Metodik för inventering av död ved

(1)

Metodik för inventering

av död ved

[A method to monitor the volume of dead wood]

Sören Nissilä

|

Ulf Didrik

|

Delprojekt Vällen

Kemijärvi Lohjanjärvi Skröven Vällen Ringkøping _Fredriksborg Luneburger Heide Solling Lorraine Meillant Monts de Laucaune Chartreuse

Denna delrapport ingår i LIFE-projektet ”Demonstration av metoder

för monitoring av uthålligt skogsbruk”. Samarbetsprojektet leds av

Skogsstyrelsen i Sverige med skogliga samarbetspartners i Danmark,

Finland, Frankrike, Tyskland samt med Naturvårdsverket i Sverige.

Hela projektet omfattar tolv demonstrationsområden, varav Sverige

har två och området runt sjön Vällen i nordöstra Uppland är det ena.

Resultaten i den här rapporten är framtagna från Vällen-området

och syftar till att ta fram en ny metodik för inventering av död ved

på landskapsnivå. Krav har ställts på enkelhet men hög precision,

anpassning till vedertagna mätmetoder och instrument samt

jämför-barhet med andra förekommande mätmetoder. Det var också viktigt

att få fram en metodik, som fungerar för såväl hela som delar av

skog-liga bestånd. Alla mätvärden skulle dessutom gå att omvandla till en

enhetlig vedertagen måttenhet.

I förberedelserna användes fältkartor med beståndsindelning för varje

utlottad inventeringsyta (500x500 m), där administrativa data och

gällande beståndsdata fördes in på en särskilt utformad fältblankett.

För varje inmätt substrat noterades utöver volymbestämmande

fakto-rer, trädslag, typ av död ved samt nedbrytningsgrad.

Metodikens användbarhet är hög och ger en god bild över hur volymer

av olika slags substrat fördelar sig i ett skogslandskap. En stor del av

databearbetningen utfördes manuellt, men det finns stora

möjlighe-ter till att göra förbättringar på den datatekniska sidan, vilket skulle

utveckla metodiken ytterligare.

Resultaten från inventeringen har jämförts med data från

Riksskogs-taxeringen 1994-1998 för Uppsala län, där det framkommer att

Riksskogstaxeringens värden ligger betydligt högre avseende total

volym död ved. Även andra skillnader kan utläsas i materialet. Detta

beror delvis på att metoderna inte är helt jämförbara och på olikheter

i markägarstrukturen.

M

ET

OD

IK

F

ÖR

IN

VE

NT

ER

IN

G

AV

D

ÖD

V

ED

(2)

Metodik för inventering av död ved

Detta är ett av sju projekt runt sjön Vällen i nordöstra Uppland, vars syfte har varit att ta fram olika metodiker för att följa upp ett uthålligt skogsbruk. Den här rapporten visar på den döda vedens betydelse, som en förutsättning för bevarad biologisk mångfald.

Övriga rapporter är:

• Metodik för inventering av tretåig hackspett

• Metodik för beskrivning av förutsättningarna för uthålligt skogsbruk på landskapsnivå

• Metodik för inventering av vedlevande insekter

• Bevarande av fornlämningar i skogsmark – metodik för långsiktig planering av ett hållbart skogsbruk

• Metodik för inventering av skyddszoner vid sjöar och vattendrag • Demonstration av metoder för monitoring av uthålligt skogsbruk inom

Vällenområdet i Uppland

(3)

Metodik för inventering

av död ved

A method to monitor the volume of dead wood

Sören Nissilä • Ulf Didrik

Delprojekt Vällen

(4)

SE-106 48 Stockholm Tel: 08-698 10 00 Fax: 08-698 15 15

E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se Internet: http://www.naturvardsverket.se Typografi och layout: IdéoLuck AB

Papper: Data Copy Option Upplaga: 175 ex

Tryck: Stockholm 2002 ISBN 91-620-5181-4.pdf

(5)

Innehållsförteckning

Förord . . . 6 Preface . . . 7 Karta Vällen . . . 8 Sammanfattning . . . 9 Summary . . . 11 Syfte . . . 13 Bakgrund . . . 13 Beskrivning av inventeringsområdet . . . 14 Inventeringsmetodik . . . 14 Metodikval . . . 14 Urval av inventeringsytor . . . 15

Parametrar vid mätning . . . 16

Beräkning av tidsåtgången . . . 17

Instruktion för inmätning, registrering och volymberäkning . . . 18

Förberedande uppgifter . . . 18 Mätinstrument . . . 18 Mätningsmoment m.m. . . . 18 Övrigt i fält . . . 18 Volymberäkningar . . . 19 Åldersklasser . . . 19 Registrering av data i fält . . . 19 Resultat . . . 20 Slutsatser . . . 24 Allmänt . . . 24

Tidsåtgång och kostnader . . . 25

Årstider m.m. . . 25

Bearbetning av fältdata . . . 26

Datateknisk utrustning utöver GPS . . . 26

Diskussion . . . 26

Inledning . . . 26

Naturreservaten . . . 27

Metodiken . . . 27

Användbarhet i olika skogslandskap . . . 28

Kostnader . . . 28 Förenklingar av metodiken . . . 29 Teknisk utrustning . . . 29 Förenklingar av volymberäkningsmomenten . . . 29 Externa synpunkter . . . 30 Bilaga (Fältblankett) . . . 31

(6)

Förord

EU godkände i juli 1998 LIFE-projektet ”Demonstration av metoder för monitoring av uthålligt skogsbruk”. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan den ansökande organisationen, Skogsstyrelsen i Sverige och följande parter:

• Skogs- och landskapsforskningsinstitutet, Danmark • Skogliga utvecklingscentralen TAPIO, Finland • Skogliga utvecklingsinstitutet, Frankrike • CEMAGREF, Frankrike

• Skogliga försöksanstalten i Niedersachsen, Tyskland • Naturvårdsverket, Sverige

Parterna har ytterligare samarbete med andra organisationer inom sina länder. Projektet omfattar tolv demonstrationsområden inom de fem länderna enligt kartan på omslagets framsida. Parterna arrangerar workshops, till vilka också andra europeiska länder bjuds in.

Den första workshopen hölls i Vällen i Sverige 1998. Vällen utgör det ena av två demonstrationsområden i Sverige. Föreliggande rapport ”Metodik för inventering av död ved” redovisar resultaten från en studie i Vällenområdet, som gjorts av Skogsvårdsstyrelsen, Mälardalen. Syftet med projektet var att ta fram en lämplig metod för inventering av död ved på landskapsnivå, som en indikator på kriteriet biologisk mångfald.

Skogsstyrelsen Naturvårdsverket

(7)

Preface

The European Commission approved in July 1998 the LIFE project ”Demonstration of Methods to Monitor Sustainable Forestry”. The project is a joint effort by the proposer, The National Board of Forestry, Sweden and the following partners • The Danish Forest and Landscape Research Institute, Denmark

• The Forestry Development Centre TAPIO, Finland • Institut pour le Développement Forestier, France • CEMAGREF, France

• Niedersächsische Forstliche Versuchanstalt, Germany • The Swedish Environmental Protection Agency, Sweden

The partners have co-operation with other national organisations within their countries. In all there are 12 demonstration areas located throughout the partner countries as indicated on the front page. The partners are arranging workshops to which also other European countries are invited.

The first workshop was held in Vällen, Sweden 1998. Vällen is one of the two demonstration areas in Sweden. This report “A method to monitor the volume of dead wood” presents the results of a study in the Vällen demonstration area made by the Regional Forestry Board. The purpose of the project was to develop a new inventory method for dead wood in a landscape perspective as an indicator for the criterion Biodiversity.

The National Board of Forestry The Swedish Environmental Protection Agency

(8)

# # # # # # _# # # # # # # # # # Y Y Y Y Y Y Y _Y Y Y Y Y Y Y Y Y 0 2000 4000 6000 Meter 1:100000 N Vägar Vällenområdet Vatten Utlottade ytor Inventeringsområden

(9)

Sammanfattning

I

nventeringsområdet är beläget i Vällenområdet i Uppsala och Östhammars kommuner. Vällenområdet är ett klassiskt område avseende natur och kulturhistorik och här finns gedigen dokumentation av såväl skogliga arter som järnbrukshistorisk påverkan.

Delprojektet ”Metodik för inventering av död ved” syftade till att ta fram en ny metodik för inventering av död ved på landskapsnivå. Många andra inventerings-metodiker har sina begränsningar i form av låg tillförlitlighet, höga kostnader, hög grad av subjektivitet, oklara måttenheter etc. Kravet på den nya metodiken var enkelhet men hög precision, anpassning till vedertagna mätmetoder, instrument och skogliga tabeller samt jämförbarhet med främst Riksskogstaxeringens material. Ett primärt syfte var att få mätdata korrelerade med beståndsåldrar, d.v.s. att kunna mäta i hela eller delar av bestånd. Ett annat syfte med den nya metodiken var också att försöka få alla mätvärden omvandlade till en enda enhetlig vedertagen måttenhet. Metodiken förutsätter en totalinventering av större utvalda områden.

Fältinventeringen grundades på ett matematiskt urval av ytor, 500x500 m, där ytornas hörn bestämdes av den ekonomiska kartans koordinatsystem. Ett utgångsnummer lottades och styrde därmed urvalet av ytorna. De utlottade ytorna bedömdes motsvara 5-10% av den produktiva skogsmarksarealen inom ett område på totalt 5 000 ha skogsmark. Detta område bedömdes i sin tur utgöra ett representativt utsnitt av hela Vällenområdet på 15 000 ha skogsmark.

De utlottade ytornas hörn togs fram med hjälp av GPS-utrustning och markerades i fält. Inventeringsarbetet utfördes av två personer, en med huvuduppgift att registrera mätdata och en med huvuduppgift att utföra mätningarna. Av olika skäl kom den inventerade arealen att stanna vid knappt 300 ha produktiv skogsmark. Knappt 500 m3_{f under bark död ved mättes in och kostnaden}

för hela fältarbetet motsvarade 280:-/ha inventerad produktiv skogsmark. Relaterat till utsnittet på 5 000 ha respektive hela Vällenområdets 15 000 ha motsvarar kostnaderna för fältarbetet mindre än 15:- respektive 5:-/ha produktiv skogsmark. En bedömning är att två personer bör klara av att inventera två normalytor på en dag.

I förberedelserna inför inventering användes fältkartor med beståndsindelning för varje yta där administrativa data och gällande beståndsdata lades in på en särskilt utformad fältblankett (se bilaga). Försök gjordes också att utnyttja en handdator (Psion) som alternativ till fältblankett. Till fältarbetet användes olika slags skogliga mätinstrument för orientering samt för att mäta diameter, höjd och längd på vedsubstraten. För varje inmätt substrat noterades, utöver volymbestämmande faktorer, trädslag, typ av död ved och nedbrytningsgraden.

Mätvärdena omvandlades så långt som möjligt i fält med hjälp av omräkningstal och framtagna lathundar.

Utlottningssystemet i metodiken är subjektivt och styrdes främst av att en påtaglig andel av den produktiva skogsmarksarealen skulle bli föremål för inventering. De utlottade ytornas areal, 25 ha, kan tyckas vara högt men valdes avsiktligt för att få en bra koordination med beståndsdata. Små ytor ger

(10)

färre bestånd, sällan hela bestånd och färre övergångszoner mellan bestånd. I andra typer av landskapsavsnitt kan säkerligen arealstorleken ändras utan att metodens tillförlitlighet minskar.

Volymberäkningarna utfördes på rummet med stöd av vedertagna skogliga tabeller (Näslund, Edgren- Nylinder m.fl.) och alla data lades in i en enkel databas. Alla volymberäkningar utfördes manuellt och kom därigenom att bli en tids- och kostnadskrävande del i metodiken.

Inventeringsresultaten har jämförts med data från Riksskogstaxeringen för Uppsala län. Skillnaderna är väsentliga, Riksskogstaxeringens värden ligger långt över inventeringens, vilket delvis beror på att metoderna inte är helt jämförbara. Det insamlade materialet i kombination med beståndsvisa skogliga data leder dock till mycket intressanta resultatredovisningar.

Den framtagna metodiken förutsätter att uppdaterade skogliga data är tillgängliga före fältinventering. Den förberedande delen blir då enkel, man får en bild av varje yta före inventering och fältdelen kan planeras därefter. Inventeringen i fält går smidigt under förutsättning att faktorer som terräng, väder, andel död ved m.m. inte närmar sig extrema lägen. Annan metodik bör övervägas när andelen död ved närmar sig 10 m3_{f under bark. Kostnaderna stiger snabbt}

med ökad andel död ved och sannolikt kan t.ex. en linje- eller provytetaxering ge väl så bra resultat i dessa fall.

Tekniska hjälpmedel kan förbättra metodiken. En tillförlitlig datasamlare av allväderstyp kan underlätta så att registrerade data kan föras över direkt i en databas. Särskilda program för de tidsödande momenten att beräkna volym bör kunna appliceras i datasamlare eller databas så att kuberingen sker med automatik.

(11)

Summary

T

he inventory was made in the Vällen area situated in the municipalities of Uppsala and Östhammar. The area has great nature and historical values and it has for decades been used for research and education.

The purpose of the project was to find out a new method to make inventories of dead wood in a landscape perspective. Many other used methods have their limitations because of high costs, low thrustworthy and different measurestandards. The demands for this new method was simplicity but still with good precision and with an adaption to normal forest measuring methods.

It was also interesting to be able to relate to the results of the National Forest Survey. A primary purpose with the project was to connect the field data with the age of the stands. Another purpose was to develop a method to transform all data to the same measurestock. An assumption for this method is that a total inventory is carried out in larger selected areas.

The field inventory was made in squares, 500x500 m. The corners of the squares were related to the squares in the economical map of Sweden in scale 1: 10 000.

The squares were selected by random and they were estimated to be 5-10% of the productive forest land of a total of 5 000 ha. This 5 000 ha of forest land is representative for the whole of the Vällen area of 15 000 ha and is therefore choosen as a test area.

The choosen squares were positioned in the forest with GPS. The field inventory was performed by two persons. Because of different reasons only 300 ha was inventoried. A little less than 500 m3_{under bark of dead wood}

was found. The cost for the field survey was 280 SEK/ha. Related to the the whole of the Vällen area of 15 000 ha the figure will be less than 5 SEK/ha productive forest land. Our judgement is that two persons can manage two squares per working day.

Before starting the inventory in the forest each stand was drawn into a map. The stand data was written in a form specially developed for the inventory. Tests were made with a small Psion computer. With a handheld the data easily can be moved into a database.

The sampling system is subjective and the most important factor is that a large part of the productive forest area should be inventoried. The size of the 25 ha squares seems to be large but the size gives us the opportunity to work in whole stands and also in the zones between different standtypes. In other types of landscapes probably the size of the squares can be altered without problems with the accuracy of the results.

All estimations of the volumes were made by hand at the office and all data were put into a database. This took a long time to do. We will later try to develop a system that will be quicker, perhaps a program in a handheld will be the solution.

The results of the inventory was compared to the results of the National Forest Survey. There are big differences between the results.

(12)

The volumes of dead wood in the results of the National Forest Survey are much higher than in our results.

A reason for this is partly that the methods are not compareable in all parts.

The method needs that we can find forest data, in a forest management plan or elsewhere, before starting the inventory. Then it is easy to start and plan the work in the field.

There is no problem to carry out the work if the amount of dead wood, weather or landscape is not too extrem. If we have more than 10 m3/ha of dead wood another method like line sampling can be better.

The method can be improved by technical aids like a better system for using a handheld computer. A reliable handheld adapted to outdoor use can simplify the work and get the forest data directly into a database. A special software must be developed for this purpose.

(13)

Syfte

Delprojektet Metodik för inventering av död ved har haft som syfte att ta fram och utveckla en tillförlitlig och enkel metodik för att inventera dött vedsubstrat inom ett större landskaps-avsnitt.

Syftet har varit att med utgångspunkt från andra inventeringsmetoder och tillgänglig teknik finna en smidig och ekonomiskt acceptabel metod för att finna, mäta, registrera och redovisa andel och sorter av död ved inom större skogsområden. Kravet var att metodiken skall ha en hög grad av användbarhet och precision samt leda fram till en enda definierbar måttenhet. Metodiken skall också kunna användas generellt i olika typer av skogslandskap och vara så objektiv som möjligt. För att se hur metodiken fungerar även i ytterlighetsfallen så har en del områden med extremt stor andel död ved valts ut för test. Det har skett i samband med framtagandet av metoder inom två övriga delprojekt avseende tretåig hackspett och insekter.

Ett krav på metodiken var också att man i resultatdelen skulle kunna utläsa skillnader mellan olika markägarkategorier. Noteras bör att de värden och diagram som redovisas i detta delprojekt inte är statistiskt användbart som en jämförelse mellan de olika markägar-kategorierna.

Bakgrund

Död ved i olika former är en bra värdemätare på den biologiska delen av ett uthålligt skogsbruk. Omkring 60% av de arter som i dag anses vara hotade av skogsbruk är på något sätt beroende av död ved i någon form.

I naturlandskapet har artkadern präglats av den naturliga dynamik som förekommer där. Allt eftersom människan påverkat skogarna så har dessa förändringar ersatts av andra former av störningar som delvis kan likna de naturliga, men som i stort leder till likriktning av en mångfald av biotoptyper. En av de faktorer som fortfarande avgör graden av biologisk mångfald är inslaget av döda och defekta träd och träddelar. Även i påverkade skogsbiotoper finns i dag höga naturvärden under förutsättning att olika former av dessa substrat tillåts att förekomma kontinuerligt. Mot den bakgrunden är det således särskilt viktigt att finna metoder, som på rätt sätt registrerar de substrat som är betydelsefulla för hotade växter och djur. Inom delprojektet har vi valt att utveckla en metod som fångar upp död ved i olika former.

(14)

Beskrivning av inventeringsområdet

Området är beläget i sydöstra delarna av Norduppland. Centralt finns sjön Vällen, en av Uppsala läns största sjöar. Inventeringsområdet utgörs av ett representativt utsnitt (se kartbilaga) av hela det skogsmarksområde som omger Vällen och den totala arealen är omkring 6 000 ha. Dominerande ägoslag är skogsmark, totalt ca 5 000 ha, inom det utvalda området. Mer än 80% av inventeringsområdet är bolagsägd mark.

Markerna är kalkrika och bördiga med stora inslag av lövrika områden där ädellövträd är vanligt förekommande. Karakteristiskt för området är blockrikedomen samt inslag av kärr och sumpskogsområden. I södra delarna av området finns ett par av Upplands klassiska järnbruksmiljöer, Vällnora och Bennebols Bruk. Skogsbruket har danat området genom intensivt brukande under flera trädgenerationer, men trots detta så är området känt för sina höga naturkvaliteter. Flera naturreservat finns och är under bildande i området.

Inventeringsmetodik

Metodikval

Inför utformandet av metodiken studerades och diskuterades ett antal invente-ringsmetoder som förekommer officiellt eller som enbart testats. Följande metoder granskades:

• Inventeringar av biologiska kvaliteter inom ramen för LIFE- projektet ”Uthål-ligt skogsbruk- byggt på landskapsanalys i lokal samverkan”, delprojekt Kolmården

• Skogsstyrelsens rikspolytax • Riksskogstaxeringen

• Faktasamling från Sveriges Lantbruksuniversitet om olika inventeringsmetodi-ker av död ved som:

- provyteinventering - bältesinventering - linjekorsningsinventering - adaptiv klusterinventering - relaskopinventering - fjärranalysinventering

Förutsättningar för den metodik som eftersöktes var följande: • Enkel men tillförlitlig

• Hög precision • Uppföljningsbar

• Jämförbar i väsentliga delar med Riksskogstaxeringen • Enkel bearbetning av insamlade fältdata

(15)

• Enhetlig måttangivelse för inmätt volym (NOT: All död vedvolym anges i m3_f

vilket avser måttet m3_{f under bark)}

Den metodik som kom att användas blev i praktiken en kombination av flera andra mer eller mindre vedertagna inventeringsmetodiker. Erfarenheterna från Kolmårdenprojektet visade att linje-, band- och provytetaxering kräver mycket hög täthet av mättillfällen, vilket ger alltför höga kostnader. Andra metoder ansågs alltför sofistikerade och svårhanterliga (t.ex. adaptiv klusterinventering) eller alltför osäkra (t.ex. relaskopinventering). Den metodik som föreföll bäst mot bakgrunden av projektets förutsättningar var Riksskogstaxeringens inventering. Ett systematiskt, slumpmässigt urval av provytor där all död ved mäts. Andra metodikers begräns-ning med små mätområden finns dock också i Riksskogstaxeringens metodik, vilket innebar att vi valde mycket stora provytor.

Vi sökte också möjligheter till att relatera den döda veden till andra skogliga parametrar som åldersklasser och virkesförråd, vilket innebar att arealen på de ytor som skulle inventeras inte kunde vara alltför liten. Ytornas belägenhet skulle dessutom kunna relateras till ett befintligt geografiskt system, dels för att få metoden giltig i andra landskapsavsnitt och dels för att ytorna enkelt skulle kunna återfinnas för upprepade mätserier.

Inventeringen utfördes således som en beståndsvis totalinventering i slumpvist utlottade 25-hektarsrutor, analoga med det rutsystem (10x10 rutor) som är inlagt på ekonomiska kartan. Detta ger en hög grad av överskådlighet och geografisk precision och därmed en förmodat hög säkerhet av inventerade värden. Rutornas hörn togs fram (och markerades) i terrängen med GPS-utrustning vilket sparade tid och gav hög tillförlitlighet. I mer svårorienterad skog markerades även linjen mellan hörnpunkterna.

Urval av inventeringsytor

Före utlottning av ytorna gjordes en subjektiv bedömning av att mellan 5% och 10% av den totala skogsmarksarealen borde inventeras för att metodens mätresultat skulle kunna vara statistiskt användbara vid en jämförelse med hela området. 16 ek-rutor á 25 ha valdes ut vilket utgör ca 8% av den totala skogsmarksarealen och motsvarar var 12:e ek- ruta inom området. Uppskattningsvis skulle utlottningen leda till att ca 350 ha produktiv skogsmark inventerades. Urvalet gjordes proportionellt mot andelen privat- resp. storskogsbruksmark. Delar av ett naturreservat på privat mark blev utlottat (16 ha), det kom att hänföras till privat skogsmark. En startsiffra mellan 1 och 10 lottades ut och urvalet blev då var 12:e ruta från det numret. Om nummer 5 blir startsiffran så blir alltså de utvalda rutorna nr 17, 29, 41 etc.

Lottningen föll ut så att den produktiva skogmarksarealen uppgick till drygt 280 ha vilket alltså blev mindre än beräknat. En stor andel av främmande markslag samt naturreservat på bolagsmark hamnade innanför ytorna. En yta föll bort helt av den anledningen vilket innebar att endast 15 ytor inventerades. Totalt registrerades 492 m3_{f död ved inom dessa ytor varav reservatet svarade för 156 m}3_{f (> 30% av}

(16)

Parametrar vid mätning

Urvalet av parametrar styrdes dels av Riksskogstaxeringens metodik, eftersom jämförbarhet eftersträvades och dels av biologiska skäl. Det är väl känt att olika arter föredrar vissa typer av substrat, därav vikten att få med så många parametrar som möjligt. Följande valdes:

• Volym. Diametern mäts enligt särskild instruktion (se volymberäkningar), nedre gräns 15 cm, längdmätning sker med måttband/höjdmätare.

• Ålder. Fås normalt via skogsbruksplan/ÖSI. Vid osäkerhet eller om data saknas, så borras ett antal representativa träd.

• Nedbrytningsgrader Hård ved Något mjuk ved Mjuk ved

Mycket mjuk ved • Dödvedläge Liggande ved

Stående ved • Typ av substrat Helt träd

Cylinder (liggande träddel) Högstubbe (stående träddel)

För nedbrytningsgrad går lägsta gränsen vid ved som närmast har karaktären av mulm. Gränsen mellan liggande och stående träd drogs vid 45% lutning. Hög objektivitet och precision fås vid samtliga parametrar utom nedbrytningsgrad, som naturligt utgör en mer subjektiv parameter. Inträngandet av spetsen på en metallklave vid ett slag på substratet fick avgöra graden av nedbrytning. Möjligheterna till tidsbesparing var främsta skälet till denna förenkling.

Mätvärdena förs in på en fältblankett (se bilaga). Senare under arbetet med att ta fram metoder testades också datainsamlare.

Via uppgifter i planer kan givetvis fler skogliga parametrar lyftas in. Finns en bra skogsbruksplan i botten kan detta göras i efterhand. Andra noteringar som t.ex. markvegetation, jordartsstruktur och avvikande terrängformationer måste dock noteras i fält.

36% (124 m3_f) 1% (14 m3_f) 21% (107 m3_f) 42% (247 m3_f) Ädellöv Tall Gran Triv.löv

Total volym död ved (492 m3f) fördelat trädslagsvis på 282 ha produktiv skogsmark

(17)

Beräkning av tidsåtgången

Tidsåtgången för inventeringen bedömdes med utgångspunkt från Riksskogstaxe-ringens registrerade värden för Svealand och Uppsala län. Vi antog att bolagsägd mark skulle innehålla klart lägre andel av död ved än dessa värden, att privatägd mark skulle innehålla något mer och att reservatsmarkens andel av död ved skulle vara väsentligt större. Vi antog också att det på den genomsnittliga ytan av 25 ha skulle finnas 20 ha produktiv skogsmark.

Andelen ytor fördelade sig enligt följande:

Bolagsmark 13 ytor (NOT: en av dessa ytor utgick helt) Privat mark 2 ytor

Reservatsmark 1 yta

För att kunna beräkna tidsåtgången relativt noggrant så gjordes även en bedömning av volymen för genomsnittssubstratet. Vi antog att det genomsnittliga trädet på bolags- och privat mark skulle hålla en volym av 0.22 m3_{f (motsvarar t.ex. ett träd}

med en diameter av 19 cm i brösthöjd och en höjd av 16 m). På reservatsdelen som dominerades av gammal, grov skog antog vi att medelvolymen kunde ligga på 0.32 m3_{f (motsvarar t.ex. ett träd med måtten 22 cm i diameter och med en}

höjd av 18 m).

Optimalt skulle 20 st. substrat kunna registreras per timme (3 minuter/substrat), totalt drygt 4000 st. substrat, vilket gav en beräknad total tidsåtgång på 25 inventeringsdagar exklusive restider.

En del av mätmomenten bedömdes vara tidskrävande såväl i mätningsskedet som i registreringsdelen. Det bedömdes som att värdefull samordning kunde ske av flera moment om två personer inventerade. GPS-mätningen föreslogs separerad från övrigt fältarbete och utfördes koncentrerat av en specialist. Mot den bakgrunden korrigerades tidsaspekterna något.

Tidsåtgång och kostnader bedömdes enligt följande: GPS-mätningar 4 dagar

Inventering 20 dagar Förberedelser, resultatdel 6 dagar

Totalt 30 dagar till en beräknad kostnad av 100 000 kr inklusive resor.

Bedömningen av tidsåtgången förutsatte att insamlad data kunde programmeras och bearbetas enkelt i ett fungerande program. Kostnaden för framtagandet av ett program har inte tagits med.

(18)

Instruktion för inmätning,

registrering och volymberäkning

Följande instruktion för inventering togs fram:

Förberedande uppgifter

Följande förbereds före inventering: • Fältkarta med beståndsindelning.

• Blanketthuvud: Ägarkategori, Beståndsvolym (framräknad till 1999*_med

avdrag för eventuella avverkningsingrepp, mätning i fält om uppgifter saknas), Skogsmarksareal (i projektet framräknad med s.k. rutpolett) och Beståndsålder. Varje inventerad Yta respektive Bestånd ges egna nummer. T.ex. så består Yta 1 av bestånd nr 1, 2, 3, 4, 5 etc.

• Jonsson och Modin ”Massatillväxtprocenter vid olika åldrar”

Mätinstrument m.m.

Följande mätinstrument är aktuella som arbets- och hjälpmedel:

• GPS-utrustning för exakt utläggning av svårare ytor, annars kompass. • Linjesnöre för orientering av längre sträckor utan klara beståndsgränser • Höjdmätarutrustning

• Klave • Måttband

Mätningsmoment m.m.

Följande mäts och bedöms i fält samt överförs på fältblankett i form av koder och faktiska mätvärden. Varje träd i beståndet numreras i ordningsföljd.

• Trädslag: Tall (1), Gran (2), Löv (3) och Ädellöv (4).

• Typ av död ved: Helt träd (1), Högstubbe (2) och Cylinder (3).

• Diameter: Hela träd samt högstubbar från 6 m klavas i brösthöjd, högstubbar t.o.m. 5 m samt cylindrar klavas på mitten.

• Längden mäts med måttband.

• Stående (S) och Liggande (L) substrat.

• Nedbrytningsgrader: Färskt (1), Något mjuk mantelyta (2), Mycket mjuk mantelyta eller något mjuk i kombination med synbar förmultning i kärnan (3) och Starkt förmultnad ved (4). NOT: Starkt nedbruten ved som snarast är att hänföra till mulm/förna räknas ej.

Övrigt i fält

För alla högstubbar och cylindrar anges måtten under bark, för hela träd gäller måtten på bark. Omvandling till värden under bark sker direkt i fält med hjälp av framtagen lathund (se bilaga) för ”Barkavdrag”*_.

• Framtagen efter T. Jonsson o. E. Östlins ”Barkuppgifter för tall, gran och björk”.

(19)

Volymberäkningar

Inom ramen för inventeringsmetoden var det också viktigt att allt inventerat substrat kunde måttanges på ett enhetligt sätt före slutregistreringen. Så få omräkningar som möjligt eftersträvades och de som utfördes skulle baseras på vedertagna tabeller och omräkningstal. Alla mätningar och beräkningar skulle leda till ett enhetligt fast mått under bark (m3_f).

För hela träd används kuberingstabeller*_{som ger volymen i m}3_{sk efter}

diametermätning (hel cm) på 1,3 m höjd och längdmätning (hel m). Värdena omvandlas därefter enkelt till m3_f**_.

För cylindrar och högstubbar t.o.m. 5 m sker volymberäkning med hjälp av längd- (hel m) och mittmätning (hel cm) samt cylindertabeller som direkt ger volymen i m3_f***_.

För högstubbar från 6 m söks mittdiametern med hjälp av formkvotstabeller****

och volym-beräkningen sker med cylindertabeller. Alla volymer beräknas med två decimalers noggrannhet.

* _{Näslunds kuberingstabeller}

**_{Skogsstyrelsen, ”Omföring från handelsmått till m}3_{f ub”} ***_{Praktisk skogshandbok ”Cylindertabell i m}3_f”

**** _{Edgren- Nylinder ”Formklass ub” samt lathund ”Högstubbar” för}

kortare högstubbar.

Åldersklasser

För att få en mer precis uppfattning om hur volymen varierar och vilka olika typer av substrat man kan förväntas att finna i olika åldersklasser gjordes, en ålders-klassindelning som medgav registrering i hela13 åldersklasser enligt följande:

0-9 år åldersklass 1 10-19 år åldersklass 2 20-29 år åldersklass 3 etc. 110-119 år åldersklass 12 från 120 år åldersklass 13

Registrering av data i fält

Projektet baserades på att registrering av uppgifter skulle ske direkt på fältblanket-ter. Kravet var då att fältblanketterna skulle vara tydligt ifyllda, eventuellt efter renskrivning, samt kopieringsbara. Problem med fukt skulle elemineras med hjälp av speciella plastfickor alternativt maskininplastade blanketter. Alternativ registrering med hjälp av datainsamlare övervägdes, testades också vid ett par inventeringstillfällen, men metoden avskrevs p.g.a. osäkerhet vid användning och resultatgivning.

(20)

Resultat

Projektet har resulterat i en ny metodik för inmätning av dött vedsubstrat i skogslandskap. Med de förutsättningar som fanns, tidmässigt och ekonomiskt, har ett flertal intressanta beräkningar kunnat göras med inventerat och registrerat material som grund. Här redovisas en del av dessa resultat som ett led i vad som kan tas fram när metoden används på samma sätt som inom projektet.

Oavsett vilket ägarurval som önskas så är det lätt att få fram en fördelning av andelen död ved fördelad på olika markägarkategorier. I projektet har värden tagits fram enbart för privat respektive bolagsägd mark, men i realiteten har även statligt ägd mark inventerats. I redovisningen har den delen (naturreservat) hänförts till privat mark.

Den totala volymen död ved är givetvis basdata i den metod som tagits fram. Vid en jämförelse med Riksskogstaxeringens medelvärde för Uppsala län är skillnaden mycket stor. Den framtagna metoden ger ett utfall på drygt 1.7 m3_{f /ha}

(4.5 m3_{f /ha på privat- respektive 1.2 m}3_{f/ha på bolagsmark). Riksskogstaxeringens}

värde är 4.2 m3_{. Noteras bör att man i Riksskogstaxeringen registrerar inmätt}

diameter utan hänsyn till barkförekomst, vilket innebär att värdena inte är jämförbara. Den stora differensen kan delvis förklaras i olika metodik vid insamlandet av data, men främst i markägarstrukturen. För hela Uppsala län utgör bolagsägd produktiv skogsmark 45% medan den i inventeringsområdet uppgår till hela 84%. En vägning till detta förhållande skulle ge ett resultat på ca 3 m3_{f i Vällenområdet. I Riksskogstaxeringen mäts död ved ned till}

diametergränsen 10 cm. Vår metod har tagit fasta på 15 cm som en lägsta gräns. Den gränsen anser vi vara mer relevant som ett biologiskt mått än 10 cm och därtill underlättas inventeringen markant.

Privatmark Bolagsmark 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 m3f/ha

Volymen död ved i m3f/ha

(andelen inventerad bolagsmark utgör 84%)

Ädellöv Tall Gran Triv.löv

(21)

I jämförelsen med Riksskogstaxeringens värden så har dessa omräknats till att gälla från diameterklassen 15 cm.

Hur andelen död ved fördelar sig på olika substrat är intressant i ett biologiskt perspektiv. Fördelningen mellan stående och liggande död ved kan sannolikt vara relaterad till frekvensen av rödlistade arter som torde öka med ökad variation. I Riksskogstaxeringens material är fördelningen ungefär 50/50 mellan stående och liggande död ved (klassen lutande ved har förts till stående ved), i Vällenmaterialet är motsvarande relation 30/70.

Artvariationen är sannolikt också beroende av hur trädslagen fördelar sig på olika substrattyper, så även i dessa mätvärden kan finnas ett mått på biologisk mångfald och därmed en riktlinje för uthålligt skogsbruk.

Trädslag 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

Volymen död ved i m3f/ha fördelat på trädslag

Stående död ved Liggande död ved 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0,7 0,6

Fördelning trädslagsvis mellan stående och liggande död ved (m3f/ha)

(22)

Detsamma gäller även grovleken på de döda träden, ju högre medeldiameter desto större sannolikhet för förekomst av krävande och svårspridda arter.

En av förutsättningarna för inventeringsmetodiken var att få mätdata som kan relateras till beståndsdata i faktiska bestånd. Beståndsålder, virkesförråd, arealer m.m. är faktorer som kan ge vägledning för översiktliga bedömningar om sannolik och/eller önskad frekvens av död ved. Många fler skogliga faktorer än de som valts inom ramen för projektet kan givetvis väljas och vi nämnde tidigare om andra typer av parametrar som vegetation, terräng-formationer m.m.

Bland de resultat som kan tas fram ur utförd inventering är alltså hur den döda veden fördelar sig på olika åldersklasser. Observeras bör att åldersklasserna 10 och 11 är mycket svagt representerade arealmässigt jämfört med samtliga av de övriga åldersklasserna. Några slutsatser om det faktiska utfallet görs inte i denna

Volymen död ved i m3f/ha fördelad på olika typer av substrat och trädslag

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Tall Gran Triv.löv Ädellöv

Cylinder Högstubbe Hela träd 0 5 10 15 20 25 30 35

Stående död ved Liggande död ved

Medeldiameter död ved fördelat på stående och liggande substrat

cm ub

(23)

rapport, men det bör påpekas att en stor del av död vedvolymen i åldersklassen 0-9 år består av tillskapad död ved, främst då högstubbar. En annan bidragande faktor är vindfällen vilket vi återkommer till senare.

I tabellen anges hur stor areal produktiv skogsmark som representerar varje åldersklass. I det reservat som ingår i materialet är fördelningen följande:

Åldersklass -19: 2.6 ha, -29: 0.5 ha, -69: 2.2 ha och >120: 11.0 ha. Undantar vi dessa arealer så förändras ovanstående diagram endast marginellt när det gäller volymen m3_{f/ha i dessa åldersklasser.}

Ser man till fördelningen av den döda veden på de olika nedbrytningsgraderna så dominerar de två klasser som innebär fastare ved. Någon orsaksanalys av detta har inte utförts, inte heller någon jämförelse med äldre material från Riksskogstaxeringen.

m3f/ha

- 9 > 120

Volym död ved i m3f/ha fördelat på åldersklasser

-39 år (19 ha) -9 år (48 ha) -19 år (23 ha) -29 år (43 ha) -79 år (17 ha) -49 år (19ha) -59 år (17 ha) -69 år (12 ha) -119 år (1 ha) -89 år (29 ha) -99 år (34 ha) -109 år (3 ha) >120 år (17 ha) 0 2 4 8 6 10 0,00 50,00 100,00 150,00 200,00 250,00 Klass 1 m3f totalt

Fördelningen av död ved på olika nedbrytningsklasser

Nedbrytningsklasser Klass 1: Färskved Klass 4: Starkt förmultnad ved

(24)

I denna resultatdel har vi endast redovisat en del av resultatet som inventerings-metodiken leder fram till. Annat av intresse som går att beräkna är t.ex.:

• genomsnittssubstratets volym i olika åldersklasser • typer av substrat i olika åldersklasser

• volymen substrat i relation till beståndsålder

Slutsatser

Vi anser att den framtagna metodiken väl når det syfte som ställdes upp inlednings-vis. Användbarheten är hög även om förbättringar kan ske på den datatekniska sidan. Precisionen får anses vara hög inom ett relativt stort intervall, endast vid förekomsten av stora mängder död ved uppstår brister i precisionen. Metodiken fångar också upp alla sorter av död ved, som vi anser vara intressanta i ett biolo-giskt perspektiv och fördelar resultaten på olika markägarkategorier. Jämförelser med Riksskogstaxeringen kan inte göras fullt ut, eftersom det finns skillnader i mätningsdelen av metodiken och sannolikt även vid volymberäkningen. Vår metodik är mer exakt i dessa avseenden, men skillnaderna är sannolikt inte större än att acceptabla jämförelser kan göras. Ett av syftena med den nya metodiken var att få mätdata kopplade till hela eller stora delar av bestånd. I stället för att lägga ut slumpvisa provytor i bestånd ger metodiken en mer realistisk helhetsbild av bestånd i olika åldrar. Denna del av metodiken utgör den stora skillnaden vid jämförelse med andra kända inventeringsmetodiker.

Den framtagna inventeringsmetoden för död ved får anses ha många fördelar. Dels administrativt där mätdata tidigt styrs mot en enhetlig måttenhet med hjälp av vedertagna tabeller och omräkningsfaktorer och dels praktiskt där mätningarna sker med normala skogliga instrument. De inventeringsdata som söks i metoden är därmed lätta att få fram och registrera, vilket innebär att användbarheten är hög. Eftersom fler parametrar inventeras fram jämfört med andra kända metoder så är också metoden jämförbar med dessa i många avseenden. Metodiken förutsätter att det finns någon form av skogsbruksplan(er) inom inventeringsområdet. Den fungerar givetvis inom ej planlagda områden, men tidsåtgången skulle öka avsevärt om en skoglig indelning skulle göras samtidigt.

Allmänt

Ur praktisk synvinkel fungerade beståndsvis totalinventering inom relativt stora områden mycket bra. I de flesta fallen var beståndsgränserna klart urskiljbara och samstämmiga med de planunderlag som utgjorde grund för inventeringen. I stora bestånd samt bestånd med dålig genomsikt användes linjesnöre för att underlätta orienteringen. Urvalet av ytor, såväl antals- som arealmässigt, utfördes som tidigare nämnts helt subjektivt, men syftet var främst att testa en fältmässig metodik där den döda vedens fördelning i olika ålderklasser kunde fångas upp på ett tillfredsställande sätt. Det är dock uppenbart att en alltför stor minskning av ytstorleken leder till osäkerheter. Färre bestånd blir inventerade, mindre, kanske inte alltid representativa delar av dem berörs, övergångszoner mellan bestånd minskar drastiskt etc.

(25)

Tidsåtgång och kostnader

Tidsåtgången och därmed också kostnaden för att genomföra inventeringen kunde beräknas relativt noggrant. Under inventeringens gång utvecklades och förfinades metodiken, vilket kunde ske inom ramen för bedömd tidsåtgång. Inventeringens olika moment kunde således bedömas på ett realistiskt sätt utan föregående test, mycket tack vare att beprövade och enkla mätmetoder och -instrument användes. Dessutom var volymberäkningsdelarna genomarbetade före inventeringsstart så att inga oklarheter kunde uppstå när väl inmätningarna började. Totalt inventerades 282 ha produktiv skogsmark till en fältkostnad av 79 200:-, vilket innebär drygt 280:-/ha inventerad areal inklusive GPS-utläggning av ytorna. Fältdelen utfördes av två personer, en som i huvudsak koncentrerade sig på protokollförandet och en som utförde mätdelen. Vid höjdmätningar och delvis även vid längdmätningar där substratet var svåråtkomligt hjälptes båda åt. Någon tidsstudie utfördes inte i syfte att jämföra enmansarbete med tvåmansarbete. Vi bedömde det som att två personer bättre kunde utveckla metodiken i detta läge.

Någon tidsstudie utfördes inte på de olika ytorna. Tidsåtgången är dock i normalfallet främst relaterad till andelen död ved ,vilket innebär att substratrika bestånd tar längre tid att inventera. En del av en utlottad yta berörde ett naturreservat där död vedandelen översteg 15 m3_{f/ha. Där steg tidsåtgången}

drastiskt, utöver mängden mätvärden som skulle samlas in så blev orienteringen tidsödande. En bedömning av tidsåtgången vid olika mängd substratförekomst är att två personer tillsammans bör klara:

• 3 ytor/dag med 0<2 m3_f

• 2 ytor/dag med 2-6 m3f • 1 yta/dag med >6-10 m3_f

• <1-0.75 yta/dag med >10-15 m3_f

Dessa prestationsnivåer kan gälla under förutsättning att områdena är lättillgäng-liga, genomsikten är bra, beståndsgränserna är klara och att ljus- och väderbeting-elserna är goda.

Andra faktorer som påverkar tidsåtgången är intensiteten i närmast föregående skogsbruksåtgärd och markägarens generella intresse för skogsproduktion. Eftersläpande skötselåtgärder innebär mindre genomsikt i bestånden vilket får som följd att det åtgår längre tid för att söka igenom ett utlottat område. Inventering i hygges- och plantskogsfaser underlättas markant om markägaren valt att tillvarata hyggesavfall. Skillnader i dessa avseenden var påtagliga mellan privat och bolagsägd skogsmark.

Årstider m.m.

Som för alla andra mätmetoder så finns en begränsning av användbarheten vintertid, särskilt vid snötäckt mark. Möjligheterna att se markliggande substrat minskar p.g.a. såväl mindre ljusmängd som snö och dessutom blir nedbrytningsgraden mer svårbedömd vid lägre temperaturer. Användningen av fältblanketter i pappersform försvåras vid fuktig väderlek. Vid regn användes därför inplastade blanketter på vilka mätvärden kunde noteras utan olägenheter.

(26)

Bearbetning av fältdata

Drygt 2 100 substrat noterades totalt, vilket var avsevärt färre än det ingångsvärde som användes som underlag för bedömning av tidsåtgången. Trots detta kom bearbetningen av dessa fältdata att utgöra en tung del av inventeringsmetodiken. Förberedelserna med tabeller, lathundar och omräkningstal underlättade dock. Under metodutvecklingsfasen diskuterades möjligheterna till att få mätvärdena omvandlade till fast mått per automatik. Det förutsätter dock att alla tabeller och omräkningsfaktorer finns tillgängliga i användbara databaserade program. Någon undersökning av detta utfördes inte.

Datateknisk utrustning utöver GPS

En datainsamlare kan på ett enkelt sätt samla information och efter varje arbetspass föras in i en databas för vidare bearbetning av registrerade fältuppgifter. I stället för två moment, manuell registrering på blanketter samt inknappning av fältdata, så finns teoretiska möjligheter till att klara detta direkt genom att nyttja en datasamlare.

Vi testade under inventeringen en Psion handdator. Det är en dator med svartvit skärm och tangentbord som på det viset skiljer sig från övriga handdatorer som har pekskärm.

Själva datorn har tillräcklig minneskapacitet samt ett excel-kombatibelt program. Vi hade inga problem med att föra över data från handdatorn till vår pc. Det var däremot vissa problem med att se skärmen i alla lägen i dagsljus på grund av dålig kontrast. Datorer av denna typ tål dessutom inte väta.

Tangentbordet samt datorns form gjorde det också svårt att hantera den under fältmässiga former. Insamlingen av data i fält sker beståndsvis och det var inte lätt att hoppa mellan olika dokument i datorn i fält om man rörde sig mellan olika bestånd. Detta kan givetvis lösas genom att konsekvent inventera färdigt i det bestånd man kommer till, men det innebär sannolikt en markant ökad tidsåtgång. Vi tyckte också att det var svårt att hantera Psion under fältmässiga former så trots att det var bra att få in data utan att behöva knappa in data manuellt så var den inte anpassad för våra behov.

Diskussion

Inledning

Andelen död ved står i centrum vid diskussionerna om förutsättningarna för en bevarad biologisk mångfald. Under de senaste åren har en mängd olika uppskatt-ningar gjorts av dessa substratvolymer, men genomgående saknas parametrar eller finns osäkerheter som innebär att man inte direkt kan koppla utfallet till arter, deras livsmiljöer eller deras krav i ett landskapsperspektiv. Oftast stannar resultaten vid en total sifferbedömning på ett visst antal m3_{död ved och mot detta ställs då en}

för arternas vällevnad förmodad nivå. Mellanskillnaden får då utgöra ett slags mål som då eftersträvas schablonmässigt och främst vid slutavverkningsskedet. Som

(27)

ett underlag för en mer biologiskt inriktad inventeringsmetodik förde vi följande resonemang:

”I naturlandskapet förekommer den döda veden i alla åldersklasser och har därtill en blandad åldersstruktur. Förutom naturligt avdöende individer i ungskogsfaser och gallringsfaser, finns således ett inslag av äldre träd från tidigare generationer vilket innebär att volymen död ved är hög även i yngre- medelålders skogar. Sannolikt finns även en stor variation av olika typer av substrat eftersom de gamla träden överlever olika länge och dör av på olika sätt.”

Resonemanget ovan ger helt andra målsättningar med sparande av död ved än de som förekommer i dagens skogsbruk. För att kunna konkretisera dessa målsättningar måste vi ha mer detaljerad information om vilka typer av substrat som finns i de olika åldersklasserna. Diagrammet på sidan 10 som visar inventeringsresultaten ger anledning till oro, eftersom alla åldersklasser utom >120 år har mycket låga frekvenser av död ved. Dagens skogsbruk bygger på skötsel från början till slut och utrymme för död ved ges främst i beståndets slutfas, vilket ger ett kortlivat och ensidigt tillskott av substrat i form av sparade likåldriga träd samt tillkapade högstubbar. Det bör dock tilläggas här att det inom inventeringsområdet är stor skillnad på de områden som avverkades på 70- och 80-talen jämfört med modernare hyggen. Sparandet är betydligt generösare och mer genomtänkt.

Värt att observera är den stora tillgången på död ved i beståndsgränser, särskilt då mellan kalmark och äldre skog. I metodikstudien gjordes inga noteringar om detta men sannolikt registrerades avsevärda volymer just i beståndskanter.

Naturreservaten

Vällenområdet är ett erkänt område när det gäller höga naturvärden och då särskilt naturvärden som är kopplade till olika stadier av död ved. Ett flertal naturreservat med gammal skog och hög andel död ved finns inom området. All reservatsareal som utlottades på bolagsmark utgick. Andelen inventerad död ved hamnade på drygt 1.7 m3_{f/ha, ett värde som mot den bakgrunden alltså är alltför lågt. Värdet}

må representera ett landskapsavsnitt där skogsbruksintensiteten är mycket hög, men kan inte sägas vara representativt för Vällenområdet. Vi valde att renodla den utlottade skogsmarksarealen eftersom syftet främst var, att inom begränsade tids- och kostnadsramar, ta fram en fungerande inventeringsmetodik. Detta är viktigt att komma ihåg när olika jämförelser görs med de resultat som metodiken ledde fram till.

Metodiken

Med inledningens resonemang som utgångspunkt sökte vi en inventeringsmetod, som skulle uppfylla följande krav utöver de som listats inledningsvis i denna projektbeskrivning:

• Den döda veden skulle kunna relateras till åldersklass • Alla former av substrat skulle noteras

• Relevanta beståndsdata skulle medtagas

(28)

Metodiken ger utrymme för att ta med fler beståndsdata t.ex. bonitet, jordmån, hydrologiska och geologiska förutsättningar.

Med undantag för parametern nedbrytningsgrad så innehåller fältdelen av metodiken vedertagna skogliga mätmoment som utförs med ändamålsenliga instrument. Bearbetningen av fältdata, som kom att bli ett tyngre moment än beräknat, utförs också med vedertagna skogliga tabeller som grund. En del lathundar har konstruerats utan krav på matematisk exakthet, men för övrigt bygger hela metodiken på mätformer, fältmaterial och kuberings-/omvandlingstabeller som är helt tillförlitliga.

Utöver funderingar kring en anpassad teknisk utrustning för insamling av fältdata så är volymberäkningsmomenten den del som behöver förenklas i metodiken.

Användbarhet i olika skogslandskap

Valet av utlottningssystem skedde helt subjektivt, men med en målsättning att 5-10% av den totala skogsmarksarealen skulle bli föremål för inventering. Statis-tiskt sett så var då bedömningen, att andelen registrerad död ved i det utvalda inventeringsområdet skulle motsvara ett genomsnitt för hela Vällenområdet (ca 15 000 ha).

Valet av ytstorleken 500x500 m grundades på flera olika faktorer. Dels ansåg vi att ekrutorna skulle ge en maximal tillförlitlighet, dels var det viktigt att ytorna representerades av flera olika bestånd och dels så bedömdes 25 ha att ligga i den övre gränsen för överskådlighet.

I Vällenområdets blockiga, flacka terräng kan 25-hektarsytor vara optimalt. I andra typer av skogslandskap är det sannolikt mer tillförlitligt att välja mindre eller kanske rentav större ytor. I skogligt ensartad, mindre kuperad Norrlandsterräng kan man kanske utöka ytarealen till det dubbla medan ett mer småskuret landskap kräver betydligt mindre ytor. Även skogsområden som präglas av ett mer småskaligt brukande torde kräva mindre ytor. Avvägningen avseende ytstorlek måste dock hela tiden relateras till arealen på det område där utlottningen sker.

Vi har inte tagit ställning till hur inventeringsmomenten fungerar i metodiken om ytorna blir större eller mindre, inte heller om metodiken har några ekonomiska eller praktiska begränsningar när det gäller storleken på det skogslandskap som väljs ut för inventering. Som nämnts tidigare så är det nog snarare så att det är andelen död ved som är den styrande faktorn. I skogslandskap med en genomsnittligt hög andel död ved, eller många anhopningar av stora mängder död ved tar inventeringen lång tid och kostnaderna ökar. Här kan sannolikt andra metoder som t.ex. band- eller linjetaxering ge samma resultat till lägre kostnader.

Kostnader

Kostnaden för fältinventeringen kan synas relativt hög (280:-/ha relaterat till en inventerad areal på 282 ha), men under inventeringens gång pågick en hel del utvecklingsarbete och detaljer i olika mätformer diskuterades. En ny inventering med den gällande metodiken blir sannolikt något billigare. Eftersom urvalet base-rades på ett representativt utsnitt av Vällen-området, innebär det också i realiteten att inventeringsinsatsen speglar förekomsten av död ved på landskapsavsnitt i

(29)

storleksordningen 15 000 ha. I det perspektivet kan inte kostnaden anses vara alltför avskräckande. Relateras hela kostnaden för fältarbetet till dessa 15 000 ha, hamnar vi på en kostnadsnivå som understiger 5:-/ha produktiv skogsmark.

Vi har tidigare nämnt att två personer utförde fältinventeringen. Utöver betydelsen för metodutvecklingen så anser vi att det har sina fördelar att varar två vid den här typen av inventering. Det är t.ex. relativt obekvämt att både utföra en del mätningar och att samtidigt registrera själv. Höjdmätningen underlättas också markant om protokollföraren sköter mätningen, han behöver inte själv gå fram till varje träd för avståndsbestämmelse. Längdmätning i stora anhopningar av död ved är inte ens att rekommendera för en ensam person.

Förenklingar av metodiken

I brukade skogslandskap där de olika bestånden präglas av ordentlig skogsskötsel kan kanske en del genvägar sökas i metodiken. I likartade bestånd är oftast skillnader i höjd respektive diameter relativt små och inslaget av död ved från tidigare generationer ringa. Här kan man eventuellt nöja sig med provträdstagningar för att komma fram till volymen död ved.

Teknisk utrustning

Skogsvårdsstyrelsen har under de senaste månaderna introducerat en ny typ av datainsamlare. De är av modellen Pocket PC och finns av olika fabrikat. Dessa modeller har färgskärm och en variant av excel, som direkt kan användas i en vanlig pc. Vi har inte haft möjlighet att pröva denna dator i projektet men vi har i andra projekt märkt att färgskärmen har god läsbarhet i fält samt att inmatningshastigheten med pekskärmen är helt godtagbar.

Datorn har mycket god minneskapacitet och bör lämpa sig väl för kommande död ved-inventeringar. SVO använder denna typ av datorer i sin skogsbruksplaneverksamhet med goda erfarenheter.

Ett ytterligare tänkbart sätt att registrera fältdata kan vara att använda Teleformtekniken.

I Teleforma skapar man ett formulär som sedan används i fält och fylls i manuellt. Vid återkomsten till kontoret scannas formulären in i databasen. Vi har inte provat denna teknik, men spontant känns den som ett bra alternativ om man inte av olika skäl vill eller kan använda handdator.

Förenklingar av

volym-beräkningsmomenten

Vi har tidigare nämnt att volymberäkningsmomenten är en tidsödande del i meto-diken. De lathundar och omvandlingstabeller som användes i fält kan med fördel användas även fortsättningsvis, den delen av beräkningarna går mycket snabbt, men det rena och slutliga kuberingsarbetet måste kunna rationaliseras. Eftersom

(30)

kuberingarna bygger på Näslunds kuberingstabeller samt den s.k. Cylindertabellen och dessa är uppbyggda på fasta matematiska formler så finns det goda möjligheter att få fram volymerna per automatik. Formlerna bör kunna inarbetas i fältmässig datainsamlare eller i det dataprogram som tar emot mätvärdena och därmed kan kuberingen ske direkt i programmet.

Externa synpunkter

Vid diskussioner under LIFE- seminariet i Gimo den 2-3 oktober framkom en del synpunkter som bör analyseras innan metodiken omsätts i praktiskt bruk. Bland dessa kan nämnas:

• Stickprov kan ersätta totalinventering i ensartade bestånd

• Färre nedbrytningsgrader för att minska subjektiviteten när mätning sker • ”Död ved” i levande träd, t.ex. gamla ekar med håligheter och mulm, kan

aktualiseras vid inmätning

• Metodiken söker en enda enhetlig slutsort i form av m3_{f under bark. Denna}

måttenhet diskuterades. Generellt varierar måttenheterna mellan olika inven-teringsmodeller. Ett enhetligt mått bör sökas och standardiseras

• Ytterligare naturvårdsparametrar kan sökas inom ramen för metodiken. T.ex. noteringar om brun- eller vitrötat virke, exponerad eller inte exponerad ved.

(31)

Bilaga

Inventeringsblankett

Field form adapted for the inventory

VÄLLEN Inventory of dead wood autumn 1999 YTA Nr:

Owner: Private Standvolume Ha Standnumber

company standage

Number Species Type Diameter Length Volume Standing/

Decom-lying position

VÄLLEN Inventering av död ved hösten 1999 YTA Nr:

Ägare: Privat Bestvolym: Areal: Best nr:

bolag Bestålder:

(32)

(33)