Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial

lärlingsutbildning?

Skillnader och likheter

Workplace education or high school trainee?

Differencies and similarities

Jonas Nilsson

Lärarutbildning 90hp 2009-06-04

Examinator: Björn Lundgren Handledare: Annette Byström

Malmö Högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2009

S

AMMANFATTNING

Nilsson, Jonas (2009) Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning?

Skillnader och likheter (Workplace education or high school trainee? Differencies and

similarities). Malmö Högskola; lärarutbildningen.

Med beaktande av att det sedan hösten 2008 på de yrkesförberedande programmen finns två former av arbetsplatsförlagd utbildning har följande studie gjorts. Det har genomförts en undersökande litteraturstudie, s.k. dokumentanalys, av de nationella styrdokument som styr formerna för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning i syfte att ta reda på vilka skillnader respektive likheter som finns. Det har också undersökts, hur insatta gymnasieelever är i vad gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning (APU) innebär.

Slutsatsen som går att utläsa av det resultat som studien visar är tidsmässiga och ekonomiska skillnader, stora likheter vad gäller samverkan skola – arbetsliv, väl fungerande yrkesråd samt handledarutbildning. Elevenkäten visar att det föreligger ett informationsbehov när det gäller lärlingsutbildning.

Nyckelord: Arbetsplatsförlagd utbildning, gymnasium, hotell – och restaurangprogram,

karaktärsämne, lärlingsutbildning

Jonas Nilsson Examinator: Björn Lundgren Järnstensgatan 6

Innehållsförteckning

Inledning

2. Litteratur

2.2 Hotell och restaurangprogrammet s. 7

2.3 Arbetsplatsförlagd utbildning s. 8

2.4 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning s. 11

3. Metod

3.1 Val av metod s. 14

3.2 Urval s. 15

3.3 Genomförande s. 15

3.4 Trovärdighet och tillförlitlighet s. 15

3.5 Etik s.16

4. Resultat

4.1 Likheter mellan utbildningsmomenten s. 17

4.2 Skillnader mellan utbildningsmomenten s. 18

4.3 Hur insatta är gymnasieskolans elever i vad gymnasial

lärlingsutbildning/arbetsplatsförlagd utbildning innebär? s. 19

5. Slutdiskussion

Litteraturförteckning s. 25

Bilaga 1

1. Inledning

Under senare år har begreppet integration skola – näringsliv debatterats flitigt. Vad är då integration? Kan det kallas samverkan skola – näringsliv istället?

Den skola jag själv är verksam på är ett samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det privata näringslivet. Den kommunala gymnasieskolan hyr lokaler och personal av näringslivet till den praktiska delen av utbildningen. Skolan ansvarar för kärnämnesundervisningen och restaurangen ansvarar för undervisningen i karaktärsämnena.

1.1 Bakgrund

På alla de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan finns samverkan med arbetslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning(APU). Enligt Lpf-94(1994)är det viktigt att eleven får kännedom om arbetslivets villkor, möjligheter till utbildning inom yrkesområdet samt att eleven förstår behovet av personlig utveckling i yrket.

Det är också viktigt att eleven blir medveten om att kraven på kompetens i branschen ökar i takt med förändringar i samhället i övrigt.

Enligt programmålen för Hotell- och restaurangprogrammet(HR) skall eleven under sin APU ges möjlighet att träna och utveckla de grundkunskaper han eller hon fått i skolan samt utveckla sin snabbhet och färdighet för yrket.(Skolverket, Gy 2000. 2000:09)

Sedan hösten 2008 bedrivs försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Det gamla lärlingssystemet väcks till liv igen, men i till synes ny skepnad. Tanken är här att skolan står för kärnämnesutbildningen och arbetsplatsen står för den praktiska karaktärsämnesundervisningen.

Syftet är att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att under handledning (på en arbetsplats) få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet. (Skolverket. 2007:1349)

Som jag nämnde tidigare är skolan jag arbetar på ett samarbete mellan skolan och näringslivet. Min skola har valt att lägga all APU på hösten i årskurs tre (16 veckor). Denna långa praktikperiod är uppskattad både av elever och av handledare på de aktuella restaurangerna. Det här upplägget på APU: n påminner om lärlingssystemet, lång tid på en arbetsplats för att ge eleven ökad arbetslivserfarenhet.

Då det stod klart att skolan jag arbetar på skulle delta i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, tänkte jag att: det liknar en längre APU.

I mina arbetsuppgifter ingår att vara APU samordnare för våra elever i årskurs tre. Det innebär att skapa och upprätthålla kontakter med arbetsplatser runt om i landet för att skolans elever skall få en lärorik och kunskapsutvecklande APU.

Jag har också fått uppgiften att vara samordnande lärare i den påbörjade försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Dessa båda uppdrag väckte min nyfikenhet att undersöka vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och den gymnasiala lärlingsutbildningen.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader eller likheter mellan arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamheten med gymnasial lärlings - utbildning.

Ovanstående syfte har utvecklats till följande frågeställningar:

• Hur insatta är gymnasieskolans elever i vad gymnasial lärlingsutbildning/ arbetsplatsförlagd utbildning (APU) innebär?

• Kan man utläsa förändringar i yrkesroller i någon av inriktningarna?

• Vilka skillnader/likheter finns det mellan arbetsplatsförlagd utbildning(APU) och försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning?

2. Litteratur

Samverkan skola – arbetsliv, arbetsplatsförlagd utbildning har det skrivits många rapporter och utredningar om. Här återfinns delar av dessa tidigare studier samt nationella kurs- och utbildningsmål för de yrkesförberedande programmen.

2.1 Gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan har inte alltid sett ut som den gör idag. Genom historien har vi sett hur skolan reformeras med jämna mellanrum, nu väntar vi med spänning på vilka reformer som skall genomföras 2011.

Under 1960-talet bedrevs en omfattande reformverksamhet inom gymnasieskolan. År 1968 fattades det nu gällande beslutet om en integrerad gymnasieskola. Beslutet innebar att man slog samman läroverken, de gamla yrkesskolorna samt de nya fackskolorna. Det var framförallt yrkesutbildningen som förändrades. Reformen var ett första steg till att smälta samman skoltraditionerna från läroverken med idéer och kulturer från yrkesskolorna till en obligatorisk gymnasieskola. (K. Abrahamsson m fl, 2002)

Tidigare bedrevs yrkesutbildningarna med lärlingsinriktning, stor del av utbildningen gavs eleven ute på arbetsplatsen.

Fram till gymnasiereformen 1968 hade representanter för näringsliv och för arbetstagare ett stort inflytande över yrkesutbildningens utformande. Näringslivets intresse för yrkesutbildningen grundades på uppfattningen att denna var ett av de viktigaste instrumenten för underlättandet av arbetsmarknadens strukturomvandlingar samt för landets ekonomiska tillväxt. (K.Abrahamsson m fl, 2002)

Gymnasieskolan av idag erbjuder 17 stycken nationella program, alla treåriga. Fjorton stycken av de nationella programmen är yrkesförberedande, medan de övriga tre förbereder för vidare studier. På de yrkesinriktade programmen skall minst 15 procent av undervisningen vara arbetsplatsförlagd (www.skolverket.se)

Vad gäller lärlingsutbildning så finns den kvar i gymnasieskolan men omfattningen är marginell. När den förekommer genomförs den ofta inom ramen för ett individuellt program.

Från hösten 2000 finns en försöksverksamhet där gymnasieskolan kan förlägga 700 timmar av undervisningen som lärande i arbetslivet(LIA)(SFS2000:690).

2.2 Hotell- och restaurangprogrammet ( HR)

För de yrkesförberedande programmen lägger man i läroplanen stor betoning på relevanta kunskaper som hör till yrket. ”Yrkesförberedande” har betydelsen av att utbildningen skall ge eleven möjlighet att förbereda sig för ett yrke efter skolan.

Hotell – och restaurangprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom hotell- och restaurangverksamhet. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. (SKOLFS1999:12)

Eleven skall ges kunskaper och färdigheter som förbereder honom eller henne för ett yrkesliv i en bransch med bred och internationell marknad.

Hotell- och restaurangprogrammet har två nationella inriktningar:

• Hotell --- med fördjupning av kunskaper för att kunna arbeta inom hotell- eller konferensservice.

• Restaurang och måltidsservice --- med fördjupning av kunskaper inom matlagning eller servering.

HR – programmet omfattar totalt 2500 gymnasiepoäng, varav 750 poäng är kärnämnen. Karaktärsämnena står för 1350 poäng plus ett obligatoriskt projektarbete motsvarande 100 poäng. Därutöver tillkommer 300 poäng i individuella val. I programmålen för HR – programmet står det att utbildningen skall innehålla en bredd och samtidigt knyta ihop den kunskap som finns i de olika ämnena.

De yrkesförberedande programmen har idag som mål att erbjuda en utbildning med ett innehåll som motsvarar det som arbetsmarknaden efterfrågar. Vad efterfrågar branschen? Enligt en pilotstudie som Utbildningsrådet för hotell och restauranger (UHR) har genomfört efterfrågar branschen en moderniserad läroplan. Studien sammanfattas:

”det är av största vikt att utbildningsmoment som är inriktade på Attityd och Kommunikation prioriteras och synliggörs i läroplansarbetet” (2007, s 5).

2.3 Arbetsplatsförlagd utbildning ( APU )

Före den stora gymnasiereformen på 1960 – talet försiggick utbildningen till ett yrke helt och hållet inom arbetslivet. Numera har yrkesutbildningarna blivit mer yrkesförberedande och har flyttat in i skolan. Anknytningen till arbetslivet på de yrkesförberedandeprogrammen sker främst genom den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU.

APU skall omfatta 15 veckor eller 15 procent av den totala utbildningstiden, den måste vara kopplad till en arbetsplats där varje vecka motsvarar 24 timmar undervisningstid. Det är endast yrkesämneskurserna som kan arbetsplatsförläggas. Detta avser samtliga yrkes-förberedande program (Gymnasieförordningen, 1992:394).

I programmålen för HR – programmet står följande skrivet om APU:

Den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse för att skapa en helhet. Den ger färdighetsträning och ökar insikten för den yrkesverksamhet som programmet förbereder eleven för. Den ger också en förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet och bidrar till att utveckla den sociala kompetensen, servicekänslan och insikten om företagandets villkor.

(Skolverket,2000, s10)

Möjlighet finns till att förlägga hela eller delar av kurser på HR - programmet till APU – platsen. Hur kursupplägget på APU – tiden fördelas på de tre åren avgör respektive skola. Skolorna ansvarar för att det finns tillräckligt antal platser och att de uppfyller ställda kvalitetskrav. Med det menas att APU skall bedrivas enligt de utbildnings- och undervisningsmål som fastställts i nationella eller lokala kursplaner.

Enligt propositionen ”Växa med kunskaper” (Prop.1990/91:85) skall den arbetsplatsförlagda utbildningen ske under ledning av en för uppgiften kvalificerad handledare som arbetsplatsen tillhandahåller. Det ankommer enligt propositionen på skolhuvudmannen att försäkra sig om handledarens kvalifikation för uppgiften och att när kvalificerade handledare saknas, anordna utbildning för sådana.

Skolverket genomförde 1997 en undersökning av samverkan skola – arbetsliv. Denna rapport(samverkan skola -arbetsliv, arbetsplatsförlagd utbildning i gymnasieskolan)säger att:

En fungerande samverkan mellan skolan och arbetsplatserna är en förutsättning för att den arbetsplatsförlagda utbildningen effektivt skall bidra till att nå programmets program- och kursplanemål. En viktig faktor i denna samverkan är att kunna bedriva grundutbildning för nya handledare och genomföra kontinuerliga handledarträffar för samtliga för tillfället medverkande handledare.(Skolverket,1998,s25)

I Skolverkets skrift, ” Våga lära av varandra”(2002) skriver man följande om elevers uppfattning av vikten med arbetsplatsförlagd utbildning(APU).

”Eleverna på gymnasieskolorna anser att det är bra att en del av utbildningen sker på arbetsplatser utanför skolan. De får under APU lära sig nya moment och prova annan typ av utrustning. De får också inblick i olika personalkategoriers funktioner i arbetslivet. Eleverna anser att APU är ett bra komplement till den skolförlagda utbildningen och den har stor betydelse för kunskaperna i yrket.(Skolverket,2002,s52) Den arbetsplatsförlagda utbildningen ställer krav på gott samarbete mellan yrkesläraren och handledaren. I Skolverkets rapport(1998) säger man följande om elevernas uppfattning om detta samarbete:

”Mer än hälften av eleverna uppfattar att samarbetet mellan yrkesläraren och handledaren fungerade bra, jämfört med de 20% av eleverna som hävdar raka motsatsen. Nästan 80% upplever det vara viktigt att yrkesläraren besöker arbetsplatsen under APU-perioden. Drygt 60% av eleverna anser att yrkesläraren besökte dem tillräckligt ofta under APU:n, att jämföra med en fjärdedel av eleverna som tyckte att yrkesläraren gjorde för få besök”.(Skolverket,1998,s32)

Studenter vid lärarutbildningen på Luleå Universitet har undersökt elevers erfarenheter av APU. PyrröCarlsson&Suup(2009) fann i sin undersökning att det bästa sättet att lära sig, enligt elever, är att se hur man gör på arbetsplatsen. Studien visar också att elevernas intresse för karaktärsämnena ökar under deras APU. Lärande, enligt eleverna, ”sker när någon visar hur man gör och sen får man göra och testa själv”.

Nilsson & Weichenstrauch(2008) skriver följande om elevers lärande i APU:

”Eleverna är eniga om att det är på skolan man går igenom alla grunder, inte ute på APU. Lärarna har tid för eleverna, förklarar efter skolans mål och värderingar. På APU tar man fram kunskapen och använder den på ett annat sätt, genom att ta eget ansvar för uppgiften”.(Nilsson&Weichenstrauch,2008,s29)

På de yrkesförberedande programmen skall APU:n ge eleverna möjlighet att se sambandet mellan teori och praktik. Andersson(2009) skriver i sin studie följande angående sambandet teori och praktik under APU:

” Både elever och lärare kan tydligt koppla likheterna mellan det som de gör i skolan och det som de gör på APU:n. Lärarna gör även APU uppgifter för att kopplingen ska bli ännu tydligare. Genom att gå på Barn- och fritidsprogrammet berättar eleverna att de får lära sig mängder med saker men framförallt att samarbeta med andra människor. På frågan om vad eleverna får lära sig på sin APU svarar dem att de framförallt får lära sig att ta ansvar”. (Andersson,2009,s31ff)

2.4 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Sedan hösten 2008 bedriver man på skolor runt om i Sverige, försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.

Enligt Utbildningsrådet för hotell och restauranger (UHR) skall gymnasial lärlingsutbildning ses som ett komplement till skolförlagd yrkesutbildning, en utbildningsväg för elever som vill få möjlighet att uppleva mer av arbetslivet och ser yrkeslivet som en utmaning. Rådet anser också att företagens åtagande att utbilda gymnasielärlingar är omfattande. Därför är det viktigt att företagen får ersättning för sin utbildningsinsats, inte minst för att det ska vara möjligt att ställa krav på en god utbildningskvalitet. Skolan bör ersätta deltagande företag för handledarutbildning och andra utbildningsrelaterade kostnader.

Enligt Myndigheten för skolutveckling gäller försöksverksamheten elever som har antagits till ett nationellt eller specialutformat program och ansökt om att övergå till lärlingsutbildningen, detta enligt skolhuvudmannens beslut om principer för övergång till försöksverksamhet. Gymnasieförordningens (1992:394) föreskrifter för nationellt och specialutformade program gäller även för försöksverksamhetens lärlingsutbildning om inte annat framgår av förordningen. (2007:1349)

Försöksverksamhetens lärlingsutbildning gör undantag från regelverket för nationella och specialutformade program på följande punkter:

• Skolhuvudmannen får besluta att utbildningen ska bedrivas på andra tider än gymnasieförordningen anger.

• Kravet på minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU)utgår och ersätts av krav på att halva utbildningstiden skall vara arbetsplatsförlagd.

• Anställning av eleven blir tillåten under utbildningstiden.

Ett nationellt program i gymnasieskolan omfattar 2500 gymnasiepoäng. Alltså skall den arbetsplatsförlagda delen motsvara 1250 gymnasiepoäng, dvs halva utbildningstiden. Kärnämnenas 750 poäng i ett nationellt program minskas till 500 poäng i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

Skolverket har med stöd av 6§ förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning samt 1 kap 6§ och 7 kap 4§ gymnasieförordningen(1992:394) arbetat fram kursplan och betygskriterier för den arbetsplatsförlagda delen av försöksverksamheten.

Denna kursplan går under beteckningen; ALF 1201 (arbetsplatsförlagda delen i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning).

Kursen syftar till att eleven under handledares ledning på en arbetsplats får de fördjupade yrkeskunskaper som krävs för att vara anställningsbar inom valt verksamhetsområde. Syftet är att eleven utvecklar grundläggande kunskaper om teknik, redskap, metoder och de teorier som krävs för att arbeta på ett resurs-, miljö- och kvalitetsmedvetet sätt. Därutöver är syftet att eleven ökar sin sociala och kommunikativa kompetens, för att tillämpas i såväl yrkes-, som i övrigt samhälls- och vardagsliv. (Skolverket, 2008, ALF1201.)

Skolhuvudmannen ska se till att genom avtal mellan sig och berörda arbetsplatser reglera sina och arbetsplatsernas åtaganden i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. I avtalet ska det anges vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare ska det framgå vilken lärare på skolan och handledare på arbetsplatsen som ansvarar för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. (Skolverket, 2007:1349, 12§.) De skolor som deltar i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, skall inrätta ett lärlingsråd. Lärlingsrådet ska bestå av företrädare från skola, arbetsliv samt elev-representanter. Om den aktuella skolan redan har ett väl fungerande programråd, kan detta fungera även som lärlingsråd.

Enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, skall lärlingsrådet bistå skolhuvudmannen och rektorn när det gäller att:

- _{ordna lärlingsplatser för den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala} lärlingsutbildningen

- _{säkerställa att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta handledare, och} - _{bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella}

målen för utbildningen och även i övrigt svarar mot de krav som ställs i läroplan, kursplan och andra författningar.

Med andra ord kan man beskriva lärlingsrådets uppdrag som samverkande länk mellan skola och arbetsliv.

Bloom och Haugen(2008) menar att inom lärlingsutbildningen fördjupas samarbetet mellan skola och arbetsliv och därmed förändras yrkeslärarens roll. För att bibehålla en god kvalitet i utbildningen krävs att yrkesläraren och handledaren samarbetar kring elevens utbildning och att en gemensam planering, uppföljning och utvärdering görs. Yrkesläraren kan också behöva handleda handledaren och vara ett stöd i handledarens pedagogiska arbete med eleven.

3. Metod

Rolf Ejvegård (2003)förklarar vetenskaplig metod på följande sätt:

Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man ämnar behandla ämnet. (Ejvegård, 2003, s31.)

Enligt Hartman (2004) finns det två olika metodteorier, den kvantitativa och den kvalitativa. Hartmans definition på kvalitativ metod lyder: ”en kvalitativ undersökning karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer”(s,273) Kvantitativa undersökningar söker den numeriska relationen mellan mätbara egenskaper. Man försöker alltså isolera egenskaper, och finna kvantifierbara samband mellan dem.I båda dessa metodteorier utgår man ifrån en problemformulering/avgränsning av problemet.

3.1 Val av metod

Jag har använt mig av en undersökande litteraturstudie, s.k. dokumentanalys, av de nationella styrdokument som styr formerna för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.

Den metod jag har valt är deskription (beskrivning). Enligt Ejvegård(2003) är det den enklaste vetenskapliga metoden, man beskriver hur något ser ut eller fungerar. Mitt arbete beskriver hur den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ser ut på HR – programmet samt hur den arbetsplatsförlagda delen av försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning går till Sedan använder jag mig av ytterligare en metod, komparation, då jag jämför de bägge beskrivningarna för att urskilja skillnader och likheter mellan dessa. Litteraturstudien kompletteras sedan med en kvantitativ enkätintervju, ställd till elever på HR – programmet på den skola jag arbetar. Enkäten (bilaga1) innehåller nio frågor, med både öppna och slutna svarsalternativ, som eleverna har svarat på enskilt. Jag vill med denna enkät undersöka elevernas kunskaper om de två formerna av arbetsplatsförlagd utbildning. Vet de vilka skillnader och likheter de två alternativen har?

3.2 Urval

För deltagande i enkätintervjun valde jag de elever jag undervisar på HR – programmet. Då eleverna representerar både första och andra året på utbildningen skapade det en bredare spridning på förväntade kunskaper kopplade till frågeställningen i min studie.

Eleverna i årskurs 1 har klasskamrater som deltar i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, och eleverna i årskurs 2 har fått information om arbetsplatsförlagd utbildning. Enligt Hartman (2004) har jag gjort ett bekvämlighetsurval. ”Man väljer de individer som finns tillgängliga, de som är inom räckhåll så att säga”(s243)

3.3 Genomförande

De grupper av elever som jag valt ut till enkätstudien, besvarade frågorna vid två separata tillfällen, klassvis indelning. Innan de svarade på frågorna förklarade jag varför de ombads besvara enkäten, och vad svaren skulle användas till.. 48 elever erbjöds att besvara enkäten. Totalt deltog 27 elever i undersökningen, 16 stycken i årskurs 1 och 11 stycken i årskurs 2.

3.4 Trovärdighet och tillförlitlighet

De elever som besvarade enkäten, är samtliga elever jag undervisar på det hotell- och restaurangprogram där jag arbetar. Enligt vetenskapsrådet bör beroendeförhållanden inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare. Då frågorna i enkäten inte är av etiskt känslig natur, tror jag inte att resultatet av enkäten har påverkats. Anledningen till att enkäten besvarades av de elever jag själv undervisar, var att jag ville undersöka just dessa elevers medvetenhet om förhållandet mellan arbetsplatsförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

Kvale(1997)menar att validitet(giltighet) är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver vad man vill att den skall mäta eller beskriva. Av den orsaken är det viktigt att frågorna till respondenterna är väl formulerade och knutna till studiens syfte. Det är också viktigt att frågorna besvaras av relevanta respondenter. Urvalet i den här studien är elever som går första och andra året på Hotell – och restaurangprogrammet. Hade jag valt att låta elever i årskurs tre besvara enkäten, hade kanske resultatet blivit annorlunda. De eleverna har redan slutfört sin arbetsplatsförlagda utbildning.

3.5 Etik

Det känns viktigt i etisk mening att förklara för de tilltänkta respondenterna, varför just de har blivit utvalda och vad svaren i studien kommer att användas till. Jag informerade eleverna (mina respondenter) om mitt examensarbete och att enkätsvaren skulle användas i syfte att besvara frågeställningen i mitt arbete. Detta för att påvisa deras kunskaper om arbetsplatsförlagd utbildning. Enkäten besvarades anonymt med tanke på elevernas integritet och vidare informerades eleverna om att medverkan i enkätundersökningen var frivillig. Frågornas karaktär är inte av någon etiskt känslig natur. Respondenterna har möjlighet att se resultatet av undersökningen, om så önskas. Eleverna informerades enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.(www.vr.se). De forskningsetiska principerna konkretiseras i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

4. Resultat

I resultatavsnittet redovisar jag de likheter och skillnader mellan arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, som framkommit vid mina litteraturstudier. Jag har valt att presentera resultaten i följande ordning:

• Vilka likheter upptäcktes? • Vilka skillnader upptäcktes?

• Hur insatta är gymnasieskolans elever i vad gymnasial lärlingsutbildning/arbetsplatsförlagd utbildning innebär? Kan man utläsa förändringar i yrkesroller i någon av inriktningarna?

För att få svar på sista delen av frågeställningen har en enkätintervju genomförts i årskurs 1 och 2 på det HR – program där jag arbetar. I bilaga 1 bifogas enkätfrågorna som eleverna har besvarat.

4.1 Likheter mellan utbildningsmomenten

Enligt programmålen för HR – programmet skall eleven under sin arbetsplatsförlagda utbildning(APU) ges möjlighet att träna och utveckla de grundkunskaper han eller hon fått i skolan samt utveckla sin snabbhet och färdighet för yrket.(Skolverket, Gy 2000, 2000:09) Enligt förordningen(2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Är syftet att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att under handledning (på en arbetsplats ) få fördjupade yrkeskunskaper.

Bägge inriktningarna lägger här stor vikt på ökade färdigheter/kunskaper för det aktuella yrket.

Alla yrkesförberedande program i gymnasieskolan bör ha ett programråd eller yrkesråd, där representanter från skola, näringsliv, aktuellt fackförbund, elever och föräldrar deltar.

I programmålen för HR – programmet står följande;

Fungerande APU (arbetsplatsförlagd utbildning) förutsätter en dialog mellan skola och

arbetsliv. Samverkan kan ske på olika sätt, exempelvis genom yrkesråd eller programråd. Det väsentliga är att företrädare för arbetslivet får tid och tillfälle att diskutera APU:s mål och utformning tillsammans med lärar – och elevrepresentanter.(Skolverket,Gy2000, 2000:09,s14)

Även för skolor som deltar i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning finns liknande riktlinjer;

För varje program där försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning erbjuds ska det finnas ett lärlingsråd för samråd mellan skolan och arbetsmarknadens organisationer. I lärlingsrådet ska det ingå företrädare för berörda arbetstagare och arbetsgivare samt för skolans lärare och elever.(2007:1349,10§)

Vad gäller samverkan skola – arbetsliv finns det tydliga likheter mellan utbildningarna enligt dess styrdokument. Både arbetsplatsförlagd utbildning(APU) och den gymnasiala lärlingsutbildningen kräver ett nära samarbete mellan skola – arbetsliv både vad det gäller praktikplatser för eleverna och framförallt vid bedömning av elevernas kunskaper inför betygsättning i de arbetsplatsförlagda kurserna.

Detta ställer i sin tur krav på handledarutbildning för handledarna på involverade arbetsplatser. Det åligger skolhuvudmannen att försäkra sig om att handledarna på arbetsplatserna besitter de kvalifikationer som krävs för uppgiften. Om kvalifikation saknas åligger det skolhuvudmannen att genomföra en handledarutbildning.

Skolhuvudmannen ansvarar för att de nationella kurs – och utbildningsmålen nås i utbildningen, detta gäller både arbetsplatsförlagd utbildning och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.

4.2 Skillnader mellan utbildningsmomenten

Enligt förordningen(2007:1349)om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning utgår kravet på minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning(APU)och ersätts av krav på att halva utbildningstiden skall vara arbetsplatsförlagd.

Till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten lämnas statsbidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som påbörjar en gymnasial lärlingsutbildning. Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.(2007:1349,21§) Skolverket har för den arbetsplatsförlaga delen med försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning tagit fram en kursplan med specifika mål och betygskriterier.(Skolverket,2008,ALF1201)

4.3 Hur insatta är gymnasieskolans elever i vad gymnasial lärlingsutbildning/arbetsplats –förlagd utbildning innebär?

Resultatet av enkätintervjun har jag valt att presentera i diagramform. Totalt deltog 27 elever i undersökningen.

Antal respondenter i år 1: 16 elever Antal respondenter i år 2: 11 elever.

Diagram 1;Hur väl känner du till begreppet APU?

0 2 4 6 8 10 12

Bra Sådär Inte alls

Antal elever

År 1 År 2

Kommentar: Majoriteten ansåg sig ha bra kännedom om begreppet APU Diagram 2; Är samverkan mellan skola och arbetsliv viktig för din utbildning?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2

Diagram 4;Hur väl känner du till begreppet lärlingsutbildning? 0 2 4 6 8 10 12

Bra Sådär Inte alls

Antal elever

År 1 År 2

Kommentar: Här var majoriteten av eleverna tveksamma.

Diagram 9; Kan programråd/lärlingsråd påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2

Kommentar: Elever från år 2 är med i program/lärlingsråd, därav är det många osäkra i år 1. Elevsvaren på frågorna,3, 5, 6,7 & 8 presenteras i Bilaga 2.

Svaren i enkätfrågorna visar att eleverna har bättre kännedom om APU än om lärlingsutbildningen. Den visar också att eleverna har mer kunskap om APU ju längre fram de är i sin utbildning, alltså en skillnad mellan år 1 och år 2. Enkätsvaren visar även att eleverna har kunskap om att praktikperioden på hotell och restaurangprogrammet är 15 veckor och att hälften av lärlingsutbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats. Eleverna har svarat att samarbetet mellan skola och arbetsplats är viktigt för deras utbildning. I elevernas enkätsvar kan man utläsa att de tycker att samarbetet mellan skola och arbetsplats, under praktikperioden kan förbättras. På frågan om handledarens utbildning blev svaren blandade. Förmodligen beror svaren på hur långt eleverna är i sin utbildning. I början har handledaren stor betydelse och då är handledarens kompetens viktig. I slutet av utbildningen är eleven säkrare i sin roll och då blir handledarens utbildning, enligt eleverna, mindre viktig

5. Slutdiskussion

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka skillnader respektive likheter som finns mellan arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

Bakgrunden till studien är att på alla de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan finns samverkan med arbetslivet i form av APU (arbetsplatsförlagd utbildning). Enligt programmålen för HR – programmet skall eleven under sin APU ges möjlighet att träna och utveckla de grundkunskaper han eller hon fått i skolan samt utveckla sin snabbhet och färdighet för yrket. Sedan hösten 2008 bedrivs försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och möjlighet att under handledning på en arbetsplats få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet.(Skolverket.2007:1349)

För att söka uppnå denna studies syfte har det genomförts en undersökande litteraturstudie, s.k. dokumentanalys av de nationella styrdokument som styr formerna för arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Den metod jag har valt är deskription (beskrivning). Mitt arbete beskriver hur den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ser ut på HR – programmet samt hur den arbetsplatsförlagda delen av försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning går till. Sedan jämför jag de bägge beskrivningarna för att urskilja skillnader och likheter mellan dessa.

Det resultat som framkommit visar att vad gäller samverkan skola – arbetsliv finns det tydliga likheter mellan utbildningarna enligt dess styrdokument. Både arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och den gymnasiala lärlingsutbildningen kräver ett nära samarbete mellan skola – arbetsliv både vad det gäller praktikplatser för eleverna och framförallt vid bedömning av elevernas kunskaper inför betygsättning i de arbetsplatsförlagda kurserna. Det som skiljer utbildningarna åt är framför allt praktikperiodens längd. Lärlingsutbildningen har en mycket längre praktikperiod.

Enkätundersökningen visar att många elever ej är säkra på vad lärlingsutbildning innebär, men de flesta vet att praktikperioden är längre.

Några elever har inte kunskap om detta ännu. Det tror jag beror på att vi är i början av en försöksverksamhet vad gäller lärlingsutbildning. Eleverna är också osäkra på vilka skillnader som finns mellan de två alternativa utbildningarna. En elev uttryckte sig så här:

”Att under APU är man en arbetande på plats, men under lärlingsutbildningen så har man även teoretisk utbildning”(elev i år 2).

Jag tycker att det är viktigt att vi lärare, i ett tidigt skede, informerar om möjligheten att gå lärlingsutbildning. Om eleverna inte får vetskap om detta så finns det en risk att få elever väljer lärlingsalternativet och då får inte denna försöksverksamhet det genomslag det skulle kunna få. Tanken med försöksverksamheten var att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna i Sverige.

Enligt min erfarenhet skulle lärlingsformen passa flera av de elever jag har undervisat. Särskilt skulle den passa de elever som har stort intresse för karaktärsämnena, men ej lika stort intresse för kärnämnena.

Som enkätundersökningen visar, tycker många av eleverna att samverkan med arbetslivet är viktigt för deras utbildning och att samarbetet med praktikplatserna kan förbättras. Liknande svar framkom i Skolverkets rapport(1998), där eleverna framförallt uppskattade yrkeslärarens besök på APU-platsen. Eleverna önskade dock fler och tätare besök av sina lärare. Jag tror att det känns viktigt för eleverna att bli sedda, av sin lärare, i den nya yrkesrollen på arbetsplatsen. På APU: n tar eleverna” fram kunskapen och använder den på ett annat sätt, genom att ta eget ansvar för uppgiften”.(Nilsson&Weichenstrauch,2008) Eleverna känner att de får ökat ansvar under APU: n och människor växer med ansvar.

I Skolverkets skrift” Våga lära av varandra” skriver man följande;” Eleverna anser att APU är ett bra komplement till den skolförlagda utbildningen och den har stor betydelse för kunskaperna i yrket”.(Skolverket,2002). Detta tycker jag överensstämmer med svaren i min enkätundersökning.

I lärlingsutbildningen blir den arbetsplatsförlagda tiden längre och där ges också en möjlighet att få en anställning under utbildningstiden. Därmed finns det en bra möjlighet att få en bra start i arbetslivet. Enkätundersökningen visar också att eleverna är medvetna om hur mycket arbetsplatsförlagd utbildning det är på hotell och restaurangprogrammet respektive försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

På frågan om handledarens utbildning blev svaren blandade. Förmodligen beror svaren på hur långt eleverna är i sin utbildning. I början har handledaren stor betydelse och då är handledarens kompetens viktig. I slutet av utbildningen är eleven säkrare i sin roll och då blir handledarens utbildning, enligt eleverna, mindre viktig.

När det gäller lärlingsråd/programråd så är eleverna i år 2 mer övertygade om att rådet kan påverka utbildningen, än vad eleverna är i år 1. Det beror, enligt min mening, på att de elever som har varit med i detta programråd är elever från just år 2.

Skolhuvudmannen ansvarar för att de nationella kurs- och utbildningsmålen nås i utbildningen, detta gäller både arbetsplatsförlagd utbildning och försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.

I försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning utgår kravet på minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och ersätts av krav på att halva utbildningstiden skall vara arbetsplatsförlagd.(Skolverket.2007:1349) Denna förlängning av praktiken innebär att eleven får mer träning i arbetsmoment och metoder som leder till fördjupade kunskaper inom yrkesområdet.

Till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten lämnas statsbidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som påbörjar en gymnasial lärlingsutbildning. Det gör det möjligt att inom försöksverksamheten säkerställa tillgången på kvalificerade handledare genom handledarutbildning. Jag ser det som extra viktigt att tillgången till kvalificerade handledare stärks främst inom lärlingsutbildningen eftersom eleverna till största delen undervisas praktiskt på en arbetsplats. Detta för att säkerställa att undervisnings – och programmål nås med bibehållen kvalitet.

Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen där halva utbildningstiden ska vara arbetsplatsförlagd måste samverkan mellan skola – arbetsplats fördjupas ytterligare. Tidigare undersökningar vad gäller samverkan skola – arbetsliv vid arbetsplatsförlagd utbildning(APU) har kommit fram till att ökad samverkan mellan parterna behövs för att APU; n skall kunna förbättras.(Skolverket,1998)

Yrkeslärarens roll kan komma att förändras genom den ökade samverkan med elevernas handledare på arbetsplatserna, yrkesläraren måste i samråd med handledaren planera och utvärdera elevernas prestationer samt fungera som handledare åt handledaren i pedagogiska frågor.(Bloom&Haugen,2008)

Jag tror att den yrkeslärare som fungerar som samordnare inom lärlingsutbildningen i framtiden kommer att tillbringa stor del av sin arbetstid ute på arbetsplats, för att stödja och handleda både handledare och elever.

Det vore intressant att i framtiden undersöka om/hur den arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan förändras och utvecklas genom den gymnasiala lärlingsutbildningen.

L

ITTERATURFÖRTECKNING

Abrahamsson, Kenneth(2002), Utbildning, kompetens och arbete. Lund: Studentlitteratur Ejvegård, Rolf(2003), Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Hartman, Jan,(2004), Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur

Kvale, Steinar,(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lpf 94. 1994 års Läroplan för de frivilliga skolformerna. Solna 2005

Skolverket (1998). Samverkan skola – arbetsliv Rapport nr 153 Arbetsplatsförlagd utbildning

i gymnasieskolan. Stockholm: Liber Distribution.

SFS 2000:690. Förordning om försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom

gymnasieskolan. Svensk författningsförsamling.

Skolverket (2000). Hotell – och restaurangprogrammet, Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Skolverket/Fritzes

Skolverket (2007). Förordning (2007:1349)om försöksverksamhet med gymnasial

lärlingsutbildning. Stockholm: Skolverket

Skolverket(2002). Våga lära av varandra. En jämförelse mellan gymnasieskolans

yrkesförberedande utbildning och kvalificerad yrkesutbildning. Stockholm. Liber

Distribution.

Utbildningsrådet för hotell och restauranger(UHR)(2007), Pilotstudie, Gymnasieskolans hotell

– och restaurangprogram, Hur väl harmonierar den nationella läroplanen, lärarnas utbildningsönskemål och branschens krav? Stockholm, UHR.

Myndigheten för skolutveckling(2004), Arbetsplats för lärande, om samverkan mellan

gymnasieskola och arbetsliv. Stockholm: Liber Distribution

Andersson, Elenor.(2009). Arbetsplatsförlagd utbildning –länken mellan skola och arbetsliv.

En studie grundad på åtta Barn- och fritidselevers upplevelser kring arbetsplatsförlagd utbildning. Göteborgs Universitet.

Bloom, L.& Haugen, M.(2008). Handledarens uppdrag inom lärlingsutbildningen; en studie

om strävansmålens integration i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Göteborgs Universitet

Nilsson, H & Weichenstrauch, K.(2008). Elevers lärande i APU, lärande på två

yrkesförberedande program. Stockholms Universitet.

Pyrrö Carlsson, A & Suup, M-L. (2009). Elevers upplevelse av lärande under APU. Luleå tekniska universitet.

Elektroniska källor

Gymnasieförordningen, 1992:394, Arbetsförlagd utbildning §15

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1992:394 Hämtad 2009-04-14 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2602. pdf Hämtad 2009-06-15

Bilaga 1

Malmö Högskola

Lärarutbildningen. SÄL111:3 Examensarbete

Jonas Nilsson

Arbetsplatsförlagd utbildning eller gymnasial lärlingsutbildning?

1) Hur väl känner du till begreppet APU ?

Bra Sådär Inte alls

2) Är samverkan mellan skola & arbetsliv viktigt för din utbildning? Ja Nej Vet ej

3) Kan samarbetet mellan skola och arbetsplats förbättras? Ja Nej Vet ej

4) Hur väl känner du till begreppet lärlingsutbildning? Bra Sådär Inte alls

5) Känner du till någon skillnad mellan APU och lärlingsutbildning? Ja Nej Vet ej

Om ja, vilken?

6) Hur mycket arbetsplatsförlagd utbildning ( APU ) skall erbjudas på HR - programmet? ( Ringa in ditt alternativ )

Minst 15 dagar Minst 15 veckor Minst 15 timmar

( Ringa in ditt alternativ )

Hälften En tredjedel Vet ej

8) Är det viktigt att handledaren på APU – platsen har genomgått handledarutbildning? ( Ringa in ditt alternativ )

Ja Nej Vet ej

9) Kan programråd / lärlingsråd påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen? Ja Nej Vet ej

Bilaga 2

Sammanställning av enkätundersökning. Antal respondenter i år 1: 16

Antal respondenter i år 2: 11

Diagram 1; Hur väl känner du till begreppet APU?

0 2 4 6 8 10 12

Bra Sådär Inte alls

Antal elever

År 1 År 2

Diagram 2; Är samverka mellan skola/arbetsliv viktig för din utbildning?

0 2 4 6 8 10 12 14 16 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2

Diagram 3; Kan samarbetet mellan skola och arbetsplats förbättras?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2 Diagram 4;Hur väl känner du till begreppet lärlingsutbildning?

0 2 4 6 8 10 12

Bra Sådär Inte alls

Antal elever

År 1 År 2

Diagram 5; Känner du till någon skillnad mellan APU och lärlingsutbildning?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2

Diagram 6; Hur mycket arbetsplatsutbildning ska erbjudas på HR-programmet?

0 2 4 6 8 10 12 14

Minst 15 dagar Minst 15 veckor Minst 15 timmar

Antal elever

År 1 År 2

Diagram 7; Hur stor del av lärlingsutbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats? 0 2 4 6 8 10 12

Hälften En tredjedel Vet ej

Antal elever

År 1 År 2

Diagram 8; Är det viktigt att handledaren på APU-platsen har genomgått handledarutbildning? 0 2 4 6 8 10 12 14 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2

Diagram 9; Kan programråd/lärlingsråd påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ja Nej Vet ej Antal elever År 1 År 2