Nr 358 + 1983 Statens väg- och tratikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping ISSN 0347-5049 Swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden
Vägars inverkan på omgivande natur
- Uppföljning av observationsområden
Nr 358 + 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping ISSN 0347-5049 Swedish Road and Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden
Vägars inverkan på omgivande natur
- Uppföljning av observationsområden
FÖRORD
I föreliggande rapport
redovisas en delundersökning
inom projektet "Vägars inverkan på omgivande natur".
Rapporten har gemensamt sammanställts av undertecknad
och Åke Riähling, Institutet för vatten-och
luftvårds-forskning (IVL), Aneboda.
Undersökningen har genomförts med medel från Statens
väg- och trafikinstitut (VTT).
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY 1 . BAKGRUND 2 . MÅL 3 . METODIK 3. l Vegetation 3 . 2 Mar k 3 . 3 Grundvatten 4 . RESULTAT 4 . 1 Potteboda, väg 120, ÄAlmhult-Tingsryd 4.2 Svenslund, väg 120, ÄAlmhult-Tingsryd 4 , 3 Borgholm, väg 136, Kalmar-Köpingsvik 4 . 4 Gundlatorp, väg E66, Karlshamn-Ronneby 4 . 5 Holmeja, väg 816, Holmeja-Sturup
4 . 6 Sturup, väg 816, Holmeja-Sturup 4 . 7 Stöpen, väg 48, Skövde-Mariestad 4 . 8 Lindbäck, väg E4, Uppsala-Gävle
4 . 9 Steken, väg 824, Ankarvattnet-Stekenjokk 4.10 Stekenjokk, väg 1067, Klimpfjäll-Stekenjokk 4.11 Saxån, väg 1067, Klimpfjäll-Stekenjokk 4.12 Kuoletis, väg 622, Arjeplog-Graddis 4.13 Merkenes, väg 622, Arjeplog-Graddis KH DISKUSSION
8 . 1 Vägdragning genom skog 5 . 2 Slitage och erosion
5 . 3 Bly- och saltupplagring i mark 5 . 4 Förändringar i grundvattennivåer 5.5 Saltupplagring i grundvatten 6 . LITTERATURFÖRTECKING FITGURER TABELLER Sid III W> 9 M N O 00 9 -I Q UI & 18 18 20 20 21 21 23
Vägars inverkan på omgivande natur. Uppföljning av observationsområden
av Lars Bäckman och Åke
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Vägars miljöpåverkan, främst de långsiktiga effek-terna orsakade av trafik och vägunderhåll, har stude-rats vid ett antal observationsområden, represente-rande olika vegetationstyper samt varierepresente-rande
geologis-ka, hydrologiska och klimatiska förhållanden.
Varaktiga mekaniska skador på vegetationen har
huvud-sakligen iakttagits i anslutning till fjällvägar.
Där sidotag anordnats, och där fordon framförts i
terrängen har i det närmaste vegetationsfria ytor
uppstått. På grund av vegetationens långsamma
till-växt i fjälltrakterna och samtidig förekomst av
erosionsbenägna jordar försvåras återkolonisationen
av blottade ytor.
Vid anläggning av vägar genom skogsområden medför
det ökade ljusinsläppet och en ofta ökad dränering
att skugg- och fuktighetsgynnade arter minskar.
Sam-tidigt tränger arter från vägrenen in i skogsbrynet.
Sedermera bildas i regel en buskridå och de från
väg-renen invandrade öppenmarksväxterna konkurreras ut
av de ursprungligen förekommande skogsväxterna.
Tydligt förhöjda bly- och salthalter i marken kan
i regel endast konstateras helt nära vägen. Det
beror på att huvuddelen av den luftburna föroreningen
avskiljs av den ofta täta vegetationsridån utanför
vägrenen.
L I
I grundvattenmagasin nära vintersaltade vägar är salthalterna i regel något förhöjda. Normalt är dock halterna förhållandevis låga även efter lång tids saltning. Det är endast under mycket ogynnsamma geologiska och hydrologiska förhållanden som salt-halterna blir så höga att de kan påverka t ex vege-tationen.
Smärre förändringar i grundvattennivåerna uppkommer ofta i samband med schaktningsarbeten för vägar. Förändringarna är dock i allmänhet små och påverkar endast undantagsvis vegetationen.
III
Influence of Roads on the Surrounding Nature, Follow-up of Study Sites
by Lars Bäckman and Åke Räihling National Swedish Road and
Traffic Research Institute S-581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
The influence of roads on the surrounding nature, mainly the long-term effects caused by traffic and maintenance, has been studied. The investigation was carried out at a number of study sites, representing various vegetation types as well as different
geological, hydrological and climatic conditions.
Permanent mechanical damage to vegetation has been observed along alpine roads. The use of off-road vehicles and the arrangements of borrow pits have created areas with almost no vegetation. Due to the slow growth in the alpine regions and to the presence of erodible soils, it will take long time before
these areas are covered by vegetation again.
When roads are constructed in forest areas, the
increase of light and drainage results in a decrease of moisture-dependent species. At the same time, species from the road-side migrate to the edge of the forest. Later, an area of shrubs arises along the roads and the species from the road-side are driven out by the original species from the forest.
In soils, raised lead and salt levels can normally only be found near the roads. It is due to the fact that usually there is a dense area of shrubs along the roads preventing air-borne pollution from being spread.
IV
Near roads where de- icing is performed with sodium chloride, the salt levels in the groundwater are usually raised. Normally, however, che levels are relatively low even after a long time of salting. Only when the geological and hydrological conditions are unfavourable, the salt concentrations reach
levels which can cause damage to the vegetation.
Small changes in groundwater levels are often arising when excavations for roads are performed. The changes are usually small and are seldom affecting the vegeta-tion.
L. BAKGRUND
Under åren 1973-1977 genomfördes, med anslag från Statens väg- och trafikinstitut (VTI) och forsknings-nämnden, Statens naturvårdsverk (SNV), ett projekt benämnt "Vägars inverkan på omgivande natur". Projek-tets målsättning var att försöka kvantifiera
vägars inverkan på omgivande naturmiljö, främst förändringar i vattenförhållanden, växt- och
djurliv samt föroreningseffekter i mark och vatten.
Inom projektets botaniska och hydrogeologiska del, som redovisats i VTI Rapport 175 (1), var fältunder-sökningarna förlagda till ett antal observationsom-råden, så valda att de skulle representera olika vegetationstyper, samt varierande geologiska, hydro-logiska och klimatiska förhållanden. Ett grundläggan-de
krav vid valet av observationsområden var att de
skulle förläggas till vägsträckor, där byggnadsarbeten
just skulle påbörjas, för att därigenom ge möjlighet
att utföra mätningar såväl före och under
byggnads-tiden som efter det att vägen varit i trafik några
år.
Inom områdena upprättades ett antal fasta provpunkter
där vegetationsanalyser och markprovtagning utfördes.
I ett mindre antal områden monterades också rör
för grundvattenprovtagning och nivåmätningar .
På grund av att projektet endast pågick i fyra år,
kunde observationsområdena i regel inte följas i
mer än ca 1 år efter det att byggnadsarbetena
avslu-tats. Det betyder att de resultat som framkom inom
projektet endast omfattade de kortsiktiga effekterna
orsakade av vägbyggnation. De mera långsiktiga
effek-terna,
orskadade av trafik och vägunderhåll, hade,
vid projektets avrapportering, i allmänhet ännu
framstod det som önskvärt att observationsområdena skulle följas under en längre tidsperiod. Det be-slutades därför att en uppföljning skulle genom-föras och föreliggande rapport är en redovisning av dessa arbeten under perioden 1979-1983. Upp-följningen har genomförts med medel från
Statens väg- och trafikinstitut.
2. MÅL
Att studera vägars långsiktiga effekter på omgivande naturmiljö, främst förändringar i vegetationens
sammansättning samt bly- och saltupplagring i
vegeta-tion, mark och grundvatten.
Projektet har inte omfattat vägars inverkan på
tätortsmiljöer, ej heller utpräglade odlingsmiljöer.
3 .
METODIK
Val och upprättande av observationsområden liksom
beskrivningar av områdena har tidigare redovisats i
VTI RAPPORT 175 (1).
3. l
Vegetation
Vegetatiönen har undersökts i anslutning till de
provpunkter som tidigare utlagts inom de olika
observa-tionsområdena. I regel har den detaljerade
vegetations-analysen utförts inom provytor om 4 mZ, men vid
Gundlatorp, Stöped punkt nr 1-4, Holmeja och Sturup
har denna yta delats upp i 4 rutor om 1 m2Z, vilka
analyserats separat. Vid Borgholm har 5 rutor om 1 m2
analyserats. Vid Stekenjokk har återkolonisationen av
sidotag studerats inom 10 x 10 m stora ytor.
Inom varje provyta har växternas procentuella täck-ning uppskattats. I regel omfattar vegetationsanaly-serna endast markvegetationen, eftersom provytornas storlek är för liten för att nöjaktigt fånga
trädskiktets sammansättning. Analysen av mossor och lavar i bottenskiktet är endast översiktlig, och artbestämningen har många gånger endast gjorts till släktnivå .
Nomenklaturen för kärlväxter följer Lid (2), för bladmossor Nyholm (3), för levermossor Arnell (4) och för lavar Krok & Almqvist (5).
I tabellerna redovisas arterna uppdelade i systematis-ka grupper, nämligen lavar, mossor, ormbunksväxter , graminider samt övriga kärlväxter. Mätvärdena avser växternas procentuella täckning av markytan. Under 10 % har den skattats på 1 % när, däröver på 10 % när. I kolumnerna F, C och M anges frekvens (% rutor där arten förekommer), karakteristisk täckningsgrad
(medelvärde av procentuell täckning då den är skild från noll) respektive medelvärde av den procentuella täckningen. Kartangivelsen ansluter till RAK:s alfa-numeriska system.
3.2 = Mark
Markprover har uttagits från nivån 0 - 5 cm med hjälp av en stålcylinder. Vid varje mätpunkt har tre prover
insamlats. På laboratoriet har de siktats genom ett 6 mm såll och sammanslagits före
anale. Innehållet
av bly har mätts efter extraktion med EDTA-lösning,
natrium efter extraktion med ammoniumacetat och
klorid efter vattenextraktion. Bly och natrium har
analyserats med atomabsorptionsteknik, klorid genom
titrering med silvernitrat, varvid ekvivalenspunkten
indikerats potentiometriskt. Analysresultaten har beräknats som mg/kg torrsubstans. De redovisas i anslutning till beskrivningen av respektive observa-tionsområde.
3. 3 Grundvatten
I tre observationsområden har grundvattenförhållan-dena studerats genom nivåmätningar och grundvatten-provtagning. För att eventuella förändringar i
vegetationens sammansättning, beroende på ändrade hydrologiska förhållanden, skulle kunna beläggas har i regel också vegetationsanalys utförts inom dessa områden. Grundvattennivåmätningarna har pågått ca ett år efter det att schaktningsarbetena slutförts och har redovisats i VTI Rapport 175 (1). För att studera saltupplagring i grundvattnet och långsiktiga vegetationsförändringar har grundvattenprovtagning och vegetationsanalys fortsatt inom ramen för före-liggande projekt. De senaste vegetationsanalyserna utfördes sommaren/hösten 1982 medan den senaste grundvattenprovtagningen utfördes våren 1983.
4 . - RESULTAT
I det följande beskrivs de olika observationsområdena och resultatet av de undersökningar som utförts
inom dem. Utförliga
beskrivnihgar av områdena liksom
analyser från åren 1973-1977 har tidigare redovisats
och kommenterats i VTI Rapport 175 (1). ÅDT- värdet
(årsdygnstrafiken) har hämtats från 1979-1981 års
trafikräkningar (6). Samtliga vegetationsanalyser
åren
1980 och 1982 redovisas i en separat rapport,
vilken
endast framställts i ett fåtal exemplar
4 , 1 Potteboda, Kronobergs län. Väg 120, Älmhult-Tingsryd, delen Häradsmåla-Potteboda, ÅDT 470
Observationsområdet utgörs av en mindre mosse, ge-nom vilken vägen drogs i ny sträckning 1976-77. Vid anläggningen grävdes mossen ur till fast botten och återfylldes med moränmaterial från angränsande höjdpartier. De urgrävda massorna lades upp på båda sidor av vägen, och flöt ut över ett ca 10 m brett område. En bidragande orsak til att massorna flöt ut så pass långt var att slängskopa användes vid urgrävningen. Djupet till fast botten uppgick maximalt till ca 3,5 m i väglinjen.
I området har rör för mätning av grundvattennivåer och vattenprovtagning placerats ut (figur 1). Grund-vattenståndsmätningarna, vilka har pågått från
hösten 1974 till hösten 1977, visade bl a att man i samband med schaktningsarbetena erhöll en dämning söder om vägen (rör nr 1-3). Vattennivån höjdes här ca 2 dm jämfört med den andra sidan. Nivåmätningar-na redovisas i sin helhet i VTI Rapport 175 (1).
Grundvattenprovtagning har utförts vid sammanlagt sju tillfällen under tiden november 1975 till april 1983 (tabell 1). Analyserna visar att salthalterna är låga och att ingen större skillnad föreligger mellan mätperiodens början och slut. I grundvattnet
kan alltså ingen påverkan från vägsaltningen spåras.
Vegetationen har undersökts inom åtta provytor, 4 m2 stora, som lagts ut i anslutning till rör för vatten-ståndsobservationer. Analyser har utförts 1974,
1977, 1980 och 1982. I fältskiktet dominerar tuvull, men även ris såsom skvattram, tranbär, klockljung och hjortron förekommer rikligt. Bottenskiktet är
inom de flesta ytor nästan helt slutet, och utgörs av olika arter av vitmossor. Trots att provytorna ligger nära de upplagda schaktmassorna har inga förändringar i markvegetationens sammansättning kunnat beläggas. Inte heller har någon påverkan från det höjda vattenståndet söder om vägen kunnat påvisas i markvegetationen. Däremot har träden
visat sig vara mera känsliga och ett flertal tallar i närheten av de upplagda massorna har dött.
4 . 2 Svenslund, Kronobergs län. Väg 120, Älmhult-Tingsryd, delen Häradsmåla-Potteboda, ÅDT 470
Observationsområdet omfattar ett myrkomplex med in-tilliggande skog på torvunderlag. Vägen drogs i ny sträckning genom området 1976-77, varvid urgrävning och återfyllning med moränmaterial utfördes. De urgrävda massorna lades upp på båda sidor om vägen och täcker nu ett ca 10 m brett område.
Hösten 1974 placerades rör för mätning av
grund-vattenstånd och vattenprovtagning i området (figur 2). Vattenståndsmätningarna, vilka redovisas fullständigt
i VTI Rapport 175 (1), har pågått från hösten 1974 till hösten 1977. Vissa mindre vattenståndshöjningar registrerades i samband med schaktningsarbetena men dessa var dock inte lokaliserade till någon speciell plats i området utan verkar vara betingade av små, lokala skillnader i de hydrogeologiska förhållandena.
Grundvattenprov har insamlats vid sju tillfällen
under perioden november 1975 till april 1983. Salthal-terna i de insamlade proven är förhållandevis låga
(tabell 2), men i tre rör (rör 2-4) finns en tendens till att halterna ökar. Ökningstakten förefaller
dock vara mycket måttlig och det kommer att ta lång tid innan halterna når värden som kan tänkas påverka vegetationen.
Vegetationen har analyserats vid dels två provytor i tallskog, där fältskiktet domineras av ris, främst ljung och lingon, dels två provytor i kärrpartier, där det ena domineras av myrlilja och trådstarr i fältskiktet, och det andra har ett välutvecklat ) bottenskikt av vitmossor och ett fältskikt av tuvdun. De har undersökts 1974, 1977, 1980 och 1982. Liksom vid Potteboda har urschaktningen skett med slängskopa, och de upplagda massorna har flutit ut över ett
brett område, särskilt söder om vägen. Trots denna påtagliga förändring av miljön närmast vägen
kan ingen inverkan på vegetationen inom provytorna beläggas, vilket sannolikt beror på att vattenregi-men i myrområdet ej förändrats.
4 . 3 Borgholm, Kalmar län. Väg 136, Borgholm-Köpingsvik, ÅDT 5470
Observationsområdet ligger på lägre nivå än den 1977 anlagda vägen. Vegetationen har 1975, 1977, 1980 och 1982 analyserats inom fem 1 mZ stora ytor som slumpats ut inom en 10 x 10 m stor provyta. Om-rådet har tidigare använts som betesmark. Fältskiktet dominerades vid undersökningens början av blåtåtel och älväxing, med bl a slidsilja, krissla, lökgaman-der och havskämpar i fuktigare partier. Under obser-vationsperioden har en tydlig igenväxning med buskar skett. Förekomsten av slån, en och ungtallar har ökat, medan gräsen minskat, liksom de fuktighets-gynnade örterna. Igenväxningen är till stor del beroende på att området inte längre betas, och den fortgår med en hastighet som tycks ha ökat sedan
vägen anlades. Det kan bero på att området blivit svårtillgängligt för människor genom sin belägenhet nära en, i synnerhet sommartid, starkt trafikerad vägkorsning. Dessutom tyder förändringar i vegeta-tionens sammansättning på att en viss uttorkning skett, vilken gynnar utvecklingen av nämnda buskar.
4 , 4 Gundlatorp, Blekinge län. Väg E66, Karlshamn-Ronneby, delsträckan Åryd-Bräkne-Hoby, ÅDT 6290
Observationsområdet ligger ovanför en hög skärning norr om vägen. Det är blockrikt, men relativt plant. Jordmånen är brunjord och jordarten utgörs av sval-lad morän. Fyra mätpunkter har lagts ut längs en linje vinkelrätt mot vägen, och vid varje punkt har vegetationen analyserats inom fyra 1 mZ stora ytor. Den första vegetationsanalysen utfördes 1974, då schaktningsarbetena pågick, och har sedan upprepats 1976, 1980 och 1982. Markprov har insamlats 1974,
1980 och 1982.
Området intas av en bokskog med inslag av ek, björk och lönn. Ett kraftigt buskskikt, främst bestående av hassel och hagtorn, förekommer. Vid analysen 1976 konstaterades att vegetationen närmast skärningen undergått en påtaglig förändring. Många arter som är karakteristiska för öppna, torra marker hade tillkommit eller ökat sin andel, t ex fibblor, ärenpris, kruståtel och rödven (tabell 3). Däremot hade hassel och harsyra minskat. I det sydexponerade läget ovanför den höga skärningen hade nämligen
en påfallande uttorkning av marken skett. Vid under-sökningarna 1980 och 1982 hade ett betydande uppslag av buskar, främst hassel, skett närmast skärningen. Genom beskuggningen hade öppenmarksväxterna åter
trätt tillbaka, och lundväxter som t ex bingel kunnat öka sin förekomst under buskarna. Gräsens totala täckning var i stort sett konstant, men krus-tåtelns andel hade ökat på bekostnad av rödven,
vårbrodd och timotej.
Blyhalten i markens humusskikt har ökat från ca
15 ppm då vägen anlades till ca 50 ppm 1982 (tabell 4). Även natriumhalten har ökat och ungefär fördubblats under observationstiden. Kloridhalterna visar en mer oregelbunden utveckling med lägst halt 1980 och högst 1982. Kloridanalyserna är dock generellt behäftade med en större osäkerhet än de övriga på grund av
svårigheten att analysera detta element i låg koncen-tration i markmaterial. De under perioden tydligt
ökade halterna av bly och natrium, även på provpunkter på längre avstånd från vägen, visar att den höga skär-ningen ingalunda utgör
någöt hinder för spridning av
luftburna föroreningar från vägen.
4 . 5
Holmeja, Malmöhus län. Väg 816,
Holmeja-Sturup, ÅDT 1360
Observationsområdet är plant och ligger norr om
vägen samt på lägre nivå än denna. Jordmånen
utgörs av brunjord, och jordarten är en moränlera.
Fyra mätpunkter har lagts ut längs en linje
vinkel-rätt mot vägen, och vid varje punkt har vegetationen
analyserats inom fyra 1 m2 stora ytor. Vägen togs i
trafik 1974. Vegetationen har undersökts 1974, 1976,
1980 och 1982. Markprov har insamlats och analyserats
1973, 1974, 1975, 1980 och 1982.
Vegetationstypen är en hedbokskog med mycket sparsamt
fältskikt av vitsippa, konvalj och ekorrbär.
Sanno-likt beroende på det ökade ljusinsläppet expanderade
10
gräsen vid mätpunkten närmast vägen. Vid undersök-ningen 1980 hade rödsvingel och ängsgröe tillkommit, förmodligen spridda från vägrenen. Detta element hade redan 1982 börjat trängas tillbaka av kruståtel och lundgröe, arter som tillhör bokskogens ursprung-liga flora. Vid mätpunkter längre bort från vägen har inga vegetationsförändringar kunnat iakttagas
(tabell 5). /
Mätningarna av bly, natrium och klorid i markens humusskikt visar inte på att halterna skulle ha ökat sedan vägen togs i bruk (tabell 6).
4 . 6 Sturup, Malmöhus län. Väg 816, Holmeja-Sturup, ÅDT 1360
Observationsområdet är i det närmaste plant och be-läget syd om vägen och på något högre nivå än denna. Jordmånen utgörs av brunjord och marken täcks av ett
kraftigt förnaskikt. Utläggningen av mätpunkter och omfattningen av analyserna överensstämmer med be-skrivningen för observationsområdet Holmeja med undantag av att markprover ej analyserades 1973.
Vegetationstypen utgörs av en ängbokskog, där fältskiktet är tämligen glest och karakteriseras
av gulplister, lundstjärnblomma, bingel och lundslok. Vid mätpunkten närmast vägen har inslaget av
gräs ökat. Främst har rödsvingel, ängsgröe och timotej trängt in från vägrenen. På längre avstånd från vägen kan inga tydliga förändringar i vegeta-tionen iakttagas, förutom att tuvtåtel kommit in på några ytor.
Markens halt av bly, natrium och klorid varierar avsevärt mellan de olika provtagningsomgångarna,
11
men generellt gäller, att halterna var lägre vid den första provtagningen 1974 (tabell 7).
4 , 7 Stöpen, Skaraborgs län. Väg 48, Skövde-Mariestad, ÅDT 4470
Observationsområdet är beläget på Billingens ost-sluttning. På vardera sidan om vägen har fyra mät-punkter lagts ut (figur 3). Väster om vägen är
området relativt kraftigt lutande och beläget ovan-för en hög skärning. Berggrunden ligger ytligt
och täcks av ett tunt lager morän. Öster om vägen är området i det närmaste plant och ligger under vägens nivå. Jorddjupet är här större och moränen har en högre stenhalt.
Vid punkt 1-4, väster om vägen, har vegetationen analyserats i vardera fyra rutor om 1 mZ, medan de vid punkt 5-8, öster om vägen, förenats till en yta om 4 mZ vid resp mätpunkt. Vägen öppnades för trafik hösten 1973. Vegetationsanalyser har utförts 1974, 1976, 1980 och 1982. Bly och salt i marken har analyserats 1973, 1980 och 1982.
Vegetationen utgörs av en ek-hasselskog med inslag av ask och lönn. Fältskiktet är artrikt och består bl a av blåsippa, vitsippa, underviol, tandrot, två-blad och bingel. Öster om vägen gallrades skogen
kraftigt under slutet av 70-talet, vilket resulterade i ett mycket tätt buskuppslag. Det gjorde det svårt att vid vegetationsanalysen tillräckligt noggrant lägga ut rutor om l mZ, varför de sammanslogs till rutor om 4 m2Z. Vid undersökningen 1982 hade en skogs-bilväg dragits över mätpunkt 7, som därför fått
12
Vid punkt 1, närmast väster om vägen, har ett tätt brynbuskage av främst hassel och ask utveck-lats under observationstiden. Under det har lundör-ter som bingel, blåsippa och lungört kunnat expande-ra, medan gräsen i gengäld något minskat (tabell 8). även på punkt 2, 10 m längre in, har utvecklingen varit likartad, medan ingen tydlig trend i vegeta-tionsutvecklingen observerats på de två andra
punk '
terna väster om vägen. Vegetationsutvecklingen
öster om vägen domineras helt av den kraftiga
av-verkningen, som resulterat i en tät slyvegetation som
försvårat öÖörternas och gräsens utveckling.
Bly- och salthalten i markens humusskikt har
under-gått en mycket liten variation under
observations-perioden (tabell 9).
4 . 8
Lindbäck, Gävleborgs län.
Våg E4,
Uppsala-Gävle, delen Mehedeby-Uppsala-Gävle, ÅDT 5710
Observationsområdet utgörs dels av en moränhöjd,
dels av ett myrområde. Då vägen byggdes i helt ny
sträckning 1975-77 gjordes ett djupt schakt i
morän-höjden, och myren grävdes ur till fast botten och
återfylldes med moränmaterial. I området placerades
sommaren 1974 rör för mätning av grundvattennivåer
och provtagning både i moränhöjden och i myrområdet
(figur 4).
Grundvattennivåerna, som har mätts från sommaren 1974
till hösten 1977, redovisas i VTI Rapport 175 (1).
Avsänkningarna i samband med schaktningen i
morän-höjden var mycket måttliga. Det täta
återfyllnads-materialet i myren åstadkom däremot en liten permanent
vattenståndshöjning (dämning) väster om vägen (rör 8
och 10) .
13
Grundvattenprov har insamlats vid 11 tillfällen under perioden oktober 1974 till maj 1983. Salt-halterna i de insamlade proven är förhållandevis låga (tabell 10) även om de är tydligt förhöjda jämförda med de mycket låga halterna i mätperiodens början. Halterna uppvisar alltså en liknande utveck-ling som i Svenslund (avsnitt 4.2). Salthalterna ökar år från år men ökningen är relativt måttlig, varför det kommer att ta lång tid innan några mer anmärkningsvärda halter hunnit byggas upp.
Vegetationen har analyserats inom fem ytor i anslut-ning till vattenståndsrör (figur 4). Vid rör 2 och 7 utgörs vegetationen av en mossrik granskog, vid rör 3 av en fuktgranskog med betydande inslag av kärrväxter. Vid rör 8 kan vegetationen karakter i-seras som ett lövkärr och vid rör 12 som ett extrem-fattigkärr, som övergår i en tallmosse. Vegetationen har anlyserats 1974, 1976, 1980 och 1982. Tydliga vegetationsförändringar har endast iakttagits inom lövkärret vid rör 8. Här har fältskiktet utvecklats mot en fuktäng, dominerad av älgört, brudborste,
angelika och humleblomster. Förändringen torde främst bero på ökad ljustillgång, och kanske också på en ökad näringstillgång från de i närheten
upplagda schaktmassorna.
4 . 9 Steken, Jämtlands län. Väg 824, Ankarvattnet-Stekenjokk, ÅDT 80
Observationsområdet ligger på en nivå något högre än vägen. Ytan är relativt plan men genomskärs av ett flertal bäckfåror. Jordarten är ett dåligt sorterat sediment, huvudsakligen mo. Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre linjer vinkelrätt mot vägen. Vid varje punkt har vegetationen analyserats inom en
1 4
4 m2Z stor yta. Vegetationen har analyserats 1974, 1976, 1980 och 1982. Markprov har insamlats 1973, 1975, 1980 och 1982.
Vegetationen utgörs av en fjällhed, där ris och gräs omväxlande dominerar. Viktiga komponenter är bl a kråkbär , lappljung, blåbär, kruståtel och stagg. Det är endast på mätpunkterna närmast vägen som någon förändring har noterats. På den i samband med väg-byggnaden skadade marken har växttäcket alltmer slu-tit sig genom att bl a inslaget av kruståtel ökat.
Halterna av bly, natrium och klorid redovisas i
tabell 11. Inget av dessa element visar någon entydig förändring under observationstiden.
4 . 10 Stekenjokk, Västerbottens län. Väg 1067, Lövliden-Stekenjokk, delen Klimpfjäll-Stekenjokk, ÅDT 170
Observationer har utförts inom tre områden öster om vägen, vilka utnyttjades som sidotag då vägen byggdes om 1974. Avsikten med undersökningen har varit att studera erosion och återkoloniser ing på dessa ytor som berövats sitt växttäcke.
Vegetationen har studerats inom 10 gånger 10 m stora ytor intill sektionsmarkeringarna 16/300, 16/500 och 17/100. Analyser har utförts 1975, 1976, 1977, 1980 och 1982.
Vid sektion 16/300 förekom 1975 endast 10 arter inom provytan. Följande år hade det stigit till 21, och mossor av släktena Bryum och Philonotis täckte tillsammans närmare 20 % av ytan. Ännu ett år senare hade artantalet ökat till 23, och då täckte rödven,
15
efter insåning, 30 % av ytan. Vid analyserna 1980 och 1982 hade artantalet åter gått ned till 14 resp 15. Det beror på att arter som inkommit i samband med insåning 1976 åter försvunnit. Hela tiden har dock mosstäcket expanderat, vilket kan ses som ett första led i den naturliga återkoloniseringen av den kala ytan. Den företagna insåningen har således ej lämnat något varaktigt resultat.
Vid sektion 16/500 var provytan helt vegetations-lös 1975 men var 1977 insådd med gräs. De därvid tillförda arterna hade emellertid 1980 och 1982 gått tillbaka, och markytan hade eroderat genom översilande vatten (tabell 12).
Vid sektion 17/100 ökade antalet arter från 14 år 1975 till 28 år 1976 och 1977. Ökningen beror främst | på att arter inkommit genom insåning. Främst ökade mängden av gräsen rödven, rödsvingel och tuvtåtel. Dessa gick emellertid snart ut, så att artantalet 1980 och 1982 var reducerat till .21.
Återkolonisationen på de skadade ytorna har gått långsamt, och insåningarna har knappast påskyndat processen. De arter som använts har endast överlevt några få år. I stället sker en naturlig kolonisation med arter från kringliggande fjällhedar. Den börjar med att mossor koloniserar den blottade marken
till-sammans med ett glest fältskikt bestående av främst halvgräs och videarter. På vissa områden fördröjdes dock återkolonisationen avsevärt genom att främst smältvattnet förorsakar en omfattande erosion av det siltiga underlaget.
16
4 . LL Saxån, Västerbottens län. Väg 1067, Lövliden-Stenkenjokk, ÅDT 170
Observationsområdet ligger i en sluttning norr om vägen. Jordtäcket är tunt och består av en sandig-moig morän. Förutom Beltonbäcken, som begränsar
området i norr, finns
detlingen synlig ytdräner ing
i området.
Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre
linjer vinkelrätt mot vägen. Vid varje punkt har
vegetationen
analyserats inom en 4 m2 stor yta.
Vegetationen utgörs av en fjällbjörkskog som till
största delen är tämligen torr, och fältskiktet
domineras av kruståtel. I fuktigare partier ökar
inslaget av högväxta örter, t ex brudborste,
fjälltolta, stormhatt och lundstjärnblomma.
Vegeta-tionen har analyserats 1974, 1976, 1980 och 1982.
Vägen var redan färdigställd vid observationsper
io-dens början. Floran på mätpunkterna näåmast vägen
var då utarmad genom slitage och ökad exponering,
men sedan har artantalet ökat genom att arter från
björkskogen vandrat ned och återkoloniserat marken,
delvis i skydd av en buskridå. Exempel på sådana
arter som expanderat är kovall, norsknoppa,
krans-rams och fjällviol
4 12
Kuoletis, Norrbottens län. Väg 622,
Arjeplog-Graddis, delen
Kuoletisjaure-norska gränsen, ÅDT 245
Observationsområdet ligger ovanför en av sprängsten
täckt skärning i relativt brant sluttning norr om
vägen och dräneras huvudsakligen genom översilning.
Berggrunden består av glimmerskiffer, som täcks av
ett tunt jordlager. I fickor i berget har det
ställ-vis bildats plana ytor med ett tjockt torvtäcke.
17
Tolv mätpunkter har lagts ut längs tre linjer vinkel-rätt mot vägen. Vid varje punkt har markprov insam-lats för analys av bly och salt, och vegetationen analyserats inom 4 m2 stora ytor. Analyser av mark har utförts 1973, 1975, 1980 och 1982, medan
vegetationen undersökts 1973, 1976, 1980 och 1982. Vägen togs i trafik 1974.
Vegetationen utgörs av en fjällhed som domineras av ris, främst dvärgbjörk, kråkbär, odon, blåbär, lingon och lappljung. Bland örterna märks svarthö, lappspira, hönsbär, grönyxne och fjällfibbla.
Vid observationsperiodens början var marken närmast skärningen mekaniskt skadad och vegetationen sparsam. Efter hand har vegetationen slutit sig på dessa ytor genom att gräsen vårbrodd, fårsvingel, fjällgröe och brunven ökat liksom fjällfibbla och lappljung. På mätpunkter längre från vägen förekom inga
skador, och inga vegetationsförändringar har iakt-tagits där under observationsperioden.
Salthalten i markens humusskikt varierar kraftigt mellan de olika provtagningarna (tabell 13).
Blyhal-ten visar efter 1975 generellt sjunkande värden, vilket är i överensstämmelse med det minskade atmosfäriska nedfallet (Monitor (7) ).
4 . 13 Merkenes, Norrbottens län. Väg 622, Arjeplog-Graddis, delen Merkenes-- Kuoletisjaure, ÅDT 245
Observationsområdet ligger på uppströmssidan av
vägen i en relativt brant sluttning i Merkenesälvens dalgång. Jordmånen består av grov, sandig-grusig morän med förhållandevis stort jorddjup. I områdets övre del finns ett sankt parti mellan två moränryggar.
18
Vegetationen har undersökts vid tolv mätpunkter, som lagts ut längs tre linjer vinkelrätt mot vägen. Analyser har utförts 1973, 1976, 1980 och 1982. Vägen togs i trafik 1972.
Vegetationen utgörs av en örtrik fjällbjörkskog med täta buskage av björk och viden. Fältskiktet är artrikt med många fuktighetskrävande örter som älgört, midsommarblomster, fjällskära, smörbollar, fjälltolta och stormhatt.
Vid mätpunkterna närmast vägen utbildades under observationsperioden ett brynbuskage. Från insåning av vägrenen inkomna arter har minskat och i stället har arter från fjällbjörkskogen ökat, t ex midsommar-blomster, kovall, smörbollar och fjällgentiana.
5. DISKUSSION
Undersökningarna inom de olika observationsområdena har visat på några generella effekter av vägdragningar,
vilka behandlas i det följande.
'
5 , l
Vägdragning genom skog
Vid anläggning av vägar genom skogsområden undergår
vegetationen i det nyskapade skogsbrynet i regel
följande förändringar.
1. Det ökade ljusinsläppet och en ofta ökad dränering
medför,.att de skugg- och fuktighetsgynnade
skogs-växterna minskar, som t ex sippor, bingel, tandrot
och lungört. Det gäller i hög grad även
botten-skiktets mossor. I gengäld ökar de i den
ursprung-liga vegetationen ingående ljus- och torrhetsgynnade
arterna, som t ex kruståtel, ärenpris och mjölke.
19
2. Gräs och "ogräs" tränger in i skogsbrynet från
vägrenen. Ofta är det arter varmed vägrenen besåtts, t ex rödsvingel, eller arter som snabbt förmår
sprida sig, som t ex baldersbrå, vitgröe och klöver-arter.
3. En buskridå börjar bildas, ofta bestående av stubb-skott från avverkad rönn, ek, björk, asp, hassel etc. Då buskridån börjar sluta sig, konkurreras de från vägrenen invandrade öppenmarksväxterna åter ut av de ursprungligen förekommande skogsväxterna. Efter en period av snabba förändringar stabiliseras således ' vegetationen till den typ som är vanlig i all
över-gång mellan skog och öppen mark. Det är egentligen endast i hedbokskog som utvecklingen av ett bryn-buskage uteblir beroende på att boken förmår bilda ett krontak som nästan sluts även över en relativt bred vägbana och i varje fall åstadkommer en stark beskuggning av vägkanten.
I sina huvuddrag överensstämmer vegetationsutveck-lingen efter röjning för väglinjen med den på ett van-ligt hygge. Den skiljer sig därifrån genom
ätt nya
ar-ter, avsiktligt eller oavsiktligt, i stor mängd
inkom-mer på vägrenen och därifrån sprider sig in i
skogs-brynet. Terrängen återerövras emellertid i regel snart
av ursprungliga arter, underlättat av den korta väg
deras diasporer behöver transporteras från skogen.
Särskilt i fjällområden tycks dock arter som kommit
in i samband med väganläggningen få kort varaktighet
i brynvegetationen. Bredden på det område där
vege-tationen påverkas uppgår i regel inte till mer än
ca 5-10 m.
20
o- Slitage och erosion
Varaktiga mekaniska skador på vegetationen har huvud-sakligen iakttagits i anslutning till fjällvägar. Där sidotag anordnats, och där fordon framförts i terrängen eller material varit upplagt, har i det närmaste vegetationsfria ytor uppstått. På grund av vegetationens långsamma tillväxthastighet i fjäll-trakterna och samtidig förekomst av erosionsbenägna jordar försvåras återkolonisationen av blottade
ytor. Sålunda har vegetationen inom ytor på kalfjälls-sträckan vid Stekenjokk, vilka skadades redan vid
observationsperiodens början, ännu tio år senare, ej slutit sig.
5.3 Bly- och saltupplagring i mark
Avsevärda mängder bly och salt sprids från vägarna till den omgivande naturen. Undersökningen har visat, att tydligt förhöjda bly- och salthalter i marken i regel endast noteras på mätpunkterna närmast vägen. Det beror sannolikt på att huvuddelen av föroreningen avskiljs av den ofta täta vegetations-ridån utanför vägrenen. Barrskador på gran iakttas ofta endast på de yttersta träden, som direkt träf-fas av saltspray, de må sedan stå 5 eller 50 m från vägen. Emellertid kan lokala topografiska förhållan-den vara av stor betydelse för spridningen av bly och salt. Det kan
exemplifieras med den kraftiga
imission som konstaterats ovanför den höga
skär-ningen vid Gundlatorp, även vid mätpunkter
låhgt
21
5 . 4 Förändringar i grundvattennivåer
De undersökningar som utförts vid observationsområ-dena visar att i några fall har förändringar i
grundvattennivåerna uppkommit i samband med vägan-läggningen (1). I vissa fall har detta också medfört smärre förändringar i vegetationens sammansättning. Noterbart är att den största vegetationspåverkan som kunnat påvisas i samband med förändrade grund-vattennivåer har uppkommit bland träd, t ex tallarna på mossen i Potteboda (jämför avsnitt 4.1). I mark-vegetationen har däremot förändringarna varit
förvånansvärt små.
Den uppföljning av observationsområdena som redovisas i föreliggande rapport omfattar inte några längre
avläsningsperioder av grundvattennivåerna. De kontroll-mätningar av grundvattennivåerna som utförts, t ex
i samband med vattenprovtagningar, tyder dock på att de förändringar som uppkommit i samband med vägan-läggningen kvarstår och kan betraktas som permanenta.
5.5 Saltupplagring i grundvatten
Saltupplagring i grundvatten har kunnat påvisas i två av de tre observationsområden där grundvatten-provtagning utförts. Särskilt i observationsområdet Lindbäck har en tydlig förhöjning av de inlednings-vis mycket låga halterna kunnat noteras. Halterna är dock ännu efter sex vintersäsonger förhållandevis låga och kan inte betraktas som anmärkningsvärda på något sätt. För att t ex vegetationsförändringar skall uppkomma krävs betydligt högre salthalter. Det är
möjligt att halterna så småningom kommer att nå högre och mera kritiska värden men detta kommer i så fall att ta mycket lång tid. För att påvisa detta
22
krävs en uppföljning av observationsområdena i minst 20 år, kanske uppemot 40-50 år. Det är också möjligt att halterna inte fortsätter att öka utan så småningom når ett jämviktsvärde. Detta är under förutsättning att saltningsintensiteten inte
förändras på något avgörande sätt.
I områden med ogynnsamma geologiska och hydrologiska förhållanden har det dock visat sig att salthalterna i grundvattnet kan nå mycket höga värden och även förorsaka vegetationsskador (8). Dessa områden kännetecknas av permeabla ytjordlager, högt grund-vattenstånd och dålig vattenavrinning (plan mark).
23
LITTERATURFÖRTECKNING
Bäckman, L., Knutsson, G. & Räihling, Å. 1979. Vägars inverkan på omgivande natur. Vegetation, mark och grundvatten. VTI Rapport 175.
Lid, J. 1963. Norsk og svensk flora. Oslo.
Nyholm, E. 1954-65. Illustrated moss flora of Fennoscandia. II. Musci. Lund.
Arnell, S. 1956. Illustrated moss flora of Fennoscandia. I. Hepaticae. Lund.
Krok, Th. O.B.N., Almquist, S. 1977. Svensk flora. II Kryptogamer utom ormbunksväxter. Lund.
Trafikflödeskartor över Sveriges allmänna vägnät. 1979-1981 års trafik. 1982. Statens vägverk.
TD 113.
Monitor 1982. Statens naturvårdsverk rapporterar.
Bäckman, L. 1980. Vintervägsaltets miljöpåverkan.
24 J Teckenförklaring 3/7---- - e l 03 01 > > X
2] Mätpunkt för veg. analys O Grundvattenrör =
0
L 1.
Figur 1. Plankarta över observationsområdet Potteboda
25
Teckenförklaring
[2] Mätpunkt för veg. analys 0 Grundvattenrör b [/N k O SS S S XX N n 0 50 100 m L L _
Figur 2, Plankarta över observationsområdet
N i v å S T O P E N P r o v t a g n i n g s p u n k t e r 1 3 0
-'
l,
]
I
12
5
-(åå)
---4 L
1
Km
3/
60
0
ee
v -->»
4
12
0
i
Pr
ov
ta
gn
in
gs
pu
nk
te
r
-+
5
11
5
-|
i
j:
i
110
-1 0 5 _l 1 1 1 1 1 1 ] 1 1 1 1 1 L 1 1 1 1 1 _ 8 0 6 0 4 0 2 0 2 0 4 0 6 0 8 0 1 0 0 V M_
Av
st
ån
d
fr
ån
vä
gm
it
t
(m
)
Fi
gu
r
3.
Tv
är
pr
of
il
vi
d
ob
se
rv
at
io
ns
om
rå
de
t
St
öp
en
26
27 *
Teckenförklaring
Mätpunkt för veg. analys
.. 10 ! O Grundvattenrör [29 _&s4 O .
_
éåy
&
[61]
,
Vattensamlingar
S
"/ s
mmmen
en
|
Figur 4.
Plankarta över observationsområdet
Lindbäck
VTI MEDDELANDE 358
28
Tabell 1. Natrium och kloridinnehåll i grund-vattenprov från Potteboda (mg/l)
Prov- Rör Rör Rör Rör Rör Rör8
tagning
s-månad Na Cl |/|Na Cl |Na Cl |Na Cl [Na Cl Na Cl
75-11 | 8 10] 7 12] 7 10 6 14 5 8 8 11 77-07 6 10 6 14 5 23 6 15 6 13 6 14 7 8- 04 6 LL 7 3 3 12 3 3 2 8 7 16 7 8- 11 5 7 4 11 4 12 6 LL 4 17 8 20 79-05 7 6 5 9 5 11 5 3 4 14 10 19 7 9- 11. 9 7 7 7 8 10 3 9 8 11 12 10 8 3- 04 4 9 3 9 4 9 4 11 6 21 10 23
Tabell 2. Natrium- och kloridinnehåll i grund-vattenprov från Svenslund (mg/l) Prov- Rör1 Rör2 Rör3 Rör4 Rör6 tagnings-månad Na Cl Na Cl|j Na Cl |Na Cl Na Cl 75-11 3 3] 2 081 5 20] 6 11] 7 12 77-07 3 04 4 15] 23 12 9 16 13 13 78-04 2 04 3 11] 18 33 8 26 6 10 78-11 2 04 3 10] 10 27] 8 30 5 12 79-05 2 05 3 9] 14 23 10 21] 7 9 79-11 6 3 9 11] 17 29 13 30 11 9 83-04 3 8 4 251 27 58 15 35] 6 12
Tabell 3. Vegetationsanalys vid observationsområdet 29 Gundlatorp, mätpunkt 1 GUNDLATORP 1 AR 1980 VECKA 230 DAG Z KÄRTANGIVELSE OSFL&A1IS4Z i Z 3 4 F C CORYLUS AVELLANA 2 99 20 997 100 55 EPILOBIUM 001 . 2 1 FAGUS © % 00. 20 25 20 GLECHOMA HELUERACEA 1 1 %. 0, 50 i MERCURIALIS PERENNIS 1 i 203 75 å MOEHRINGIA TRINERYVTIA e 50 1 QUERCUS ROBUR 20 997 10 75 423 RUEUS IDAEUS 1 . 10 0. 50 s SÖRBUS ALICUPARTA - 10 0.0, 25 10 VERONITA OFFICINALIS 10 5 2 75 5 AGROSTIS TENUIS - 1000. 4 50 5 ANTHOXANTHUM ODORATUM o 125 å DESTHAMPSIA FLEXUOSA 30 20 10 10 100 17 MELICA NUTANS 000. 23000 5 50 17 PHLEUM PRATENSE e 25 1 CLADONIA PYXIDATA $ e e e 25 1
-ANTAL ARTER PER RUTA i0 9 7 7
TOTALT ANTAL ARTER = 14
GUNDLATORP 1 AR 17982 VECKA 31 DAG 4 KAÄRTANGIVELSE OSF&AI342P 1 2 03 4 F C = CORYLUS AVELLANA 20 997 £0 99 100 34 FÄGUS SILVATICGA 20 10 30 30 100 mm GLECHOMA HELUERACEA t 1 . 0. 50 1 MERCURIALIS PERENNIS 2010 2 5 100 2 QLERCUS ROBUR 1 /. 300 5 75 i 2 RUEUS IDAEUS (20041 5 10 100 4 SÖREUS AWUCUPARIA 1 1 50 1 VERONICA OFFITCINALIT 23 10 . 00%. 50 2 FLEXUOSA 70 40 30 5 100 36 MELICA NUTANS 2 03 01% 00. 75 ta FOA NEMORALIS r 25 2
ANTAL ARTER PER RUTA 10 > 7 7
TOTALT ANTAL ARTER = 11
LA _A in N CA -K ii -C © (d gå 8 > HW Q på F c 7 24 24 -a [3 Pen net > LN (9 pon s B Ps l v pr e& 1 ( A 2 0
30
Tabell 4. Kemisk analys av humusprov från observations-området Gundlatorp
Mät- BLY (mg/kg) NATRIUM (mg/kg) KLORID (mg/kg) punkt|1974 1980 1982 1974 1980 1982 |1974 1980 1982
1 11 26 67 LL 17 36 3 , 4 1,5 15
2 15 49 53 14 33 29 3 ; 8 2 ,; 2 9 , 3
3 14 48 48 15 28 34 4 ,; 4 1,8 10
31
Tabell 5. Vegetationsanalys vid observ ations-området Holmeja, mätpunkt 1
HOLMESJA PUNKT i AR 1980 VECKA 26 DAG © KARTANGIVELSE ©2C02]1 1425 i 2 03 4 F C ( ANEMONE NEMOROSA 1 9 2 0 01% 100 mm 22 CONYVALLARIA MAJALIS 30 30 20 30 -100 27 27 , 5 FAGUS SILVATICTA 99 g9 99 99 -100 99 99 , Ö DESTCHAMEFSIA FLEXUOSA o me 1 . 13 FESTUCA RUBRA o e 75 22 1 . 7 FOA NEMORALIS 20 10 10 30 -100 17 17.5 FUA PRATENSIS
'
20 230 30 230
100
2
27 .
ANTAL ARTER PER RUTA
&
7
5
-&
TOTALT ANTAL ARTER =
7
HCOLMEJA 1
AR 1982 VECKA 28 DAG 2
KAÄRTANGIVELSE
o
!
F
C
M
ANEMONE NEMOROSA
1
5
Z
0-1
100
0
2
2 3
CONVALLARIA
30 60 20 50
100
40
40.0
FAGUT SILVATICGA
99 99 99 99
100
29
33 , O
AGROSTIS CANINA
o
r
r
l d
i
1 . 0
DESCHAMPSIA FLEXUOSA
S
50
1
s
FESTUCA RUEBRA
LO.
VL
00%
00285
-
' 5
POÅ NEMORALIS
30 30 30 40
100
32
32.å
FOA PRATENSIS
20 20 30 10
100
20
20.0
ANTAL ARTER PER RUTA
7
&
7
7
T a b e l l 6 . K e m i s k a n a l y s a v h u m u s p r o v f r å n o b s e r v a t i o n s o m r åd e t H o l m e j a M ä t -B L Y ( m g / k g ) N A T R I U M ( m g / k g ) K L O R I D ( m g / k g ) p u n k t | 1 9 7 3 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 3 2 1 8 2 0 5 1 4 0 2 6 1 5 2 7 3 8 2 3 1 7 8 , 7 3 9 1 0 2 4 3 23 1 5 5 8 4 4 5 1 1 2 2 2 3 7 5 0 3 9 7 , 5 3 2 1 1 3 4 6 1 6 3 7 5 2 4 0 4 6 1 5 3 3 4 9 3 0 6 1 8 , 4 3 5 1 8 4 8 5 7 2 8 7 6 4 5 0 9 9 1 4 6 1 2 3 5 0 8 1 10 2] 4 2 7 6 1 9 2 7 8, 9 6 2 8 0 3 2
T a b e l l 7 . K e m i s k a n a l y s a v h u m u s p r o v f r å n o b s e r v a t i o n s o m r å d e t S t u r u p M ä t -B L Y ( m g / k g ) N A T R I U M ( m g / k g ) K L O R I D ( m g / k g ) p u n k t 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 4 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1
-16
36
51
21
18
4
3
4
3
4
2
6,
2
35
10
6
7
2
17
38
69
51
1
4
22
2
9
4
5
7
;L
6
,9
2,
2
13
3
23
7
6
53
4
4
11
32
30
33
5,
5
19
1
,8
8
,
9
4
2
4
3
1
6
4
52
1
6
16
33
22
4,
9
15
-l
,9
11
33
34
Tabell 8. Vegetationsanalys vid observationsområdet Stöpen, mätpunkt l SToPEN 1 AR 172820 VECKA 230 DAG 4 KARTANGIVELSE ©206H4303 1 ALCHEMILLA GLALCESTENS * ANEMONE HEPFATICA Z CÖORYLUS AVELLANA CQ CRATAEGUS SP. * FRAXINUS EXCELSTOR 10 LÄTHYRUS MONTANLS -MERCURIALIS PFERENNIZ Z FRUNUIS SPINOSA s PLILMONARIA ÖOFFICINALIS S vVERONICA CHÄAMAETIRYSE 1 vVICLA CAÄANINA Z LUIZULA PILOSA » mELICA NUTANS 10 PQA PFRAÄTENSTIS 1
ANTAL ARTER PFER RUTA $
TOTALT ANTAL ARTER = 14
SToÖFEN i AR 172 VECKA 24 DAG 2 KKAÄRTANGIVELSE O20K&X420 1 ANEMONE HEPATICGA 1 0 ASTRAGALUS GLYCYPHYLLUST -CÖORYLUS AVELLANA 9 CRATAEGUS SP. FRAXINUS EXCELSTOR 230 MERCURIALIS PERENNIS FRUNUS SPINOSA . PULMONARIA ÖOFFITCINALIS i VERONICA CHAMAEDRYT - 1 VI0OLA CANINA 1 LUZULA PILOSA . MELICA NUTANT 1 POA NEMORALIT i
ANTAL ARTER FER RUTA 2
TOTALT ANTAL ARTER = 13
FJ for k f # Q Få o + PD ++ 1 0 Gå 20 10 Q ©0 CA 0 -B iA på » >] "28 1 00 100 #* Z 1 00 "*: CZ dess *>act 25 25 75 75 E', =. Lt "nå +s_I 100 7 = 100 feE dä So! 100 25 1 00 100 ** 222 75 100 ._) rond ellen '_' 25 100 EQ f l + h ö + H J -» + * J Q © B O p å -1 & -Q F -O E -ae2 == t (_ F J ( ro ot jo ul e fo rt L ö d v 2 e go m. _ . s m C A D F å å |_ _" al d a 2 A t å kov e sn snarF F å G l
Tabell 9. Kemisk analys av humusprov från 35
observationsområdet Stöpen
BLY (mg/kg) NATRIUM (mg/kg) KLORID (mg/kg) Mät- |1973 1980 1982 1973 1980 1982 1973 1980 1982 punk t 1 7 ; 6 9 , 3 9 ;3 16 18 26 3,6 2 , 2 4 4 7 , 8 M M 19 17 19 21 1 ; 3 22 r M f 26 16 17 8,9 2 , l 4 4 4 8,0 10 8 , 2 20 22 16 7,8 2,6 4 0 5 9,7 16 11 19 26 33 6,7 4 , 2
'27
6
9,9
11
9 , 2
21
33
23
13
3 ;, 5
22
7
9,7
14
11
32
78
28
8,9
2,6
21
3
7 , 5
$ , 2
8 , 2
2 4
20
21
8,5
2,5
22
36
Tabell 10. Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov från Lindbäck (mg/l)
Prov- Rör 2 Rör 3 [Rör 4 [Rör 7 [Rör 8 |Rör 10 |Rör 12 tagning s- .
månad Na Cl Na CljNa CljNa Cl Na Cl/Na Cl/jNa Cl
7 4- 10 2 2 3 2 3 2 3 2 4 2 7 5- 11 2 2 2 2 6 4 4 4 3 3 77-07 - - 3 6 7 3 4 2 3 3 78-05 3 4 3 3 5 7 7 4 [110 19] 3 3 1 1 78-11 3 21 2 4 3 4 3 3| 9 12] 5 11] 2 3 7 9-= Q 5 4 46 4 13 4 4 6 4 [22 33/12 14 2 10 79-10 7 65 7 181 7 16) 7 13/16 14/12 10] 7 7 80-04 4 031 3 11] 4 8 6 8 9 18] 6 101] 3 10 80-11 4 32 3 12] 3 11 6 L * - = - 5 13 81-05 5 26 3 8 3 14 5 2 119 31|/ 7 16 3 9 83-05 9 38 3 23] 3 12] 5 4 122 40120 321 9 24
T a b e l l 1 1 . K e m i s k a n a l y s a v h u m u s p r o v f r å n o b s e r v a t i o n s o m r å d e t v i d S t e k e n . M e d e l v ä r d e n f r å n t r e p r o v p u n k t e r p å v a r j e a v s t å n d f r å n v ä g k a n t e n . A v s t å n d B L Y ( m g / k g ) N A T R I U M ( m g / k g ) K L O R I D ( m g / k g ) f r å n v ä g k a n t e n | 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 ( m ) 1 9 8 2 0 1 1 4 5 1 0 7 , 7 2 2 8 6 1 5 9 , 4 5 , 0 7 9 2 , 7 1 0 4 , L 6 , 7 1 1 1 0 6 , 7 2 0 1 0 1 7 6 , 0 1 7 2 , 7 2 0 1 3 4 , 2 1 3 7 , 9 6 , 8 8 1 3 1 4 3 , 2 5 , 7 2 , 4 5 0 | 6 , 3 3 [ 7 5 , 5 7 ; 0 6 ; 3 5 , 5 1 0 1 0 3 , 9 6 3 ; 3 2 8 3 4 3 5 2 2 37
38
Tabell 12. Vegetationsanalys inom observations-området Stekenjokk, sektion 16/500
1975 1977 1980 1982
Sagina procumbens E - =- 1
Salix hastata =» - om 1
Saxifraga stellaris om t n 1
Tripleurospermum mar itimum o» 1 om om
Agrostis tenuis - 4 0 4 1
Deschampsia caespitosa =» a» 1
Festuca rubra om 10 2 1
Festuca vivipara =- 1 o ==
Luzula multiflora ssp coarctata om 1 >» om
Phleum commutatum om 5 1
Poa alpina =» 5 2 L
Bryum sp - a» l 20 10
T a b e l l 1 3 . K e m i s k a n a l y s a v h u m u s p r o v f r å n o b s e r v a t i o n s o m r å d e t v i d K u o l e t i s . M e d e l v ä r d e n f r å n t r e p r o v p u n k t e r p å v a r j e a v s t å n d f r å n v ä g k a n t e n . A v s t å n d B L Y ( m g / k g ) -N A T R I U M ( m g / k g ) K L O R I D ( m g / k g ) f r å n v ä g ka n t e n 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 1 9 7 3 1 9 7 5 1 9 8 0 1 9 8 2 ( m ) 3 0 1 2 1 5 6 6 , 1 4 ; 8 1 2 7 5 2 1 2 2 9 3 5 2 0 2 3 2 9 4 0 ) 1 1 1 5 1 2 7 ; 6 6 8 4 3 1 0 3 9 2 8 2 9 1 8 8 3 6 0 1 2 1 1 1 3 7 , 4 4 2 4 1 1 0 3 5 1 4 1 5 1 8
![Tabell 2. Natrium- och kloridinnehåll i grund- grund-vattenprov från Svenslund (mg/l) Prov- Rör1 Rör2 Rör3 Rör4 Rör6 tagnings-månad Na Cl Na Cl|j Na Cl |Na Cl Na Cl 75-11 3 3] 2 081 5 20] 6 11] 7 12 77-07 3 04 4 15] 23 12 9 16 13 13 78-04 2 04 3 11] 18 33](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4699226.123471/40.892.131.664.735.1114/tabell-natrium-kloridinnehåll-vattenprov-svenslund-rör-tagnings-månad.webp)
