Skolan och det mångkulturella samhället

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Skolan och det mångkulturella samhället

The school and the multicultural society

Pierre Bergqvist

Lärarexamen 210 hp

Slutseminarium: 2010-01-14

Examinator: Jan-Anders Andersson

SAMMANFATTNING

Titel: Skolan och det mångkulturella samhället

Författare: Pierre Bergqvist

Handledare: Lars Pålsson-Syll

Problem: Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en

ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete.

Syfte: Denna uppsats syfte är att diskutera och i möjligaste mån besvara följande frågor:

• På vilket sätt är skolan betydelsefull för det mångkulturella samhället?

• Hur skall skolan rent allmänt och övergripande arbeta i ett mångkulturellt samhälle?

• Vilka problem möter skolan i det mångkulturella samhället?

Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där mina frågor besvaras utifrån för området relevant litteratur.

Slutsatser: Studien visar att skolan har en nyckelroll i det allt mer mångkulturella samhället bl.a. för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Vidare visar studien på att skolan i det mångkulturella samhället måste anamma ett interkulturellt arbetssätt för att på bästa sätt möta en ny rådande verklighet. Avslutningsvis visar studien även på framförallt två hinder

vilka försämrar förutsättningarna för skolan som integrationsmotor; förekomst av fördomar, främlingsfientlighet och rasism och segregation i boende och skola.

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Bakgrund 6 1.2 Problem 7 1.3 Syfte 7

2. Metod

2.1 Val av ämne 8 2.2 Val av metod 8 2.3 Insamling av sekundärdata 10 2.3.1 Systematisk litteratursökning 10 2.3.2 Osystematisk litteratursökning 10 2.4 Bearbetning och innehållsanalys 11

2.5 Källkritik 11

2.6 Perspektiv och avgränsningar 12

3. Teori

3.1 Teoretisk referensram 14

3.2 Begreppet mångkultur/mångkulturalism 15

3.3 Det globala samhället 16

3.4 Etniska motsättningar 17

3.5 Invandringen till Sverige 18

3.6 Samspelet individ – skola – samhälle 19

3.7 Den mångkulturella skolan 20

3.8 Interkulturell undervisning 21 3.9 Fördomar, främlingsfientlighet och rasism 23 3.10 Segregation i boende och skola 24

4. Analys och diskussion

4.1 Analys av fråga 1 26 4.2 Analys av fråga 2 27 4.3. Analys av fråga 3 28

5. Sammanfattande slutsatser

30

6. Källförteckning

32

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Som ett resultat av de senaste decenniernas intensiva globalisering har världen blivit mindre. Människan har blivit mer mobil och vårt rörelsemönster har sträckts ut och blivit vidare och frekvensen i vårt rörelsemönster har också intensifierats. Under frivilliga former reser, studerar, arbetar och bosätter vi oss i allt större utsträckning utanför födelselandets gränser. Krig, konflikt och fattigdom har inneburit att människor under betydligt mer ofrivilliga former tvingats lämna sina hemländer för att bosätta sig på andra platser i hopp om ett tryggare liv. Under 1900-talet, som till stora delar präglats av konflikter, beräknas att 250 miljoner människor tvingats fly från sina hemländer och i dagsläget beräknar FN-organet UNHCR (Förenta Nationernas flyktingkommissariat) att minst 30 miljoner människor befinner sig på flykt undan krig och förföljelse. Med anledning av klimatförändringar tyder mycket på att vi framledes kan förvänta oss en stor ökning av människor på flykt undan olika former av miljökatastrofer.

Dylika flyttningar, både av frivillig och ofrivillig karaktär, medför att människor av olika etniskt ursprung och kulturell härkomst möts, interagerar och samspelar, numera i allt vidare omfattning och det uppstår sålunda kulturmöten. Stier/Sandström-Kjellin (2009: 11) konstaterar att Sverige under senare decennier utvecklats till ett mångkulturellt samhälle och att kulturmöten numera blivit en del av vardagen för allt fler människor i vårt land.

Oavsett kulturmötets skådeplats i samhället uppstår konsekvenser - positiva eller negativa. Fredriksson/Wahlström (1997: 87-88) framhåller att kulturmötet kan vara utvecklande och leda till något kvalitativt nytt men det kan även leda till konflikter och vissa fall kan de kulturella skillnaderna te sig så stora att mötet med det annorlunda framstår som en chock. Då vi i vår vardag konfronteras med andra kulturer, andra sätt att se på verkligheten, förhåller vi oss ofta till detta genom att se det annorlunda som konstigt eller fel. Bevis för detta uppenbarar sig bl.a. i det faktum att främlingsfientliga partier såsom Sverigedemokraterna ständigt vinner mark bland väljarna och i skrivande stund har mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i en liten sydskånsk kommun vållat så starka protester att ärendet blivit en riksangelägenhet. Vidare rapporteras inte sällan i media om diverse

skärmytslingar med rasistiska förtecken. Men hur motverkas då en utveckling mot exkludering och ett förhållningssätt som bygger på principen vi och dom? Avgörande betydelse får naturligtvis skapandet av naturliga mötesplatser för olika kulturer.

En sådan naturlig mötesplats är skolan. Här möts och interagerar dagligen barn och ungdomar av skiftande ursprung, dels med varandra och dels med lärare och övrig skolpersonal. Ett citat hämtat ur en artikel i Helsingborgs Dagblad (2009-10-12) om etnisk segregering belyser detta: ”För 30 år sedan var det ovanligt med skolbarn som kunde andra språk än svenska. Idag har var fjärde helsingborgare utländsk bakgrund”. Denna företeelse är knappast unik för Helsingborg utan gäller generellt för de flesta större städer i landet. Därmed torde skolan utgöra en viktig pusselbit i arbetet med att motverka negativa konsekvenser föranledda av kulturmöten och därmed torde skolan också vara en viktig faktor i integrationsprocessen.

1.2 Problem

Diskussionen ovan medger således att världens delar blir allt mer beroende av varandra och att samhällen blivit mångkulturella. Denna utveckling sker dock inte friktionsfritt. Problem som uppkommer i ett mångkulturellt samhälle är förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. Jag vill i detta arbete belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan i det mångkulturella samhället skall arbeta och vilka hinder skolan möter i detta arbete.

1.3 Syfte

Utifrån diskussionen om samhällets alltmer mångkulturella karaktär och skolan som en naturlig mötesplats är mitt syfte med denna uppsats att besvara följande frågor:

1. På vilket sätt är skolan betydelsefull för det mångkulturella samhället?

2. Hur skall skolan rent allmänt och övergripande arbeta i ett mångkulturellt samhälle?

2. Metod

2.1 Val av ämne

Det mångkulturella samhället och integration av invandrade är ett ständigt aktuellt ämne som är både viktigt och intressant att belysa, inte minst för blivande lärare, då skolan numera är en plats där invandrare och svenskfödda dagligen möts och interagerar. Dessutom är ämnet mångfacetterat och kan belysas ur flera olika aspekter.

Under min egen tid i grundskolan i slutet av 80-talet var elever med utländsk bakgrund fåtaliga. Då jag numera befinner mig på andra sidan katedern är situationen annorlunda. Sällan eller aldrig möter jag klasser med uteslutande s.a.s. etniskt svenska elever. Det mångkulturella samhället är således numera ett faktum och detta har kommit att innebära förändringar och utmaningar för den svenska skolan. Inte minst med anledning av att främlingsfientliga åsikter verkar göra sig allt mer gällande, både i skolan och i samhället i övrigt. Ständigt presenteras i media opinionssiffror som visar på att ett främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna framledes tar plats i den svenska riksdagen och i tidigare s.k. skolval har partiet gjort sig gällande i flera kommuner.

Under min tid på lärarutbildningen har ämnet ofta aktualiserats och själv upplever jag att skolans roll i det mångkulturella samhället är ytterst viktig, inte minst för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Detta sammantaget har hos mig väckt både funderingar och frågor vars svar jag avser söka i detta arbete.

2.2 Val av metod

Enligt Denscombe (2009: 183-184) finns det fyra huvudsakliga metoder som samhällsforskare kan använda; frågeformulär, intervju, observation och skriftliga källor. Var och en av nämnda metoder utgör ett alternativt verktyg att insamla empiriska data. Det gäller att välja den metod som lämpar sig bäst för den uppgift man avser utföra.

Då det gäller att välja någon av dessa metoder, menar Halvorsen (1992: 73), är det väsentligt att i första hand undersöka vilken information som redan finns tillgänglig för belysande av ett

visst problem. Finns data redan i tillräckligt stor utsträckning är det bortkastad tid att inhämta egna (primär) data.

Kopplingen det mångkulturella samhället och skolan är ett ständigt aktuellt ämnesområde som ofta belyses omfattande i media men också i forskning. Således innebär detta att en uppsjö av material producerats över åren. Utifrån dessa förutsättningar gjorde jag i samråd med min handledare bedömningen att en litteraturstudie, dvs. utgå från redan producerade skriftliga källor, bäst lämpade sig för den undersökning jag avsåg utföra.

Ett alternativ hade varit att utföra en intervjustudie för att inhämta kvalitativa data. Kvalitativa sådana, framhåller Eriksson/Wiedersheim-Paul (2008: 120) är alla former av data som inte bygger på numeriska uppgifter och statistik. För denna studie kunde djupintervjuer med lärare, skolledare och skolpolitiker blivit aktuella för att inhämta relevant information. Dock görs bedömningen att den information sådana intervjuer givit inte frambringat ytterligare underlag ställt i relation till den mängd information som redan finns tillgänglig i litteratur.

Denscombe (2009: 316-317) menar att det föreligger såväl fördelar som nackdelar med att göra en litteraturstudie. Fördelarna ligger i tillträde till data, kostnadseffektivitet och beständigheten i data, dvs. att data är tillgänglig för offentlig granskning och kan därmed kontrolleras av andra. Nackdelarna ligger bl.a. i källans trovärdighet, dvs. forskaren måste göra en bedömning av källans auktoritet, och att materialet är sekundärt, dvs. att materialet ursprungligen producerats i annat syfte än för den aktuella undersökningen. För min studie ligger en stor fördel i materialets tillgänglighet. Dessutom är det så att de få intervjuer jag hunnit genomföra med anledning av arbetets tids- och storleksgräns och det faktum att jag skriver ensam, inte kunnat ge så mycket underlag som redan finns i litteratur. Nackdelen med att materialet är sekundärt menar jag saknar betydelse då det har producerats för andra, men snarlika, syften. Nackdelen med källans trovärdighet menar jag överbryggas av det faktum att materialet jag begagnat mig av är vedertaget och vetenskapligt prövat material och på området råder uppenbarligen stor konsensus då forskare är förhållandevis överens om både problem och lösningar. Vidare är det material jag använt producerat av personer med god insikt i ämnet varför källornas auktoritet inte behöver ifrågasättas, därmed inte sagt att deras slutsatser inte är möjliga att ifrågasätta eller motbevisa. Några exempel: Elisabeth Elmeroth, lektor i pedagogik vid högskolan i Kalmar med forskning kring framförallt etnicitet och skolans möte med elever med utländsk bakgrund, Hans Ingvar Roth, lärare och forskare vid

centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet, Jonas Stier och Margareta Sandström-Kjellin, båda verksamma som lärare och forskare i vid Mälardalens högskola, Ulf Fredriksson, tidigare internationell sekreterare på lärarförbundet och ombudsman vid Lärarinternationalen i Bryssel, Pär Wahlström, lärare som arbetat med läromedel och skolutveckling åt bl.a. Sida, FN-förbundet och UNICEF-kommitén, Caroline Ljungberg, Doktorand vid Malmö Högskola som doktorerat på temat den svenska skolan och det mångkulturella.

2.3 Insamling av sekundärdata

Efter att ha skisserat upp en grundram för uppsatsen inleddes en sökning efter lämplig litteratur. För denna sökning användes två olika metoder vilka Halvorsen (1992: 169) benämner systematisk sökning, dvs. specifik sökning i bibliotekskataloger, databaser, sökning via tidskrifter etc. och osystematisk sökning dvs. spontansökning, mänskliga källor etc.

2.3.1 Systematisk litteratursökning

Denna hjälpte mig att strukturera litteratursökningen för att frambringa väsentligt material att utgå ifrån. Sökningen inleddes i Malmö Högskolas databas MUEP efter befintliga uppsatser inom området mångkultur alternativt mångkultur och skola. Via utvalda uppsatsers källförteckningar kunde jag kartlägga författare och litteratur relevant för min studie. I Malmö Högskolas bibliotekskatalog Vega söktes efter lämplig litteratur och likaså sökte jag efter litteratur i Landskronas och Helsingborgs Stadsbiblioteks egna bibliotekskataloger. Sökorden jag använde var mångkultur, mångfald, invandring, interkulturell och etnicitet. Orden användes både fristående och i kombination med ordet skola. Dessa sökord användes även då jag sökte lämpliga artiklar via dagspressens hemsidor.

2.3.2 Osystematisk litteratursökning

Under arbetets gång företogs viss osystematisk sökning. Då jag plockade ut böcker på biblioteken som jag hittat genom min systematiska sökning ägnade jag mig också åt att studera vad som fanns i övrigt på hyllan. Jag frågade också bekanta lärare och lärarstuderande om de stött på något som kunde vara relevant för min studie. Visst material refererat till i denna studie hittades genom denna sökning.

2.4 Bearbetning och innehållsanalys

Då jag samlat på mig en större mängd litteratur inleddes en fördjupning i ämnet dels för att för en överblick av vad som skrivits och dels för att bekanta mig närmare med teorier och begrepp på området. För att strukturera materialbearbetningen utgick från det som Denscombe (2009: 307) benämner innehållsanalys, vilken hjälper forskaren att analysera och kvantifiera innehållet i dokument. Enligt Denscombe kan en innehållsanalys innebära att forskaren först väljer ut lämpliga textavsnitt för att sedan bryta ner texten i mindre enheter, utarbeta relevanta kategorier och söka efter nyckelord.

Med anledning av att jag förfogade över förhållandevis mycket material var det initialt viktigt att gallra bort texter och avsnitt som inte var relevanta för min studie. Utifrån litteraturens källförteckningar valdes, som ett första steg, ut textavsnitt relevanta för min studie. Dessa avsnitt lästes sedan varefter jag bröt ned texten i mindre delar och efterhand fördes anteckningar. Vidare söktes efter nyckelord och texterna kategoriserades utifrån de frågor min studie bygger på.

Denscombe (2009: 309) påpekar dock att det kan finnas en risk att textens budskap och betydelse lyfts ur sin ursprungliga kontext och kodas om. Innehållsanalys har också svårt att hantera underförstådda meningar. Därför menar han att innehållsanalys bäst lämpar sig för texter som är enkla, direkta och påtagliga. Materialet som min studie bygger på, menar jag, har en sådan ovan nämnd karaktär. Främst handlar det om vedertagna fakta och teorier som presenteras. I de fall författarna/forskarna endast beskrivit olika fenomen har beskrivningarna varit raka och tydliga utan underförstådda meningar. Därför har jag inte behövt tveka då jag lyft ut vissa delar, meningar eller ord för att besvara mina frågeställningar.

2.5 Källkritik

Enligt Eriksson/Wiedersheim-Paul (2008: 167) finns det fyra huvudsakliga kriterier att ta hänsyn till vid kritik av källor; samtidskravet, tendenskritik beroendekritik och äkthet.

Samtidskravet uppfylls om källan är tidsmässigt aktuell. Detta arbete utgörs av en kombination av gammalt och nytt material. Med gammalt avses här material publicerat 1996 och 1997. Detta något äldre material utgörs dock av vedertagna teorier och slutsatser som fortfarande är högst aktuella och gångbara idag. Exempelvis framhåller

Fredriksson/Wahlström (1997) att etniska spänningar och intolerans ökat allmänt i världen. Detta faktum är lika aktuellt 2009 som 1997. Tendenskritik innebär att de syften en författare har präglar innehållet i vad som skrivs. Sålunda kan egna intressen vinkla de beskrivningar som görs och påverka de slutsatser som dras. För att undvika detta har flera källor studerats och jämförts. Det material jag använt är akademiskt och av oberoende forskare och i några fall lärare som inte har intresse av att vinkla eller snedvrida information. Därför menar jag att det sekundära material jag nyttjat ger en balanserad bild. Beroendekritik uppstår då olika källor är beroende av varandra, dvs. om olika källor har samma ursprung. Mitt material bygger främst på forskares egna undersökningar och hänvisar också till flera olika oberoende studier och undersökningar, både nationella och internationella. Därav minimeras risken för denna kritik. Äkthet är ett problem som ökar vid användning av digital information t.ex. Internet. Då jag främst använt mig av tryckta källor saknar denna kritik relevans i min studie.

Vid källkritik utgår Eriksson/Widersheim-Paul (2008: 60-61, 167) också från validitet och reliabilitet. Validitet ställer frågan om det insamlade materialet verkligen mäter eller undersöker det som avses, dvs. om materialet äger giltighet. De källor jag nyttjar i detta arbete behandlar främst samspelet mellan det mångkulturella samhället och skolan, vilket är högst relevant för min studie. Sålunda behöver jag inte dra långsökta slutsatser eller söka något underförstått i den text jag bearbetat varför jag menar att materialet äger validitet. Reliabilitet ställer frågan om hur pålitliga uppgifterna är dvs. huruvida andra undersökare nått samma resultat med samma angreppssätt, alltså mina uppgifters tillförlitlighet. Jag upplever reliabiliteten som god och tror att andra undersökare nått samma slutsatser som jag då mitt material, som jag ser det, inte lämnar större utrymme för annorlunda tolkningar. En anledning menar jag är materialet samstämmighet och dessa raka karaktär.

2.6 Perspektiv och avgränsningar

Halvorsen (1992: 37-38) framhåller att ett perspektiv uttrycker från vilken vinkel och genom vilka glasögon man väljer att betrakta verkligheten. Perspektivet blir således avgörande för vilken verklighet man upptäcker. I detta arbete väljer jag att betrakta verkligheten utifrån ett skolperspektiv då mitt empiriska material, som behandlar skola och mångkultur, är en grund för att identifiera skolans betydelse för det mångkulturella samhället och hur skolan rent

praktiskt skall arbeta i det mångkulturella samhället. Slutsatserna i detta arbete blir således intressanta främst för personer verksamma inom skolan.

Vad gäller avgränsningar har valts att företa undersökningar utifrån ett slags övergripande generellt perspektiv för skolan som helhet. Därav tas ingen hänsyn till att olika skolor har olika förutsättningar i fråga om elevstruktur eller resurser. Inte heller diskuteras hur samhällsinstitutioner utanför skolan, såsom t.ex. föreningslivet, kan påverka förutsättningarna för den mångkulturella skolan. Vidare lyfts inte heller hur elevers individuella förutsättningar som språk, identitet och social klasstillhörighet påverkar förutsättningarna för skolan i det mångkulturella samhället.

3. Teori

3.1 Teoretisk referensram

För att besvara de frågor jag ställer mig i denna studie faller det sig naturligt att främst utgå från litteratur som skrivits om den mångkulturella skolan i Sverige. Därutöver har jag också studerat pedagogisk – filosofisk litteratur (Dewey) som generellt beskriver skolans betydelse för samhället. I viss annan litteratur har fakta inhämtats för att bl.a. definiera och beskriva globaliseringsfenomenet och även för att redogöra för invandringen till Sverige.

Mångkultur är ett genomgående tema i detta arbete. Därför finner jag det väsentligt att inleda den teoretiska genomgången med att utreda detta begrepp som i många fall kan te sig tvetydigt, inte minst i media. För att analysera och diskutera skolans betydelse för det mångkulturella samhället visas hur globaliseringen har utvecklat samhället mot ett mångkulturellt sådant och hur denna utveckling också inneburit att etniska spänningar och intolerans allmänt ökat i världen. En kort presentation av invandringen till Sverige ger en bild av Sverige som heterogent i fråga om etnicitet. Därifrån lyfts begreppet den mångkulturella skolan där dennas ansvar och uppgifter i det mångkulturella samhället belyses.

För att analysera och diskutera frågan om hur skolan allmänt och övergripande bör arbeta för att möta de nya förutsättningar det mångkulturella samhället innebär, bygger jag främst på teorier kring begreppet interkulturell undervisning som lyfter vikten av interaktion och samspel mellan olika grupper i skolan och vikten av att hela skolorganisationen integreras i det interkulturella arbetet.

För att besvara min avslutande fråga om hinder för en mångkulturell skola utgår den av mig valda litteraturen främst från teorier kring fördomar, främlingsfientlighet och rasism och även teori kring segregation i boende och skola. Därav avslutas teoriavsnittet med en presentation härom.

3.2 Begreppet mångkultur/Mångkulturalism

Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet mångkulturalism:

”Förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan.”

Enligt densamma har begreppet använts i eller etablerats i Sverige åtminstone sedan början av 1990-talet (www.ne.se: Mångkulturalism). Begreppet är idag vanligt förekommande i samhällsdebatten. En entydig definition av hur strikt begreppet skall tolkas saknas dock. Roth (1998:11) uppmärksammar detta och framhåller att för en del representeras det mångkulturella av att vi har fått fler etniska och religiösa kulturer i Sverige genom efterkrigstidens arbetskrafts- och flyktinginvandring. För andra består det mångkulturella även i att gruppidentiteter utifrån kön, region, ålder, klass och sexuell läggning blivit mer synliga under senare tid

Lorentz (2007: 28) ger exempel på begreppets mångtydighet och framhåller att mångkultur tolkas olika beroende på i vilken kontext ordet placeras i. Mångkulturåret 2006 anordnades av regeringen i syfte att höja mångfalden i kulturlivet genom att få fler invånare att delta i det. Härav markeras det humanistiska perspektivet på begreppet med fokus på musik, konst, film, teater och dylikt.

Enligt SOU 1996:143 (1996:134) är en stadsdel mångkulturell om där återfinns många olika kulturella grupper, d.v.s. grupper som består av människor med olika livsstilar, språk och erfarenheter. Denna beskrivning av begreppet mångkultur öppnar för en vid tolkning av begreppet och skulle kunna innefatta både den etniska aspekten, men även aspekter som t.ex. klass, ålder eller sexuell läggning.

Vanligast är dock, både i litteratur och i folkmun, att begreppet mångkultur och synonymen mångkulturalism länkas till begreppet etnicitet. Ljungberg (2005: 105) lutar sig emot såväl amerikansk som fransk kontext vilka båda utgår från att mångkulturalism handlar om flera kulturer (alternativt religioner eller etniska grupper) samexisterar inom ett avgränsat område (t.ex. ett samhälle eller ett land). Minsta gemensamma nämnare blir således att ett flertal olika etniska grupper med olika typer av kulturell tillhörighet, befinner sig, någorlunda fredligt, tillsammans inom ett specifikt område. Sålunda anger begreppet att det inom ett lands gränser lever människor som kan grupperas efter kulturella skiljelinjer. Dessa

skiljelinjer konstrueras utifrån en föreställd gemensam etnisk bakgrund eller gemensam nationell härkomst. Ljungberg noterar även att begreppet mångkulturalism starkt förknippas med begreppen migration och globalisering och som en följd av bl.a. dessa företeelser sägs det mångkulturella samhället ha uppstått. I detta arbete utgår jag ifrån Ljungbergs tolkning av begreppet mångkultur/mångkulturalism, vilken tar utgångspunkt i att flera etniska grupper med olika kulturell tillhörighet samtidigt existerar inom ett lands gränser.

3.3 Det globala samhället

Fredriksson/Wahlström (1997: 24) hänvisar till FN-rapporten ”Learning: The treasure within” publicerad 1996, där det görs gällande att ett av de viktigaste elementen som påverkar vår framtid är globaliseringen. Rapporten utgår från att vi rör oss mot ett slags global by där alla påverkas av vad som händer i världens olika delar. Utifrån denna bakgrund lyfts fram som en del av utbildningens viktigaste uppgifter att överbrygga spänningar mellan det lokala och det internationella, att ge människor möjlighet att behålla sina rötter samtidigt som de blir världsmedborgare. I rapporten betonas vikten av att utveckla ömsesidig förståelse för varandras historia, traditioner och tankevärld.

Begreppet globalisering definieras av Knox/Marston (2007: 10) som det ständigt ökande beroendet, dvs. interdependensen, och samspelet mellan världens olika delar via gemensamma, ekonomiska, politiska, kulturella och miljömässiga förändringsprocesser. Författarna understryker att både farten och beskaffenheten i globaliseringsprocessen har förändrats innebärande att världens delar numera är ytterst interdependenta. Ny teknik inom transport, kommunikation och produktion har inneburit att företag, små som stora, är aktörer på en internationell marknad, ofta med omfattande internationella kontakter. Nationella regeringar har försökt möta den nya verkligheten genom att forma regionala samarbeten såsom EU (Europeiska Unionen), NAFTA (North American Free Trade Association) och ASEAN (Association of South East Asian Nations). Detta har också bidragit till att utveckla den internationella interdependensen.

Fredriksson/Wahlström (1997: 30–31) menar att den internationella interdependensen har inneburit att det mänskliga rörelsemönstret har förändrats på så sätt att arbetsmarknaden inte längre är uteslutande nationell och inte bara multi- och transnationella företag har

internationella kontakter utan även nationella. Därav följer det naturligt att studier utomlands blir allt vanligare. Möjligheterna att studera och arbeta utomlands kan leda till berikande erfarenheter dock krävs en förmåga att förstå andra kulturer, något som författarna uttrycker som interkulturell kompetens. Sådan kompetens är en stor tillgång och i många fall en direkt förutsättning för att kunna orientera sig i- och möta omvärlden och utveckla positiva kulturmöten.

3.4 Etniska motsättningar

Etniska motsättningar och etniskt betingat våld ser vi ständiga exempel på, såväl nationellt som internationellt. Motsättningarna uppvisar också en stor spännvidd och kan gestalta sig som alltifrån mindre skärmytslingar till storskaliga inbördeskrig där etniska rensningar blivit en frekvent företeelse. Det senare uppmärksammas av Kaldor (1999: 14-19, 97) som påpekar att krigen som följt i kölvattnet av globaliseringen karaktäriseras av systematisk kränkning av mänskliga rättigheter och bygger på identitetspolitik, d.v.s. syftet är att bli kvitt alla med en annan identitet. Bevis för detta har världen skådat i form av de etniska rensningar som ägt rum under senare decennier i bl.a. forna Jugoslavien, Afrika och södra Asien.

Fredriksson/Wahlström (1997: 18) framhåller att etniska spänningar ökat allmänt i världen idag. Författarna pekar på en rad konflikter som bottnar i etniska motsättningar. I det forna Sovjetunionen finns en rad konflikter av ovan nämnd karaktär med Tjetjenien som allvarligaste exemplet. På flera platser i Öst- och Centraleuropa finns många motsättningar mellan olika minoriteter och majoritetsbefolkningen. Likaså finns i Indien flera etniskt präglade konflikter och i Västeuropa har rasistiskt inspirerat våld ökat i flera länder. Även i Sverige har rasistiskt och etniskt betingat våld ökat.

FN har uppmärksammat och oroats av den ökande intoleransen i världen och konstaterat att etniska konflikter och religiös intolerans har förstärkt fattigdomen, ökat de ekonomiska och sociala olikheterna, något man menar hotar den fredliga utvecklingen. Ökad intolerans leder till extrem nationalism, diskriminering och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Detta har bl.a. resulterat i att antalet flyktingar i världen har ökat. FN menar att våld och social disharmoni måste ersättas av en fredskultur och utgår från att detta endast kan uppnås genom att en anda av tolerans präglar individer och sociala sammanhang. 1995 proklamerade FN

toleransens år. Ett huvudmål var att visa på det allmänna behovet av tolerans i världen. Med anledning av att dagens ungdom är beslutsfattare i morgondagens samhälle utgjorde ungdomar en viktig målgrupp och morgondagens samhälle kommer med stor sannolikhet att vara ett multikulturellt sådant. I detta sammanhang är en utbildning baserad på respekt för andra människor av stor betydelse (Ibid. 1997: 19).

3.5 Invandringen till Sverige

Från att ha varit ett land med stor emigration blev Sverige under efterkrigstiden ett land med stor invandring. Totalt har 2,3 miljoner personer invandrat till Sverige mellan åren 1946 och 2003. Vid årsskiftet 2003/2004 var 5 procent av Sveriges befolkning utländska medborgare och 12 procent var födda utanför Sverige. Räknar man in infödda barn med 2 utlandsfödda föräldrar uppgår andelen personer med utländskt ursprung till 16 procent av totalbefolkningen. Därtill tillkommer cirka en halv miljon infödda personer med en förälder född utomlands. Från andra världskrigets slut till 1970-talets början dominerades invandringen av arbetskraft och deras familjer. Dessa hade sina ursprung främst i de övriga nordiska länderna, Västeuropa och Balkan. Under denna period rådde begränsad flyktinginvandring. Från 1970-talet och fram till idag har invandringen dominerats av flyktingar och anhöriga från utvecklingsländer, Balkan och Östeuropa. Den Nordiska och Västeuropeiska arbetskraftsinvandringen har drastiskt minskat. Mellan åren 1993 och 2003 ökade andelen europeiska invandrare, främst beroende på Balkankrigen (Lundh: 2005: 13-23).

Nettoinvandringen till Sverige under de senaste decennierna ligger runt 20 000 - 30 000 personer årligen. Enstaka år kan dock en kraftig uppgång skönjas. Dessa uppgångar kan kopplas direkt till våldsamma händelser i ett visst land. Variationer i invandringen från 1980-talets början och fram till mitten av 90-talet kan kopplas till situationen i sju länder; Chile, Etiopien, Irak, Iran, f.d. Jugoslavien, Libanon och Somalia (SOU:1996:143: 137).

3.6 Samspelet individ - skola - samhälle

Den framstående amerikanske filosofen John Dewey har präglat stor del av det västerländska, inte minst det svenska, utbildningsväsendet. Hans texter om skola och utbildning och dess betydelse för individen och samhället är generella och applicerbara på många områden, däribland skolans betydelse för det mångkulturella samhället även om dessa tankar inte låg till grund för hans verk.

Dewey (2004: 22) utgår från att individen, skolan och samhället nära samspelar. Han ser på skolan som samhällets främsta socialisationsinstrument och styrmedel för individens och samhällets gemensamma utveckling under demokratiska former. Dewey menar vidare att utbildning är den grundläggande metoden för sociala framsteg och reformer. Ett sådant synsätt är av uppenbara skäl av stor vikt då det gäller att skapa och utveckla ett mångkulturellt samhälle byggt på ömsesidig respekt och förståelse. Just socialisationen är en viktig faktor i detta arbete.

Vidare anser han att genom utbildning kan samhället formulera sina mål, organisera sina resurser och medel och därmed forma sig självt utifrån en plan i den riktning man önskar. Om samhället vid reformer, istället för genom utbildning, endast lutar sig mot lagstiftning, hot eller straff blir dessa reformer obeständiga och fruktlösa. Detta skulle sålunda innebära att utveckling mot en fredskultur och en samhällelig anda där individer och sociala sammanhang präglas av tolerans, endast kan uppnås genom utbildning. Dewey menar att hans synsätt erkänner formandet av en bestämd karaktär som grund för ett rätt leverne där samhället, med skolan som förmedlare, får bestämma etiken.

Dewey (2004: 55–58) betonar också skolans centrala och betydelse som formare av det framtida samhället och tillika instrument för sociala framsteg och reformer. I detta sammanhang uttrycker han att där något håller på att växa fram är en formare (skolan) mer värd än tusen reformatorer. Han betonar också vikten av att samhället väcks till insikt om skolans betydelse och att denna tillförs tillräckliga resurser för att kunna utföra sin viktiga uppgift. Genom att göra varje skola till ett miniatyrsamhälle som förmedlar en samhällsanda och som återspeglar livet i storsamhället fås den bästa garantin för ett större samhälle som är gott, vackert och harmoniskt. (Ibid. 2004: 72).

Deweys skola praktiserad bygger på hans princip om ”learning by doing”. Att enbart studera fakta i böcker eller lyssna på fakta kan inte bidra ens med en skugga av den förtrogenhet som förvärvas genom att som han uttrycker det: ”leva mitt ibland växter och djur på bondgården och i trädgården, och bry sig om dem” (Ibid. 2004: 61). Jag menar här att dessa Deweys tankar applicerade på det mångkulturella samhället då rimligen skulle innebära att förståelse och tolerans för andra kulturer endast till fullo kan uppnås genom socialisation, d.v.s. att kulturer möts, interagerar och samspelar och att skolan som naturlig mötesplats har stor del i denna utveckling.

3.7 Den mångkulturella skolan

Stier/Sandström-Kjellin (2009: 11) framhåller att precis som övriga samhället har den svenska skolan kommit att bli tvungen att hantera de sociala, pedagogiska, kunskapsmässiga och moraliska utmaningar som globaliseringen och mångfalden medför. Med tydlighet framgår detta i skolans styrdokument. I läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) uttrycks att:

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen i skolan skall utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Lärarens Handbok 2005: 9-10).

I kursplan för samhällskunskapsämnet för grundskolan, under rubriken ämnets syfte och roll i utbildningen, uttrycks att:

Ämnet syftar till att utveckla sådana kunskaper att eleverna skall kunna ta ställning i frågor som uppkommer i ett samhälle präglat av ömsesidigt beroende och kulturell mångfald (www.skolverket.se: Kursplan i samhällskunskap för grundskolan).

Vidare uttrycks under rubriken mål att sträva mot bl.a. att:

Skolan skall i sin utbildning sträva efter att eleverna utvecklar kunskap om och förståelse av ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och betydelsen av detta för mellanmänskliga relationer (www.skolverket.se: Kursplan i samhällskunskap för grundskolan).

Roth (1998: 12-13) utgår från att skolan är central i det mångkulturella samhället. Han menar att skolan har en viktig identitetsskapande funktion där elevernas bild av sig själva i förhållande till det omgivande samhället formas. Liksom Dewey framhåller Roth att skolan är ett samhälle i miniatyr och påpekar att elever som inte känt sig hemma i skolan ofta får svårigheter i det senare arbetslivet och även i det sociala livet. Här menar han att social segregering kan uppstå genom upplevt utanförskap i skolan. Han påpekar att skolan här har ett speciellt ansvar att motarbeta rasism och främlingsfientlighet i det mångkulturella samhället. Dessa två parametrar, menar han, bottnar i kunskapsbrist och stereotypa föreställningar och eftersom skolan är en ytterst viktig arena för attitydpåverkan och kunskapsförmedling har denna ett särskilt ansvar att korrigera generaliseringar och stereotypa uppfattningar om människor från olika kulturer.

Fredriksson/Wahlström (1997: 52) uppmärksammar risken för uppkomsten av två problem i det mångkulturella samhället. Dels en risk för ökade etniska och sociala konflikter och dels en risk för att invandrare blir till andra klassens medborgare. Utifrån detta resonemang menar författarna att skolan i det mångkulturella samhället har två huvuduppgifter; den första är motverkandet av främlingsfientlighet, rasism och intolerans. Den andra uppgiften är att ge alla elever möjlighet till en god utbildning, oavsett kulturell, språklig, social och ekonomisk bakgrund. Samtidigt uttrycker författarna en medvetenhet kring det faktum att skolan ingalunda på egen hand kan lösa alla problem i samband med det mångkulturella samhället. Här krävs samordnade insatser från samhället som helhet.

Fredriksson/Wahlström menar vidare att för att hantera en mångkulturell miljö är det viktigt att poängtera att det inte är möjligt att kräva att endast de invandrade skall anpassa sig till rådande förhållanden, utan majoriteten måste lära sig att leva i mångkulturell miljö. För att nå dithän är det viktigt att alla samhällsmedborgare når insikt om respekt och tolerans i kulturmöten och i förlängningen om vad demokrati och mänskliga rättigheter innebär. Dessa begrepp menar författarna måste vara centrala för skolan i det mångkulturella samhället (Ibid. 64).

3.8 Interkulturell undervisning

Fredriksson/Wahlström (1997: 66-67) belyser vikten av interkulturell undervisning i det mångkulturella samhället och gör en distinktion mellan mångkulturell undervisning och

interkulturell undervisning. Den senare fokuserar på relationen och samspelet mellan olika etniska kulturer emedan den förra handlar om samexistens och är att betrakta som beskrivande. Interkulturell undervisning däremot är undervisning som söker skapa dialog mellan kulturer och ett multikulturellt samhälle i meningen att flera olika kulturer existerar i samhället. Ovan har nämnts begreppen demokrati och solidaritet och Fredriksson/Wahlström betonar att i praktiserandet av interkulturell undervisning skall och bör dessa begrepp vara centrala.

Lorentz/Bergstedt (2006: 29) definierar interkulturell undervisning som t.ex:

Undervisning där olika kulturella beteenden, normer, värderingar, kunskap och tankar hos olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund, genom social interaktion och interkulturell kommunikation kan påverka subjektiva uppfattningar av skilda (kunskaps) fenomen i världen omkring oss.

Vidare uttrycks att det som främst kännetecknar interkulturellt lärande och interkulturell undervisning är interaktionen och kommunikationen mellan olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund i syfte att nå ett bejakande av mångfald och ett motverkande av likhetstänkande (Ibid. 2006: 29). En given förutsättning för en sådan interaktion och kommunikation mellan individer av olika ursprung, menar Stier/Sandström-Kjellin (2009: 98), är att inga elever i skolan exkluderas från vanliga grupper. Alla elever skall ingå i s.k. transkulturella grupper, dvs. grupper där elever med olika etniskt ursprung blandas.

Stier/Sandström-Kjellin (2009: 15) hänvisar vidare till Banks (2007) som definierat fem olika dimensioner vilka bör beaktas i interkulturell undervisning: (1) Innehållsintegrering, där läraren begagnar sig av stoff från flera olika kulturer i undervisningen; (2) Konstruktion av kunskap, innebärande att lärare hjälper elever att förstå, undersöka och avgöra hur direkta kulturella antaganden, referensramar och perspektiv påverkar kunskapskonstruktion; (3) Reducering av fördomar, där lärare hjälper elever att utveckla positiva attityder till andra grupper; (4) Rättvisepedagogik, där läraren anpassar sin undervisning så att elever oavsett kön, klass eller etnicitet, erbjuds samma lärandemöjligheter; (5) Empowering, innebärande förändring av skolans kultur och omgivning så att olika grupper känner samma status i skolans kulturliv.

I detta sammanhang poängterar Lorentz/Bergstedt (2006: 28) att dagens mångkulturella samhälle kräver interkulturell undervisning, vilket i sin tur kräver att dagens lärare, förutom nödvändiga akademiska kunskaper, också besitter både social och interkulturell kompetens. Den senare syftar på lärarens medvetenhet om vikten av samspelets och interaktionens betydelse för bejakandet av mångfald. Ytterliggare krav på läraren, enligt Stier/Sandström-Kjellin (2009: 13), är att denne förmår att reflektera över, och kanske förändra sitt tanke- och känslomönster och inse att man själv är en kulturell produkt utan tolkningsföreträde av verkligheten.

Stier/Sandström-Kjellin framhåller också att det interkulturella perspektivet inte bara kan gälla samspelet mellan lärare och elev, utan detta måste genomsyra hela skolans organisation på ett övergripande plan. Sålunda måste även rektorer och andra huvudmän engagera sig arbetet. Här betonas också vikten av att alla barn, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, känner sig hemma i skolan. Detta menar man leder inte bara till pedagogiska vinster, utan även samhälleliga vinster på sikt (Ibid. 16).

3.9 Fördomar, främlingsfientlighet och rasism

Ett problem som uppkommit i samband med det mångkulturella samhället är den eskalerande förekomsten av fördomar, främlingsfientlighet, och rasism. Fredriksson/Wahlström (1997: 41– 45) framhåller att nämnda företeelser utvecklats i takt med samhällets förändrade struktur under senare decennier, både i Sverige och på andra platser. Författarna gör en distinktion mellan nämnda begrepp och menar att alla som i någon mening uttrycker negativ inställning till invandring och invandrare inte kan klassas som rasist. Här menas att om man alltför snabbt stämplar någon som rasist är det ett sätt att avbryta en dialog. Dialogen, menar författarna, är viktig framförallt då det gäller påverkan av den fördomsfulle eller främlingsfientlige då dessa ofta uttrycker sina uppfattningar oreflekterat utan att ha gett dem grundlig eftertanke. Rasismen är dock en renodlad uppfattning. Grunden i det rasistiska tänkandet är att det finns olika raser och vissa av dessa står över andra p.g.a. genetiskt ärvda eller rent av påhittade egenskaper. Rasistiska föreställningar är också direkt antidemokratiska då principen om alla människors lika värde förnekas. Bland rasisterna finns en våldsglorifiering och en våldskultur. Här framhålls att även om den renodlade rasisten utgör endast en liten andel, kan nog så små grupper av rasister utgöra ett hot mot det goda

samhällsklimatet, då man i vissa situationer kan få med sig de fördomsfulla och främlingsfientliga. Detta fenomen kommenteras i Svenska Dagbladet där Per Gudmunson framhåller, angående nyss genomförda undersökningar som visar på ökad aktivitet i vit makt-miljön, att om en allmänt ökande främlingsrädsla kombineras med en väpnad gren skulle det kunna bli riktigt farligt (www.svd.se: 2009-12-03).

Då det gäller rasistiskt relaterat våld hänvisar Elmeroth (2008: 54–57) till statistik kring s.k. hatbrott, d.v.s. brott som bottnar i bristande respekt för mänskliga rättigheter. Denna statistik visar (2007) att de främlingsfientliga våldsbrotten ökar mest av hatbrotten. Utöver detta visar Elmeroth på förekomsten av vardagsrasism, d.v.s. rasism som reproduceras i vardagliga rutiner på ett för – givet - taget sätt, och även diskriminering av invandrare i flera samhälleliga sammanhang t.ex. diskriminering på arbetsmarknaden. Sammantaget menar Elmeroth att diskriminering på arbetsmarknaden, förekomst av vardagsrasism, främlingsfientliga partier och rasistiska grupper undergräver uppfattningen att Sverige skulle vara en modell och förebild för övriga Europa.

3.10 Segregation i boende och skola

Den etniska segregationen i boendet i svenska städer är och har varit ett faktum under flera decennier och den har vuxit fram i takt med att Sverige utvecklats till ett mångkulturellt land. Städer eller orter i landet med stor andel invandrade har också bostadsområden eller stadsdelar som nästan uteslutande bebos av invandrare. I de flesta fall handlar det om städernas minst attraktiva bostadsområden t.ex. Malmös rosengård eller Helsingborgs södra delar. En kartläggning utförd av Helsingborgs Dagblad (2009-10-12) visar på att i vissa stadsdelar i Helsingborg utgör barn med utländsk bakgrund mer än 80 procent av de boende, medan i stadens villasamhällen utgör de i de flesta fall klart mindre än var tionde.

Dylika förutsättningar får naturligtvis konsekvenser för skolan eftersom en skolas s.k. upptagningsområde i första hand är närområdet. Detta medför en uppdelning i invandrarskolor och svenska skolor. Detta fenomen konstaterades redan 1996 i en statlig offentlig utredning (SOU 1996:143: 150) som visar att de allra flesta barn går i den grundskola som ligger närmast, vilket innebär att den sociala strukturen i ett bostadsområde återspeglas i de skolor som finns i området. Utredningen exemplifierar med Angered, förort

till Göteborg, där andelen elever med utländsk bakgrund ökade från cirka 75 procent till 90 procent på sju år. Utredningen betonar att Angeredsexemplet inte är unikt för landet utan det är snarare generellt att andelen elever med invandrarbakgrund ökar snabbt i områden som redan tidigare hade hög andel.

Detta uppmärksammas även av Ljungberg (2005: 142) som påpekar att den mest frekvent använda definitionen eller associationen av den mångkulturella skolan är en skola som är belägen i en invandrartät förort. Ljungberg framhåller också att föreställningar om olika områden präglar föreställningarna om skolorna i området. Inte ovanligt är att s.k. invandrartäta områden behäftas med en negativ stämpel och därmed stämplas skolorna i området som dåliga, varför många elever (företrädelsevis svenska) genom det fria skolvalet, söker sig till andra skolor (Ibid. 2005: 145).

Det fria skolvalets negativa konsekvenser belyses i en rapport från Skolverket som anför att införandet av det fria skolvalet, samtidigt som boendesegregationen ökat, har inneburit att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola, något som har varit negativt för kunskapsutvecklingen (www.skolverket.se: 2009-09-25).

4. Analys och diskussion

4.1 På vilket sätt är skolan betydelsefull för det mångkulturella

samhället?

För att belysa skolans betydelse för det mångkulturella samhället är det väsentligt att först fastställa vilken betydelse skolan har för samhället i allmänhet och hur samhället, skolan och individen nära samspelar. Dewey ser på skolan som formare av det framtida samhället och som samhällets främsta socialisationsinstrument och styrmedel för individens och samhällets gemensamma utveckling under demokratiska former. Han betonar att utbildning är den grundläggande metoden för sociala framsteg och reformer. Genom utbildning kan samhället formulera sina mål och organisera sina resurser och forma sig självt utifrån en plan i en önskad riktning. Här menar han att samhället endast genom skolan kan forma individer med en bestämd och önskad karaktär. Något filosofiskt uttrycker han att ur ett samhällsperspektiv är en formare som skolan mer värd än tusen reformatorer.

I dagens globala samhälle, med en allt mer ökande interdependens och där alla påverkas av vad som händer i världens olika delar, rör sig människor allt mer frekvent över nationsgränser, både frivilligt och ofrivilligt. Detta faktum har inneburit att dagens samhällen är mångkulturella och att människor av olika etniskt ursprung allt oftare möts och interagerar i sociala sammanhang i samhället. Dylika möten, menar Fredriksson/Wahlström, kan leda till berikande erfarenheter, dock krävs en förmåga att förstå andra kulturer, s.k. interkulturell kompetens. Sålunda får skolan en central roll då denna måste förmedla kunskaper som är relevanta för den verklighet vi lever i. I det mångkulturella samhället krävs interkulturell kompetens varför skolan måste förmedla kunskaper om andra kulturer och utveckla hos eleverna en förståelse för andra sätt att betrakta verkligheten. Ytterst är detta en förutsättning för att kunna möta och orientera sig i omvärlden. Detta lyfts också i FN-rapporten ”Learning: The treasure within” som betonar att utbildningens viktigaste uppgifter består i att överbrygga spänningar mellan det lokala och det internationella. Häri betonas även vikten av att utveckla ömsesidig förståelse för varandras historia, traditioner och tankevärld.

En annan viktig aspekt som belyser skolans betydelse för det mångkulturella samhället är att den ökande mångfalden kommit att innebära, som Fredriksson/Wahlström framhåller, en

allmänt ökande intolerans och en ökande förekomst av etniska konflikter runt om i världen. Detta har uppmärksammats av FN som konstaterat att etniska konflikter och intolerans har förstärkt fattigdomen och ökat de ekonomiska och sociala skillnaderna vilket hotar den fredliga utvecklingen. Ökad intolerans är en farlig utveckling och leder till extrem nationalism, diskriminering och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Fredriksson/Wahlström menar att en sådan utveckling endast kan motverkas av en fredskultur där individer och sociala sammanhang präglas av tolerans. Utifrån Deweys resonemang kring skolan som samhällets viktigaste socialisationsinstrument och som det viktigaste instrumentet för att forma sig självt i en önskad, god riktning blir skolan således central då endast utbildning kan skapa en samhällelig anda där individer och sociala sammanhang präglas av tolerans.

Ytterliggare en aspekt som tydligt belyser skolans betydelse för det mångkulturella samhället lyfts av Roth. Han gör gällande att skolan har en central roll då den har en viktig identitetsskapande funktion där elevernas självbild i förhållande till det omgivande samhället formas. Liksom Dewey framhåller Roth att skolan är ett samhälle i miniatyr och elever som inte känt sig hemma i skolan får ofta svårigheter senare i arbetslivet och även i det sociala livet. Här uppstår således en risk för invandrare att bli till en andra klassens medborgare då dessa genom språkbarriärer, möte med en ny kultur och möte med främlingsfientlighet lätt kan hamna utanför. I detta sammanhang betonas att skolan har ett särskilt ansvar att motverka främlingsfientlighet och rasism i det mångkulturella samhället då skolan är en viktig plats för attitydpåverkan och kunskapsförmedling.

4.2 Hur skall skolan rent allmänt och övergripande arbeta i ett

mångkulturellt samhälle?

Utifrån litteraturen som detta arbete baseras på framgår det klart att i en mångkulturell miljö är det av vikt att utbildning bedrivs i en form som grundar sig på demokrati, solidaritet, respekt för andra människor och respekt för kulturella olikheter. I en mångkulturell miljö är det också, enligt Fredriksson/Wahlström, viktigt att inse att inte endast de invandrade skall anpassa sig, utan majoriteten måste lära sig leva i en mångkulturell miljö. En benämning på ett arbetssätt som grundar sig på dessa begrepp och därigenom söker skapa dialog mellan olika existerande kulturer i samhället och som bejakar mångfald och motverkar

likhetstänkande är interkulturell undervisning. En sådan kännetecknas, enligt Lorentz/Bergstedt, främst av interaktionen mellan olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund. Stier/Sandström-Kjellin påpekar här att en naturlig förutsättning för en sådan interaktion är att inga elever exkluderas från vanliga grupper. Alla skall blandas och ingå i transkulturella grupper. Härigenom görs sålunda gällande att ett beskrivande arbetssätt i skolan, där andra kulturer endast studeras, inte är tillräckligt. För att nå insikt och förtrogenhet krävs praktisk tillämpning. Detta ligger i linje med Deweys resonemang dels om skolan som det viktigaste socialisationsinstrumentet och dels med hans resonemang om ”learning by doing”. Det senare utgår från att endast studiet av fakta inte tillnärmelsevis skapar den förtrogenhet med det studerade som förvärvas om man istället, som han uttrycker det, ”lever mitt ibland växter och djur på bondgården och i trädgården, och bryr sig om dem”.

Det interkulturella arbetet bör, enligt Stier/Sandström-Kjellin, baseras på ett antal fundament: Innehållsintegrering där stoff från olika kulturer tar plats i undervisningen. Aktivt arbete med reducering av fördomar där elever stimuleras att utveckla positiva attityder till andra grupper. Rättvisepedagogik, där undervisningen anpassas så att kön, klass och etnicitet inte påverkar elevers resultat. Kunskapskonstruktion, dvs. elever måste lära sig förstå hur kunskap konstrueras och hur denna konstruktion kan påverkas av kulturella antaganden, referensramar och perspektiv. Empowering, innebärande att en inkörd skolkultur förändras och anpassas så att olika grupper känner samma status i skolmiljön.

Ett arbete utifrån dessa parametrar ställer, enligt Lorentz/Bergstedt, naturligtvis krav på läraren, som förutom nödvändiga ämneskunskaper, också måste besitta en interkulturell kompetens. I detta sammanhang framhåller dock Stier/Sandström-Kjellin att ett interkulturellt perspektiv och arbetssätt inte enbart skall knytas till klassrumssituationen. Detta är ett arbete som måste genomsyra hela skolans organisation på ett övergripande plan. Därav krävs att rektorer och andra huvudmän engagerar sig i det interkulturella arbetssättet. Sålunda kan sägas att en ny nödvändig skolkultur präglas genom ett sådant arbete.

4.3 Vilka problem möter skolan i det mångkulturella samhället?

Ovan har konstaterats att skolan utgör en mycket viktig faktor i det mångkulturella samhället. Dock framkommer i litteraturen framförallt två problem vilka försämrar förutsättningarna för

skolan att agera brobyggare och integrationsmotor. Det första är den ökande förekomsten av fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Dessa tre nämnda företeelser har utvecklats i takt med samhällets förändrade struktur under senare decennier. Elmeroth hänvisar till statistik kring s.k. hatbrott vilken visar (2007) att de främlingsfientliga våldsbrotten ökar mest av hatbrotten. Hon visar också på en allt vanligare förekomst av vardagsrasism och diskriminering av invandrare i flera samhälleliga sammanhang t.ex. arbetsmarknaden. Med en eskalerande förekomst av dessa företeelser i samhället blir konsekvensen att den mångkulturella skolan redan initialt arbetar i en uppförsbacke som i många avseenden kan vara svår att bryta. Roth framhåller dock att skolan är en viktig arena för att påverka attityder och har därigenom ett särskilt ansvar att korrigera generaliseringar och stereotypa föreställningar vilka ofta grundar sig på okunskap. Därför är det, som Fredriksson/Wahlström framhåller, viktigt att inte alltför snabbt stämpla främlingsfientliga och fördomsfulla uttalanden som renodlad rasism. I så fall avbryts dialogen, som är det viktigaste instrumentet för att påverka den fördomsfulle eller främlingsfientlige, då dessa ofta uttrycker uppfattningar oreflekterat.

Det andra problemet är segregation i boende och skola. Också den etniska segregationen i boendet i svenska städer har vuxit fram ur utvecklingen mot ett mångkulturellt samhälle. Många städer i landet har områden som nästan uteslutande bebos av invandrare och oftast handlar det om de i städerna minst attraktiva områdena, inte sällan förorter. Konsekvenserna för skolan blir således att det sker en tydlig uppdelning i invandrarskolor och svenska skolor eftersom en skolas upptagningsområde i första hand är dess närområde. Därmed återspeglas bostadsområdets sociala struktur i skolan. Detta är något som direkt påverkar skolans roll som brobyggare eftersom en interkulturell undervisning förutsätter en blandad elevstruktur. Därav uteblir i många fall den viktigaste ingrediensen i det interkulturella samspelet nämligen mötet som är förutsättningen för interaktionen och samspelet som skapar förtrogenhet. Förekomsten av fördomar och främlingsfientlighet beläggs också av det faktum att, som Ljungberg framhåller, skolor i invandrartäta områden ofta behäftas med en negativ stämpel och många, företrädelsevis svenska, elever genom det fria skolvalet söker sig till andra skolor.

5. Sammanfattande slutsatser

Det föreligger ett flertal anledningar till varför skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället. I första hand är skolan en formare av det framtida samhället och fungerar dels som kunskapsförmedlare och dels som ett viktigt socialisationsinstrument. Dagens samhälle är mångkulturellt och i framtiden lär interdependensen öka än mer. Därav blir interkulturell kompetens, dvs. förmågan att förstå andra kulturer, en ytterst betydelsefull faktor för att överhuvudtaget kunna orientera sig i omvärlden. Häri får skolan en central roll då denna måste utveckla hos elever förståelse för andra sätt att betrakta verkligheten och förmedla kunskaper som är relevanta för den verklighet vi lever i. En annan viktig anledning är att den ökande mångfalden inneburit en allmänt ökande intolerans och ökande förekomst av etniska konflikter i världen. En sådan utveckling kan endast motverkas av en fredskultur där individer och sociala sammanhang präglas av tolerans. Skolan blir central här då den är att betrakta som en ytterst viktig plats för attitydpåverkan och har därmed ett särskilt ansvar att motverka främlingsfientlighet och rasism. Och som samhällets viktigaste kunskapsförmedlare och socialisationsinstrument, blir denna den viktigaste institutionen för att skapa en samhällelig anda av förståelse och tolerans. Ytterliggare en viktig anledning är att skolan har en framträdande roll då den har en identitetsskapande funktion där elevers självbild i förhållande till det omgivande samhället formas. Elever som inte känt sig hemma i skolan får ofta svårigheter senare i arbetslivet och även i det sociala livet. Därmed uppstår en risk för invandrare p.g.a. språkbarriärer, möte med ny kultur och främlingsfientlighet, att bli till en andra klassens medborgare. Skolans roll ligger häri att se till att den är en plats för alla på lika villkor.

I en mångkulturell miljö måste skolan anamma ett interkulturellt arbetssätt som bygger på att inte bara de invandrade skall anpassa sig efter rådande villkor. Detta är också ett arbetssätt som söker skapa dialog mellan kulturer och motverka likhetstänkande. Det interkulturella arbetssättet kännetecknas främst av interaktionen mellan individer av olika etniskt och kulturellt ursprung. Viktigt är häri att arbeta med praktisk tillämpning och inte bara arbeta beskrivande. För att nå insikt och förtrogenhet och en djupare förståelse för andra kulturer krävs praktisk tillämpning, dvs. att olika etniciteter bereds möjligheter att mötas och interagera. En förutsättning för en sådan interaktion är således s.k. transkulturella undervisningsgrupper. Själva undervisningen bör baseras på bl.a. att stoff från olika kulturer tas med i undervisningen och aktivt arbete med reducering av fördomar där elever stimuleras

att utveckla positiva attityder till andra grupper. Ett sådant arbete ställer krav på att läraren besitter interkulturell kompetens och det ställer även krav på att hela skolorganisationen på ett övergripande plan anpassas till arbetssättet, dvs. även rektorer och andra huvudmän måste engagera sig i arbetet.

Två hinder försämrar förutsättningarna för skolan att agera brobyggare och integrationsmotor. Först är det den ökande förekomsten av fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Detta är företeelser som ökat i takt med det mångkulturella samhällets utveckling. Skolan är dock en viktig arena för attitydpåverkan och har därigenom ett särskilt ansvar att korrigera generaliseringar och stereotypa föreställningar grundade på okunskap. Det andra hindret är segregation i boende och skola. Många städer i landet har områden som nästan uteslutande bebos av invandrare. Konsekvensen blir en tydlig uppdelning i invandrarskolor och svenska skolor. Detta påverkar direkt skolans roll som brobyggare då en interkulturell undervisning förutsätter en blandad elevstruktur och minskar möjligheten till interaktion mellan elever från olika kulturer. Förekomsten av fördomar och främlingsfientlighet beläggs också av det faktum att skolor i invandrartäta områden får en negativ stämpel och många, främst svenska, elever genom det fria skolvalet söker sig till andra skolor.

6. Källförteckning

Tryckta källor

Denscombe Martyn (2009), Forskningshandboken – för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna

Studentlitteratur AB

Dewey John, (2004), Individ, skola och samhälle Natur och Kultur

Eriksson L T/Wiedersheim-Paul F (2006), Att utreda, forska och rapportera Liber AB

Elemroth Elisabeth, (2008), Etnisk maktordning i skola och samhälle Studentlitteratur

Fredriksson U/Wahlström P, (1997), Skola för mångfald eller enfald Legus förlag

Halvorsen Knut, (1992), Samhällsvetenskaplig metod Studentlitteratur

Kaldor Mary, (1999), Nya och Gamla krig Daidalos Förlag

Knox P/Marston S, (2007), Human Geography Pearson Prentice Hall

Ljungberg Caroline (2005), Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Malmö Högskola, IMER (http://dspace.mah.se/community-list)

Lorentz H/Bergstedt B, (2006), Interkulturella perspektiv – Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer

Studentlitteratur

Lorentz Hans, (2007), Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973 – 2006

Pedagogiska Institutionen, Lund

Lundh Christer, (2005), Invandringen till Sverige SNS Förlag

Roth Hans Ingvar, (1998), Den mångkulturella parken Skolverket/Liber

SOU 1996: 143, (1996), Krock eller möte – Om den mångkulturella skolan Fritzes

Stier J/Sandström-Kjellin M, (2009), Interkulturellt samspel i skolan Studentlitteratur

Lärarförbundet, (2005), Lärarens handbok Lärarförbundet

Elektroniska källor

http://www.hd.se, (2009-10-12), Stor etnisk segregering bland barnen i Helsingborg

http://www.ne.se, (2009-12-02), Mångkulturalism

http://www.skolverket.se, (2009-12-06), Kursplan samhällskunskap

http://www.skolverket.se, (2009-12-08), (Nyheter), Orsaker till försämrade resultat kartlagda