Patienters Upplevelser av att leva med Diabetiska Fotsår

Patienters Upplevelser av att leva med Diabetiska Fotsår

Patients Experiences of living with Diabetic Foot Ulcers

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Inger Wätterbjörk, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

2

ABSTRAKT

Bakgrund

Sjukdomen diabetes leder i många fall till flera olika senkomplikationer. En av

komplikationerna är fotsår. De diabetiska fotsåren kan påverka livskvalitén hos patienterna. Det är därför viktigt att ha kunskap om patienternas upplevelser för att uppnå bättre

omvårdnad.

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetiska fotsår.

Metod

I litteraturstudien framkommer nio studier, både kvalitativa och kvantitativa. Databaserna Cinahl och Medline användes för sökningar och studierna kvalitetsgranskades utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings granskningsmallar.

Resultat

Tre kategorier samt sju underkategorier, som beskriver patienters upplevelser med diabetiska fotsår framkom i resultatet. De tre huvudkategorierna var ”Förändringar i livskvaliteten och vardagen”, ”Upplevelse av smärta” och ”Rädsla och andra känslor”. Patienterna upplevde att deras liv förändrats avsevärt sedan utvecklingen av deras fotsår. Patienternas upplevelser var bl.a. smärta, depression, oro och ångest och rädsla för amputationer och en framtid med fotsår.

Slutsats

Upplevelserna leder till en försämrad livskvalité utifrån flera olika aspekter. Sjuksköterskan behöver visa empati och stödja patienten. Undervisning för patienterna kan vara en

förebyggande faktor. Det kan även främja läkandet.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 5

Diabetes ... 5

Fotsår ... 5

Omvårdnad och egenvård ... 6

Problemformulering ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 7 Sökstrategi ... 7 Urval ... 8 Granskning ... 8 Analys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 8 RESULTAT ... 9

Förändringar i livskvalitet och vardag ... 9

Stöd från familjen ... 9

Social begränsning ... 9

Upplevelse av smärta ... 10

De olika upplevelserna vid smärtan ... 10

Smärta som påverkar vardagen ... 10

Rädsla och andra känslor ... 10

Rädslan ... 10

Negativa tankar ... 11

Känslor och psykiska problem ... 11

RESULTATSAMMANFATTNING ... 12

METODDISKUSSION ... 12

RESULTATDISKUSSION ... 15

Förändringar i livskvaliteten och vardagen ... 15

4

Rädslan och andra känslor ... 17

SLUTSATS ... 17

Klinisk nytta ... 18

Forskningsimplikationer ... 18 BILAGA I

5

BAKGRUND

Diabetes

Den kroniska sjukdomen diabetes uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller när kroppen inte kan på ett effektivt sätt använda sig av det insulin som

produceras. Blodsockret regleras av insulin som är ett hormon. Hyperglykemi är en

konsekvens av okontrollerad diabetes och kan med tiden leda till känselbortfall som kan göra att fotsår uppstår. De vanligaste formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (World Health Organization [WHO], 2018).

Mer än 170 miljoner människor i världen lider av diabetes och siffrorna kommer troligen fördubblas vid år 2030 (WHO, 2005). Prevalensen ökar i de medel- och låginkomstländerna (WHO, 2018). År 2016 låg prevalensen för diabetes i Sverige på 6,9% (WHO, 2016).

Genom livsstilsförändringar som bl.a. regelbunden fysisk aktivitet eller hälsosammare livsstil har man försökt minska förekomsten av diabetes typ 2 (Socialstyrelsen, 2015a). Det finns många olika orsaker till varför diabetes uppstår såsom övervikt eller fysisk inaktivitet. Det finns även andra faktorer som skapar senkomplikationer som rökning som kan orsaka förtida död eller hjärtinfarkt hos personer med diabetes. Andra komplikationer som kan uppstå till följd av diabetes, kan t.ex. vara att syn- och njurfunktionen påverkas negativt, samt att patientens livskvalitét försämras (Socialstyrelsen, 2018).

Fotsår

En av konsekvenserna av långvarig typ 2-diabetes är fotsår och såren är svårläkta samt smärtsamma. Infektioner kan förekomma (WHO, 2018). Diabetiska fotsår för 15% av diabetespatienterna mot amputationer (Armstrong, Lavery, Wrobel, Vileikyte, 2008). Komplikationen är ett väldigt vanligt problem runtom i världen och personer med diabetes bör årligen genomgå fotundersökningar (Socialstyrelsen, 2015b). Fotsår uppstår mest hos vuxna med typ 2 – diabetes (Boulton, Vileikyte, Ragnarson- Tennvall, & Apelqvist, 2005).

En orsak till fotsår kan vara hudskada eller trycksår. Det uppkommer även av neuropatin. Förekomsten av neuropatin kan vara sensorisk eller motorisk men även kombinerat och alla tre alternativ medför lika risk för sår (Frid & Annersten Gershater, 2016; Socialstyrelsen, 2018). Sannolikheten för ytterligare fotsår är mycket hög hos patienter med diabetes som redan drabbats av fotsår (Crawford, Inkster, Kleinen, & Fahey, 2007) och risken för

6

återkommande fotsår inom ett år är 25 - 80% (Lavery et al., 2007; Jeffcoate & Harding, 2003).

Studier visar att patienter med fotsår upplever större benägenhet till att drabbas av depression (Ismail, Winkley, Stahl, Chalder, & Edmonds, 2007). Att lida av diabetiska fotsår och i samband med det uppleva reducerad rörlighet är kopplat till depressiva symtom (Williams et al., 2010).

I Sverige varierar prevalensen av fotsår men i Sydsverige ligger punktprevalensen så högt som 8,3. I västvärlden är fotsår mer vanligt med stigande ålder men det är oklart om

prevalensen ökar bara på grund av åldern då det även kan handla om låg social position eller bristande tillgång till sjukvård. Även incidensen varierar på grund av till exempel behandling av diabetes eller olika rapporteringssystem (SBU, 2014c). Prevalensen av fotsår hos män är högre än hos kvinnor (Boulton et al., 2005).

Omvårdnad och egenvård

Vården för patienter med diabetes bör vara jämlik och patientfokuserad. Eftersom patienter med diabetes fattar viktiga beslut om sin sjukdom varje dag är patientutbildningar i egenvård en viktig funktion (Socialstyrelsen, 2015). Besluten kan vara små som stora och påverkar patienternas sjukdom. Patientutbildningarna handlar om att påverka och medverka i sin egenvård samt behandling (SBU, 2009). Patienter med diabetes bör årligen genomgå fotundersökningar för att i god tid kunna upptäcka och förhindra eventuella fotsår

(Socialstyrelsen, 2015). Enligt Dorotea Orems egenvårdsteori, Self-Care Deficit Nursing Theory (1985) är sjuksköterskans uppgift att stötta och undervisa patienterna i egenvård. Det ska med hänsyn till patientens livssituation ges hjälp och stöd och det är viktigt att skapa en trivsam miljö för patienten (Orem 1985).

Patientens förmåga att utföra egenvård ligger i fokus och sjuksköterskan bör anpassa omvårdnaden så den främjar patientens hälsa. Egenvården innebär aktiviteter med mål som människan utför självständigt. Det kan vara för människan själv eller för andra människor. Målen är utveckling, hälsa och att säkerställa mänsklig funktion (Renpenning, & Taylor, 2003).

7

Problemformulering

En allvarlig samt vanlig komplikation till diabetes, som ökar hastigt globalt och även i Sverige, är fotsår. Fotsår kan i många fall leda till amputationer. Enligt forskning bidrar diabetiska fotsår till en förändrad livsstil hos patienterna. Förändringarna gäller kroppsliga förändringar men även sociala, psykiska och ekonomiska förändringar. Sårläkningsprocessen är lång och påverkar patienterna och begränsar dem i vardagen. Patientutbildningar och förebyggande åtgärder är viktiga faktorer patienten bör vara informerad om. För att kunna ge en optimal omvårdnad krävs en förståelse av sjuksköterskan så bemötandet samt

behandlingen av patienterna utgår utifrån behov och erfarenheter. För att möjliggöra bättre omvårdnad behövs beskrivningar av patienternas upplevelser som ökar förståelsen och kunskapen hos sjuksköterskan.

SYFTE

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetiska fotsår.

METOD

En litteraturstudie med systematiska sökning gjordes. Det innebär att kritiskt granska och sammanställa tidigare litteraturstudier som besvarar syftet (Kristensson, 2014).

Sökstrategi

De sökord som användes är “diabetic foot” OR “foot ulcer” och life experience. Närliggande begrepp var även sökord då det visar fler träffar. De var “quality of life”, Perception,

Attitude, emotion* och ulcer. Databaserna som användes var Cinahl och Medline. De

databaserna användes för att få studier relevanta till forskning inom området omvårdnad och sökorden var detsamma i båda databaser. Genom det booleska ordet AND och OR

preciserades sökningarna till de mest relevanta studierna för litteratursammanställningen. Booleska ord innebär ord som kombinerar söktermer på olika sätt (Willman, Stoltz och Bathsevani, 2011). Se Sökmatris, Bilaga 1.

Inklusionskriterier var alla studier som svarade på syftet och ålder spelade ingen roll. Studier där patienter led av diabetes och har genom åren haft eller har fotsår under studiens gång var även inkluderade. Limiteringar var studier publicerade mellan 1998 - 2018. “Peer reviewed” användes bara i Cinahl då det inte var tillgängligt i Medline och språket begränsades till engelska i båda databaserna. Både kvalitativa och kvantitativa studier var inkluderade.

8

Exklusionskriterier var de studier som mäter vad livskvalité är, eftersom det inte ansågs svara på syftet.

Urval

Urvalet genomfördes enligt Kristenssons trestegsurval (Kristensson, 2014).

Under urvalsteg 1 lästes titlarna. De studier där titlarna ansågs vara relevanta för syftet valdes. I databasen Cinahl valdes 85 studier och i Medline valdes 80 studier. Under steg 2 lästes abstrakten på studierna. Efter det lästes sammanlagt 38 studier i fulltext och 11 studier svarade mot syftet. Se sökmatris, Bilaga 1. De resterande studierna kvalitetsgranskades och efter det valdes nio studier som inkluderas i litteraturstudien.

Granskning

En kritisk granskning gjordes och studier kunde sorteras i låg, medelhög och hög kvalitet. För granskningen användes Statens beredning för medicinsk och social utvärderings

granskningsmallar för kvalitetsgranskning (SBU, 2014). Studier med hög kvalitet återstod och ingår i studien. Innan kvalitetsgranskningen var 11 studier valda. Efter kvalitetsgranskning exkluderades två studier på grund av låg kvalité. Inkluderade studier sammanställdes i en Artikelmatris, se Bilaga 2.

Analys

Analysen genomfördes enligt Kristensson (2014) integrerad analysmetod. Inkluderade studier lästes noggrant flertal gånger där även resultatet lästes fler gånger. Delar som ansågs besvara litteraturstudiens syfte markerades och skrevs ner. För att göra det enklare gjordes en tabell där likheter från varje studie skrevs ner. Likheter identifierades och kategorier bildades efter upprepade analyser av innehåll och likheter. Till sist sammanställdes resultatet som

identifierades i de kategorierna som bildades.

Forskningsetiska överväganden

Ett formellt etiskt tillstånd krävs för att vara tillåten att genomföra en studie. Globalt gäller Helsingforsdeklarationen. Det innebär att patientens hälsa, välbefinnande och rättigheter skyddas (Helsingforsdeklarationen, 2018). Innebörden av forskningsetik är att ansvar tas för personer som deltar i en forskning samt att säkerställa att de behandlas med respekt. Det gäller deltagarnas välbefinnande och handlar även om att den insamlade informationen hanteras korrekt (Kristensson, 2014). Av de nio studier som inkluderas var åtta godkända av

9

en etisk kommitté. I studien där etiskt godkännande inte fanns, hade deltagarna blivit

informerade om vad som kommer ske och även efter det givit sitt samtycke att vara med. Det fanns risker vid översättningen av studierna. Därför gjordes översättningen med stor

noggrannhet med hjälp av en svensk – engelsk ordbok. Litteraturstudien har skrivits objektivt och studierna har presenterats utan påverkan av egna åsikter.

RESULTAT

Resultatet baseras på nio vetenskapliga studier. Vid analys av studierna framkom tre kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna benämns som: Förändringar i livskvalitet och vardag, Upplevelse av smärta och Rädsla och andra känslor.

Förändringar i livskvalitet och vardag

Stöd från familjen

Patienterna beskrev upplevelsen av att vara beroende av hjälp och att inte kunna utföra dagliga aktiviteter självständigt. De dagliga aktiviteterna kunde bl.a. innebära personlig hygien eller hushållsarbete (Bradbury & Price, 2011; Kinmond, McGee, Gough, & Ashford, 2003). Därför fick patienterna hjälp från familjemedlemmar för att klara av sina vardagliga aktiviteter. Det ledde till att patienterna till slut kände sig som en börda för familjemedlemmar och fick svårare att utföra sina sysslor själva. En del patienter beskrev att stödet från

familjemedlemmar gjorde så de kämpade medan en del patienter beskrev att de kände att de hade blivit en börda för familjemedlemmar som hjälpte dem i vardagen (Bradbury & Price, 2011).

Social begränsning

Patienter med fotsår upplevde att de blev avgränsade i det sociala livet eftersom de inte kunde njuta av det som de njutit av tidigare. De upplevde sig vara mer begränsade då de t.ex. inte kunde fullborda sina drömmar eller utföra de aktiviteter de innan fotsåren njöt av att utföra. De kunde heller inte utföra samma jobb och arbetsuppgifter som tidigare (Goodridge et al., 2006). Patienter beskrev att de inte kunde utföra aktiviteter med t.ex. sina barnbarn på grund av såren. Patienter var exempelvis inte förmögna till att spela fotboll med familjen. Det upplevdes påverka patienternas förhållanden vilket ledde till social isolering (Kinmond et al., 2003). Patienterna upplevde även reducerad rörlighet som ledde till den fysiska isoleringen. Patienter med fotsår upplevde sämre livskvalité och kunde lättare drabbas av depression och därmed ha ökad suicidrisk (Hoban et al., 2015; Beattie et al, 2014; Bradbury & Price., 2011; Ribu et al., 2006).

10

Upplevelse av smärta

De olika upplevelserna vid smärtan

Patienter upplevde att fotsår och smärtan kontrollerade deras liv, vilket ledde till negativa tankar (Bradbury & Price, 2011). Patienter med fotsår upplevde sämre livskvalitét bl.a. på grund av smärtan (Ribu et al., 2006). Det framkom även att smärtor som upplevdes var olika. Skarp, kontinuerlig eller intermittent var tre olika smärtor som upplevdes. Smärtan upplevdes på olika sätt och andra faktorer påverkade nivån av smärta. Exempelvis vid ombyten av kläder eller skor samt vid omläggning av sår var två av faktorerna. Om sjuksköterskan var hårdhänt upplevde patienterna att nivån av smärtan ökade (Bradbury & Price, 2011). Patienter hade felaktig eller otillräcklig kunskap om fotsår, som skiljde sig från det som blivit

vetenskapligt bevisat. Det ledde till att patienterna skulle kunna påverka smärtan samt fotsåret i sig men tro att de agerar samt har rätt (Gale et al., 2008).

Smärta som påverkar vardagen

Smärtan som patienterna upplevde påverkade bl.a. deras fysiska aktivitet, som reducerades (Andersen et al., 2017). Patienter beskrev att de skulle vara glada om smärtan försvann, även om det bara varade i några få timmar. Patienter upplevde även att smärtlindringen inte var optimal. Patienter beskrev att de hellre hade amputerat benet för att bli av med smärtan de fick gå igenom och att den hade tagit över deras liv (Bradbury & Price, 2011). Patienter beskrev smärtan som påverkade deras tid med familj och vänner, deras dagliga aktiviteter samt deras psykiska hälsa (Kinmond et al., 2003; Ribu., 2006; Goodridge et al., 2006). Smärtan patienterna upplevde påverkade även deras rörelseförmåga och mobilitet. Immobilliteten ledde till att patienter kände sig mindre självständiga. Sömnproblem samt aptitlöshet orsakades även av smärtan. Det för livskvaliteten mot en negativ riktning. Många patienter beskrev att de alltid upplevde smärta när de stod eller gick (Ribu et al., 2006).

Rädsla och andra känslor

Rädslan

En stark rädsla för framtida amputationer fanns hos patienter med fotsår. Patienter beskrev att de får leva med att aldrig veta om de ska förlora sina fötter eller tår och att känslan är som en emotionell berg- och dalbana (Andersen et al., 2017). Även rädslan av att bli socialt isolerad eller rädslan att vara en börda för andra framkom. Det, samtidigt som patienterna försökte leva sina vanliga liv med sina vardagssysslor under tiden deras fotsår läkte. Rädslan ledde

11

oftast till att patienterna uppträdde olämpligt t.ex. vid hantering av sina sår vilket kan leda till fler komplikationer (Gale et al., 2008; Andersen et al., 2017; Beattie et al., 2014).

Negativa tankar

Fotsåren upplevdes vara associerad med negativa tankar och livsstil såsom rädsla, depression, låg självkänsla och ilska. De negativa tankarna ansågs vara en risk för återkommande av fotsår då de negativa tankarna kunde leda till felaktig hantering av fotsår. Många patienter beskrev att de förlorat kontrollen över sin sjukdom vilket ledde till oro och rädsla (Andersen et al., 2017; Beattie et al., 2014). Om patienter uppfattade att de inte hade kontroll över sin sjukdom upplevde de mer negativa känslor och var mindre benägna att hantera sjukdomen (Beattie et al., 2014). Patienterna beskrev oro eftersom de har ökad chans att utveckla ytterligare fotsår (Gale et al., 2008; Pedras et al., 2016). Även ångest samt depression framkom hos patienterna och de känslorna hör ihop med rädslan att fotsåren aldrig kommer läka och rädsla för vad framtiden med fotsår kommer innebära (Bradbury & Price, 2011).

Känslor och psykiska problem

Skuld, ilska och frustration var några känslor som upplevdes. Patienter kände sig misslyckade och de här känslorna hos patienter med diabetiska fotsår leder till att patienterna upplever ytterligare psykiska problem (Andersen et al., 2017). Patienter upplevde ångest på grund av deras fysiska tillstånd och hur deras framtida hälsa skulle se ut. Patienterna var oroliga över om de skulle kunna ändra på sin livsstil igen (Pedras et al., 2016). Oron över framtiden gjorde att en del patienter hade svårigheter att planera ekonomi och aktiviteter med familjen. De känslorna kunde även utveckla nya fotsår (Beattie et al. 2014). Patienterna beskrev att de ofta kände sig gråtfärdiga och nere. De upplevde att deras liv ändrats avsevärt sedan de utvecklade fotsår (Beattie et al., 2014). Även smärtan hos patienterna bidrog till att de kände sig socialt isolerade (Kinmond et al., 2003). På grund av sambandet mellan fotsår och risk för

amputation visades ökad arbetslöshet bland patienterna (Hoban et al., 2015). Arbetslösheten hos patienterna minskade rörelse och sysselsättning och kunde leda till stress för patienterna (Goodridge et al. 2006; Kinmond et al., 2003). Att inte kunna arbeta upplevdes påverka patienterna både ekonomiskt och psykologiskt. Patienter beskrev även att de upplevde att de hade förlorat sitt liv (Kinmond et al., 2003).

12

RESULTATSAMMANFATTNING

Resultatet visade att patienternas liv ändrats avsevärt sedan de utvecklade sina fotsår. Patienterna upplevde att de blivit socialt isolerade, hade sömnproblem och aptitlöshet i samband med fotsåren. Arbetslösheten bland patienterna var stort och ledde till reducerad rörlighet. Den reducerade rörligheten, bl.a. i samband med arbetslösheten, gjorde att patienterna upplevde mer stress och fick problem, både ekonomiskt och psykologiskt. Patienterna kunde inte utföra aktiviteter som förr och hade svårt att umgås med

familjemedlemmar när det kom till att utföra vissa aktiviteter. Med fotsåren förekom smärta som upplevdes i olika grader och vid olika situationer såsom omläggning av sår eller vid ombyte. Patienterna hade ibland inte tillräcklig kunskap om fotsår vilket kunde riskera hanteringen av deras fotsår som även kunde skapa ytterligare komplikationer och smärta. Patienterna var oroliga över vad framtiden med fotsår skulle innebära och om de skulle amputera delar av foten eller inte.

METODDISKUSSION

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetiska fotsår. Utifrån det valdes relevanta sökord och sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Medline. Att använda andra sökord skulle kunna ha medfört ytterligare information och det kunde ha minskat eller ökat träffarna samt ändrat resultatet. Sökorden som valdes var ”diabetic foot” OR ”foot ulcer” och life experience. De här orden ansågs mest relevanta då syftet med studien var att beskriva upplevelser av diabetiska fotsår. Synonymer till orden användes då det gav bredare resultat, olika perspektiv och fler träffar. Begreppen som användes är inte direkta synonymer. Begreppen ansågs ändå vara relaterade till syftet då till exempel begreppet attitude är något som kan ändra hur patienten upplever sin sjukdom. Begreppet perception används då patienterna uppfattar sin sjukdom på olika sätt som kan påverka deras upplevelser. På sådana sätt är begreppen kopplade till syftet med

litteraturstudien. Booleska orden AND och OR används och kombineras sökord med

varandra. Ordet AND används för att göra sökningen bredare och OR används för att söka på synonymer eller närliggande begrepp (Kristensson, 2014). Det kunde bidragit till irrelevanta studier samtidigt som det gav en bredare sökning.

Inkluderade studier var från flera olika länder: en från Danmark, en från Norge, tre från Storbritannien, en från England, en från Portugal och två från Kanada. Det kan stärka litteraturstudien att studierna är utförda i olika länder eftersom det belyser olika perspektiv och synvinklar som ändå är relaterade till varandra.

13

Eftersom syftet var att beskriva patienters upplevelser fick kvalitativa studier vara inkluderade eftersom de undersöker fenomenet på djupet medan kvantitativa studier kvantifierar och undersöker fenomen som mäts exakt samt att dess data är kontrollerad och omfattande (Polit & Beck, 2017). Att inkludera både kvalitativa samt kvantitativa studier anses stärka studiens trovärdighet (Kristensson, 2014). De kvalitativa studierna visade patientens upplevelser medan de kvantitativa studierna gav mätning samt beskrivning. Av de nio inkluderade studierna är sex stycken kvalitativa och tre stycken kvantitativa.

Det fokuserades på de studier som ansågs svara på studiens syfte. Flera studier som valdes i Cinahl fanns med i databasen Medline. Databasen som gav flest relevanta studier var Cinahl vilket kan bero på att databasen är specialiserad på omvårdnadsforskning vilket ökar

trovärdigheten i studien. Att sökningarna inte utfördes i fler databaser som kan vara en svaghet. Många studier inkluderade patienters upplevelser om mental ohälsa vid fotsår och databasen PsycINFO kunde ha medfört ytterligare information om det. Resultatet kunde ha sett annorlunda ut och en stor kategori kunde ha varit den mentala ohälsan hos patienter med diabetiska fotsår. Användning av den databasen kunde ha ökat trovärdigheten i

litteraturstudiens resultat.

Sökningarna avgränsades. En avgränsning var på årtal då sjukvården är under ständig utveckling och studierna fick vara publicerade mellan år 1998 – 2018. Ett lägre tidsspann kunde ha lett till färre studier. Tidsspannet 20 år är brett och kan vara en svaghet. För att få mer aktuella studier skulle ett kortare tidsspann behövas vilket kunde ha lett till ej tillräckligt många studier. Det lades ner mycket tid vid sökningen vilket enligt Kristensson (2014) stärker litteraturstudien.

Studierna var även limiterade till peer reviewed vilket förhöjer pålitligheten då studierna var vetenskapligt granskade (Forsberg & Wengström, 2016). Alla titlar lästes vilket gav en

översikt över vilka studier som var relevanta. Därefter sorterades studierna upp och abstrakten lästes. Det här gav en översikt över vilka studier som kunde vara inkluderade i resultatet. En risk att relevanta studier inte är inkluderade finns då titlarna kunde ha presenterat innehållet av studierna på ett dåligt sätt. Här kunde många relevanta studier förlorats då det var viktigt att något i titeln lockade samt att det fanns något ord som var kopplat till syftet. Två studier exkluderades efter kvalitetsgranskning vilket innebär att de svarat på syftet men haft låg kvalitet. De två studierna valdes bort på grund av den låga kvaliteten samt för att det saknades information som ansågs vara viktig för litteraturstudiens trovärdighet. Studierna kan även ha innehållit resultat som var bra för litteraturstudiens resultat.

14

Inklusion- och exklusionskriterier användes, vilket ökar chansen för resultat som besvarar syftet (Kristensson, 2014). Inkluderade studier var de studier som besvarade syftet, studier där patienterna led av diabetes och studier där patienterna antingen haft eller har fotsår.

Exkluderade studier blev de som förklarade vad livskvaliteten hos patienterna var och inte hur deras livskvalitén påverkades. Inkluderade studier blev totalt nio stycken. Studierna belyser flera olika perspektiv.

Inkluderade studier har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsmallar från SBU (2014) och kvaliteten på inkluderade studier var medelhög eller hög. Det kan öka trovärdigheten i studien. Det kunde stärkt validiteten i litteraturstudien om granskningen av studierna hade genomförts separat av två eller flera personer eftersom det sedan kunde jämförts samt diskuterats.

Två studiers syfte, artikel 3 och artikel 9 (Se Artikelmatris, Bilaga 2) stämmer inte överens med syftet med litteraturstudien. Studierna inkluderades ändå. Titlarna var det som gjorde att de studierna valdes i urvalsteg 1 då ena studiens titel var ” Diabetic foot ulcer pain: The hidden burden” och andra var ” The prevalence and occurrence of diabetic foot ulcer pain and its impact on health-related quality of life”. Studiernas syfte lästes i urvalssteg 2 och beslutet att behålla samt inkludera studierna i litteraturstudien togs då syftet med artikel 3 (Se

Artikelmatris, Bilaga 2) var ”att beskriva prevalensen och förekomsten av smärta i diabetiska fotsår (DFU) och effekten av DFU-smärta på hälsorelaterad livskvalitet…”. Att studiens syfte var att beskriva effekten av smärta och dess påverkande på livskvaliteten gjorde att den

inkluderades. Syftet med artikel 9 (Se Artikelmatris, Bilaga 2) var ”att undersöka effekten av specifik DFU-smärta på livskvaliteten ur patientens perspektiv.” Studien beskrev patienters upplevelser av smärtan vid fotsår och syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetiska fotsår. Därför är smärta en upplevelse som patienter med diabetiska fotsår upplever. Det kan vara en svaghet att de två studierna riktade sig mot smärta men smärta var något patienter upplevde även i andra studier, därför kan det även ses som en styrka att resultaten stämmer med varandra.

En svaghet i studien kan vara att bara en person fick läsa studierna. Om det hade varit två eller flera kunde det ha resulterat i olika perspektiv och synvinklar. Det skulle vara positivt då det kunde varit så att en person uppfattat fel eller hade andra åsikter som hade skapat

samtalsämnen och diskussion. Det kan även vara en styrka då det inte behövdes kompromiss eller överenskommelser för att komma fram till ett resultat. Kompromiss eller

15

överenskommelser kunde ha lett till förvrängning av resultat. En svaghet kan vara att det aldrig blir helt objektivt då man alltid påverkas. Författaren har varit medveten om det och försökt vara objektiv hela vägen.

Alla inkluderade studier var skrivna på engelska avgränsning eftersom engelska är ett centralt språk. Studierna översattes till svenska med en svensk-engelsk ordbok med stor noggrannhet, vilket kan ha minimerat feltolkningar. Det fanns medvetenhet om att eventuella feltolkningar kunde ske och feltolkningarna kan påverka studiens resultat då resultatet inte blir detsamma som originalstudien och det kan vara en svaghet i litteraturstudien.

I de flesta granskade studierna var det fler män än kvinnor som deltog. Det fanns studier där könsfördelningen var jämn. Att könsfördelningen är ojämn kan medföra risk för felaktiga slutsatser. Enligt Polit & Beck (2012) ska urvalsgruppen vara representativ för populationen för att resultatet ska vara generaliserbart. Det kan vara så att resultatet av studier där fler män än kvinnor deltar generaliseras mer mot män.

En styrka är att majoriteten av inkluderade studier blivit etiskt godkända vilket enligt Vetenskapsrådet (2002) innebär bl.a. att de deltagande har information om forskningen, de ska ha givit samtycke och godkännande om att delta och de har rätt att avbryta deltagandet.

RESULTATDISKUSSION

Tre huvudkategorier identifierades i resultatet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår och diskussionen utgår från studiens resultat. Patienterna påverkas negativt på ett psykiskt, fysiskt och socialt sätt.

Förändringar i livskvaliteten och vardagen

Patienter hanterade sina situationer på olika sätt. Vissa fick hjälp av familjemedlemmar i vardagen vilket kunde upplevas på olika sätt. Det anses därför viktigt att det ställs frågor om stöd och hjälp av sjuksköterskan så patienter kan få individanpassade råd.

I resultatet beskrevs många upplevelser om social isolering orsakad av bl.a. reducerad rörlighet. Den minskade rörligheten ledde t.ex. till att patienter inte kunde utföra aktiviteter med familjemedlemmar såsom spela fotboll vilket leder till att patienterna upplever minskad livskvalitet. Det upplevdes att patienterna med fotsår i sin helhet upplevde lägre livskvalitét än patienter vars fotsår var läkande vilket även bekräftas av Lindholm (2012). Livskvaliteten hos patienter med fotsår skattas lägre av patienterna själva, än patienter med läkta sår. Genom

16

att uppmärksamma patienternas livskvalitét kan man förebygga risken att patienterna drabbas av ytterligare komplikationer såsom depression eller amputationer. Genom att ha kunskap om patienternas rädsla och smärta samt fysisk inaktivitet kan man påverka deras livskvalitet och skapa en lugnare tillvaro hos de här personerna.

Upplevelse av smärta

Resultatet visar att fotsåren hos patienterna innebär att de behöver leva med smärta vilket påverkar patienternas välbefinnande negativt. Upplevelsen av smärtan skiljde sig hos

patienterna och kunde vara kontinuerlig eller intermittent och uppkom bl.a. vid omläggningar. Patienter upplevde även att smärtlindringen inte var effektiv. Orems omvårdnadsteori

beskriver att sjuksköterskan ska med hänsyn till patienternas livssituation ge hjälp och stöd (Svensk Sjuksköterskeförening, 2008).

Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar på varje patient när det kommer till smärta då patienter upplever olika sorters smärta. Genom att lyssna på varje patient kan behov samt adekvat smärtlindring väljas. Möjligheter till att öka patienternas välbefinnande genom att t.ex. lindra smärtan bör skapas och för det krävs kunskap om effektiv smärtlindring hos sjuksköterskor samt vårdpersonal. Det är viktigt att sjuksköterskan kompenserar bristen på egenvårdsförmågan som finns hos patienten och möjliggöra utvecklingen av det.

Sjuksköterskan kan genom att handleda, ge psykologisk och fysiskt stöd, skapa miljö som är främjande för utveckling samt undervisa för att stödja patienter i egenvården. Sjuksköterskan bör besitta kunskap. Att främja normal funktion, hälsa, välbefinnande samt utveckling är målen med omvårdnaden.

Det är även viktigt att motivera patienterna och enligt Efraimsson, Fossum, Ehrenberg, Larsson, & Klang (2012) behövs utbildning och kommunikationsträning för att locka fram patienternas motivation. På grund av att Sverige är ett multikulturellt land kan det ses som en stor utmaning för sjuksköterskan när det gäller information och undervisning. Det bekräftas även av Rogers (1997) som beskriver att utmaning inom vården skapas vid en ökande mångkulturell befolkning. Kommunikationen kan även handla om kroppsspråk (Fossum, 2013). Enligt Nilsson och Waldermansson (2016) kan det vara viktigt för kommunikationen arr lyssna aktivt och vara närvarande. Sjuksköterskan bör observera, fokusera och visa

intresse i möte med patienter. Författaren anser att hänsyn till utbildningsnivå, bakgrund samt socioekonomiska faktorer hos patienterna är ett viktigt ansvar för sjuksköterskan.

17

Smärtan som upplevdes bidrog till lidande. Om smärtan minskar, kan lidandet minska. Det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår varför, samt hur smärtan uppkommer och hur den smärtan bör behandlas vilket kan i sin tur leda till patientens välbefinnande. Det är även viktigt att förstå lidandet som leder till social isolering och minskad social förmåga vilket i sin tur kan leda till förändrad och låg självkänsla hos patienterna (Eriksson, 2015).

Rädslan och andra känslor

Patienter med fotsår behövde anpassa sig till nya och förändrade livsstilar. De upplevde rädsla för vad som skulle ske med fotsåren i framtiden vilket ledde till oro, ångest och i sin tur isolering. Ferrel och Coyle (2008) beskriver att isolering och reducerad rörlighet kan vara några faktorer som bidrar till lidandet. Patienterna upplevde att deras fysiska aktivitet reducerats och de beskrev oro inför deras framtida hälsa. Det är därför viktigt att

sjuksköterskan motiverar och stöttar patienterna till förändring. Det kan till exempel vara genom hälsofrämjande samtal och tips och råd (Antonsson, 2017).

Depression var något som en del patienter drabbades av på grund av fotsåren och fotsårens komplikationer. Ett sätt att lindra patienternas lidande och bl.a. depression och ångest som är relaterade till fotsåren är att förebygga förekomsten av fotsår. Det här kan ske genom

patientutbildningar och rätt egenvård som patienten blivit tillräckligt informerad om (Socialstyrelsen, 2017). Sjuksköterskan bör undervisa patienterna i egenvård och ska med hänsyn till patientens livssituation ge hjälp och stöd (Svensk Sjuksköterskeförening, 2008). Sjuksköterskan bör även anpassa omvårdnaden så den främjar patienternas förmåga till egenvård.

Patienter beskrev rädslan om att utveckla ytterligare fotsår. Höga kostnader förekommer för sjukvården vid diabetes och dess komplikationer och 15 – 25% av resurserna i

höginkomstländer läggs på behandling av fotkomplikationer vid diabetes (WHO, 2005). Fotsår är även den mest kostsamma komplikationen av de komplikationer som finns vid diabetes (Alavi et al., 2013). Även Stockl, Vanderplas, Tafesse, & Chang (2004) beskriver att en stark motiverande faktor till att förebygga diabetiska fotsår är de höga kostnaderna.

SLUTSATS

Patienterna har olika upplevelser som framkom var bl.a. smärta från fotsår, depression och depressiva symtom, oro och rädsla för amputation, isolering samt begränsningar i vardagen. Det leder till att patienterna upplever en försämrad livskvalité i bl.a. sociala, ekonomiska,

18

fysiska samt psykologiska aspekter. Att visa empati och stödja patienten, ha en helhetssyn på patienten, och att utifrån patientens upplevelser lindra lidandet är några viktiga

ansvarsområden hos sjuksköterskan. I resultatet framkom det även att patienterna ofta saknar kunskap om sina sår. Här har sjuksköterskan en viktig roll och bör informera samt undervisa patienterna om hur de bäst kan hantera sina sår. Undervisningen kan även vara en

förebyggande faktor och det kan främja läkandet.

Klinisk nytta

Diabetes samt fotsår är sjukdomar som medför flera olika komplikationer och ökar risken för suicidrisk. Patienternas upplevelser som beskrivits i litteraturstudien kan implementeras inom verksamheten. Därför kan kan sjuksköterskor ha samtal med patienterna, undervisa och informera patienterna och motivera de till förändring. Information för patienterna bör vara lättillgänglig för patienter i behov, vilket sjuksköterskan kan se till med. Informationen kan vara på olika språk med flera bilder. Det kan underlätta förståelsen hos patienterna och kan hjälpa patienterna om de t.ex. har svårt med det svenska språket.

Forskningsimplikationer

Flera patienter beskrev att de upplevde extra mycket smärta och att smärtlindringen inte var optimal. Därför behövs vidare forskning för att upptäcka adekvat smärtlindring för

patienterna. Det behövs även mer forskning i förebyggande syfte på grund av exempelvis de höga kostnaderna och patienters mentala hälsa. Även forskning kring uppkomsten av diabetes typ 2 kan gynna höga kostnaderna.

19

REFERENSER

Alavi, A., Sibbald, R.G., Mayer, D., Goodman, L., Botros, M., Armstrong, D.G., … Kirsner, R.S. (2014). Diabetic foot ulcers: Part I. Pathophysiology and prevention. Journal of the American Academy of Dermatology, 70(1), 19- 20. https://doi.org/10.1016/j.jaad.2013.06.005 Andersen, L.S., Pedersen, M., & Steffen, V. (2017). Illness, Normality, and

Self-management: Diabetic Foot Ulcers and the Logic of Choice. EWMA Journal, 17(1), 23–30. Antonsson, S. (2017). Kostråd vid övervikt och fetma. Hämtad 2019-01-01, från:

Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4644

Armstrong, D.G., Lavery, L.A., Wrobel, J.S., & Vileikyte, L. (2008). Quality of life in healing diabetic wounds: does the end justify the means? The Journal of Foot and Ankle Surgery: Official Publication of the American College of Foot and Ankle Surgeons, 47(4), 278–282. https://doi.org/10.1053/j.jfas.2008.02.015

Beattie, A. M., Campbell, R., & Vedhara, K. (2014). ”What ever I do it’s a lost cause.” The emotional and behavioural experiences of individuals who are ulcer free living with the threat of developing further diabetic foot ulcers: a qualitative interview study. Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 17(3), 429–439. https://doi.org/10.1111/j.1369-7625.2012.00768.x

Bradbury, S. E., & E Price, P. (2011). Diabetic foot ulcer pain: The hidden burden (Part two). EWMA Journal, 11(2), 25–37.

Boulton AJM, Vileikyte L, Ragnarson- Tennvall G, Apelqvist J. (2005). The global burden of diabetic foot disease. Lancet Lond Engl, 366(9498):1719–24.

Crawford, F., Inkster. M., Kleijnen, J., Fahey, T. (2007). Predicting foot ulcers in patients with diabetes: a systematic review and meta-analysis. QJM, 100(2): 65–86.

Efraimsson, E.Ö., Fossum, B., Ehrenberg, A., Larsson, K., & Klang, B. (2012). Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurse-led chronic obstructive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing, 68(4), 767–782. https://doi/10.1111/j.1365- 2648.2011.05766.x

20

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Ferrell, B. R., & Coyle, N. (2008). The Nature of Suffering and the Goals of Nursing. Oncology Nursing Forum, 35(2), 241–247. https://doi/10.1188/08.onf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.

Fossum, B. (2013). Framgångsrika kommunikationsmodeller. I F. Bjöörn (Red.), Kommunikation: samtal och bemötande i vården (s.199-220). Lund: Studentlitteratur. Frid, A. & Annersten Gershater, M. (2016). Diabetes mellitus. I Ekwall & Jansson (Red.), Omvårdnad och medicin (s.337 - 352). Lund: Studentlitteratur.

Gale L, Vedhara K, Searle A, Kemple T, Campbell R. (2008). Patients’ perspectives on foot complications in type 2 diabetes: a qualitative study. British Journal of General Practice, 58(553), 555–563. https://doi.org/10.3399/bjgp08X319657

Goodridge D, Trepman E, Sloan J, Guse L, Strain LA, McIntyre J, & Embil JM. (2006). Quality of life of adults with unhealed and healed diabetic foot ulcers. Foot & Ankle International, 27(4), 274–280.

Hoban, C., Sareen, J., Henriksen, C. A., Kuzyk, L., Embil, J. M., & Trepman, E. (2015). Mental health issues associated with foot complications of diabetes mellitus. Foot And Ankle Surgery: Official Journal Of The European Society Of Foot And Ankle Surgeons, 21(1), 49– 55. https://doi.org/10.1016/j.fas.2014.09.007

Ismail K, Winkley K, Stahl D, Chalder T, Edmonds M. (2007). A cohort study of people with diabetes and their first foot ulcer: the role of depression on mortality. Diabetes Care,

30:1473–9.

Jeffcoate W, Harding K. (2003). Diabetic foot ulcers. The Lancet, 361, 1545–1551.

Kinmond K, McGee P, Gough S, & Ashford R. (2003). ”Loss of self”: a psychosocial study of the quality of life of adults with diabetic foot ulceration. J TISSUE VIABILITY 2003 Apr;13(2):80]. Journal of Tissue Viability, 13(1), 6–10.

21

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lavery, L. A., Higgins, K. R., Lanctot, D. R., Constantinides, G. P., Zamorano, R. G.,

Athanasiou, K.., … Agrawal, C. M. (2007). Preventing diabetic foot ulcer recurrence in high- risk patients: use of temperature monitoring as self- assessment tool. Diabetes Care, 30(1), 14- 20. https://doi.org/10.2337/dc06-1600

Lindholm, C. (2012). Sår (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B. & Waldemarson, A. (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Orem, D. E. (1985). Nursing: concepts of practice. New York: McGraw-Hill.

Pedras, S., Carvalho, R., & Pereira, M. G. (2016). Predictors of quality of life in patients with diabetic foot ulcer: The role of anxiety, depression, and functionality. Journal Of Health Psychology, 23(11), 1488–1498. https://doi.org/10.1177/1359105316656769

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9.ed.) Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Renpenning, K. M., & Taylor, S. G. (2003). Self-care theory in nursing: selected papers of Dorothea Orem. New York: Springer Pub.

Ribu, L., Rustøen, T., Birkeland, K., Hanestad, B. R., Paul, S. M., & Miaskowski, C. (2006). The prevalence and occurrence of diabetic foot ulcer pain and its impact on health-related quality of life. The Journal Of Pain: Official Journal Of The American Pain Society, 7(4), 290–299.

Rogers, A. C. (1997). Vulnerability, health and health care. Journal of Advanced Nursing, 26(1), 65-72. doi:10,1046/j.13652648.1997.1997026065.x

22

Socialstyrelsen (2015a). Folkhälsorapport 2015. [Broschyr]. Hämtad från:

http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Folkhalsoarbete/Halsa%20Stockholm/Folkhalsorapport_2015. pdf

Socialstyrelsen (2015b). Diabetesvård: Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. [Broschyr]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19687/2015-2-1.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20633/2017-5-31.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer och utvärderingar. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014a). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad från:

https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid-466415-dt-content-rid-4058095_1/courses/78065-20181-inst7000/Granskningsmall%20kvalitativa%20studier.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Hämtad från:

https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid-466420-dt- content-rid-4058085_1/courses/78065-20181-inst7000/Granskningsmall%20RCT%20studier.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014c). Svårläkta sår hos äldre: Prevention och behandling [Broschyr]. Hämtad från:

https://www.sbu.se/contentassets/198b277c682b437dbaa4111b5439c020/svarlakta_sar_aldre _2014.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2009). Patientutbildning vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU-rapport nr 195. ISBN 978-91-85413-30-0.

Stockl K., Vanderplas A., Tafesse E. & Chang E. (2004) Costs of lower-extremity ulcers among patients with diabetes. Diabetes Care 27(9), 2129 -34.

23

Svensk Sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. [Broschyr]. Hämtad från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, L.H., Rutter, C.M., Katon, W.J., Reiber, G.E., Ciechanowski, P., Heckbert, S.R., Lin, E.H., Ludman, E.J., Oliver, M.M., Young, B.A., & Von Korff, M. (2010). Depression and incident diabetic foot ulcers: a prospective cohort study. American Journal of Medicine 123(8), 748–754. https://doi.org/10.1016/j.amjmed.2010.01.023

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Helsingforsdeklarationen. (2018). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-12-11 från: https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

World Health Organization. (2018). Diabetes. Hämtad 2018-12-04 från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes

World Health Organization. (2016). Diabetes country profiles. Hämtad 2019-01-19 från: https://www.who.int/diabetes/country-profiles/swe_en.pdf

World Health Organization. (2005). World Diabetes Day: too many people are losing lower limbs unnecessarily to diabetes. Hämtad 2019-01-04 från:

24

BILAGA 1 – SÖKMATRIS

Databas Sökord Resultat Antal träffar Urval 1 Antal lästa titlar Urval 2 Antal lästa abstrakt Urval 3 Antal artiklar inkluderade Cinahl 2018-12-15 S1. MH “diabetic foot” OR “foot ulcer” Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 5723 Cinahl 2018-12-15 S2. life experience Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 48 171 Cinahl 2018-12-15 S3. MH “quality of life” Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 77 086 Cinahl 2018-12-15 S4. MH Perception Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 22 227 Cinahl 2018-12-15 S5. MH Attitude Limiters - Peer Reviewed; English 11 037

25 Language; Published Date: 1998-2018 Cinahl 2018-12-15 S6. emotion* Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 69 320 Cinahl 2018-12-15 S7. MH ulcer Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 1422 Cinahl 2018-12-15 S8. S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 205 361 Cinahl 2018-12-15 S9. S1 OR S7 Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 7024 Cinahl 2018-12-15 S10. S8 AND S9 Limiters - Peer Reviewed; English Language; Published Date: 1998-2018 239 239 85 8

26

Databas Sökord Resultat Antal träffar Urval 1 Antal lästa titlar Urval 2 Antal lästa abstrakt Urval 3 Antal artiklar inkluderade Medline 2018-12-15 S1. MH “diabetic foot” OR “foot ulcer” Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 6841 Medline 2018-12-15 S2. life experience Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 75 238 Medline 2018-12-15 S3. MH “quality of life” Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 135 103 Medline 2018-12-04 S4. MH Perception Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 21 043 Medline 2018-12-15 S5. MH Attitude Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 18 820 Medline 2018-12-15 S6. emotion* 146 576

27 Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 Medline 2018-12-15 S7. MH ulcer Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 3253 Medline 2018-12-15 S8. S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 357 877 Medline 2018-12-15 S9. S1 OR S7 Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 10 037 Medline 2018-12-15 S10. S8 AND S9 Limiters -English Language; Published Date: 1998-2018 265 265 80 1

BILAGA 2 – ARTIKELMATRIS

Artikel 1

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Andersen, L.S., Pedersen, M., & Steffen, V. (2017). Illness, Normality, and Self-management: Diabetic Foot Ulcres and the Logic of Choice. EWMA Journal, 17(1), 23-30.

Danmark

To show how the

perception of diabetes as a disease that can be

relatively easily controlled, has consequences for the diagnosis and treatment of foot ulcers.

Kvalitativ metod, baserad på data insamlad under en hälsoteknikbedömning. 16 intervjuer, i tre regioner i Danmark, som blev noggrannare analyserade i studien. Semistrukturerade intervju-handledningar fanns. 1 - 2 timmar. Exklusionskriterier var kognitiv försämring och mental instabilitet. Tio män och sex kvinnor mellan 37 - 79 år.

Amputation hos vissa. Vissa patienter hade även andra komplikationer.

Styrkor: Det ingår flera

exempel och perspektiv på patienters upplevelser.

Svagheter: Patienterna

lider även av andra komplikationer

Smärtan som upplevs påverkar patienternas fysiska aktiviteter som reduceras. Rädsla för framtida amputationer uppkom och patienterna beskrev att de var osäkra på om och när de skulle förlora sina tår/fötter och beskrev oron och rädslan som en emotionell berg- och dalbana. Rädslorna ledde till felaktig hantering av sår och situation. Patienter upplevde att de förlorat kontroll över sin situation.

2

Artikel 2

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Beattie, A. M., Campbell, R., & Vedhara, K. (2014). “What ever I do it’s a lost cause.” The emotional and

behavioural experiences of individuals who are ulcer free living with the threat of developing further diabetic foot ulcers: a qualiative interview study. Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 17(3), 429-439. https://doi.org/10.1111/j.1369-7625.2012.00768.x Storbritannien To examine the emotional and behavioural consequences of living with this heightened risk of re-ulceration.

Kvalitativ metod, Semistrukturerade

intervjuer.Tog plats i hem eller universitet. 15

personer bosatta i England. Bortfall: 7 personer. Historia av fotsår men sårfria under tiden.

Inklusionskriterier: typ 1/2 diabetes och historia av fotsår men vara sårfria under studien, engelskt modersmål.

Exklusionskriterier: mental ohälsa,

kommunikationssvårigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades,

kategoriserades.

Styrkor: Många djupa

och tydliga exempel och tydligt skrivet om

patienters upplevelser av att leva med diabetiska fotsår. Inklusions- och exklusionskriterier är tydligt beskrivna.

Svagheter: Patienterna

är sårfria under studien, vilket kan göra så

upplevelser inte beskrivs noggrant och rätt

eftersom de under tiden av studien inte lider av problemet.

Rädsla för amputation eller nya sår framkom. Patienter beskrev att deras liv förändrats avsevärt sedan de utvecklade fotsår. Patienterna beskrev att de kunde hantera såren felaktigt på grund av oron och rädslan. Patienterna upplevde att de förlorat kontroll vilket ledda till att de hade många negativa tankar och känslor vilket kan utveckla nya sår som de även var oroliga över.

3

Artikel 3

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Bradbury, S. E., & Price, P. (2011). Diabetic foot ulcer pain: The hidden burden (Part two). EWMA Journal, 11(2), 25-37. Storbritannien

To explore the effect of specific DFU pain on life quality from the patient’s perspective.

Kvalitativ metod,Tematisk analys. Tre patienter, 71 – 86 år. Identifierades hos en specialist på diabetiska fotsår. Individuella

semistrukturerade intervjuer hemma under 30 min.

Inklusionskriterier: vuxna patienter, erfarenheter av fotsårssmärta, samtycke. Exkluderade blev personer med kognitiv svikt.

Bortfall: 2 pers. Datan sammanfattades, klassificerades, och analyserades. Intervjuer spelades in och

transkriberades.

Styrkor: Resultatet blev

verifierat av patienterna, metoden är välbeskriven, tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Tydliga beskrivningar av patienter upplevelser av att leva med diabetiska fotsår.

Svagheter: Bara tre

deltagande patienter vilket kan göra resultatet

orättvist.

Patienterna upplevde att de var beroende av hjälp från familjemedlemmar. Patienter kände sig som en börda för

familjemedlemmar medan vissa patienter upplevde att det var stöden från de, som gjorde att de

kämpade. Olika sorters smärta upplevdes. Smärtlindringen upplevdes ej optimal. Ångest och depression framkom i samband med rädslan om framtiden med fotsår. Immobilitet, sömnproblem, samt isolering förekom även.

4

Artikel 4

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Gale, L., Vedhara, K., Searle, A., Kemple, T., & Campbell, R. (2008). Patient’s perspective on foot

complications in type 2 diabetes: a qualitative study. British Journal of General Practice. 58(553), 555-563. https://doi.org/10.3399/bjgp08X319657

England

To explore beliefs about diabetic foot complications and everydaay foot self-care practices among people with type 2 diabetes.

Kvalitativ metod. 18 vuxna diabetiker var inkluderade. De hade ingen kunskap eller erfarenhet om fotvård. Rekryterades från en primärvårdsklinik. Semistrukturerade ”face-to-face” intervjuer genomfördes i deltagarnas hem. 60– 90 min. Spelades in, transkriberades, kodades, kategoriserades, tematiserades. Styrkor: Intervjuer genomfördes ”face-to-face”. Svagheter: Inte så välbeskrivet resultat, på patienternas upplevelser. Patienterna har övertygelser om fotkomplikationer som skiljer sig från de som blivit medicinskt bevisat vilket har en negativ påverkan på patienternas

egenvårdsförmåga och kan leda till olämpliga beteenden vid

hantering av sår. Patienter beskrev att de var oroliga över att utveckla nya sår.

5

Artikel 5

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Goodridge, D., Trepman, E., Sloan, J., Guse, L., Strain, L.A., McIntyre, J., & Embil, J.M. (2006). Quality of life of adults with unhealed and healed diabetic foot ulcers. Foot & Ankle International, 27(4), 274-280.

https://doi/10.1177/107110070602700408

Kanada

Evaluated quality of life in patients with unhealed and healed diabetic foot ulcers.

Jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, Telefonintervjuer, utifrån från frågeformulär. 114 diabetespatienter, 45 år och äldre. Bortfall: 10 personer. Haft fotsår under senaste två åren. 57 patienter med oläkta sår, 47 med läkta sår. Inklusionskriterier: typ 2 – diabetes, engelskt modersmål. Exkluderade: andra komplikationer eller tillstånd. Styrkor: Tydliga inklusion- och exklusionskriterier, bra exklusionskriterie då patienter med andra komplikationer blev exkluderade; andra komplikationer kan ha påverkat livskvaliteten, jämförelser mellan två grupper sker, tydligt presenterat data.

Svagheter: Intervjuer

sker över telefon vilket kan vara negativt eftersom man inte får en ”face-to-face” upplevelse med patienten.

Patienter upplevde att de inte kunde fullborda drömmar eller utföra de aktiviteter de brukade ha. Arbetslöshet förekom. Även reducerad rörlighet hos patienterna. Oro förekom även. Många beskrev

komplikationer med dagliga aktiviteter och begränsat socialt liv.

6

Artikel 6

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Hoban, C., Sareen, J., Henriksen, C.A., Kuzyk, L., Embil, J.M., & Trepman, E. (2015). Mental health issues associated with foot

complications of diabetes mellitus. Foot and Ankle Surgery: Official Journal Of The European Society Of Foot And Ankle Surgeons, (21), 49-55.

https://doi/10.1016/j.fas.2014.09.007

Kanada

To evaluate the effect of the foot problems on mental health in

diabetic patients and their caregivers. Kvantitativ metod 105 diabetiker. Bortfall: 9 personer. 47 patienter med fotkomplikatioiner, 49 utan. 21 vårdgivare.

Patienter och vårdgivare fyllde i formulär för att bl.a. dokumentera diabetesbehandling, medicinska diagnoser, historia med psykisk sjukdom. Saknad information efter inlämning av blankett erhölls med ett uppföljande telefonsamtal. Styrkor: Uppföljande telefonsamtal vid saknad information, tydliga presentation av metod samt resultat.

Svagheter: Vissa

patienter hade andra komplikationer relaterade till diabetes än bara fotsår vilket kan ha påverkat resultatet.

Patienterna hade stora depressiva symtom, upplevde mycket smärta, och det fanns mer risk för självmord. Ökad arbetslöshet förekom på grund av fotsåren.

7

Artikel 7

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Kinmond, K., McGee, P., Gough, S., & Ashford, R. (2003). “Loss of self”: a psychosocial study of the quality of life of adults with diabetic foot

ulceration. JOURNAL OF TISSUE VIABILITY, 13(1) 6-16. https://doi/10.1016/S0965-206X(03)80025-6 Storbritannien To raise awareness of psychosocial quality of life issues for patients living with diabetic foot ulceration, as narrated by the patients themselves.

Kvalitativ metod

28 deltagare, 18 år eller äldre. Inklusionskriterier var diabetes samt fotsår. Semistrukturerade konversationsintervjuer som spelades in och transkriberades. Transkripten sammanfattas av forskarna för en fullständig bild av intervjun. Bortfall: 7 personer

Styrkor: Bra presentation

av metod och resultat.

Svagheter: Vårdgivarnas

deltagande i studien var låg, och vårdgivare av patienter med

fotkomplikationer jämfördes inte med vårdgivare av patienter utan fotkomplikationer.

Arbetslöshet och minskad rörelse vilket i sin tur leder till stress och påverkar patienterna både ekonomisk och

psykologiskt. Patienter beskriver begränsat liv, social isolering och känner sig som en börda för de runtomkring

8

Artikel 8

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Pedras, C., Carvalho, R., & Pereira, M.G. (2016). Predictors of quality of life in patients with diabetic foot ulcer: The role of anxiety, depression, and functionality. Journal of Health Psychology, 23(11), 1488 – 1498. https://doi/10.1177/1359105316656769 Portugal To analyze the relationships between anxiety, depression symptoms, and functionality as predictors of quality of life, in patients with diabetic foot ulcer taking in consideration clinical variables. Socio-demografiskt och kliniskt frågeformulär Kvantitativ metod, Tvärsnittsstudie. Sex sjukhus i Portugal. Frivilligt deltagande och samtyckte krävdes. Deltagarna väntade amputation. 277 deltagare som uppfyllde följande inkluderingskriterier: typ 2 diabetes, fotsår, inskrivna för

amputationskirurgi Exklusionskriterier: diagnos av demens eller psykisk störning.

Styrkor: Tydliga

inklusion- och exklusionskriterier, tydligt förklarat i alla delar.

Svagheter:

Patienter visste att amputation väntade, vilket kan ha gjort så de hade extra negativa tankar och åsikter.

Patienterna upplevde oro på grund av ökad risk att utveckla ytterligare fotsår. Patienterna hade ångest över hur deras framtida hälsa skulle se ut på grund av reducerad rörlighet och de var även oroliga över om de skulle kunna ändra på livsstilen

9

Artikel 9

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr, och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Ribu, L., Rustøen, T., Birkeland, K., Hanestad, B.R., Paul, S.M., & Miaskowski, C. (2006). The

prevalence and occurrence of diabetic foot ulcer pain and its impact on health-related quality of life. Journal Of Pain: Official Journal Of The American Pain Society, 7(4), 290-299.

https://doi/10.1016/j.jpain.2005.12.002

Norge

To describe the prevalence and

occurrence of diabetic foot ulcer (DFU) pain and the impact of DFU pain on health-related quality of life (HRQL) using generic and disease specific instruments. Prosprektiv longitudinell observationsstudie, kvalitativ metod. Frågeformulär i hemmet, data om läkning osv samlades in max 12 månader efter. 127 patienter, Bortfall: 28 pers. Inklusionskriterier: diabetes, 20+ år, skriv- och läskunnighet, fotsår. Exkluderade: boende, kognitiva eller mentala sjukdomar, enklare fotkomplikationer såsom nageltrång. Envägsanlyserades av variation. Styrkor: Tydliga inklusion- och exklusionskriterier. Även tydliga redovisningar av resultat samt metod.

Svagheter:

Frågeformulär fylldes i utan närvaro av

forskare eller författare vilket kan ha lett till att patienter förstått samt svarat felaktigt. Social funktion försämrades när såren inte hade läkt. Patienter som upplevde smärta relaterat till det diabetiska fotsåret upplevde sämre livskvalitét än de utan smärta. Immobilitet, smärta och aptitlöshet förekom.