Ryssland

MAJ 2005 • ELSA HÅSTAD, KRISTIAN LINDVALL, ULF BOJÖ

Sidas Landrapport 2004

Innehåll

1. Sammanfattning ...3

2. Strategiska utvecklingstrender ...4

Reformtakt som avstannat inom förvaltning och social omsorg ...4

Fortsatt stark tillväxt ...5

Antalet fattiga minskar men program saknas ...5

Hälsosituationen fortsatt allvarlig ...5

Norra Kaukasus ...5

Miljö högre upp på den politiska dagordningen ...5

Andra givare drar ner på samarbete ...5

3. Svenskt utvecklingssamarbete – Sidas program i Ryssland ...6

3.1 Förutsättningar och överväganden ...6

3.2 Övergripande genomgång av Sidas program i Ryssland ...7

3.3 Sektoranalys ...7

4. Administration ...14

Utgiven av Sida 2005 Avdelning Europa

Författare: Elsa Håstad, Kristian Lindvall, Ulf Bojö Tryckt av Edita Communication AB, 2005 Artikelnummer: SIDA4740sv

1. Sammanfattning

Året 2004 kan sammanfattas genom att belysa vissa viktiga händelser i Sidas program i Ryssland.

– Det svenska stödet till den ryska förvaltningsreformen som genomförs av Statskontoret kom igång på allvar. Tyvärr visar det sig att reform-takten avstannat något samt att vägen till självständiga och decentra-liserade ryska myndigheter är lång.

– För första gången i Rysslandssamarbetet koordinerade sig Sida med DFID och gick in i ett samfinansieringsprojekt som “silent partner” för att arbeta mot hiv/aids i Ryssland med UNAIDS.

– Under 2004 inleddes ett transitions- och återuppbyggnadsprogram i norra Kaukasus tillsammans med UNDP för första gången.

– Rättsamarbete kom under året igång med initialt blygsamma insatser i form av förstudier genomförda av Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen. – Miljösamarbetet ökade i volym i form av stora utbetalningar för

framförallt Sydvästra reningsverket.

– Utbetalningarna har för 2004 varit 362 miljoner kronor – största utbetalningsvolymen någonsin – varav 27 miljoner gäller humanitärt bistånd. Samtidigt är programmet mera koncentrerat till färre insatser.

Utvecklingen i Ryssland 2004 präglades av fortsatt centralisering av den politiska makten, de av oljeintäkter allt starkare ryska statsfinanserna och den tveksamma hanteringen av återförstatligandet av oljebolaget Yukos samt av terrordådet i Beslan. Reformtakten verkar ha minskat på ett flertal områden och farhågorna kring Rysslands demokratiska framtid ökade.

Den klara segern i presidentvalet i mars 2004 och majoriteten i parlamentet har givit Vladimir Putin i stort sett oinskränkt makt över lagstiftningsarbetet och den exekutiva makten på federal nivå. Som ett ytterligare steg i processen att koncentrera den politiska makten i presi-dentadministrationen avskaffades de direkta regionala guvernörsvalen. Terrordådet i Beslan i september gav säkerhetsaspekterna en ännu mer prioriterad roll i den ryska statens verksamhet.

Reformtakt som avstannat inom förvaltning och social omsorg

Reformtakten har efter en relativt stark inledning under president Putins första mandatperiod tappat kraft under 2004 och implementeringen på ett flertal viktiga områden har avstannat. Den omfattande förvaltnings-reformen som inleddes under våren 2004 resulterade i en organisatoriskt sett mer funktionell statsförvaltning men också i en utdragen period av handlingsförlamning och inaktivitet. En övergång från ett naturaför-månssystem (en stor del av befolkningen åtnjöt gratis kollektivtrafik, läke-medel mm) till ett på sikt behovsprövat bidragssystem genomfördes med start 1 januari 2005 och möttes av oväntat stora folkliga protester. Miss-nöjet har förklarats med den bristfälliga implementeringen av reformen samt på den mycket begränsade politiska diskussion kring utarbetandet av reformen vilket lett till att reformen inte förankrats i opinionen. Den begränsade diskussionen är ett direkt resultat av den politiska dominans som president Putin uppnådde under sin första mandatperiod. Mycket tyder på att utrymmet för diskussion och förankring av politiska beslut därigenom har allvarligt försvagats. Detta kan komma att medföra att det folkliga stödet för de många kvarvarande svåra reformerna försvagas ytterligare och att rädslan för protester minskar Kremls reformvilja.

Relationerna med EU har varit frostiga och präglats av konflikter rörande Kaliningrad, de ryska minoriteterna situation i de baltiska sta-terna, konflikten i Tjetjenien mm. President Putin fortsätter att uttala sin önskan om ett närmande mellan Ryssland och EU.

2. Strategiska

Fortsatt stark tillväxt

Den ryska ekonomin visar på fortsatt mycket stark tillväxt under 2004 enligt preliminära siffror 6,9%. Tillväxten drivs av allt att döma framför-allt av ett högt oljepris. De ryska statsfinanserna förstärks genom detta starkt. En viss avmattning i tillväxten kan dock skönjas och presidentens målsättning om att dubbla BNP till 2012 lär knappast vara uppnåelig. Inflationen under 2004 blev 11,2% vilket innebar att målet på 7,8% inte uppnåddes. De förstärkta statsfinanserna går framförallt till den s.k. sta-biliseringsfonden samt till ökade försvars- och säkerhetsutgifter.

Antalet fattiga minskar men program saknas

Antalet fattiga fortsatte att minska under 2004 men utgör fortfarande ca 18% av befolkningen (ca 25 miljoner människor lever under den officiella ryska fattigdomsgränsen). Ansvaret för social- och hälsofrågor decen-traliseras till regional och kommunal nivå men utgör inte mål för någon ökad finansiering. Inkomstgapet mellan fattiga och rika fortsatte under 2004 att öka. Något uttalat program för hur man ska bekämpa fattig-domen i Ryssland finns fortfarande inte, utöver en fortsatt ekonomisk tillväxt. Ett första steg mot att tillämpa MDG i Ryssland kommer sanno-likt att ske i UNDPs Human Development Report 2005.

Hälsosituationen fortsatt allvarlig

Hälsosituationen i Ryssland är fortsatt allvarlig. Befolkningsminskningen uppgår till 750 000 per år. Detta beror framförallt på de stora folkhälso-problemen som alkohol, narkotika, tobak och i framtiden hiv/aids. Även olyckor såsom trafikolyckor är en alltmer vanlig dödsorsak.

Norra Kaukasus

Konflikten i Tjetjenien fortsatte i oförminskad skala under 2004 med terrordådet i Beslan som bottennivå. Dådet orsakade ytterligare destabi-lisering i norra Kaukasusregionen. Den ryska regeringen har inte ändrat sin uppfattning att lösningen på konflikten i Tjetjenien är militär. Presi-dent Putin erkände i samband med Beslantragedin fattigdomen som en av flera orsaker till de sociala och säkerhetsmässiga problemen i norra Kaukasus.

Miljö högre upp på den politiska dagordningen

Rysslands ratificering av Kyoto-protokollet innebar ett stort framsteg i det internationella miljöarbetet. Beslutet var sannolikt betingat av poli-tiska skäl men kan eventuellt komma att medföra ett visst uppsving för miljöfrågorna på den politiska dagordningen.

Andra givare drar ner på samarbete

Flera stora biståndsgivare genomför eller har aviserat neddragningar av biståndet till Ryssland som en följd av landets starka ekonomiska utveck-ling. Givarsamordningen är fortsatt relativt svag, till del beroende på svagt nationellt ägarskap för utvecklingssamarbetet. Ryssland har fortsatt visat ovilja att komma överens med EU om fortsättningen av Tacis-pro-grammet vilket kan få negativa följder på utformningen av detta betydel-sefulla program.

3.1 Förutsättningar och överväganden

Det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Ryssland är att främja en hållbar utveckling, fördjupad integration och stärkt partnerskap i Östersjöområdet och dess omgivningar utifrån behoven i landet och med utnyttjande av svensk resursbas. De sex huvudområdena för samarbetet var under 2004 gemensam säkerhet, fördjupad demokrati, ekonomisk omvandling, social trygghet och miljö.

Förutsättningar och utmaningar under året

Förutsättningarna för Sidas program i Ryssland har under 2004 liksom tidigare varit de reformer som initieras och genomförs av ryska regeringen och där Sida kan vara en rådgivare och ett stöd. Dessa förutsättningar finns kvar trots att rapporter visar att reformtakten är hackig och ojämn. Förutsättningarna är också en aktiv svensk resursbas som har kapacitet och vilja att ingå i ett samarbete med Ryssland. Utöver svensk resursbas har stöd inom vissa sektorer kanaliserats via internationella organisationer eller FN. Nästan inget stöd alls går direkt till ryska organisationer.

Under året 2004 har en av de största utmaningarna varit att öka och bereda möjligheterna för ett samarbete i norra Kaukasus och i Tjetje-nien. Minskad säkerhet i regionen och en ökad utsatthet för människor som lever i norra Kaukasus, gjorde det till en nödvändighet att hitta möjligheter att stödja människor i ett återuppbyggnadsskede av området.

Strategiska överväganden för året 2004

Året 2004 var det år när Sida minskade på stödet till näringslivsprojekt och samtidigt ökade stödet till projekt inom området demokratisk ut-veckling vilket inkluderar rättssamarbete och mänskliga rättigheter.

Året 2004 var också det året då sociala program skulle utökas och kopplingen till federal nivå tydliggöras. Den stora ökningen som faktiskt skett inom social sektor under 2004 från 34 miljoner 2003 till 76 mil-joner 2004 i utbetalningar beror delvis på omklassificering i statistiken vad gäller ÖEKs insatser (som främst genomförs i Ryssland) men speglar också resultaten av en ambitionsökning inom social sektor i Ryssland.

Relevans i förhållande till landets utveckling

Sidas program i Ryssland ligger i linje med landets utveckling och den av Ryssland utstakade reformvägen. Det ryska näringslivet får bedömas som så pass utvecklat att det är motiverat att minska de svenska

insat-3. Svenskt utveck-

lingssamarbete

– Sidas program

i Ryssland

serna inom detta område. Däremot visar den tendens till demokratiskt underskott i form av en negativ utveckling vad gäller politisk och mass-medial pluralism och ökat tryck mot oberoende NGOs att ökade insat-ser till stöd för det civila samhället är motiverade. Den stärkta politiska kontrollen över rättsapparaten är ett svårarbetat område som planeras få större uppmärksamhet under 2005. Ökad osäkerhet inom norra Kauka-sus motiverar de nya insatser som beslutats för 2004.

Risker och framtiden

En omfattande reform av det lokala självstyret kommer att genomföras med svåröverskådliga konsekvenser. Om även borgmästare skulle komma att utses av presidenten och inte väljas förändrar det i grunden villkoren för den lokala demokratin. Denna utveckling bör Sida följa och vid behov även se över formerna för det svenska samarbetet på detta område.

Samtidigt har omstruktureringen av social sektor lett till ett större ansvar för utformandet och genomförandet av sociala reformer på regio-nal nivå och det är därför ännu för tidigt att säga vad decentraliseringen till regional nivå av både ansvar och finansiering kommer att innebära. Detta bör Sida analysera och utvärdera under 2005.

3.2 Övergripande genomgång av Sidas program i Ryssland

Volym och utbetalningar

Sidas program i Ryssland har under 2004 haft en total volym av 362 mil-joner kronor (varav 27 milmil-joner går till humanitärt bistånd) i utbetalade medel. Detta gör Ryssland till det femte största samarbetslandet för Sida och Sverige i termer av utvecklingssamarbete. Utbetalningarna har ökat från 198 miljoner kronor 2003 och ökning har främst skett inom sektorer som miljö och social sektor. Den allra största ökningen vad gäller utbetalning är inom området miljösamarbete där utbetalningarna har ökat från 67 miljo-ner kronor 2003 till 117 miljomiljo-ner kronor 2004. Detta främst för att Sydvästra reningsverket i S:tPetersburg nu är inne i slutfasen och utbetalningar kan göras. En annan orsak är omklassificeringen av flera insatser som under tidigare år betraktats som regionala men nu delats upp på olika länder. Demokratins fördjupning står för en stor del av utbetalningar främst för att samtliga förvaltningsprojekt bokförs under demokratins fördjupning (good governance) och inte under ekonomisk omvandling som tidigare.

Koncentration av insatser

En jämförelse med tidigare år och antalet insatser i förhållande till volym visar att Rysslandsprogrammet gått från 305 insatser för år 2002 till 279 insatser år 2003 och slutligen till 159 insatser för året 2004. Detta visar att en koncentration nu åstadkommits, något som varit en ambition sedan länge. Projekten är nu längre och spänner över flera områden och liknar därmed sammanhållna program mera än de tidigare mindre pro-jekten. Detta är administrativt mera lättarbetat och ger även möjlighet till sektoranalys och förhoppningsvis synergieffekter inom sektorer samt mellan regional och federal nivå.

Rättsamarbetet

Rättsamarbetet genom Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och Krimi-nalvårdsstyrelsen har fortsatt. Bl a inledde Domstolsverket under året arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för de kommande tre åren. Domstolsverket ingick vidare ett samarbetsavtal med sin ryske samar-betspartner om en fyraårig samarbetsperiod inom ett antal definierade arbetsområden. Inom projekten förefaller samarbetet med ryska parter fungera väl, medan svårigheterna att uppnå spridningseffekter ofta är betydande.

Mänskliga rättigheter

Den största utmaningen i det ryska samarbetet har under året varit att inkludera norra Kaukasus och därmed kunna främja såväl mänskliga rättigheter som en demokratisk utveckling i denna utsatta del av Ryss-land. Detta har gjorts genom utbildning av tjetjenska politiker som ingår i ett större utbildningsprogram av ryska politiker samt genom att hitta vägar för att stödja ett transitionsprogram i norra Kaukasus som en övergång från humanitärt stöd till mera reguljärt utvecklingssamarbete. Under 2004 beslutade Sida för första gången att stödja ett rättsligt sam-arbetsprojekt i Tjetjenien. Det nya Sida-stödet kanaliseras via Svenska Helsingforskommittén till Stitchting Chechnya Justice Initiative (SCJI) i Tjetjenien. SCJI skall dokumentera allvarliga brott mot mänskliga rättigheter utförda under konflikten samt utbilda domare och åklagare i mänskliga rättigheter.

Jämställdhet

Under 2004 har en omfattande förstudie gjorts av Sipu International som resulterat i ett flertal samarbetsområden vad gäller ökad jämställd-het inom statsförvaltningen, arbete med jämställdjämställd-hetslagstiftningen, jämställdhetsstatistik samt männens roll i familjen. Rysk samarbetspart är bland andra Federationsrådet, utbildnings och hälsoministeriet, samt Presidentadministrationen. En större insats som behandlar media och jämställdhet har inletts under 2004 med såväl rysk och svensk tv som aktiva aktörer.

Administrativ reform

Statskontoret inledde under 2004 ett samarbete med ekonomi och han-delsministeriet för att stödja genomförandet av den ryska förvaltningsre-formen. Insatsen ökade i relevans genom den omfattande ombildningen av den ryska statsförvaltningen i mars 2004 då grunden för en modern statsförvaltning skapades. Tyngdpunkten i projektet ligger på att förmed-la svenska erfarenheter av förhålförmed-landet melförmed-lan ministerium och myndig-heter och i synnerhet mål och resultatstyrning. Insatsen är ett resultat av Sidas ansträngningar att få till stånd fler insatser på federal nivå med spridningseffekter till regional nivå. Projektet har haft en svår start med nya parter på både svensk och rysk sida. Engagemanget för samarbete på rysk sida har bitvis varit svagt vilket till stor del beror på ansträngd mottagarkapacitet.

Lokalt självstyre

Under perioden inleddes en insats för att utveckla kompetens och ka-pacitet hos ryska kommunförbund i Kaliningrad, Pskov, Karelen och Novgorod samt på federal nivå Congress of Municipalities of the Rus-sian Federation. I insatsen ingår också att stärka det lokala självstyret i Nordvästryssland. De omfattande kontakterna mellan svenska och ryska

vänorter, ett 40-tal relationer, bidrar också kontinuerligt till att stärka lokaldemokratin i de ryska municipaliterna.

Massmedia

Arbetet med att stärka och utveckla massmediala organisationer och ut-bildningsinstitutioner har fortsatt i Nordvästryssland (Barents, Kaliningrad, Petersburg) samt Moskva. De journalister som deltagit i Fojos kurser vittnar om starkare kontroll och styrning av media. Man har därför uppskattat möjligheten att inom ramen för Sidas insatser fritt kunna diskutera sina arbetsvillkor, vilket även stärkt dem i deras fortsatta yrkesutövning.

Politikerutbyte

Den mycket uppskattade utbildningen av unga ryska politiker via Mos-cow School of Political Studies fortsätter. Utbildningen, som fått stöd av Sida under flera år, bidrar till ökad förståelse för värdet av en fri politisk debatt, ett starkt civilt samhälle och fria medier. Under 2004 genomför-des ett stort seminarium i Stockholm där för första gången politiker från Tjetjenien deltog, sammanlagt deltog 54 politiker från hela Ryssland i seminariet. Erfarenhetsutbyte mellan lokalpolitiker äger naturligen rum även inom vänortssamarbetet.

Enskilda organisationer och stöd till det civila samhället

Samarbetet mellan svenska och ryska enskilda organisationer är det mest omfattande i Central- och Östeuropa. En stor del av samarbetet hand-lar om att stärka de ryska parterna och därigenom det civila samhället i Ryssland – en viktig del av landets demokratiska fundament. Insatserna har dessutom innehållsligt ofta en direkt MR/demokratikoppling. Flera ryska enskilda organisationer bidrar även i det bilaterala myndighetssamarbetet.

Målet för stöd till ekonomisk utveckling är att:

– Bidra till reformprocessen och skapandet av en väl fungerande marknadsekonomi och ett livskraftigt näringsliv.

– Stärka förutsättningar för bilateralt och internationellt ekonomiskt samarbete och handel såsom arbetet med anslutning till WTO.

Reformer inom skogssektorn

Under 2004 har Sida fattat beslut om ett stort och omfattande stöd till reformering av skogssektorn i Ryssland. Samarbetet genomförs av Skogs-styrelsen och innefattar stöd till privatisering av skog, ett ekologiskt hållbart skogsbruk, certifiering av skog samt motverka illegal avverkning av skog. Projektet har bara börjat och resultat kan börja redovisas under 2005.

Näringsliv

Spridningen av “Develop Your Business” fortsatte under perioden, liksom StartÖst-programmet, även handelskammarsamarbetet i Novgo-rod och Pskov fortsatte under 2004. Start Öst programmet ökade något under 2004 och totalt har 19 projekt beviljats för Ryssland/Ukraina. I takt med en ökande mognadsgrad inom det ryska näringslivet minskar de svenska insatserna i övrigt. Nordpraktik –New managers for Russia,

departementsreform från mars 2004 inneburit att Ryssland nu övergått till en svensk modell, där skatteförvaltningen underordnats finansministeriet. Detta får ses som ett värdefullt bidrag till den ryska förvaltningsreformen.

Den andra tyngdpunkten har varit mål- och resultatstyrningsrefor-men, som drivs från budgetavdelningen vid Finansministeriet. Trots Världsbankens och annan rapportering om att budgetreformen inte rör sig framåt så snabbt som man kunde önska, kan man samtidigt konsta-tera att budgetavdelningen vid Finansministeriet är full av ambitioner och planer.

WTO och stöd till analys av reformer

Under 2004 fortsatte det omfattande samarbetsprojektet mellan Öst-ekonomiska Institutet och den ryska tankesmedja CEFIR. Policypapper och analyser av de ryska reformerna görs och presenteras brett för såväl allmänhet som beslutsfattare. Även effekterna av ett kommande WTO-medlemskap analyseras.

Även inom ramen för det svensk ryska finansministeriets samarbets-program så har det under året genomförts aktiviteter inom WTO-relate-rade områden.

Målet för stöd till social trygghet är att:

– Bidra till strukturella förbättringar och metodutveckling inom sjukvård och social sektor.

Samarbete inom social sektor leder till resultat

De svenska insatserna på det sociala området spänner över ett brett fält från utbildning av socialarbetare till arbete med att få in funktionshind-rade på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingssamarbetet har lett till förändrade arbetsmetoder på många områden, vilket i sin tur givit en ökad livskvalitet åt många individer. Enligt vice guvernören i S:t Petersburg, som är den region där flest svenskfinansierade projekt genomförts, har samarbetet med Sverige lett till att staden kommit långt med de sociala reformerna.

Metoder inom socialt arbete

Kunskapsöverföringen vad gäller metoder och system för socialt arbete har rönt fortsatt stor uppskattning. En långsam utveckling mot behovs-prövande system kan också skönjas under året. Denna reform har dock stött på starkt motstånd, något som troligtvis kommer att påverka de svenska projekten som arbetar med dessa reformer.

Ett konkret resultat är att under 2004 har ett projekt i Moskva mel-lan ryska ministeriet för hälsovård och social utveckling och Stockholms socialhögskola påvisat att i princip alla deltagare i utbildningen nu aktivt arbetar med “nätverksmodellen”, en metod där man involverar alla som finns i barnets närhet. Samtliga socialarbetare har under året redogjort för exempel från verksamheten där nätverksinterventioner har gjort att man kunnat undvika omhändertagande av barnen och i stället använt sig av barnens nätverk.

Primärvården

Det mångåriga samarbetet gällande primärvård förefaller ha gett lång-siktiga resultat i form av bl a det övergripande sjukvårdskoncept som togs fram i Petersburg under 2004. Detta är baserat på en stärkt primärvård enligt svensk modell.

Antalet barn på institutioner minskar i S:t Petersburg men svårt att sprida goda exempel

Antalet barn på institution har minskat i S:t Petersburg, det finns ung-domsmottagningar på många platser, ett boende för funktionshindrade har inletts under 2004. Detta kan delvis ses som ett resultat av mångårigt samarbete inom detta område. Ett problem är dock svårigheten att sprida alla goda exempel från pilotprojekt till andra regioner eller ens till andra stadsdelar. Det har funnits en tilltro till exemplets makt, som visat sig överskattad i de flesta fall. Nästan bara de projekt där spridningsmeka-nismer funnits inbyggda från början, helst med en federal koppling för att förankra insatser på relevant ministerium, har lett till spridning. Detta är därför ett krav på alla nya ansökningar för 2004 och framåt. Trenden med mindre antal barn på institution är inte densamma över hela Ryssland, tvärtom är situationen fortfarande allvarlig i övriga delar av landet. På grund av ett uteblivet lån under året så har en planerad Sida-satsning på att minska barn på institution tillsammans med Världsbanken och UNI-CEF gått i stå – samtidigt som en mindre satsning på samma område med Socialhögskolan givit gott resultat och uppmärksammats av ministeriet. Detta är fortfarande en prioriterad fråga för ryska myndigheter.

Harmonisering och ökad satsning på hiv/aids-bekämpning

En ökad satsning på insatser för att bekämpa hiv/aids inleddes vid årsskiftet i och med att Sida gav ett omfattande stöd till UNAIDS och därmed till hela FNs arbete med hiv/aids. Projektet syftar till att stärka de federala strukturerna för att ta itu med den begynnande epidemin och arbetar enligt “Three Ones”-projektet. Projektförslaget och mer-parten av beredningen hade gjorts av DFID, och detta var ett stort steg mot ökad harmonisering och ett bra exempel på hur Sida kan minska sina förvaltningskostnader. Det federala projektet kompletteras av många regionala projekt i NV Ryssland, som i ett steg två kommer att knytas till den federala nivån och där spridas genom UNAIDS försorg. Ett av dessa, steg två i en antidrogkampanj, invigdes av folkhälsominister Mor-gan Johansson i S:t Petersburg.

Barentssamarbete

Under året har Sida deltagit i Barentsrådets arbetsgrupp för hälso-och därtill relaterade frågor. Sida har i denna arbetsgrupp varit med och berett en multilateral satsning på hiv/aids området.

Målet för stöd till att stärka en miljömässigt hållbar utveckling är att:

– Bidra till att skydda, förbättra och bevara miljön i och omkring Östersjön samt nordvästra Ryssland särskilt inom områden där den svenska resursbasen är stark.

Vatten, avlopp och fjärrvärme

Miljö- och energisamarbetet har dominerats av stöd till förberedelse och genomförande av projekt inom vatten- och avloppssektorn främst i S:t Petersburg, Kaliningrad, Novgorod och Leningrads län samt förbe- redelse för projekt inom fjärrvärmesektorn i första hand i Kaliningrad, Murmansk och Novgorod. Stöd inom avfallssektorn har givits till projekt i S:t Petersburg (Krasnyj Bor) och Novgorod.

Undantag är vatten- och avloppsprojekten i Kaliningrad och i Lenin-grads län där institutionella svagheter lett till stora förseningar och i Kaliningrad även till finansieringsproblem.

Sydvästra reningsverket – en positiv utveckling under 2004

Östersjöregionens största miljöprojekt, Sydvästra reningsverket utanför Petersburg, har växt fram under året och beräknas kunna invigas som planerat under hösten 2005. En förklaring till att investeringsprojekten överlag utvecklats positivt är att NDEP – Northern Dimension Environ-mental Partnership – blivit en framgångsrik plattform för dialog mellan ryska myndigheter, utvecklingsbankerna och givare om finansiering av större miljöprojekt i NV Ryssland. Sidas stöd till institutionsutveckling inom den kommunala tjänstesektorn bidrar starkt till att lånefinansiera-de projekt nu kan genomföras. Insatserna har även lett till felånefinansiera-deral upp-märksamhet och väckt intresse bland företag runt om i Ryssland.

Myndighetssamarbetet

Myndighetssamarbetets huvudmål är att stärka miljöarbetet, särskilt på den regionala myndighetsnivån, samt att stödja uppfyllandet av interna-tionella miljöåtaganden.

Samarbetet har fokuserat på fem delområden; vatten, miljöskydd, na-turvård, miljöinformation samt utbildning. Flera projekt har syftat till att stärka ländernas miljölagstiftning och att tillse dess effektiva tillämpning. För det gränsöverskridande samarbetet är målet att stödja uppbyggna-den av regionala samarbetsstrukturer för att hantera gränsöverskridande miljöproblem. Samarbetet bedöms ha givit goda resultat överlag. Frek-venta omorganisationer och bristfällig informationsdelning inom de olika miljöadministrationerna har periodvis inneburit att samarbetets utveckling gått långsammare än planerat.

Målet för stöd till gemensam säkerhet är att:

– Främja den gemensamma säkerheten i regionen såväl på det militära som på det civila området. Stödet ska även bidra till förbättrade baltisk-ryska förbindelser och till integrationen av Kaliningrad i ett regionalt samarbete.

Migration

Migrationsstödet till Ryssland kanaliseras genom Migrationsverket och genomförs i samråd med bl a UNHCR och IOM. Kompetensutveckling inom mottagningsverksamhet och asylprocessen har stötts i bl a Ukraina, Ryssland och Vitryssland. Samarbetet löper väl och kompetens har byggts upp. Samarbetet avses fortsätta under 2005.

Destruktion/icke-spridning av massförstörelsevapen

Samarbetet på icke-spridningsområdet löpte på väl under 2004. Omstruk-tureringen av den ryska administrationen åsamkade visserligen några förseningar i tidsplanerna men kompetens har fortsatt byggts upp och leveranser av material har genomförts, bl a vad gäller det fysiska skyd-det av upphuggningen av atomubåtar i Murmansk län. Under sommaren ingick Sida och Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) ett avtal om arbete på icke-spridningsområdet fram t o m 2007. Avtalet gäller ett svensk-ryskt samarbete i programform där parterna ges möjligheter till bättre planering under perioden. En förfrågan från den internationella miljöorganisationen Green Cross om stöd till “public outreach” vid anläggningar för destruk-tion av kemiska vapen inkom under senhösten och ligger för beredning.

Beredskap för olyckor och katastrofer

Sjöfartsverket inledde en oljeskadeskyddsutbildning på Admiral Makarov State Marine Academy i S:t Petersburg under våren. Insatsen består dels i utbildning av personal på ryska oljeterminaler, dels regionalt samarbete kring kunskapsöverföring på oljeskadeområdet. Projektet har flutit väl och Sida har informerats om parternas avsikt att inkomma med ansökan om en ny fas i projektet. Under hösten 2004 inleddes en förstudie om sjö-räddningssamarbete i Svartahavsregionen (Ryssland, Ukraina, Turkiet, Rumänien, Bulgarien och Georgien). Svensk part är Sjöfartsverket, som samarbetar med sin motsvarighet i de deltagande länderna.

Rysslandssamarbetet sköts främst via Sida i Stockholm tillsammans med 2 utsända Sidarepresentanter, en utsänd på ambassaden i Moskva och en utsänd på Generalkonsulatet i S:t Petersburg. Det finns ingen nationell handläggare något som efterfrågas såväl i Moskva som i S:t Petersburg. Sammanlagt arbetar ca 8 personer med Rysslandsprogrammet.

Appendix 1

Sektor MSEK % Demokratins fördjupning 71,0 21% Ekonomisk omvandling 48,8 15% Gemensam säkerhet 10,8 3% Miljö 117,6 35% Övrigt 10,2 3% Social trygghet 76,5 23% GRAND TOTAL 334,9 100%

Att halvera fattigdomen i världen till år 2015 är vår tids största utmaning. Det kräver samarbete och uthållighet. Samarbetsländerna ansvarar för sin utveckling. Sida förmedlar resurser och utvecklar kunskap och kompetens. Det gör världen rikare.

STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

105 25 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00