■j if 'W S v e n - Ä k e L i n d g r e n ä r d o c e n t i s o c i o l o g i o c h v e r k s a m vid G ö t e b o r g s un iv er sit et . H a n h a r m e d kva li ta tiv a m e t o d e r b l a n d a n n a t utf o rs k at p r o b l e m a t i s e r i n g e n a v d r o g b r u k o c h p o l i t i s k a f ö r e s t ä l l n i n g a r o m e k o n o m i s k brotts li g h e t o c h d e s s b e k ä m p a n d e . Artike ln o m G r o u n d e d T h e o r y h a r sitt u r s p r u n g i ku r s er i kva li tativ m e t o d , g i v n a v id f o r s k a r u t b i l d n i n g e n i s o c i o l o g i v id G ö t e b o r g s un ive rsi tet .
G rounded Theory
o av slu tat projekt
av Sven-Ake Lindgren
— ett
G
r o u n d e dkvalitativa metodfältet. För många är den identisk med Th e o r y (G T ) har en stark ställning inom det kvalitativ m etod, och Barney Glasers och Anselm Strauss bokThe Discovery of Grounded Theory (19 67) är sannolikt den mest
åberopade och den mest citerade av alla metodböcker (Bryman 2002:375). D et finns också all anledning att läsa denna sociolo giska klassiker, om inte annat för att upptäcka att G T inte är det samma som kvalitativ metod i allmänhet, utan fastmer en speciell m etod inriktad på att fram bringa empiriskt grundad teori.
Enligt min mening hör boken till de stora sociologiska texterna. D en är visionär snarare än praktisk, metodologisk snarare än m e todteknisk, polemisk och retoriskt rik, en stridsskrift som anger mål och färdriktningar samt avhandlar grundfrågor snarare än ger detaljsvar. D en hör hem m a i samma tradition som C. W right M ills’ Den sociologiska visionen (1957/1985) och Robert M ertons
On Sociological Theories of the Middle Range (1968). I likhet med
dem kritiserar och problematiserar Glaser och Strauss vad de anser vara fel och brister i sin samtids sociologi. Huvudangreppet riktas m ot dominansen för logic of verification, det vill säga den riktning som enligt logisk-deduktiv tradition sätter den testinriktade
52
G r o u n d e d Theo ry — Ett oavs lutat projekt
teoriprövningen före induktiv teoriutveckling på empirisk grund.
Själva säger Glaser och Strauss, i en tidstypisk m ening, att de önskar befria proletariatet av testare och ta m akten från de ”teoretiska ka pitalisterna” (1967:10) genom att utveckla en strategi som tillåter alla att bli teoretiker. Vad de har i åtanke är en teori som både kan förklara och förutsäga. M en förklaringar och förutsägel ser har olika räckvidd, beroende på om det rör sig om substantiell teori för översättning från ett fåtal fall till en begränsad del av den sociala världen, eller generell teori där ett större antal fall utgör underlag för abstraherande slutled ningar m ed allomfattande social giltighet. D en principiella metodologiska skiljelinjen går alltså mellan verifikation och utveckling av teori, inte m ellan kvantitativa och kvalitativa m etoder. Visserligen innebär denna distinktion i Glasers
och Strauss fall en indirekt plädering för kvali tativa data. M en inte av principiella skäl, utan av pragmatiska; beroende på vad som är mest ändamålsenligt, givet olika ambitioner, problem och frågeställningar.
Glaser och Strauss gick skilda vägar under 1980-talet. D e utvecklade olika varianter av G T, m ed ann o rlu n d a b eto n in g ar och olika rekom m endationer ifråga om den praktiska tillämpningen. Sedan detta årtionde har också en om fattande och vittförgrenad kritik riktats m ot ursprungsversionen och upphovsmännens vidareutvecklingar. D et gäller kritik av m etateo- retiska antaganden såväl som ifrågasättanden och invändningar m ot inslag i den analytiska proces sen och aspekter av mer m etodteknisk karaktär. I det följande ska jag beskriva och diskutera en
del av den kritik som riktats m ot G T i dess ur sprungsform och de singelarbeten som Glaser och Strauss (med Corbin som medförfattare) senare presenterat. Jag koncentrerar mig på den typ av kritik som har ambitionen att förnya och utveckla GT, för att därigenom göra den mer användbar i vetenskapssam m anhang som är radikalt annorlunda än 1960-talets. Kritikernas strävan är att omforma och anpassa G T till ak tuella strömningar och positioner, oavsett om det handlar om kritisk realism, konstruktivism eller skeptisk postmodernism. I genomgången och efterföljande diskussion ska jag särskilt ta fasta på hur m an förhåller sig till GTs grunduppgift, att utveckla empiriskt grundad teori. Syftet är att visa att G T har förnyats på sätt som gör den mer lämplig och användbar som en metodologi m ed kapacitet att hantera den sociala världens komplexitet och föränderlighet.
Om m etodstrategin och förfat
tarn a__________________________
Publiceringen av The Discovery of Grounded Theory innebar genom brottet för ett systematiskt och strikt tillvägagångssätt inom kvalitativ m eto dologi. Rigoröst, men inte regelstyrt, och med förvånansvärt få mer handfasta anvisningar. D en rekommenderade analysen är komparativ och gäller sociala enheter oavsett skalnivå, det vill säga från individ till världssystem. Denna konstantjämförande metod utmärks av följande:
- Teoristyrt urval: dataurvalet styrs av den framväxande teorin, vilket ställer stora krav på forskarens teoretiska sensitivitet; - Cirkulärt och integrerat arbetssätt:
insamling, kodning och analys görs i en sekvens, varpå följer en ny sekvens av insamling, kodning och analys, som styrs av det framväxande teoretiska mönstret; - Analysen tar fasta på bestämning av egen
skaper (egenskapsbegrepp) och kategorier (kategoribegrepp);
- Det praktiska tillvägagångssättet innefattar kodning; att genom jämförelser pröva olika data i relation till framväxande egenskaps- och kategoribegrepp och att under denna process skriva ned idéer och associationer (memos);
- Teoretisk mättnad: ett stadium då inga nya data tillför eller utvecklar egenskaper hos en viss kategori.
A nselm Strauss utbildades vid C hicago-uni- v ersitetet u n d er 1940-talet och influerades
av bland annat Robert Park, E rnest Burgess, H erbert Blumer och Everett H ughes (Corbin 1991; G erhardt 2000). D et intellektuella arvet kan härledas ur forskartraditioner som pragm a tism, naturalism och interaktionism, i vilka det går att känna igen GTs rekom m endationer om fältstudier och inriktningen på symbolisk inter- aktion, sociala processer och det sociala livets föränderlighet och komplexitet. Strauss flyttade till University o f California i San Fransisco, och under 1960-talet inleddes samarbetet med Barney Glaser i ett forskningsprojekt om döende på sjukhus, vid University o f California M edical C enter i San Fransisco (Glaser 1992).
G laser representerar en helt annan del av den am erikanska sociologitraditionen. H a n utbildades vid Columbia University och Bureau
of Applied Social Research i N ew York och bland
hans lärare finner vi bland andra Paul Lazarsfeld, Robert M erton och H ans Zetterberg. Glaser
tillbringade också ett år vid Sorbonne i Paris, där han fram för allt studerade textbearbetning. Spåren efter dessa influenser märks bland an nat i GTs betoning av egenskapsbestämningar, kategoriindelning och närläsningen av textseg ment. Samarbetet i San Fransisco resulterade i böckerna Awareness o f Dying (1965) och Time
fo r D ying (1968). The Discovery o f Grounded Theory (1967) skrevs som en slags metodologisk
efterskrift till den förstnämnda, av i huvudsak Glaser, om vi ska tro honom på hans egna ord (Glaser 1998:22).
Författarkollegerna gick snart skilda vägar. A r 1978 utkom Theoretical Sensitivity, i vilken
Glaser preciserar och utvecklar metodstrategin med särskild betoning av teoriskapandets förut sättningar och praktik. Strauss publicerade sin tolkning i boken Qualitative Analysis fo r Social
Scientists (1987), som i väsentliga delar byg
ger på Glasers elaboreringar. Ä r 1990 utkom
Basics of Qualitative Research: Grounded Theory Procedures and Technics (med Juliet Corbin som
medförfattare) — en bok vars utgivning Glaser försökte stoppa. Glaser har därefter publicerat tre böcker (1992,1998,2001), där han angriper Strauss för att ha förvanskat G T till the method of
fu ll conceptual description, som sammanfaller med
huvudinslagen i konventionell kvalitativ metod. N ågot helt annat än GT, enligt Glaser.
H ans huvudkritik går ut på att Strauss (och Corbin) föreskriver användande av förutbestämda begrepp och analysmodeller samt att de trätt en regelstyrd tvångströja av metodregler över forskningsprocessen, på bekostnad av induktiv öppenhet och teoretisk sensitivitet. Strauss (som avled 1996) har inte gått i direkt polem ik m ot
54
G r o u n d e d The ory — Ett oavs lutat projekt
Glaser. M en han har i den andra, reviderade utgåvan ( 1998) av Basics o f Qualitative Research (författad tillsammans m ed Juliet Corbin) och i andra bidrag (1994 samförfattad med Corbin; 1995) fortsatt att förtydliga och utveckla sin variant av GT. Möjligen ska Strauss och Corbins avslutning på översikts artikeln från 1994 läsas som ett svar till Glaser. H är distanserar de sig från uppfattningen om att upphovspersoner har beständig rätt till en uppfinning och dess nam n och pläderar motsatsvis för ett synsätt enligt vilket ”barnet” lever sitt eget liv, byggt på ursprung och
utveckling genom livets tillfälligheter.
Teorin fSrenar__________________
Brytningen mellan Glaser och Strauss och GTs utveckling i olikartade riktningar har kom m en terats och diskuterats sedan 1990-talets början (t.ex. Starrin 1996, D ey 1999, C harm az 2001, H artm an 2001, H eath och Cowley 2003). D en huvudsakliga orsak som framhållits är att un derliggande vetenskapsteoretiska olikheter och m otsättningar hos upphovsmännen har slagit igenom i skilda betoningar och utvecklingslin jer. C harm az (2001) m enar exempelvis att GTs objektivistiska drag härrör från Glaser och hans bakgrund vid Columbia University, och att han representerar empirism, rigorös kodningsmetodik och ett tekniskt språk. D etta medan Strauss, med rötter i den symboliska interaktionismen, skulle stå för förutsättningslös betoning av process, m ening, handling och användbarhet.Jag menar att denna traditionella tillskrivning av attribut till företrädare för den amerikanska sociologins två kända utvecklingscentra bygger
på ett förenklat synsätt. U ta G erhardt (2000) har i sin studie av Chicago-skolans vetenskaps teoretiska rö tter påtalat spänningen m ellan positivistiska influenser från Spencer (Robert Park och E rn est Burgess) och interaktionis- tiska influenser från Simmel (Albion Small). D en metodologiska naturalism som hon m enar präglar Ursprungsvarianten av GT, såväl som an dra arbeten av Strauss skulle, enligt henne, vara ett uttryck för arvet från Park (och därigenom Spencer). Föreställningen om att sociologen, beväpnad med ”rä tt” forskningsmetod kan och ska fånga det sociala livets natur och essens ”där ute” tycks ha varit en del av Chicago-skolans tradition.1 D ärtill ska påminnas om att det är Glaser som i sina singelarbeten betonar det öppna och induktivt förutsättningslösa, det strikta men regellösa, den teoretiska sensitiviteten, medan Strauss tillsammans med C orbin satsat på en mer teori- och modellimporterande, specificerad och ”tum regelsinriktad” variant.
I debatten om tänkbara orsaker till brytningen och i jäm förande beskrivningar och problema- tiseringar av upphovsm ännens varianter har, enligt m in mening, alltför stor vikt lagts vid det särskiljande, exempelvis frågan om renodlad induktivism, utrym m et för deduktiv slutledning och verifiering, graden av teknisk precisering, kodningsprocessen samt användningen av da taoberoende begrepp och allmänna teoretiska perspektiv. Vad som därmed missats är att både G laser och Strauss oavbrutet poängterat att syftet m ed G T är att utveckla ny teori, med den möjliga skillnaden att Strauss framstår som mer öppen för inkludering och användning av befintlig teori. D et särskiljande och specifika
m ed Ursprungsvarianten — en m etod för att m ed kvalitativ analys fram bringa substantiell och generell teori — är såvitt jag kan bedöma intakt (se t.ex. Glaser 1978 kap. 9; 1992 kap. 3; 2001 kap. 2, Strauss 1987 kap. 1; 1995, Strauss & Corbin 1994:273; 1998:22).
Kritik och förnyelse: Logiska
inkonsekvenser________________
Först u t bland kritikerna är la n D ey (1999), som i sin granskning fram för allt tagit fasta på logiska inkonsekvenser i Glasers och Strauss ursprungstext. I en mycket omsorgsfull genom gång av ursprungsverket och senare alster av respektive författare ger sig D ey bland annat i kast med ”kategorier”, som spelar en nyckelroll för generering av grundad teori. I ursprungstexten definieras kategorier som ”begreppsliga element i en teo ri”, vilket säger lite, m en im plicerar mycket, som D ey uttrycker det (1999:48). I ett första klarläggande steg separerar han ”kategorier” från ”egenskaper” och ”dim ensioner”, två andra centrala analytiska verktyg. M edan kategorier är begrepp som åstadkommer skillnader, och därför kräver jämförelser, är egenskaper begrepp som refererar till en beskaffenhet eller ett attribut hos något, och slutligen refererar dimension till en m ätbar utsträckning av något slag (tid och rum, eller längd och bredd etc.). E n skillnad som han också uttrycker så här: ”T in g kan ha egenskaper och dimensioner, men de kan inte ha kategorier” (1999:54). Kategorier kan skapas, men i motsats till egenskaper och dimensioner kan de inte upptäckas. D ey menar att framför allt kategorier och egenskaper blandas sammangenom att det inte klargörs att de har att göra med olika analytiska processer i skapandet av grundad teori. H a n b eto n ar att (1) katego rier bör bestämmas genom kom paration och klassifikation; (2) egenskaper bör bestämmas genom analys av interaktion; (3) dimensioner bör bestämmas i relation till en skala (som inte behöver vara numerisk). Glaser och Strauss låter dock kategorier uppträda sam tidigt som analyt iska verktyg i både en klassificerande och en interaktiv analys. Istället borde kategorier avse klassificerande m om ent och egenskaper vara resultatenhet vid analys av interaktion. D enna sam m anblandning har betydelse för m öjlig heterna att utveckla en kausal analys, eftersom det är svårt, om inte omöjligt, enligt Dey, att basera en sådan på klassificering.
D ey tar i en senare text (2004) bland annat upp frågor om kausalitet, slutledningslogik och kriterier för värdering av teori, och sätter också här fingret på m otstridiga inslag. E tt sådant gäller förhållandet mellan kausalitet baserad på uttolkade regelbundenheter m ed avseende på skillnader och likheter som kan utläsas ur ett datamaterial och den urvalslogik som G T omfattar. D ey m enar att kausalitet i term er av sam bandsm önster förutsätter att observerad variation kan kontrolleras, och för detta krävs ett representativt urval istället för ett teoristyrt urval. E tt alternativ är att istället för sambands m önster framhålla kausalitet som en verkande kraft. D en kausala analysens ändamål blir i ett sådant fall att identifiera och förklara verkande krafter (mekanismer).2
D ey konstaterar vidare att G T allmänt upp fattas som ett induktivt tillvägagångssätt, trots
56
G r o u n d e d Theory — Ett oavs lutat projekt
att Glaser och Strauss i sin ursprungstext inte bara kritiserade den deduktiva teoriprövningens hegemoni utan även avvisade vissa sidor av en in duktiv utvecklingsprocess. Deras syfte var inte att generalisera från enstaka fall till större mängder, utan att utarbeta en strategi som möjliggör ska pande av teori, vilket inte m inst strategin med teoretiskt urval implicerar. E n sådan urvalslogik syftar till att få fram kontrasterande miljöer och bakgrunder som kan användas för utveckling av fruktbara teoretiska jämförelser.
M en om nu G T trots detta resulterar i teo retiska generaliseringar av fram för allt sociala processer, hur går det då till? Vad är det för slutledningslogik som används? Dey m enar att det är mer lämpligt att förstå det som en form av abduktion. D enna skiljer sig från deduktion och induktion genom att man relaterar en observation till en teori (eller en teori till en observation) och ser resultatet som en tolkning. T ill skillnad från vid induktion används vid abduktion teori till sammans m ed observation i syfte att presentera en tolkning av något specifikt, snarare än att göra generaliserande slutledningar. I motsats till vad som gäller vid deduktion följer resultatet inte logiskt av premissen. E n abduktiv slutledning är en plausibel tolkning snarare än en logisk slutsats, framhäver Dey. 3
H u r ska då empiriskt grundad teori värderas och legitimeras? H är framhåller D ey GTs prak tiska potential och menar att den inte enbart ska bedömas med avseende på hur sann (valid) den är, utan också beträffande relevans och användbarhet. M ed en sådan betoning nedtonas allmängiltiga anspråk, eftersom sistnämnda kriterier alltid kan förknippas med frågor som: relevant och använd
bar när och för vem? D ärigenom impliceras en djupare förbindelse mellan samhällsvetenskap och politiska värderingar och intressen.
M ultistrategisk an sats och ad ap -
tiv teori_______________________
D erek Layder har i två böcker (1993, 1998) problematiserat framför allt Glasers och Strauss ursprungsvariant. H ans kritik går prim ärt ut på att G T är alltför inriktad på det påtagliga och observerbara i de interaktionssituationer som undersöks, vilket leder till att relevanta struk turfaktorer negligeras. D etta får stor betydelse eftersom det beskär möjligheterna att inkludera de ömsesidiga relationerna mellan sociala in stitutioner och individuell aktivitet. Frånvaron av strukturanalys innebär också en frånvaro av maktanalys. Ifråga om makt får man nöja sig med m akt manifesterad på en situationell aktivitets nivå, eftersom G T saknar verktyg för analys av maktens strukturella former och betingelser. På basis av denna kritik har Layder formulerat ett antal rekom m endationer om aspekter som bör integreras i en reviderad GT: makro-strukturella influenser på social interaktion och individuellt beteende; maktfaktorer som opererar ”bakom scenen”; im port av etablerade teorier som beskri ver och klarlägger strukturella grunddrag som inte är omedelbart tillgängliga för observation (t.ex. teorier om makt, klass och kön), samt den historiska dimensionens relevans även för fält- baserad forskning.Layder, m ed sin förankring i den kritiska realismen, ligger här betydligt närmare Strauss och C orbin än Glaser och ursprungsversionen
av GT. H ans eget bidrag sammanfattas i ett resursschema för en nivåintegrerad forsknings ansats (1993:72), integrering av subjektnivå, situationell handlingsnivå, organisationsnivå, makronivå samt beaktande av inverkan av olika temporaliteter på olika nivåer. D et har påtagliga likheter med den villkors- och konsekvensmatris som Strauss och C orbin laborerar med fram för allt i andra utgåvan av Basics of Qualitative
Research (1998:181 ff), som ett analytiskt verktyg
för reflektion över de ömsesidiga relationerna mellan makro- och mikroförhållanden. Layder å sin sida rekommenderar ett multistrategiskt och nivåintegrerande angreppssätt; att designa och genomföra forskningen så att den medger så många analytiska ”genom skärningar” som m öjligt. G enom förandet bör präglas av vad Layder kallar disciplinerad flexibilitet, vilket innebär att forskaren kombinerar materialtyper, metoder, analysnivåer, tidpunkter för datainsam ling, analytiska infallsvinklar samt kvalitativa och kvantitativa metoder.4
Layders eget teo rib id rag benäm ns adap
tiv teori (1998); adaptiv i betydelsen att teori
(perspektiv, begrepp, kategorier) anpassas och m odifieras i m ö tet m ed em piriskt m aterial, vilket i sin tur inramas och ”filtreras” av teori. D en adaptiva teorins kännetecken är följande (Layder 1998:1320:
- den lånar element från andra teorier men utgör samtidigt ett eget alternativ; - den är av typen mellannivåteori i fråga
om fokus men har en öppen relation till storskaliga och mer inkluderande teorier; - genom att den både formar och formas av
empiriska data inkluderar den både induktiva och deduktiva procedurer;
- den baseras på en kunskapsteoretisk position som varken är positivistisk eller hermeneutisk;
- den omfattar i termer av ontologiska antaganden både objektivism och subjek tivism;
- den utgår från premissen att den sociala världen är komplex, mångfacetterad och tätt ”sammanpackad”;
- den fokuserar de mångskiftande samman bindningarna mellan individuell handling, sociala aktiviteter och social organisation (strukturer och system).
C entralt i Layders teoriansats är begrepp som utvecklas genom kodningsprocessen. Både i denna och i hans syn på och beteckningar för olika slags begrepp, exempelvis orienterande-, kärn-, satellit-, handlings-, system- och över- bryggande begrepp, så föreligger uppenbara likheter m ed G T - Ursprungsvarianten såväl som Glasers och Strauss senare arbeten. D e stora skillnaderna gäller Layders accentuering av struktur- och systemförhållanden, och hans rekommendation att använda befintlig teori med relevans för det aktuella forskningsområdet och därmed en större beredvillighet att inkludera deduktiva m om ent i teoriutvecklingen.
Konstruktivistisk GT____________
Kathy Charm az (2000) har påtalat skillnaden mellan en objektivistisk och en konstruktivist isk variant av GT. D e n förstn äm n d a utgår från föreställningar om att data representerar givna fakta om en social verklighet: m ening är inneboende i data och forskaren upptäcker den. Forskningsprocessen kännetecknas av positi- vistiska ideal om opåverkad och opåverkande58
G r o u n d e d Theory — Ett oav slutat projekt
distans, ett sakkunnigt återgivande av de befors kade och deras förståelse och verklighet samt anspråk på att kunna generera sanna teorier som kan förklara och förutsäga. I motsats till detta fram håller C harm az den konstruktivis- tiska variantens betoning av att både data och analys är en sam produktion av en delad erfa renhet mellan GT-forskaren och medverkande uppgiftslämnare. Dataanalysen är inte bara en aktivitet bunden av tid, rum, kultur och kontext, utan också en spegling av GT-forskarens eget tänkande. Tolkningar är därför bara något som delvis kan återföras på element som är imma- nenta i insamlad data.5
D et är inte särskilt svårt att hålla med Charmaz om att Glasers och Strauss ursprungsvariant, såväl som senare vidareutvecklingar, har en påfallande positivistisk karaktär, m ed en begreppsapparat som talar om att upptäcka, validera, förklara och förutsäga. H o n menar att m edan Glasers position är identisk m ed traditionell positivism, kan Strauss (och C orbin) kategoriseras som postpositivister.6 H o n fram håller således en utveckling hos de senare som en strävan efter en mer öppen och reflexiv hållning.
C harm az konstruktivistiska G T presenteras som en ansats mellan positivism och postm oder nism, en ansats som hyllar förstahandskunskap om empiriska verkligheter, inriktad på människor i deras naturliga miljöer och sam m anhang och med fokus på mening och tolkande förståelse. Forskaren bör vara flexibel och inte använda fastlåsta och föreskrivna procedurer eller tek niker. G enom denna inriktning på jordnära em piriska undersökningar och en stark be toning av uttolkning bibehålls den realistiska
dimensionen, i betydelsen att den riktar sig m ot mänskliga verkligheter och i bemärkelsen att den förutsätter att verkliga världar existerar. M en sam tidigt framhäver C harm az en betydelsefull distinktion mellan det verkliga och det sanna. Konstruktivistisk G T är inte ute efter sanning i term er av singularitet, universalism och per manens. Kausalitet är i den konstruktivistiska varianten suggestiv, ofullständig och vag, och förklaringsam bitionerna är, i linje m ed ovan stående, inriktade på hur subjekten tolkar och meningsbestämmer sig själva och sina sociala sammanhang; hur tolkande, interagerande och h and lan d e subjekt skapar sina verkligheter. Sådana redogörelser formuleras inte i form av teori utan som en berättelse, som en historia berättad av GT-forskaren och m ed starka krav på a u ten citet g e n te m o t u ppgiftsläm narnas erfarenheter.
I ett senare arbete sam m anför C harm az (2005) sin konstruktivistiska variant av G T med en plädering för kritiska studier av sociala rättvisefrågor. Utgångspunkten är att konstruk tiv social kritik och social förändring kan och bör utvecklas genom kvalitativ forskning. H o n m enar att G T i detta sammanhang har en stor outvecklad potential genom att erbjuda analytiska verktyg som kan utveckla sociala rättvisestudier till något mer än rena beskrivningar. De aspekter som här är aktuella rör fenomen som resurser, hierarkier, policies och praktiker, och analysen tar prim ärt sikte på processer och aktiviteter på interaktions- och organisationsnivå.
Fokus på sociala rättvisefrågor innebär större utrym m e för och en ökad betoning av social struktur, sam tidigt som en GT-analys koncen
treras på de processer varigenom strukturen realiseras. C harm az pläderar för en återvinning av Chicago-skolans traditioner (medveten om att denna skolbildning inte utgör en homogen tradition av kvalitativa metodinslag). De inslag hon m enar bör vara vägledande för det 2 i:a århundradets G T kan sam m anfattas så här:
närhet till den aktuella miljön och de händelser
som utspelar sig där, inklusive närhet till under- sökningsdeltagarna; koncentration på mening och
process', närstudier av handlingar, framhållande
av den sociala kontext varinom handlingar u t förs samt uppm ärksam het på språket, inklusive det egna.
GT och den postm oderna
vändningen____________________
Adele Clarke (2003,2005) argumenterar för en ”regrounded grounded theory”. H on tar avstamp i den så kallade postm oderna vändningen och dess konsekvenser för möjligheterna att bedriva vetenskapliga studier. Forskning är inte omöjligt efter den postm oderna vändningen, men helt annorlunda, menar hon. D et som är annorlunda är vändningen m ot och intresset för lokaliteter, partikulariteter, instabiliteter, heterogeniteter, det situationella och fragm entariska etc. och inte minst: krisen för traditionell avbildning och återgivning och därmed också en kris för forskningens och forskarens auktoritet och legiti mitet. De metodologiska konsekvenserna av den postm oderna vändningen innebär att kvalitativ forskning istället måste inriktas på tillvarons mångfald, komplexitet och instabilitet, hävdar hon. Uppgiften är att med täta analyser tolkaoch redogöra för den aktuella situationens fulla komplexitet, i motsats till traditionella strategier som syftar till att förenkla och generalisera.7 D et som skulle göra G T till en lämplig kandidat för denna uppgift är det symbolisk-interaktionistiska arvet. M en G T behöver renoveras i betydelsen frigöras från motsträviga inslag. Exempel på sådana är brist på reflexivitet, överförenklingar i form av betoning på likheter och singulära sociala processer, tendensen att uppfatta variation som avvikande fall samt sökandet efter teoretisk renhet (Clarke 2005:11-12). Clarkes bidrag till förnyelsen av G T består av situationell analys, baserad på en kartografisk ansats. Som analytiska verktyg presenteras tre typer av kartor:
- över situationer med inriktning på mänskliga, materiella, diskursiva, historiska, politiska element, konstruerade i syfte att få grepp om kombinationer av och relationer mel lan inslag i situationens svåröverskådliga komplexitet;
- över sociala världar/arenor som visar kol lektiva aktörer, betydelsefulla materiella element och de arenor inom vilka aktörerna är engagerade i fortgående diskurser och förhandlingar. Denna karttyp möjliggör situationstolkningar på mesonivå, med betoning av organisationella, institutionella och diskursiva dimensioner;
- över positioner som tydliggör de positioner som intas, men också frånvaro av positio ner (tomma positioner), med avseende på variationsformer och differenser, fokus och kontroverser i den aktuella situationen. Clarkes situations analys skiljer sig på väsent liga punkter från traditionell GT: den komplexa situationen i sig — det sociala — utgör den prim ära analysenheten (vilket möjliggör tolk ningar och förklaringar på mesonivå), stor vikt
60
G r o u n d e d Theory — Ett oavs lutat projekt
läggs vid materiella kom ponenter och deras funktion som m eningsbärande elem ent och inte minst; den starka betoningen av diskurser. Tydligt inspirerad av M ichel Foucaults arbeten inkluderar hon analys av tre olika slags diskurser: narrativa, visuella och historiska diskurser. På ett sätt är dock diskursinslag ingen nyhet inom GT. Glaser och Strauss ägnade i sin ursprungstext ett kapitel åt nya datakällor som exempelvis dokum ent, vilka kan ses som medier för nar rativa och historiska diskurser. M en Clarkes diskursbetoning demonstrerar på ett radikalt an norlunda sätt vad dagens teorier har att säga om diskursers konstituerande och transformerande inverkan på sociala sammanhang. N ågot som i sin tur får avgörande betydelser för empiriskt grundade analyser av sociala positioner, sociala relationer och handlingssekvenser.
M ålet för Clarkes kartografiska sam m an fattningar av den aktuella situationens fulla komplexitet är täta analyser som innefattar sen-
sitiverande begrepp för att därm ed presentera
utm anande m en prelim inärt grundat teoreti- serande.8 M ed term en teoretiserande vill hon understryka att teori handlar om en fortgående process, jäm fört med G T i Ursprungsvarianten, där målsättningen är att producera ”färdig” sub stantiell och generell teori.
Samsyn och skiljaktigheter______
M an kan förstås undra över varför dessa kri tiker lägger möda på att omvandla G T till en metodologi som ligger i linje med andra m eta- teoretiska antaganden än de som Glaser och Strauss ger uttryck för. Jag tolkar det som attde förra trots sin många gånger långtgående kritik förenas av insikten att G T rym m er inslag som gör den till en fungerande metodstrategi för att ”göra” forskning. D en fungerar, och den representerar en fram kom lig väg för dem som m ed olika materialtyper vill utforska och bidra till kunskapsutvecklingen om skilda empiriska förhållanden.
Exemplen ovan visar att kritiker som före träder olika vetenskapsteoretiska traditioner även uppvisar hög grad av samsyn vad gäller uppfattningar om den sociala världens m ång sidighet, komplexitet och föränderlighet och i pläderingen för mer sammansatta och reflexiva forskningsmetoder. I detta avseende argumente rar samtliga utifrån postpositivistiska premisser. D et finns också, mest explicit hos Layder och Clarke, en likartad betoning av strukturelement och därmed också en förskjutning och vidgning av analysens fokus till att införliva mer av den aktuella situationens fulla komplexitet. D enna tendens kan även ses som en modifiering i avsikt att åstadkomma beskrivningar, redogörelser och förklaringar med bäring på faktorer verksamma på mesonivå
Samtidigt är det tydligt att de fyra kritikerna representerar olika synsätt i fråga om teoriut veckling. D ey och Layder är uttalat positiva till detta syfte. D en förstnämndes kritik är djup gående i sin koncentration på olika brister och problem, som han m enar finns inbyggda i G T - projektet. M en genom att föreslå alternativa sätt att analysera kausalitet, alternativa sätt att förstå den slutledningslogik som används i G T sam t alternativa sätt att verifiera, legitim era och värdera G T anvisar han utvägar för en del
av teoriutvecklingens grundfrågor. Layder har utvecklat en egen teoriansats som innefattar idéer, begreppsbildning och metodtekniker nära besläktade med GT, men som samtidigt försöker överskrida begränsningar som tillskrivs denna m etodologi. C harm az och C larke använder m er sällan term en teori i beskrivningarna av sina alternativ. D e talar hellre om tolkningar, redogörelser, analyser, teoretisering, berättel ser etc., även om C harm az i sin plädering för sociala rättvisestudier ser teorikonstruktion som ett givet mål.9
Deras kritik av objektivistiska och positivistis- ka drag och deras lansering av en konstruktivistisk respektive p o stm o d ern typ av G T inn eb är sam tidigt ett m er ambivalent förhållande till möjligheterna och nyttan med att använda G T för att utveckla teori. D e lutar mer åt att med empirinära beskrivningar och tolkningar berätta om och redogöra för livsvärldens mångfald och komplexitet. E n sådan inställning kan ses som uttryck för den tendens som Strauss noterar i en text från 1995. H an m enar att teori i hög grad har tonats ned och bland annat ersatts av en narrativ vändning inom det kvalitativa m etodfältet.10
Frågan är vad ett sådant nedtonat teoriintresse betyder för fram tidens G T och för den kvali tativt orienterade sociologins möjligheter. Jag ska i det följande diskutera en del aspekter av denna problematik. Innan jag vidgar frågeställ ning och synfält vill jag dock på en del punkter gärna instäm m a i det som C harm az och Clarke framhåller. D et är lätt att dela åsikten om den sociala världens komplexa, föränderliga och sam mansatta kvalitet, och lika lätt att hålla med om
de välkända svårigheterna att förstå, förklara och förutsäga mänsklig handling och sociala proces ser. 11 Kritiken m ot oreflekterad positivism och naiv em pirism är också invändningsfri, även om främ st Charm az verkar omedveten om att den egna tendensen till etnologisk naturalism i am bitionen att återge autentiska berättelser kan uppfattas som ett uttryck för ju st naiv empirism.
D et är heller inte svårt att sälla sig till kraven på utvecklade och flexibla forskningsmetoder som kan m öta de beskrivna svårigheterna. D et blir däremot mer problematiskt med en medicin som i huvudsak består av den narrativa vändningens alternativ. Risken med detta alternativ är att det egentligen utgör en reträtt inför svårigheter, att det implicerar en sänkt ambitionsnivå och därmed en sociologi av mindre format. Givet de problem och svårigheter som C harm az och Clarke aktualiserat vill jag argum entera för att sociologin behöver mer, inte m indre teori. Glaser och Strauss ursprungliga idé var, som inledningsvis nämnts, att utveckla en strategi som tillåter alla att bli teoretiker. Problem et är möjligen att innebörden av beteckningen teori inte längre är lika given.
Ambivalens och p ara d o x ________
M erton (1968) konstaterar i sin essä om socio logiska teorier på mellannivå att term en teori är så allomfattande och vag att den närm ast är m eningslös. D en innefattar allt ifrån all dagliga utsagor om hur påtagliga saker och ting hänger ihop till logiskt stränga påståendesatser med allomfattande förklaringsanspråk. D enna62
G r o u n d e d The ory — Ett oavs lutat projekt
meningslöshet har snarare tilltagit än minskat, åskådliggjord av spänningen mellan ett ideal (dystopi enligt somliga) som kräver att en teori ska vara explicit, universell, abstrakt, särskilj ande, systematisk, uttöm m ande och prediktiv (Flyvbjerg 2001:38) och dess motsats i form av utsagor som snarare strävar efter att vara implicita, partikulära, konkreta, innefattande, oordnade, fragmentariska och retrospektiva.
D e tta am bivalenta tillstån d är m ärkbart hos åtskilliga sociologer och många av dagens studenter och doktorander, vilka har ett paradox alt förhållande till teori. A ena sidan accepteras och månas om grandiosa teorier om exempelvis den sociala verklighetens konstruerade karaktär, risksamhällets nya stratifieringsordning, vår tids ontologiska osäkerhet, en allm änt verkande könsmaktsordning, det post- eller senmoderna sam hällets ”fly tan d e” karaktär, id en titeten s diskursiva uppbyggnad, nätverkslogikens trans formerande verkningar, för att ta några aktuella exempel. A andra sidan råder osäkerhet och tvekan när det gäller teorier på mellannivå och empiriskt grundade teorier, trots (eller kanske på grund av) att dessa lättare låter sig empiriskt prövas. M ånga använder en vokabulär som helt uteläm nar term en teori till förmån för termer som beskrivning, redogörelse, berättelse, narra tiv, bild etc.
Paradoxala förhållningssätt till teori råder också inom några av samtidens -ism er. Social- konstruktivismen i radikal klädnad underkänner utomspråkliga referenser och relativiserar alla grundvalar samtidigt som den gett upphov till exempelvis generell konstruktions- och köns- maktsteori. Postm odernism en med sin kritik
av generella teorier och linjära orsaksmodeller står trots detta på god fot med en annan typ av grandios teori, kaosteorin, som betonar tillfälliga, obestämda och oväntade verkningar till följd av små störningars oförutsebara konsekvenser. Kaos och ordning har bytt plats men icke desto mindre artikuleras långtgående påståenden om den fysiska och den sociala världens natur.
U tan alltför hårda låsningar inom spännings fält som dessa bör det dock vara möjligt att hålla sig med en tämligen öppen definition, ex empelvis Charles Ragins (1994:192) som säger att en social teori är försök att så klart som möjligt specificera en rad idéer (föreställningar, begrepp) som kan hänföras till ett särskilt fenomen eller en uppsättning fenomen. E nligt Ragin form u leras teorier av denna innebörd m ot bakgrund av den fortgående debatten och kontroverser bland samhällsvetare av olika slag. G T lägger dock, som vi tidigare sett, en helt annan vikt vid relationen till data. D et är snarare denna relation än förhållandet till ett befintligt utbud av teorier som särskiljer GT.
H u r definieras då teori mer explicit av GTs skapare? Strauss och Corbin (1998:3) fram hål ler att det rör sig om välutvecklade begrepp som binds samman av påståenden om deras inbördes relation och som sammantaget utgör en inte grerad ram som kan användas för att förklara och förutsäga fenomen. Glaser (1998:3) ligger nära denna uppfattning när han framhåller att G T inte är undersökningsrön, utan snarare en integrerad uppsättning begreppsliga hypoteser. Dessa utgör uttalade sannolikheter om relation erna mellan begrepp. H an värjer sig bestäm t m ot uppfattningen att G T skulle utgöras av
beskrivningar grundade på iakttagelser av em pi riska förhållanden. Poängen — det som gör G T till teori — är begreppsliggörandet och därmed abstraherandet. G T refererar således inte till avbildning och projicering av givna fakta. Teori ska istället förstås som en tolkningsprodukt, som en version av världen (G oodm an 1978).
Sanningsanspråk och
kvalitetskriterier___________ ___
O rd har m akt och insikten om talhandling ars betydelse är sedan länge etablerad. O m vi tänker och talar om orden ”teori” respektive ”berättelse” så framkallas en rad olika betydel ser och meningssammanhang. Ifråga om teori kom m er vi knappast undan begreppet sanning. D en förbindelselänken är därem ot betydligt svagare i fallet berättelse. H är framträder istället tydliga anknytningar till ord som beskrivning, skildring, gestaltning, fiktion etc. Därför har det både tankemässiga och praktiska betydelser om vi använder orden teori respektive berättelse som benäm ning för de analytiska aktiviteter som vi m enar att vi ägnar oss åt när vi producerar forsk ningsresultat baserade på kvalitativa data.H u r ser förhållandet m ellan sanning och G T ut? Eller m er preciserat: vilka sannings anspråk och kvalitetskriterier förknippas med detta projekt? L åt oss börja med att konstatera att de sanningsbestämningar som traditionellt förekommer inom samhällsvetenskapen också är de som tillämpas inom G T och det kvalita tiva m etodfältet i stort. Sanning uppträder som överensstämmelse mellan utsaga och objektivt sakförhållande (positivism), som överensstäm
melse mellan påståenden (om sakförhållanden) (hermeneutik) och som sanning i betydelsen praktiskt nyttig i det att den hjälper oss att handskas med världen (pragmatism).
N är det gäller G T är villkoren för värdering av den grundade teorins sanningshalt en kombi nation av främ st positivistiska och pragmatiska bedöm ningskriterier: överensstäm m else, för ståelse, generalitet, kontroll (Glaser
8
c Strauss1967:237-250). Enligt Glasers (1978:4) senare elaborering handlar det om överensstämmelse, relevans, användbarhet och m odifierbarhet. Strauss och C orbin (1988) utgår från den tradi tionella repertoaren av bedömningsvillkor som validitet, reliabilitet och trovärdighet, vilka dock måste användas annorlunda eftersom forskning om sociala verkligheter skiljer sig från forsk ning enligt klassisk experimentdesign. Dessa kompletteras med tre andra, varav författarna särskilt tar upp forskningsprocessens kvalitet och p ro ced u rern a för em p irisk förankring. För bedöm ning av dessa för G T så väsentliga m om ent presenteras ett stort antal konkreta kvalitetskriterier. Som tidigare näm nts betonar Dey relevans och användbarhet, det vill säga pragmatiska bedömningsgrunder, i syfte att tona ned allmängiltiga anspråk till förm ån för mer lokalt och intresseorienterade kunskapsanspråk. I sin plädering för G T med inriktning mot sociala rättvisestudier föreslår C harm az (2005:5 28) att resultaten ska bedömas i term er av trovärdighet, originalitet, resonans och användbarhet.
De bedömningsgrunder och kvalitetskriterier som används inom G T speglar kombinationer som är vanligt förekommande inom det kva litativa metodfältet i stort. H är har, under de
64
G r o u n d e d Theory — Ett oavs lutat projekt
senaste decennierna, validitetsproblem atiken flitigt diskuterats (reliabilitetsproblematiken har däremot ansetts mindre angelägen). Kritiken har varit omfattande mot positivistiska beteckningar (reliabilitet, validitet, objektivitet, generaliserbar- het etc.), traditionella innebördsbestämningar och standardiserade tillämpningar. M en det har knappast lett till ett tillstånd av ”anything goes”. Tvärtom kan hävdas att frånvaron av den typ av formaliserade regler som utm ärker forskning enligt kvantitativa metoder, i kom bination med kritik av positivistiska vetenskapsideal, gjort det än mer angeläget att diskutera och utveckla rele vanta bedöm nings- och kvalitetskriterier.12
Vad har då denna om fattande diskussion lett till? Inledningsvis kan konstateras att den kvalitativa m etodtraditionen idag uppvisar ett omfattande register av bedöm nings- och värde- ringskriterier. Enhetliga normer för beteckningar och tilläm pningar saknas dock. I flera fall visar sig nya termer mest vara gammalt vin i nya läglar (exempelvis pålitlighet, vederhäftighet, autencitet, överförbarhet). Visst förekommer anpassningar och modifieringar med avseende på kvalitativa datas och metodteknikers särskiljande drag, men det är ibland svårt att förstå och uppskatta det retoriska larm som uppbådas för att legitimera förändringar som i sak är obetydliga.
A andra sidan kan en och samma benäm ning ha helt olika betydelser. D en ofta förekommande term en överensstämmelse kan i ett fall referera till kongruens mellan påstående och sakförhål lande, m edan det i ett annat fall kan betyda likhet och familj ari tet mellan olika påståenden om ett och samma sakförhållande. Subjektivitet kan i ett sam m anhang betyda allvarlig ”bias”,
m edan det i ett annat framhålls som en erkänd tillgång. Beteckningar m eningsbestäm s m ed andra ord utifrån vetenskapsteoretiska posi tioner. Kriterier som bygger på blandningar av sanningsbestämningar i termer av korrespondens, konsistens och praktisk betydelse är frekvent före kommande. U ppenbart är att pragmatiska och hermeneutiska bestäm ningar förekommer i en om fattning som inte gäller för den kvantitativa metodtraditionen.
I denna process av kritiska diskussioner om relevanta bedömnings- och kvalitetskriterier har inflytandet från G T varit påtagligt. Först och främ st därför att em piriskt grundad teo riu t veckling är en målsättning som kräver att både teorins uppbyggnad och innehåll på något sätt kan kontrolleras. För det andra därför att G T var den första mer formaliserade kvalitativa m eto dologin, kännetecknad av explicitgjorda tekniker och ett systematiskt och strikt tillvägagångssätt. För det tredje därför att det pragmatiska arvet fortlever, vilket innebär att G T är ett projekt som i hög grad förenar och utvecklar samban den mellan teori och social praktik och mellan kognition och handling.
Post-post: Trender som form at
Jag har i denna artikel argum enterat i linje medStrauss och Corbins uppfattning. G T är inte, som Glaser tycks mena, ett varumärke för en självklar och beständig m etod, utan snarare en skapelse som i hög grad levt och lever sitt eget liv, byggt på ursprung och utveckling genom livets tillfälligheter. En del av dessa tillfälligheter kan spåras till de strömningar och trender som
enligt D enzin och Lincoln (2005) form at den kvalitativa forskningens utvecklingsförlopp. D e urskiljer åtta stadier eller perioder, och G T utgör ett paradexempel på vad som frambringades under den andra perioden, som de kallar modern ismens gyllene period (1950-1970).13
Senare faser utmärks av en mixning av olika genrer (1970-1986),representationens kris (1986- 1990), postm oderna inflytelser (1990-1995), form experim ent (1995-2000), metodologiskt ifrågasättande (2000-2005). Fram tiden enligt Denzin och Lincoln skuggas av en metodologisk ”backlash”. Den sammanhänger med vad de kallar ”Bush science”, en stark neopositivistisk rörelse som ifrågasätter den kvalitativa forskningens existensberättigande, och som vill pressa tillbaka den ostyriga floran av kvalitativa metodologier till att på nytt bli en begränsad, underordnad supportavdelning till vad som ses som verkligt vetenskaplig forskning. D et är en nykonservativ agenda, enligt vilken fram tiden ska mötas med de forskningsideal som rådde när Glaser och Strauss skrev sitt vägröjande arbete för nästan fyrtio år sedan. D enna trend får D enzin och Lincoln att efterlysa kritiska diskussioner och em ancipatorisk forskning inom hum aniora och samhällsvetenskap. D et är en välkommen positionsändring, som indikerar en öppning u t från de m ystifierande kunskapsteoretiska bryderier och den intertextuella upplösnings- exegetik som deras tre antologier annars visar talrika exempel på.
Vår samtid skulle möjligtvis kunna beteck nas som en post-post-period, det vill säga ett öppet tillstånd efter revolterna, karaktäriserat av nya hotbilder, nya utm aningar, nya behov,
nya möjligheter och nya öppningar. I ett sådant sammanhang har
GT
stora möjligheter att spela en viktig roll, och jag ska avslutningsvis ta upp grundläggande egenskaper och tillkommande aspekter som görGT
till ett fram tida starkt projekt.Ett fram tida stark t projekt_______
GT
har inte undgått den hybridisering som under de senaste decennierna ruskat om olika riktningar inom den kvalitativa forskningen, genom im port och export av ingredienser med ursprunglig hemvist inom antingen hum aniora eller samhällsvetenskap.14 DagensGT
framstår som en metodologi m ed stor bredd ifråga om tillgängliga och rekommenderade metodpraktiker, till förtret för metodologiska purister men till glädje för mer pragm atiskt orienterade forskare. D en förnyelse genom positiv kritik som min översikt tar upp indikerar dessutom omvandlingar och utvecklingar m ed rötter i mer djupgående vetenskapsteoretiska strömningar.I m in tillbakablick på
GT
i ursprungsform och sedermera presenterade utvecklingar och modifieringar har jag särskilt framhållit syftet att utveckla empiriskt grundad teori. D etta element är utan tvekan metodologins kärnkategori.1^ I denna strävan förenas upphovsm ännen, trots skiljaktigheter i övrigt, och det är denna mål sättning som gett upphov till m erparten av de problematiseringar och revideringar som pre senteras i översikten. D enna originella ambition har från början kännetecknatGT,
och den utgör alltjämt dess särmärke, även om försök gjorts att ersätta eller kom plettera målet att generera66
G r o u n d e d Theory — Ett oav slutat projekt
ny teori med narrativa framställningar utan förklarande anspråk.
GT har också från början varit en metodologi med syfte att analytiskt hantera social interak- tion, sociala processer och den sociala världens komplexitet och föränderlighet, det vill säga sådana empiriska tillstånd som under senare tid blivit alltmer påtagliga och framträdande. Det är också något som kritikerna som kommer till tals här tagit fasta på.
Samsyn råder om behovet av mer samman satta och reflexiva forskningsmetoder, och de modifieringar och omdaningar som formulerats syftar alla till att göra G T bättre skickad att svara mot denna utmaning. Deras elaborerade varianter kan ses som uttryck för en delad insikt om att GT, trots inslag av förlegade synsätt och rekommendationer, utgör en fungerande strategi för att ”göra” forskning. Något som inte minst beror på att den innefattar en väl beskriven arbetsprocess med tydliggjorda moment och tekniker som fungerar i praktiken. E tt annat exempel på förnyelse genom positiv kritik är den gemensamma betoningen av strukturelement och strävan att möjliggöra bättre beskrivningar, redogörelser och förklaringar med giltighet på mesonivå.
Ifråga om sanningsbestämningar, bedöm ningsgrunder och kvalitetskriterier präglas G T av en kombination av främst positivistiska och pragmatiska influenser. Utvecklingen hos Strauss och Corbin implicerar en ökad grad av medvetenhet och reflektion kring problem som rör frågor om tolkningsprocesser, relationen mellan teori och data och kunskapsanspråkens grundval. Jag har argumenterat för att G T satt
spår i de diskussioner som under de senaste decennierna förts om validitetsproblematiken inom det kvalitativa metodfältet. Samtidigt har denna diskussion på olika sätt också påver kat förnyelsen av GT. Deys plädering för mer konkreta pragmatiska bedömningsvillkor och Charmaz och Clarkes omdaningsprojekt utgör påtagliga exempel på det.
Jag vill även peka på andra slags gräns- överskridande rörelser; inslag som syftar till att upphäva etablerade distinktioner och överbrygga traditionella skiljelinjer. G T har från början varit ett projekt med sådan potential. Åtminstone om vi håller oss till gängse uppdelningar som säger att kvantitativa metoder och förklaring hör ihop, medan kvalitativa metoder och förståelse bildar par. G T är en metodologi för utveckling av em piriskt grundad teori, vilket bland annat innebär en förening av kvalitativ analys och förklarande anspråk. Därigenom visas att väsentliga analytiska verktyg, såsom begrepp, kategori och dimension hör till den vetenskapliga allmänningen, snarare än att de bildar resurser ämnade för exproprie- ring av den ena eller andra riktningen. G T har i detta avseende kapacitet till gränsöverskridning och rymmer möjligheter till utveckling bortom inrotade och improduktiva skiljelinjer. Denna dimension förstärks genom den förnyelse som exempelvis Layder bidrar med.
Sammanfattningsvis menar jag att grund kvaliteterna och de förnyande inslag som översikten visat prov på innebär att dagens G T står väl rustad för att möta kraven på en me todologi med kapacitet att analytiskt hantera den sociala världens komplexitet och variation. Genomgripande, globala omvandlingar av både
system- och livsvärld, liksom en ökande samhäl lelig förändringsgrad och förändringstakt har bidragit till en ökad efterfrågan på induktiva (eller abduktiva) forskningsstrategier.
Efterfrågan avser i betydande utsträckning empiriskt grundade teorier om människors er farenhet och förståelse av och förhållningssätt till förändrade sociala mönster och sociala kon
figurationer. För att svara an på dessa behov och krav behövs dock ingen renlärig GT-tillämpning. Hellre än köptvång gällande ett komplett paket ser jag att nyfikna forskare drivna av utmanande problemställningar använder sig av de strategier och verktyg som tillhandahålls av denna numera välförsedda metodologi.
Abstract________________________
This article reviews and considers how the met hodology of grounded theory has developed in the light of the profound critique it has attracted during recent decades. Four types of critique are examined, representing diverse meta-theoretical positions such as critical realism, constructivism and postmodernism. Agreements and differen ces are described which indicate a consensus among researchers, irrespective of conflicting philosophical positions, that grounded theory is a workable approach for doing research. In particular, the discussion emphasizes how pro moters of these perspectives deal with the basic aim of grounded theory to develop empirically based theories. A tendency to replace theory with narrative or other limited substitutes such
as depiction is problematized. Questions of validation, evaluation, and legitimization of grounded theory, extended to include qualitative research in general, are touched upon. In con clusion it is argued that grounded theory, due to transformations and modifications inspired by positive critique, is better suited to meet to day s demand for complex and reflexive research methodologies.
Ke y w o r d s: Grounded theory, transformative
critique, meta-theoretical perspectives, criteria of justification, post-post-period.
68
G r o u n d e d Theory — Ett oav slutat projekt
★ Noter
1 S e o c k s å Platt (1 9 9 6 ) o c h B e c k e r ( 1 9 9 9 ) .
2 J ä m f ö r M il e s & H u b e r m a n ( 1 9 9 4 , k a p . 6) a n g å e n d e kva litativa m e t o d e r o c h d e n n a typ a v förk la rin gar . 3 O m a b d u k t i v s lu tl ed ni ng , s e D a n e r m a r k m.fl. ( 2 0 0 3 , k a p . 5) o c h Be rtilsson ( 2 0 0 4 ) för e n kritisk j ä m f ö r e l s e m e ll a n a b d u k t i v s lu tl ed n in g ino m p r a g m a t i s m r e s p e k t iv e kritisk rea li sm . 4 J ä m f ö r D e n z i n (1 9 7 0 : 2 9 7 - 3 1 3) o m multipel trian gu - lering.
5 G l a s e r ( 2 0 0 2 ) h ä v d a r i ett s v a r att d e n konstruktivistiska
kritiken inte ut g ö r n å g o t stort p r o b l e m för d e n "riktiga" GT. Fors kareffekter m.m . ä r b a r a e n a v m å n g a v a r i a b l e r s om GT- f o r s k n in g e n m å s t e h a n t e r a . D ä r e m o t ä r d e t , en l ig t G la s e r , ett p r o b l e m att konstruktivister s o m C h a r m a z f ö r v a n s k a r G T till att bli e n " v an li g" kvalitativ m e t o d .
6 Po stpositivis m b e t e c k n a r e n p o s iti on s o m u t g å r från att r e l a t i o n e n m e ll a n teori o c h o b s e r v a t i o n ä r p r o b l e m a t i s k o c h att o b s e r v a t i o n e r inte k an u t g ö r a e n s ä k e r g r u n d v a l för k u n s k a p s a n s p r å k . De tt a faktum o m ö j l i g g ö r d o c k inte f ö r s ö k e n at t u tv e c k la villkorlig, f e l b a r k u n s k a p . Te rm en a n v ä n d s i b l a n d m e d f ö r k l e n a n d e i n n e b ö r d , i syf te att f r a m h å l l a att p e r s o n e r , g r u p p e r , riktn ing ar et c. inte fullt ut frigjort sig från p o s iti vi s m en s o c h d e n n a i v a e m p i r i s m e n s b e g r ä n s n i n g a r . 7 J ä m f ö r G e e r t z ( 1 9 9 3 ) a n g å e n d e b e g r e p p e t th ic k d e s c r ip tio n s . 8 J ä m f ö r Blumer ( 1 9 6 9 ) o c h Eriksson ( 1 9 9 7 ) a n g å e n d e s e n s i t i v e r a n d e b e g r e p p . 9 C h a r m a z h a r a n m ä r k n i n g s v ä r t n o g i d e n n a text i n g a i n v ä n d n i n g a r mo t G T m e d p red i k ti v a a n s p r å k .
1 0 Artikeln in le ds m e d att S tra us s v ä d r a r sin b e s v ik e ls e ö v e r att D e n z i n s o c h Lincolns ( 1 9 9 4 ) p o p u l ä r a H a n d b o o k
o f Q u a lita tiv e R e s e a r c h e n b a r t r y m m e r ett fåtal in d e x r e f e
r e n s e r till teori, m e d a n r e d a k t ö r e r n a p l ä d e r a r för teori i t e r m e r a v narrativ. 1 1 H ä r h a r d o c k s a m h ä l l s v e t e n s k a p e n m e r att e r b j u d a i f r å g a o m kraftfulla a r g u m e n t , s e e x e m p e l v i s G i d d e n s ( 1 9 9 3 ) r e s o n e m a n g o m d e n d u b b l a h e r m e n e u t i k e n o c h H a c k i n g s ( 2 0 0 4 ) i d é o m å t e r k o p p l i n g (loop), vilka b å d a im p li c e r a r att b e g r e p p , k a t e g o r i e r o c h te or ie r å t e r v e r k a r p å d e s u b je k t s om u tg ö r k u n s k a p s a n s p r å k e n s ob je k t. 1 2 För e n översikt, s e Flick ( 2 0 0 2 a : 2 1 8 —2 3 7 ) . För e x e m p e l p å me r utförliga d isk us si on er, s e M il e s & H u b e r m a n ( 1 9 9 4 : 2 7 7 - 2 8 0 ) o c h Kvale ( 1 9 9 7 , k a p . 13).
1 3 Det finns f ö rs tå s s ta r k a skäl att fö r h ål la sig sk ep ti sk till p e r i o d i s e r i n g a r s o m d e n n a , e n klassificering so m Alas uu tari ( 2 0 0 4 ) b e n ä m n t d e n p r o g r e s s iv a b e r ä tte ls e n , m e d risk för e n historik e nl igt evolutionistisk u tve ckl in gsl og ik. I ett s å d a n t pr o je k t f r am st år d e n s e n a s t e f a s e n s o m u tv e c k li n g e n s krön, o a k t a t hur kortv ar ig d e n ä r o c h o a v s e t t o m b a r a ett fåtal f o r s k a r e faktiskt b er ö r s .
1 4 S e Flick ( 2 0 0 2 b ) för e n be s kr ivn in g a v olika p å v e r k a n s - o c h utv e ck li n g str en de r.
1 5 En k ä r n k a t e g o r i ä r i G T e n k a t e g o r i s o m ä r c e n tr a l för i n t e g r a t i o n e n a v ö v r i g a k a t e g o r i e r i e n f r a m v ä x a n d e teori.
★ Referenser
A la s u u ta r i, P. ( 2 0 0 4 ) "The G l o b a l i z a t i o n of Q u a l i t a t i v e R e s e a r c h " i S e a l e , C . m.fl. (red) Q u a lit a tiv e R e s e a r c h
P ra ctice. Lon do n: S a g e .
Becker, H. S. ( 1 9 9 9 ) "The C h i c a g o S c h o o l , S o - C a l l e d " .
Q u a lita tiv e S o c i o lo g y , Vol. 2 2 ( 1 ) : 3 —1 1.
Bertilsson, T. M . ( 2 0 0 4 ) "The E l e m e n t a r y Forms of P r a g m a tism. O n Different Ty pe s of A b d u c t i o n " . E u r o p e a n J o u r n a l
o f S o c i a l T h e o r y 7 ( 3 ) : 3 7 1 - 3 8 9 .
Blumer, H. ( 1 9 6 9 ) S y m b o lic In te ra c tio n ism . P e rs p e c tiv e a n d
M e t h o d . B erk el ey: University of C a l i f o r n i a Press.
B r y m a n , A. ( 2 0 0 2 ) S a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g a m e t o d e r . M a l m ö : Liber Ek o no m i.
C h a r m a z , K. ( 2 0 0 0 ) " G r o u n d e d T h e o r y : O b j e c t i v i s t a n d Co ns tru ct ivi st M e t h o d s " i D e n z i n , N . K. & Lincoln, Y. S. (red) H a n d b o o k o f Q u a lita tiv e R e s e a r c h . T h o u s a n d O a k s : S a g e P u b li c at i o n s ( 2 : n d e d . ) .
C h a r m a z , K. ( 2 0 0 1 ) " Q u a l i t a t i v e I n te r vi ew in g a n d G r o u n d e d T h e o r y A na ly s is " i G u b r i u m , J. F. & H ols tei n, J . A. (red)
H a n d b o o k o f I n te r v ie w R e se a rc h : C o n te x t a n d M e t h o d .
T h o u s a n d O a k s : S a g e P u b lic at io n s.
C h a r m a z , K. ( 2 0 0 5 ) " G r o u n d e d T h e o r y in the 2 1 st Cen tu ry . A p p l i c a t i o n s for A d v a n c i n g S o c ia l Ju sti ce Stud ie s" i D en zi n , N . K. & Lincoln, Y. S. (red) H a n d b o o k o f Q u a lita tiv e R e
s e a r c h . T h o u s a n d O a k s : S a g e P u b li c a ti o n s ( 3 :r d e d . ) .
C l a r k e , A. ( 1 9 9 1 ) " S o c i a l W o r l d s / A r e n a s T h e o r y a s O r g a n i z a t i o n a l T h e o r y " i M a i n e s , D. R. (red) S o c i a l O r
g a n iz a ti o n a n d S o c i a l P ro ce ss. E s s a y s in H o n o r o f A n s e lm S tra u ss. N e w York: A ld in e d e Gr uyter.
C l a r k e , A ( 2 0 0 3 ) " S it u a tio na l A n aly sis : G r o u n d e d T h e o r y M a p p i n g After th e P o s t m o d e r n Turn". S y m b o li c In te ra c tio n 2 6 ( 4 ) : 5 5 3 - 5 7 6 .
C l a r k e , A. ( 2 0 0 5 ) S itu a tio n a l A n a ly s is . G r o u n d e d T h e o r y
A fte r th e P o s tm o d e r n Turn. T h o u s a n d O a k s : S a g e P u b l i c a
tions.
C o r b i n , J. ( 1 9 9 1 ) "A nse lm Str aus s: An Intellectual B i o g r a p h y" i M a i n e s , D. R. (red) S o c i a l O r g a n i z a t io n a n d S o c i a l
P ro c e ss. E ss a y s in H o n o r o f A n s e lm S tra u ss. N e w York:
A ld in e d e Gruyter.
D a n e r m a r k , B. m.fl. ( 2 0 0 3 ) A tt fö rkla ra s a m h ä lle t. Lund: Studentlitteratur.
D e n z i n , N . K. ( 1 9 7 0 ) T he R e s e a r c h A c t. A T h e o r e tic a l
In tr o d u c tio n to S o c i o l o g i c a l M e t h o d s . C h i c a g o : A ld in e
P ub lis hin g C o m p a n y .
D enz in , N . K. & Lincoln, Y. S. ( 2 0 0 5 ) "Introduction. The Dis c i p li n e a n d P r a c t ic e of Q u a l i t a t i v e R e s e a r c h " i D en z i n , N . K. & Lincoln, Y. S. (red) H a n d b o o k o f Q u a lita tiv e R e se a rc h . T h o u s a n d O a k s : S a g e P u b li c a ti o n s ( 3 : rd e d . ) .
Dey, 1.(1 9 9 9 ) G r o u n d in g G r o u n d e d T h eo ry: G u id e lin e s for
Q u a lita tiv e In q u iry. S a n D i e g o , C A : A c a d e m i c Press.
Dey, I. ( 2 0 0 4 ) " G r o u n d e d T h e or y " i S e a l e , C . m.fl. (red)
Q u a lit a tiv e R e s e a r c h P r a c tic e , L o n d o n : S a g e P u b l i c a
tions.
Eriksson, B. ( 1 9 9 7 ) Praktiker, v ä r d e n , v ä g v a l. Två d is k u s s io
n er kring s o c io lo g in s o c h s o c ia lv e te n s k a p e n s m e to d o lo g is k a p ra k tik e r . S to ck h ol m : C a r l s s o n s .
Flick, U. ( 2 0 0 2 a ) A n In tro d u ctio n to Q u a lita tiv e R e s e a r c h . Lond on : S a g e P ub li c at i o n s ( 2 : nd e d . ) . Flick, U. ( 2 0 0 2 b ) " Q u a l i t a t i v e r e s e a r c h — s ta t e of t h e art". S o c i a l S c i e n c e In fo rm a tio n , Vol. 4 1 ( 1 ) : 5 —2 4 . F lyvbjer g, B. ( 2 0 0 1 ) M a k i n g S o c i a l S c i e n c e M a tte r. W h y s o c ia l in q u iry fails a n d h o w it c a n s u c c e e d a g a in . C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.
G e e r t z , C . ( 1 9 7 3 ) "Thick D e s cr ip ti o ns . T o w a r d a n Inte rp re tive T h e o r y of Cul tu re" i B r y m a n , A. & B ur ge s s , A. (red) ( 1 9 9 9 ) Q u a lita tiv e R e s e a r c h , Vol. 3 : 3 4 6 - 3 6 8 . Londo n: S a g e P u b lic at io ns .
G e r h a r d t , U. ( 2 0 0 0 ) " A m b i v a l e n t Interact io nis t: A n se lm S tr a u s s a n d t h e ' S c h o o l s ' of C h i c a g o S o c i o l o g y " . The
A m e r ic a n S o c io lo g is t, W i n t e r 2 0 0 0 : 3 4 - 6 4 .
G i d d e n s , A. (1 9 9 3 ) N e w Rules o f S o c i o lo g ic a l M e t h o d . A
P o sitive C r itiq u e o f In te rp r e ta tiv e S o c i o lo g ie s . C a m b r i d g e :
Polity Press ( 2 : n d e d . ) .
G l a s e r , B. ( 1 9 7 8 ) T h e o r e tic a l S e n s itiv ity . Mill Valley, C A : T h e S o c i o l o g y Press.
G l a s e r , B. ( 1 9 9 2 ) B a s ic s o f G r o u n d e d T h e o r y A n a ly s is . Mill Valley, C A : S o c i o l o g y Press.
G l a s e r , B. ( 1 9 9 8 ) D o in g G r o u n d e d T h eo ry: Issu e s a n d
D isc u s sio n s. Mill Valley, C A : S o c i o l o g y Press.
G l a s e r , B. ( 2 0 0 1 ) T h e G r o u n d e d T h e o r y P e r s p e c tiv e :
C o n c e p tu a liz a tio n C o n tr a s te d w ith D e sc rip tio n . Mill Valley,
C A : S o c i o l o g y Press. G l a s e r , B. ( 2 0 0 2 , S e p t e m b e r ) . C on str uct ivi st G r o u n d e d T h e o r y ? [ 4 7 p a r a g r a p h s ] . Forum Q u a l i t a t i v e S o z i a l f o r s c h u n g / Fo rum: Q u a l i t a t i v e S o c i a l R e s e a r c h [ O n - li n e J o u r n a l ] , 3 ( 3 ) . T i l l g ä n g l i g p å : h t t p : / / w w w . q u a l i t a t i v e - r e s e a r c h . n e t / f q s / f q s - e n g . h t m [ D a tu m för n e d l a d d n i n g : 2 0 0 4 - 0 9 - 2 9 ] ,
