt samlades 153 000 ton använt kontorspapper in. Återvinningen beräknas som kvoten mellan insam-ling, (exklusive tryckerispill mm) och nettokonsumtionen. Kontorspappersinsam-lingen nådde alltså drygt 66 procents återvinning under år 2006.
Uppgifterna kommer från Svensk Kontorsinsamling (www.haindustri.se). Tabell 14. Konsumtion, insamling och återvinning av kontorspapper och liknande (träfritt papper), 1999 – 2006 År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Konsumtion (ton) 366 000 378 000 361 000 402 000 379 000 374 000 378 000 403 000 Insamling (ton) 179 000 191 000 196 000 210 000 209 000 216 000 221 000* 238 000 Återvinning (%) 48,3 50,5 53 53,7 56,9 61,5 63,7 66,2 Frivilligt åtagande: 75 procent insamling och återvinning senast 2006
* Här ingår 85 000 ton tryckerispill mm. Återvinningen beräknas på de 153 000 ton som samlas in efter användning (s.k. post consumer waste)
Producentansvar för däck
Inga däck har gått till deponering. Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk. Mer än en tredjedel gick till materi-alåtervinning och materialersättning. Exporten av hela däck minskat något jämfört med 2005.
Deponering av hela däck är förbjudet i Sverige sedan år 2002. Producenterna an-svarar för att uttjänta däck tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt enligt förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck.
Svensk Däckåtervinning (SDAB) genomföra producentansvaret för anslutna däckproducenter. För närvarande är cirka 170 importörer och producenter anslutna till SDAB. Dessutom är 65 bildemonterare knutna till systemet. Ragn-Sells AB är huvudentreprenör för uppdraget till och med 2008.
Insamlingssystem
Kasserade däck hämtas ute hos verkstäderna, sedan 2004. Verkstäderna tecknar avtal med SDAB som, normalt sett, hämtar däcken kostnadsfritt. Ett antal kommu-ner har också tecknat avtal om hämtning av uttjänta däck. Systemet finansieras av en återvinningsavgift som tas ut på nya däck.
Tidigare transporterade varje verkstad däcken till fasta insamlingsstationer. Det nya systemet har medfört att endast däck som omfattas av producentansvaret kommer in i systemet och att transportarbetet för insamlandet minskat.
Anslutningsgrad
Kring 95 procent av landets däckproducenter är anslutna till SDAB, enligt organi-sationens egen bedömning. I praktiken är SDAB den enda aktören som genomför producentansvaret för däck i Sverige. SDAB:s resultat speglar alltså insamling och återvinningen av däck i landet relativt väl.
Resultat
Under 2006 skrotades cirka 71 000 ton däck. Siffran baseras på nyförsäljningen under året och antagandet att när ett nytt däck säljs skrotas ett annat. Cirka 69 600 ton rapporterades som insamlat och ungefär 73 000 ton uttjänta däck återvanns. Skillnaden i siffror beror delvis på att en viss lagerhållning förekommer.
Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindu-strin eller värmeverk. Över en tredjedel av däcken gick till materialåtervinning och materialersättning. Jämfört med 2005 har exporten av hela däck minskat och an-vändningen i sprängmattor ökat något. Uppgifterna kommer från SDAB.
Lager och export av däck
Lagret av däck har minskat under året, från 21 000 ton till 17 700 ton. Mängden i lager kan variera stort över året beroende på skiftande avsättningsmöjligheter. Bru-ket av skrotdäck som bränsle i fjärrvärmeverk är naturligt kopplat till vintersäsong-en medan det finns bättre förutsättningar för t.ex. utsortering av regummerbara stommar sommartid.
En del av de insamlade däcken återvinns eller återanvänds utomlands. De hela däck som exporteras , 4 900 ton, har till största delen gått till Tyskland eller andra europeiska länder. Där återanvänds eller regummeras de.
Materialåtervinning och materialersättning
Andelen materialåtervinning (pulver och granulat samt återvinning av kordstål) har ökat under 2006 jämfört med tidigare år. Återvinningen sker, liksom tidigare, på en anläggning i Tyskland.Materialersättningen har minskat något jämfört med tidigare år. Materialersätt-ning är när klippta skrotdäck används som vägmaterial eller ersätter annat täckma-terial på t.ex. deponier.
Producentansvar för bilar
År 2006 återanvändes eller återvanns 86 procent av skrotbilens vikt i Sverige. Pro-ducenterna når därmed målet i förordningen.
Målet för bilar är 85 procent återanvändning och återvinning. Bilproducenterna nådde 86 procent under 2006. Detta genom organisationen BIL Sweden och dess nätverk av demonterare. Redovisningen omfattar 26 procent av de bilar som skro-tades i Sverige år 2006.
Genom den gemensamma metoden för återvinningsberäkning som beslutats i EU kommer svensk återvinningsberäkning att förändras. EU-målet inom området ska uppnås från och med år 2006.
Återanvändning och återvinning
En producent som tillverkat eller fört in bilar med en totalvikt på högst 3,5 ton till Sverige skall se till att material och komponenter från bilarna återanvänds eller återvinns.
Målen i förordningen (SFS 1997:788) om producentansvar för bilar är återan-vändning eller återvinning av:
- minst 85 procent av bilens vikt från år 2002 - minst 95 procent av bilens vikt senast från år 2015.
Andelarna ska beräknas på bilens tjänstevikt, exklusive förare, och utgöra ett genomsnitt per producent och år.
Från om med 2006 ska minst 80 procent av bilens vikt återanvändas eller mate-rialåtervinnas. Från och med 2015 höjs nivån till 85 procent.
BIL Swedens nätverk
BIL Sweden samordnar rapporteringen för cirka 25 stycken producenter. Utöver BIL Swedens medlemsföretag sätter även ett antal privatimportörer både nya och begagnade bilar på den svenska marknaden.
Totalt utfärdades under året 283 450 skrotningsintyg. BIL Sweden har ett in-formellt samarbete med ett nätverk av bilskrotare som ansvarar för demonteringen. Under år 2006 var 68 bilskrotningsanläggningar anslutna. Dessa tog emot 26 pro-cent av alla bilar som lämnades in för demontering. De övriga går till auktoriserade bilskrotare utanför nätverket. Totalt rapporterar BIL Sweden att man inom nätver-ket återvunnit eller återanvänt 86 viktsprocent av de inkomna skrotbilarna. BIL Sweden redovisar en gemensam återvinningsgrad för sina medlemsföretag och inte en genomsnittlig återvinningsgrad per producent, vilket den under 2006 gällande förordningen föreskriver. Anledningen till detta är praktiska svårigheter.
Så beräknas återvinningen i Sverige i dag
Uppgiften 86 procents återvinning utgör ett genomsnitt för samtliga producenter i Sverige vilket beräknats utifrån BIL Swedens rapportering. Uppgiften har beräk-nats på följande sätt:Bilens vikt beräknas som tjänstevikten minus förarens vikt, 70 kg (75 kg för bilar som helbilsgodkänts). I detta begrepp ingår full tank (90 procent av full tank för bilar som helbilgodkänts) liksom övriga vätskor vilka bedömts ha återvunnits. Det behandlade skrotbilschassit vägs före fragmenteringen. Återanvändnings- och ma-terialåtervinningsgraden beräknas genom att vikten av det behandlade skrotbils-chassit dras bort från tjänstevikten. Återvinningsgraden beräknas genom att de delar som går till deponi (fragmenteringsrest som består av plast, gummi etc) dras bort från skrotbilschassits vikt.
Så här kommer återvinningen att beräknas
År 2006 skall EG-direktiv (2000/53/EG) om uttjänta fordon och dess återvin-ningsmål om 85 procent uppnås i hela EU. Under våren 2005 offentliggjordes den beslutade metoden för beräkning av återvinningen. Den är mycket lik den beräk-ningsmetodik som hittills använts i Sverige, men där finns också skillnader. Den största skillnaden är att bilens bränslevikt hanteras olika. Den svenska beräknings-metodiken ger ungefär 0,5 procent högre återvinningsresultat.Återvinningsnivån för bilar skrotade utanför
BIL Swedens nätverk
När det gäller återvinningen så skiljer sig sannolikt inte resultatet nämnvärt mellan bilar skrotade inom BIL Swedens nätverk och de som skrotats av andra bildemon-terare.
Generellt var skrotarna i BIL Swedens nätverk 2006 större än övriga på mark-naden. Huvuddelen av de nyare krockskadade s.k. ”försäkringsbilarna” skrotades inom BIL Swedens nätverk. Efterfrågan på återanvändningsbara delar i nyare bilar är större. Återutnyttjandegraden kan därför vara högre. Å andra sidan kan nyare bränslesnåla bilar ha ökad andel lättviktsmaterial som är svårare att återvinna än metallen i de gamla bilarna.
Återvinningsprocenten bör enligt BIL Sweden hamna på ungefär samma nivå hos alla demonterare i landet, förutsatt att alla följer de generella föreskrifterna för bildemontering.
Återvinningen kommer att öka i framtiden
BIL Sweden, tillsammans med samarbetspartners, arbetar för att utveckla återvin-ningen från skrotbilar i framtiden. Både materialåtervinåtervin-ningen och energiåtervin-ningen av de delar som går till deponi (fragmenteringsrester) skall öka. Bland annat ökar försäkringsbolagens krav på att skadereparationer sker genom att begagnade bildelar återanvänds, i syfte att minska både kostnader och miljöpåverkan.Sedan 2006 ska även större plastdetaljer demonteras för återvinning som en följd av EG-direktivets krav.
Producentansvar för elektronik
I dag samlas elavfall in av flera organisationer. All insamling ska rapporteras till Natur-vårdsverkets EE-register.
El-Kretsen hanterar det mesta av elavfallet från hushåll och även en del verksam-hetsavfall. Under 2006 samlade man in nästan 150 000 ton elavfall under 2006. Totalt motsvarar det 15,8 kg per svensk. Det är också en ökning med nästan två kilo per per-son jämfört med 2005.
Enligt rapporteringen till EE-registret sålde svenska producenter 342 235 ton elekt-riska och elektroniska produkter och totalt 177 848 ton elvafall samlades in under 2006. Nästan 94 procent av det insamlade elavfallet återvanns inom Sverige. Rapporteringen i EE-registret gäller perioden 13 augusti 2005 till 31 december 2006. Men den är inte fullständig. Vi kan därför inte avgöra om producenterna nått målen. Målen varierar be-roende på produktkategori.
Syftet med producentansvaret är att förebygga uppkomsten av elavfall. Det elavfall som ändå uppstår ska samlas in och återanvändas eller återvinnas i så hög utsträck-ning som möjligt. Förordutsträck-ningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, delar upp produkterna i tio s.k. produktkategori. Alla pro-dukter som finns listade under dessa produktkategori omfattas av producentansva-ret. Förordningen sätter också upp återvinningsmål för nio av dessa, se nedan. Det svenska regelverket bygger på ett EU-direktiv (2002/96/EG). Varje medlemsland ska samla in minst 4 kg elavfall/person och år enligt detta.
På vår hemsida www.naturvardsverket.se/eeregistret kan du läsa mer om pro-ducentansvaret.
Insamling sköts numera av flera organisationer. Men El-Kretsen samlar in det mesta av elavfallet från hushåll.
Tabell 15. Produktkategori och återvinningsmål för elavfall (enligt SFS 2005:209)
Produktkategori Återvinningsmål (viktprocent)
1) Stora hushållsapparater 80 procent varav minst 75 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen
2) Små hushållsapparater 70 procent varav minst 50 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen
3) IT-, telekommunikations- och kontorsutrustning 75 procent varav minst 65 procentenheter utgör återanvändning eller materialåtervinning av komponenter, material och ämnen 4) Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning) Samma som produktkategori 3 5) Belysningsutrustning Samma som produktkategori 2 6) Elektriska och elektroniska verktyg Samma som produktkategori 2 7) Leksaker samt fritids- och sportutrustning Samma som produktkategori 2 8) Medicinteknisk utrustning Inget mål för återvinning 9) Övervaknings- och kontrollutrustning Samma som produktkategori 2 10) Automater Samma som produktkategori 1
El-Kretsens insamling
Så gott som allt elavfall som genereras av hushåll samlas i dag in av El-Kretsen. Organisationen samlade totalt in nästan 150 000 ton under 2006. Det motsvarar 15,8 kg per svensk. Det är en ökning med 2 kg/pers jämfört med 2005. Det innebär också att Sverige toppar Europastatistiken. Om man även räknar in det elavfall El-Kretsen samlar in från verksamheter ligger siffran 16,4 kg/person.
Nedan har vi presenterat resultatet uppdelat på olika produktgrupper. Vi har inte fått in någon redovisning uppdelad på det tio produktkategori i förordningen från El-Kretsen.
El-Kretsen samlar in elavfallet från hushåll in via Elretur, som är ett samarbete mellan El-Kretsen och Sveriges kommuner. Insamlingen sker främst på kommu-nernas återvinningscentraler. Läs mer på www.el-retur.se eller www.el-kretsen.se.
I vissa kommuner har servicen utökats med fastighetsnära insamling. Det gör det möjligt för kommuninvånarna att lämna elavfallet i anslutning till bostaden.
Att El-Kretsen kan samla in så stora mängd elavfall beror delvis på den rådan-de högkonjunkturen: vi köper allt mer elektriska och elektroniska produkter som till sist blir avfall. El-Kretsen har t.ex. fått ta emot allt fler gamla tv-apparater sedan platt-tv gjorde sitt intåg.
Tabell 16. Mängder elavfall som El-Kretsen samlat in 2004-2006
Produkter 2004 2005 2006
ton ton ton
Stora vitvaror a) 36 800 36 300 45 500
Övriga hushållsapparater,
handverk-tyg, trädgårdsredskap (ej kyl och frys) 10 200 12 300 11 900 IT, kontors- och
telekommunikations-utrustning 17 700 22 700 27 600 TV, audio, video 15 700 21 000 26 300 Kameror, klockor, leksaker 200 300 300 Ljuskällor och armaturer d) 5 800 6 700 7 900
Diverse 900 2 200 2 400
Kyl- och frys 25 000 b) 25 000 c) 28 000
Totalt 112 300 126 500 149 900 a) Antalet Stora vitvaror har ökat med 5 procent 2004-2005. Minskningen i redovisad vikt beror på att El-Kretsen ändrad antagandena om vikt per enhet.
b) Insamlat av kommuner. Kyl och frys omfattades inte av producentansvar förrän 2005-08-13. c) Varav 14 500 ton kyl och frys insamlat av kommuner.
d) Mängden insamlade lampor ökade med 2 procent 2004 till 2005. Att den redovisade mängden ökar mer beror på att El-Kretsen ändrat antagandet om vikt per enhet.
Producenternas rapportering till EE-registret
Under 2006 tog Naturvårdsverket EE-registret i drift. Där kan alla som berörs av producentansvaret få information om vilka skyldigheter de har och hur de ska göra för att uppfylla dem. Producenter som säljer produkter som omfattas av producent-ansvar ska registrera sig i EE-registret. De ska också redovisa hur de tänkt uppfylla sina skyldigheter och rapportera hur mycket de har sålt, hur mycket de har samlat in och hur det insamlade elavfallet tagits omhand.I Tabell 17 finns de uppgifter om sålda mängder som producenterna rapporterat till EE-registret (enligt § 20 i SFS 2005:209).
Hittills har 1 162 producenter registrerat sig i EE-registret. Av dessa har 820 redovisat hur de planerar att uppfylla sina skyldigheter. Men drygt 200 har ännu inte rapporterat in alla uppgifter de ska. Vi kan därför inte presenter fullständiga uppgifter om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Vi kan inte heller avgöra om producenterna nått upp till målen i förordningen (Tabell 15).
Totalt har svenska producenter sålt 342 235 ton elektriska och elektroniska produkter. Fördelningen mellan Sverige och övriga EU finns redovisad i Tabell 17. Tabell 17. Elektriska och elektroniska produkter, sålda mängder 13 aug 2005 till 31 dec 2006, enligt uppgifter rapporterade till EE-registret.
Sålda mängder Hushållsprodukter Övriga produkter
Inom Sverige Inom övriga EU Inom Sverige Inom övriga EU
(ton) (ton) (ton) (ton)
Produktkategori 1 137 908 895 1 757 0,42 Produktkategori 2 33 458 39 112 0,21 Produktkategori 3 31 511 489 29 191 28 619 Produktkategori 4 37 860 1 039 1 126 0,15 Produktkategori 5 4 367 100 18 061 425 Produktkategori 6 5 393 331 3 665 16 Produktkategori 7 1 253 2 590 0,91 Produktkategori 8 190 59 1 471 293 Produktkategori 9 44 - 1 134 55 Produktkategori 10 0,005 - 737 44 Summa 251 983 2 953 57 844 29 455
Den totala insamlade mängden som rapporterats till EE-registret (Tabell 18) är totalt bara 20 000 ton mer än vad El-Kretsen har samlat in. Det finns därför anled-ning att tro att det också finns fler företag, som klassas som producenter enligt förordningen, men ännu inte har registrerat sig i EE-registret.
Tabell 18 Elavfall, insamlade mängd 13 aug 2005 till 31 dec 2006, enligt rapportering till EE-registret.
Insamlade mängder ton
Hushållsprodukter
Totalt i Sverige – hushållsprodukter 157 819
Övrigt
Totalt i Sverige – övrigt 20 029
Summa 177 848
Det mesta av elavfallet behandlades inom Sverige. Nästan 94 procent återvanns, enligt de uppgifter vi fått till EE-registret. Endast 225 ton har exporterats för åter-vinning eller slutomhändertagande.
Tabell 19 Omhändertagande av elavfall insamlat 13 aug 2005 till 31 dec 2006, enligt uppgifter rapporterade till EE-registret.
Behandling Ton Procent
Återanvänt utan förbehandling 601 0,3
Förbehandling 162 669 91,5
Återanvänt efter förbehandling 713 0,4
Materialåtervunnits 148 975 83,8
Energiåtervunnits 17 482 9,8
Bortskaffats på annat sätt 11 969 6,7
Förts ut ur Sverige för behandling 225 0,1
Summa 342 634 100
Återvinning inom Sverige (material och energi) 178 426 93,6
Naturvårdsverket har ansvar för den operativa tillsynen vad det gäller producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter. Vi kommer inom detta arbete att följa upp att alla producenter förstår vilket ansvar de har och att de rapporterar till EE-registret på ett korrekt sätt. Om en producent inte sköter sin rapportering kan det medföra miljösanktionsavgifter på upp till 100 000 kr (enligt punkt 8 i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter).
Referenser
Direktiv 94/62/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall
Direktiv 02/96/EC. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE)
Naturvårdsverkets, 2006. Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 2005 Rapport 5599
Naturvårdsverkets, 2005. Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 2004 Rapport 5494
SFS 1994:1236. Förordningen om producentansvar för däck SFS 1994:1205. Förordningen om producentansvar för returpapper SFS 1997:788. Förordningen om producentansvar för bilar:
SFS 2000:208. Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belys-ningsarmaturer.
SFS 2001:1063. Avfallsförordningen
SFS 2005:220. Förordning om retursystem för plastflaskor och metallburkar SFS 2005:209 Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter
SFS 2006:1273. Förordningen om producentansvar för förpackningar
SMED, 2007 Uppföljning av det svenska producentansvaret för förpackningar år 2006.
SMED, 2007a. Dokumentation av uppföljningen av producentansvar för förpack-ningar avseende 2006.
SMED, 2007b. Kvalitetsdeklaration av Uppföljning av producentansvar för för-packningar 2006.
Uppföljning av producentansvaret
för 2006
I denna rapport redovisar vi hur avfall under producent-ansvar omhändertagits under 2006, inklusive återvinnings-nivåer. De produkter som omfattas av producentansvar är förpackningar, returpapper, däck, bilar, glödlampor och viss belysningsarmatur, samt elektriska och elektroniska produkter.
