Biproduktsinnovation - Hur företag kan finna affärsmöjligheter för biprodukter

Biproduktsinnovation - Hur företag kan finna affärsmöjligheter för biprodukter

Andrea Larsson och Fanny Lundkvist

Att utnyttja resurser mer effektivt bidrar både till en hållbar värld och ger även ekonomiska vinningar. Ett exempel på hur företag på ett smart sätt kan utnyttja sina resurser bättre, är att se biprodukter som en affärsmöjlighet. Men hur gör man för att öka värdet på en biprodukt? Denna studie har sökt ett svar på denna fråga och resulterat i ett verktyg som kan användas av företag för att tänka nytt och hitta nya affärsmöjligheter.

Problembakgrund

En växande medelklass och en ökande konsumtion kan inte ha gått många obemärkt förbi, inte heller konsumtionens följder och den stora mängd material som slängs både av konsumenten, men även av tillverkare (Ellen MacArthur Foundation, 2013). Samtidigt som företag ser konsumenters f ö r ä n d r a d e f ö r v ä n t n i n g a r p å f ö r e t a g s hållbarhetsarbete, saknar många företag kunskap i att konkret göra något åt den erkänt viktiga hållbarhetsfrågan (Kiron, Kruschwitz, Rubel, Reeves, & Fuisz-Kehrbach, 2013).

En lösning till att behålla eller öka värdet på de resurser som finns, och på så sätt minska konsumtionens negativa miljöpåverkan och potentiellt uppnå ekonomiska fördelar, är att se de biprodukter som uppstår i en produktionsprocess som resurser, input, till en annan process (Ellen MacArthur Foundation, 2013). En industri där detta kretsloppstänk ses som extra kritiskt är inom jordbruksindustrin, där materialförlust uppstår i flera steg i värdekedjan (Ellen MacArthur Foundation, 2013).

Lantbrukskooperativet Lantmännen är ett företag som har identifierat denna materialförlust, som bland annat uppstår i dess vallfröproduktion, som ett förbättringsområde. Vallfröer som rensas med syftet att bli till utsäde för att i sin tur skördas som djurfoder, röts idag till biogas i de fall då fröerna

inte lever upp till certifieringskraven för u t s ä d e . D e n n a biprodukt ansågs kunna få ett högre värde än det befintliga, varpå vi ville undersöka potentiella affärsmöjligheter för denna biprodukt. Syfte med studien

Med hållbarhetsaspekten som bakgrund för att utnyttja resurser mer effektivt, ville vi närmare undersöka hur företag kan gå tillväga för att identifiera affärsmöjligheter för biprodukter och vad det fanns för affärsmöjligheter för Lantmännens biprodukter i vallfröproduktionen. Vi ansåg att teori kring innovation skulle kunna utgöra en grund för att hitta affärsmöjligheter för biprodukter, då innovation ses som en kritisk framgångsfaktor för företag som lyckats ställa om sig till mer hållbara affärer (Nidumolu, Prahalad, & Rangaswami, 2009). Teori kring innovation för just biprodukter saknades emellertid i litteraturen vilket gav utrymme för att utveckla ett nytt, konceptuellt ramverk för biproduktsinnovation. Utvecklandet av e t t r a m v e r k f ö r a t t k u n n a i d e n t i f i e r a affärsmöjligheter för biprodukter, tillsammans med fallstudien hos Lantmännen där potentiella affärsmöjligheter undersöktes, utgjorde syftet med examensarbetet.

Rödklöver. Källa:

http://www.lantmannenlantbru k.se/sv/vaxtodling/utsade/froer/

Resultat - Konceptuellt ramverk för innovation för biprodukter

Det konceptuella ramverk som utvecklats utifrån teori och praktik i detta examensarbete, är menat att fungera som ett verktyg för företag som vill identifiera affärsmöjligheter för en biprodukt. Ramverket används i den tidiga innovationsfasen och syftar till att generera idéer som uppfyller ett behov hos kunder och/eller andra intressenter (desirability), är ekonomiskt lönsamt (viability), är tekniskt och organisatoriskt möjligt att implementera (feasibility) och är miljömässigt hållbart (sustainability). Ramverket består av följande två steg:

Steg 1. Definiera och prioritera potentiella industrier för biologiska produkter efter kr/kg. Här identifieras potentiella industrier för biologiska produkter i allmänhet (inte enbart för den biprodukt som undersöks för tillfället) och prioriteras efter potentiell vinst per vikt som företaget kan få för produkten. Exempel på industrier kan vara läkemedel, livsmedel, foder, biogas och värme. Dessa industrier markeras ut på en så kallad värdeaxel (se figur 1).

Figur 1. Värdeaxeln

Steg 2. Utforska affärsmöjligheter utifrån DVFS-kriterierna. En så kallad DVFS-loop, se figur 2, initieras på den högsta värdenivån i värdeaxeln. Affärsmöjligheter inom den valda industrin utforskas med hjälp av de fyra kriterierna

desirability, viability, feasibility och sustainability.

Alla fyra kriterier ska vara uppfyllda för att ytterligare en loop med mer detaljerad information för samtliga kriterier ska initieras på samma värdenivå. Om något av de fyra kriterierna inte är uppfyllda ska värdenivån lämnas och en ny loop initieras på värdenivån under. Förslag på faktorer som kan ingå under DVFS-kriterierna finns i figur 3.

Figur 2. DVFS-loopen

Viktigt att tänka på i användandet av 
 DVFS-ramverket

● Ha ett öppet sinne

● Skapa flera alternativ och ta beslut successivt

● Balansera fakta och beräkningar med intuition

● Låta informationen bli mer detaljerad för varje loop

● Ett dedikerat team med mer än en person, tid och budget krävs

Figur 3. Förslag på aspekter inom DVFS-kriterierna


Slutsats

Denna studie har utforskat hur företag kan identifiera affärsmöjligheter för biologiska biprodukter, samt vilka aspekter som har betydelse när dessa affärsmöjligheter utvärderas. För att besvara frågan om “hur” företag ska gå tillväga har ett konceptuellt ramverk utvecklats. DVFS-ramverket kan användas som ett verktyg för att bidra till att företag identifierar affärsmöjligheter i outnyttjade resurser genom att vägleda användaren av ramverket genom den tidiga innovationsfasen. Studien har även gett inblick i hur företag arbetar med innovation utifrån biprodukter i praktiken, och

vilka aspekter som har en avgörande betydelse i denna process. De aspekter som företag ansåg vara viktiga för innovation utifrån biprodukter identifierades som:

- Kommersiellt intresse – ett identifierat behov på marknaden låg till grund för affärsmöjligheter

- Kundrelation – en stark kundrelation möjliggjorde technology push

- Utnyttjande av alla resurser – viljan att öka resursutnyttjandet, antingen p.g.a. resursbrist eller för att öka intäkter, kan vara en motivation till att utforska affärsmöjligheter

- Eldsjäl – engagerade, drivna personer gav ofta upphov till att utveckla idéer för biprodukter

- Magkänsla – intuition och magkänsla var ofta avgörande för om en idé lämnades eller vidareutvecklades

- Hållbarhet och innovation som kärnvärden – dessa värden ansågs som en grund till att vilja undersöka affärsmöjligheter för biprodukter

- Kvantitet – en signifikant mängd av en biprodukt fungerade som ett starkt i n c i t a m e n t f ö r a t t u t v ä r d e r a affärsmöjligheter

- Tid och resurser – att ha arbetstimmar avsatta för att kunna fullfölja en idé ansågs vara en kritisk faktor.

Med dessa identifierade aspekter har denna studie påbörjat en förklaring av vad företag anser vara viktigt då man utvecklar affärsmöjligheter utifrån biprodukter, något som både ger ett bidrag till akademi och näringsliv. Till akademin kan studien även anses bidra med en sammanställning av aspekter inom desirability, viability och feasibility, något som i skrivande stund inte finns tydligt beskrivet för konceptet design thinking.

S t u d i e n b i d r o g ä v e n t i l l p o t e n t i e l l a affärsmöjligheter för två av tre undersökta b i p r o d u k t e r i L a n t m ä n n e n s vallfröproduktion. Affärsmöjligheter inom kosmetika och foder identifierades vilket lett till att företaget initierat kontakt med en möjlig partner.

Hur studien utfärdades

Det konceptuella ramverk som denna studie resulterat i, utvecklades utifrån teori och praktik

och validerades med en fallstudie, vilket visualiseras i figur 4. En litteraturstudie utfördes inom områdena innovation och strategiskt beslutsfattande för att få en förståelse för hur företag kan arbeta med innovation i den tidiga innovationsfasen och samtidigt ta rationella beslut. F ö r a t t f å f ö r s t å e l s e f ö r f e n o m e n e t biproduktsinnovation, utfördes kvalitativa intervjuer med tre olika företag som producerar etanol, kött respektive vegetabiliska oljor, och som har erfarenhet av att utveckla affärsmöjligheter utifrån biprodukter. Kritiska aspekter vid en sådan innovationsprocess enligt praktiken identifierades och kombinerades med teori. DVFS-ramverket som utvecklades utifrån teori och praktik testades även på fallstudien hos Lantmännen vilket gav validering av ramverket samtidigt som potentiella affärsmöjligheter för Lantmännens biprodukter i vallfröproduktionen identifierades.

Referenser

Ellen MacArthur Foundation. (2013). Towards the Circular Economy Vol 2. Opportunities for the consumer goods sector (Vol. 2).

Kiron, D., Kruschwitz, N., Rubel, H., Reeves, M., & Fuisz-Kehrbach, S.-K. (2013). Sustainability’ s Next Frontier. MIT Sloan Management Review, (December), 27.

Nidumolu, R., Prahalad, C. K., & Rangaswami, M. R. (2009, September). Why Sustainability is Now the Key Driver of Innovation. Harvard Business Review. Retrieved from https://hbr.org/2009/09/why-sustainability-is-now-the-key-driver-of-innovation