Faktorer som påverkar kvaliteten på hjärtlungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal En litteraturstudie : Factors affecting quality of cardiopulmonary resuscitation performed by healthcare personnel A literature review

(1)

Faktorer som påverkar kvaliteten på

hjärt-lungräddning utförd av hälso- och

sjukvårdspersonal

En litteraturstudie

Factors affecting quality of

cardiopulmonary resuscitation performed

by healthcare personnel

A literature review

Författare: Ulrika Karlgren

HT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Caroline Hybinette, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet

Examinator: Annika Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund

I Sverige drabbades 8243 personer av plötsligt hjärtstopp år 2017 på och utanför sjukhus. Av dessa överlevde 1444 personer. Tidig start av hjärt-lungräddning och tidig defibrillering är av största vikt för överlevnaden, men även att hjärt-lungräddningen utförs med god kvalitet. Syfte

Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal.

Metod

Som metod valdes litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Resultat

Resultatet är indelat i tre kategorier, individuella förutsättningar, miljö och utrustning för feedback. Kroppsvikt påverkade utförandet där hälso-och sjukvårdspersonal med lägre vikt utförde bröstkompressioner av otillräckligt djup. När docka placerades på golv, brits eller i en säng utfördes kompressioner av otillräckligt djup men vid riktiga hjärtstopp utfördes för djupa kompressioner när patienten låg i en säng. Användande av utrustning för feedback förbättrade kvaliteten på utförd hjärt-lungräddning vid simulerade hjärtstopp.

Slutsats

Trots att HLR med god kvalitet kan öka överlevnaden vid hjärtstopp finns brister i utförandet av hälso- och sjukvårdspersonal. Då riktlinjer för hjärt-lungräddning från 2015 tydligt

beskriver vikten av att utföra HLR med god kvalitet för att öka överlevnaden hos personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp behövs mer forskning på området.

Nyckelord

Bröstkompressioner, hjärt-lungräddning, hjärtstopp, hälso- och sjukvårdspersonal, sjuksköterska.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning……….………1 2. Bakgrund……….………1 2.1 Hjärtstopp………..1 2.2 Hjärt-lungräddning………1 2.3 Riktlinjer för hjärt-lungräddning………...………2 2.4 Utbildning i hjärt-lungräddning………2 3. Problemformulering………3 4. Syfte………3 5. Metod……….……….3 5.1 Design……….………..3 5.2 Datainsamling……….…...3 5.3 Urval……….3 5.4 Granskning………4

5.5 Bearbetning och analys……….4

5.6 Forskningsetiska överväganden………4 6. Resultat………4 6.1 Individuella förutsättningar………...4 6.2 Miljö………..5 6.3 Utrustning för feedback.……….………..5 6.4 Resultatsammanfattning………6 7. Diskussion………..….6 7.1 Metoddiskussion………...6 7.2 Resultatdiskussion………...7

7.3 Resultat kopplat till miljö………..……9

7.4 Slutsats………..9

7.5 Klinisk nytta och fortsatt forskning………...9

(4)

Bilagor 1. Sökmatris 2. Artikelmatris

(5)

1

1 INLEDNING

I Sverige drabbades 8243 personer år 2017 av oväntat hjärtstopp. Av dessa hjärtstopp skedde 5785 i samhället, alltså utanför sjukhus (Herlitz & Rawshani, 2018). Totalt överlevde 1444 personer. För att den drabbade ska ha någon chans att överleva är det av stor vikt att hjärt-lungräddning (HLR) startar så snart som möjligt. För varje minut som går minskar den drabbades chans till överlevnad med ca 10% (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). I samhället är den drabbade personen helt beroende av att någon närstående eller

förbi-passerande, sk bystander, ingriper. Den personen kan få stöd och instruktioner att utföra HLR av larmcentralen via telefon-HLR (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, u.å.).

På sjukhus drabbades 2458 personer år 2017 av hjärtstopp. Av dessa överlevde 50 % initialt, 30-dagarsöverlevnaden var 33%. Data från registret visar att avgörande för möjligheten att överleva ett hjärtstopp är tid till start av HLR (Herlitz & Rawshani, 2018).

2 BAKGRUND 2.1 Hjärtstopp

Plötsligt hjärtstopp är en av de ledande dödsorsakerna i Europa. Ungefär 25-50% av de som drabbas har ventrikelflimmer som initialrytm. Rekommenderad behandling är omedelbar start av hjärt-lungräddning och tidig defibrillering (Perkins m.fl., 2015). Andra hjärtrytmer som uppkommer vid hjärtstopp är ventrikeltakykardi, pulslös elektrisk aktivitet (PEA) och asystoli (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a).

Hjärtstopp hos vuxna personer orsakas oftast av kranskärlssjukdom, men kan också orsakas av primär hjärtmuskelsjukdom, klaffsjukdom, jonkanalsjukdom, hjärtsvikt eller

hjärttamponad. Andra orsaker kan vara hypotermi, kraftig elektrolytrubbning, intoxikation, trauma eller lungemboli (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Risken att drabbas av hjärtstopp är kraftigt ökad vid en pågående, akut hjärtinfarkt (Svenska rådet för hjärtlung-räddning, 2016a). Orsakerna kan vara dels en livshotande rytmrubbning eller att en alltför stor del av hjärtmuskeln dör av det tillstängda kärlet (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a; Wikström, 2012). De hjärtstopp som har icke-kardiell orsak beror oftast på sviktande andning, t.ex. drunkning eller syrebrist. I de fallen är inblåsningar nödvändiga för att rädda personen (Perkins m.fl., 2015).

2.2 Hjärt-lungräddning

Syftet med att utföra hjärt-lungräddning är att på konstgjord väg pumpa runt syresatt blod i kroppen genom att göra omväxlande bröstkompressioner och inblåsningar i ratiot 30 kompressioner följt av 2 inblåsningar (Wikström, 2012). På detta sätt kan den drabbades blodcirkulation hållas igång i väntan på ambulans eller larmgrupp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b).

”Kedjan som räddar liv” beskriver en serie av åtgärder som krävs för att en person ska överleva ett plötsligt hjärtstopp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b; Perkins m.fl., 2015) . Den beskriver vikten av att ta varningssignaler på allvar för att om möjligt förhindra hjärtstopp, vikten av att larma snabbt, tidig start av HLR och tidig defibrillering vilket i många fall är en livräddande behandling. Tidig defibrillering kan öka chansen till överlevnad med 50-75% (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). HLR utförd med god kvalitet

(6)

2

ökar chansen för framgångsrik defibrillering och kan på så sätt öka chansen till överlevnad (Edelson m.fl., 2006).

Det är av stor vikt att snabbt identifiera tecknen på hjärtstopp. Att känna efter puls på den drabbade har visat sig vara en osäker metod (Perkins m.fl., 2008). Diagnos ställs genom att först kontrollera medvetande, om personen är medvetslös kontrolleras sedan andningen under ca 10 sekunder. Om personen är medvetslös och saknar andning eller andas onormal ska man larma och starta hjärt-lungräddning (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). I ca 40% av fallen har den drabbade personen agonal andning. Den kan pågå några minuter efter hjärtstoppet, vilket kan uppfattas som ett tecken på liv och fördröja start av HLR varför det är av stor vikt att belysa detta vid utbildningar i hjärt-lungräddning (Perkins m.fl., 2015).

2.3 Riktlinjer för hjärt-lungräddning

Riktlinjerna för hjärt-lungräddning revideras var femte år. Sverige följer riktlinjer från European resuscitation council (ERC) som i sin tur följer riktlinjer från American Heart Association (AHA) (Svenska rådet för lungräddning, 2016a; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Enligt senaste riktlinjerna från 2015 ska bröstkompressioner utföras med en takt på 100-120 kompressioner per minut, bröstkorgen ska tryckas ner 5-6 cm och släppas upp ordentligt mellan varje kompression. HLR ska utföras med den drabbade på ett hårt underlag (Monsieurs m.fl., 2015). Förutom hjärt-lungräddning och defibrillering i de fall personen har en defibrillerbar rytm består behandlingen av syrgastillförsel, skapande av fri venväg för tillförsel av läkemedel samt om nödvändigt avancerad luftvägshantering (Soar m.fl., 2015). Alla åtgärder bör dokumenteras (Socialstyrelsen 2017; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). Att HLR utförs med god kvalitet och få avbrott har stor betydelse för utgången (Soar m.fl., 2015; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Även korta

uppehåll i bröst-kompressionerna påverkar personens chanser negativt. De flesta nödvändiga åtgärder kan utföras utan att avbrott görs (Soar m.fl., 2015). Rutinmässig användning av mekaniska hjärtkompressioner rekommenderas inte, men är ett alternativ vid situationer som kräver långvarig hjärt-lungräddning eller där det av praktiska eller säkerhetsmässiga skäl är svårt att utföra HLR med god kvalitet (Soar m.fl., 2015).

Mål för behandling av hjärtstopp inom sjukvården är start av HLR inom 1 minut, larm inom 1 minut, defibrillering inom 3 minuter vid VF/VT samt uppföljning av all utförd

hjärtstoppsbehandling (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Det är viktigt att på sjukhus ha ett system för att i tid upptäcka försämring hos patienter för att förebygga hjärtstopp (Soar m.fl., 2015). All utförd hjärtstoppsbehandling på och utanför sjukhus ska registreras i Svenska hjärt-lungräddningsregistret. År 2017 uppnåddes målet för start av HLR inom 1 minut i 71% av de hjärtstopp som inträffade på sjukhus (Herlitz & Rawshani, 2018). 2.4 Utbildning i hjärt-lungräddning

Målen för utbildning i hjärt-lungräddning är att all vårdpersonal är utbildade i S-HLR vuxen och barn, det vill säga Hjärt-lungräddning för sjukvårdspersonal för vuxna samt för barn (Arbetsgruppen Hjärtstopp inom sjukvården, 2017). Personer som ingår i en larmgrupp, arbetar på akutmottagning, ambulans, anestesi, intensivvård eller liknande rekommenderas att ha utbildning i Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen samt barn (A-HLR vuxen och A-HLR barn). Utbildningarna ska repeteras årligen (Arbetsgruppen Hjärtstopp inom sjukvården, 2017; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a).

(7)

3

3 PROBLEMFORMULERING

På sjukhus drabbas varje år flera tusen patienter av hjärtstopp. Avgörande för överlevnaden är tidig start av HLR samt tidig defibrillering i de fall det behövs.

Kvaliteten på hjärt-lungräddning påverkar överlevnaden hos personer som drabbas av hjärtstopp. Det därför är av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar kvaliteten när HLR utförs av hälso- och sjukvårdspersonal på sjukhus. Genom att sammanställa redan utförd forskning kan faktorer som påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning belysas och leda till förbättrat utförande.

4 SYFTE

Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal.

5 METOD 5.1 Design

Som metod valdes litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design för att få svar på syftet. Metoden valdes för att den genererar en sammanställning av tidigare forskning. Genom valda ämnesord söktes systematiskt vetenskaplig litteratur fram som sedan kritiskt granskades. Resultatet sammanställdes som en integrerad analys (Kristensson, 2014). Alla artiklar som inkluderades hade kvantitativ ansats.

5.2 Datainsamling

Sökningen inleddes med att de meningsbärande orden i syftet identifierades och översattes till engelska med hjälp av Svensk MeSH. De meningsbärande orden var hjärt-lungräddning, hjärtstopp, hälso- och sjukvårdspersonal, sjuksköterska samt bröstkompressioner. De databaser som användes var Cinahl och PubMED. Sökord identifierades utifrån Cinahl headings och PubMED MeSH-termer. I Cinahl användes ”cardiopulmonary resuscitation”, ”heart arrest”, ”health personnel” och nurses. I PubMED användes MeSH-termerna

”cardiopulmonary resuscitation”, ”heart arrest”, ”health personnel” och nurses. För att öka sökningens sensitivitet gjordes även fritextsökning (Kristensson, 2014). Fritextsökning med trunkering gjordes med ordet nurs* för att inkludera alla ändelser samt fritextsökning på orden ”chest compression”. Begränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara peer-reviewed samt vara skrivna på engelska samt publicerade de senaste tio åren. Sökningen redovisas i Bilaga 1 Sökmatris.

5:3 Urval

Urvalet bestod av vetenskapliga artiklar som sökts fram genom systematiska sökningar. För att säkerställa kvaliteten på artiklar inkluderade i litteraturstudien ska dessa granskas i flera steg (Kristensson, 2014). Urvalet skedde i fyra steg och gjordes genom att läsa samtliga 488 titlar. De titlar som ansågs relevanta för litteraturstudiens syfte gick vidare till urval två. I andra urvalet lästes 34 abstracts. Vilka artiklar som skulle läsas i fulltext övervägdes noggrant och resulterade i att 17 artiklar lästes i sin helhet. I det tredje urvalet lästes dessa 17 artiklar och av dem valdes 10 ut för vidare granskning. I det fjärde steget granskades de 10 artiklarna och av dem inkluderades alla i litteraturstudien. Fyra av dessa förekom i båda databaserna. Inklusionskriterier var artiklar om hjärt-lungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal där kvalitet på bröstkompressioner mättes. Studierna skulle vara granskade av en etisk kommitté.

(8)

4

Exklusionskriterier för urvalet var artiklar om barn, artiklar rörande prehospital miljö samt artiklar som jämförde olika typer av utrustning för att mäta kvalitet på hjärt-lungräddning då de inte svarade på arbetets syfte samt artiklar där studier gjorts med endast självskattning av utförande och inget praktiskt test av kvalitet genomförts. Sökningen redovisas i artikelmatris, Bilaga 2.

5.4 Granskning

De 10 artiklar som återstod efter tredje urvalet kvalitetsgranskades med stöd av Kristenssons (2014) granskningsmall och de med tillräckligt hög kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Fokus var att studierna hade ett tydligt syfte, metodbeskrivning och resultat samt att de var godkända av etisk kommitté. För flera av studierna hade etikgodkännande sökts, men det bedömdes inte behövas av etisk kommitté. Efter granskningen återstod 10 artiklar som uppfyllde kraven och som inkluderades i litteraturstudien.

5.5 Bearbetning och analys

Studiernas resultat har sammanställts genom en integrerad analys. Resultaten har lästs igenom för att identifiera eventuella likheter och skillnader. Därefter har kategorier identifierats. Resultaten sammanfattades utifrån gemensamma beståndsdelar som ansågs besvara litteraturstudiens syfte (Kristensson, 2014). Slutligen sammanställdes resultaten under de kategorier som identifierats. Tre övergripande kategorier identifierades utifrån studierna: ”Individuella förutsättningar”, ”Miljö” och ”Utrustning för feedback”

5.6 Forskningsetiska överväganden

Forskning som faller inom ramen för grundläggande eller avancerad högskolenivå behöver inte genomgå formell etisk prövning. Uppsatser är dock inte fria från forskningsetiska ställningstaganden vilket innebär att de inte ska inkludera människor som på något sätt riskerar att skadas (Kristensson, 2014). Artiklar inkluderade i denna litteraturstudien har endera etiskt tillstånd eller också har det inte bedömts som nödvändigt av etisk kommitté. I inkluderade studier har författaren förvissats sig om att deltagarna fått information och samtyckt till deltagande. Författaren har i datahanteringsprocessen varit neutral och tagit med all data som svarat på arbetets syfte.

6 RESULTAT

Resultatet av denna litteraturstudie grundas på 10 kvantitativa studier. Studierna har

genomförts i Danmark, Finland, Japan, Korea, Norge, Tyskland, USA och Sverige. Det har sammanställts genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultatet presenteras indelat i tre olika kategorier som även använts som rubriker: ”Individuella förutsättningar”, ”Miljö” samt ”Utrustning för feedback”.

6.1 Individuella förutsättningar

Det finns ett samband mellan vikt på livräddaren och kvalitet på bröstkompressioner. Personer med lägre vikt hade över tid problem att utföra bröstkompressioner med tillräckligt djup. Vid HLR i fem minuter på docka försämrades kvaliteten på bröstkompressionerna efter den första minuten hos sjuksköterskor med lägre vikt (Hasegawa, Daikoku, Saito, & Saito, 2014). Män utförde djupare bröstkompressioner än kvinnor, och yngre sjukvårdspersonal utförde djupare kompressioner än äldre (Peberdy, Silver, & Ornato, 2009).

Tid sedan senaste träning av HLR påverkar utförandet av bröstkompressioner där

sjukvårdspersonal som hade tränat under det senaste året utförde kompressioner av bättre kvalitet än vad de där träningen dröjt mellan ett och fem år gjorde. Kvaliteten var försämrad

(9)

5

om det gått ett år eller mer sedan senaste träningstillfälle, men försämrades inte ytterligare efter två, tre, fyra eller fem år (Sebbane M m.fl., 2012).

6.2 Miljö

När intellektuella frågor ställdes under simulerade hjärtstopp påverkades kvaliteten. Frågor ställdes enligt det validerade instrumentet PASAT under HLR-scenarion både med

sjukvårdspersonal som utförde HLR med två-livräddarteknik samt med en-livräddarteknik. Kompressionstakten påverkades mer vid scenarion med två-livräddarteknik där antal kompressioner med korrekt takt var färre än vid scenarion med en-livräddarteknik. I båda utfördes kompressioner med för hög takt och antal kompressioner med korrekt uppsläpp av bröstkorgen minskade. Kompressionsdjup förändrades inte av distraktionen (Lee m.fl., 2017). Kvaliteten på bröstkompressioner skiljde sig åt i simulerade hjärtstopp med docka liggande på golv jämfört med på en brits. Med dockan placerad på ett golv var bröstkompressionerna i snitt 32 mm och med dockan placerad på en brits 27 mm (Sebbane M m.fl., 2012). När kompressionsdjup vid scenarier med docka placerad i en sjukhussäng jämfördes med att dockan låg på ett golv var det ingen skillnad i sjukvårdspersonalens utförande.

Bröstkompressionerna utfördes med otillräckligt djup på båda underlagen (Jäntti, Silfvast, Turpeinen, Kiviniemi, & Uusaro, 2009b; Mygind-Klausen m.fl., 2018). Kompressionstakt och uppsläpp av bröstkorgen var lika oavsett om dockan placerades på golv, på en brits eller i en säng (Jäntti m.fl., 2009b; Mygind-Klausen m.fl., 2018; Sebbane M m.fl., 2012).

Sjukvårdspersonalens utförande försämrades efter första minutens bröstkompressioner till tredje minutens oavsett om dockan var placerad på golvet eller i en sjukhussäng (Jäntti m.fl., 2009b; Mygind-Klausen m.fl., 2018). Sjukvårdspersonal som optimerade arbetsställningen genom att endera stå på knä i sängen eller sänka den utförde djupare bröstkompressioner, men de var fortfarande inte tillräckligt djupa, endast ett fåtal kompressioner uppnådde det djup som rekommenderas i gällande riktlinjer (Mygind-Klausen m.fl., 2018). Sjukvårdspersonals utförande av HLR avseende kvalitet granskades efter riktiga hjärtstopp, där var

kompressionsdjupet inte tillräckligt när patient låg på ett golv och för djupt när den drabbade låg i en säng. Kompressionstakten sammantaget var enligt riktlinjerna i 57,5% av de

granskade hjärtstoppen (Semark m.fl., 2017). 6.3 Utrustning för feedback

Användande av metronom ökade andelen bröstkompressioner utförda i rätt takt vid

simulerade hjärtstopp. Utan metronom var takten för hög enligt gällande riktlinjer. Djupet på kompressionerna påverkades inte när enbart metronom användes (Jäntti, Silfvast, Turpeinen, Kiviniemi, & Uusaro, 2009a).

Användande av visuell feedback förbättrade kvaliteten på bröstkompressioner. Både djup och takt förbättrades hos sjukvårdspersonal som fick feedback på sitt utförande (Peberdy m.fl., 2009; Pozner m.fl., 2011). Det var inte så stora variationer i takt och djup hos dem som fick feedback (Peberdy m.fl., 2009). Hos dem som utförde HLR utan feedback var

kompressionstakten för hög och djupet otillräckligt (Peberdy m.fl., 2009; Pozner m.fl., 2011). Sett över tid var utförandet bättre första minuten och försämrades från första till andra

minuten både hos dem som fick feedback och hos dem som inte fick det. Kvaliteten

försämrades inte ytterligare efter andra minuten (Pozner m.fl., 2011). När utrustning som hade både metronom och visuell feedback användes vid simulerat hjärtstopp ökade kvaliteten, både kompressionsdjup och takt förbättrades (Wutzler m.fl., 2015).

Utrustning för feedback (både visuell och metronom) användes vid riktiga hjärtstopp och när data efteråt analyserades var det vanligaste problemet att bröstkompressioner var för djupa.

(10)

6

57,5 % av kompressionerna utfördes med rätt takt, 100-120 kompressioner/minut. Av de som inte var i rätt takt var övervägande delen för långsamma (Semark m.fl., 2017).

6.4 Resultatsammanfattning

Flera faktorer påverkar kvaliteten på HLR utförd av hälso- och sjukvårdspersonal. Fysiska förutsättningar så som låg vikt på den som utförde HLR medförde bröstkompressioner av otillräckligt djup. Träning påverkar utförandet positivt, hade längre tid gått sedan senaste träning var utförandet sämre än o träning skett senaste året. Miljö visades ha inverkan på flera sätt. När bröstkompressioner utfördes vid simulerat hjärtstopp med docka placerad på ett golv, en säng eller en brits jämfördes visades utförande på golv och i säng vara lika medan grundare kompressioner gavs med docka på en brits. När data granskats efter riktiga hjärtstopp utfördes för djupa kompressioner när patienten låg i en säng och för grunda när patienten låg på ett golv. Sjukvårdspersonal som fick svara på frågor samtidigt som HLR utförde

bröstkompressioner av sämre kvaliteten. Utrustning som ger feedback på utförd HLR förbättrar kvaliteten och utrustning som ger feedback både via ljud och visuellt har störst effekt.

7. DISKUSSION 7.1 Metoddiskussion

Utifrån syftet som var att beskriva faktorer som påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal valdes litteraturstudie med systematiska sökningar som metod för att ge en kunskapsöversikt över det valda området. I en litteraturstudie ställs en specifik fråga, sedan görs en sökning av litteratur inom det område frågan avser. Det

arbetssättet är lämpligt för att sammanställa aktuell forskning inom ett ämnesområde (Kristensson, 2014). De databaser som användes var Cinahl och PubMED då de ansågs innehålla artiklar inom aktuellt område. Meningsbärande ord ur syftet identifierades och översattes med hjälp av Svensk MeSH. Fritextsökning gjordes för att öka sökningens sensivitet genom att generera fler artiklar (Kristensson, 2014). Sökningen begränsades till publiceringsår 2009-2019, engelskt språk samt att artiklarna skulle vara peer reviewed. Begränsningen gjordes för att de mest aktuella artiklarna skulle inkluderas (Kristensson, 2014). Inga studier hittades som endast handlade om sjuksköterskor så därför vidgades sökningen till att även omfatta hälso- och sjukvårdspersonal.

I litteraturstudien inkluderades 10 artiklar med kvantitativ metod. Kvantitativ forskning undersöker förekomster, skillnader, likheter, samband eller effekter. Resultatet ska leda till generaliserbara slutsatser, för detta krävs oftast ett relativt stort urval (Kristensson, 2014). Denna metod passar väl för forskning gällande mätvärden som kompressionsdjup och takt som är faktorer som påverkar överlevnad vid hjärtstopp. Urvalsförfarandet är viktigt i kvantitativa studier eftersom det ska spegla populationen (Kristensson, 2014). De i litteraturstudien inkluderade studier hade alla utom en rekryterat deltagare bland frivillig hälso- och sjukvårdspersonal vilket skulle kunna ha inverkan på resultatet.

Urvalet skedde genom att samtliga artiklar granskades i flera steg. Den stegvisa granskningen görs för att bedöma artiklarnas kvalitet (Kristensson, 2014). Ytterligare en bedömning gjordes av inkluderade artiklar där granskningsmall användes. Granskningsmallar används för att ta ställning till vilken kvalitet som är acceptabel på de studier som inkluderas (Kristensson, 2014).

De artiklar som inkluderades rörde studier utförda i Danmark, Finland, Japan, Korea, Norge, Tyskland, USA och Sverige. Alla studier inkluderade i arbetet följer riktlinjer från European resuscitation council (ERC) som i sin tur följer riktlinjer från American heart association

(11)

7

(AHA), eller AHA´s riktlinjer vilket gör att de är jämförbara oavsett vilket land studien är utförd i. Kristensson (2014) beskriver extern validitet som i vilken utsträckning en studies resultat kan generaliseras till andra miljöer. Författarens egen reflektion är att detta resultat skulle kunna generaliseras till de länder som följer samma riktlinjer för hjärt-lungräddning. För att sammanställa resultatet ansågs integrerad analys vara en lämplig metod. Detta möjliggör att presentera resultatet på ett överskådligt sätt och bedömdes passa väl för litteraturstudie (Kristensson, 2014). Tre kategorier identifierades vid genomläsning av artiklarna i vilka resultaten sammanställdes.

För uppsats som skrivs på grundläggande nivå inom ramen för högskoleutbildning behövs inget etisk prövning (Kristensson, 2014). Etiken inom det valda området reflekterades över. Det bedömdes att litteraturstudien kan öka medvetenheten hos hälso- och sjukvårdspersonal om vikten av att hjärt-lungräddning utförs med god kvalitet vilket kan leda till ökad

patientsäkerhet. Det skulle kunna vara känsligt att mäta utförandet av en färdighet hos vårdpersonal, men i alla inkluderade studier har deltagarna fått skriftlig information om studierna och haft möjlighet att inte deltaga. De inkluderade studiernas resultat har hanterats neutralt av författaren och inkluderats i sin helhet vilket ökar litteraturstudiens trovärdighet. 7.2 Resultatdiskussion

Hjärtstopp är något som många som arbetar inom hälso- och sjukvården någon gång stöter på och som många övar på att hantera. Tidigare forskning har visat på bristande utförande av HLR bland sjukvårdspersonal, både fördröjd start av HLR, för grunda bröstkompressioner samt onödiga uppehåll (Perkins m.fl., 2008).

I litteraturstudiens resultat framkom att flera olika faktorer påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning utförd av hälso- och sjukvårdspersonal. Huvudfynden som kommer att diskuteras utgår från de tre kategorier som presenteras i resultatet. Diskussionen kommer avslutningsvis kopplas till begreppet ”miljö”.

De studier som inkluderats i litteraturstudien har genomförts vid simulerade hjärtstopp utom en studie där data som insamlats från en defibrillator vid riktiga hjärtstopp i efterhand

analyserats. Till alla i litteraturstudien inkluderade studier förutom den där data samlats in vid riktiga hjärtstopp har deltagare rekryterats bland frivillig hälso- och sjukvårdspersonal. Det skulle kunna vara så att endast sjuksköterskor och läkare som känner sig säkra på att utföra hjärt-lungräddning väljer att deltaga. Detta skulle i sin tur kunna påverka resultatet.

Simulerade hjärtstopp är troligen inte helt jämförbara med hjärtstopp på en patient vilket skulle kunna göra att resultatet inte är generaliserbart.

Resultatet visade på ett samband mellan vikt på livräddare och kvalitet på bröstkompressioner där hälso- och sjukvårdspersonal med lägre kroppsvikt utförde bröstkompressioner av sämre kvalitet. I flertalet av studierna inkluderade i litteraturstudien är merparten av deltagarna kvinnor men i studien av Hazegava et al. (2014) är det lika många män som kvinnor i både den grupp med lägre vikt och i gruppen med högre vikt. Resultatet borde därför vara generaliserbart. Studien var designad så att varje deltagare utförde HLR i fem minuter. Det följer inte riktlinjer för HLR som rekommenderar att den som utför bröstkompressioner byts av efter två minuter (Soar m.fl., 2015; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Kvaliteten sjönk efter en minut hos den grupp med låg vikt vilket skulle kunna påverka överlevnaden negativt eftersom gällande riktlinjer

(12)

8

Resultatet visade att bröstkompressioner utförs med otillräckligt djup oavsett vilket underlag simuleringsdocka placerades på. Golv jämfört med säng visade ingen skillnad,

kompressionerna var inte tillräckligt djupa på något av underlagen. Golv jämfört med brits visade att golv var bättre men djupet var även där otillräckligt. När data analyserats efter hjärtstopp på patienter var förhållandet motsatt. Där var bröstkompressionerna för djupa när patienten låg i en säng och för grunda när personen låg på golvet. En egen reflektion är att den stress ett hjärtstopp förmodligen innebär för de flesta hälso- och sjukvårdspersonal skulle kunna medföra att bröstkompressionerna utförs med extra kraft, men det förklarar inte varför det skiljer sig åt beroende på underlag. I studien låg ett fåtal patienter på golvet, de flesta låg i en säng vilket gör att resultatet för den gruppen kanske är svårare att dra slutsatser av. En tidigare studie genomförd i Storbritannien visade att bröstkompressioner som utfördes på docka med madrass som underlag var av signifikant mindre djup än om dockan låg på golv (Perkins, Benny, Giles, Gao, & Tweed, 2003). En egen reflektion är att fast flera studier är gjorda med liknande frågeställning så verkar det vara svårt att få något entydigt svar. Det skulle kunna vara så att golv är att föredra men att det är av stor vikt att träna HLR med docka placerad i säng för att omhändertagandet av patienter med hjärtstopp ska optimeras.

Resultatet visade på svårigheter att bibehålla kvaliteten på hjärt-lungräddningen när deltagarna utsattes för distraktion. I Tyskland genomfördes en studie i simulerad miljö där deltagarna utsattes för frågor samtidigt som de endera skulle intubera eller sätta ner en larynxmask (Prottengeier m.fl., 2016) vilket är procedurer som även utförs vid ett hjärtstopp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). Den visade på signifikant försämrad förmåga att utföra dessa procedurer och deltagarna begick flera misstag (Prottengeier m.fl., 2016). Frågorna i studien ställdes enligt samma instrument som i studien av Lee m.fl., (2017) vilket kan göra dem jämförbara. Studien av Lee m.fl. (2017) hade få deltagare och ett högt

spridningsmått på utförda bröstkompressioner vilket skulle kunna indikera att deltagarantalet borde varit högre för att få ett resultat med hög trovärdighet. Deltagarna i denna studie fick träna hjärt-lungräddning på den docka som användes innan testet utfördes, hade deras utförande varit sämre utan den träningen?

Det framgår i resultatet att användande av utrustning för feedback på bröstkompressioner ökar kvaliteten på utförandet (Jäntti m.fl., 2009a; Pozner m.fl., 2011; Wutzler m.fl., 2015).

Deltagarna kände sig säkrare på att utföra HLR när de hade hjälp av feedbackutrustningen (Wutzler m.fl., 2015). Att gott självförtroende ökar kvaliteten på både bröstkompressioner och ventilationer har tidigare visats (Verplancke m.fl., 2008) vilket borde tala för att använda utrustning för feedback för att på så sätt kunna förbättra kvaliteten. I gällande riktlinjer för hjärt-lungräddning står att vid övning på docka bör utrustning för feedback användas (Soar m.fl., 2015; Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b), men borde det rekommenderas också i skarpt läge på patient? En tidigare studie som jämförde utrustning för feedback på bröstkompressioner avsedd att användas i skarpt läge på patient visar att en produkt underskattade kompressionsdjup med 3-4 mm med docka placera på hårt underlag. Med docka placerad på mjuk underlag (madrass) överskattades kompressionsdjupet (Beesems & Koster, 2014). När data analyserats efter hjärtstopp var bröstkompressionerna för djupa när den drabbade låg i en säng (Semark m.fl., 2017). Detta skulle kunna tyda på svårigheter att vid ett hjärtstopp på en patient utvärdera kvaliteten på bröstkompressioner även om

feedbackutrustning används.

I de studier som inkluderats i litteraturstudien är merparten av deltagarna kvinnor, i några är andelen 80% kvinnor och 20% män. Endast två studier har lika många kvinnor som män som deltagare. En egen reflektion är att i Sverige arbetar fler kvinnor än män som hälso- och sjukvårdspersonal och så ser det troligen ut i andra länder också och eftersom deltagandet i de

(13)

9

inkluderade studierna byggde på frivillighet så kunde urvalet inte styras till att bli lika många deltagande män som kvinnor.

7.3 Resultat kopplat till ”miljö”

Miljö är ett vårdvetenskapligt begrepp med holistisk innebörd som lyftes fram av Florence Nightingale. Hon ansåg detta vara centralt och påtalade betydelsen av miljöns utformning för vårdandet. Miljö som begrepp är inte lika välutvecklat hos alla vårdteoretiker som övriga begrepp, men tenderar att bli viktigare. I miljön är vissa aspekter generella medan andra bör utgå från de specifika behov som patienten, närstående eller vårdarna har (Wiklund Gustin & Bergbom, 2017; Ylikangas 2017). Resultatet i denna studie visar på miljöns påverkan på kvalitet på hjärt-lungräddning. Om den vårdpersonal som utför bröstkompressioner utsätts för stress genom att frågor ställs påverkas kvaliteten negativt (Lee m.fl., 2017). Detta kan

beskrivas som den psykosociala miljön som består av emotionell atmosfär där t.ex.

kommunikation ingår (Ylikangas 2017). En egen reflektion är att om den person som utför bröstkompressioner har ansvar för patienten och behöver kunna svara på frågor från t.ex. larmteam behöver den personen bytas av så att någon annan övertager den arbetsuppgiften. Kunskap, både erfarenhetsbaserad och evidensbaserad behövs för att utforma miljön

(Ylikangas 2017). En erfaren sjukvårdspersonal kanske har den kunskapen och vet att det är svårt att utföra en praktisk uppgift samtidigt som personen förväntas ge korrekta svar på frågor, för en oerfaren kanske det kan vara svårt att bedöma.

7.4 Slutsats

Huvudfynd i litteraturstudien var att HLR ofta utförs med för låg kvalitet, att hjälpmedel för feedback kan förbättra utförandet samt att även miljöaspekter påverkar kvaliteten.

Individuella förutsättningar påverkar också kvaliteten vilket är av vikt att medvetandegöra för hälso- och sjukvårdspersonal. Att HLR ska utföras med god kvalitet för att öka överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp skrivs tydligare i gällande riktlinjer (Monsieurs m.fl., 2015) än vad som tidigare gjorts (Nolan m.fl., 2010).

Trots att flera studier äldre än 10 år utförda både på och utanför sjukhus visar på problem med att utföra hjärt-lungräddning med tillräckligt hög kvalitet var det svårt att hitta nyare artiklar i ämnet. Denna litteraturstudie visar att problemen med att uppnå tillräcklig kvalitet relaterat till de riktlinjer som finns kvarstår. Då riktlinjer för hjärt-lungräddning från 2015 tydligt

beskriver vikten av att utföra HLR med god kvalitet för att öka överlevnaden hos personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp (Monsieurs m.fl., 2015) behövs mer forskning på området. 7.5 Klinisk nytta och fortsatt forskning

För att säkerställa att patienter som drabbas av plötsligt hjärtstopp får behandling enligt de riktlinjer för hjärt-lungräddning som finns behöver hälso- och sjukvårdspersonalens

kunskaper förbättras. Medvetenheten om vilka faktorer som påverkar kvaliteten behöver ökas. Resultaten i litteraturstudien skulle kunna användas för att belysa vilka faktorer som påverkar kvaliteten på hjärt-lungräddning och chefer och instruktörer i hjärt-lungräddning skulle kunna använda detta vid praktisk träning av HLR.

Inom aktuellt område behövs mer forskning. Att hjärt-lungräddning utförs med god kvalitet ökar överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp och därför är det av stor vikt att öka kunskapen om faktorer som kan påverka utförandet. Genom detta kan kunskapen hos hälso- och sjukvårds-personal öka och utförandet förbättras. Det vore intressant att utföra fler studier om hur träning påverkar utförandet vid riktiga hjärtstopp. Inom sjukvården börjar så kallad ”ofta

(14)

10

återkommande lågdosträning” av hjärt-lungräddning införas, det vore intressant att se i vilken utsträckning detta sätt att träna påverkar kvaliteten.

(15)

11

Referenslista

Arbetsgruppen Hjärtstopp inom sjukvården. (2017). Hjärtstopp inom sjukvården. Hämtad från

https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/03/Hj%C3%A4rtstopp-inom-sjukv%C3%A5rden-2017.pdf

Beesems, S. G., & Koster, R. W. (2014). Accurate feedback of chest compression depth on a manikin on a soft surface with correction for total body displacement. Resuscitation, 85(11), 1439–1443. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2014.08.005

Edelson, D. P., Abella, B. S., Kramer-Johansen, J., Wik, L., Myklebust, H., Barry, A. M., Becker, L. B. (2006). Effects of compression depth and pre-shock pauses predict defibrillation failure during cardiac arrest. Resuscitation, 71(2), 137–145.

https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2006.04.008

Hasegawa, T., Daikoku, R., Saito, S., & Saito, Y. (2014). Relationship between weight of rescuer and quality of chest compression during cardiopulmonary resuscitation. Journal of

Physiological Anthropology, 33, 16. https://doi.org/10.1186/1880-6805-33-16 Herlitz, J., & Rawshani, A. (2018). Årsrapport 2018. Hämtad från https://hlrr.se/

Jäntti, H., Silfvast, T., Turpeinen, A., Kiviniemi, V., & Uusaro, A. (2009a). Influence of chest compression rate guidance on the quality of cardiopulmonary resuscitation performed on manikins. Resuscitation, 80(4), 453–457. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2009.01.001

Jäntti, H., Silfvast, T., Turpeinen, A., Kiviniemi, V., & Uusaro, A. (2009b). Quality of cardiopulmonary resuscitation on manikins: on the floor and in the bed. Acta

Anaesthesiologica Scandinavica, 53(9), 1131–1137. https://doi.org/10.1111/j.1399-6576.2009.01966.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lee, K., Kim, M. J., Park, J., Park, J. M., Kim, K. H., Shin, D. W., Kim, H. (2017). The effect of distraction by dual work on a CPR practitioner’s efficiency in chest compression: A randomized controlled simulation study. Medicine, 96(43), e8268.

https://doi.org/10.1097/MD.0000000000008268

Monsieurs, K. G., Nolan, J. P., Bossaert, L. L., Greif, R., Maconochie, I. K., Nikolaou, N. I., ERC Guidelines 2015 Writing Group. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 1. Executive summary. Resuscitation, 95, 1–80.

(16)

12

Mygind-Klausen, T., Jæger, A., Hansen, C., Aagaard, R., Krogh, L. Q., Nebsbjerg, M. A., … Løfgren, B. (2018). In a bed or on the floor? - The effect of realistic hospital resuscitation training: A randomised controlled trial. American Journal of Emergency Medicine, 36(7), 1236–1241. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2017.12.029

Nolan, J. P., Soar, J., Zideman, D. A., Biarent, D., Bossaert, L. L., Deakin, C., … ERC Guidelines Writing Group. (2010). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2010 Section 1. Executive summary. Resuscitation, 81(10), 1219–1276. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2010.08.021

Peberdy, M. A., Silver, A., & Ornato, J. P. (2009). Effect of caregiver gender, age, and feedback prompts on chest compression rate and depth. Resuscitation, 80(10), 1169–1174. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2009.07.003

Perkins, G. D., Benny, R., Giles, S., Gao, F., & Tweed, M. J. (2003). Do different mattresses affect the quality of cardiopulmonary resuscitation? Intensive Care Medicine, 29(12), 2330– 2335. https://doi.org/10.1007/s00134-003-2014-6

Perkins, G. D., Boyle, W., Bridgestock, H., Davies, S., Oliver, Z., Bradburn, S., Cooke, M. W. (2008). Quality of CPR during advanced resuscitation training. Resuscitation, 77(1), 69– 74. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2007.10.012

Perkins, G. D., Handley, A. J., Koster, R. W., Castrén, M., Smyth, M. A., Olasveengen, T., … Adult basic life support and automated external defibrillation section Collaborators. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 2. Adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation, 95, 81–99.

https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.07.015

Pozner, C. N., Almozlino, A., Elmer, J., Poole, S., McNamara, D., & Barash, D. (2011). Cardiopulmonary resuscitation feedback improves the quality of chest compression provided by hospital health care professionals. The American Journal of Emergency Medicine, 29(6), 618–625. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2010.01.008

Prottengeier, J., Petzoldt, M., Jess, N., Moritz, A., Gall, C., Schmidt, J., & Breuer, G. (2016). The effect of a standardised source of divided attention in airway management: A

randomised, crossover, interventional manikin study. European Journal of Anaesthesiology,

33(3), 195–203. https://doi.org/10.1097/EJA.0000000000000315

Sebbane, M., Hayter, M., Romero, J., Lefebvre, S., Chabrot, C., Mercier, G., Boet S. (2012). Chest compressions performed by ED staff: a randomized cross-over simulation study on the floor and on a stretcher. American Journal of Emergency Medicine, 30(9), 1928–1934. https://doi.org/10.1016/j.ajem.2012.04.013

(17)

13

Semark, B., Årestedt, K., Israelsson, J., von Wangenheim, B., Carlsson, J., & Schildmeijer, K. (2017). Quality of chest compressions by healthcare professionals using real-time audiovisual feedback during in-hospital cardiopulmonary resuscitation. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 16(5), 453–457. https://doi.org/10.1177/1474515117701060 Soar, J., Nolan, J. P., Böttiger, B. W., Perkins, G. D., Lott, C., Carli, P., Adult advanced life support section Collaborators. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 3. Adult advanced life support. Resuscitation, 95, 100–147. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.07.016

Socialstyrelsen (2017). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och

hantering av läkemedel i hälso och sjukvården. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2017-37

Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016a). A-HLR vuxen, Avancerad hjärt-lungräddning

till vuxen. Stockholm.

Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016b). S-HLR vuxen för sjukvårdspersonal. Stockholm.

Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (u.å.). Hjärtstopp i samhället. Hämtad 03 januari 2019, från www.hlr.nu website: https://www.hlr.nu/hjartstopp-i-samhallet/

Verplancke, T., De Paepe, P., Calle, P. A., De Regge, M., Van Maele, G., & Monsieurs, K. G. (2008). Determinants of the quality of basic life support by hospital nurses. Resuscitation,

77(1), 75–80. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2007.10.006

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård : omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.

Wutzler, A., Bannehr, M., von Ulmenstein, S., Loehr, L., Förster, J., Kühnle, Y., Haverkamp, W. (2015). Performance of chest compressions with the use of a new audio-visual feedback device: a randomized manikin study in health care professionals.

Resuscitation, 87, 81–85. https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2014.10.004

Ylikangas C ( 2017) Miljö I L. Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (Red). Vårdvetenskapliga

(18)

Bilaga 1 Sökmatris Databas Sökord MH = indexord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Artikel numm er PubMED 190122 S1 MH ”cardiopulmonary resuscitation” 21862 S2 MH ”heart arrest” 34711 S3 MH ”health personnel” 161120 S4 nurs* 900813 S5 ”chest compression” 2059 S1 OR S2 48519 S3 OR S4 1011458 S1 AND S2 8271 S1 AND S2 AND S3 Begränsning: engelska, sedan 2009 64 64 9 1 9 S1 AND S3 AND S5 Begränsning: engelska, sedan 2009 30 30 4 3 2, 4, 9 S1 AND S4 AND S5 Begränsning: engelska, sedan 2009 112 112 10 7 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10

(19)

Databas Sökord MH = indexord Antal Träffar3 Lästa titlar Lästa abstract Valda artiklar Artikel nummer Cinahl S1 MH ”cardiopulmonary resuscitation” 5491 S2 MH ”heart arrest” 12095 S3 MH ”health personnel” 78919 S4 nurs* 814167 S5 ”chest compression” 978 S1 OR S2 15798 S3 OR S4 876623 S1 AND S2 1880 S1 AND S2 AND S3 Begränsning: engelska, sedan 2009, peer review 34 34 1 1 6 S1 AND S2 AND S4 Begränsning: engelska, sedan 2009, peer review 62 62 2 2 6, 8 S1 AND S3 AND S5 Begränsning: engelska, sedan 2009, peer review 13 13 6 2 2, 5 S1 AND S2 AND S5 Begränsning: engelska, sedan2009, peer review 173 7 2 1 9 *: Trunkerad fritextsökning

” ”: Ord inom citattecken söks som ett begrepp **: dubletter i PubMED

(20)

Bilaga 2 Artikelmatris 1 (10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Hasegawa, T., Daikoku, R., Saito, S., & Saito, Y. (2014). Relationship between weight of rescuer and quality of chest compression during cardiopulmonary resuscitation. Journal of Physiological Anthropology, 33, 16. doi.org/10.1186/1880-6805-33-16 Japan To clarify associations between the quality of chest compression and body weight as well as the physical fatique of rescuers. Metod: Kvantitativ studie. Urval: 18 sjuksköterskor som arbetade vid akutvårdsavdelningar på ett sjukhus i Japan.

Inklusionskriterier: Tidigare utbildning i hjärt-lungräddning samt ha utfört HLR på sjukhus. Exklusionskriterier: Framgår ej Datainsamling: Praktiskt test av HLR samt självskattning av upplevd ansträngning. Analysmetod: Statistisk analys.

Bortfall: Inget bortfall.

Styrkor:

Etiskt tillstånd finns. Inget bortfall i studien. Lika många kvinnor som män i studien. Svagheter: Exklusionskriterier framgår ej. Få deltagare i studien. Kompressionsdjupet försämrades signifikant över tid i gruppen med deltagare med lägre vikt, och deras upplevelse av trötthet var också större.

(21)

2(10)

Jäntti, H., Silfvast, T.,

Turpeinen, A., Kiviniemi, V., & Uusaro, A. (2009a).

Influence of chest

compression rate guidance on the quality of cardiopulmonary resuscitation performed on manikins. Resuscitation, 80(4), 453– 457. doi.org/10.1016/j.resuscitatio n.2009.01.001 Finland

To explore whether the use of a metronome would affect also chest compression depht beside the rate, we evaluated CPR quality using a metronome in a simulated CPR

scenario.

Metod: Kvantitativ studie

crossover-design

Urval: 44 sjuksköterskor

tjänstgörande på Kuopia University Hospital, alla ingick i larmgrupp. Inklusionskriterier: Ej beskrivet. Exklusionskriterier: Ej beskrivet. Datainsamling: Praktisk

test samt självskattning av utförande enligt VAS-skala. Alla genomförde två scenarier där roller i scenariot skiftades så att alla deltagare hade båda roller.

Analysmetod: Statistisk

analys

Bortfall: Inget.

Styrkor:

Tydligt formulerat syfte. Inget bortfall i studien. Etikgodkännande sökt men bedömdes ej behövas. Svagheter: Få deltagare i studien. Inklusions- och exklusionskriterier framgår ej.

Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad i

kompressionsdjup med eller utan användande av metronom vid simulerat hjärtstopp.

När metronom användes var kompressionstakt enligt guidelines, men antalet korrekt utförda kompressioner var lågt. Deltagarnas upplevelser av trötthet var starkare när metronom inte användes.

Slutsatsen var att hjälp av metronom gav förbättrad

kompressionstakt men förbättrade inte

(22)

3(10)

Jäntti, H., Silfvast, T., Turpeinen, A., Kiviniemi, V., & Uusaro, A. (2009b). Quality of

cardiopulmonary

resuscitation on manikins: on the floor and in the bed. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 53(9), 1131–1137. doi.org/10.1111/j.1399-6576.2009.01966.x Finland

To evaluate whether the surface under the patient has an effect on chest compression depth in a two-rescuer basic life support scenario using current CPR guidelines.

Metod: Kvantitativ metod Urval: 44 sjuksköterskor

tjänstgörande på

intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i Finland. Alla fick skriftlig

information om att deltaga i studien. Inklusionskriterier: Framgick ej Exklusionskriterier: Framgick ej. Datainsamling:

Alla deltagare utförde två scenarier, de ena med docka i säng, det andra med docka placerad på golv. Kompressionsdjup och takt mättes.

Ventilationer utvärderades ej.

analys.

Bortfall: Inget.

Styrkor: Tydligt syfte.

Inget bortfall. Etiskt godkännande behövdes ej. Svagheter: Inklusions- och exklusionskriterier framgår ej.

Studien visade ingen signifikant skillnad på bröstkompressioner utförda med dockan liggande på golvet jämfört med i en säng.

Kompressionsdjup

minskade över tid på båda underlagen.

(23)

4(10)

Lee, K., Kim, M. J., Park, J., Park, J. M., Kim, K. H., Shin, D. W., Kim, H. (2017). The effect of distraction by dual work on a CPR practitioner’s efficiency in chest

compression: A randomized controlled simulation study.

Medicine, 96(43), e8268.

doi.org/10.1097/MD.0000000 000008268

Korea

To investigate the effect of distracted practitioners on the quality of chest compression during cardiopulmonary resuscitation.

Metod: Kvantitativ studie.

Randomiserad

kontrollerad crossover.

Urval: Friska, frivilliga

deltagare bland läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. 44 personer rekryterades via mail. Alla hade innan studien gått utbildning i hjärt-lungräddning. Inklusionskriterier: Ej beskrivet. Exklusionskriterier: Gravida exkluderades. Datainsamling: Varje deltagare genomförde två

simulerade scenarios med 20 minuters paus mellan.

Analysmetod:

Statistisk analys. Ett validerat instrument (PASAT) användes för att mäta grad av distraktion hos deltagarna.

Styrkor: Etikgodkänd av etisk kommitté. Inget bortfall. Svagheter: Inklusionskriterier ej angivet. Få deltagare i studien.

Studien visade att distraktion påverkade HLR-kvaliteten negativt. Takten ökade och antal kompressioner med tillräckligt uppsläpp av bröstkorgen minskade.

(24)

5 (10)

Mygind-Klausen, T., Jæger, A., Hansen, C., Aagaard, R., Krogh, L. Q., Nebsbjerg, M. A., Løfgren, B. (2018). In a bed or on the floor? - The effect of realistic hospital resuscitation training: A randomised controlled trial.

American Journal of Emergency Medicine, 36(7), 1236–1241. doi.org/10.1016/j.ajem.2017. 12.029 Danmark To compare CPR skills following CPR training with in a maninkin in a bed compared with one on the floor.

Metod: Kvantitativ metod.

Randomiserad, kontrollerad studie.

Urval: 108 hälso-och

sjukvårdspersonal med patientkontakt arbetande på Rander Regional Hospital, Danmar. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Under 18 år, tränat HLR de sista 12 månaderna, personer som inte har fysiska

förutsättningar för att kunna utföra HLR.

Datainsamling: Deltagarna

randomiserades att antingen utföra HLR på en docka placerad i sjukhussäng eller placerad på golv.

analys.

Bortfall: 8 deltagare.

Styrkor:

Etiskt tillstånd sökt hos etisk kommitté som bedömde det ej nödvändigt.

Powerberäkning för antal deltagare utförd.

Svagheter:

Inklusionskriterier framgår ej.

Utbildning och test utfördes på olika dockor. Ingen signifikant skillnad i kompressionsdjup visades mellan

grupperna, inte heller i uppsläpp av

bröstkorgen, antal pauser eller hur långa pauser som gjordes.

(25)

6(10)

Peberdy, M. A., Silver, A., & Ornato, J. P. (2009). Effect of caregiver gender, age, and feedback prompts on chest compression rate and depth.

Resuscitation, 80(10), 1169– 1174. doi.org/10.1016/j.resuscitatio n.2009.07.003 USA To characterize the quality of chest compressions performed by hospital personnel, evaluate for predictors of CC performance, and determine the effects of audiovisual feedback on CC performance.

Metod: Kvantitativ studie. Urval: Deltagare

rekryterades från en HLR-tävling som genomfördes på 30 sjukhus i 17 delstater i USA. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Deltagarna

fick utföra HLR i 2 minuter på en docka och data

samlades in av den utrustning för feedback som användes.

analys.

Styrkor:

Etiskt tillstånd söktes hos etisk kommitté men bedömdes inte behövas eftersom studien var retrospektiv och data inte kunde kopplas till någon enskild person.

Svagheter: Deltagarna

randomiserades inte till vilken grupp de skulle ingå i, den med feedback på utförande eller den grupp som inte fick feedback. Eftersom studien utfördes på data som redan var insamlade fanns ingen möjlighet att påverka studiens design.

Kvaliteten på hjärt-lungräddning som utfördes på docka var ofta suboptimal. Kvaliteten kan förbättras när utrustning för feedback används.

(26)

7 (10)

Pozner, C. N., Almozlino, A., Elmer, J., Poole, S.,

McNamara, D., & Barash, D. (2011).

Cardiopulmonary resuscitation feedback improves the quality of chest compression provided by hospital health care

professionals. The American

Journal of Emergency Medicine, 29(6), 618–625.

doi.org/10.1016/j.ajem.2010. 01.008

USA

To assess the effect of a handheld audiovisual accelerometer-based CPR feedback device on the quality of chest

compressions performed by skilled hospital nurses and, secondarily, to evaluate the psysiologic responses of the CPR-performer to chest compression guided by the CPR feedback promts.

Metod: Kvantitativ studie Urval: 25 sjuksköterskor

som arbetade på sjukhus. De randomiserades till två grupper där kontrollgruppen utförde HLR utan något hjälpmedel för feedback och interventionsgruppen använde ett hjälpmedel för feedback. Inklusionskriterier: Deltagarna skulle ha genomgått HLR-utbildning inom de senaste 24 månaderna. Exklusionskriterier:

Exkluderade var personer som åt beta-blockare eller någon form av hjärt-medicin.

Datainsamling: Data

samlades in via en sensor som satt inuti dockan.

analys.

Bortfall: Tre deltagare

Styrkor: Etiskt

godkännande. Deltagarna lämnade skriftligt godkännande att deltaga.

Svagheter: Studien var

sponsrad av det medicin-tekniska företag som tillverkat hjälpmedlet för feedback.

Tre deltagare föll bort ur den ena gruppen vilket gjorde att en grupp bestod av 9 personer och kontrollgruppen bestod av 12 personer. Resultat: Studien visade en signifikant förbättring i utförandet av bröstkompressioner genom att använda ett hjälpmedel för feedback. Det var ingen skillnad i utmattning mellan gruppen som använde hjälpmedlet och den som inte använde det.

(27)

8(10)

Pozner, C. N., Almozlino, A., Elmer, J., Poole, S.,

McNamara, D., & Barash, D. (2011). Cardiopulmonary resuscitation feedback improves the quality of chest compression provided by hospital health care

professionals. The American

Journal of Emergency Medicine, 29(6), 618–625.

doi.org/10.1016/j.ajem.2010. 01.008

USA

To compare the quality of external chest

compressions (ECCs) performed by the mergency nurses and nurses´s aides on a stretcher to those

performed on the floor in a basic life support scenario. Second objectiva was to determine the influence of ED staff-related variables including profession and effect of time since last CPR-training, on the quality of CPR.

Metod: Kvantitativ metod. Urval: Hälso- och

sjukvårdspersonal på en akutmottagning. Studien var en del i den

återkommande

repetitionsutbildningen. Deltagarna fick skriftlig information om studien. Inklusionskriterier: Tidigare gått HLR-utbildning. Exklusionskriterier: Framgick ej. Datainsamling: Dockan

var ansluten till en dator som registrerade

kompressiondjup, uppsläpp och takt.

analys

Bortfall: En deltagare

exkluderades pga

misslyckad datainsamling.

Styrkor: Litet bortfall.

Stort antal genomförda scenarier.

Etiskt tillstånd söktes men etisk kommitté ansåg det ej nödvändigt pga studiens utförande. Svagheter: Exklusionskriterier framgår ej. Studien visade en signifikant skillnad i kompressionsdjup när dockan låg på golvet jämfört med på en brits. Kompressionsdjup med docka på golvet var i snitt 32 mm och med docka på brits 27 mm, däremot visade studien ingen signifikant skillnad gällande kompressionstakt och uppsläpp av bröstkorgen. Det fanns även en statistisk signifikant skillnad i

kompressionsdjup mellan de deltagare som tränat inom ett år och de där träningen dröjt längre

(28)

9(10)

Semark, B., Årestedt, K., Israelsson, J., von Wangenheim, B., Carlsson, J., & Schildmeijer, K. (2017). Quality of chest compressions by healthcare professionals using real-time audiovisual feedback during

in-hospital cardiopulmonary resuscitation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 16(5), 453–457. https://doi.org/10.1177/14 74515117701060 Sverige

To describe the quality of chest compressions by healthcare professionals using real-time audiovisual feedback during in-hospital cardiopulmonary resuscitation.

Metod: Kvantitativ metod.

Deskriptiv design.

Urval: Data samlades in vid

73 hjärtstopp där återupplivningsförsök gjorts.

Kompressionsdjup, takt och kvalitet på kompressioner samt underlaget personen låg på kontrollerades.

Inklusionskriterier: Alla

hjärtstopp som inträffat mellan februari 2012 – september 2015 på

intensivvårdsavdelning på det sjukhus där studien genomfördes Exklusionskriterier: Framgår ej. Datainsamling: Datafiler från halvautomatisk defibrillator användes. Analysmetod: Statistisk analys. Bortfall: 10 hjärtstopp

exkluderades pga tekniska problem med

datainsamlingen.

Styrkor:

Har etiskt tillstånd. Svagheter:

Studien utfördes på ett enda sjukhus.

Patienter som behandlades på golv utgjorde en liten del varför slutsatser gällande dem kan vara svåra att dra.

Kvaliteten på

bröstkompressioner var generellt dålig enligt det instrument för feedback som användes. Det vanligaste felet var för djupa

kompressioner. Variationer i djup beroende på vilket underlag patienten låg på visades. På patienter som behandlades på golvet utfördes bröstkompressioner med ett medeldjup på 4,45 cm. Med patient i säng var kompressionsdjupet 6,74 cm. Kvaliteten på takt var högre än djupet på kompressioner, 57,5% av kompressionerna utfördes med en takt på 100-120 per minut. Det

vanligaste felet var för låg takt.

(29)

10(10)

Wutzler, A., Bannehr, M., von Ulmenstein, S., Loehr, L., Förster, J., Kühnle, Y., Haverkamp, W. (2015). Performance of chest compressions with the use of a new audio-visual feedback device: a

randomized manikin study in health care professionals.

Resuscitation, 87, 81–85.

doi.org/10.1016/j.resuscitati on.2014.10.004

Tyskland

To evaluate if chest compressions are more effective with the use of a novel feedback device compared to standard chest compressions.

Metod: Kvantitativ studie Urval: Sjuksköterskor och

läkare vid en avdelning för internmedicin. Deltagarna rekryterades via en allmän information samma dag som studien ägde rum. 63 av 173 möjliga deltog.

Inklusionskriterier: Anställda

vid en specifik avdelning för internmedicin.

Exklusionskriterier: Ej

angivet.

Datainsamling: Två praktisk

tester av HLR på docka/person, ett med feedback och ett utan. Enkät för självskattning av utförande. Deltagarna

randomiserades till två grupper där ena gruppen fick feedback vid första testen, andra gruppen fick feedback vid andra testen.

analys.

Bortfall: Två deltagare, en pga

ryggsmärtor och en person avböjde deltagande .

Styrkor: Har etiskt

tillstånd. Tydlig hypotes.

Litet bortfall.

Frågorna i den enkät deltagarna fick svara på redovisades tydligt.

Svagheter:

Exklusionskriterier framgår ej.

Studien visade att ett hjälpmedel för feedback på utförda bröstkompressioner signifikant ökade kvaliteten och skulle på så sätt kunna öka överlevnaden vid hjärtstopp.