”Det känns som att vara pestsmittad” – Patienters
upplevelser av att leva med MRSA.
”It feels like beeing plague-infected” – Patient’s experience
of living with MRSA.
Författare: My Larsen och Niklas Larsson.
HT 2017 Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Maria Hälleberg-Nyman, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Under 1940-talet utvecklades de första penicillinerna och många såg det som ett
bot mot ett flertal infektionssjukdomar. Under 1960-talet började resistens utvecklas och det var då meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA formades. MRSA-fall har ökat och blivit ett stort hot mot folkhälsan. Basala hygienrutiner och kunskap är två viktiga verktyg för att förebygga spridning av MRSA. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med MRSA. Metod: Genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Resultat: Patienter med MRSA känner en stor rädsla och oro för att smitta andra. De känner sig smutsiga och äckliga vilket gör att patienterna isolerar sig från andra. Patienterna känner ensamhet och upplever sig vara utanför. Många av patienterna berättade att informationen var otillräcklig och personalen saknade kunskap vilket gjorde att patienterna kände skräck. Slutsats: MRSA blir vanligare i vårt samhälle och på våra sjukhus. Patienter upplever många känslomässiga reaktioner och upplever att personalen ger otillräcklig information och att de har otillräcklig kunskap om ämnet. Därför är det viktigt för
vårdpersonal att få utbildning om MRSA för att kunna ge MRSA-smittade patienter en bra och trygg vård. Det är även viktigt att fortsätta forska inom området i olika perspektiv.
Innehållsförteckning
1.Inledning ... 1
2.Bakgrund ... 1
2.1 Staphylococcus aureus ... 1
2.2 Antibiotikaresistens ... 1
2.3 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus ... 2
2.4 Prevalens ... 2
2.5 Utbrott ... 3
2.6 Åtgärder för att förebygga MRSA ... 3
2.7 Sjuksköterskans professionella förhållningssätt ... 5
3. Problemformulering ... 5 4. Syfte ... 5 5. Metod ... 5 5.1 Design ... 5 5.2 Datainsamling ... 5 5.3 Urval ... 6 5.4 Granskning ... 6 5.5 Analysmetod ... 6 5.6 Forskningsetiska överväganden ... 6 6. Resultat ... 7 6.1 Känslomässiga upplevelser ... 8
6.1.1 Oro och rädsla . ... 8
6.1.2 Ensam och utanför ... 9
6.1.3 Skuld och skam ... 10
6.2 Otillräcklig information och kunskap ... 10
6.2.1 Otillräcklig information ... 10
6.2.2 Otillräcklig kunskap hos personal ... 11
7. Resultatsammanfattning... 11
8. Diskussion ... 11
8.1 Metoddiskussion ... 11
8.2 Resultatdiskussion ... 13
8.2.1 Känslomässiga upplevelser ... 13
8.2.2 Otillräcklig information och kunskap ... 14
9. Slutsats ... 15
9.1 Klinisk nytta ... 15
10 Förslag till fortsatt forskning ... 16
11 Referenslista ... 17 Bilaga 1 Sökmatris ... Bilaga 2 Artikelmatris ...
1
1. Inledning
Upprinnelsen till val av ämnet är för att det är ett problem på sjukhus och i samhället. Observationer har även skett under verksamhetsförlagd utbildning på
sjuksköterskeprogrammet och under jobb inom intensivvård och funderingar kring MRSA har vuxit. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), ur ett patientperspektiv. Vilka upplevelser har patienterna av att leva med MRSA?
2. Bakgrund
2.1 Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus (S. Aureus) är en vanlig bakterie i vår omgivning vilken de flesta
människor periodvis är bärare av, främst i näsa och på huden (Hagberg, 2017). Bakterien tillhör människans normala bakterieflora (Folkhälsomyndigheten, 2014) och ungefär 30 procent av befolkningen är bärare av dem utan att vara sjuka (Folkhälsomyndigheten, 2016a).
2.2 Antibiotikaresistens
Under 1940-talet introducerades de första penicillinerna vilka var de första läkemedlen som kunde bota infektioner. Infektionssjukdomar var ett stort hot mot hela befolkningen och penicillinets förmåga att bota infektioner var till en början obegränsad. Under denna tid var alla stafylokocker, främst S. aureus känsliga mot penicillin. Problem uppstod när detta antibiotikum användes för många olika indikationer och ibland även i profylaktiskt syfte och ofta i otillräckliga doser. Det är därför bakterierna under 1960- och 70-talen började utveckla en penicillinresistens. Redan under denna tid började infektioner orsakade av dessa bakterier bli svårbehandlade (Ericson & Ericson, 2009).
Resistens uppstår när mikroorganismer som bakterier, svampar, virus eller parasiter förändras mikrobiologiskt när de utsätts för antimikrobiella läkemedel, till exempel antibiotika vid bakteriell infektion. Det leder till att läkemedlen blir ineffektiva och infektioner blir kvar i kroppen vilket ökar en spridning till andra människor. Nya resistensmekanismer växer fram och bakterien sprider sig globalt vilket gör det till ett växande problem världen över.
Resistensutvecklingen gör att förmågan att behandla olika sorters infektionssjukdomar hotas, vilket resulterar i sämre kliniskt resultat, handikapp eller död (World Health Organization [WHO], 2017).
2
2.3 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus
MRSA är en grupp av bakterier som är motståndskraftiga mot pencillinet meticillin
(Malmqvist, u.å.). Det började användas kliniskt under 1960-talet och det upptäcktes snabbt en utveckling av resistens mot penicillinet (Woodford & Livermore, 2009). Det har dessutom utvecklats olika sorters stammar från den ursprungliga MRSA-bakterien från 1960-talet (Stefani et al., 2012; Walsh & Toleman, 2012).
MRSA sprids via kontaktsmitta (Folkhälsomyndigheten, 2014). Spridningen sker oftast via händerna vilket kan ske både på sjukhus och ute i samhället (Seibert, Speroni, Oh, DeVoe, & Jacobsen, 2014). MRSA sprids lätt mellan olika vårdinrättningar och har blivit ett av de största vårdhygieniska problemen runt om i världen. Orsaken till detta kan vara att vissa MRSA-stammar har lättare att spridas än andra, men en annan orsak är bristande
hygienrutiner. När MRSA väl hamnat på ett sjukhus eller avdelning kan de vara svåra att bli av med. Om hygienrutinerna brister hos en patient som är bärare av MRSA är det lätt att smittan överförs till andra. En person som är bärare av MRSA kan leva ett helt normalt liv utanför vårdmiljön. Det är alltid viktigt med hygien oavsett vart personen befinner sig (Folkhälsomyndigheten, 2014).
Samhällsförvärvad MRSA har blivit ett större problem de senaste åren och orsakar främst hudinfektioner (Hagberg, 2017). Riskfaktorer för att få en vårdrelaterad MRSA-infektion är hög ålder, antibiotikabehandling, lång vårdtid, centrala infarter, dialys, MRSA-kolonisation eller infektion. Riskfaktorer för att få en samhällsförvärvad MRSA-infektion är intravenöst drogmissbruk, övervikt, rakning, fysisk kontakt med vätskande sår, fängelsevistelse, militärpersonal, tidigare MRSA-infektioner och män som har sex med män (Raygada & Levine, 2009).
2.4 Prevalens
Statistik visar att år 2010 rapporterades det vara 1568 fall av MRSA i Sverige. År 2016 har dessa siffror ökat till 4170 fall. Jämförs dessa siffror med år 2000 var det totalt 268
rapporterade fall (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Antalet fall av MRSA har ökat snabbt de senaste årtiondena och har blivit ett stort hot mot folkhälsan (Stefani et al., 2012).
3
Under de senaste 10 åren har MRSA-infektionerna ökat med 105 procent var femte år världen över. Allt fler svenskar blir smittade av MRSA utomlands. År 2016 smittades 57 procent av MRSA utanför Sverige och 37 procent inom landet. För 228 fall, 5,4 procent saknas det information om var de smittades och ursprunget till kontamineringen är inte känd. (Folkhälsomyndigheten, 2016a).
2.5 Utbrott
Ett utbrott definieras som när flera sjukdomsfall inträffar under en viss tidsperiod (Folkhälsomyndigheten, 2016b). I april 1991 inträffade ett utbrott på tre sjukhus i
Storbritannien. Utbrottet påverkade 400 patienter och 27 personer ur vårdpersonalen samt anhöriga under perioden april till december 1991. Innan behandling kunde påbörjas avled 109 patienter medan 207 patienter (74%) blev botade från MRSA efter behandling (Cox,
Conquest, Mallaghan & Marples, 1995). Under 2016 rapporterades 13 utbrott i sju olika län i Sverige och av dessa skedde 11 av utbrotten utanför sjukhusen (Folkhälsomyndigheten, 2016b). Ett utbrott skedde även i USA på två stora sjukhus år 2001 som påverkade 1230 patienter samt 153 personer ur vårdpersonalen. Bakterien MRSA med dess olika stammar fanns på sjukhusen under flera år innan sjukhusen fick kontroll över situationen. Sjukhusen började vidta omfattande åtgärder vilket minskade epidemin under år 2002-2003, men följdes av en ökning år 2005 vilket troligen hörde samman med att en ny stam av MRSA hade utvecklats. De började isolera patienter med misstänkt MRSA i minst 7 dagar och personal fick inte jobba förrän screeningsvaren var negativa och MRSA-positiva patienter isolerades i minst 10 dagar vilket ledde till en minskning av epidemin till en nivå i linje med innan utbrottet (Van der Zee, Hendriks, Roorda, Ossewaarde & Buitenwerf, 2013).
2.6 Åtgärder för att förebygga MRSA
Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso-sjukvården som orsakar stora kostnader för samhället men också stort lidande för de som drabbas (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2017). För att förhindra smittspridning finns nationella föreskrifter om hur basala hygienrutiner ska tillämpas. Föreskrifterna gäller oavsett i vilken verksamhet vården äger rum. I de basala hygienrutinerna regleras handhygien, arbetskläder, användningen av handskar och plastförkläde eller skyddsrock. Den viktigaste åtgärden för att minska
smittspridning av MRSA är att konsekvent följa basala hygienrutiner (Åhrén, 2016). Tid och tillräckligt med personal är en viktig del i det förebyggande arbetet. Brist på tid och
4
tillämpar basala hygienrutiner. Vårdpersonal vet ofta inte att MRSA kan överleva på ytor i flera dagar. Kunskap om MRSA och smittspridning behöver därför förmedlas till patienter, anhöriga och vårdpersonal (Seibert, Speroni, Oh, Devoe & Jacobsen, 2014).
Folkhälsomyndigheten (2014) beskriver att det är viktigt att inte dela personliga artiklar med andra som exempelvis handdukar, lakan samt att personer som bär på MRSA bör vara försiktiga med sårhantering på andra individer.
2.7 Sjuksköterskans professionella förhållningssätt
En patient definieras som en individ som är i kontakt med sjukvården för att få en diagnos eller behandling för hälsoproblem eller sjukdomar (Karolinska institutetet, u.å). När den individuella personen blir patient och är i behov av vård hamnar hen i ett beroendeförhållande till de professionella vårdarna (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Professionell betyder enligt Egidius, (u.å)att en person är specialiserad inom sitt arbetsliv, att vara yrkeskunnig och skicklig på sitt område. Sjuksköterska är en av få yrkesgrupper som tillhör en profession. Det innebär att varje sjuksköterska ansvarar för att upprätthålla yrkeskunnande och kompetens för den professionen. Alla professioner vilar på vetenskaplig grund, leder till legitimation, följer etiska regler, värderas högt av samhället och tillhör en nationell organisation (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2009).
Som professionell yrkesutövare inom vården, har sjuksköterskan ett samhällsansvar och kunskap som ska tas i bruk för att kunna reflektera och använda sin kunskap i patientens tjänst. Det innebär att vårdaren måste både hjälpa och bistå den lidande och sårbara
människan (Furåker & Nilsson, 2013). International Council of Nurses [ICN], 2014 beskriver att “Sjuksköterskans primära professionella ansvar är i första hand riktat till människor i behov av vård” (s.4) och att “Sjuksköterskan uppträder alltid på ett sådant sätt att yrkets anseende stärks och allmänhetens förtroende ökar” (s.5).
Den etiska koden handlar om omdömesförmåga, tillit och respekt. Det vill säga att etiken blir en personlig aspekt av den professionella handlingen. Sjuksköterskan har olika
kompetensområden. Kompetens innebär att ha god förmåga för viss verksamhet eller att vara skicklig, duglig och ha sakkunskap. Att vara kompetent innebär att kunna möta de krav arbetet ställer och inom omvårdnad är den mycket komplex (Furåker & Nilsson, 2013). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan ha kunskap och förmåga att respektfullt, lyhört och empatiskt kunna kommunicera med patienter, närstående
5
och personal. Det är också viktigt för sjuksköterskan att arbeta baserat på helhetssynen och med ett etiskt förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
3. Problemformulering
Det växande problemet med MRSA bör uppmärksammas. MRSA kan påverka hela patienten både fysiskt och psykiskt och då inte bara i vårdmiljön, utan även i det vardagliga livet. Att bära på något smittsamt som MRSA kan ge patienten olika tankar och känslor. Det kan vara tankar som att vara äcklig och rädd. Sjuksköterskan kan behöva vidta preventiva åtgärder vid patientkontakten och det kan då påverka upplevelsen för patienten. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om patienternas upplevelser och känslor för att ge en bra och personcentrerad vård med ett bra professionellt förhållningssätt.
4. Syfte
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med MRSA.
5. Metod
5.1 Design
Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design (Kristensson, 2014).
5.2 Datainsamling
Sökningar utfördes i databaserna Medline, CINAHL Plus with full text och Psychinfo. Sökord på svenska översattes till engelska med hjälp av MeSH-termer. Karolinska institutet (u.å) beskriver svenska MeSH som en ordbok och översätter medicinska sökord från svenska till engelska. Sökorden som valdes utifrån syftet var: MRSA, patient och upplevelse. Sökning gjordes sedan var för sig med de olika sökorden som fritext. Sökblock bildades med hjälp av de Booleska operatorerna “AND” och “OR” (Kristensson, 2014). Till att börja med gjordes provsökning i de olika databaserna med methicillin-resistant staphylococcus aureus, vilket sedan utvecklades till methicillin-resistant staphylococcus aureus AND patient*. Trunkering (*) användes för att få resultat på alla böjelser av ordet. För att sedan specificera och begränsa resultatet ytterligare lades experience* OR perception till och filter sattes till engelskt språk, 2007-2017 och peer-reviewed (se sökmatris, bilaga 1). Manuella sökningar gjordes även genom att läsa referenslistorna till redan utvalda artiklar.
6
5.3 Urval
Den systematiska sökningen hade inklusionskriterierna patienter med MRSA och deras upplevelser av att leva med MRSA. Exklusionskriterierna var att patienter under 18 år och reviewartiklar uteslöts från litteraturstudien. Urvalet skedde i tre steg. En första sållning gjordes genom att läsa titlarna. De titlarna som bedömdes som relevanta lästes abstract på. Artiklarna som bedömdes som relevanta i abstract fick då gå vidare till steg tre där resultatet i samtliga artiklar lästes. Totalt inhämtades 11 artiklar, varav 8 från den systematiska
sökningen och 2 från den manuella samt 1 artikel från den slutgiltiga systematiska sökningen. Totalt antal träffar blev i den första sökningen 21,243 träffar i de olika databaserna. Därefter lästes 100 titlar, 23 abstracts och totalt 14 artiklar i full text. Se bilaga 1 sökmatris.
5.4 Granskning
Ett examensarbete räknas precis som andra studier som ett vetenskapligt dokument och har därmed också kravet på sig att det visar kvalitét på ett tydligt och korrekt sätt (Backman, 2016). De 10 artiklarna som sökts fram i den systematiska och manuella sökningen
kvalitetsgranskades med hjälp av kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar. Artiklarna med mixad metod bedömdes genom båda mallarna (Forsberg & Wengström, 2016).
Författarna granskade artiklarna tillsammans. Samtliga artiklar bedömdes vara av god kvalitét och inkluderades i litteraturstudien. För detaljerad information se bilaga 2, artikelmatris.
5.5 Analysmetod
De 11 artiklarna som valts ut efter granskning bearbetades genom integrerad analys.
Kristensson (2014) beskriver integrerad analys som en metod i flera steg. Det första steget är en genomläsning av artiklarna för att upptäcka om det finns övergripande likheter eller skillnader i resultatet. I det andra steget så görs kategorier som sammanfattar resultatet i de artiklar som är lika varandra. I det tredje steget sammanställs resultatet i de olika kategorierna. Analysen av tio artiklar utfördes tillsammans av författarna medan den sista artikeln som hittades granskades av författarna på olika platser.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Vid ett examensarbete är det författarnas uppgift att säkerhetsställa att etiska principer har tagits hänsyn till (Kjellström, 2017). I examensarbetet har endast artiklar med etiskt
godkännande inkluderats. Författarna har även lagt vikt vid att ha ett objektivt synsätt för att inte påverka litteraturstudien med sin förförståelse. Detta har skett genom att vid arbetets
7
början redogjort både för sig själv och varandra om sin förförståelse (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005).
6. Resultat
Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Nio med kvalitativ ansats och två med mixad metod. Studierna var utförda i Australien, Skottland, Sverige och USA. Genom en integrerad analys framkom två kategorier med fem subkategorier. Den första kategorin blev:
Känslomässiga upplevelser med subkategorierna: Oro och rädsla, ensam och utanför samt skuld och skam. Den andra kategorin: Otillräcklig Information och kunskap med
subkategorierna: Otillräcklig information och otillräcklig kunskap hos personal. (Se bilaga 2).
Tabell 1. Resultatmatris. En överblick av kategorier och subkategorier och i vilken artikel de hittades.
Känslomässiga upplevelser.
Otillräcklig information och kunskap.
Kategori
Artiklar Oro &
rädsla Ensamhet & utanför Skuld & skam Otillräcklig information Otillräcklig kunskap hos personal Subkategorier Albrecht, J. S., Croft, L., Morgan, D. J., & Roghmann, M.-C. (2017). 1 X Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). 2 X X X X Barret, R., Moyle, W., & Shaban, R. (2010). 3 X X X X Currie, K., Knussen, C., Price, L., & Reilly, J. (2014). 4 X Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., … Drees, M. (2014). 5 X
8
6.1 Känslomässiga upplevelser
6.1.1 Oro och rädslaRädsla för att smitta andra i omgivningen, framför allt vänner och familj var vanliga känslor för patienter med MRSA. Patienterna kände sig som en fara gentemot andra människor (Andersson, Lindholm, & Fossum, 2010; Skyman Thunberg; Lindahl, Bergbom, Sjöström, & Åhrén, 2016; Webber, Macpherson, Meagher, Hutchinson & Lewis 2012). En del av
patienterna med MRSA vidrörde sällan någon i vårdpersonalen, om det inte var nödvändigt (Lindberg, Karlsson & Skytt, 2014).
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). 6 X X X X Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). 7 X X X X Skyman Thunberg, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Åhrén, C. (2016). 8 X X X X X Skyman Thunberg, E., Sjöström, H. T., & Hellström, L. (2010). 9 X X X Wyer, M., Jackson, D., Iedema, R., Hor, S.-Y., Gilbert, G. L., Jorm, C., … Carroll, K. (2015). 10 X Webber, K. L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). 11 X X X
9
Patienter upplevde en rädsla över att inte få leva ett normalt liv igen på grund av MRSA. Många tyckte att MRSA skapade hinder i deras normala livsstil som exempel inte kunna träna på gym, träffa släkt och vänner (Lindberg, Carlsson, Högman & Skytt, 2009). Flera av dem var oroliga över att inte kunna shoppa, fika, gå till hårfrisören eller gå på spa, gå till simhall och duscha på allmänna platser (Andersson et al., 2011).
Patienterna med MRSA tyckte det påverkade deras yrkesliv i form av att förlora sitt jobb eller inte kunna utföra vissa handlingar som jobbet innebar. Den del av de som var arbetslösa hade en rädsla av att MRSA skulle vara en anledning till att inte kunna få ett jobb (Lindberg et al., 2009). Allt detta skapade en oro för att inte kunna försörja sig (Andersson et al., 2011).
Känslan för oro minskade på ett boende i USA när de dem fick besked om varför preventiva åtgärder vidtogs. Vårdtagarna fick upplysning om att åtgärder som regelbunden handtvätt och skyddsförkläden användes för att minska smittspridning av bland annat MRSA (Albrecht, Croft, Morgan & Roghmann, 2017). Skyman Thunberg, Sjöström och Hellström (2010) beskriver att en del av patienterna lämnade sjukhus med många tankar kring hur de skulle leva sitt liv och vad de behövde tänka på vilket skapade en känsla av oro. Efter fyra år var dessa frågor fortfarande obesvarade.
6.1.2 Ensam och utanför
Patienter med MRSA behandlades annorlunda än andra, vilket skapade en upplevelse av att vara utanför (Skyman et al. 2016). Det beskrevs ett exempel då en patient inte fick sitt hår klippt av en frisör på sjukhuset eftersom hon hade MRSA (Baratt, Moyle & Shaban, 2010). Många av patienterna ansåg att MRSA hindrade dem från ett socialt liv (Andersson et al., 2010). Vänner och släkt hälsade inte på för att de hade en rädsla för att bli smittade. En del av patienterna som låg inne på sjukhus och var isolerade tyckte att det var en lättnad. Det var en lättnad eftersom de var avskilda från de andra patienterna som inte hade MRSA och kunde då inte smitta någon annan. En del av patienterna upplevde isoleringen lättare om de fick ha en dörr öppen för att kunna höra och se andra människor. Det blev även lättare när patienterna fick ett rum med fin utsikt. Det gjorde att upplevelsen av isolering blev mindre (Barrat et al., 2010). En del av patienterna upplevde att isolering var ensamt och tråkigt, framför allt de patienter som låg inne länge. En del nämnde att de upplevde sig deprimerade av att vara isolerad. De kunde beskriva det som att inte känna sig mänsklig (Webber et al., 2012).
Patienter upplevde att de var ovälkomna på vissa sjukhus och bemöttes illa av en utav vårdpersonalen. De kunde beskriva det som att bli mobbade (Skyman Thunberg et al., 2010,
10
2016). I många utav tillfällena då vårdpersonalen kom in i rummet såg de ut som om de var redo att åka ut i rymden (Lindberg et al., 2009, 2014; Skyman et al., 2016). Många patienter kände sig vara sjuka i pesten (Andersson et al., 2010; Goldsack et al., 2014; Lindberg et al., 2009, 2014; Skyman Thunberg et al., 2010).
6.1.3 Skuld och skam
Flera av patienterna beskrev sig känna skuld och skam av att ha MRSA. De kände sig smutsiga och äcklade av sig själva vilken gav en känsla av skam (Andersson et al. 2010; Barrat et al., 2010; Skyman Thunberg et al., 2010, 2016). Att bära på eller att ha MRSA fick patienter att uppleva en förändrad kroppsbild (Lindberg et al., 2009; Skyman et al., 2016). MRSA gjorde att patienter var noggranna med handhygien, de satt stilla och tog inte på saker i onödan. De kontaktade bara vårdpersonal när de absolut var tvungna (Lindberg et al., 2014). Faktum att vårdpersonalen dessutom klädde på sig mycket skyddsutrustning orsakade också en upplevelse av skuld och skam (Skyman et al., 2016). Patienterna upplevde att viss personal överdrev användningen av skyddskläder (Lindberg et al., 2014).
Patienterna trodde att MRSA uppkom på grund av bristande hygien hos dem själva, att de inte hade duschat tillräckligt för att inte bli smittade (Andersson et al., 2010). Patienterna isolerade sig själva och ibland deras familjemedlemmar för att de kände sådan skam. De ville inte att andra personer skulle prata bakom deras ryggar (Lindberg et al., 2009).
MRSA blev patienternas identitet. De upplevde att allt handlade om deras MRSA och att de var tvungna att anpassa sig runt den (Barrat et al., 2010).
6.2 Otillräcklig Information och kunskap
6.2.1 Otillräcklig information
En del av patienterna fick både muntlig och skriftlig information men ansåg att informationen kunde förmedlas mer anpassat. Informationen patienterna fick ansågs dessutom inte tillräcklig (Lindberg et al., 2009). Upplevelsen var att patienterna fick otillräcklig information eller ingen information alls från vårdpersonalen. Informationen som patienterna lyckades få fram från vårdpersonalen var förvirrande och ur olika perspektiv. En del av patienterna fick fel information och fick själva söka upp den på olika hemsidor. Patienter blev utskrivna från sjukhuset med frågor vilket aldrig blev besvarade (Skyman Thunberg et al., 2010, 2016).
11
Patienter upplevde en längtan efter att förstå sin situation och värderade korrekt information (Barrat et al., 2010).
Patienter som genomgick screening för MRSA upplevde att de inte fick förståelse om vad det innebar eller vad som händer vid positivt svar (Currie, Knussen, Price & Reilly, 2014).
Patienter upplevde att de fick dålig med information kring förebyggande arbete vid MRSA. De upplevde också att de blev ignorerade när de ifrågasatte när vårdpersonalen slarvade med hygienen. På grund av bristfällig information från personal så utvecklade patienterna
strategier för att själva minska smittspridning mot sig själv och andra (Wyer et al., 2015).
6.2.2 Otillräcklig kunskap hos personal
Vårdpersonal upplevdes inte ha tillräckligt med kunskap om MRSA och hur det spreds vilket patienterna upplevde som skrämmande (Skyman et al., 2016). Vårdpersonalen förnekande deras okunskaper om ämnet och att de inte behövde mer utbildning i åtgärder om att förhindra smittspridning (Lindberg et al., 2014). Flera patienter upplevde brister i personalens kunskap och tyckte att personalens utbildning behövde utvecklas (Webber et al., 2012).
Patienterna ansåg att personal som var specialiserade på området var mer professionella i sitt bemötande. På infektionskliniker upplevdes personal mer kunniga och förstående om MRSA jämfört med personal från andra kliniker. Att bli vårdad av professionell och kompetent personal upplevde patienterna som betryggande i sin utsatta situation (Lindberg et al., 2014).
7. Resultatsammanfattning
I resultatet framkom att patienter med MRSA upplevde känslomässiga reaktioner som skuld, skam, oro och rädsla. De kände framförallt rädsla att smitta andra vilket ledde till känslor av utanförskap. Information och kunskap resulterade till att patienterna inte fick rätt eller
otillräcklig information samt att personalens kunskap var bristande vilket medförde osäkerhet hos patienterna.
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
I detta examensarbete användes databaserna CINAHL with fulltext, Medline och Psychinfo som är de rekommenderade databaserna inom omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström,
12
2016). Att använda flera databaser som har omvårdnadsfokus stärker studiens validitet och trovärdighet (Henricson, 2017b). I början av arbetet nyttjades hjälp av bibliotekarie för att komma igång med den systematiska sökningen. Meningsbärande ord översattes med hjälpav MeSH-termer utifrån det ursprungliga syftet. Användningen av bibliotekarie är bra för att snabbt få feedback och bedöma sökstrategins sensitivitet och specificitet (Rosén, 2017). Med hjälp av booelska operatorerna AND och OR bildades sökblock som gav mer specifika resultat. Om inte dessa hade använts så skulle det bli alldeles för många träffar vilket hade försvårat överblicken och gjort urvalet ohanterbart. Inklusion- och exklusionskriteriernasom användes bedömdes vara relevanta för syftet.
Utöver den systematiska sökningen gjordes även manuell sökning i utvalda artiklars referenslistor för att se om fler relevanta artiklar kunde hittas vilket resulterade i ytterligare två artiklar. Genom manuell sökning bedömdes chansen för att hitta relevanta artiklar som ökad. I efterhand visade det sig att sökningen inte var helt systematisk utan fritextorden också fanns som ämnesord. Därför gjordes en korrekt systematisk sökning i databaserna och
samtliga artiklar återfanns samt ytterligare en resultatartikel hittades och inkluderades i resultatet. Missen skulle kunna tyda på en bristande trovärdighet i litteraturstudien, men eftersom inte resultatet påverkades negativt anser författarna inte att detta var ett problem. Årtalen på artiklarna begränsades mellan 2007-2017, därför att enligt ICN (2014) skall sjuksköterskan endast använda den senaste forskningen inom området. Eftersom alla resultatartiklar är publicerade inom de senaste åtta åren skapar det en aktuell bild av forskningsläget. Både män och kvinnor inkluderades i studierna eftersom alla patienters erfarenheter av att ha MRSA eftersträvades på grund av att det skulle ge en mer representativ bild av befolkningens erfarenheter.
Då alla artiklarna var skrivna på engelska uppstod ibland svårigheter att tolka framför allt analysmetod och resultat trots att författarna ansåg sig ha goda kunskaper i engelska.
Resultatet i artiklarna bedömdes trots vissa översättningsproblem vara tillförlitligt. Artiklarna var utförda i tre olika världsdelar och redovisade trots detta liknande resultat vilket stärker överförbarheten. Studierna var enbart gjorda i industriländer så det kan möjligen ses som en begränsning. Författarna har ingen tidigare erfarenhet av att göra litteraturstudier vilket i kombination med risk för tolkningsfel och missförstånd kan ha påverkat resultatet. Genom grupphandledning tillsammans med två andra uppsatspar och handledare har examensarbetet under hela processen granskats vilket ökar trovärdigheten (Henricsson, 2017a).
13
8.2 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen utgår från de två kategorierna: Känslomässiga upplevelser och otillräcklig information och kunskap från personal.
8.2.1 Känslomässiga upplevelser
Resultatet visade att patienter med MRSA upplevde en rädsla och oro över att smitta andra i deras omgivning. Många kände sig som en fara för andra och ville knappt ta på
vårdpersonalen eller sina anhöriga. MRSA gjorde inte bara patienterna rädda och oroliga utan de upplevde sig vara ensamma och utanför. MRSA hindrade många från ett socialt liv och många utav dem blev bemötta illa av vårdpersonalen. En del beskrev det som att bli mobbad. Vårdpersonalen klädde på sig mycket skyddsutrustning och gick bara in till patienterna när de var tvungna, vilket upplevdes av patienterna som att vara pestsmittad. Liknande upplevelser beskrevs i en studie gjord av Criddle och Potter (2006) där patienter exempelvis var rädda att beröra anhöriga för att inte smitta dem. I samma artikel jämförs känslan av isolering som att sitta i fängelse.
Vid ohälsa och sjukdom är alla människor sårbara och till en viss del lämnade och beroende av andra för att få vård och behandling. Patientens största mål och anledning till vårdbesöket är att få kvalificerad behandling, hjälp eller råd för de besvär patienten har. Den unika patienten är i fokus och sjuksköterskan ska se mer än sjukdomen. Patienten bör sättas i ett större sammanhang. Att bemöta och uppmärksamma olika individers specifika krav och erfarenheter antas bli av betydelse för hur fort patienten kan få tillbaka sin hälsa. Ett gott bemötande gentemot patienten är kärnan till god omvårdnad. Att lära känna varandra är en förutsättning för lyckad vård, men det som skiljer en sjuksköterska och patient åt är ett sätt att förstå den professionella relationen (Bergbom, 2013).
Från ett fenomenologiskt perspektiv menas att en person kan inte förstås om den bemöts eller behandlas som ett objekt. En patient är en person, en människa. Patienten är universellt mänsklig då människor vill bli trodda på, betyda något, bli älskade och även respekterade (Bergbom, 2013).
I resultatet framkom att MRSA blev en identitet. Allt handlade om patienternas sjukdom och tillstånd, MRSA. Flera av patienterna upplevde skam och de blev äcklade av sig själva. De upplevde sig var kontaminerade och smutsiga. Patienterna upplevde en förändrad kroppsbild efter MRSA-beskedet. Bakom patienten och sjukdomen finns det värderingar, integritet, självständighet och respekt som ska tolkas av patienten. Patientens perspektiv ska
14
sjuksköterskan ta hänsyn till. Orden räcker inte alltid till och när det blir outhärdligt att tala, blir den kroppsliga beröringen ett sätt att kommunicera för att nå fram till patienten.
Sjuksköterskan, i en aktiv handling, försöker bryta sig in i den andres isolering. Beröring får en mening, utöver den fysiska beröringen, som handlar om att vara tillsammans, att som professionell sjuksköterska finnas hos den andra (Leksell & Lepp, 2013). Ur författarnas perspektiv behövde patienterna med MRSA få mer respekt utav sjuksköterskorna. Det styrks av Rhen (2013) som beskriver hur sjuksköterskan ska se personen och inte bara sjukdomen samt vara vänliga och medkännande.
8.2.2 Otillräcklig information och kunskap hos personal
I resultatet framkom det att patienter upplevde att de inte fick tillräcklig information. Informationen var även felaktig, förvirrande och inte individanpassad. Resultatet beskriver även att patienterna tyckte att de fick fel eller vilseledande information men när det väl fick fakta upplevde dem det som betryggande. Många av patienterna fick söka upp information själv. Motsatt resultat framkom i Dickmann, Wittgens, Keeping, Mischler och Heudorf (2016) studie där de beskriver att många kontaktade vården för att få svar på specifika frågor. Frågor som handlade om behandling av MRSA men även att få socialt stöd. Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) kapitel 3, 1§ ska patienten få information om sitt hälsotillstånd, sjukdom och hur skador kan förebyggas, vilka undersökningar, vård- och behandlingsformer det finns. I samma lag under 6§ framgår att informationen ska vara anpassad till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar. ICN (2014) beskriver att sjuksköterskan ansvarar för att patienter ska få korrekt, tillräcklig och lämplig information på ett anpassat sätt, som grund för samtycke till vård och behandling.
Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver om de krav som uppstår i mötet mellan patient och vårdare och de krav som lagstiftarna ställer på vårdarna. Den etik som formuleras av lagstiftare i offentliga dokument och riktlinjer har en juridisk innebörd och är en del av professionsetiken och en del av yrken, framför allt som sjuksköterska. Kommunikation och information är en säkerhetsåtgärd (ibid.). Information bidrar till trygghet hos patienten och ska därför prioriteras (Socialstyrelsen, 2009). Robinson, Edgley och Morrell (2014) nämner att patienter som får mer information upplever en ökad förståelse.
I resultatet framkom det att patienterna upplevde att det var skrämmande att träffa personal som saknade kunskap. Personalen var förnekande om deras okunskap. I resultatet nämndes det också att patienterna upplevde att vårdpersonal på infektionskliniker var mer kunniga och
15
de upplevde trygghet när de blev vårdade av kompetent personal. Kompetens, en lång
teoretisk utbildning, autonomi, etiska koder och ett offentligt erkännande, är alla kännetecken på en professionell sjuksköterska (Furåker & Nilsson, 2013). Kunskap är medel för att främja hälsa, förebygga sjukdom, bota sjukdom samt att lindra sjukdom. För att få en vård av god kvalité behövs kunskap inom olika områden (Socialstyrelsen, 2009). Evidensbaserad omvårdnad definieras dels som en process men även som ett förhållningssätt. Ett evidensbaserat förhållningssätt innebär att vilja till att använda vetenskaplig framtagen kunskap vilket är en av sjuksköterskans viktigaste delar. Det vill säga en professionell yrkesmässig och en personlig expertis, ska kunna eller veta vad som kan hjälpa till att lindra patientens lidande (Furåker & Nilsson, 2013). För en god och bra omvårdnad behöver patienten kunskap som är anpassad till den individuella situationen. Det visar respekt för personens integritet och autonomi (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskan ska visa omdöme när det gäller sin egna och andras kompetens och ska alltid ha evidensbaserad kunskap (ICN, 2014).
9. Slutsats
I den genomförda litteraturstudien framkom att patienter kände oro och rädsla kring sin MRSA-diagnos. De upplevde också att kontakten med vårdpersonal var bristfällig vad gäller information och personalens kunskap om MRSA. Den personal som var specialiserad på området upplevde patienterna som bra att förmedla information. I litteraturstudien har MRSA belysts och patienternas upplevelser av densamma. MRSA blir allt vanligare i vårt samhälle och på våra sjukhus. Därför är det viktigt för all vårdpersonal att vara uppdaterade på ämnet eftersom dels patienterna förväntar sig det men också för att lagstiftning och etiska koder kräver det.
9.1 Klinisk nytta
Den kliniska nyttan med litteraturstudien anser författarna är att flera problem belysts och det krävs kontinuerlig kunskapsutveckling på området för att patienterna ska bli trygga vid MRSA. Studien visade på otillräcklig information och kunskap från personal vilket kan vara bra för vårdpersonal att veta så att dem kan förhålla sig till det.
16
10. Förslag till fortsatt forskning
Vilka erfarenheter patienten har om MRSA och hur hen upplever sig ha det är ett viktigt ämne. Frågeställningen kan vändas till anhöriges perspektiv, då frågan kan vara hur det är att leva med närstående som har MRSA. Det är en viktig frågeställning eftersom anhöriga blir allt mer delaktiga i vården. Mer forskning utifrån sjuksköterskans perspektiv om hur det är att vårda en patient med MRSA är också en viktig fråga. Som framkom i resultatet behövs det mer kunskap från vårdpersonalen för att kunna ge en bra vård. MRSA är som i studien beskrivet ett växande problem och det behövs mer forskningsfrågor inom alla perspektiv.
17
11. Referenslista
I referenslistan anges de artiklar som använts i resultatet med *
*Albrecht, J. S., Croft, L., Morgan, D. J., & Roghmann, M.-C. (2017). Perceptions of Gown and Glove Use to Prevent Methicillin-resistant Staphylococcus aureus Transmission in Nursing Homes. Journal of the American Medical Directors Association, 18(2), 158–161. https://doi.org/10.1016/j.jamda.2016.08.016
*Andersson, H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA - global threat and personal disaster: patients’ experiences: Patients’ perceptions and experiences of being MRSA positive. International Nursing Review, 58(1), 47–53. https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
*Barrat, R., Moyle, W., & Shaban, R. (2010). Behind barriers: patients’ perceptions of source isolation for Methicillin‑resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal of
Advanced Nursing, 28(2), 53-59.
Backman, J (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bergbom, I. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 111-134). Stockholm: Liber.
Cox, R. A., Conquest, C., Mallaghan, C., & Marples, R. R. (1995). A major outbreak of methicillin-resistant Staphylococcus aureus caused by a new phage-type (EMRSA-16).
Journal of Hospital Infection, 29(2), 87–106. https://doi.org/10.1016/0195-6701(95)90191-4
Criddle, P., & Potter, J. (2006). Exploring patients’ views on colonisation with meticillin-resistant Staphylococcus aureus. British Journal of Infection Control, 7(2), 24–28. https://doi.org/10.1177/14690446060070020701
*Currie, K., Knussen, C., Price, L., & Reilly, J. (2014). Methicillin-resistant Staphylococcus
18
quality of screening practices. Journal of Clinical Nursing, 23(1–2), 221–231.
https://doi.org/10.1111/jocn.12366
Dickmann, P., Wittgens, K., Keeping, S., Mischler, D., & Heudorf, U. (2016). Re-thinking risk communication: information needs of patients, health professionals and the public regarding MRSA – the communicative behaviour of a public health network in Germany responding to the demand for information. Public Health, 131, 56–62. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.puhe.2015.11.012
Egidius, H. (2017). Professionell. I psykologiguiden. Tillgänglig:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=professionell
Ericson, E., & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi och
vårdhygien. (4:e uppl.,). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula
stafylokocker (MRSA). Hämtad den 9 November, 2017, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad den 9 November, 2017, från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016. Hämtad den 21 November, 2017, från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/arsrapporter-anmalningspliktiga-sjukdomar/arsrapporter-2016/utbrott/#mrsa
Folkhälsomyndigheten (2017). Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA). Hämtad 9 November, 2017, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/?t=c#y2016
19
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 15-36). Stockholm: Liber.
*Goldsack, J. C., DeRitter, C., Power, M., Spencer, A., Taylor, C. L., Kim, S. F., … Drees, M. (2014). Clinical, patient experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units. American Journal of Infection Control, 42(10), 1039–1043.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2014.07.011
Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningssed? Synpunkter,
riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hagberg, L. (2017). MRSA, Behandling. Hämtad den 22 November, 2017, från,
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2901
Henricson, M. (2017a). Opponent och försvar. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 475-482). Lund: Studentlitteratur
Henricson, M. (2017b). Diskussion. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-419). Lund: Studentlitteratur
International Council of Nurses, & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod
för sjuksköterskor.Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Karolinska institutet (u.å.). Swedish Mesh: MeSH Tree Locations for Adolescent. Hämtad 11 november, 2017, från Karolinska institutet University Library, https://mesh.kib.ki.se/
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
20
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of
Hospital Infection, 73(3), 271–277. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.07.002
*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healthcare personnel’s experiences of patient–professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of Infection and Public Health, 7(5), 427–435. https://doi.org/10.1016/j.jiph.2014.02.004
Livermore, M-D., & Woodford, N. (2009). Infections caused by Gram-positive bacteria: a review of the global challenge, Journal of Infection,
59(1), 4-1. Doi: https://doi.org/10.1016/S0163-4453(09)60003-7
Malmqvist, J. (u.å). MRSA. INationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mrsa
Raygada, J., & Levine, D. (2009). Methicillin-resistant staphylococcus aureus:A growing risk in the hospital and the community. America Health & Drug Benefits, 2(2), 86-95.
Rhen, H. (2013). Från läkarens assistent till omvårdnadsexpert. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 63-80). Stockholm: Liber
Robinson, J., Edgley, A., & Morrell, J. (2014). MRSA care in the community: why patient education matters. British Journal of Community Nursing, 19(9), 436–441.
https://doi.org/10.12968/bjcn.2014.19.9.436
Rosén, M. (2017). Systematiska litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 375-381). Lund: Studentlitteratur
21
Seibert, D. J., Speroni, K. G., Oh, K. M., DeVoe, M. C., & Jacobsen, K. H. (2014). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions.
American Journal of Infection Control, 42(4), 405–411.
https://doi.org/10.1016/j.ajic.2013.10.008
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet
*Skyman Thunberg, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked - patients’ experiences of being infected with community-acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 813–820. https://doi.org/10.1111/scs.12309
*Skyman Thunberg, E., Sjöström, H. T., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24(1), 101–107.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00692.x
Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikationer för god vård, Hämtad den 7 december, 2017, från Socialstyrelsen:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Basal hygien i vård och omsorg, Hämtad den 14 januari, 2018, från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-5-10
Stefani, S., Chung, D. R., Lindsay, J. A., Friedrich, A. W., Kearns, A. M., Westh, H., & MacKenzie, F. M. (2012). Meticillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA): global epidemiology and harmonisation of typing methods. International Journal of Antimicrobial
Agents, 39(4), 273–282. https://doi.org/10.1016/j.ijantimicag.2011.09.030
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
22
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Hämtad den 13 december, 2017 från,
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/.
Sveriges kommun och landsting. (2017). Vårdrelaterade infektioner, Hämtad den 15 januari, 2017 från, https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.html
Van der Zee, A., Hendriks, W. D. H., Roorda, L., Ossewaarde, J. M., & Buitenwerf, J. (2013). Review of a major epidemic of methicillin-resistant Staphylococcus aureus: The costs of screening and consequences of outbreak management. American Journal of Infection Control,
41(3), 204–209. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2012.02.033
Walsh, T. R., & Toleman, M. A. (2012). The emergence of pan-resistant Gram-negative pathogens merits a rapid global political response. Journal of Antimicrobial Chemotherapy,
67(1), 1–3. https://doi.org/10.1093/jac/dkr378
Woodford, N., & Livermore, D. M. (2009). Infections caused by Gram-positive bacteria: a review of the global challenge. Journal of Infection, 59, S4–S16.
https://doi.org/10.1016/S0163-4453(09)60003-7
World Health Organisation. (2017). Antibiotikaresistens. Hämtad 8 November, 2017, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs194/en/
*Wyer, M., Jackson, D., Iedema, R., Hor, S.-Y., Gilbert, G. L., Jorm, C., … Carroll, K. (2015). Involving patients in understanding hospital infection control using visual methods.
Journal of Clinical Nursing, 24(11–12), 1718–1729. https://doi.org/10.1111/jocn.12779
*Webber, K. L., Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). The
23
Rehabilitation Center. Rehabilitation Nursing, 37(1), 43–50.
https://doi.org/10.1002/RNJ.00007
Åhrén, C. (2016). Multiresistenta bakterier, Hämtad den 20 November, 2017, från
Vårdhandboken,
Bilaga 1. Sökmatris
Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Artiklar kvar efter granskning. CINAHL MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” 3,985 0 0 0 0 CINAHL MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” AND Patient* 1, 617 0 0 0 0 CINAHL MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” AND Patient* AND experience* OR Perception Filter: Engelskt språk, 2007-2017 och Peer Reviewed. 70 70 13 10 6 MEDLINE MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” 10,990 0 0 0 0
2 MEDLINE MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” AND Patient* 4,290 0 0 0 0 MEDLINE MH “methicillin-resistant staphylococcus aureus” AND Patient* AND experience* OR Perception Filter: Engelskt språk, 2007-2017 och Peer Reviewed. 18 18 4 2 0 Psykinfo methicillin-resistant staphylococcus aureus 167 0 0 0 0 Psykinfo methicillin-resistant staphylococcus aureus AND Patient* 112 0 0 0 0 Psykinfo methicillin-resistant staphylococcus aureus AND Patient* 12 12 6 2 2
3 AND experience* OR Perception Filter: Engelskt språk, 2007-2017 och Peer Reviewed.
4 Bilaga 2. Artikelmatris
Författare, år, tidskrift, sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 1. Albrecht, J., Croft, L., Morgan, D., Roghmann, M-C. (2017). Jamda, The Journal of Post-Acute and Long-Term Care Medicin,
18, 158-161
Land: USA.
Perceptions of Gown and Glove Use to Prevent Methicillin-resistant Staphylococcus aureus Transmission in Nursing Homes Att beskriva användningen och erfarenheten av handskar inom äldrevård Metod/design: Kvalitativ ansats Inklusion:
Sjuksköterskor, administrativ personal och boende.
Urval: Omvårdnadspersonal, administrativ
personal och boende från 3 olika äldreboenden. 6- 8 personer i varje grupp. Alla över 18 år. Alla gav samtycke. Män och kvinnor.
Datainsamlingsmetod: Kvalitativstudie med
fokusgrupper samt intervjuer.
Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor: Dataanalys skedde av två olika forskare. Svagheter: Patienter upplevde en trygghet när personalen använde sig utav rutiner. Det fanns även stor okunskap kring MRSA och hur det sprids.
5 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 2. Andersson, H., Fossum, B., & Lindholm, C. (2010). International Nursing Review. 58 (1), 47-53. Land: Sverige
MRSA - global threat and personal disaster: patients' experiences
Att beskriva patienters kunskap, upplevelser och erfarenheter av att vara MRSA positiv.
Metod/design:
Kvalitativ ansats med innehållsanalys
Inklusion:
Över 18 år och bo i Stockholm, Sverige. Svensktalande
Urval: Avsiktligt urval. 19
deltagare, 3 bortfall. 15 deltagare återstod. 7 män (21-90 år) 8 kvinnor (22-83 år) Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.
Analysmetod: kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor:
Studien svarade på syftet. Olika kön och ålder på deltagarna. Intervjuerna gick igenom ett flertal gånger. Deltagarna har gett samtycke.
Svagheter:
Huvudförfattaren var en sjuksköterska som jobbade på avdelningen detta kan vara en svaghet av den anledningen att huvudförfattaren haft förutfattade meningar om deltagarna.
Patienterna upplevde sig vara smittade i pesten. De kände sig smutsiga och som ett hot för
omgivningen. Patienterna upplevde en rädsla för att smitta någon annan eller över att bli avvisad.
6 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 3.
Barrat, R., Moyle, W., & Shaban, R. (2010). Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 53- 59
Land: Australien.
Behind barriers: patients’ perceptions of source isolation for
Methicillin‑resistant Staphylococcus aureus (MRSA
Att beskriva livs
erfarenheter hos patienter med MRSA som blivit isolerade på ett sjukhus i Nya Zeeland.
Metod/design:
Kvalitativ ansats med en fenomenologisk metod. Inklusionskriterier: MRSA-positiva patienter som varit isolerade på sjukhus mer än 3 dagar.
Exklusionskriterier:
Inga barn
Urval: Avsiktligt urval.
10 deltagare (5 kvinnor, 5 män) 46-78 år. Datainsamlingmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Tolkade fenomenologisk analys. Styrkor: Brett urval. Djupintervjuer. Svagheter: En del av deltagarna intervjuades i samband med isolering viket kan medföra en risk för nedstämda svar på vissa frågor.
Några deltagare upplevde det positivt att vara isolerad medan en del andra tyckte det kändes instängt, bo inom fyra väggar. Isoleringen väckte många känslor.
7 Författare, år,
tidskrift, sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 4.
Currie, K., Knussen, C., Price, L., & Reilly, J. (2014). Journal of Clinical Nursing, 23(1/2), 221-231. Land: Scotland. Methicillin-resistant
Staphylococcus aureus screening as a patient safety initiative: using patients' experiences to improve the quality of screening practices.
Beskriva patientens erfarenheter och acceptans av MRSA. Metod/design: Mixad metod. Inklusion:
Ålder över 15 år. Patienter som hade blivit erbjuden screening för MRSA de senaste 6 veckorna vid de 6 närmsta sjukhusen.
Exklusion:
Inga barn under 15 år.
Urval:
54 deltagare, 24 män, 30 kvinnor. Medelålder 61 år hos männen och 51 år hos kvinnorna.
Datainsamlingsmetod:
Självrapporteringsundersökning och patientintervjuer via telefon.
Analysmetod: Tematisk
analysenligt Brown och Clarke (2006) och SPSS variation 16.
Styrkor:
Inga bortfall av deltagare. Flera intervjuare som inte hade nått med resultatet att göra.
Svagheter:
Drar inga slutsatser om resultatet är
representativt.
Intervjuerna utfördes via telefon, där intervjuaren inte kan se kroppsspråk och känslor.
Patienterna som genomgick screening för MRSA upplevde att de inte fick någon information eller förståelse om vad som hände oavsett
8 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 5.
Goldsack, J., Deritter, C., Power,
M., Spencer, A., Taylor, C., Kim,
S., Kirk, R., & Drees, M. (2014). American Journal of Infection Control, 42(10), 1039-1043 Land: USA Clinical, patient experience and cost impacts of performing active surveillance on known methicillin-resistant Staphylococcus aureus positive patients admitted to medical-surgical units.
Patienters upplevelser och kostnadspåverkan av att utföra övervakning av patienter med positiv MRSA.
Metod/design: Retrospektiv, Mixed-method.
Inklusion:
MRSA positiva patienter sedan < 12 månader.
Exklusion:
Patienter som blivit MRSA positiv som fått antibiotika de senaste 72 timmarna. Patienter som var kognitivt nedsatt och inte kunde tala engelska.
Urval: Bekvämlighetsurval.
211 deltagare (108 män & 103 kvinnor) alla över 18 år. Medelålder 61 år. Datainsamlingsmetod: Intervjuer och frågeformulär. Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor:
Bra evidens. Metod delen var noggrant beskriven. Ett stort urval och en bra fördelning mellan kön.
Svagheter:
Ålder på deltagarna nämns inte, åldern kan ha olika påverkan på svaren. Intervjuerna utfördes under isolering där känslor kan ha påverkat svaren.
Isolering visade sig vara ett lidande för
patienterna och kostnaderna i programmet var högt. Patienterna upplevde rädsla och oro för att smitta andra med MRSA.
9 Författare, år,
tidskrift, sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 6. Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Journal of Hospital Infection. 73 (3), 271-277. Land: Sverige
Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation Att beskriva patienters erfarenhet av MRSA kolonisation Metod/design:
Kvalitativ ansats med deskriptiv design Inklusion: MRSA-kolonisation mellan 2004-2007. 18 år eller äldre. Bo i Sverige. Exklusion: Kognitiv funktionsnedsättning. Urval: Bekvämlighetsurval.
13 deltagare, 4 män & 9 kvinnor. 8 bortfall. 29-78 år.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor.
Analysmetod: Kvalitativ
innehållsanalys.
Styrkor:
Intervjuguide. Patienter fick själva välja plats för intervju. Stort urval med olika kön och åldrar.
Svagheter:
Många bortfall
Patienterna upplevde rädsla och begränsningar i vardagen. De upplevde även känslor som rädsla, oro och ensamhet. Det sociala livet präglades på grund av rädslan av att smitta andra människor. De upplevde även mötet med viss vårdpersonal som oprofessionell och gav för mycket information på samma gång.
10 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 7.
Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). Journal of Infection and Public Health, 7(5), 427-435.
Land. Sverige.
MRSA-colonized persons’ and healthcare personnel's experiences of patient– professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden
Beskriva chefernas, läkare, sjuksköterskor och MRSA- koloniserade patienters upplevelser av patient professionella interaktioner. Metod/design: Kvalitativ ansats Inklusion: MRSA- koloniserade personer sen 2010, ålder över 18, bor i länet och omsorgs erfaren på grund av kolonisatioen. Personal inom infektion, hematologi, nerfologi eller vårdcentral.
Urval:
6 deltagare då ett bortfall skedde, (två män, 3 kvinnor) 24 personal (inom de olika yrkeskategorierna) 4 bortfall. 32- 67 år gamla. Datainsamlingsmetod: Intervjuer och fokusgrupper. Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor: Trovärdighet är väl beskrivet. Svagheter:
Litet urval vilket kan påverka trovärdigheten.
Många av MRSA patienterna ville i vidröra någon i onödan för att de var rädda att föra över smittan. De upplevde att personalen överdrev skyddsklädseln och patienterna upplevde sig vara smittade i pesten. En del av patienterna upplevde att personalen förnekade sina
okunskaper om MRSA och att patienterna kände sig mer trygga med personalen som hade kunskap och kompetens. Det gällde främst på infektionskliniker.
11 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 8.
Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Sjöström, H. T., & Åhrén, C. (2016). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30 (4), 813-820. Land: Sverige
Being Met as marked – patients’ experiences of being infected with community-acquired
methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA)
Att beskriva friska patienters livs erfarenheter av att få vård och deras vardags liv efter att ha förvärvat MRSA (CA-MRSA)
Metod/design:
Kvalitativ ansats med fenomenologisk och hermeneutisk teori.
Inklusion:
Patienter positiva med Ca- MRSA mellan 2006- 2008. Samhällsförvärvad MRSA
Exklusion:
Barn under 18 år och patienter med demens.
Urval: 17 deltagare. 5 bortfall. Slutligen 12 deltagare, 5 kvinnor (29-65 år), 7 män (33-69 år). Datainsamlingsmetod: Intervjuer. Analysmetod: Fenomenologisk och hermeneutisk ansats inspirerad av Ricover. Styrkor: Strukturerad analysmetod. Kritiskt förhållningssätt. Varierat urval. Svagheter:
Bortfall av deltagare och alla var från samma sjukhus.
Studien visade att patienterna kände sig utanför, och upplevde en förändrad kroppsbild. De var rädda att smitta andra och kände en skuld och skam över deras MRSA. Personalen behövde mer kunskap för att kunna undervisa och ge information om patienternas tillstånd.
12 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 9.
Skyman Thunberg, E., Sjöström, H. T., & Hellström, L. (2010). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 101-107 Land: Sverige Patients experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated Få kunskap om patienters erfarenheter som smittats av MRSA på ett sjukhus och sedan blivit isolerade på en infektionsklinik
Metod/design: Kvalitativ ansats med explorativ design.
Inklusion:
Isolerade i minst en vecka. MRSA smittade mellan 1997-2001.
Exklusion:
Isolerade mindre än 7 dagar. Demens Barn under 18. Urval: 6 patienter, två kvinnor (40-76 år) och 4 män deltog (35-67 år). Datainsamlingsmetod:
Intervjuer med öppna frågor.
Analysmetod: Hermeneutisk
fenomenologisk omsats.
Styrkor:
Intervjuerna var inte tidsbegränsade. Analysen genomfördes genom triangulering vilket stärker trovärdigheten. Svagheter: Intervjuerna hölls 3 år efter isoleringen så deltagarna kan ha glömt vissa saker. litet urval.
Patienterna upplevde sig kränkta för att ha fått MRSA på sjukhuset. De tog ett bra ansvar för att inte sprida det vidare och de upplevde att de blev behandlade annorlunda än andra och det saknade mycket information om MRSA. Patienterna upplevde sig sårbara och kände skuld och skam.
13 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 10.
Wyer, M., Jackson, D., Iedema, R., Hor, S.-Y., Gilbert, G. L., Jorm, C., … Carroll, K. (2015). Journal of Clinical Nursing. 24, 1718-1729 Land: Australien Involving patients in understanding hospital infection control using visual methods. Utforska patienters perspektiv på förebyggande arbete vid infektioner. Metod/design: Video-reflexiv etnografi Inklusion: Samtyckande patienter på avdelningen som var MRSA positiv.
Urval: 14 deltagare, 8 kvinnor
och 6 män filmades. Över 18 och uppåt.
Datainsamlingsmetod:
Observation via filmning.
Metodanalys:
Innehållsanalys.
Styrkor:
Deltagarna fick se videorna och diskutera om det de såg med författarna.
Svagheter:
2 deltagare ville inte filmas. Deltagarna visste att de blev filmade, det kan påverka studien i form av att deltagarna inte sa eller visade vissa saker.
Patienterna upplevde för lite information om hur MRSA sprids. Det gjorde att patienterna skapade egna strategier för att sköta sin hygien.
14 Författare, år, tidskrift,
sidnr och land.
Titel. Syfte Metod och ev. design. Värdering Resultat.
Artikel 11.
Webber, K. L.,
Macpherson, S., Meagher, A., Hutchinson, S., & Lewis, B. (2012). Rehabilitation Nursing, 37(1), 43–50.
Land: USA
The Impact of Strict Isolation on MRSA Positive Patients: An Action-Based Study Undertaken in a Rehabilitation Center. Att få förståelse för inneliggande patienters upplevelser av isolering vid MRSA. Metod/design: Kvalitativ
studie med induktiv design.
Inklusion: Isolerad minst 1
månad samt vara bärare av MRSA samt pågående behandling.
Urval: 9 deltagare varav 4
som deltog i fokusgrupper. (mellan 50-70 år, en 30 år) Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer samt fokusgrupper. Metodanalys: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor:
Att deltagarna var isolerade länge.
Svagheter:
Nämner inte vilka kön deltagarna hade.
En del av patienterna upplevde det var tråkigt och ensamt att vara isolerade. En del kände sig deprimerade. De flesta patienterna upplevde en rädsla av att smitta andra.
