Läxor i matematikundervisning : hur samverkar elever, föräldrar och lärare

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Matematik och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Läxor i matematikundervisning: hur

samverkar elever, föräldrar och lärare

Homework in mathematics education: how students, parents and

teachers collaborate

Jack Knutsson

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 7–9, 270 hp

2021-03-12

Examinator: Per-Eskil Persson Handledare: Jöran Persson

2

Förord

Min universitetsutbildning är ämneslärarprogram med inriktning på grundskola årskurs 7-9. Fördjupningsämnet i min utbildning är matematik. Följande arbete handlar om

matematikundervisning med utgångspunkten matematikläxor i samband med kursen Självständigt arbete i fördjupningsämnen. Texten ska handla om hur elever, föräldrar och lärare behandlar matematikläxor. Författaren till detta arbete är Jack Knutsson, med Jöran Pettersson som handledare.

3

Abstract/Sammanfattning

Abstract (English)

The purpose of this work is to investigate relationships between mathematics teaching and mathematics homework in grades 7 to 9 . The literature study will answer the importance of mathematics homework for students, parents and teachers. Several previous research studies have already shown that homework is an important tool for students' general learning in school, but the focus of this study is on mathematics teaching. To find literature that is relevant to the study, search methods are used that were described in the literature about methods. The literature search takes place in the North American database ERIC and the Nordic database DIVA. The reason for choosing these two databases is that search results in ERIC can provide a more global perspective in mathematics teaching, while results from literature searches from DIVA include research from Nordic countries, which have school systems more similar to Sweden. The literature must be peer-reviewed in order for it to have good reliability. The results from the literature study show that collaboration between parents, students and teachers in mathematics homework is of great importance. By clarifying the design of mathematics assignments and feedback, teachers can positively influence the quality of mathematics homework. Through automatic feedback, digital math homework becomes more efficient than traditional math homework. Research also shows that students' motivation is the most important thing when it comes to math homework. The role of parents varies depending on cultural background. In a culture where parents tend to get involved in their children's homework, parents' roles can be large, but if parents lack commitment to their children's homework, then their influence is weak. Possible research in the field in the future may be about how many parents have the potential to help their children with homework. Since there is study help for homework in the Swedish school, one can also research how such study help affects students' performance in homework and their school results in mathematics.

Keywords: Mathematics teaching, mathematics homework, middle school, grades 7-9, the family's influence in mathematics learning

4

Sammanfattning (svenska)

Syftet för detta arbete är att undersöka relationer mellan matematikundervisning och

matematikläxor i högstadiet. Litteraturstudien ska besvara vilken betydelse matematikläxor har för elever, föräldrar och lärare. Flera tidigare forskningsstudier har redan visat att läxor är ett viktigt verktyg för elevers allmänna lärande i skolan, men fokus för denna studie ligger på

matematikundervisning. För att hitta litteratur som är relevant för undersökningen används sökmetoder beskrivna i metodlitteratur. Litteratursökningen sker i den nordamerikanska databasen ERIC och den nordiska databasen DIVA. Anledning till dessa två databaser valdes är att

sökresultat i ERIC kan ge mer globalt perspektiv i matematikutbildning, medan resultat av litteratursökning från DIVA innehåller forskning från nordiska länder, vilka har mer liknande skolsystem som Sverige. Litteraturen ska vara refereegranskad för att den ska ha en god

tillförlitlighet. Resultatet från litteraturstudien visar att samverkan mellan föräldrar, elever och lärare i matematikläxor har stor betydelse. Genom att förtydliga utformning av

matematikuppgifter samt återkoppling kan lärare positivt påverka kvaliteten hos matematikläxor. Genom automatisk återkoppling blir digitala matematikläxor mer effektiva än traditionella matematikläxor. Forskning visar även att elevernas motivation är det allra viktigaste när det gäller matematikläxor. Föräldrars roll varierar beroende på kulturbakgrund. I en kultur där föräldrar brukar engagera sig i barnens läxor, kan deras roll vara stor, men om föräldrar saknar engagemang i barnens läxor, då är deras påverkan svag. Tänkbar forskning inom området i framtiden kan handla om hur många föräldrar som har förutsättningar att hjälpa barnen med läxor. Eftersom det finns läxhjälp i svenska skolan, kan man också forska om hur läxhjälpen påverkar elevers prestationer i läxor samt deras skolresultat i matematik.

Nyckelord: Matematikundervisning, matematikläxor, grundskola, årskurs 7–9, familjens påverkan i matematiklärande

5

Innehållsförteckning

5. Syfte och problemformulering 9

6. Metod 10 7. Sökresultat 12 7.1. Källor från ERIC 12 7.2. Källor från DIVA 13 7.3. Källor från sekundärsökning 13 8. Resultatanalys 15

8.1. Vad är föräldrars inställning till matematikläxor? 15 8.1.1. Föräldrars inställning till matematikläxor i olika länder 15

8.1.2. Matematikläxor och återkoppling 16

8.1.3. Sammanfattning 18

8.2. Vad betyder matematikläxor för elever? 18

8.2.1. Skillnaden mellan pojkar och flickor i matematikläxor 20

8.2.2. Sammanfattning 21

8.3. Vad betyder matematikläxor för lärare? 21

8.3.1. Varför är återkoppling viktig? 22

8.3.2. Sammanfattning 23

8.4. Matematikläxor och digitalisering 24

6

9. Slutsats och diskussion 26

9.1. Slutsatsen 26

9.2. Diskussion 26

10. Förslag till vidare forskning 28

7

Inledning

Läxor betyder de uppgifter som eleverna ska göra efter skoltiden. Enligt flera tidigare studier (Cooper et al., 2006; Cooper & Valentine, 2010; Lucas Forsberg, 2007) kan läxor vara ett mycket viktigt verktyg för elevers lärande i skolan. Läxor kan binda ihop undervisning i klassrum med elevers självlärande hemma. Forskning visar också att elever, lärare och föräldrar kan samverka med varandra kring läxor (Cooper et al., 2006; Cooper & Valentine, 2010; Lucas Forsberg, 2007). Enligt handledningsmaterial från Skolverket (2014) finns det många syften med läxor. Läxor kan användas som en repetition eller övning för elever och bedömer elevers lärande i

klassrumsundervisning.

Enligt Jönsson (2018) är återkoppling och bedömning till eleverna mycket viktigt för att utveckla elevers motivation och intresse för att lära sig skolämnen. Lärare kan med hjälp av läxor ge återkoppling samt bedömning med formativ eller summativ form till eleverna så de har möjlighet att veta hur man ska lära sig vidare (Jönsson, 2018). Om läraren hittar brister i färdigheter hos elever med hjälp av läxor, kan han eller hon också ge elever läxor som syftar till att de kommer i kapp (Skolverket, 2014), det vill säga att träna på det som de har missat. Elevernas inlämning av läxor kan också vara bedömningsmaterial för elevers slutbetyg i det svenska systemet. Sluttest som exempelvis nationella prov i Sverige kan avgöra en stor del av hur elevers slutbetyg ser ut, men läxorna som eleverna gör i vardagen kan också användas för att bedöma elevers slutbetyg. Läxor kan vara ett stödmaterial för bedömning och återkoppling efter undervisning som tidigare nämnts, men läxor kan också vara en förberedelse för elever inför kommande undervisning

(Skolverket, 2014). Lärare kan exempelvis ge elever ett kapitel hemma att läsa som läxa för att de ska använda det de har läst hemma i övningar som de ska göra i kommande lektioner. Det finns också läxor med innehåll som finns utanför skolan (Skolverket, 2014), där eleverna kan praktisera

8

kunskaper som de har lärt sig i skolan i verkligheten. Exempelvis kan eleverna göra en fältstudie efter skoltiden som läxa.

Det kan vara intressant att undersöka hur elever, lärare och föräldrar samverkar med varandra avseende matematikläxor, samt hur deras beteende kring matematikläxor påverkar elevers

matematiklärande. Just detta arbete använder forskningsartiklar som undersöker om hur moderna teknologier kan förändra relation mellan matematikundervisning och matematikläxor (Kelly et al., 2014; Roschelle et al., 2016; Albelbisi & Yusop, 2018; Fyfe, 2016).

9

Syfte och problemformulering

Arbetets huvudsakliga syfte är att undersöka vilken didaktisk roll, som läxor spelar i

matematikundervisning samt analysera hur läxor kan användas som ett verktyg att gynna elevers matematiklärande. För att analysera läxors roll i matematikundervisning, måste undersökningen utgå ifrån både lärares och elevers perspektiv. Eftersom eleverna gör läxorna efter skolan är föräldrar möjligtvis inkluderade, därför kommer även föräldrars roll för elevers utövande på matematikläxor undersökas. Litteratursökningen ska riktas på relevansen mellan arbete med matematikläxor och elevers prestation i matematik. Analysen ska tydliggöra föräldrars, elevers samt lärares roll gällande matematikläxor samt vad betyder matematikläxor för dem. Elevers inlärning i både skolan och hemma ska också undersökas tillsammans när man analysera med föräldrars, elevers och lärares perspektiv. Genom detta kan man också diskutera nödvändigheten att ge elever läxor efter matematiklektionen. Studiens analys och diskussion ska även lyfta upp nya

rekommenderade undersökningsområden som kan vara en vägledning för vidare studier. I detta arbete ska undersökningen begränsas till matematikundervisning i grundskolans årskurs 7–9. Läromaterial, kursplan samt matematikdidaktiska metoder i arbetet ska fokusera på högstadiet. En del vetenskapliga artiklarna som också undersöker lägre skolår men inkluderar undersökning i högstadiet kan också vara lämpligt beroende på om det anpassar detta arbetes syfte.

Anledningen till att undersökningen görs är att hitta flera vägar till lärare, föräldrar och elever att förbättra matematiklärande med hjälp av matematikläxor. Man få hoppas matematiklärare för högstadieelever i grundskolan ska kunna utveckla sin konstruktion och användning i läxor efter läsning i detta arbete som innefattar analysen av flera studier inom forskningen. Frågeställningen för arbetet är vilken roll matematikläxor har i matematikundervisningen för grundskolans årskurs 7–9 elever. För att undersökning ska genomföras ska följande frågor besvaras:

● Vad betyder matematikläxor för elever? ● Vad betyder matematikläxor för föräldrar? ● Vad betyder matematikläxor för lärare?

10

Metod

Under litteratursökningen ska man hitta vetenskapliga källor och dessa ska handla om forskning om sambandet mellan matematikläxor och matematikundervisning. Den undersökta litteraturen ska tydliggöra hur elever, föräldrar och lärares roll gällande matematikläxor samt hur olika hanteringen på matematikläxor påverka elevernas matematiklärande.

Källorna som undersökning utgår från ska vara notera att refereegranskad och vetenskaplig i detta sammanhang är synonymer. Innehållet av litteraturen ska redogöra hur lärare kan använda läxor på ett bra sätt för att stödja att elever i årskurs 7–9 elever utvecklar sin matematiska förmåga. Enligt Backman (2020) måste man pröva olika sökstrategier genom att variera nyckelord, sökmotor samt sökinställning för att hitta vetenskapliga texter som kan vara stöd för sitt undersökningsprojekt. Referensdatabaser som vi använder i litteratursökning är ofta indelade efter ämnesområde och inriktar sig på olika målgrupper (Östlundh, 2018). För att söka litteratur till detta arbete användes referensdatabasen ERIC, som samlar källor av forskning i utbildningsvetenskap. Då ERIC är ett informationssystem som innehåller dokument relaterade med utbildning och undervisning (Backman, 2020), så är det lämpligt för detta arbete, som handlar om matematikundervisning i grundskolan. Enligt sökstrategi som rekommenderas av Backman (2020) är att först bestämma söktermer; de så kallade nyckelorden.

Huvudsyftet för detta arbete är att undersöka läxors roll i matematikundervisning. Lämpliga nyckelord är matematik, undervisning och läxor. Eftersom språket för referensdatabas ERIC är engelska måste man översätta nyckelorden till engelska med hjälp av lexikon (Östlundh, 2018). I sökningen i ERIC användes därför orden mathematics, education samt homework.

11

Vid sökningen i ERIC måste man välja att begränsa sökresultaten till endast artiklar som är peer reviewed. Det vill säga att bara artiklar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter ska finnas med (Östlundh, 2018). Sökresultaten i ERIC med den ovan nämnda nyckelordskombinationen gav 576 vetenskapliga artiklar, vilket är alldeles för många. Därför måste man begränsa sökningsresultaten ännu mer för att leta fram de mest relevanta artiklarna.

Enligt Backman (2020) finns det flera sökstrategier som man kan använda i litteratursökning av ERIC. Eftersom begränsning för detta arbete är matematikundervisning för endast årskurs 7-9, så valdes motsvarande engelska sökterm till Secondary School. Samma strategi kallar Östlundh (2018) för fältsökning vilket kan förbättra kvalitet av sökresultaten samt spara tid.

Denna sökstrategi gav 96 artiklar, vilket är rimligt många att gå igenom. Andra lämpliga söktermer som man kan använda i sökprocess är bland annat grade 7, grade 8, grade 9 och så vidare. Man kan kombinera med de olika söktermerna och leta efter de mesta relevanta artiklarna. I de 96 artiklarna kan man hitta om läxor i matematik för årskurs 7–9 elever.

För att hitta de artiklarna som utgår ifrån Sverige eller andra nordiska länder kan man göra

sökprocess i en annan referensdatabas, till exempel DIVA. Där finns vetenskapliga källor från flera nordiska universitet och högskolor (Backman, 2020).

Enligt Östlund (2018) finns det en mycket effektiv metod att använda sig av när man letar efter litteratur. Metoden som Österlund (2018) beskriver heter sekundärsökning. Den kallas även för kedjesökning och personsökning. Det betyder att man studerar referenslistor i litteraturen för att leta efter andra intressant och relevanta källor. Alltså man måste ange primärkällor för att hitta sekundärkällor. Särskilt nu för tiden när databaserna har funktioner som länkar till citering, då kan sekundärsökning vara mycket effektiva sätt att söka relaterad forskning till ämnen.

12

Sökresultat

Källor från ERIC

Vetenskaplig forskning av Deringöl (2019) handlar om relationen mellan föräldrars

utbildningsnivå i matematik och elevers prestationer i matematikläxor och detta kan vara intressant att utreda avseende olika faktor som kan påverka elevers kvalitet i avklarade matematikläxor. Den andra forskningsartikeln (Trautwein et al., 2006) som finns i sökresultat och skrivs av fyra författare handlar om att samverka mellan läxor efter skolan och matematiklektion som ingår i skolans ordinarie klassrumsundervisning. En vetenskaplig källa som skrivits av Wieman och Arbaugh (2014) beskriver hur man kan skapa matematikläxor för att utveckla högstadie- samt gymnasieelevers matematiska förståelse och förmågor.

I sökresultat finns Xu och Wu (2013), som handlar om hur elevers självkontroll och beteende under läxor kan påverka deras matematiklärande. Även Özcan (2016) beskriver samma område som Xu och Wu (2013) har beskrivit; att elevers matematiklärande också handlar om beteende att göra läxor efter skolan. Feng et al. (2016) undersöker årskurs 8 elever om skillnader mellan pojkar och flickor i matematikläxor. De delar upp pojkar och flickor i separata grupper för att ser hur de skiljer sig åt.

Resultatet av Feng et al. (2016) kan vara intressant i diskussion om elevers egen roll i matematikläxor. Man kan även hitta flera artiklar (Kelly et al., 2014; Roschelle et al., 2016; Albelbisi & Yusop, 2018; Fyfe, 2016) som handlar om hur digitalisering av matematikläxor kan påverka elevers lärande i matematik. Genom de artiklarna kan man utreda hur digitalisering kan förändra utbildningsformen med utgångspunkten i läxorna som elever gör hemma, samt hur det kan påverka elevers lärande och lärares undervisning i matematik.

13

Källor från DIVA

De flesta artiklarna man hittar i referensdatabasen ERIC handlar om matematikundervisning och matematikutbildning i andra länder, framför allt USA, men Sverige och andra nordiska länderna har olika skolsystem och utbildningssituationer i matematik. Det vill säga att man kan inte bara använda exempel från andra delar av världen för att diskutera de frågor som handlar om

matematikdidaktik, utan också titta på forskning i Sverige eller andra nordiska länder för att detta arbete ska anpassas till undervisningsmiljön i Sverige.

Det finns betydligt färre källor i sökresultat när man söker litteratur i DIVA, jämfört med när man söker i ERIC. Totalt 14 artiklar finns det som är refereegranskade och därför kan man lätt gå igenom alla artiklarna. När man granskar artiklarna med syftet samt problemformuleringen i åtanke hittar man fyra artiklar från svenska eller andra nordiska universitet.

Hemmi och Ryve (2015) beskriver skillnader mellan matematikutbildning i svenska samt finska skolsystem. Svensson et al. (2014) utreder hur elever med olika bakgrund lär sig matematik och gör flera undersökningar om hur de eleverna gör matematikläxor. Petersson et al. (2018) handlar om matematikundervisning för eleverna i det första skolåret. Relevans mellan den artikeln och detta arbete kan ifrågasättas eftersom begränsning är årskurs 7–9. Men i artikeln finns flera källor i referenslistan som kan vara teoretiskt relevant för detta arbete.

Källor från sekundärsökning

I referenslistan av Petersson et al. (2018) hittar man bland annat artiklarna av Rosário et al. (2015) och Strandberg (2013). Dessa handlar om läxors roll i matematikundervisning. Med

sekundärsökning i Petersson et al. (2018) kan man även hitta artikeln (Sayers et al., 2020). Forskning som skrivs av Sayers et al. (2020) diskuterar olika syn på matematikläxor i Sverige och Storbritannien, vilket också kan vara en intressant referens för detta arbete.

14

För att hitta mer stöd om läxor kan man också söka dokument på Skolverkets webbsida, och då hittar man ett stödmaterial som heter Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan

(Skolverket, 2014). Med metoden sekundärsökning kan man studera referenslistan i stödmaterialet (Skolverket, 2014), och då hittar man flera vetenskapliga källor, exempelvis av den amerikanska författaren Harris Cooper (Cooper et al., 2006; Cooper & Valentine, 2010) och den svenska författaren Lucas Forsberg (2007).

15

Resultatanalys

Enligt Friberg (2018) ska resultatet av arbetet struktureras utifrån olika tema och kategorier i analysen. I detta arbete delas analysen i tre kategorier, som baseras på elevers, lärares och föräldrars perspektiv. Innan litteraturen analyseras, definieras själva begreppet läxor. I slutet av detta kapitel analyseras även hur modern digital teknologi kan påverka elevers matematiklärande.

Vad är föräldrars inställning till matematikläxor?

De flesta föräldrar vill gärna att lärare delar ut läxor till sina barn, eftersom dessa föräldrar tror att läxor kan stödja barnens lärande i skolan och samtidigt träna barnens förmåga att hålla disciplin (Petersson et al., 2018). Med andra ord har föräldrarna förväntningar på barnens prestationer i skolan och läxor är ett effektivt verktyg för att uppfylla deras förväntningar på sina barn. Verkligheten är dock mer komplicerad än så. Det finns forskning som visar att föräldrarnas

förväntningar på barnens matematikutbildning inte påverkar elevers motivation och vana gällande matematikläxor. Elevers motivation och beteende i matematikläxor är beroende av elevernas eget intresse i matematik (Deringöl, 2019).

Detta kan bero på att det inte finns så många föräldrar som hjälper till när barnen gör sina läxor. Enligt Forsberg (2007) vill de flesta föräldrar gärna att sina barn gör läxor självständigt, det vill säga att föräldrarna inte vill vara direkt inblandade när eleverna göra sina läxor hemma. Det kan också skapa konflikter mellan elever, föräldrar och lärare kring läxor (Strandberg, 2013).

Föräldrars inställning till matematikläxor i olika länder

Ett kritiskt perspektiv på artikeln av Deringöl (2019) är att undersökningen endast har genomförs i Turkiet. Det betyder att matematikläxor kan se annorlunda ut på grund av att olika länder och regioner har olika skolsystem och kultur. I Deringöls (2019) artikel jämför författaren själv också sitt eget resultat med forskning från andra länder i diskussionen.

16

Det visar att i länderna som USA och Kina där har kulturen att föräldrarna brukar hjälpa och stödja sina barn i matematikläxor. Då kan föräldrars förväntningar korrelera med elevers prestationer i läxor om matematisk problemlösning, det vill säga att föräldrar tar en roll att vara matematiklärare hemma. Cooper och Valentine (2001) undersökte hur föräldrar i USA hjälper sina barn med läxorna. I sin litteraturgenomgång redovisar Deringöl (2019) att föräldrars engagemang för elevers utbildning är viktigt för elevers skolutveckling. Även forskning av Xu och Wu (2013) visar på att hjälp av familj kan ge elever högre möjlighet att klara av läxor.

Vad det gäller föräldrars roll i barnens matematikläxor kan man även se skillnader mellan Sverige och England. Forskning som genomförs med intervjuer med både svenska och engelska

matematiklärare visar att föräldrar i England är mer engagerad i barnens läxor (Sayers et al., 2020). Jämförelse mellan två olika skolsystem i undersökningar av Sayers et al. (2020) visar att föräldrarna i England har större roll än föräldrarna i Sverige när det gäller deras barns matematikläxor.

Även om föräldrarna inte är högutbildade själv, är deras engagemang i barnens läxor viktigt för att forma elevernas vana att göra läxor (Xu & Wu, 2013). Exempelvis visar forskning (Xu & Wu, 2013) att eleverna tittar för mycket på TV. Detta kan ge en negativ påverkan på elevers

självreglering att göra läxor. Föräldrarna kan säga till och passa sina barn så att barnen tittar mindre på TV, spelar mindre dataspel, eller använda mindre mobil, så att barnen kan hålla bättre fokus på läxor. Svensk forskning, som undersöker relationen mellan invandringsbakgrund och

matematiklärande genom analysen av matematikläxor visar att ur elevers perspektiv kan föräldrars påverkan och hjälp i läxor vara viktigt för matematiklärande (Svensson et al., 2014).

Matematikläxor och återkoppling

Forskning visar även att läxor är en viktig informationskanal mellan lärare och föräldrar (Petersson et al., 2018; Cooper, Robinson & Patall, 2006; Cooper & Valentine, 2001; Xu & Wu, 2013), det vill säga att lärarna och föräldrarna kan hålla en god kommunikation med varandra med hjälp av att diskutera elevernas resultat i läxor.

17

Exempelvis vill alla elever ha föräldrar som kan hjälpa dem hemma när de ska göra matematikläxor (Svensson et al., 2014). Men föräldrar som kan hjälpa till är inte garanterat för alla eleverna som lär sig matematik. Detta problem kan man lösa genom att samverka mellan föräldrar och lärare. Det finns föräldrar som saknar tillräcklig kunskap inom matematik, vilket hindrar dem att hjälpa sina barn med matematikläxor, men de kan lösa problemet ändå. Möjliga lösningar kan vara att matematiklärare skickar facit med korrekt svar på uppgifter av matematikläxor till föräldrar via email eller post. Då kan föräldrar kontrollera barnens läxor hemma och ge direkt återkoppling till barnen.

Enligt Fyfe (2016) kan återkoppling med korrekt svar för matematikuppgifter stödja de elever som har matematiksvårighet mer effektivt. Därför är det av stor vikt att föräldrarna ge korrekt svar på uppgifterna i matematikläxor. Men forskning säger också att för de elever som har högre kunskap i matematik behövs mer avancerad återkoppling, som exempelvis inkludera förklaringar till hur man kommer fram till svaren (Fyfe, 2016).

Syftet med föräldrars inblandande och engagemang i elevers läxor är att man ska lyfta upp de elever som är svaga i matematik. För de elever som har högre kunskap i matematik, eller som Deringöl (2019) menar har intresse i matematik, behövs inte heller lika mycket hjälp med matematikläxorna jämfört med elever med mindre kunskaper i matematik.

Samspelet mellan matematikläxor och matematikundervisning i klassrummet är mycket viktigt för elevers matematiklärande. Detta kan underlätta lärarnas undervisning och minska konflikter mellan elever, föräldrar och lärare kring läxor (Trautwein et al., 2006; Strandberg, 2013).

Om man ska göra läxor mer inriktade på grundläggande kunskaper kan man även spara uppgifter med högre svårighet i undervisning till klassrummet, och ge som läxa de uppgifter som har mindre svårighet eller är mer inriktade på grundläggande kunskaper i matematikläxor där föräldrarna kan hjälpa till. Man kan även göra tydliga förklaringar till de svåra uppgifter som eleverna möter i läxor när man håller gemensam matematikundervisning i klassrummet istället.

18

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är föräldrarnas roll i elevers matematikläxor mycket varierande i olika delar av världen. I länder som Sverige och Turkiet, där föräldrar ofta inte är inblandade i läxor, kan

föräldrars förväntningar på barnens matematikutbildning påverka mindre på elevers prestation i matematikläxor. Men i länder som USA, Kina och England där man har som tradition att föräldrar ska hjälpa barnen med läxor, kan föräldrarnas engagemang spela stor roll i barnens matematikläxor. Forskning visar även att i dessa länder kan föräldrars egna kunskaper i matematik påverka elevers prestation i matematikläxor. Samverkan mellan föräldrar och lärare är viktigt när det gäller läxor, särskilt i matematik kan föräldrarna också vara deltagande i enkel återkoppling i läxor.

Vad betyder matematikläxor för elever?

En av meningen med att ge läxor till elever är att träna på elevers disciplin och kontroll att ta ansvar för deras egna lärande (Cooper &Valentine, 2010; Petersson et al., 2018). När det gäller skolämnet matematik, är elevernas egna intresse i matematik och hur rolig matematikundervisning i klassrum är, en viktig faktor, som avgör hur elever klarar matematikläxor (Deringöl, 2019). Annan forskning utförd av Xu och Wu (2013) undersökte 866 årskurs 8 elever från 66 klasser, samt 745 gymnasiet elever från 46 klasser och visade att arbetsintresse är en av de faktorer som är positiva för elevers självreglering och disciplin att göra läxor. Özcan (2016) har också utfört en undersökning med 323 elever i sekundärskolan om relationen mellan elevers beteende att göra matematikläxor och

självreglering. Resultatet visar att elevers inre motivation, alltså elevers eget intresse i skolämnen tydligt kan påverka elevers självreglering i matematikläxor. Forskningssyfte är olika i de turkiska forskningsartiklar, där Özcan (2016) fokuserar på elevernas självreglering och Deringöl (2019) fokuserar på föräldrarnas roll i barnens matematikläxor, men eftersom både Özcan (2016) och Deringöl (2019) har gjort sin undersökning i årskurserna 7–9 i Turkiet, så är det inte konstigt att slutsatsen av deras forskning visar på samma svar att elevers intresse eller så kallas inre motivation är viktigaste gällande matematikläxor. Man kan säga att jämförelsen mellan de två forsknings

artiklarna som genomförts i Turkiet (Özcan, 2016; Deringöl, 2019) har hög trovärdighet och validitet eftersom de fick samma resultat på samma fråga i deras undersökning. Deras

19

Läxor är uppgifter som elever fick av sin lärare och som ska utföras efter skolan. Det betyder att eleverna ska använda sin fritid till att göra sina läxor. Om eleverna använder för mycket tid att skriva läxor, kan eleverna ha för lite tid till återhämtning (Skolverket, 2014). Det finns en del traditionellt didaktiska metoder som menar att desto mer tid elever använder på läxor desto bättre för elevers lärande, men dessa teorier stämmer inte med forskningen.

Forskning av Trautwein et al. (2006) som innefattar två undersökningar visar att sambandet är mycket låg mellan prestation av matematikläxor och tiden elever lägger på matematikläxor. Det betyder att eleverna inte behöver använda mycket lång tid på matematikläxor för att uppnå en hög kvalitet.

Den första undersökningen har genomförts med 2 712 elever från grundskolan årskurs 5, 7 och 9, och den andra undersökningen har gjorts av forskarna (Trautwein et al., 2006) med 571 elever från årskurs 8 och 9. Den första undersökningen inkluderar även årskurs 5 elever som egentligen är utanför begränsningen av detta arbete, som alltså är årskurs 7 till 9, men enligt Trautwein et al. (2006) är elevernas genomsnittsålder 13,37 år vilket innebär att de oftast går i årskurs 7 eller 8 i Sverige. Därför man kan ändå bedöma att undersökningen är lämplig för detta arbete.

Enligt forskning av Deringöl (2019), Özcan (2016) samt Xu och Wu (2013) kan elevers egna intressen eller inre motivation påverka elevers prestationer i matematikläxor. Om matematiklärare ger läxor som kräver för mycket tid till sina elever hela tiden, kan det finnas risk att eleverna förlorar intresse för att lära sig matematik, vilket påverkar deras lärande genom matematikläxor.

Undersökningen av Trautwein et al. (2006) visar även att eleverna lär sig bättre i

matematikundervisning i klassrummet än när de gör matematikläxor hemma. Det vill säga att lärare bör utnyttja mer tid på matematiklektionen för att eleverna ska göra de flesta arbeten inom

20

Skillnaden mellan pojkar och flickor i matematikläxor

Skillnader mellan flickor och pojkar gällande matematikläxor är ett intressant forskningsämne. En vetenskaplig artikel som är skriven av Feng et al. (2016) beskriver att deras undersökning vill ta reda på könsskillnader gällande matematikläxor. Undersökningen använder webbaserade

matematikläxor och har genomförts med mer än 1 000 elever som studerar i grundskolans årskurs 7.

Forskning visar att tiden som elever använder med matematikläxor är oberoende av elevers genus. Alltså tiden som pojkar och flickor använder med matematikläxor skiljer sig inte så tydligt. Men det resultatet är bara jämförelse mellan elevers kön generellt, när man tittar bara på de högpresterande grupperna då visas tydliga skillnader.

Resultat av Feng et al., (2016) visar att bland de högpresterande eleverna använder flickorna mer tid med läxor än pojkarna gör. Det vill säga att om flickor vill bli duktigare i matematik, kräver det mer tid i matematiklärande efter skolan, men forskarna menar att skillnader inte är så stora.

Eftersom artikeln av Feng et al. (2016) använder webbaserade uppgifter i matematikläxor, kan man fråga om det forskningsresultatet även gäller på läxor som inte är webbaserade.

Det kan man ta reda på genom att läsa en annan forskningsartikel (Xu & Wu, 2013) som gjorde med traditionellt läxor, det vill säga läxor i pappersform, undersökning visar nästan samma resultat att elevers kön inte spelar någon stor roll generellt gällande läxor. Skillnader syns däremot om specifika grupper undersöks. Syftet av Xu och Wu (2013) är att undersöka om hur flickor och pojkar lyckas i läxor. Det visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickor som har samma etnicitet, där flickorna lyckas oftast bättre. Båda artiklarna (Feng et al., 2016; Xu & Wu, 2013) visar att andra faktorer spelar större roll än genus när det gäller elevers motivation och kvalitet att skriva matematikläxor.

21

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har läxor mycket stor betydelse för elevers matematiklärande. Elevers arbete med matematikläxor kan främst träna barnens arbetsdisciplin och självreglering, det vill säga deras självständiga lärande i matematik. Forskning visar att den största faktorn som avgör hur bra elever klarar matematikläxor är elevers egenintresse, eller så kallade inre motivation. Skillnader finns mellan pojkar och flickor gällande hantering av matematikläxor i högstadiet, men skillnaden är så liten att den nästan inte har någon betydelse.

Vad betyder matematikläxor för lärare?

Föregående delar av detta avsnitt visar att matematikläxor kan beröra eleverna, föräldrarna och lärarna. Därför ska matematiklärare alltid tänka på kommunikationen med föräldrarna och eleverna om matematikläxor. Den centrala delen av kommunikationen är återkoppling om läxor. Enligt Skolverkets (2014) citat av Harris Cooper (1989) kan elever känna att det är meningslöst att göra läxor, om de inte kan få återkoppling av lärare.

Det finns också risk att eleverna förlorar intresse och inre motivation på grund av att de tycker att det saknas mening med att skriva matematikläxor. Enligt flera studier från olika delar av världen (Özcan, 2016; Deringöl, 2019; Xu & Wu, 2013; Rosário et al., 2015) påverkar detta elevers prestationer att göra matematikläxor negativt. Därför kan återkoppling vara den viktigaste

uppgiften för elever när det gäller läxor. Matematikundervisning kan skiljas från andra skolämnen, särskilt SO-ämnena. Den mest tydliga skillnaden är att det bara finns ett korrekt svar i

matematikuppgifter medan SO-ämnena kan ha olika tolkningar beroende på vilket perspektiv man har. Som nämnts tidigare gällande föräldrarnas perspektiv kan lärare använda olika förhållningssätt i matematikuppgifter, till exempel att samverka med föräldrar om återkoppling till elevernas läxor. Forskningsresultat visar att lärares återkoppling och elevers prestation i läxor är relevant, det vill säga att lärares återkoppling kan påverka elevers prestation positivt gällande läxor (Xu & Wu, 2013). En vetenskaplig studie (Fyfe, 2016) visar ännu mer detaljerade resultat än Xu och Wu (2013) gällande hur olika sorters återkoppling i matematikläxor kan påverka elever på olika sätt.

22

Undersökningen av Fyfe (2016) genomfördes med 143 elever: 65 av eleverna kom från årskurs 6 och resten av eleverna, det vill säga 78 stycken, gick i årskurs 7. Undersökningen på eleverna från årskurs 6 är utanför avgränsningen för detta arbete som fokuserar på årskurs 7 till 9, men Fyfes (2016) undersökning inkluderar också eleverna som går i årskurs 7, det vill säga mer än hälften av antalet deltagare i undersökningen. Därför kan användningen av detta material anses vara lämplig för detta arbete. Resultatet av Fyfes (2016) undersökning visar att det är bättre att ge återkoppling i matematikläxor till eleverna än att inte ge någon. Det resultat som Fyfe (2016) fick, kan reflekteras med resultatet av Xu och Wu (2013), nämligen att lärares återkoppling, familjens hjälp och vuxnas orienterande kan påverka positivt gällande elevers prestation i läxor. Båda studierna Fyfe (2016) och Xu och Wu (2013) anser att lärares återkoppling kan påverka elevers motivation att göra läxor. Slutsatsen av Fyfe (2016) visar även att det spelar stor roll i matematikläxor hur återkopplingen ser ut. En återkoppling av endast de korrekta svaren till matematikuppgifter kan ge mest positiv effekt på elever som har mindre matematisk kunskap, men när det gäller elever som har högre

kunskapsnivå i matematik blir det mindre effekt. De elever som har inflytande i matematik gynnas mest av återkoppling med tydliga förklaringar om matematikuppgifter.

Varför är återkoppling viktig?

Medan återkoppling med endast korrekt svar är summativ återkoppling, som bara säger hur långt elever har kommit i matematik, innebär formativ återkoppling mer avancerad återkoppling, som innefattar förklaring om hur exakt matematikuppgifter kan lösas samt hur eleverna kan gå vidare i sin matematiklärande (Jönsson, 2018). Eftersom föräldrarna och lärarna vill att eleverna ska utveckla sina matematiska förmågor så långt som möjligt, behöver lärare tänka speciellt på att använda mer formativ återkoppling än summativ återkoppling när de ska bedöma elevers

matematikläxor. Särskilt när det gäller problemlösning i matematik, som Fyfe (2016) fokuserar på i sin undersökning, är förklaring till matematikuppgifter viktigt för att eleverna ska förstå

uppgifterna mer på djupet än när det gäller vanliga rutinuppgifter. Studien av Fyfe (2016) visar även att grundläggande återkoppling till eleverna i webbaserade matematikläxor kan förbättra elevers förmågor i problemlösning i matematik.

23

Som resultat av flera studier visar beror elevers prestationer i matematikläxor mest på deras egen inre motivation, alltså på intresse för matematiklärande (Özcan, 2016; Deringöl, 2019; Xu & Wu, 2013; Rosário et al., 2015). Lärare kan, genom att hålla roligare matematikundervisning i

klassrummet, få elever att uppleva matematik som intressant.

Matematiklärare kan också formulera mer meningsfulla matematikläxor så att eleverna blir motiverade att arbeta med läxorna (Wieman & Arbaugh, 2014). Wieman och Arbaugh (2014) lyfter fram två sätt för lärare att ge matematikläxor, som de anser vara viktiga. Det första är att formulera effektiva matematikläxor som stödjer elevers matematiklärande, som inkluderande uppgifter som ger elever uppmaning att tänka om viktiga matematiska begrepp. Det andra är att när lärare formulerar matematikläxor måste de vara tydliga med vilket syfte och mål de har med läxorna samt vilka krav och förväntningar de har.

I en studie av Hemmi och Ryve (2015) jämförs matematikundervisning i Sverige och Finland. Studien visar att för finska matematiklärare är tydlig presentation av läxor och läxor med specifika mål och tydlig koppling till vad som har tagits upp under lektionerna något av det viktigaste inom matematikdidaktik. I jämförelse väljer svenska lärare att undervisa matematik med mer engagemang för vardagliga situationer, vilket är mer i enlighet med av Wieman och Arbaugh (2014) där

inkludering ligger i centrum.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är återkoppling den största rollen i matematikläxor som matematiklärare bör fokusera på. Olika sorters återkoppling till matematikläxor kan ge olika effekt i elevers

matematiklärande. Eftersom elevers prestation i matematikläxor påverkas mest av elevers intresse eller så kallad inre motivation i matematik, måste matematiklärare uppmuntra elevers motivation till matematiklärande. Matematikläxor samt dess återkoppling måste ha tydliga mål, syften och förväntningar, så elever inte känner att läxor är meningslösa, annars riskerar eleverna att förlora inre motivation att skriva matematikläxor.

24

Matematikläxor och digitalisering

Fyfe (2016) och Feng et al. (2016) baserar sina undersökningar om matematikläxor på webbaserade verktyg, det vill säga att den moderna digitala tekniken kan förändra matematikläxors former, så att möjliga varianter av matematikläxor kan finnas som alternativ för matematiklärare och elever. Kelly et al. (2014) visar att webbaserade matematikläxor är mer effektiva för elevers

matematiklärande än matematikläxor i pappersform. Samtidigt kan webbaserade matematikläxor underlätta lärares arbete i återkoppling till elevers matematikläxor.

Roschelle et al. (2016) har gjort undersökningar om webbaserade matematikläxor med 2 850 elever i årskurs 7. Resultatet visar att webbaserade matematikläxor ger betydlig effekt på att förbättra elevers prestation i matematiklärande. Forskning visar även att särskilt elever, som har svårighet i matematik, gynnas ytterligare av matematikläxor med digitala medel. Därför är webbaserade matematikläxor mer lämpligt i ett specialpedagogiskt perspektiv där inkludering och likvärdighet i matematikundervisning ligger i centrum (Bruce et al., 2019).

Annan forskning (Albelbisi & Yusop, 2018) kan även förklara anledning till att webbaserade matematikläxor är mer effektiva än matematikläxor i traditionell form. Albelbisi och Yusop (2018) har genomfört en undersökning på 345 elever som går i sekundärskolan, vilket är motsvarande högstadieklassen i svenska grundskolan. Resultatet visar att webbaserade matematikläxor kan tydligt förbättra elevers attityder till att slutföra läxan. Det kan vara den största anledningen till att resultaten av flera forskningsstudier (Kelly et al., 2014; Roschelle et al., 2016; 2018; Fyfe, 2016) visar att webbaserade matematikläxor är bättre än traditionella matematikläxor. Processen som ligger bakom kan förklaras med teorin från litteratur av Jönsson (2018) om återkoppling. Webbaserade matematikläxor kan möjliggöra att ge eleverna återkoppling direkt, vilket kan öka elevers motivation att arbeta med matematik. Analysen kan också inrikta på föräldrarnas roll i matematikläxor och digitalisering.

25

Flera forskningsstudier (Petersson et al., 2018; Cooper, Robinson & Patall, 2006; Cooper & Valentine, 2001; Xu & Wu, 2013) berättar om föräldrars påverkan på elevers prestationer i

matematikläxor. I verkligheten är det omöjligt att alla elever har matematisk kunniga föräldrar, men elever som inte har matematiskt kunniga föräldrar kan få extra stöd i matematikläxor hemma med hjälp av internet. Det kan förklara varför, enligt forskning av Roschelle et al. (2016), webbaserade matematikläxor gynnar lågpresterande elever mest.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan webbaserade matematikläxor vara bättre än matematikläxor i traditionell form. Anledning till detta är att digitala verktyg kan möjliggöra snabbare återkoppling till elever så eleverna kan få bättre motivation att göra matematikuppgifter som de få i läxor. Samtidigt kan formativ återkoppling i datorn stödja elever i matematiklärande hemma, vilket kan avlasta föräldrarna, det vill säga att föräldrars matematiska kunskaper inte är lika viktiga i webbaserade matematikläxor som i traditionella matematikläxor. Det är därför de elever som är lågpresterande i matematik på grund av att de saknar stöd från föräldrar hemma gynnas mest i webbaserade matematikläxor.

26

Slutsats och diskussion

Slutsatsen

Matematikläxor kan beröra föräldrar, elever och lärare. Lärarens återkoppling och uppgifternas utformning, elevernas eget intresse i matematikämnet och föräldrars hemmastöd i matematik kan påverka elevernas förmåga att klara matematikläxor. Egenskapen att det endast finns ett korrekt svar i uppgifter i matematik kan skapa möjlighet att man med hjälp av webbaserade matematikläxor att ge direkt återkoppling till elever. Det kan öka elevers motivation i matematik och därför öka effekt i matematiklärande. Om man med hjälp av digitala verktyg kan få stöd hemma, kan föräldrarnas roll minska i barnens matematiklärande vilket gör utbildning mer likvärdig för alla elever.

Diskussion

Sökresultatet visar att föräldrarnas roll är betydande för barnens prestation i matematikläxor. Flera forskningsstudier (Sayers et al., 2020; Deringöl, 2019; Xu & Wu, 2013) har undersökt föräldrars engagemang och matematikkunnighet i barnens matematiklärande. Även relationen mellan föräldrarnas etniska ursprung och elevers prestation i matematikläxor har flera forskare skrivit om (Svensson et al. 2014). Men föräldrarnas ekonomiska bakgrund som exempelvis inkomst, arbete och så vidare, kan också vara påverkande faktorer i barnens matematiklärande.

Flera forskningsstudier som används i detta arbete visar att webbaserade läxor är mycket bättre i matematikundervisning, jämfört med traditionella matematikläxor som skrivs på papper (Kelly et al., 2014; Roschelle et al., 2016; 2018; Fyfe, 2016). Den största orsaken till detta är att eleverna har möjlighet att få direkt återkoppling i datorn. I svenska skolor finns läxhjälp för att svenska föräldrar inte brukar ge stöd gällande barnens läxor, men varför har man inte läxhjälp i matematik via webben med lärare i stället?

27

Forskning av Feng et al. (2016) och Xu & Wu (2013) visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar om prestation i matematikläxor, men skillnaderna är inte betydliga. I svenska

grundskolor visar tydligt att flickor presterar bättre än pojkar i alla skolämnen, vilket inkluderar matematik. Om man använder undersökning av forskarna (Feng et al., 2016; Xu & Wu, 2013) visar den inte så tydliga skillnader. Den forskning som baserar sina undersökningar på andra länder kanske inte kan beskriva skolmiljön i Sverige eller Norden. När man använder denna litteratur för att analysera matematikundervisningen i Sverige måste man tänka på skillnader i skolsystem, kultur och samhällsstruktur.

28

Förslag till vidare forskning

Enligt flera forskningsstudier är föräldrars engagemang och stöd mycket viktigt för elevers

matematikläxor. Därför kan det vara intressant att veta om det är generellt att föräldrar kan hjälpa sina barn med läxor.

I Sverige har man en kultur att föräldrar gärna vill att barnen ska göra läxor utan föräldrars

inblandning. Med den kulturen har man skapat ett system att lärare kan hålla läxhjälp i skolan efter undervisningstid. Det kan vara intressant att veta relationen mellan elevers prestationer i

matematikläxor, matematikbetyg och läxhjälp från lärare. Därför finns det två möjliga områden som efterkommande forskning kan undersöka vidare i framtiden:

● Hur många föräldrar för högstadie- samt gymnasieelever har tid och förmågor att engagera sig i sina barns matematikläxor?

● Vilken relation finns mellan läxhjälp och elevers prestation i matematikläxor samt slutbetyg i ämnet matematik i högstadiet och gymnasiet?

29

Referenslista

Albelbisi, N. A., & Yusop, F. D. (2018). Secondary school students’ use of and attitudes toward online mathematics homework. The Turkish Online Journal of Educational Technology, 17(1), 144-153.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P & Åkerman, R. (2019). Specialpedagogik i professionellt

lärarskap: synsätt och förhållningssätt. Gleerups Utbildning AB

Cooper, H., Robinson, J. C., & Patall, E. A. (2006). Does homework improve academic achievement? a synthesis of research, 1987–2003. Review of Educational Research, 76(1), 1-62.

https://doi.org/10.3102/00346543076001001

Cooper, H., & Valentine, J. (2006). Using research to answer practical questions about homework.

Educational Psychologist, 36(3), 143-153.

Deringöl, Y. (2019). Parents’ expectation of mathematics education and their engagement in education and homework habits of children. Acta Educationis Generalis, 9(3),16-40.

https://doi.org/10.2478/atd-2019-0012

Feng, M., Roschelle, J.,Mason, C., & Banot, R. (2016). Investigating gender differences on homework in middle school mathematics. Proceedings of the 9th International Conference on Educational Data Mining, 364-369.

Forsberg, L. (200). Homework as serious family business: power and subjectivity in negotiations about school assignments in Swedish families. British Journal of Sociology of Education, 28(2), 209-222. https://doi.org/10.1080/01425690701192695

30

Fyfe, E. R. (2016). The benefits of feedback on computer-based algebra homework. Proceedings of

the 38th annual meeting of the North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, 581-588.

Hemmi, K., & Ryve, A. (2015). Effective mathematics teaching in Finnish and Swedish teacher education discourses. Journal of Mathematics Teacher Education, 18, 501-521.

https://doi.org/10.1007/s10857-014-9293-4

Jönsson, A. (2018). Lärande bedömning (4 uppl.). Gleerups Utbildning AB

Kelly, K., Heffernan, N., Heffernan, C., Goldman, S., Pellegrino, J., & Soffer-Goldstein, D. (2014). Improving student learning in math through web-based homework. North American Chapter of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, Paper presented at the Joint Meeting of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (PME) (38th) and the North American Chapter of the Psychology of Mathematics Education (PME-NA) (36th, Vancouver, Canada, Jul 15-20, 2014), 36(3), 417-424.

Petersson, J., Marschall, G., Sayers, J., & Andrew, P. (2018). Swedish year one teachers’ perspectives on homework in children’s learning of number: An ongoing controversy. Svensk

förening för Matematik Didaktisk Forskning, 13(7), 91-101.

Rosário, P., Núñez, J. C., Vallejo, G., Cunha, J., Nunes, T., Mourão, R., E & Pinto, R. (2015). Does homework design matter? The role of homework’s purpose in student mathematics achievement. Contemporary Educational Psychology, 43, 10-24.

http://dx.doi.org/10.1016/j.cedpsych.2015.08.001

Roschelle, J., Feng, M., Murphy, R. F., & Mason, C. (2016). Online mathematics homework increases student achievement. AERA Open, 2(4), 1-12.

31

Sayers, J., Petersson, J., Marschall, G., & Andrew, P. (2020). Teachers’ perspectives on homework: manifestations of culturally situated common sense. Educational Review (Birmingham).

https://doi.org/10.1080/00131911.2020.1806786

Skolverket (2014), Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3340

Strandberg, M. (2013). Homework – is there a connection with classroom assessment? A review from Sweden. Educational Research 55(4), 325-346.

https://doi.org/10.1080/00131881.2013.844936

Svensson, P., Meaney, T., & Norén, E. (2014). Immigrant students’ perceptions of their possibilities to learn mathematics: the case of homework. For the Learning of Mathematics,

34(3),32-37.

Trautwein, U., Lüdtke, O., Kastens, C., & Köller, O. (2006). Effort on homework in grades 5-9: development, motivational antecedents, and the association with effort on classwork. Child

Development, 77(4), start 1094-1111. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2006.00921.x

Wieman, R., & Arbaugh, F. (2014). Making homework more meaningful. Mathematics Teaching

in the Middle School, 20(3), 160-165.

Xu, J., & Wu, H. (2013). Self-regulation of homework behavior: homework management at the secondary school level. The Journal of Educational Research, 106(1), 1-13.

https://doi.org/10.1080/00220671.2012.658457

Östlund, L. (2017). Informationssökning. Friberg (Red.), Dags för uppsats (upplaga s. 59–82). Studentlitteratur

32

Özcan, Z. Ç. (2016). The relationship between mathematical problemsolving skills and self-regulated learning through homework behaviours, motivation, and metacognitionl. International

Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 47(3),408-420.