Pablo Tapia
Studenter som resurs
______________________________________________________________
- en modell för undervisning i informationssökning?
Paper presenterat vid konferensen
1. Bakgrund
Sedan ett par år har bibliotekarier varit involverade i sjuksköterskeutbildningen under en kvantitativ metodkurs med inriktning folkhälsa, i tredje terminen. Delkursen är på 10 poäng varav 5 poäng är teori och 5 poäng är uppsatsskrivning på 21-40 poängs nivå (B-uppsats). Syfte och frågeställningar är definierade för en deskriptiv vetenskaplig litteraturstudie av ett folkhälsoproblem/folksjukdom, dess utbredning samt bakomliggande (risk)faktorer. För godkänt betyg krävs att studenterna redovisar och analyserar resultatet från minst 3
publicerade vetenskapliga studier i valt folkhälsoämne. Till skillnad från litteratursökningen inför examensarbetet, som fokuserar på omvårdnadsaspekten, d.v.s. hur man behandlar problemet handlar det här om att utifrån ett bredare perspektiv uppmärksamma
bakgrundsfaktorer och preventivt arbete. Det är i anslutning till detta moment som
bibliotekarier har undervisat studenterna i informationssökning eller närmare bestämt att söka i databasen PubMed samt att hitta bland våra elektroniska och tryckta resurser.
1.1 Problem
Under åren vi medverkat på denna kurs har olika modeller för undervisningen i PubMed provats. Det stora antalet studenterna på kursen, ca 100, har varit ett problem och samtidigt en utmaning. I början undervisade bibliotekarierna hela kursen i mindre grupper a 20 studenter (2 x 100 minuter) med mycket hands-on. Detta visade sig vara en väldigt personalkrävande modell.
En period provade vi en mer avskalad modell med storföreläsningar och avsatt tid för eget arbete i datorsalarna men med lite hands-on element. Denna modell fungerade inte heller tillfredsställande. Utgångspunkten för utvärderingen av de olika modellerna var hela tiden den kursansvariga lärarens bedömning av studenternas kunskaper om PubMed sökningar och kvaliteten på uppsatserna (litteraturstudien).
En reflektion vi kan göra nu i efterhand är att den personalkrävande modellen blev för mycket ”korvstoppning” samtidigt som personalen fick en tung undervisningsbörda vilket gick ut över kvaliteten på undervisningen.
2. En ny modell
När den kursansvariga läraren, Anne-Marie Wangel på våren 2004 föreslog att vi skulle prova en modell där studenter lär studenter, var vi inte sena att hoppa på. Vi kan inte nog poängtera betydelsen av denna engagerade lärares betydelse för detta projekt. Hennes engagemang smittar av sig på studenterna som ser detta moment som en viktig del av kursen.
2.1 Studenthandledare i litteraturen
Den bredare engelska termen för det vi kallar studenthandledare är ”peer educator”. Peer används i betydelsen likar eller kollegor, d.v.s. att man lär av varandra. Det finns rikligt med litteratur om ”peer educ ation” som pedagogisk modell men inte mycket material som handlar specifikt om högskolemiljön. En majoritet fokuserar på antingen grundskolan, äldreomsorg eller aids/drog prevention.
I grundskolesammanhang används en variant av modellen när studenter jobbar i mindre grupper och tar ett eget ansvar för inlärningen. I vissa artiklar gränsar definitionen för modellen till definitionen för PBL.
McKeachie m fl. (1990) beskriver, utifrån ett högskoleperspektiv, fördelarna med pedagogiska modeller där studenter lär studenter:
”The best answer to the question, ‘What is the most effective method of teaching?,’ is that it depends on the goal, the student, the content, and the teacher. But the next best answer is, ‘Students teaching other students.’ There is a wealth of evidence that peer teaching is extremely effective for a wide range of goals, content, and students of different levels and personalities.” (McKeachie m fl.1990, sid. 81)
En bra beskrivning av ”peer-learning” ges i en artikel av Cooper (2002). Enligt författaren innebär ”peer-learning” ett skifte i fokus från det som lärs ut (via en auktoritet) till den
individuella inlärningen. Studenten/eleven får ta ett större ansvar för den egna inlärningen och får en djupare förståelse för inlärningsprocessen.
”However it is viewed, when students take responsibility and active roles in their learning, they begin to develop the notion of what it means to know, and how knowledge is acquired, a good start toward ongoing learning throughout life.” Cooper (2002), sid. 56
Cooper fokuserar i sin artikel mycket på lärarens roll och vikten av en god organisation som stöd för ”peer- learning” projekt. Modellen lämpar sig för olika typer av pedagogiska
utmaningar, inklusive mer krävande moment då studenter lär sig nya koncept eller abstrakta modeller.
En mer teoretisk ansats till peer-educator konceptet utvecklas i De Lisi (2002) som refererar till Piaget’s pedagogiska teorier.
I de fall då modellen tillämpas inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten är fokus på förmedlingen av människors erfarenheter i syfte att hjälpa andra i liknande situationer, att lära av varandra. Två tips på artiklar är Dunn et al. (1998) och Frankham (1998). Den förstnämnda artikeln beskriver ett program för HIV/AIDS prevention medan den senare har en klart kritisk inställning till peer-educator projekt.
2.2 Kursens upplägg
Under de två terminer vi använt studenthandledare har vi kontinuerligt arbetat med kursens upplägg och gjort en del förändringar. Inför höstterminen 2005 tror vi oss ha funnit en bra form för undervisningen.
Rekryteringen av studenthandledare påbörjas i slutet av terminen innan den termin då den aktuella kursen äger rum. Tillsammans med kursansvarig lärare presenterar biblioteks-personalen upplägget på kursen på ett informationsmöte. I stora drag presenteras den pedagogiska modellen och framför allt syftet med undervisningen i PubMed. Under mötet samlar vi in intresseanmälningar för uppdraget som studenthandledare. För en kurs på 100 studenter behöver vi ca 20 intresserade studenter.
Hur motiverar vi då studenthandledarna att ta på sig ett uppdrag som i princip innebär mer jobb? Moroten är helt enkelt att studenthandledarna kommer att bli väldigt bra på att använda PubMed i jakten på vetenskapliga artiklar. Deras roll som handledare på kursen ger dem en fördjupad insikt och kunskaper om hur de söker artiklar till litteraturstudien. Utmaningen att förmedla något till andra blir en sporre för den egna inlärningen. I mötet med kurskamraterna repeterar och befästes det man lärt sig.
Den pedagogiska roll som studenthandledarna iklär sig framhålls som viktig av den
kursansvariga läraren. Den utexaminerade sjuksköterskan kommer i framtiden att ställas inför pedagogiska situationer och utmaningar på sin arbetsplats. Uppdraget som studenthandledare kan ses som en övning i denna roll.
Om detta resonemang är korrekt, skulle det innebära att 20 av 100 studenter kommer att kunna detta med artikelsökning extra bra. De kommer att utgöra en resurs på kursen under resten av utbildningen. Detta är mycket intressant och en positiv effekt av modellen, som kommer utvecklas och integreras under termin 5 då studenterna skall genomföra sin
kandidatuppsats (C-nivå 41-60poäng). Rollen som resurs på kursen innebär inte på något sätt att studenthandledarna skulle vara fullärda inom informationssökningsområdet. Men de kan hänvisa och tipsa sina kurskamrater om var man kan börja sitt sökande, i vilken ände man kan börja.
Studenthandledarna kommer under kursens gång även få en bra kontakt med
bibliotekspersonalen. En kontakt och ett förtroende som sannolikt innebär att de mer naturligt kommer kontakta oss med frågor kring informationssökning under utbildningen.
Kursens upplägg:
- En generell introduktion för hela kursen (100 pers.) i ”Att söka information/vetenskapliga artiklar” av bibliotekarie
- 2 lektioner för studenthandledarna. Innehåll: PubMed, ämnesord, Vega, Elin, Sökhistorik + presentationsteknik
- 1 lektion som studenthandledarna håller för sina kurskamrater + att en bibliotekarie svarar på frågor från studenterna
- 1 storföreläsning: frågestund, leds av bibliotekarie
2.2.1 Generell introduktion ”Att söka information/vetenskapliga artiklar”
Introduktionen sker i storföreläsningsform och är en del av en
uppstarts/inspirationsföreläsning. Kursansvarig lärare introducerar litteraturstudien (B-uppsats), studiehandledningen m.m. Därefter är det bibliotekets tur. Under en timmes tid presenteras upplägget för undervisningen i PubMed samt en generell beskrivning av olika källor till information (artiklar, böcker, webbsidor m.m.). Syftet är att förklara varför vi fokuserar på en databas (PubMed) och fördelarna med ett systematisk tillvägagångssätt när man läser in sig på ett ämne. Litteraturstudien blir ur detta perspektiv en övning i att skriva vetenskapligt.
2.2.2 Utbildning av studenthandledarna
Utbildningen sker vid två tillfällen à 2x45 minuter. Lektionerna byggs upp kring en tryckt handledning i PubMed-sökning (inkl. ämnesord) samt hur man söker upp artiklar bland våra elektroniska resurser/tryckta tidskrifter. Studenthandledarna kommer sedan att gå igenom detta handledningsmaterial med sina kursare. Vid andra tillfället får deltagarna också en kort introduktion till presentationsteknik. ”Tips och tricks” när man undervisar i en datorsal.
2.2.3 Studenthandledarna undervisar
Lektionen baseras på ovan nämnda handledning och tar 2x45 minuter. Sist på lektionen medverkar en av bibliotekarierna för att svara på de frågor som PE inte kunnat besvara. Vi försöker räta ut en del frågetecken och peppa studenterna inför deras eget sökande.
2.2.4 Avslutande storföreläsning/frågelåda
En eller två veckor efter den sista lektionen träffar vi hela kursen för en frågelåda (FAQ) i storföreläsningsform (en s.k. efterläsning). Alla studenter, även PE, har haft en till två veckor på sig att söka efter de tre obligatoriska vetenskapliga artiklarna samt påbörjat skriva
litteraturstudien. Frågelådan byggs helt upp kring studenternas problem/frågor kring sökandet efter artiklar. Det ges tillfälle för repetition av sådant som fortfarande är oklart. Kursansvarig lärare medverkar också vid tillfället.
2.3 Ansvar
Nu kan det tyckas att vi lägger över väldigt mycket ansvar på våra studenthandledare. Under utbildningen av studenthandledarna är vi väldigt noggranna med att poängtera att
huvudansvaret för informationssökningsmomentet ligger på bibliotekarierna. De får det stöd och de kunskaper som krävs för att de ska kunna göra ett bra jobb, nämligen förmedla hur studenterna söker i databasen PubMed samt vägar till att få tag på artiklar. Vi bemödar oss om att vara tillgängliga under tiden före, under och efter att de undervisar sina kursare. Det är viktigt att studenthandledarna känner sig trygga i den roll de har på kursen och att de förstår syftet med sin insats.
2.4 Kompletterande handledning
Utöver lektionerna i PubMed samt storföreläsningen erbjuds studenterna dessutom andra tillfällen att ställa frågor kring litteraturstudien. Detta sker oftast vid informationsdisken på biblioteket, men även på vår chatt eller i form av inbokade handledningstillfällen.
För en majoritet av studenterna på kursen räcker det med lektionerna. De som har svårigheter hänvisas till ovan nämnda handledningstillfällen.
2.5 Framtagning av en ny modell - processen
En intressant aspekt av arbetet med den nya modellen är att vi bibliotekarier har varit tvungna att kritiskt granska oss själva och framför allt innehållet och pedagogiken i de kurser vi
erbjuder.
Beträffande innehållet har vi dels begränsat antal databaser vi tar upp och dels skalat bort mycket av detaljkunskaperna. Syftet är inte att studenterna ska bli experter på PubMed utan att de ska kunna använda databasen som ett verktyg för att systematiskt hitta artiklar. Vi har med andra ord ”förenklat” genomgången av databasen och försökt utgå från det vi upplever som studenternas behov. Arbetet med att förenkla/skala bort detaljer skedde inför men även under lektionerna med de blivande studenthandledarna.
Vår vilja att undvika alltför stor detaljrikedom har även inneburit att vi inte längre ägnar så mycket tid åt boolesk söklogik och teoretiska resonemang kring inlärning och
informationskompetens. Vi tar upp dessa aspekter, men på ett förenklat sätt. En annan viktig insikt har varit att förstå vilken plats denna kurs har i
sjuksköterskeutbildningen totalt sett. Vi har parallellt arbetat med en progressionsplan för bibliotekets undervisning i informationssökning. Vårt mål är att studenterna ska ha
grundläggande kunskaper och färdigheter att söka relevant information den dag de kommer ut på arbetsmarknaden. Den kurs vi här beskriver är ett steg på vägen till att nå det målet.
Progressionsplanen består kortfattat av tre tillfällen/moment under utbildningen: en introduktion termin 1, inför B-uppsatsen samt inför C-uppsatsen (examensjobb).
Upplägget på kursen har även inneburit att vi bibliotekarier delvis släpper kontrollen över vissa lektioner. Vi förlitar oss på att studenthandledarna gör ett bra jobb och att vi klarar ut missförstånd och oklarheter vid de tillfällen då vi träffar hela kursen. Detta kan naturligtvis anses riskabelt ur en kvalitetssynpunkt men det uppvägs nog av fördelarna med att
studenthandledarna utgöra en resurs/tillgång på kursen långt efter att delkursen är avslutad. Utvärdering av projektet pekar på att både studenthandledarna samt övriga på kursen överlag är nöjda med upplägget och undervisningen i PubMed. Kursansvarig lärare bedömer att kvaliteten på litteraturstudierna har höjts sedan vi infört studenthandledarna på kursen.
3. Bibliotek och IT - Studenter som resurs
Bibliotek och IT på Malmö högskola har sedan starten 1997 haft studenter anställda som en integrerad del av verksamheten. Vi har väldigt positiva erfarenheter av denna modell. Framför allt har detta utvecklats på Supportavdelningen där timanställda studenter bedriver
verksamheten i såväl Helpdesk som Studentdatorutbildningen. Men även biblioteken har studenter anställda exempelvis på kvällar (bibliotekariestudenter från Lund).
Fördelar med att anställa studenter:
- Studenterna servar sina likar, kan på ett helt annat sätt identifiera sig med användarna - Studenterna avlastar ordinarie personal och upprätthåller samtidigt en hög nivå på servicen - Bibliotek och IT får genom dessa timanställda studenter en direkt feed-back från studenthåll. - Fördelar för studenterna - meriterande att jobba för högskolan. Något att visa upp när de söker jobb efter utbildningen.
- Studenterna förvärvar gedigna IT-kunskaper. - Studenter förvärvar viktiga pedagogiska färdigheter
Vårt projekt med studenthandledare ligger alltså i linje med en inarbetad policy på Bibliotek och IT att använda våra studenter som en resurs i verksamheten.
4. Slutsatser
I detta projekt har inlärningsmålet varit väldefinierat och inte alltför omfattande. Vårt mål har varit att ge studenterna på kursen grundläggande färdigheter i att söka i PubMed samt att lära sig hitta artiklar antingen bland våra elektroniska resurser eller bland våra tryckta tidskrifter. För detta syfte har modellen med studenthandledare fungerat mycket väl. Modellen är dessutom inte speciellt personalkrävande.
Vårt syfte med kursen är inte att studenterna skall vara fullärda experter på
informationssökning. Nästa gång vi träffar dessa studenter är inför examensarbetet.
Förhoppningsvis har de dessa grundläggande färdigheter/kunskaper som vi sedan kan bygga vidare på. Vi har också kunnat konstatera att studenthandledarna blir de som kan PubMed lite extra bra och som kan hjälpa sin kursare. De blir på så vis en resurs för hela kursen.
Studenthandledarna får dessutom en mycket bra kontakt med bibliotekspersonalen, något som är till nytta för båda parter.
Den utexaminerade sjuksköterskan kommer i framtiden att ställas inför pedagogiska
situationer och utmaningar på sin arbetsplats. Uppdraget som studenthandledare kan ses som en övning i denna roll. Den handledande rollen är kännetecknande för
professionsutbildningar. Genom upplägget på denna kurs bidrar vi till att utbilda studenterna i denna roll.
Litteratur:
Cooper, S. Marie A.
Classroom Choices for Enabling Peer Learning
Theory Into Practice, Volume 41, Number 1, 2002, sid. 53-58 De Lisi, Richard
From Marbles to Instant Messenger: Implications of Piaget’s Ideas About Peer Learning Theory Into Practice, Volume 41, Number 1, 2002, sid. 5-13
Dunn, Linda et. Al
A SCHOOL-BASED HIV/AIDS PREVENTION EDUCATION PROGRAM: OUTCOMES OF PEER-LED VERSUS COMMUNITY HEALTH NURSE- LED INTERVENTIONS The Canadian Journal of Human Sexuality, Volume 7, Number 4, 1988, sid. 339-346. Frankham, Jo
Peer education: The unauthorised version
British Educational Research Journal, Volume 24, Issue 2, 1998, sid. 179-193. McKeachie, Wilbert J. m fl.
Teaching and Learning in the College Classroom. A Review of the Research literature, Second edition, Ann Arbor, Univ of Michigan, 1990.
