Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Slutseminarium: 2020-03-17
Godkänt och examinerat: 2020-03-23
Faktorer som kan bidra till stress i det dagliga arbetet hos
sjuksköterskan
En allmän litteraturöversikt
Factors that can contribute to stress in the daily work flow
of the nurse
A literature review
Författare: Philippa Alexandersson Andrea Berggren
Handledare: Katarina Brochard, Högskoleadjunkt Leah Okenwa Emegwa, Högskolelektor
SAMMANFATTNING
Bakgrund: De närmaste decennierna ses en ökning ske inom populationen globalt och befolkningens medellivslängd förväntas stiga. En påfrestning på hälso- och sjukvården kommer även ske, då nya strategier måste utvecklas för att kunna ge god vård i ett ökat
patientflöde. Sverige har ett underskott på sjuksköterskor och flertalet sjuksköterskor väljer att lämna hälso- och sjukvården på grund av stress och utbrändhet. Behovet av sjuksköterskor kommer att öka i takt med den växande och åldrande befolkningen. I arbetet som
sjuksköterska innebär det att se till patientens bästa, men på grund av arbetsrelaterad stress riskerar vården att bli bristfällig. Syftet: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.
Metod: För sammanställning av denna allmänna litteraturöversikt kodades relevant
information till kategorier som sedan skapade grunden till föreliggande studies huvudteman. Resultat: Stressfaktorerna presenteras under två huvudteman: arbetsförhållanden och
personalpolitik. Vidare exemplifieras faktorerna som hög arbetsbelastning och minskat förtroende för chefer. Slutsats: Adekvata åtgärder bör införas för en hållbar utveckling av sjuksköterskeprofessionen inom hälso- och sjukvården. Vidare studier bör utföras i syfte till att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras för sjuksköterskorna.
Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, Arbetsbelastning, Omvårdnad, Sjuksköterskan,
Vårdkvalitet.
ABSTRACT
Background: Within the next few decades there has been seen a significant increase in the the population globally. In the context of the increased population the average life expectancy also continues to rise. This in turn puts pressure on the health care system to develop new strategies in order to be able to provide high-quality health care in conjunction with the increased patient flow. Sweden already has a large deficit in nurses and the majority of the nurses are choosing to leave the profession as a result of stress and fatigue. The need for nurses will therefore continue to increase in line with the growing and aging population. The role as a nurse always aims to work for the good of the patient. But on the basis of work related stress the risk of a good care is lacking. Purpose: The purpose with this general literature review is to highlight the factors that can cause work related stress in the daily work of a nurse. Method: The compilation of this general literature review relevant information was coded into categories which then formed the basis of the main theme of the present study. Result: The stress factors are presented under two main themes: working condition and personnel policy. Furthermore, the factors are exemplified as high workload and decreased confidence in managers. Conclusion: Adequate actions should be introduced for the sustainable development of the nursing profession in health care. Further studies should be conducted in order to investigate how the working environment can be improved for the nurse.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ... 2 Abstract ... 2 Introduktion ... 4 Bakgrund ... 5 Stress ... 5 Arbetsrelaterad stress ... 5 Sjuksköterskeyrket ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Metod ... 7 Design ... 8 Datainsamling... 8 Urval ... 10 Dataanalys ... 10 Etiska aspekter ... 12 Resultatredovisning ... 13 Arbetsförhållanden ... 13 Arbetsbelastning ... 13 Patientens hälsotillstånd ... 13 Skiftarbete ... 14 Personalpolitik ... 14 Inkomst ... 14Avsaknat förtroende för chefer ... 14
Diskussion ... 15 Metoddiskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 16 Slutsatser ... 18 Referenser ... 19 Bilagor ... 23
INTRODUKTION
Globalt väntas en ökning ske med närmare 200 miljoner människor under det närmaste årtiondet. Detta relaterat till en ökad äldre befolkning som under 2050 kommer utgöra den största åldersgruppen. Den äldre befolkningsgruppen kommer då ha överstigit 1 miljard människor och vara större än den yngre befolkningen (United Nations Population Fund [UNFPA], 2012). Sverige har i dag drygt tio miljoner invånare och år 2029 beräknas folkmängden uppgått till 11 miljoner. År 2070 kommer Sveriges folkmängd ha uppnått närmare 12 miljoner (Statistikmyndigheten [SCB], 2019). UNFPA (2012) rapporterar att åldrande samhällen innebär utmaningar eftersom den växande befolkningen kräver nya strategier för hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen [Sos], 2019). De nya strategier ska även f a de g ba a e e 3 f God hälsa och välbefinnande ch a God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Människors hälsa påverkas av ekonomiska,
ekologiska och sociala faktorer (De globala målen, 2015).
Under de närmaste fem åren beräknas majoriteten av de verksamma sjuksköterskorna att nå pensionsålder vilket innebär att de nyexaminerade sjuksköterskorna i takt med detta inte hinner täcka behovet (Sos, 2019). I relation till den ökande och åldrande befolkningen råder även en sjuksköterskebrist i 20 av Sveriges 21 regioner (Sos, 2019). Sos (2019) rapporterar att Sverige idag har 15000 arbetsföra legitimerade sjuksköterskor som valt att inte arbeta inom hälso- och sjukvården. Rudman, Gustavsson och Hultell (2014) redovisar att 20 % av Sveriges sjuksköterskor var beredda att lämna yrket inom fem år med anledningen av stress som resulterat i utbrändhet. Behovet av sjuksköterskor kommer därför att öka markant de kommande åren (Sos, 2019).
Denna allmänna litteraturstudie skapades utifrån författarnas intresse samt aktuell
samhällsdebatt där syftet är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Föreliggande studie strävar efter att öka kunskapen och bidra till en mer hållbar arbetssituation för sjuksköterskan.
BAKGRUND
Stress
Definition av stress inom medicinsk, psykologisk och allmän biologisk vetenskap är kroppens anpassningar av funktioner som utlöses av fysiska- eller psykiska påfrestningar
(Nationalencyklopedin.se). Vid stress anpassar sig kroppens fysiologiska system och
prioriterar att frigöra den energi som krävs för att klara av situationen. Under långvarig stress ökar vakenhetsnivån som resulterar i att kroppen inte känner av trötthet vilket sker på
bekostnad av kroppens återhämtning. Evolutionärt är stressresponsen en överlevnadsfaktor och något positivt så länge det sker en återhämtning för kroppens system (Asp och Ekstedt, 2014 ).
Arbetsrelaterad stress
Stress på arbetsplatsen går under definitionen arbetsrelaterad stress och benämns som en skadlig kraft som driver en person bort från det ursprungliga välbefinnandet. Arbetsrelaterad stress ses som en obalans där individer ofta upplever känslan av att arbetsinsatserna inte är hanterbara i relation till kraven (Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). Arbetsrelaterad stress försvårar även samspelet mellan kollegor och patienter samt har en negativ inverkan på de olika omvårdnadsperspektiven (Moreland & Apker, 2016).
Ökad arbetsbelastning är en växande trend som nyligen blivit ett globalt problem (Yuwanich, et al., 2015). I Europa upplever hälften av alla arbetstagare att stress är vanligt förekommande på arbetsplatserna medan stress i Sverige sedan två år tillbaka är det mest förekommande arbetsrelaterade besväret inom hälso- och sjukvården, som även är den mest drabbade sektorn (Arbetsmiljöverket [AV], 2013). Bojtor (2003) förklarar att arbetstillfredsställelsen är sårbar och påverkas negativt av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan yttra sig i form av frånvaro från arbetet men också i en hög personalomsättning för
arbetsgivaren. En frånvaro som på sikt kan bidra till en ekonomisk inverkan på organisationen (Yuwanich et al., 2015). Arbetsrelaterad stress försämrar inte bara sjuksköterskans
psykologiska välbefinnande utan är också en riskfaktor för patientsäkerheten och omsorgskvaliten (Gu, Tan, Zhao & Bazargan-Hejazi, 2019), då omvårdnaden kräver funktioner hos sjuksköterskan i form av uppmärksamhet och energi. För detta krävs att
sjuksköterskan är tillfreds med sin arbetssituation så att hen kan fokusera på patienten (Bojtor, 2003). Patientens förväntningar har även ökat med tiden beträffande omvårdnad, en
omvårdnad som kanske inte alltid står i relation till sjuksköterskans resurser (Gu et al., 2019). Cho, Lee,You, Song, Hong (2020) skriver vidare att ett överrepresenterat antal av
sjuksköterskorna inte var tillfreds med arbetspasset då de inte upplevt att de utfört en fulländad omvårdnad. Sjuksköterskans huvudområde har med tiden utvecklats vilket lett till både positiva och negativa synvinklar (Cousins & Donell, 2012). En positiv synvinkel beskrivs genom att sjuksköterskan fått en mer holistisk bild kring patienten och en negativ aspekt förklaras genom tidsbrist och ökad arbetsbelastning (ibid.).
Sjuksköterskeyrket
Från det att sjuksköterskeyrket blev en profession har sjuksköterskeyrket varit att tillgodose vården och patientens behov i samhället (Bojtor, 2003). I takt med samhällsförändringen och kraven som ställts har sjuksköterskeprofessionen blivit mer professionell då modern vård är en komplex uppgift som kräver ett ökat antal färdigheter. I det förflutna var omvårdnad i första hand riktad mot att hjälpa och ta hand om patienter i sina grundläggande behov medans dagens förändringar i yrket bland annat lett till att arbeta med preventiva insatser, förmedla information, arbeta med avancerade medicintekniska produkter, samtidigt som den
grundläggande omvårdnaden ska utföras (Bojtor, 2003; Gu et al., 2019).
Den pågående utvecklingen inom hälso- och sjukvården förnyas även i en omfattande
kompetensbeskrivning som består av sex kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet.
Kompetensbeskrivningen ska utgöra ett st d f r sjuksk terskan och är nödvändig för att säkerställa att sjuksköterskan har den kompetens och yrkeskunnande som krävs för
yrkesrollen. Syftet med kompetensbeskrivningen är till för att utvecklingen av omvårdnaden ska gå framåt (Swenurse, 2017). De två senaste decennierna har även sjuksköterskans
yrkesroll belastats genom att ansvara över fler patienter i relation till samhällsutveckling (Gu et al., 2019).
Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod har sjuksköterskan även ett ansvar som omfattar ett förhållningssätt gentemot kollegor, allmänheten, den praktiska
yrkesutövningen och professionen. Förhållningssättet är grundläggande i beaktning mot de mänskliga rättigheterna som baseras på människors lika värde och autonomi oavsett kulturell tillhörighet, etnicitet, funktionsnedsättning, sexualitet, politisk ståndpunkt eller social
ställning. Sjuksköterskan ska även uppvisa sakkunniga värden såsom lyhördhet, medkänsla, trovärdighet, respektfullhet och integritet. Oavsett en sjuksköterskas ursprung skall det
e a e a a a e a d g f de f a g d gga de c e a: f a h a, förebygga sjukdom, åters a h a ch d a da de . Detta skall motivera att aktivt välja förnuftiga val som gynnar sjuksköterskans arbetsmiljö och patientens levnadsvanor
(Swenurse, 2012).
Muller-Juge et al. (2014) beskriver att sjuksköterskan arbetar sida vid sida tillsammans med de andra vårdprofessionerna. Läkarna tar ansvaret över den ledande medicinska rollen medan sjuksköterskan utför ordinationer samt ansvarar för omvårdnaden. Vårdarbetet mellan läkare och sjuksköterska inkluderar även andra vårdprofessioner där gruppen i sin helhet arbetar tvärprofessionellt. Ett fungerande tvärprofessionellt arbete inkluderar beslutsfattande,
uppdelning av ansvar, lyhördhet, öppenhet och förbättringsförslag. Muller- Juge et al. (2014) menar vidare att ett välfungerande arbetet kännetecknas genom att alla parter upplever autonomi och delaktighet. Lingard, Espin, Evans och Hawryluck (2004) menar att ett icke fungerande tvärprofessionellt arbete kan resultera i en försämrad vårdkvalite. Van Kraaij et al. (2019) skildrar sjuksköterskans ansvar och belyser även vikten av att vara sakkunnig samt vara en arbetsledare och kunna hantera svåra situationer. Sjuksköterskan har en central roll och har med det en sammanhållande funktion mellan patienter, ledningsgrupper, läkare och annan vårdpersonal (ibid.).
Sjuksköterskor blir allt mer skickliga i takt med att deras arbetsbeskrivning blir bredare. De kämpar ständigt för att uppnå en adekvat position i relation till den ökade arbetsbelastningen och därför minskar tiden avsevärt, tid som hade kunnat ägnas åt patienten (Bojtor, 2003).
PROBLEMFORMULERING
Under det närmaste årtiondet kommer en ökning av population ske globalt med ca 200 miljoner människor. Befolkningen blir även äldre vilket innebär att hälso- och sjukvården ställs inför nya utmaningar. Globalt föreligger en sjuksköterskebrist då flertalet aktiva
sjuksköterskor väljer att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården relaterat till stress, men även att en stor generation sjuksköterskor nått pensionsåldern. Stress ses som en naturlig respons när en återhämtning sker i kroppens system, medan stress under längre perioder kan medföra negativa risker. Stress som förvärvas inom arbetet benämns som arbetsrelaterad stress och är ett vanligt fenomen inom sjuksköterskeyrket, för de sjuksköterskor som upplever denna påfrestning dagligen medför stressen negativa konsekvenser. Konsekvenserna kan även medföra risker för sjuksköterskans medarbetare och patienter. Sjuksköterskebristen ökar i takt med den äldre befolkning som även blir mer vårdkrävande, vilket resulterar i en ökad
arbetsbelastning. Arbetsbelastningen försvårar omvårdnaden för den enskilda sjuksköterskans ansvar och bidrar till arbetsrelaterad stress.
SYFTE
Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.
METOD
Egenskaper som kännetecknar hög kvalité i en allmän litteraturstudie är att studien ska vara omfattande, noggrant utförd samt aktuell. I utförandet måste det finnas en fast beslutsamhet i att bli expert på det valda ämnet, men även ha kunskap i att veta vilken hjälp som finns att tillgå i jakten på möjliga källor. Att söka efter forskningsrön kan utföras på varierande tillvägagångssätt, det anses därför klokt att välja strategi tidigt i processen (Polit & Beck, 2016). I föreliggande studie ansågs det lämpligt att använda sig utav Polit och Becks (2016) niostegsmodell som strategi för att sträva efter att uppnå en så pass hög kvalitet som möjligt. Polit och Becks (2016) niostegsmodell presenteras i tabell 1.
Tabell 1: Polit och Becks (2016) niostegsmodell
Steg 1.
Formulera ett syfte och frågeställning.
Steg 4.
Granska titlar och abstract för att hitta relevanta artiklar.
Steg 7.
Kritisk granskning av artiklarna.
Steg 2.
Val av databas och sökord. Utforma en sökstrategi. Steg 5. Läs artiklarna. Steg 8. Analysera innehållet. Steg 3.
Utföra databassökningar samt dokumentera.
Steg 6.
Granska artiklarnas innehåll mot syftet.
Steg 9.
Sammanställa innehållet till ett resultat.
Design
Studien designades till en allmän litteraturöversikt för att sammanställa vetenskaplig forskningslitteratur och belysa de faktorer som ger upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Designen ger enligt Polit och Beck (2016) en bred syn inom ämnesområdet, vilket skapar möjlighet till att skildra kunskapsläget inom angivet forskningsområde.
Forsberg och Wengström (2016) förklarar att omvårdnadsforskning görs med både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Föreliggande studie innefattar därför studier med kvalitativa och kvantitativa ansatser samt mixad metod.
Datainsamling
Enligt det första steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell formuleras ett syfte och problemformulering. Syftet i den allmänna litteraturöversikten är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.
Enligt det andra steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell utförs val av databas och sökord samt en utformning av en sökstrategi. Litteraturs kningarna skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Initialt valdes sökorden på svenska efter relevans mot syftet, för att sedan översättas till Mesh-termer. Mesh-termerna användes som fria sökord i CINAHL och som blocksökningar i CINAHL subject heading, vilket ledde fram till större avgränsning. Sökorden i CINAHL subject headings bestod av occupational stress och stress. I CINAHL förfinades sökningen med fria sökord: cause, nurse ,nursing, occupational, occupational
stress, reason, stress och work related stress. S ga a ba e ade Ad a ced ea ch där årtalen begränsades mellan 2009 2019. För fastställande av vetenskaplig granskning gjordes alla sökni ga CINAHL a ee e ed . I da aba e P bMed edde ga a
a Ad a ced ea ch . S de a de f e a ef e e e a f e , f a sedan översättas till Mesh-termer. Mesh-termerna användes sedan som fria sökord: cause, nurse ,nursing, occupational, occupational stress, reason, stress och work related stress. S ga a beg ade f e ch c a ge 2005 2019.
Enligt det tredje steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell utförs databassökningarna och dokumenteras. Sökningarna redovisas i tabell 2.
Tabell 2: Datainsamling
Databas Sökord Antal
träffar Avancerad sökning Lästa i abstract Lästa i full text Inkluderad I studie CINAHL 1/2 S1 Cause, e MH, e + 55 2009 2019 Peer rewied 20 5 2 CINAHL 1/2 S2 Cause, e MH, stress, e a ed e 22 2009 2019 Peer rewied 5 2 2 CINAHL 3/3 S3 Cause, nurse, (MH e , cc a a ) 17 201901 201912 Peer rewied 6 1 1 CINAHL 3/3 S4
Nurse*, nursing*, occupational stress, reason 16 2010 2019 Peer rewied 4 1 0 CINAHL 3/3 S5 Cause, nurse,
work related stress 64 2015 2019 Peer rewied 8 1 1
PubMed 4/2 S6
Cause, nurse, nursing, occupational stress
37 2014 2019 18 3 1
PubMed 4/2 S7
Cause, nurse, nursing, work related stress
49 2014-2019 5 1 1
PubMed 4/2 S8
Urval
Enligt det fjärde steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell granskas titlar och abstract för att hitta relevanta artiklar. Inklusionskriterier var studier som enbart bestod av primärkällor och studier som var skrivna i engelsk text. Exklusionskriterierna var studier som ej
genomförts i syfte att studera stressfaktorer hos sjuksköterskan samt studier som ej genomgått peer reviewed. Ytterligare exklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistkompetens samt sjuksköterskor som arbetade utanför hälso- och sjukvården. Urvalet formades därefter utifrån relevansen i relation till de artiklar vars titel och abstract passade mot syftet som är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.
Dataanalys
Enligt det femte steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell ska de utvalda artiklarna läsas. Utvalda artiklar lästes flertalet gånger för att erhålla en helhetsbild över innehållet.
En kvalitetsgranskning utfördes även med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall som lämpar sig för artiklar med kvantitativa och kvalitativa ansatser
(bilaga 2 & bilaga3). Initialt utfördes artikelgranskningarna individuellt för att sedan diskutera likheter och olikheter gemensamt. Totalt granskades 16 artiklar med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Granskningsmallen består av ett graderingssystem där grad I är låg kvalité och grad III är av hög kvalité. I föreliggande studies resultatredovisning
inkluderades enbart de artiklar som uppnådde grad II och grad III. Resultatet yttrade sig i att nio artiklar inkluderades i resultatredovisningen och sju stycken exkluderades. Inkluderade artiklar i resultatredovisningen redovisas under bilaga 1.
Enligt det sjätte steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell ska de utvalda artiklarna granskas och innehållet ska ställas mot syftet som är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. I detta steg togs relevant information ut som svarade på syftet, samt att en kodning av informationen påbörjades.
Enligt det sjunde steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell ska en kritisk granskning av artiklarna utföras. Den kritiska granskningen utfördes på innehållets kodningar och
information som inte svarade på syftet sållades bort.
Enligt det åttonde steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell ska innehållet analyseras. En analys med kategorier sammanställdes utifrån den tidigare kodade informationen. Kategorierna i föreliggande studie tematiserades där liknande innehåll bildade huvudteman. Resultatredovisningen delades upp i huvudteman: arbetsförhållanden och personalpolitik. Huvudtemat arbetsförhållanden är uppdelad i kategorierna: arbetsbelastning, patientens hälsotillstånd och skiftarbete (Bilaga 4). Huvudtemat personalpolitik är uppdelad i kategorierna: inkomst och avsaknat förtroende för chefer (Illustration 1).
Arbetsförhållanden
Arbetsbelastning Patientens hälsotillstånd Skiftarbete
Personalpolitik
Inkomst Avsaknat förtroende för chefer
Illustration 1: Resultatredovisning
Text: Illustrationen redovisar de olika huvudteman och kategorier
Enligt det nionde steget i Polit och Becks (2016) niostegsmodell avslutas processen med att sammanställa innehållet. Tematiseringen bidrog till en mer överskådlig bild av
sammanställningen och resultatet kom att resulterade i två huvudteman och fem kategorier, av de faktorer som kan orsaka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan (Illustration.1).
Etiska aspekter
Etik grundar sig i att respektera mänskliga rättigheter, autonomi och rättvisa (Swenurse, 2012). Forskare ska sträva efter att utveckla bra praktiska bevis och använda sig av de bästa metoderna som finns tillgängliga, samtidigt som de måste förhålla sig till reglerna som skyddar mänskliga rättigheter (Polit och Beck, 2016). Ett dilemma som kan uppstå när forskaren konfronteras med en intressekonflikt, är när forskarens förväntade yrkesetik kommer i konflikt med det egna privata intresset. Det är på grund av sådana dilemman de etiska reglerna tagits fram för att vägleda forskarna. I föreliggande studie har resultaten som svarade på syftet som är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan, analyserats på ett neutralt sätt för att ta ut kärninnehållet.
Polit och Beck (2016) skriver att det alltid finns en risk att studiens resultat påverkas medvetet eller omedvetet i den riktning som gynnar författaren. Föreliggande studie har beaktat detta resonemang och endast inkluderat de studier som varit forskningsetiskt godkända av en etisk kommitté`.
RESULTATREDOVISNING
Resultatredovisningen innefattar nio artiklar bestående av sju kvantitativa ansatser, en
kvalitativ ansats och en mixad metod ansats, vars resultat svarade på studiens syfte som är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan.
Två huvudteman relaterat till arbetsrelaterad stress urskildes: Arbetsförhållanden och Personalpolitik, gemensamt för huvudteman är att de utgick från sjuksköterskeperspektivet. Huvudtemat arbetsförhållanden är uppdelad på tre kategorier: arbetsbelastning, patientens hälsotillstånd och skiftarbete. Huvudtemat personalpolitik är uppdelad på två kategorier: inkomst och avsaknat förtroende för chefer (Illustration 1).
Arbetsförhållanden
Temat arbetsförhållanden syftar till att belysa de faktorer som kan orsaka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Resultaten redovisas under kategorierna arbetsbelastning, patientens hälsotillstånd och skiftarbete (Illustration 1).
Arbetsbelastning
Personalbrist var en komponent som låg till grund för den ökade arbetsbelastningen (Halpin, Terry & Curzio, 2017; Happell et al., 2013; Kane, 2009; Starc, 2018). Denna komponent upplevdes inverka som en stressfaktor på arbetsplatsen (ibid.), då sjuksköterskorna kände sig otillräckliga och därför kände oro att göra fel i utförande av deras arbetsuppgifter (Halpin et al., 2017). Personalbrist bidrog till att det inte fanns tillräckligt med tid att utföra de
sedvanliga arbetsuppgifterna (Halpin et al., 2017). Tidsbristen yttrade sig i form av en ökad arbetsbelastning (Andrade Guerra, Cardoso Vieira, Barbosa de Oliveira, Ferreira Mello Almeida, Silva, & Gomes Fabri, 2015; El, Shaheen, Bani Salameh, Al, & Ahmad, 2019). Arbetsbelastningen orsakade stress för alla sjuksköterskor men utgjorde en värre stress för de med kortare yrkeserfarenhet (Moayed Sadat, Mahmoudi, Ebadi & Nia Sharif, 2016; Halpin et al., 2017). Personalbrist sågs även ha ett samband till vårdrelaterade skador då stressen bidrog till mer slarv under arbetspasset (Moayed et al.,2016). Obalansen mellan tidsbristen och arbetsbelastningen utgjorde således att sjuksköterskan kände sig stressad (Andrade Guerra et al., 2015; El et al., 2019).
Interpersonella problem bidrog till att viktig information missades i dokumentation och
kommunikation, vilket medförde ytterligare arbetsuppgifter till sjuksköterskan som yttrade sig i stress (Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013). Till följd av den höga arbetsbelastningen hann inte sjuksköterskan färda det påbörjade arbetet inför nästkommande arbetspass och de gånger då det heller inte fanns möjlighet till planerade pauser blev stressen mer påtaglig (Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013).
Patientens hälsotillstånd
Patienter som var fysiskt krävande och hade ett hälsotillstånd med svår sjukdom utgjorde en stress för sjuksköterskan (Andrade Guerra et al., 2015; El et al., 2019). De patienter som led av psykisk ohälsa var även en stressutlösande faktor (El et al., 2019; Happell et al., 2013). Patientgruppen med psykisk ohälsa bidrog således till att sjuksköterskan funderade över sin professionalism (Happell et al., 2013), då sjuksköterskan upplevde otillräcklig kunskap beträffande vårdandet av patientgruppen (Happell et al., 2013: El et al., 2019).
stress (El et al., 2019). Rädslan för felaktigt vårdande ökade den psykiska pressen och sågs därför som en stressutlösande faktor (Halpin et al., 2017). Hos sjuksköterskan med mindre yrkeserfarenhet upplevdes det även skrämmande att ansvara över patientens liv (Happell et al., 2013), då konfrontation med död upplevdes stressande för både sjuksköterskor med mindre- och mer yrkeserfarenhet (Halpin et al., 2017; Starc, 2018). Situationerna med den psykiska påfrestningen förvärrades även av anhöriga till patienter, då anhöriga var mer
krävande än patienten och hade orimliga förväntningar i relation till omvårdnaden (Happell et al., 2013). Ytterligare en faktor var de patienter som var smittade med infektionssjukdomar (Kane, 2009; Starc, 2018). Oron över att Sjuksköterskan själv skulle bli smittad orsakade stress (Kane, 2009). Ett högt patientflöde i samband med de olika hälsotillstånden orsakade en mer påtaglig stress för sjuksköterskan (Happell et al., 2013; Starc, 2018).
Skiftarbete
Skiftarbete ökade risken för arbetsrelaterad stress. (El et al., 2019; Happell et al., 2013; Starc, 2018). I de fall där sjuksköterskans schema kontinuerligt bestod av oregelbundna tider (El et al., 2019; Happell et al., 2013) hindrades möjligheten till en normal sömn vilket yttrade sig i en trötthet som på sikt påverkade privatlivet (Happell et al., 2013). De oregelbundna tiderna som innefattade nattarbete innebar även en minskad social funktion inom privatlivet och ökade stressen ytterligare (El et al., 2019).
Personalpolitik
Huvudtemat personalpolitik syftar till att belysa de faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Detta i relation till de beslut sjuksköterskan inte kan påverka utan chefens godkännande. Resultaten redovisas under subkategorierna inkomst och avsaknad förtroende för chefer (Illustration 1).
Inkomst
Sjuksköterskorna ansåg att låg eller otillräcklig inkomst gav upphov till arbetsrelaterad stress då de ej tyckte att lönen stod i relation till arbetsuppgifterna (Davey, Sharma, Davey, & Shukla, 2019; Kane, 2009; Rakhshani, Motlagh, Beigi, Rahimkhanli & Rashki, 2018; Starc, 2018). Övervägande del av sjuksköterskorna ansåg sig vara underbetalda (Davey et al., 2019; Happell et al., 2013; Kane, 2009). Anställningsformen visade sig även ha betydelse för den arbetsrelaterade stressen då sjuksköterskan som var visstidsanställd upplevde stress på grund av osäker inkomst (Rakhshani et al. 2018).
Avsaknat förtroende för chefer
Avsaknat förtroende för chefer orsakade stress. Detta uppstod exempelvis vid oadekvata handhavanden av personalfrågor såsom fel vid löneutbetalningar (Happell et al., 2013). En stressfaktor förelåg även i relation till en minskad möjlighet för kompetensutveckling (El et al., 2019; Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013; Kane, 2009; Starc, 2018).
De gånger då sjuksköterskorna förespråkade kompetensutveckling och chefen inte visade lyhördhet i relation till det angivna förslaget (Kane, 2009), upplevde sjuksköterskan avsaknad i stöd från chefen (Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013; Kane, 2009; Starc, 2018).
Likgiltighet kring dessa frågor orsakade stress (ibid.). Sjuksköterskan kände emellanåt en osäkerhet kring vissa arbetsmoment i det dagliga arbetet relaterat till kompetensutvecklingen (Happell et al., 2013; Kane, 2009; Moayed et al.,2016). Osäkerheten yttrade sig exempelvis vid hantering av vassa föremål såsom kanyler (Moayed et al., 2016).
DISKUSSION
Metoddiskussion
Föreliggande studie designades till en allmän litteraturöversikt med syftet att belysa de
faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Designen på studien ansågs lämplig då målet var att få så brett perspektiv som möjlig, för att kunna överföra resultatet vidare till hälso- och sjukvården. I genomförandet av denna allmänna
litteraturöversikt togs tidigt ett beslut om att använda Polit och Becks (2016) niostegsmodell som stomme i metoden med syfte till att kvalitetssäkra studiens validitet. Detta för att skapa en struktur åt utformningen samt utgöra ett underlättande stöd för läsaren att följa
sökprocessen.
CINAHL omfattar omvårdnadsforskning och PubMed omfattar ett större generellt forsknings spektra (Polit & Beck, 2016). Databaserna till föreliggande studie valdes med anledning av att få en centrerad och bred sökning. För aktuell information avgränsades sökningarna mellan årtalen 2009 2019 i CINHAL och 2009 2019 i PubMed. Forsberg och Wengström (2016) stödjer detta genom att förklara att forskning är en färskvara. Beaktning bör tas att med denna tidsbegränsning kan äldre relevanta studier ha exkluderats.
Urvalets inklusionskriterier var de sjuksköterskor som var yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Ett kriterium specifik i sökningarna var att sjuksköterskorna ej behövde vara legitimerade sjuksköterskor för att inkluderas, med anledning av att ländernas olika titlar ser olika ut och den föreliggande studien ville få ett så brett urval som möjligt.
Författarna till föreliggande studie har svenska som modersmål och grundläggande kunskap i engelska vilket gjorde att sökningen begränsades till endast artiklar skrivna på engelska. Att läsa och tolka texter på ett annat språk än sitt modersmål kan ha påverkat tolkningarna, men har utförts noggrant med digitala översättningsverktyg samt engelska uppslagsverk. Inkluderade artiklar i resultatredovisningen bestod av olika ansatser där sju var kvantitativa, en kvalitativ och en mixad metod, för att erhålla detaljerade svar samt en bredare överblick på hur mängden sjuksköterskor upplevde stressrelaterade faktorer. Det höga antalet kvantitativa ansatser som inkluderades i den föreliggande studien kan ha påverkat resultatet då
individuella faktorer inte framkom helt. Att de individuella faktorerna kan ha uteslutits upptäcktes i ett analytiskt skede och skulle därför i en framtida studie kunna utföras mer balanserat mellan ansatserna. Det positiva med mängden kvantitativa artiklar var att resultatet baserades på ett stort antal sjuksköterskor, vilket bidrog till att den föreliggande studiens resultat fick en bättre generaliserbarhet. Generaliserbarheten även kallad överförbarheten, påverkas av antal undersökta deltagare i en studie då gruppens storlek med ett större antal undersökta deltagare kan öka sannolikheten att ett liknande resultat återfinns i en liknande grupp (Denscombe, 2018).
Inkluderade artiklar hade en könsindelning där kvinnor var överrepresenterade men ansågs ändå vara relevant, då den överrepresenterade delen av kvinnor skulle kunna spegla den verkliga könsuppdelningen inom professionen. De flesta studiernas forskning var utförda på sjukhus, vilket skulle kunna påverka generaliserbarheten till sjuksköterskor som var
yrkesverksamma på annan vårdinrättning än sjukhus. De sammanställda artiklarna hade ursprung från ett flertal länder: Australien, Brasilien, England, Indien, Iran, Jordanien och
Slovenien, vilket medförde att resultatet till föreliggande studie fick ett globalt perspektiv. Detta beskriver Denscombe (2018) öka tillförlitligheten i en studie då liknande resultat eller slutsatser från olika forskare upptäcks. Den föreliggande studiens tillförlitlighet ökar således då liknande faktorer till arbetsrelaterad stress hittades i flera världsdelar. Det man bör ta hänsyn till trots liknande faktorer är att omständigheter i världen ser olika ut.
Omständigheterna kan exempelvis handla om vad som är normala arbetsförhållanden eller den individuella uppfattningen om arbetsrelaterad stress.
I resultatet upptäcktes även korrelationer mellan olika arbetsrelaterade stressfaktorer vilket orsakade svårigheter att ibland urskilja faktorerna. Ett exempel var att arbetsbelastningen som en ensam faktor orsakar arbetsrelaterad stress, men som både har ett samband med
patientflödet och personalbrist.
Resultatdiskussion
Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att belysa de faktorer som kan ge upphov till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan. Resultatdiskussionen kommer sammanfattningsvis diskutera innehållet från resultatredovisningen som innefattar de stressfaktorer som
sjuksköterskan utsätts för i det dagliga arbetet och som leder till arbetsrelaterad stress. Ökade arbetsbelastning var det mest signifikanta resultatet kopplat till arbetsrelaterad stress (Andrade Guerra et al., 2015; Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013).
Detta stärks även av Yuwanich et al. (2014) där de beskriver resultatet som en ökad global börda. Cousins och Donell (2012) skriver att den ökade arbetsbelastningen kan ses som ett resultat från en utvecklande profession, där det skett en obalans i vad en sjuksköterska
förväntas utföra i förhållande mot det som är rimligt. I föreliggande studie diskuteras vad som är rimligt i relation till den omfattade kompetensbeskrivningen som redovisas på Swenurse (2017) där sjuksköterskans kompetensbeskrivning handlar om att följa de sex
kärnkompetenserna. Tolkningen av rimligheten diskuteras även i relation till arbetsuppgifterna då variablar kan bottna sig i vart sjuksköterskan arbetar, då
arbetsuppgifterna skapas efter patienten. Den angivna obalansen kan bero på flertalet orsaker som ej studerats men som enligt Halpin et al. (2017) och Happell et al. (2013) bottnar i att det finns för få sjuksköterskor i relation till antal patienter. Med den förutsättningen ökar således arbetsuppgifterna för sjuksköterskorna och resulterar i en tidsbrist, som bidragit till att många sjuksköterskor idag lider av arbetsrelaterad stress (Halpin et al., 2017).
Resultatet redovisar att sjuksköterskor med kortare yrkeserfarenhet har svårare att hantera den ökade arbetsbelastningen, i samband med att de även upplevde att inte kände sig tillräckliga i sina arbetsuppgifter (Halpin et al., 2017). De erfarna sjuksköterskorna delade även samma känsla, men hade med tiden lärt sig att strategiskt planera sina arbetspass (Moayed et al., 2016; Halpin et al., 2017).
Enligt Rudman, Gustavsson och Hultell (2014) leder stress till utbrändhet och ser ett samband med att en stor del sjuksköterskor har som avsikt att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården (ibid.). Ouyang, Zhou, Xiong, Wang och Redding (2019) menar även att svårigheter till karriärutveckling och inkomst hade ett samband med avsikten att lämna yrket då
arbetstillfredsställelsen försämrades.
Almalki, FitzGerald och Clark (2012) menar vidare att lönen var en bidragande faktor beträffande missnöjet både privat och på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna upplevde att lönen inte var tillräcklig då lönen inte stod i relation till arbetsmarknadens skick samt behovet av sjuksköterskor.
Den höga arbetsbelastningen sammantaget med lönen samt svårigheter till karriärutveckling, skulle kunna tolkas till att färre vill utbilda sig inom professionen på grund av information från media och samhällsdebatter, i samband med rådande situationen inom hälso- och sjukvården.
El et al. (2019) och Halpin et al. (2017) redovisar att ett gott arbetsklimat speglade sig i goda arbetsförhållanden och minskade således stressen hos sjuksköterskor. Dessa resultat stärks även av Ouyang et al. (2019) som skriver att en förbättrad arbetstillfredsställelse främjade situationen för sjuksköterskan. Almaki et al. (2012) skriver att positiva upplevelser på arbetsplatsen sker när sjuksköterskan upplever en bra kontakt med sina kollegor genom en god kommunikation och ett välfungerande teamarbete. Cho et al. (2020) menar att det finns samband som yttrar sig att sjuksköterskan med fördel bör uppleva känslan av sammanhang i det dagliga arbetet för att öka sjuksköterskans motivation till att vilja stanna kvar inom yrket. Situationerna med interpersonella problem framkommer även i resultatet och tas upp i form utav bristande i kommunikationen och låg därmed till grund för arbetsrelaterad stress (Halpin et al., 2017; Happell et al., 2013). Enligt Moreland och Apker (2016) skapar även
arbetsrelaterad stress en spänd situation mellan kollegor. Resultatet bidrar till funderingar kring den försvårade situationen mellan kollegor där ansvaret många gånger handlar om patientens liv. Att inte ha en fungerande kommunikation inom det tvärprofessionella arbetet upplevs anmärkningsvärt då arbetsuppgifterna innefattar att arbeta med människor.
Konsekvenserna av en icke fungerande kommunikation inom hälso- och sjukvården kan därför upplevas mer påtagliga än konsekvenser från bristande i kommunikation inom andra yrken, där arbetet inte innefattar att ansvara över människors liv utan exempelvis handlar om ekonomi. Happell et al. (2013) redovisar att hög arbetsbelastning bidrar till stress och leder till misstag i kommunikationen mellan professionerna. Müller et al. (2018) stärker detta genom att förklara att läkare och sjuksköterskor inte alltid kommunicerar på samma sätt. För att informationen skall överföras effektivt är det viktigt att kommunicera på ett sätt så att alla professioner förstår varandra, då mycket information skall mottas och sedan föras vidare. Oavsett situation ska sjuksköterskan och övrig vårdpersonal alltid föra en adekvat
kommunikation. Kommunikation inom hälso-och sjukvården utgör en signifikant del av patientsäkerheten (ibid.). En väl fungerande kommunikation skulle kunna underlättas av ett gemensamt språk mellan professionerna och således minska stressen över
språkförbristningen. Kommunikationen skulle då kunna leda till en mer tidseffektiv insats och ett organiserat omvårdnadsarbete där risken för att exempelvis sprida smitta skulle minskas och istället öka chanserna att skapa en god hälsa. Om inte en god omvårdnad kan utföras kan inte heller en patientsäkerhet garanteras. Vidare i föreliggande studie kan uppfattningen om att vårdrelaterade skador skulle kunna vara relaterade till stress hos sjuksköterskan.
Uppfattningen kan kopplas till patientsäkerheten som stärks av patientsäkerhetslagen där krav ställs på att sjukvårdspersonal på ett systematiskt sätt ska kunna bedriva en patientsäker vård (SFS 2010:659, kap.3,1§) (Regeringen, 2019). Öhrn (2014) förklarar att patientsäkerhet är till för att skydda patienten mot vårdskada och att definitionen av vårdskada är när en patient som under vård och/eller behandling skadats.
Resultatet i föreliggande studie visar även att psykologiska påfrestningar är starkt kopplat till stress och att påfrestningarna utgjordes bland annat av när anhöriga till patienterna ställde höga krav på sjuksköterskan (El et al., 2019). När sjuksköterskan drabbades av stressens
negativa konsekvenser påverkades även sjuksköterskans arbetsplats negativt i form av hög frånvaro, -personalomsättning och ett ineffektivt arbete (Yuwanich et al., 2015).
Resultatet skulle kunna påvisa att hälso- och sjukvården får en ökad belastning i form av personalbrist och att detta således kan leda till att utvecklingen av en hållbar situation för hälso- och sjukvården försämras. Fler faktorer kan utläsas från sjuksköterskans psykologiska hälsa. En av dem tas upp enligt Happell et al., (2013) och Kane (2009) som en känsla av osäkerhet. En annan faktor enligt Halpin et al. (2017), Happell et al. (2013) och Starc (2018) är en känsla av maktlöshet på grund av uteblivet stöd från chefer. Enligt Ouyang et al. (2019) rekommenderas att ledningsgruppen ska erbjuda fler valmöjligheter i exempelvis
schemaläggningen, så sjuksköterskan själv kan ordna en fungerande balans mellan arbete och privatliv (ibid.). Sjuksköterskorna uttryckte ett missnöje över arbetslivet i relation till
privatlivet (Almalki et al., 2012; Ouyang et al., 2019).
Missnöjet speglades på privatlivet och slog tillbaka på arbetstillfredsställelsen samtidigt som sjuksköterskan utsattes för mentala påfrestningar (ibid.). De mentala påfrestningar
inkluderade arbetsuppgifter där sjuksköterskan mötte svåra fall av sjukdom, lidande, sorg och död (Asp & Ekstedt, 2014).
Resultatet visade även att risken för arbetsrelaterad stress ökade med skiftarbete (El et al., 2019; Happell et al., 2013; Starc, 2018). Oregelbundna tider påverkade sjuksköterskans dygnsrytm och yttrade sig i form av en sämre sömn som även påverkade privatlivet negativt, vilket ökade stressnivån (Happell et al., 2013). Tolkningen av det angivna resultatet skapar funderingar på huruvida regelbundna arbetstider skulle förbättra dygnsvilan, vilket i sin tur skulle kunna påverka att stressnivån minskar. Enligt Gyllensten, Andersson och Muller (2017) påverkades sjuksköterskorna positivt av kortare arbetsdagar, då kortare arbetsdagar yttrade sig i mer tid för återhämtning och privatliv. Sjuksköterskorna upplevde även att sömnen
förbättras eftersom de kände mindre stress och värk (ibid.).
SLUTSATSER
I denna allmänna litteraturöversikt påvisas tydligt att arbetsrelaterad stress har en negativ inverkan på sjuksköterskan. Arbetsrelaterad stress är ett allvarsamt dilemma som upplevs globalt. I samband med den förväntat ökade medellivslängden samt en signifikant ökad mängd av populationen ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Då sjuksköterskor redan funderar på att lämna professionen på grund av en hög stresspåverkan relaterat till ökad arbetsbelastning borde sjukhusledningen och regeringen redan idag säkra framtiden för en ändamålsenlig sjukvård. Om den aktuella situationen inte adresseras kan risken yttra sig i att sjuksköterskor väljer att lämna yrket vilket i sin tur kan resultera i att de sjuksköterskor som stannar kvar inom professionen drabbas av högre arbetsbelastning och ökad stress. Ett bättre arbetsklimat kan även bidra till att ryktet om professionen blir mer positiv och att fler vill utbilda sig till professionen. Tyvärr hänvisar snarare resultatet i föreliggande studie mer att avskräcka, då den arbetsrelaterade stressen bidrar till att hälsan försämras både psykiskt och fysiskt. Med denna allmänna litteraturöversikt rekommenderas därför att vidare studier bör utföras i syfte till att undersöka hur arbetsmiljön för sjuksköterskan kan förbättras och även hur en förbättring för den enskilda sjuksköterskans uppfattning, detta för att få en helhetsbild inom området och hur arbetsrelaterad stress kan reduceras. Om sjuksköterskan får möjlighet att uppleva adekvata arbetsförhållanden med en väl fungerande personalpolitik kommer detta synnerligen medföra till mindre arbetsrelaterad stress samt en mer hållbar utveckling av sjuksköterskeprofessionen inom hälso- och sjukvården.
REFERENSER
* = Artiklar inkluderade i resultatredovisning
Almalki, M. J., FitzGerald, G., & Clark, M. (2012). Quality of work life among primary health care nurses in the Jazan region, Saudi Arabia: a cross-sectional study.
Hum Resour Health 10 (30). doi: 10.1186/1478-4491-10-30
* Andrade Guerra, O., Cardoso Vieira, M. L., Barbosa de Oliveira, E., Ferreira Mello Almeida, F. P., Silva, A. V., & Gomes Fabri, J. M. (2015). The nursing work at an burn center: psychosocial risks. Revista de Pesquisa: Cuidado e Fundamental, 7(4), 3317-3326. doi: 10.9789/2175-5361.2015.v7i4.3317-3326
Arbetsmiljöverket, (2013). Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa. H mtad 4 Februari, 2020, Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014). Trötthet, vila och sömn. I A. Edberg & Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2.uppl., s. 363-413). Lund: Studentlitteratur. Bojtor, A. (2003). The importance of social and cultural factors to nursing status.
International Journal of Nursing Practice (Wiley-Blackwell), 9(5), 328 335. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
de g e e E de ba erad omvårdnad ett samarbete mellan
U e e h e MAS ch Ma h g a (Ra 2). Ma h g a, H a
och samhälle. Från https://docplayer.se/6657801-Evidensbaserad-omvardnad.html Cho, S., Lee, J., You, S. J., Song, K. J., & Hong, K. J. (2020). Nurse staffing, nurses
prioritization, missed care, quality of nursing care, and nurse outcomes. International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons, Inc.), 26(1), N.PAG. doi:10.1111/ijn.12803
Cousins, R., Donell, C. (2012). Nurse prescribing in general practice: a qualitative study of job satisfaction and work-related stress. Family Practice. 29(2) 223-227.
doi:10.1093/fampra/cmr077
* Davey, A., Sharma, P., Davey, S., & Shukla, A (2019). Is work-associated stress converted into psychological distress among the staff nurses: A hospital-based study. Journal of Family Medicine and Primary Care, 8(2),511-516. doi:10.4103/jfmpc_419_16
De globala målen, (2015). God hälsa och välbefinnande. Hämtad 25 februari, 2020, United Nations Development Programme, https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
* El, H. M., Shaheen, A. M., Bani Salameh, A., Al, H. M., & Ahmad, M. (2019). Predictors of nurses working with older people admitted to acute care setting. International Journal of Older People Nursing, 14(2), N.PAG. doi:10.1111/opn.12222
Folkhälsomyndigheten. (2019). Stress. H mtad 3 februari, 2020, fr n Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. uppl.). Stockholm: Natur & kultur Gu, B Tan, Q., Zhao, S., & Bazargan-Hejazi., S. (2019). The association between
occupational stress and psychosomatic wellbeing among Chinese nurses: A cross-sectional survey. Medicine, 98(22), e15836. doi: 10.1097/MD.0000000000015836
Gyllensten, K., Andersson, G., & Muller. (2017). Experiences of reduced work hours for nurses and assistant nurses at a surgical department: a qualitative study. BMC Nursing, 16, 1-12. doi:10.1186/s12912-017-0210-x
* Halpin, Y., Terry, L. M., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation f e a f ed e ace e a d e e e ences during transition. The Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc). 73(11), 2577-2586.
doi:10.1111/jan.133344
* Happell, B., Dwyer, T., Reid, S. K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 21(4), 638-647. doi: 10.1111/jonm.12037
* Kane, PP. (2009). Stress causing psychosomatic illness among nurses. Indian Journal of Occupational & Environmental Medicine, 13(1), 28-32. doi:10.4103/0019-5278.50721 Lingard, L., Espin, S., Evans, C., & Hawryluck, L. (2004). The rules of the game: interprofessional collaboration on the intensive care unit team.
Crit Care 8(6): R403 R408. doi: 10.1186/cc2958
* Moayed Sadat, M., Mahmoudi, H., Ebadi, A., & Nia Sharif, H. (2016). Stress and fear of exposure to sharps in nurses. Iranian Journal of Psychiatry and Behavioral Sciences, 10(3), e3813. doi:10.17795/ijpbs-3813
Moreland, J. J., & Apker, J. (2016). Conflict and stress in hospital nursing: Improving communicative response to enduring professional challenges. Health Communication, 31(7), 815-823. doi:1080/10410236.2015.10007548
Müller, M., Jürgens, J., Redaelli, M., Klingberg, K., Hautx, W-E., & Stock, S. (2018). Impact of communication and patient hand-off tool SBAR on patient safety: A systematic rewiev. BMJ Open, 8(8), e022202. doi:10.1136/bmjopen-2018-022202
Muller-Juge, V., Cullali, S., Blondon, KS., Hudelson, P., Maitre, F., Vu, N., Savoldelli, G-l., & Nenda, M-R. (2014). Interprofessional Collaboration between Residents and Nurses in
General Internal Medicine: A Qualitative Study on Behaviours Enhancing Teamwork Quality. PLoS ONE, 9(4), e96160. doi:10.1371/journal.pone.0096160
* Ouyang, Y.-Q., Zhou, W.-B., Xiong, Z.-F., Wang, R., & Redding, S. R. (2019). A Web-based Survey of Marital Quality and Job Satisfaction among Chinese Nurses. Asian Nursing Research, 13(3), 216 220. doi: https://doi-org.till.biblextern.sh.se/10.1016/j.anr.2019.07.001 Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rakhshani, T., Motlagh, Z., Beigi, V., Rahimkhanli, M., & Rashki, M. (2018). The relationship between emotional intelligence and job stress among nurses in Shiraz, Iran. Malaysian Journal of Medical Sciences, 25(6), 100-109. doi:10.21315/mjms2018.25.6.10 Regeringen, (2010). Patientsäkerhetslag (2010:659). Hämtad 25 februari, 2020, från Regeringen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses intention to leave the profession during their first five years of practice in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 51(4), 612-624. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012
Socialstyrelsen. (2019). Bed mning av tillg ng och efterfr gan p legitimerad personal i h lso- och sjukv rd samt tandv rd: Nationella planeringsst det 2019. H mtad 3 februari, 2020, fr n Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-14.pdf
* Starc, J. (2018). Stress Factors among Nurses at the Primary and Secondary Level of Public Sector Health Care: The Case of Slovenia. Open Access Macedonian Journal of Medical Sciences, 6(2), 416-422. doi:10.3889/oamjms.2018.100
Statistikmyndigheten, (2017). Vi ger samhället statistik att lita på. Hämtad den 4 februari, 2020, från Statestikmyndigheten,
https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/nu-ar-vi-10-miljoner-invanare-i-sverige
Swenurse, (2012) ICN:S ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR. Hämtad 7 februari, 2020, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Swenurse, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [broschyr]. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
United Nations Population fund. (2012). Population of Over-60-Year-Olds to Reach One Billion within the Decade. Hämtad 3 februari, 2020, från United Nations Population fund, https://www.unfpa.org/press/population-over-60-year-olds-reach-one-billion-within-decade
Van Kraaij., Oostveen, C., Vermeulen, H., Heinen, M., Huis, A., Adriaansen, M., & Peters, J. (2019). Nurse practitioners perceptions of their ability to enact leadership in hospital care. Journal of clinical Nursing ( John Wiley & Sons, Inc.), 29(¾), 447-458.
doi:10.111/jocn.15105
Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015). Emergency department nurses experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work, 53(4), 885-897. doi:10.3233/WOR-152181
Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.),
BILAGOR
Bilaga 1. Artikelmatriss
Författare Land År
Titel Studiens syfte Ansats Metod Deltagare Huvudresultat Grade
Andrade Guerra, O., Cardoso Vieira, M. L., Barbosa de Oliveira, E., Ferreira Mello Almeida, F. P., Silva, A. V., & Gomes Fabri, J. M. Brazilien 2015 The nursing work at an burn center: psychosocial
Syftet var att både identifiera psykosociala risker och framgångar i omvårdnadsarbetet vid ett brännskadecenter och undersöka om det fanns ett samband med arbetsrelaterad stress
Kvantitativ Frågeformulär 38 sjuksköterskor 26 tekniker Studien visade att tidspress, avbrott i arbete, mycket ansvar i arbetet och fysiskt krävande uppgifter som korrelationer till arbetsrelaterad stress Grad II: 70% Davey, A., Sharma, P., Davey, S., & Shukla, A Indien 2014 Is work-associated stress converted into psychologic al distress among the staff nurses: A hospital-based study
Syftet med studien var att ta reda på stressnivåerna hos sjuksköterskan och undersöka sambandet mellan sociodemografiska determinanter, arbetsmiljö och stress; och dess inverkan på det mentala
välbefinnandet när det gäller somatiska symtom, ångest/ sömnsvårigheter, social dysfunktion, depression Kvantitativ Frågeformulär med två parts frågor. 100 Sjuksköterskor Studien visade att de vanliga stressfaktorerna var dålig inställning hos manliga patienter, ökad arbetsbelastnin g Den enskilt viktigaste faktorn som var ansvarig för höga nivåer av stress (70%) var otillräcklig lön. Grad II: 79% El, H. M., Shaheen, A. M., Bani Salameh, A., al, H. M., & Ahmad, M Jordanien 2017 Predictors of e stress working with older people admitted to acute care setting
Syftet var att identifiera orsakerna till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som arbetar med äldre patienter över 65 år i Jordanien Tvärsnitts-studie Frågeformulär Slumpmässigt utvalda sjukhus: 3 privata sjukhus 17 vårdcentraler
485 sjuksköterskor Studien visade att brist på kompentensutv eckling, dåligt arbetsklimat hade betydande korrelation med stress Grad I: 89%
Halpin, Y., Terry, L M., & Curzio, J. E g a d 2017 A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified e workplace stressors and stress experiences during transition
Syftet var att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor upplevde stress och vad som utlöste stress, under deras första 12 månader i arbete. Mixad metod Semi-strukturerade interjuver och frågeformulär
288 sjuksköterskor Studien visade att hög arbetsbelastnin gen var genomgående den högsta rapporterade stressfaktorn med otillräcklig bemanning och svårighet att hantera flera arbetsuppgifter samtidigt. En stressutlösande faktor var även dålig stämning bland kollegorna. Grad II: 79% Happell, B., Dwyer, T., Reid, S.K., Burke, K. J., Caperchione , C. M., & Gaskin, C. J Australien 2013 Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions
Syftet var att identifiera arbets-relaterad stress och dess stressorer, ur ett sjuksköterske-perspektiv Kvalitativ Öppna interjuver i fokusgrupper Sex fokusgrupper 38 sjuksköterskor Studien presenterade indikatorer som hög arbetsbelastnin g, otillgängliga läkare, skiftarbete, dålig support, överrapporterin g, undermålig support från ledningsgruppe r och otillgänglig parkering Grad II: 79% Kane, P P. Indien 2019 Stress causing psycho-somatic illness among nurses
Syftet var att fastställa förekomsten och omfattningen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och identifiera de viktigaste källorna till stress samt hitta förekomsten av psykosomatisk sjukdom relaterad till stress. Kvantitativ Frågeformulär 106 Sjuksköterskor Studien visade att de viktigaste orsakerna till stress var arbete som inte slutfördes i tid på grund av brist på personal, konflikt med patientens släktingar, övertid och otillräcklig lön. Grad II: 70% Moayed Sadat, M., Mahmoudi, H., Ebadi, A., & Nia Sharif, H. Iran 2014 Stress and Fear of Exposure to Sharps in Nurses
Syftet med studien var att bestämma mängden stress sjuksköterskor utsätts för vid exponering av skarpa medicinska instrument. Kvantitativ Frågeformulär med två parts frågor. Slumpmässigt utvalda sjukhus 527 Sjuksköterskor Studien visade att stressnivåerna ökade kraftigt hos sjuksköterskor i det dagliga arbetet med skarpa medicinteknisk a instrument. Grad II: 79%
Rakhshani, T., Motlagh, Z., Beigi, V., Rahimkhanl i, M., & Rashki, M. Iran 2017 The Relationship between Emotional Intelligence and Job Stress among Nurses in Shiraz, Iran
Syftet med den här studien var att bestämma förhållandet mellan emotionell intelligens och arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor i Shiraz. Kvantitativ Frågeformulär Slumpmässigt utvalda sjukhus 500 Sjuksköterskor Studien visade signifikanta fynd mellan typ av anställning och lön. De sjuksköterskor som tjänade mindre upplevde högre arbetsrelaterad stress. Grad II: 85% Stark, J. Slovenien 2018 Stress Factors among Nurses at the Primary and Secondary Level of Public Sector Health Care: The Case of Slovenia
Syftet var att bestämma de grundläggande orsakerna till stress och undersöka symptomen på stress bland sjukvårdspersonal Kvantitativ Frågeformulär med slutna frågor 370 Sjuksköterskor Studien redovisade att sjuksköterskan upplevde stressiga situationer dagligen, oftast med psykologiskt eller fysiskt våld på arbetsplatsen, hantering av dödsfall, brist på personal och högt patientflöde Grad II: 79%
Bilaga 2. Carlsson och Eimans granskningsmall för kvalitativ ansats
SHAPE
Bilaga 3. Carlsson och Eimans granskningsmall för kvantitativ ansats
Bilaga 4. Matriss över resultatredovisningens kategorier
Arbetsbelastning Patientens hälsotillstånd
Skiftarbete Inkomst Avsaknat förtroende
för chefer Andrade Guerra, Cardoso Vieira, Barbosa de Oliveira, Ferreira Mello Almeida, Silva, Gomes och Fabri (2015).
x
x
Davey, Sharma, Davey och Shukla (2019).
x
El, Shaheen, Bani Salameh, Al, och Ahmad (2019).
x
x
x
x
Halpin, Terry och Curzio (2017).
