”Respektera den traditionella familjen, i
linje med vetenskapen och skapelsen"
En analys av genusideologin i Brasiliens deputeradekammare
UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Statskunskap C, VT20
Kandidatuppsats, 15 HP Författare: Hanna Andersson Handledare: Helen Lindberg Antal ord: 13959
Innehållsförteckning
Kapitel 1. Inledning ... 3
Problem, syfte och frågeställning ... 4
Kapitel 2. Tidigare forskning ... 7
Kapitel 3. Material och Metod ... 10
Material ... 10
Metod ... 11
Idé- och ideologianalys ... 11
Dimensioner som analysverktyg ... 11
Kapitel 4. Teori ... 14 Genusideologier ... 14 Dimensioner av genusideologi ... 17 Kön/Genus ... 17 Sexualitet ... 18 Utseende ... 19 Inom Familjen ... 19 Familjen i samhället ... 21 Kapitel 5. Analys ... 23 Kön/Genus ... 23 Sexualitet ... 27 Utseende ... 30 Inom Familjen ... 32 Familjen i samhället ... 37 Sammanfattande slutsatser ... 39
Kapitel 6. Avslutande diskussion ... 42
Referenslista ... 44
Kapitel 1. Inledning
Den 28 oktober 2018 valdes Jair Bolsonaro till Brasiliens nya president efter att ha besegrat Fernando Haddad i den andra valomgången och tillträdde posten den första januari 2019.1 ”Det är en ny era i Brasilien, pojkar klär sig i blått och flickor klär sig i rosa”, sa den då nytillträdda ministern Damares Alves med ansvar för frågor rörande kvinnor, familj och mänskliga rättigheter, kring hur flickor och pojkar bör klä sig.2 Citatet är kopplat till en större pågående
debatt i det brasilianska samhället rörande genus och könsroller. Ideologia de gênero (Genusideologi), vilket är den vanligaste benämningen på ämnet i Brasilien, har under de senaste åren blivit en mycket omdiskuterad fråga i Brasilien, främst i relation till skolplanen men också i relation till vilka könsnormer och värderingar som bör vara rådande i det brasilianska samhället i stort.3 I den brasilianska debatten har Ideologia de gênero främst kommit att bli ett skällsord, använt av dem som motsätter sig införandet av genus och genusperspektiv. 4
Debatten kring Ideologia de gênero har ägt rum på sociala medier, i TV och i tidningar. Även Sverige blev inblandad i debatten, när en katolsk TV präst i januari 2019, i ett TV-program påstod att svenska staten tvingar svenska skolbarn att bära könsneutrala orangea uniformer, som ett avskräckande exempel på vad som kan hända om Ideologia de gênero får stor påverkan på det brasilianska samhället. Föräldrar som inte gick med på detta system beskrevs vara tvungna att flytta till öar i nordatlanten för att kunna uppfostra sina barn som de själva vill. Uttalandet uppmärksammades både i brasiliansk och svensk media, något som gjorde att den svenska ambassaden i Brasilia sedermera gick ut och dementerade uppgifterna.5
På den politiska arenan har Ideologia de gênero debatterats i Brasiliens nationalkongress, både i senaten och i Brasiliens deputeradekammare. Frågan om användandet av begreppet genus i skolplanen har sedan början av 2010-talet varit uppe för omröstning på federal-, delstatlig- och
1 Davidson, ”Jair Bolsonaro blir ny president i Brasilien”
2 Globo, “Em vídeo, Damares diz que 'nova era' começou: 'meninos vestem azul e meninas vestem rosa'”, 3 Mundim, “O que é a ideologia de gênero que foi banida dos planos de educação afinal?”; Saldaña, “ Saiba
como surgiu o termo 'ideologia de gênero'”
4 Significados, Significado de Ideologia de gênero
5 Aprá, “Embaixada da Suécia desmente fakenews de 'padre bélico'”; TT, ”Präst: Svenska barn går i könsneutral
kommunalnivå.6 Det finns även politiska rörelser som har engagerat sig i frågan. Mest framträdande är Escola sem Partido (Opartisk skola) som är emot all form, av vad de kallar, ideologisk indoktrinering i skolan, där införandet av genusperspektiv anses vara en form av indoktrinering. Escola sem Partidos idéer har anammats av många konservativa politiker och inspirerat till många lagförslag som på olika sätt stoppar och förbjuder användandet av genus och relaterande begrepp.7 Något som har kritiserats av människorättsorganisationer.8
Denna uppsats kommer att fokusera på debatten kring Ideologia de gênero i Brasiliens deputeradekammare, detta som en del av och urval ur den större diskussionen kring genus vara eller icke vara i det brasilianska samhället och undersöka kammarens sätt att debattera och tala om ämnet. Brasiliens deputeradekammare, underkammaren i Brasiliens nationalkongress och således en del av den lagstiftande makten, har som det brasilianska folkets valda representanter stort inflytande över hur kön, genus, relaterande begrepp och termer används och förstås.
Problem, syfte och frågeställning
Begreppet genusideologi används inom genusvetenskapen för att beskriva en persons/grupps eller lands normativa övertygelser kring män och kvinnors grundläggande natur och dess roller i samhället. Begreppen kön och genus och skillnaden mellan dem blir därför centrala.9 Bolsonaro gick till val på ett politikprogram för traditionella familjestrukturer, mot abort, samkönade äktenskap och genuspedagogik i skolan och samhället.10 I sitt första tal i nationalkongressen som president sa han ” Låt oss förena folket, värdesätta familjen, respektera religionerna och vår judisk-kristna tradition, bekämpa Ideologia de gênero och bevara våra värderingar”.11 Hans hållning i frågor rörande vilka värderingar som ska vara gällande i
samhället och i familjen har främst gjort den allt större grupp av pentekostalt kristna i landet
6 Câmara dos Deputados, Educação debate aplicação da ideologia de gênero e orientação sexual no PNE;
Rodrigues, O que é PNE? Saiba tudo sobre o Plano Nacional de Educação; Malta, Magno Malta afirma que o
ano será de enfrentamento à ideologia de gênero
7 Escola sem partido, Quem Somos; Miguel, “Da “doutrinação marxista” à “ideologia de gênero” – Escola Sem
Partido e as leis da mordaça no parlamento brasileiro”, s 595
8 UNDIME, “ONU se manisfesta contra o "Escola Sem Partido" e cita mudanças na Base Curricular”; Barry,
Kaye och Shaheed, Mandates of the Special Rapporteur on the right to education; the Special Rapporteur on
the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression; and the special Rapporteur on freedom of religion or belief
9 Philips, “Gender Ideology: Cross-Cultural Aspects”, s. 6016-6017
10 Makar, “Högerns Bolsonaro blir Brasiliens nye president”; G1, “Jair Bolsonaro: as promessas do candidato do
PSL à Presidência”; Dokument utifrån, Brasiliens nya väg,
11 UOL, “Bolsonaro fala em combater ideologia de gênero; veja íntegra do discurso”; Brígido och Gullino,
och andra konservativa grupper positivt inställd till sin politik och anses vara en av anledningarna till att han vann presidentvalet.12 ”Bancada BBB” (BBB bänken) har blivit ett populärt uttryck i Brasilien för att referera till den konservativa delen av Brasiliens nationalkongress och dess väljare och intressegrupper. De tre b:na står för bala, boi e biblia som på svenska kan översättas till kulor, kött och kyrkan och som står för tre stycken inflytelserika grupper i det brasilianska samhället; militären, köttindustrin och jordägarna och de pentekostala/evangeliska kyrkorna.13
Denna konservativa del av underkammaren har under de senaste valen blivit större och på så sätt fått mer att säga till om. Som ovan redan nämnts har Ideologia de gênero blivit en form av skällsord som används av motståndare så fort det dyker upp någonting som inte stämmer överens med deras åsikter och värderingar kopplade till genusnormer. En genomgång av tal från deputeradekammaren kopplade till Ideologia de gênero visar att många ledamöter uttrycker att det är emot Ideologia de gênero utan att närmare precisera vad de faktiskt är emot. Att undersöka och analysera hur problem konstrueras och formuleras är ett viktigt instrument för att synliggöra bakomliggande värderingar, antaganden och styrande strukturer, varav det är av intresse att undersöka vad som faktiskt menas när en ledamot uttrycker sig vara emot Ideologia de gênero.
Syftet med undersökningen är att genom att analysera tal hållna i Brasiliens deputeradekammare undersöka deputeradekammarens genusideologi och därigenom synliggöra hur ledamöterna i sina tal aktivt inramar och ger innebörd i vad som ska menas och förstås med Ideologia de gênero och vilken faktisk genusideologi som förmedlas, detta som en del i att få en ökad kunskap om dess möjliga effekter på olika beslut och policyprocesser i det brasilianska samhället. Uppsatsens övergripande fråga är:
Vilken genusideologi framkommer i debatten om Ideologia de gênero i Brasiliens deputeradekammare?
12 Santos, “Conservadorismo Na Câmara Dos Deputados: Discursos Sobre “ideologia de gênero” e Escola Sem
Partido Entre 2014 e 2018”, s. 119; Dokument utifrån, Brasiliens nya väg,
13 Jönsson, ”Köttet, kyrkan och kulan – så vinner du valet i Brasilien”; Santos, “Conservadorismo Na Câmara
För att svara på den övergripande forskningsfrågan formuleras följande frågor; Vad är Ideologia de gênero enligt deputeradekammaren? Vilka dimensioner av genusideologi går att utläsa? Kan en motsägande genusideologi urskiljas, och hur ser den ut?
Kapitel 2. Tidigare forskning
Denna del av uppsatsen kommer först att presentera tidigare forskning som gjorts på området. Debatten om Ideologia de Gênero har under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet både medialt och i det brasilianska samhället i stort och således blivit ett område av intresse för forskare. I artikeln The Criminalization of “Gender Ideology”: An Analysis of the Sexual Diversity Debate in the Brazilian Chamber of Deputies, 2015 undersöker antropologiforskaren Naara Luna debatten om Ideologia de gênero genom att analysera hållna tal och inkomna lagförslag i Brasiliens deputeradekammare under 2015. Detta som en del i ett bredare forskningsarbete om mänskliga rättigheter och sexuell mångfald. Luna finner att talen ofta berörde antingen Pridefestivalen i Sao Paulo som ägt rum samma år, motstånd mot Det Nationella rådet för Bekämpning av Diskriminering (Conselho Nacional de Combate à Discriminação) olika förslag att institutionellt erkänna olika genusidentiteter i juridiska sammanhang så som polisrapporter och lagförslag mot användandet av genus i dokument rörande den Nationella Utbildningsplanen (Plano nacional de educação). Vidare finner Luna att religiösa skäl är det argument som används mest mot införandet av genusbegreppet i skola och samhälle och att även många av de som uttalade sig i debatten har tydliga kopplingar till kristna samfund. Många av dessa visade öppet denna koppling genom att framhäva sina titlar som präst eller pastor.14
En annan artikel som berör debatten om Ideologia de genero är artikeln Da “doutrinação marxista” à "ideologia de gênero" - Escola Sem Partido e as leis da mordaça no parlamento brasileiro (From “Marxist indoctrination” to “gender ideology”: Escola Sem Partido (non-partisan school) and gag laws in Brazilian congress). Författaren bakom artikeln och tillika statsvetaren Luis Felipe Miguel intresserar sig för det han kallar den konservativa våg som under de senaste åren har svept över Brasilien och exemplifierar detta med 2014 års val och fördelningen av ledamotsplatser i Brasiliens nationalkongress, som anses vara den mest konservativa sedan militärdiktaturens dagar. Miguel menar att denna konservativa våg består av en blandning av religiös fundamentalism, libertarianism och antikommunism. I sin artikel visar Miguel hur dessa konservativa tankesätt finner en gemensam grund i Escola sem partido och denna organisations idéer och hur de har kunnat få så stor genomslagskraft. Miguel går
14 Luna, “The Criminalization of “Gender Ideology”: An Analysis of the Sexual Diversity Debate in the
vidare i sin undersökning och undersöker även argumenten i tal och lagförslag framlagda i nationalkongressen rörande förbud mot användandet av genus och genusperspektiv i skolan och även kriminaliseringen av detta och diskuterar detta synsätts påverkan på synen på mänskliga rättigheter och medborgarskap. Vidare menar Miguel att detta tankesätt och ett eventuellt accepterande av dessa lagförslag kan få stora konsekvenser för synen på läraryrket och även i samhället i stort då yttrandefriheten begränsas.15
Statsvetaren Rayani Mariano dos Santos bygger vidare på Miguels arbete i artikeln Conservadorismo na Câmara dos Deputados:discursos sobre “ideologia de gênero” e Escola sem Partido entre 2014 e 2018 (Conservatism in the Chamber of Deputies: discourses about “gender ideology” and School without Party between 2014 and 2018). Santos likt Miguel utgår från den konservativa vändning som landet har tagit i och med valet 2014 och den höga andelen konservativa ledamöter i Brasiliens nationalkongress. Santos väljer dock att specifikt undersöka diskurserna kring Ideologia de gênero och Escola sem Partido i Brasiliens deputeradekammare. I likhet med Miguel finner hon att försvaret av familjen som enhet är central i debatten om Ideologia de gênero, samt hur konservativa och neoliberala, två till synes olika tankesätt i förhållande till tillexempel moral kan enas och samverka i denna fråga men också tillexempel i riksrättsprocessen och avsättandet av Dilma Rouseff som Brasiliens president 2016.16
2018 utkom en masteruppsats i psykologi som måste nämnas som en del i forskningsöversikten. Masteruppsatsen O discurso da “ideologia de gênero” na Câmara dos Deputados: análise crítico-discursiva e psicopolítica (The discourse of “gender ideology” in the Chambers of Deputies: psychopolitical and critical-discourse analysis) är framlagd vid det brasilianska universitetet Universidade de São Paulo, Sao Paulo. Författaren Henrique Araujo Aragusuku använder sig av kritisk diskursanalys och psykopolitisk analys som perspektiv för att undersöka debatten kring Ideologia de gênero i Brasiliens deputeradekammare. Uppsatsen intresserar sig för alla tal rörande Ideologia de gênero som har hållits i plenum i Brasiliens deputeradekammare fram till 2017. Aragusuku finner att diskursen om Ideologia de gênero strukturerade sig kring två stycken metaforer som används som politiska medel i den brasilianska politiken. Den första metaforen beskriver Ideologia de gênero som en smitta. En smitta som infekterar samhället med
15 Miguel, “Da “doutrinação marxista” à “ideologia de gênero” – Escola Sem Partido e
as leis da mordaça no parlamento brasileiro”, s. 592-594, 600-604, 613-618
16 Santos, “Conservadorismo Na Câmara Dos Deputados: Discursos Sobre “ideologia de gênero” e Escola Sem
felaktiga idéer om sociala avvikelser, som förstör moralen och som främst drabbar barnen. Den andra metaforen beskriver diskursen om Ideologia de gênero som ett kulturellt krig. Samhället och den politiska arenan blir ett slagfält där motståndarna mot denna smitta måste gå samman för att stoppa fördärvet av de kristna värderingarna och moralen. Aragusuku avslutar med att konkludera att även om det redan har nåtts insikter kring debatten och diskursen om Ideologia de gênero så är forskningen bara i början av att förstå dess användning som ett politiskt instrument och att det kommer behövas mer analyser kring Ideologia de gênero för att bättre förstå sociala och politiska effekter.17
Den ovan redogjorda forskningsöversikten visar att ett flertal undersökningar kring debatten om Ideologia de gênero i Brasiliens deputeradekammare redan har gjorts. Den tidigare forskningen visar att debatten om Ideologia de gênero är starkt kopplad till en ökad konservatism i samhället, och att debatten kring Ideologia de gênero har fungerat som en gemensam grund där olika konservativa aktörer har kunnat enas. Den tidigare forskningen har också funnit att de flesta aktiva aktörer har en tydlig koppling till något kristet samfund och att de som har en kyrklig titel så som pastor eller präst gärna framhäver den.
I relation till denna uppsats syfte och forskningsfråga kan den tidigare forskningen ge insiktsfulla perspektiv och aspekter av hur Ideologia de gênero aktivt har inramats, inte minst i Aragusukus masteruppsats men även de andra undersökningarna. Denna uppsats kommer att ta fasta på Aragususkus diskursanalytiska syn på talen då denna uppsats, likt hans, kommer att behandla talen som en form av socialt meningsskapande. Till skillnad från Aragusukus kommer denna uppsats däremot inte att gå vidare och specifikt intressera sig för hur denna debatt gestaltar sig utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, utan istället, med hjälp av forskning kring genusideologi, analysera vad för genusideologi som faktiskt framkommer i talen. Ett perspektiv som den tidigare forskningen ännu inte har anammat och som kan bidra med en fördjupad kunskap kring dels dess möjliga effekter på specifika policyprocesser och samhällsstrukturer och dels en ökad kunskap kring Ideologia de gênero som politisk diskurs.
17 Aragusuku, “O discurso da “ideologia de gênero” na Câmara dos Deputados: análise crítico-discursiva e
Kapitel 3. Material och Metod
Detta kapitel kommer först att presentera denna uppsats material och metod. Därefter kommer en beskrivning av de kommande kapitlens innehåll och upplägg att presenteras.
Material
För att svara på den ställda forskningsfrågan har jag valt att använda mig av tal hållna i Brasiliens deputeradekammare och som finns uppladdade på deras officiella hemsida.18 I valet av material har jag med hjälp av söktjänsten på hemsidan sökt på ”Ideologia de gênero”. Söktjänsten gör det möjligt att sortera materialet utifrån vilken typ av material det är utifrån kategorierna, Allt material, Nyhet, Lagstiftning, Ledamöter, Förslag och Anföranden. Det är även möjligt att se om talet har hållits i plenum eller om det har hållits i någon av kammarens underliggande kommissioner. Då jag intresserar mig för vilken genusideologi som framkommer i debatten kring Ideologia de gênero har jag valt att använda mig av material från kategorin Anföranden. Under kategorin Anföranden, finns det fram till och med år 2019, 403 stycken publicerade tal. Det första är från oktober 1999 och den senaste i skrivande stund från december 2019. En snabb överblick av materialet visar att 218 av dessa är från är 2015 och framåt. Ett bevis på att debatten kring genusideologi har intensifierats under de senaste åren.
Då jag i denna uppsats har valt att intressera mig för hur debatten kring Ideologia de gênero har inramats har jag valt att fokusera på åren 2017 – 2019. Dessa är de tre åren med flest antal tal totalt. Detta tidsintervall är stort nog för att kunna urskilja vilken genusideologi som är mest framträdande i debatten och hur ledamöterna aktivt ger innebörd åt Ideologia de gênero. För att avgränsa materialet ytterligare har jag valt att enbart analysera tal som har hållits i plenum och således exkluderat anföranden hållna i någon av kammarens kommissioner. Givet dessa avgränsningar blir det totala antalet anföranden 127 stycken. Talen är mellan en fjärdedels A4-sida till sju sidor text skrivet i Times New Roman storlek 12 med normalt radavstånd. Det totala textmaterialet uppgår i ca 160 sidor.
Metod
Innan en djupare analys av materialet genomförs, görs en kvantitativ analys där varje tal kodas som antingen emot eller inte emot Ideologia de gênero. Detta görs för att styrka påståendet som gjordes i problemformuleringen och visa på varför det är viktigt att göra en helhetsbedömning av analysmaterialet.
Idé- och ideologianalys
Vidare till den kvalitativa analysen av innehållet. Denna uppsats har som mål att urskilja vad för genusideologi som går att finna i Brasiliens deputeradekammare varav jag valt att använda mig av idé- och ideologianalys. Idé- och ideologianalys används med fördel i studier vars mål är att på ett systematiskt sätt studera, analysera och kritiskt granska olika politiska budskap.19 En idé- och ideologianalys, liksom andra undersökningar, kan ha som syfte att antigen beskriva, förklara eller ta ställning. Det är möjligt att en studie har fler än ett syfte, men det är viktigt att vara tydlig med vilket av dessa som är det huvudsakliga. Denna uppsats har utifrån den ställda forskningsfrågan ett beskrivande och tolkande syfte, vilka idéer gällande genus och genusideologi är vanligt förekommande i talen? Syftet med en beskrivande idéanalys är inte att enbart återge politiska idéer. En idéanalytisk beskrivning innebär att forskaren genom sin analys och systematiska sortering av materialet tillför något och på så vis säger något nytt om det material som analyseras, exempelvis kan nya budskap synliggöras. Således syftar den beskrivande uppgiften inte till att återge politiska idéer eller budskap, utan att genom systematisk sortering av materialet belysa aspekter hos texten som inte är självskrivna eller omedelbart utläsbara.20
Dimensioner som analysverktyg
I en studie med idé- och ideologianalys som metod behövs ett analysinstrument för att kunna strukturera och analysera materialet. Inom idé- och ideologianalys är det två vanligaste förekommande analysverktygen idealtyper och dimensioner. Idealtyper är analytiska konstruktioner av extrembilder av idéer och ideologier som syftar till att binda samman de mest väsentliga egenskaperna hos olika fenomen. Dimensioner är istället enskilda delmoment som
19 Beckman, Grundbok i Idéanalys: Det Kritiska Studiet Av Politiska Texter Och Idéer, s.9
20 Beckman, Grundbok i Idéanalys: Det Kritiska Studiet Av Politiska Texter Och Idéer, s. 49-50; Bergström och
utgör ett fenomen. Dimensioner kan utformas för att urskilja olika påståenden/åsikter eller olika preciseringar av samma påstående.21 Denna uppsats kommer att använda sig utav dimensioner som analysverktyg, dels eftersom denna uppsats har som mål att just urskilja åsikter kring män och kvinnors grundläggande natur och dess roller i samhället och dels på grund utav svårigheterna kring att teckna fullständiga idealbilder som täcker in alla aspekter och dimensioner av vad genusideologi är.
Detta material- och metodkapitel avslutas med en diskussion kring uppsatsens validitet. Dimensioner är en skala mellan två poler/kategorier. Valet av kategorier och dimensioner ska ha en tydlig koppling till frågeställningen samt vara väl motiverade. I utformningen av dimensionerna och dess möjliga kategorier och poler är det viktigt att kategorierna ömsesidigt uteslutande, logiskt konsistenta och helst, om möjligt, uttömmande, för att analysen inte ska få reliabilitets- och validitetsproblem. För löst beskriva dimensioner och kategorier kan leda till att resultaten blir intetsägande medan för hårt strukturerade dimensioner och kategorier istället kan leda till kategoriseringsproblem som både påverkar reliabiliteten, validiteten och intersubjektiviteten. En viktig kritik mot dimensioner som analysverktyg och klassifikationsscheman överlag är att det ibland är oklart om analysramen är på förhand konstruerad eller ett resultat av studien.22 För att i möjligaste mån överkomma dessa problem strävar denna uppsats efter att ha så hög grad av transparens som möjligt i både valet av och i utformningen av dimensionerna. Valet av dimensioner och deras utformning bygger på tidigare forskning kring genusideologi för att säkerställa att det faktiskt är dimensioner av genusideologi som analyseras. I analysen och i tolkningen av materialet strävar uppsatsen efter att ge läsaren, genom en väluppbyggd analys med citeringar och referenser, en möjlighet att själv bedöma undersökningens material. Ett problem kopplat specifikt till denna uppsats i relation till denna problematik är att talen är på portugisiska, ett språk som inte alla kan antas behärska. För att underlätta för läsaren översätter jag talen från portugisiska till svenska samt kommenterar eventuella ord som jag anser har varit svåröversatta och tvetydiga i sin innebörd.
De dimensioner som väljs ut i denna undersökning samt deras poler bygger på tidigare forskning. För att bli så tillämpbara som möjligt har dock analysmaterialets utformning och begränsningar tagits i beaktande. Citaten som återges för att stödja tolkningen som görs i
21 Beckman, Grundbok i Idéanalys: Det Kritiska Studiet Av Politiska Texter Och Idéer, s. 25-29; Bergström och
Svärd, ”Idé- och Ideologianalys”, s. 147-150, 153-156
analysen har valts ut utifrån hur tydlig indikator den anses vara för dimensionen. I det kommande kapitlet kommer denna uppsats teoretiska ramverk att presenteras och består av tidigare forskning kring genusideologier. Det teoretiska ramverket mynnar ut i preciserandet av denna uppsats dimensioner. Kapitel 5 börjar med en kvantitativ genomgång av materialet. Därefter sker analysen utifrån de konstruerade dimensionerna. Tolkningen som görs bygger på en helhetsbedömning av materialet. Kapitel 6 är en avslutande diskussion och innehåller uppsatsens slutsatser. Kapitlet återknyter till uppsatsens syfte och frågeställning och ger förslag kring vidare forskning. Slutligen presenteras käll-och litteraturförteckning.
Kapitel 4. Teori
Detta kapitel presenterar uppsatsens teoretiska ramverk som bygger på tidigare forskning kring genusideologier. Det teoretiska ramverket fungerar även som grund åt de dimensioner som kommer att konstrueras och presenter i slutet av kapitlet under rubriken Dimensioner av genusideologi.
Genusideologier
Begreppet genusideologi används inom forskningen för att beskriva en persons/grupps eller lands normativa övertygelser kring kvinnor och mäns grundläggande natur och dess roller i samhället. Andra ord som används för att beskriva samma fråga är genusrolls attityder eller genusrelaterade attityder. Åtskillnaden av kön och genus är en viktig komponent inom studiet av genusideologier, där kön fastställts biologisk medan genus är socialt konstruerat och är kopplat till vilka roller en viss individ tillskrivs utifrån dess kön. Genusideologier och genusroller är därför inte biologiska utan kan förändras och se olika ut över tid och rum. 23
Feministisk teori och forskning var det område som först började skilja på kön och genus. Feministisk forskning och feministisk genusideologi skapades i och med att kvinnor började inse och ifrågasätta att kvinnor inte hade samma möjligheter i livet, i familjelivet, på arbetet, inom den religiösa sfären och i förhållande till staten och politiken. Utgångspunkten i feministisk teori och således i genusideologier med feministisk prägel är att genus är socialt konstruerat och att det i världen, där patriarkala genusideologier historiskt har varit dominerande finns en hierarki mellan det som anses vara kvinnligt och manligt och att det manliga värderas högre än det kvinnliga, något som bör uppmärksammas för att kunna skapa förändring.24 Raewyn Connell och Rebecca Pearse tar i sin bok Om Genus upp fyra stycken
dimensioner som tillsammans utgör vad genus är för något. Dessa fyra dimensioner är sammanvävda och skapar varandra. De fyra dimensionera är makt, arbetsfördelning, känslomässiga relationer och symbolism, kultur och diskurs. Genus enligt författarna ska ses som social struktur som visserligen har ett speciellt förhållande till människokroppen, men som
23 Philips, “Gender Ideology: Cross-Cultural Aspects”, s. 6016-6017; Davis och Greenstein, “Gender Ideology:
Components, Predictors, and Consequences”, s. 88-89; Somech, Anit och Drach-Zahavy, “Gender Role Ideology”, s.1
inte går att förstås enbart genom dessa skillnader. Istället bör fokus ligga på de sociala relationer och mönster som individer och grupper agerar inom. 25
Den feministiska forskningen har även ifrågasatt den tvådelade genusuppdelningen i kvinna och man i fråga om hur många genus som finns, där man och kvinna är de två vanligaste men där denna tanke inom främst feministisk forskning har blivit ifrågasatt och där det antas och argumenteras för att det finns flera.26
Inom forskningen kring genusideologier är det vanligt att placera in och skilja på genusideologier utifrån tre kategorier, en traditionell, en egalitär och en övergångs- och mellanideologi. Enligt den traditionella genusideologin finns det en tydlig uppdelning utifrån kön/genus. Kvinnor och män anses höra till olika sfärer och har olika uppgifter att uppfylla i det privata livet såväl som i samhället. En egalitär genusideologi framhåller i motsatt till den traditionella att roller i samhället inte ska delas upp utifrån kön. De genusideologier som placeras in och klassificeras som övergångsideologier befinner sig någonstans mitt emellan det egalitära och traditionella synsättet och innehåller en blandning av dessa två synsätt. Denna uppdelning kan kritiseras för att vara för binär för att vara användbar i verkliga studier, detta då den utgår från två motpunkter i traditionell kontra egalitär genusideologi och missar då det faktum att de flesta genusideologier är mer flytande än så och oftast hamnar i den mittersta kategorin och därmed blir mindre användbar i specifika studier. Utifrån denna kritik är det av större intresse att försöka fokusera på gradskillnader än om faktiska kategorier.27
I sin artikel Gender Ideology: Cross-cultural Aspects om studiet av genusideologier finner Susan U. Philips att kvinnor historiskt har setts som biologiskt underlägsna män, och ansetts mindre intelligenta och mer emotionella jämfört med männen. Vanligt förekommande i genusideologier världen över är att det finns en binär, tvådelad uppdelning mellan man och kvinna. Philips menar även att det är möjligt att urskilja fyra områden i livet som ofta är en komponent av genusideologier: Arbete, utseende, sexualitet och reproduktion. Det är vanligt förekommande inom mer traditionella genusideologier att män och kvinnor anses ska utföra olika typer av arbete och att flickor och pojkar och sedermera kvinnor och män ska se ut på ett
25 Connell och Pearse, Om Genus, s. 23-27, 105-108
26 Philips, “Gender Ideology: Cross-Cultural Aspects”, s. 6017-6018
27 Somech, Anit och Drach-Zahavy, “Gender Role Ideology”, s.1, 3; Davis och Greenstein, “Gender Ideology:
visst sätt. Utifrån en traditionell genusideologi förväntas kvinnor vara sexuellt attraherade av män och män ska vara sexuellt attraherade av kvinnor. Det förväntas även att kvinnor och män ska inta olika positioner i allt som rör skapandet av en familj, barnafödslar och barnuppfostran. Äktenskapet och familjen har funnits vara extra viktiga institutioner och enheter där genusideologier både kan förstärkas, reproduceras och i vissa fall utmanas. Inom dessa områden är det vanligt att hitta så kallade genuspar, som ger symboliskt värde och som genusideologierna är centrerade runt, som tillexempel kvinna- man, hustru-make, dotter – son. Vilket/vilka av dessa områden som betonas mest och hur viktiga alla anses vara kan dock variera beroende på genusideologi och samhälle.28
Shannon N. Davis och Theodore N. Greenstein ställer upp en liknande lista med punkter på områden som ofta mäts i studier av genusideologier. Listan består av följande områden: hur ser man på försörjningsrollen, hur ställer man sig till tron på genussegregerade sfärer, hur man ser på relationen mellan arbetande kvinnor och kvalitén på förhållandet, hur man ser på moderskap, kvinnan och hushållet samt hur man ställer sig till accepterandet av manliga privilegium.29
Philips pekar även på att religion och tradition spelar en stor roll i skapandet, upprätthållandet och rättfärdigandet av en viss genusideologi, då genusroller då kan hävdas vara givna av en gudomlig kraft.30 Religioner har ofta ett essentialistiskt förhållningssätt till genus medan den feministiska forskningen främst bygger på en konstruktivistiskt eller diskursiv förståelse av genus. Ett essentialistiskt förhållningssätt medför att genus ses som någonting som är förutbestämt, objektivt givet och orubbligt. 31
Jag har i denna uppsats valt följande dimensioner, Kön/Genus, Sexualitet, Utseende, Inom Familjen och Familjen i samhället, vilka kommer att presenteras närmare i nästa avsnitt. Några av dem består av underdimensioner medan andra består enbart av en enda. Dessa fem dimensioner ska inte ses som uttömmande dimensioner, det är möjligt att identifiera flera. Att de inte är uttömmande är någonting som är möjligt att kritisera. Jag menar dock att dessa fem dimensioner med dess underdimensioner ändå är tillräckligt många för att kunna synliggöra vilken genusideologi som framkommer i talen. De valda dimensionerna har utformats så att de
28 Philips, “Gender Ideology: Cross-Cultural Aspects”, s. 6017-6018
29 Davis och Greenstein, “Gender Ideology: Components, Predictors, and Consequences”, s. 89 30 Philips, “Gender Ideology: Cross-Cultural Aspects”, s. 6019
täcker in de flesta områden som den teoretiska översikten har identifierat som områden som berörs och innefattas av genusideologier.
Dimensioner av genusideologi
Nedan kommer de dimensioner som valts ut att presenteras noggrannare, deras olika poler kommer att beskrivas och hur distinktionen mellan dem ser ut. Den tidigare forskningen kring genusideologier har främst fokuserat på genusideologier utifrån den binära uppdelningen mellan man och kvinna och det kommer även denna uppsats också främst att göra. Den första dimensionen är dock mer bred och undersöker synen på kön/genus samt hur många genus som är accepterat.
Kön/Genus
Som redogjorts i den teoretiska översikten finns det en distinktion mellan de som anser att genus/kön är biologiskt konstruerat samt de som anser att det är en social konstruktion och även huruvida det finns två eller flera möjliga genus. Det är dessa åsikter som kommer att representera varsin pol/kategori inom denna dimension. Dimensionen kön/genus delas upp i två underdimensioner där den ena fokuserar på distinktionen mellan biologiskt respektive socialt konstruerat kön/genus medan den andra underdimensionen fokuserar på hur många accepterade genus det finns. Ur dimensionen kön/genus är det även möjligt att utläsa vad genusideologin definierar som man respektive kvinna, då biologiskt synsätt på kön omintetgör möjligheten att tillexempel en man blir kvinna.
Distinktion biologiskt/konstruerat
Den första underdimensionen intresserar sig för hur kön/genus anses vara konstruerat. Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Kön är biologiskt konstruerat. Kvinnor och män beskrivs som biologiska och empiriska åtskilda kategorier. Genus är detsamma som kön.
Pol 2: Biologiskt kön existerar men genus är sociala konstruktioner. Biologiskt kön existerar och går att referera till men det de är betingade av de sociala förståelser som finns av vad som anses vara feminint respektive maskulint och är föränderliga över tid och rum.
Antal Genus
Den andra underdimensionen fokuserar på hur många kategorier av genus som är accepterade inom en genusideologi. Den traditionella och mest vanligt förekommande uppdelningen är en dikotomi mellan man och kvinna. Den tidigare forskningen har dock påvisat att det är möjligt att urskilja flera än två genus. Det är dessa åsikter som kommer att representera varsin pol/kategori inom denna underdimension. Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Det finns bara två kön/genus, det är man och kvinna.
Pol 2: Det är accepterat med fler än två genus.
Sexualitet
Vem man får vara sexuellt attraherad av är en dimension av genusideologi. Den rådande genusideologi sätter gränserna för vad som anses accepterat när det gäller vem man får attraheras av och vad man bör ha för förhållningssätt till de som avviket från normen. Inom en traditionell genusideologi är heterosexualitet normen medan det inom mer egalitära könsideologier är accepterat med andra former av sexuella relationer. Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Heterosexualitet är det som är accepterat. Kvinnor ska vara sexuellt attraherade av män och män ska vara sexuellt attraherade av kvinnor.
Utseende
Enligt Philips är det vanligt i traditionella genusideologier att från tidig ålder, upp till vuxen ålder, förvänta sig att pojkar/män och flickor/kvinnor ska klä och bete sig på ett visst sätt, motsatsen till detta är att de inte förväntas klä sig och bete sig olika utifrån kön/genus. Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Flickor/kvinnor och pojkar/män förväntas att klä sig olika, samt ha olika typer av hårfrisyrer, kroppsideal och ansiktsuttryck.
Pol 2: Det finns inga förväntningar på att pojkar/män och flickor/kvinnor ska klä sig på ett visst sätt, ha specifika hårfrisyrer, kroppsideal och ansiktsuttryck.
Inom Familjen
Vad som är en familj och hur relationerna inom den bör ser ut är någonting som genusideologier ofta innefattar och lägger stor vikt vid. Denna dimension, kommer att bestå utav tre stycken underdimensioner som kommer att presenteras utförligare nedan; Familjens beståndsdelar, Maktstruktur och Olika sfärer/uppgifter.
Familjens beståndsdelar
Den första underdimensionen har att göra med vad som räknas som en familj. En familj har traditionellt ansetts varit en man och kvinna och deras barn och centrerat kring bland annat genusparen, hustru-make, far-dotter, mor-son. Detta synsätt är någonting som under senare år på vissa håll i världen har kommit att luckras upp i och med samkönade pars möjlighet att ingå äktenskap och skaffa barn samt ett ändrat synsätt i förhållande till ensamstående föräldrar.32 Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Åsikten att en familj enbart är en familj om den innefattar en man, en kvinna och deras barn och ingen annan kombination är mjölig.
Pol 2: Åsikten att en familj är en familj om den innefattar en man, en kvinna och deras barn samt andra kombinationer, så som ensamstående förälder plus barn eller ett samkönat par plus barn.
Maktstruktur
Den andra underdimensionen som gått att utläsa ur forskningen kring genusideologier är huruvida det finns en naturlig hierarki mellan man och kvinna. Åsikten att det finns en tydlig distinktion mellan man och kvinna, manligt och kvinnligt, samt att det finns en hierarki mellan dessa som underordnar det kvinnliga under det manliga är något som den feministiska forskningen, som ovan nämnts, ofta lyfter fram och kritiserar. Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Det finns en tro på en naturlig hierarki mellan man och kvinna, där mannen är den som står högst upp i hierarkin.
Pol 2: Det finns ingen tro på en hierarki mellan man och kvinna.
Olika sfärer/uppgifter
Som den tidigare forskningen kring genusideologi har visat är det vanligt förekommande att det finns en uppfattning att mannen och kvinnan hör till olika sfärer, och har olika uppgifter i förhållandet/äktenskapet. Det har bland annat handlat om försörjningsrollen, som ofta tillhört männen medan kvinnorna har ansetts vara ansvariga för hemmet. Detta är det många som har motsatt sig, bland annat många feminister som menar att det inte borde finnas någon uppdelning vad gäller uppdelning utifrån kön, en tanke som bland annat syns i den svenska
föräldraledighetslagen som fastslår att båda föräldrarna har rätt till föräldraledighet.33 Frågan som ställs till analysmaterialet är i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Mannen och kvinnan anses ha olika uppgifter i familjen. Mannen är den som främst ansvarar för försörjningen medan kvinnan har främsta ansvaret för barnuppfostran och sysslorna i hemmet.
Pol 2: Det finns ingen tro på en uppdelning av uppgifter i förhållandet utifrån kön.
Familjen i samhället
Denna dimension intresserar sig för familjens, som en enhet, roll i samhället. Som beskrivits i den teoretiska översikten är det vanligt att främst traditionella genusideologier bygger på en religiös grund, det är genom religionen som genusideologin till viss del skapas och rättfärdigas. I den romersk-katolska katekesen, ett viktigt trosdokument inom katolicismen, den religion som är vanligast förekommande i Brasilien, går det att läsa ”Familjen är samhällslivets urcell. Den är den naturliga gemenskap där man och kvinna kallas till ömsesidig hängivelse i kärlek och till att ge liv. Auktoriteten, stabiliteten och relationerna i familjen utgör grundvalarna för friheten, tryggheten och broderligheten i samhället. Familjen är den gemenskap i vilken man från barndomen kan lära sig moraliska värden, börja ge Gud äran och använda friheten på rätt sätt. Familjelivet är en inledning till livet i samhället.”34 och ”Familjen måste få hjälp och stöd
av lämpliga sociala åtgärder. Där familjerna inte är i stånd till att fullgöra sina uppgifter är andra sammanslutningar i samhället förpliktade att hjälpa dem och stödja familjen som institution. Enligt subsidiaritetsprincipen skall gemenskaper av mera allmän typ avhålla sig från att orättmätigt lägga beslag på familjens befogenheter eller blanda sig i dess liv.”35 Denna
uppfattning, att familjen är den viktigaste samt minsta beståndsdelen får en motpol i de som anser att individen är samhällets minsta beståndsdel.36 Frågan som ställs till analysmaterialet är
33 Sveriges riksdag, Föräldraledighetslag (1995:584)
34 Romersk-katolska Kyrkan, Katolska kyrkans katekes, andra avdelningen, andra kapitlet, paragraf 2207 35 Romersk-katolska Kyrkan, Katolska kyrkans katekes, andra avdelningen, andra kapitlet, paragraf 2209 36 Lernfelt, ”Det är individen som är samhällets minsta enhet”; Nordebo, ”Nordebo: Försvara den enskilda
i vilken utsträckning talen representerar den ena eller den andra polen och hur ställningstagandet motiveras. I sorteringen och analysen av det empiriska materialet kommer det sökas efter dessa operationella indikatorer:
Pol 1: Familjen är den primära enheten i samhället samt dess minsta beståndsdel.
Kapitel 5. Analys
I detta kapitel analyseras det valda analysmaterialet, anföranden hållna i Brasiliens deputeradekammare rörande Ideologia de gênero. Kapitlet inleds med resultaten från den kvantitativa undersökningen. Analysen av talen sker därefter utifrån de ovan beskrivna dimensionerna och presenteras i följande ordning: Kön/Genus, Sexualitet, Utseende, Inom Familjen och Familjen i samhället.
Som redan nämnts består analysmaterialet av 127 tal, hållna i Brasiliens deputeradekammare angående det som har kommit att kallas Ideologia de gênero. Den kvantitativa genomgången av materialet visar att en övervägande majoritet av talen, ca 70% uttryckte sig negativt till Ideologia de gênero och dess innebörd. Vissa av dessa tal innehåller flera dimensioners indikatorer medan den största delen innehåller få eller ingen.
Kön/Genus
Den första dimensionen Kön/Genus handlar som ovan beskrivits dels om hur genus anses vara konstruerat och dels om hur många genus som är accepterade i samhället. Den första underdimensionen intresserar sig för hur genus är konstruerat. Dimensionens två poler som beskrevs utförligare i det teoretiska avsnittet beskriver kön/genus som endera biologiskt eller socialt konstruerat.
I förhållande till denna underdimension och Ideologia de gênero beskrivs Ideologia de gênero innebära falska teorier kring kön, där man utifrån dess teorier inte längre föds som man eller kvinna, det är sociala konstruktioner som gör att en person kan välja själv om den vill identifiera sig som man eller kvinna. Sverige och Nederländerna används i ett av talen samt Scotland i ett annat, som avskräckande exempel. Lärare påstås inte få kalla elever för pojkar och flickor utan enbart barn, så att barnen själva ska kunna växa upp och bestämma vem de vill vara, man eller kvinna.37 De teoretiska utgångspunkter som Ideologia de gênero påstås utgå ifrån blir tydliga i ett tal hållet av Vinicius Carvalho:
37 Carvalho, Vinicius, 08/02 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=004.3.55.O&nuQuarto=72&
nuOrador=2&nuInsercao=124&dtHorarioQuarto=16:22&sgFaseSessao=OD&Data=08/02/2017; Carvalho,
”Ämnets teoretiska påståenden utgår ifrån att ingen är född man eller kvinna, utan att varje individ under sitt liv måste skapa sin egen identitet, det vill säga, sitt genus. "Man" och "kvinna" skulle därför bara vara flexibla sociala roller, som var och en och när de vill skulle kunna representera, oavsett vad biologin bestämmer som naturligt manligt och kvinnligt. Faktum är
att könsskillnader mellan människor inte längre skulle ha någon kulturell betydelse.” 38
Citatet visar på ett tydligt sätt vilka teoretiska utgångspunkter som Ideologia de gênero förknippas med och det är alltså en av de saker som ledamöterna vill motverka när de uttrycker att de är emot Ideologia de gênero. Carvalho hävdar att dessa antaganden angående kön, att man och kvinna enbart skulle vara sociala konstruktioner, är falska. Tanken att kön skulle vara socialt konstruerat beskrivs i andra tal som satanistiskt, vara emot den kristna skapelsen och biologin.39 Ett citat som på ett närmare sätt beskriver varför detta synsätt anses vara fel och hur det motiveras utifrån en biologisk synpunkt hittas i samma tal av Vinicius Carvalho:
”Ingen föds med ett genus, i själva verket finns det bara manliga och kvinnliga genus endast inom grammatiken. Inte inom biologin. Inom biologi finns enbart kön. Vi föds med ett biologiskt kön, och det faktum att en person tror att den är något som den inte är, är i bästa fall, ett tecken på förvirrat tänkande. När en biologiskt frisk pojke tror att han är en tjej, eller en biologiskt frisk tjej tror att hon är en pojke, finns det ett objektivt psykologiskt problem, som finns i sinnet, inte kroppen, och måste behandlas därefter.
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=225.2018&nuQuarto=32349 &nuOrador=16&nuInsercao=16&dtHorarioQuarto=17:48&sgFaseSessao=EN&Data=07/11/2018
Carvalho,Vinicius, 13/3 2018,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=032.4.55.O&nuQuarto=76& nuOrador=1&nuInsercao=2&dtHorarioQuarto=19:00&sgFaseSessao=GE&Data=13/03/2018
39 Se till exempel Takayama, Hidekazu (1), 31/10 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=329.3.55.O_1&nuQuarto=5
&nuOrador=2&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=10:32&sgFaseSessao=HO&Data=31/10/2017; Portela,
Lincoln, 24/10 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=320.3.55.O&nuQuarto=52&
nuOrador=3&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=15:42&sgFaseSessao=GE&Data=24/10/2017; Braga, Luciano,
10/11 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=343.3.55.O&nuQuarto=40&
nuOrador=2&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=10:12&sgFaseSessao=BC&Data=10/11/2017; Borges, Eli, 14/06
2019,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=150.2019&nuQuarto=13606
0&nuOrador=1&nuInsercao=1&dtHorarioQuarto=10:40&sgFaseSessao=CP&Data=14/06/2019; Câmara, Silas,
17/05 2018,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=114.4.55.O&nuQuarto=35&
Det är vetenskapligt bevisat att människans kön är en binär objektiv biologisk egenskap: XY och XX är friska genetiska markörer. De är inte genetiska markörer för en störning. Normen för mänsklig befruktning är att vara man eller kvinna, och människans sexualitet är planerad för att vara binär, med det uppenbara syftet att bevara vår art genom fortplantning. Denna
princip är självklar.”40
Det framkommer av citatet att kön är någonting som anses vara biologiskt konstruerat och att det finns en vetenskapligt bevisad binär uppdelning mellan man och kvinna. Föds en person med kvinnligt kön är den en kvinna och förblir alltid en kvinna, detta är det normala och det som accepteras. Citatet medger dock ändå att det är möjligt att det finns personer som kan känna sig förvirrade kring sin könade identitet i och med att det uttrycker att en sådan person bör få hjälp. Den hjälp som en person bör få är dock, utifrån det biologiskt givna argumentet, till för att personen ska komma att känna sig bekväm och identifiera sig med sitt biologiska kön. Biologin anses aldrig ha fel. En av anledningarna till att biologin inte anses kunna ha fel är att könen och därigenom även biologin till viss del anses vara skapade av Gud. Bibeln används som källa oftast tillsammans med biologin för att i talen argumentera för att kön är biologiskt konstruerat och det absurda i att påstå någonting annat.41 Detta är ett tydligt essentialistisk förhållningssätt till genus och identitet, något som i den teoretiska översikten beskrevs som vanligt förekommande i religiösa argument. Kön är utifrån de analyserande talen någonting biologiskt, essentialistiskt och det är därför inte möjligt att ändra kön, är man född med ett manligt kön är man en man och förblir man.
Den andra underdimensionen intresserar sig för antalet accepterade genus. Underdimensionen sträcker sig mellan två poler, från idén att det enbart finns två stycken accepterade genus, man och kvinna, till idén att det finns fler än dessa. Denna underdimension är besläktad med det första underdimensionen, då hur en genusideologi väljer att konstruera genus och motivera detta får konsekvenser för hur många genus som är accepterade.
40 Carvalho, Vinicius, 13/3 2018,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=032.4.55.O&nuQuarto=76& nuOrador=1&nuInsercao=2&dtHorarioQuarto=19:00&sgFaseSessao=GE&Data=13/03/2018
41 Se till exempel: Portela Lincoln, 24/10 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=320.3.55.O&nuQuarto=52&
nuOrador=3&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=15:42&sgFaseSessao=GE&Data=24/10/2017; Borges, Eli (1),
03/09, 2019,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=251.2019&nuQuarto=17499 0&nuOrador=3&nuInsercao=3&dtHorarioQuarto=16:52&sgFaseSessao=OD&Data=03/09/2019
Utifrån de citat som gjordes i samband med redogörandet av den första underdimensionen går det att dra slutsatsen att man och kvinna anses av ledamöterna vara två stycken accepterade genus. Hur många genus som Ideologia de gênero däremot påstås förespråka är någonting som i analysmaterialet inte tas upp lika explicit i analysmaterialet som den första underdimensionen Distinktion biologiskt/konstruerat. I analysmaterialet går det dock att hitta en del kommentarer där det är möjligt mer implicit, dels utläsa vad ledamöterna själva anser kring hur många genus det finns och dels hur många genus som det utifrån Ideologia de gênero anser finnas. Ett citat som dock mer uttryckligen beskriver vad Ideologia de gênero innebär i förhållande till denna underdimension går att hitta i ett tal av Lincoln Portela:
”Föreställ er faran i att acceptera den extrema flexibiliteten som förespråkas av Ideologia de gênero anhängare. Tidigare var det enbart man och kvinna, och deras homosexuella varianter; det vill säga högst fyra genus. Nyligen skapades förkortningen LGBT, som representerar fyra avvikande kön, lesbiska, gays, bisexuella och transpersoner. Tillsammans med man och kvinna skulle det finns sex genus, eller hur? Fel. Facebook, det mest populära sociala nätverket i
världen, erkänner 56 olika genus med medföljande pronomen.”42
Det framgår klart i citatet att Ideologia de gênero kopplas samman med en pluralitet och flexibilitet som möjliggör att det skulle finnas 56 stycken olika genus, någonting som talaren anser vara farligt och fel och uttrycker en stor förfäran över. Man och kvinna anses vara accepterade genus, det framgår dock inte lika tydligt i talet ifall de homosexuella varianterna av man och kvinna skulle anses vara accepterade eller inte. Senare i talet menar Lincoln att det inte är hans roll att ifrågasätta människor som ”tror att de är de ena eller de andra” så länge det inte påverkar traditioner och seder. Vilket ger uttryck för någon sorts acceptans av människor som identifierar sig som något annat än en heterosexuell man eller kvinna. Denna fråga kommer att redogöras för mer i samband med att dimensionen Sexualitet presenteras. Citatet ger dock också uttryck för idén att det egentligen bara finns två stycken genus, manligt och kvinnligt, även om det är tillåtet at tro att man är någonting annat. Denna tolkning får stöd av att det i senare i samma tal samt i ett flertal andra tal argumenteras för, på samma vis och delvis till följd utav det faktum att kön är biologiskt konstruerat och skapat av Gud, att man och kvinna är de
42Portela, Lincoln, 24/10 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=320.3.55.O&nuQuarto=52&
enda genus/kön som finns. De som påstår något annat, bland annat LGBT rörelsen, bör bekämpas.43
Sammantaget är det möjligt att konkludera att den genusideologi som är mest framträdande i Brasiliens deputeradekammare i relation till denna analysdimension utgår från idén att det enbart finns två stycken kön, man och kvinna. Som stöd för denna idé använder sig parlamentsledamöterna både religiösa och biologiska argument. Könen anses vara skapade och bestämda av den kristna guden och därav oföränderliga och något som människan inte kan eller bör försöka ändra på. Givet att kön anses biologiskt och skapat av en högre makt och som skapat man och kvinna, finns det inget utrymme för något tredje eller fjärde kön. Eftersom kön anses vara biologiskt konstruerat blir genus som ord överflödigt, det beskriver ingenting som inte ordet kön redan gör. Ordet anses istället hota den traditionella uppfattningen. Intressant i relation till denna analysdimension är dock ett tal hållet av Domingos Sávio. I talet påpekar han att genus faktiskt används inom biologin, att det är vanligt förekommande i biologiböcker för att ange olika organismers könstillhörighet. Något som han understödjer med att säga att han har en examen inom biologi.44 Detta står till viss del i motsättning med, den i analysmaterialet vanligt förekommande, påståendet att man inom biologin inte använder sig av genus. Sávio menar dock att det faktum att genus används inom biologin har ingenting att göra med det som Ideologia de gênero förknippas med, något som han anser sig vara emot. Genus blir i detta fall enbart en synonym till kön.
Sexualitet
Dimensionen Sexualitet består, som beskrivits i det teoretiska avsnittet, av två stycken pooler. Den ena poolen representerar åsikter som anser att heterosexualitet är det som är accepterat. Män ska vara sexuellt attraherad av kvinnor och kvinnor ska vara sexuellt attraherade av män.
43 Se till exempel: Kickis, Bia, 12/06 2019,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=145.2019&nuQuarto=13499
2&nuOrador=2&nuInsercao=2&dtHorarioQuarto=18:32&sgFaseSessao=BC&Data=12/06/2019; Silva, Flávio
Augusto da (Flavinho), 19/10 2017, https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=315.3.55.O&nuQuarto=45& nuOrador=3&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=16:12&sgFaseSessao=CP&Data=19/10/2017 44 Sávio, Domingos, 29/05 2019, https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=128.2019&nuQuarto=12831 2&nuOrador=1&nuInsercao=1&dtHorarioQuarto=23:24&sgFaseSessao=OD&Data=29/05/2019
Den andra poolen representerar å andra sidan åsikter som anser att det är accepterar för alla att bli sexuellt attraherade av en människa oavsett kön.
I relation till denna dimension och Ideologia de gênero, framkommer det i analysmaterialet att Ideologia de gênero förknippas med en öppenhet och pluralitet i fråga om sexualitet och vem man får känns sig sexuellt attraherad av. I talen framkommer det att LGBT rörelsen, deras agenda och idéer anses vara en del av Ideologia de gênero. Ett exempel på detta är en konstutställning som anordnades i Porto Alegre 2017 med inriktning mot frågor rörande genus och genusskillnader och som skapade stor polemik i samband med att en film från utställningen släpptes, visandes ett barn röra vid en nakenartists fot. Händelsen tas upp ett antal gånger i analysmaterialet och klassas som Ideologia de gênero och beskrivs förespråka, pedofili, pornografi, zoofili, vilket tolkas som en följd utav den totala pluralitet och flexibilitet som Ideologia de gênero påstås representera. 45
I relation till dimensionen Sexualitet kritiseras pluraliteten som Ideologia de gênero sägs representera samtidigt som den traditionella sexualiteten, en sexuell attraktion mellan man och kvinna lyfts fram som den naturliga:
”Gud skapade ett manligt och ett kvinnligt kön. Man och kvinna skapade Herren Gud och välsignade dem. Man med man gör inget barn. Kvinna med kvinna gör inte heller något
barn.”46
Citatet förmedlar idén om att en kvinna bör vara sexuellt attraherad av en man och en man bör vara sexuellt attraherad av en kvinna, det är den givna normen av Gud och den bör följas. I
45 Oliveira, Arolde de, 03/10 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=287.3.55.O&nuQuarto=5&n
uOrador=1&nuInsercao=34&dtHorarioQuarto=17:52&sgFaseSessao=OD&Data=03/10/2017; Mauro, Èder,
02/10 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=284.3.55.O&nuQuarto=57&
nuOrador=1&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=19:36&sgFaseSessao=BC&Data=02/10/2017; Oliveira, Arolde
de, 19/09 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=260.3.55.O&nuQuarto=123
&nuOrador=2&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=16:12&sgFaseSessao=BC&Data=19/09/2017; Galli, Victório,
05/12 2017 https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=377.3.55.O&nuQuarto=19& nuOrador=2&nuInsercao=116&dtHorarioQuarto=18:12&sgFaseSessao=OD&Data=05/12/2017 46 Isodório, Sargento, 03/09 2019, https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=253.2019&nuQuarto=17490 5&nuOrador=5&nuInsercao=5&dtHorarioQuarto=23:20&sgFaseSessao=OD&Data=03/09/2019
citatet framkommer det också att sexualiteten är starkt sammankopplad med reproduktionen. Detta syns även till exempel i ett av citaten från Vinicius Carvalho som återfinns i presentationen av den första analysdimensionen.47 Den sexuella attraktion som en man känner för en kvinna och tvärtom fungerar som ett medel för reproduktionen och människans överlevnad som art. Citatet berör också homosexualitet som vidrördes redan under dimensionen Kön/Genus. Homosexualitet leder inte till reproduktion av den mänskliga arten och bidrar inte till den mänskliga artens fortlevnad.
Som redan nämnts är det i analysmaterialet vanlig förekommande att LGBT, en rörelse som erkänner och representerar andra former av sexuell attraktion, kritiseras. I samband med kritiken används ofta starka ord som bland annat ondska och djävulsk, något som utifrån vad som redan beskrivits ovan bör tolkas som ytterligare uttryck för ett starkt avståndstagande från andra former av sexuell attraktion än den mellan man och kvinna.48 Denna tolkning får stöd i ett tal av Arolde de Oliveira:
”Ondskan har manifesterat sig i flera format, såsom i Det Nationella Programmet för Mänskliga rättigheter (PNDH3); Lagförslag nr 122 från 2006, The Gay kit, Ideologia de gênero, Lagen om förbud mot barnaga, Fri abort, Dagen efter piller, Homosexuella äktenskap,
förnekandet av heteronormativitet, för att nämna några av de mest omtalade.”49
I citatet beskrivs samkönade äktenskap och förnekelsen av heteronormativitet som ondska. Heteronormativitet beskrivs i ett annat tal ha varit rådande i tusentalsår och används på det viset som argument för att det fortsatt ska vara så.50 Det är även mjöligt att utifrån de andra punkterna
47 Carvalho, Vinicius, 13/3 2018,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=032.4.55.O&nuQuarto=76& nuOrador=1&nuInsercao=2&dtHorarioQuarto=19:00&sgFaseSessao=GE&Data=13/03/2018
48 Se til exempel: Silva, Flávio Augusto da, 19/10 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=315.3.55.O&nuQuarto=45&
nuOrador=3&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=16:12&sgFaseSessao=CP&Data=19/10/2017; Braga Luiciano,
10/11 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=343.3.55.O&nuQuarto=40&
nuOrador=2&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=10:12&sgFaseSessao=BC&Data=10/11/2017; Kicis, Bia, 12/06
2019,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=145.2019&nuQuarto=13499 2&nuOrador=2&nuInsercao=2&dtHorarioQuarto=18:32&sgFaseSessao=BC&Data=12/06/2019
49 Oliveira, Arolde de, 08/11 2017,
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=337.3.55.O&nuQuarto=6&n uOrador=2&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=12:18&sgFaseSessao=BC&Data=08/11/2017
50 Silva, Flávio Augusto da, 06/11 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=333.3.55.O&nuQuarto=14&
som beskrivs som ondska, dels urskilja vilken form av sexualitet som är accepterad och dels finna stöd för att genus anses vara en binär biologisk konstruktion. Det Nationella Programmet för Mänskliga Rättigheter som tas upp, är ett nationellt program som innehåller flera avsnitt kring genus och sexuell läggning.51 Lagförslag nr 122, är ett lagförslag att förbjuda homofobi och The Gay kit vilket är ett skällsord för Projektet Skola Utan Homofobi, ett projekt som av dess kritiker påstås lära ut att genus är socialt konstruerat och förvirra barns sinnen när det gäller sexualitet.52
Sammanfattningsvis är det möjligt att i relation till denna analysdimension urskilja en genusideologi som innefattar idén att det enbart är accepterat att känna sexuell attraktion till det motsatta könet. I analysmaterialet framkom det att sexualiteten är starkt sammankopplad med reproduktionen. Människoartens överlevnad används som argument för att hävda varför heterosexuell attraktion är den enda riktiga. Återigen används även religiösa argument till varför sexuell attraktion mellan man och kvinna är det enda som accepteras och varför homosexualitet och andra former av sexuell attraktion inte gör det.
Utseende
Denna dimension intresserar sig för vilka förväntningar det finns kring hur flickor/kvinnor och pojkar/män bör ha för utseende, i fråga om exempelvis kroppsideal och klädsel och består av två stycken pooler. Den ena poolen av dimensionen representerar idén att flickor/kvinnor och pojkar/män bör ha olika utseende utifrån kön medan den andra polen representerar idén att det inte finns någon sådan förväntning. Pojkar/män och flickor/kvinnor får se ut precis som de vill oavsett genus.
I uppsatsens inledande citat gav ministern med ansvar för frågor rörande kvinnor, familj och mänskliga rättigheter, Damares Alves, uttryck för att det bör finnas en utseendeskillnad utifrån
Augusto da, 19/10 2017
https://www.camara.leg.br/internet/SitaqWeb/TextoHTML.asp?etapa=5&nuSessao=315.3.55.O&nuQuarto=45& nuOrador=3&nuInsercao=0&dtHorarioQuarto=16:12&sgFaseSessao=CP&Data=19/10/2017
51 Secretaria de Direitos Humanos da Presidência da República, Programa Nacional de Direitos Humanos
PNDH-3
52 Senado Federal, Projeto de Lei da Câmara n° 122, de 2006; Sidericoudes, “The power of Bolsonaro’s
message in his campaign; Gazeta do povo, “"Kit Gay": o que é mito e o que é verdade”; Soares, Conheça o "kit
