Fostran - för barnet eller samhället?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Fostran -

för barnet eller samhället?

Upbringing -

for the child or the society?

Maria Hallberg

Ingrid Jellvi

Lärarexamen 210 hp Examinator: Kyriaki Doumas

Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Annika Åkerblom 2013-01-18

2

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid.

3

Förord

Detta har varit en mycket spännande process, eftersom vi själva har varit något ambivalenta vad gäller innebörden av det undersökta begreppet; fostran. Efter ett fantastiskt gott samarbete oss två emellan under tre års tid, både i hemmet och på Malmö Högskola, kan vi nu presentera det resultat vi, efter flera månaders analyserande, har kommit fram till.

Vi vill rikta ett stort TACK till alla informanter, såväl föräldrar som pedagoger, utan Er hjälp och Ert tålamod hade det inte varit möjligt att genomföra denna undersökning. Stort TACK även till våra engagerade handledare, Lotta Nyrén under vårterminen 2012 och därefter, under hösten 2012, Annika Åkerblom.

4

Innehållsförteckning

2.1.1 Forskarnas definitioner av fostran ... 8

2.2 Fostransuppdragets historiska framställningar ... 13

2.2.1 Förändring av fokus i fostransuppdraget ... 13

2.2.2 Barnstugeutredningen ... 14

2.3 Att erövra omvärlden - nutidens framställning ... 15

3 Metod ... 18

3.1 Metodval och metoddiskussion ... 18

3.1.1 Intervjuer ... 18 3.2 Urval ... 19 3.2.1 Förskolan Svalan ... 20 3.2.2 Förskolan Lanternan ... 20 3.2.3 Urval av föräldrar ... 20 3.3 Genomförande ... 21 3.4 Analysbeskrivning ... 22 3.5 Forskningsetiska överväganden ... 23

5

4 Resultat ... 24

4.1 Fostran som överföring av värderingar ... 24

4.2 Fostran som lärande ... 25

4.3 Fostran som demokrati - barnets inflytande i sin vardag... 26

4.4 Fostran - samverkan mellan förskola och hem ... 29

5 Diskussion med slutsats ... 31

5.1 Metoddiskussion ... 31

5.2 Resultatdiskussion ... 32

5.3 Slutsats med förslag till vidare forskning ... 39

Referenser... 42

6

1 Inledning

Det är nuets barn vi arbetar bland, i tiden ligger njutningslystnad, nervositet, ett behov av att leva fort. Barnträdgården har sin stora

uppgift i att skänka barnen ro, den ro som de behöver för en harmonis

utveckling och som många hem ej kunna giva dem […] De leva nu och vi må vara vakna för vad just denna tid kräver av oss som uppfostrare.

(Mötesreferat 1925, ordförande Anna Wurberg)

För över 100 år sedan startade de första småbarnsskolorna i Sverige. De kallades Barnträdgårdar och där kunde välbärgade familjer, mot en avgift, placera sina barn. Verksamheten skulle ha en pedagogisk inriktning som innehöll bland annat husliga sysslor, sång, utelek samt vård av växter och djur. Samtidigt fanns det så kallade barnkrubbor, som räknades som en social nödhjälpsanstalt för fattiga mödrar som arbetade. Krubborna lade stor vikt på ordning och renlighet, men med stor brist på personal, utrymme och material var det svårt att försöka bedriva någon pedagogisk verksamhet (Lärarförbundet, 1991).

Idag är den svenska förskolan tillgänglig som pedagogisk verksamhet för alla barn. I och med att läroplanen för förskolan reviderades, förstärktes det pedagogiska uppdraget (Skolverket, 2010). Regeringens avsikt med revideringen av läroplanen var att förskolans pedagogiska uppdrag, som syftar till att stimulera barns kreativitet och lust att lära, ska fortsätta att utvecklas i förskolans verksamhet. Därmed ska förskolan i en högre utsträckning och på ett bättre sätt ta tillvara barns naturliga lust att lära. Genom att tidigt stimulera bland annat barns språkliga och matematiska utveckling förbereds barn för sin framtida skolgång och sitt livslånga lärande (Skolverket, 2010). Kan det vara så att förskolans uppdrag har utvecklats genom tid från att uppfostra barn, att fostra barn in i den värld som råder, till att istället fostra och utveckla barns möjligheter att erövra världen? I så fall, vad ligger då i begreppet fostran som gör att förskolebarn av idag utvecklar kompetenser för att möta sin egen framtid?

7

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, ska förskolan erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolans uppdrag som en pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande sker i ett socialt samspel med omgivningen, ska dessutom vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Skolverket, 2010). Fostransbegreppet är således ett av de tre begrepp i den helhet som förskolans uppdrag vilar på och som förskolan, enligt läroplanen, ska bygga sin verksamhet på. Vi, i egenskap av lärarstudenter, upplever att fostran som begrepp lämnas tämligen odiskuterat i såväl läroplanen som i vår nuvarande lärarutbildning. Det finns ett allmänt intresse att undersöka detta begrepps betydelse för såväl föräldrar som för pedagoger i förskolans verksamhet. Vår ambition och avsikt är därför att undersöka hur begreppet fostran kan förstås av pedagoger och föräldrar samt hur begreppet används i styrtexter som rör förskolan.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger och föräldrar talar om begreppet fostran, det vill säga vilken innebörd de tillskriver ordet och hur denna kan förstås i såväl en förskolekontext som i en hemmiljö.

1.2 Frågeställningar





8

2 Teoribakgrund

I detta kapitel redogörs för definitionen av begreppet fostran, tidigare forskning beträffande begreppet fostran samt fostransuppdragets framställningar i förskolans/skolans utveckling. Här redogörs även för fostransuppdragets förändring av fokus genom tid.

Nationalencyklopedin definierar begreppet fostran som "den process genom vilken

människan formas av omgivningen" (2012). Synonymt med detta begrepp, enligt

exempelvis stora ordlistan på internet, är uppfostran, som av Nationalencyklopedin definieras som "överföring av normer och värderingar från en generation till en

annan" (2012).

2.1 Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras ett antal olika teoretiker samt vad dessa har att säga om begreppet fostran.

2.1.1 Forskarnas definitioner av fostran

Fostran är en process där barnet vägleds av sina föräldrar, men även andra vuxna, utifrån olika, direkt uttryckta såväl som underförstådda, regler för att kunna lära sig att orientera i sin omvärld, den värld som barnet själv ska erövra, enligt Dion Sommer professor i utvecklingspsykologi. Sommer (2007) menar vidare att ingen omsorg eller verksamhet som har med fostran att göra bör betraktas som lösryckt från sitt kulturella och samhälleliga sammanhang. Han hävdar att familjen måste dela denna uppgift, att förmedla samhället och kulturen till barnet, med förskolan och skolan. Det är inte förrän nyligen som forskare har börjat intressera sig för vad "föräldrars och andra vuxnas

hållningar och olika sätt att fostra betyder för barns kompetensutveckling." (Sommer

2007, s 150). De vuxnas fostran av barnen kommer till uttryck i den strukturering som finns i vår vardag och i vår samvaro med andra människor.

9

Vissa gånger sker fostran direkt vilket, enligt Sommer (ibid) kan likställas med när någon berättar för barnet vad som är rätt eller fel eller hjälper barnet med anvisningar. Ibland sker fostran som en påverkan inbyggd i olika rutiner som finns i olika sammanhang och med tiden kan barnet själv aktivt deltaga och komma till uttryck i denna process. Fostran inbäddas i struktureringen av vardagen där föräldrarna har huvudansvar för att organisera sammanhang, ansvar, frihet och social samhörighet för barnet i sin erövring av världen (Sommer, 2007).

Emilson (2008) har ett särskilt forskningsintresse som riktas mot små barns institutionella fostran och har särskilt studerat vad det egentligen är som uppmuntras i mötet mellan pedagog och barn i förskolan, hur fostran uttryckt i vardaglig handling kan se ut. Emilson menar att hon i sin avhandling har presenterat "en fostran där det som

eftersträvas innehåller värden av omsorgsetisk, demokratisk och disciplinerande karaktär, varför det önskvärda barnet i förskolan kan tolkas vara just ett omvårdande, demokratiskt och disciplinerat barn" (2008, s 104). Det som spelar roll är på vilket (-a)

sätt som dessa värden kommuniceras. Mål att uppnå i den institutionella fostran kan utläsas i förskolans läroplan, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010), och syftet med dessa mål, enligt Emilson, är att barnet utvecklar, de förmågor som, för närvarande, anses som mest önskvärda i det svenska samhället.

"I läroplanen betonas en medveten fostran av barn till demokratiska samhällsmedborgare. Barn i förskolan förväntas, i enlighet med läroplanen, således lära sig vad det innebär att vara en demokratisk medborgare, vilka rättigheter och skyldigheter som råder, samtidigt som de förväntas utveckla användbara medborgerliga demokratiska förmågor" (Emilson, 2008, s 27).

Emilson hittade i sin undersökning även vissa värden som kontinuerligt uppmuntrades i mötet mellan pedagog och barn och dessa värden handlade om omsorg , demokrati och disciplin. I studien såg Emilson (ibid) två olika former av kommunikation från pedagogernas sida, nämligen den hon kallar för strategisk, som skapar disciplin och lydnad och som kan beskrivas som att pedagogen talar till barnet.

10

Den andra formen av kommunikation kallar hon för kommunikativ, denna innehåller dialog mellan pedagog och barn, ett genuint intresse för barnet och dess tankar och uttryck från pedagogens sida, vilket skapar ömsesidig förståelse. Om man vill uppmuntra demokratiska värden, som barns eget inflytande och delaktighet, är det viktigt att den kommunikativa formen får större utrymme, då kan samförstånd uppnås (Emilson, 2008).

Emilson fann även tre olika aspekter i själva fostransprocessen, som kan plana ut eventuella avstånd mellan pedagog och barn; närmandet av barnets perspektiv, det vill säga att pedagogerna lägger sig vinn om att försöka förstå barnets tankar och uttryck,

emotionell närvaro, som handlar om pedagogens fullständiga närvaro samt lekfullhet,

som i sig själv kan göra barnet mer delaktigt och ge barnet en känsla av eget inflytande.

"Fostran innebär att anpassa eleverna till samhället och dess bärande idéer, ungefär som det var tidigare: alla skulle formas till lydnad inför Gud, kung och fosterland. Idag är det Framgången, Marknaden och EU" (Fjellström, 2004).

Fjellström är docent i praktisk filosofi vid Umeå universitet och en anlitad föreläsare i frågor som rör skolans värdegrund och lärares yrkesetik. Fjellström vill, som författare, bidra till ökad klarhet om fostransmålets innehåll och intellektuella förutsättningar. Enligt Fjellström (2004) anser myndigheterna att skolan är en viktig fostrande instans på alla nivåer, men samtidigt är plattformen för detta arbete vagt, det vill säga att läroplanen syftar till att fostran vilar på värdegrunden, men hur ska denna värdegrund tolkas och omsättas i handling? Det är således mycket viktigt att lärare får utbildning i värdegrundsfrågor dels i sin lärarutbildning, men även därefter fortlöpande i sitt arbete inom förskola/skola. Fjellström menar att en lärare idag har ett eget ansvar att inte utöva negativ inverkan på barn/elever i sin påverkan/fostran av barns värden. Om inte ett medvetet och genomtänkt arbete kring inflytandet utformas, kan det, som forskare kallar dold läroplan, få komma att styra. Med det menar Fjellström "att fostran överlåts på

rådande praxis, lokala traditioner och enskilda lärares tycken" (2004, s 21).

Fjellström (2004) anser att avsikten med fostran är tydlig i skolans styrdokument. Fostran anges som "att överföra värden, regler och handlingskompetens" (2004, s 150).

11

Läroplanen anger vilken sorts fostran skolan ska ge och utveckla, men hur ska pedagogerna utföra denna fostran, efterfrågar Fjellström. Om skolans fostransmål ska uppnås beror inte bara på den enskilda läraren i verksamheten, utan även på hur skolans resurser ser ut, den fysiska och mentala miljön och på verksamhetens arrangemang kring arbetet. Detta har ofta den enskilda läraren inte något inflytande över utan det styrs centralt. Sammanfattningsvis, Fjellström menar att fostran behövs i skolan, men den förutsätter att den "tänks igenom och omsorgsfullt utarbetas" (2004, s 22).

Forskaren och författaren Lennart Svensson (2009) studerar ämnet pedagogik, läran om fostran och utbildning och menar att pedagogik innefattar de tre u:na uppfostran,

undervisning och utbildning. Vidare menar han att begreppet uppfostran är det mest

ursprungliga och det mest grundläggande begreppet av de tre. Att benämna en aktivitet eller en verksamhet för endera uppfostran, undervisning eller utbildning, innebär dock inte att aktiviteten eller verksamheten inte också skulle kunna innehålla någon av de andra u:na, undervisning eller utbildning. Oftast är det den egenskap som är mest framträdande eller viktigast i själva aktiviteten, som avgör vilket begrepp som är applicerbart på aktiviteten. Svensson menar att det finns en nära relation mellan, till exempel, uppfostran och undervisning, och att dessa två begrepp oftast förutsätter varandra, men att ett av begreppen i aktiviteten är mer dominerande och därför uppmärksammas mest.

Begreppet uppfostran har tidigare förknippats med en innebörd av auktoritär uppfostran, det vill säga en form av kontroll och disciplinering. Under de sista århundradena har det dock gjorts uppror mot uppfostran som praktik. Svensson blickar tillbaka till 1700-talet, då Sverige präglades av ett frihets- och utvecklingstänkande. Från att det svenska samhället varit styrt av kungar och kyrkans makt, gick utvecklingen in i en historisk tid där den enskilda människan hyllades och en ökning av individualism utvecklades. De auktoritära formerna av uppfostran som fanns i hem och skola, blev mål för upproret. Frihet från uppfostran övergick till ett utvecklingstänkande. I det pedagogiska tänkandet ersattes, till stor del, barnets uppfostran av barnets utveckling, en utveckling som var inriktad på att tro på förnuftet, upplysning, vetenskap och kunskap. Detta ledde även till frihet från tvång och förtryck.

12

Denna frihet tog form i en demokratisk syn på fostran. "Demokratisk fostran har setts

som alternativ till, motsats till auktoritär uppfostran" (2009, s 12). Begreppet demokratisk fostran ses som en form av uppfostran, men som inte begränsas till

auktoritär uppfostran, utan som används för att beteckna alla former av uppfostran/fostran. Dock, fostran till något måste ha ett innehåll och en form (Svensson, 2009).

Lev Vygotskij var en rysk psykolog som fick stor betydelse för den moderna pedagogiken, men även för utvecklingspsykologin. Sedermera kom den svenska läroplanen att bygga på Vygotskij´s tankar och idéer, det vill säga en sociokulturell grundsyn, där samspelet människor emellan spelar stor roll.

Vygotskij menar att interaktion spelar avgörande roll vid allt lärande. Med interaktion menar han till exempel samtal, diskussioner, debatter, chattande, intervjuer eller gemensamt musicerande, för att bara nämna några. Hur människan tänker och formas beror alltså, enligt Vygotskij, på den omgivande, sociala miljön, vilket betyder att uppfostran eller undervisning är bunden till verkligheten, närmiljön och omgivningen kring oss, samt att människan tolkar genom sina egna erfarenheter. Enligt Vygotskij kan social fostran i förskolan ske genom att pedagogen föregår med gott exempel och uppträder som en bra förebild genom sitt eget tillvägagångssätt. Detta kan medföra att barnen vill efterlikna dessa goda egenskaper hos pedagogen, om de upplevs som positiva, och tar efter (Vygotsky, Davydov, Silverman, 1997).

Två citat tagna ur Strandbergs bok Vygotskij i praktiken, (2006) tjänar som förtydligande av ovanstående.

"När barnen ingår i en gemenskap där samspel mellan vuxna och mellan vuxna och barn är generösa och vanligt förekommande kommer de att imitera dessa" Strandberg

(2006, s 61).

""Barn gör inte som vi säger utan som vi gör", denna slogan speglar Vygotskijs grundantagande att våra yttre interaktioner är källan till vårt inre tänkande"

13

2.2 Fostransuppdragets historiska framställningar

Under denna rubrik förklaras några olika historiska framställningar av begreppet fostran.

2.2.1 Förändring av fokus i fostransuppdraget

Fostransuppdraget har i de flesta styrdokument inom skolan framställts som ett av skolans viktigaste uppdrag och varit en central angelägenhet tillsammans med begreppen kunskap och färdighet, skriver Jonas Qvarsebo i rapporten "Från storslagna visioner till professionell bedömning" (2010). Detta begrepp, fostran, tillhör det beständiga inom skolans verksamhet och dess olika styrdokument, men begreppets mål, innehåll och föreställningar har förändrats i takt med samhällets utveckling. Under 1900-talet har det skett en förändring av fostransuppdraget vad gäller människosyn, utformning av begreppet och fostransmetoder i skolan.

Enligt Qvarsebo (2010) är den tydligaste förändringen en förskjutning av styrningens fokus, det vill säga vilket mål och vilken föreställning skolan har med fostransuppdraget. Förändringen har även skett genom "de vetande som definierar våra

föreställningar om vad ett barn är, hur det fungerar och hur det utvecklas" (2011, s 15).

Under 1900-talets första halva låg skolans fostransuppdrag på fysisk fostran och hygien. Genom lek och idrott stärkte barnet kroppen, men utvecklade även andra egenskaper som ansågs önskvärda, till exempel lydnad, vakenhet och viljestyrka. De som var drivande för den fysiska fostran var, bland andra, läkarkåren. Under denna period hade skolan bestämda uppfattningar om könens olikheter inom fostransuppdraget. Till grund låg föreställningen att flickor hade klenare intellektuell förmåga än pojkarna och därför skulle skolan fostra flickorna till att förberedas för husliga sysslor.

Under 1940-talet var världen i krig och skolan gjorde en ny skolutredning, SOU:1944. Synen på fostran i denna utredning förändrades, påverkad av kriget. För att säkerställa nationens trygghet och framtid skulle skolan fostra disciplinerade, nyttiga och starka medborgare.

14

Under denna utredning introducerades också en ny metod för att få fram underlag för beslut angående fostran och skolans sociala organisering. Regeringen tog nu steget att vända sig till pedagogisk-psykologisk expertis, som nu blir alltmer inflytelserik och betydelsefull för skolans fostran. Denna expertis, bestående av fyra professorer, ombads att svara på skolutredningens frågor.

Enligt Qvaresbo (2010) är en av de viktigaste skolutredningarna 1946-års skolkommission, då ett genombrott av fostransuppdraget skedde. Skolans främsta uppgift blev nu att fostra fria, demokratiska individer som skulle ta ansvar för det framväxande nya och moderna samhället. Synen på barnens fostran fick en mer holistisk syn, det vill säga, skolan tog hänsyn till hela barnet. Det var nu inte bara kroppen, beteendet och attityden hos barnet som skulle formas, utan även barnets hemmiljö, fritid och kulturmönster som skulle omfattas av skolans fostran. Skolkommissionen tryckte på att barnets mentala omvårdnad var viktigare nu jämfört med tidigare fokus som låg på omsorg om det fysiska. Skolans syn på barnets fostran och utveckling skulle ligga på psykologisk grund istället för på medicinsk grund.

2.2.2 Barnstugeutredningen

1968 tillsatte staten Barnstugeutredningen (BU) med uppgift att, för första gången, utforma en gemensam målsättning för den svenska förskolans två olika organisationsformer; daghemmen och lekstugorna.

Denna reform ledde bland annat till förskolelagen, allmän förskola för alla sexåringar i Sverige. Med utredningen följde en aktiv diskussion kring barns utveckling och fostran, en diskussion som ledde fram till den pedagogiska grundsyn som vi finner i vår moderna förskola idag. Enligt BU var skolans funktion i samhället att barn skulle fostras till demokratiska medborgare genom "idealen om likvärdiga uppväxtvillkor och

15

Förskolans mål skall ge uttryck för samhällets syn på, och omsorg om, varje barn i dess rätt till goda utvecklingsmöjligheter. Målet skall ge uttryck för en framtidssyn. En sådan syn skall innebära att vård och fostran av barnet i hem och i förskola måste relateras till den blivande vuxna människans ut- vecklingsmöjligheter i hennes ömsesidiga förhållande till samhälle och dess utvecklings förändring (SOU 1997:157, s 24).

Professor Gunni Kärrby (2000) lyfter fram i sin rapport att tack vare Barnstugeutredningen blev de pedagogiska målen för barnets sociala fostran mer detaljerade än vad de tidigare hade varit. Dessa mål skrevs senare in i Socialtjänstlagen och finns numera i modifierad form även införda i vår skollag.

Enligt Kärrby (2000) utvecklade Barnstugeutredningen skolans pedagogiska synsätt från att, under 1940 talet bygga på den svenska politikern och diplomaten Alva Myrdals gemenskapsfostran att låta barnets förmåga till att utveckla sociala egenskaper och demokratiska värderingar komma till uttryck i den sociala gemenskapen i skolan, till att barnet, som egen individ, fick ökad betydelse. Därmed kom ett pedagogiskt synsätt, tolkat i individualpsykologiska termer, till. Förskolans verksamhet skulle nu bygga på ett vetenskapligt förhållningssätt. Utredningen valde att bygga sina förslag på bland annat den schweiziske psykologen och pedagogen, Jean Piaget´s utvecklingspsykologi och den tysk-amerikanske psykoanalytikern Erik Homburger Eriksons socialpsykologiska forskning. Piaget ansåg att människans utveckling formas genom olika steg i olika stadier och ett steg inverkar på hur nästa steg kommer att gestalta sig. Erikson menar att utveckling sker i en viss ordning, genom olika förutbestämda stadier, som är gemensamma för alla människor.

2.3 Att erövra omvärlden – nutidens framställning

Förskolans läroplan (Skolverket, 2010) som har gällt sedan 1998, reviderades 2010. Framställningen av begreppet fostran som ligger till grund för dagens läroplan, står att finna i "Barnomsorg och Skolakommitténs slutbetänkande Att erövra omvärlden –

16

Enligt detta slutbetänkande syftar utbildning och fostran till att förbereda barnet för ett framtida samhälle. Barnet växer in i världen genom att erövra den både med sin kropp och med alla sina sinnen. "Barnet härmar, undersöker och leker för att finna sambandet

mellan sig själv och sin omvärld." (SOU1997:157:44). Lev Vygotskij, vars tankar om

pedagogik har fått stor betydelse för dagens läroplan, menade att interaktion är av stor betydelse vid allt lärande. Med interaktion menade han bland annat samtal, möten och gemensamma upplevelser (Strandberg, 2006).

Barnet utforskar sin omvärld i första hand genom kommunikation, i möten och samspel med andra människor. Enligt Emilson (2008), kan kommunikation symboliseras av närvarande, intresserade och lekfulla lärare som på en nära nivå med barnet har roligt tillsammans med och i samspel med, barnet.

Nyckelord här är tillsammans och samspel. Detta sätt att kommunicera gynnar speciellt små barn och barn som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk. Det finns, enligt Strandberg (2006), många andra sätt att uttrycka kommunikation, bland annat genom tal, musik, skrift och bild. I den gemensamma kommunikationen skapar människor en gemensam relation till världen, omvärlden, därför är det viktigt att utveckla barns kommunikativa kompetens. Med hjälp av olika språk och uttrycksformer utvecklas barns förmågor som till exempel att lösa problem, ta egna initiativ, reflektera och tänka kritiskt samt samarbeta (Strandberg, 2006).

Enligt läroplanen för förskolan, är förskolans uppdrag att "vara ett stöd för familjerna i

deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande" (Skolverket, 2010, s 5).

Dessutom ska förskolans verksamhet "präglas av en pedagogik där omvårdnad,

omsorg, fostran och lärande bildar en helhet" (Skolverket, 2010, s 9).

För barnet innebär klivet in i förskolan att även ta första klivet in i utbildningssystemet och samhällets offentliga fostran, eftersom det i förskolans läroplan finns specifikt uttryckta, önskvärda mål som samhället värdesätter och som pedagogerna ska tolka och konkretisera (Emilson, 2008). För förskolans del handlar det om att ge barnen möjlighet att utveckla sin sociala och kommunikativa kompetens till att bli så bred som möjligt, att möjliggöra för barnen att utveckla lust och tillit till sin egen förmåga att lära, att lägga den viktiga grunden för ett livslångt lärande.

17

Det är omöjligt att exakt veta vad som är väsentligt att lära sig för livet i det framtida samhället, eftersom de sociala, kulturella och politiska strukturerna skiftar och förändras. Dock, det är viktigt för förskolan att vara i fas med omvärlden och möta de olika krav på kompetenser som krävs för olika erövringar. Samtidigt ska förskolan utgå från alla barns behov och utvecklingsmöjligheter och detta är den stora utmaningen för förskolan idag (SOU 1997:157).

18

3 Metod

Under denna rubrik beskrivs valet av metod, det vill säga hur vi har samlat in vårt empiriska material samt en motivering till våra respektive val. Här redogörs även för urvalsgrupperna i studien, hur undersökningen genomfördes, hur empirin bearbetades och analyseradessamt hur de forskningsetiska principerna beaktats.

3.1 Metodval

Då syftet var att söka förståelse för hur de intervjuade pedagogerna och föräldrarna tänker, känner och resonerar kring begreppet fostran, fann vi kvalitativa intervjuer som den mest lämpade metoden. Intervju som metod utmärker sig, enligt Trost (2010), genom användandet av enkla och raka intervjufrågor som kan generera innehållsrika svar. Intervjusituationen var tänkt att uppfattas som ett samtal där de intervjuade personerna och deras berättelser stod i centrum. Enligt Larsen (2009, s 27) ger kvalitativa metoder forskaren "en bättre förståelse av det som studeras, vilket kan

behövas när man ska förklara de resultat man har kommit fram till." Intervju som

metod gav oss möjligheter till fördjupning samt en helhetsförståelse för innebörden av begreppet fostran.

En nackdel med denna metod, kvalitativa intervjuer, är att dess resultat inte kan generaliseras. En annan nackdel är att det är tidskrävande att behandla data efteråt, det vill säga att omvandla det inspelade materialet till skrift. Det kan också vara till nackdel att intervjuaren eller själva metoden kan påverka intervjuresultatet, den så kallade intervjueffekten. Enligt Larsen (2009, s 27) kan det hända "att informanten svarar det

som hon tror att intervjuaren vill höra, att hon svarar för att göra ett gott intryck, för att dölja brist på kunskap, eller att hon svarar det som hon tror är allmänt accepterat."

3.1.1 Intervjuer

Intervjuerna genomfördes dels enskilt och dels i grupp. De enskilda intervjuerna gjordes med de två pedagogerna som var våra respektive handledare på förskolorna där vi gjorde vår praktik.

19

Dessutom gjordes tre enskilda intervjuer med föräldrarna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, vilket är en praktisk metod för att finna intervjupersoner. Eftersom målet med vår undersökning var att få kunskap om hur föräldrar, både män och kvinnor,

kan resonera om begreppet fostran, i motsats till hur generellt alla föräldrar resonerar,

ansåg vi att tre föräldrar som urvalsgrupp var tillräckligt. Dessa föräldrar fanns dessutom på, för oss, bekvämt (=nära) avstånd.

Gruppintervjuerna, två till antalet, genomfördes i våra respektive arbetslag på våra respektive partnerskolor.

Vi valde att göra gruppintervjuer med pedagogerna eftersom vi ville lyfta begreppet fostran i ett arbetslag som arbetar i förskolan. Pedagogerna gavs då möjlighet att tillsammans tolka förskolans läroplan och därigenom även möjlighet till att utvecklas i sin yrkesroll, som bland annat innebär att tillgodose barnens möjligheter att utvecklas och lära enligt läroplanens mål och intentioner (Skolverket, 2010, s 14). Gruppintervju gav oss även möjlighet att spegla den enskilda pedagogens förståelse mot de andras. Enligt Larsen (2009) kan det vara lättare att få människor att prata när de ingår i en grupp, gruppen kan även komplettera varandra i samtalet genom att informanterna lyssnar på varandras ståndpunkter, men det kan också komma fram intressanta faktorer om informanterna är oeniga kring ämnet. En nackdel kan vara att det kan uppstå oro eller konflikt under samtalet i gruppen. Kanske vågar inte alla vara ärliga i andras närvaro. Ansvaret låg på oss som intervjuare att skapa trygghet i gruppen samt att alla fick komma till tals i samtalet. Ingen av deltagarna ska behöva ångra något som han eller hon sagt efter samtalet (Trost, 2010).

3.2 Urval

Vi gjorde så kallade bekvämlighetsurval inför samtliga intervjuer, vilket är en praktisk metod för att finna intervjupersoner. Vi valde att intervjua tre föräldrar enskilt och sammanlagt åtta pedagoger som arbetar på våra respektive partnerskolor, Svalan och Lanternan, se nedan.

20

Syftet med att genomföra intervjuerna på våra respektive partnerskolor var att det var mest praktiskt sett ur ett tidsperspektiv, eftersom pedagogerna var tillgängliga för oss under en period om fyra veckor. Intervjuerna med pedagogerna gjordes enskilt med de två pedagogerna som var våra respektive handledare och i grupp med våra respektive arbetslag på varje partnerskola. I varje arbetslag arbetar fyra pedagoger.

3.2.1 Förskolan Svalan

Detta är en kommunal förskola, placerad i en mindre kommun i ett litet samhälle utanför staden och i en stor, äldre byggnad som för länge sedan var en skola. Det finns fyra avdelningar med totalt 80 barn inskrivna. Utemiljön är inhägnad och omgivningen är kuperad. Här arbetar pedagogerna Per, Alma, Anna samt Maria.

3.2.2 Förskolan Lanternan

Även detta är en kommunal förskola som ligger i en liten kommun cirka 3 mil utanför staden i en liten by med öppna fält och jordbruk som närmaste grannar. Lanternan är en fem år gammal byggnad med tre avdelningar och totalt 57 barn. Här arbetar pedagogerna Ulrika, Engla, Cecilia samt Lolita.

3.2.3 Föräldrar

Vi gjorde även ett bekvämlighetsurval av föräldrar, tre till antalet. Vi intervjuade Peter, han har två barn som går i samma förskola, en pojke som är sex år och en flicka som är tre år. Vi intervjuade även Anita, som har en pojke på fyra år och som går i förskolan samt två äldre barn i tonåren och Danne som har en flicka på fem år. Föräldrarna bor i samma stad och har sina barn i förskolan, dock inte på våra praktikställen.

21

3.3 Genomförande

När vi hade valt metod för undersökningsområdet, läste vi in oss på hur man bör använda kvalitativa intervjuer och hur man på bästa sätt genomför dessa. Vi använde oss, bland annat, av boken Kvalitativa intervjuer av Jan Trost (2010).

Med frågeställningarna i studien som utgångspunkt, utformades tre intervjuguider, vilket innebär en kort lista inför varje intervju med, för studien, relevanta frågeområden, eftersom man, enligt Trost (2010), ska "i möjligaste mån låta den intervjuade styra

ordningsföljden i intervjun och val av delaspekter av intervjun." Dessa intervjuguider

var avsedda för att guida oss intervjuare i samtalet med de utvalda personerna. Vi var inte bundna av guiden utan kunde fritt följa samtalet. Anledningen till att vi gjorde tre intervjuguider var att vi hade olika målgrupper, såsom enskilda pedagoger, pedagoger i grupp samt föräldrar, vid intervjuerna. Dessa intervjuguider anpassade vi till de olika målgrupperna. De föräldrar vi intervjuade var inte yrkesverksamma i förskolan på något sätt. Intervjuerna bokades muntligt i förväg och deltagarna blev, före själva intervjun, tillfrågade om de kunde tänka sig att bli inspelade med diktafon. Samtliga gav sitt medgivande. Således, under intervjuerna använde vi oss av diktafon som verktyg för dokumentation. Deltagarna fick dessutom förfrågan om utskrift av intervjun. Några valde att granska sina uttalanden, dock utan att lägga till eller dra ifrån, medan andra avböjde.

Eftersom alla informanterna i förväg informerades om de forskningsetiska principerna, som bland annat innebär information om vårt arbetes syfte, förfrågan om utskrift av intervjun och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan negativa konsekvenser för dem själva, anser vi att vi har gjort vad vi kan för att i möjligaste mån undvika att någon av informanterna ska behöva ångra sin medverkan i denna studie. Genomgående för vårt arbetssätt i intervjusituationerna var att anpassa språk och intervjufrågor till informanten, att rikta vår fulla uppmärksamhet åt densamma samt att själva inte prata för mycket, utan istället lyssna på vad den intervjuade säger, eller eventuellt inte säger. Intervjusituationen var tänkt att uppfattas som ett samtal där informanterna och deras berättelser stod i centrum och vi upplever att det blev just så. Genom att använda enkla och raka intervjufrågor, fick vi innehållsrika svar, vilka vi använde som bas för att formulera följdfrågor. Detta gav oss möjlighet till fördjupning av innebörden av begreppet fostran samt en helhetsförståelse för detsamma.

22

Intervju med pedagoger

Intervjuerna med pedagogerna, både enskilt och i grupp, skedde på respektive partnerskola i ett avskilt rum, där inga barn för tillfället vistades. Intervjuernas tidsåtgång varierade mellan 15 minuter för den enskilda pedagogens intervju till ungefär 45 minuter för en av gruppintervjuerna.

Intervju med föräldrar

För att även belysa hur föräldrar kan resonera kring begreppet fostran valde vi att intervjua tre föräldrar som vi känner sedan tidigare. Intervjuerna gjordes i respektive informants hem och varje intervju tog mellan 15 och 30 minuter i anspråk.

Efter varje genomförd intervju bearbetades och analyserades samtalet med hjälp av transkribering, vilket är att omvandla ljudinspelning till skriven text. Utifrån vår transkriberade empiri har vi strävat efter att upptäcka olika mönster i de intervjuades uppfattning av begreppet fostran samt andra faktorer som vi fann vara intressanta för vår studie.

3.4 Analysbeskrivning

Bearbetningen av vår empiri, det vill säga våra intervjuer, skedde genom att samtalen, som hade spelats in med hjälp av diktafon, lyssnades av och transkriberades. Efter färdig transkription lästes och lyssnades samtliga intervjuer igenom och jämfördes med förda intervjuanteckningar för att säkerställa att ingen värdefull information gick till spillo. Därefter sammanfattades all empiri och det gjordes en uppdelning av pedagoger och föräldrar. Vid denna sammanfattning utgick vi ifrån frågeställningarna:

 Hur resonerar pedagoger i förskolan kring begreppet fostran?  Hur resonerar föräldrar kring begreppet fostran?

23

När sammanfattningen var färdig lästes transkriptionerna igenom upprepade gånger i avsikt att finna återkommande mönster i de intervjuades resonemang. Löpande, under hela tiden bearbetning av materialet var igång, fördes diskussioner oss författare emellan. Dessa diskussioner fungerade som analys, tolkning och utveckling av de gjorda intervjuerna.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Enligt Johansson och Svedner (2010) är det väsentligt att visa hänsyn och respekt för de personer som deltar i studien. Detta låter sig göras genom att deltagarna får adekvat information angående syftet med studien, att de bereds tillfälle att ge informerat samtycke till sin medverkan, till att bli inspelade med hjälp av diktafon samt att bli informerade om att de, när som helst, kan välja att avbryta sin medverkan i studien utan några som helst negativa konsekvenser för dem själva.

Givetvis hade alla deltagare rätten att, när som helst, ställa frågor om studien och att få sina frågor sanningsenligt besvarade. Anonymitet garanterades för alla som valde att medverka, detta gäller även för själva förskolorna. Identifiering ska inte vara möjlig att göra, därför är alla nämnda namn fingerade.

Eftersom samtliga deltagare var myndiga, har var och en som har valde att delta, kunnat avgöra detta individuellt.

Allt material som är insamlat för denna studie kommer efter studiens slut att förstöras genom att de inspelade intervjuerna raderas.

24

4 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av vår empiriska undersökning. Resultatet bygger på följande frågeställningar:

Hur resonerar pedagoger i förskolan kring begreppet fostran?

Hur resonerar föräldrar kring begreppet fostran?

I vår analys av intervjuerna med de utvalda pedagogerna och föräldrarna, fann vi vissa mönster och likartade uppfattningar inom några specifika områden. Presentationen av resultatet är därför indelat i olika teman som närmare förklaras under respektive rubrik.

4.1 Fostran som överföring av värderingar

Både pedagoger och föräldrar uttrycker att fostran innebär en överföring av de normer, regler och värderingar som är, eller anses vara, viktiga för såväl samhället som för den enskilda familjen. Det kan handla om att föra vidare till barnet vad som är rätt och fel eller hur en människa ska vara och uppträda för att anses som "en bra människa".

"Rätt och fel, regler och rutiner, hur man beter sig mot sina kompisar och mot vuxna."

(pedagog)

"Fostran, det är mina värderingar, vad jag vill föra över till mitt barn, så att han kan

bli en bra människa som fungerar i samhället, som fungerar socialt." (förälder)

Definitionen på en bra människa är, enligt föräldrarna, en människa som inte mobbar, är empatisk, ärlig och som vågar stå för det man tycker.

"Rent privat tänker jag att fostran är att lära sina barn vad som är rätt och fel." (förälder)

Alla informanter i undersökningen, både pedagoger och föräldrar, uttrycker att barn behöver fostras i grundläggande värderingar, som till exempel att veta vad som är rätt och fel och hur man bör uppträda tillsammans med andra människor.

25

4.2 Fostran som lärande

När pedagogerna talar om fostran, talar de även om lärande. Barn behöver, enligt pedagogerna, få lära sig att vara ärliga och att vara goda kamrater som inte bara ser till sitt eget bästa. Pedagogerna anser att fostran och lärande ofta går hand i hand, det vill säga att när barn fostras in i något, är det samma som att barn får lära sig något.

"Fostran är en del av lärandet ju och det märks när man, till exempel, sitter och äter.

Att visa och prata om för barnen att man inte "roffar" åt sig maten, utan ber någon skicka runt. Det är ju både fostran och lärande. Då går det in i vartannat." (pedagog)

Pedagogerna anser att det är av stor vikt för barn att lära sig, eller att fostras till, att visa hänsyn och respekt samt att få kunskap om de mellanmänskliga sociala samspel som dagligdags utspelas i vårt samhälle. Barn fostras in i, lär sig, det sociala samspelet för att, på bästa sätt, fungera i samhället med alla dess regler, normer och värderingar. Dessa regler i samhället kan vara klart uttalade eller tvärtom, underförstådda och därför ej klart uttalade, beroende på kultur, etnicitet, traditioner och det sociokulturella arvet. Även föräldrarna talar om fostran i termen att lära sig.

"I förskolan tänker jag att de lär och visar mitt barn hänsyn, att mitt barn får lära sig

att respektera andra oavsett hur de är eller ser ut. Att barnen får lära sig fungera med andra människor, vuxna och barn." (förälder)

"Fostran är att lära sig vad som är rätt och fel." (förälder)

Flera pedagoger diskuterade under gruppintervjun kring de båda begreppen fostran och lärande, de anser att de två begreppen flyter in i varandra. Pedagoger överför vissa normer och värderingar samtidigt som barnet lär sig något, alternativt, barnen fostras in i ett visst beteende, det i samhället accepterade. Ett konkret exempel; att ljuga - pedagoger visar genom att prata med barnen att det inte är accepterat i vårt samhälle att ljuga, de berättar också vilka konsekvenser det kan medföra att "att fara med lögner". Av detta, denna överförda norm, lär sig barnen att goda samhällsmedborgare inte ljuger. Vill man accepteras i samhället, lär man sig och följer således de gängse reglerna. Fostran och lärande sker, enligt pedagogerna, ofta samtidigt.

26

Fostran uttrycks av pedagogerna som långsiktigt lärande och som är ständigt pågående. Några pedagoger nämner begreppet uppfostran och menar att uppfostran är en del av den långsiktiga fostran, att uppfostran sker här och nu och resultatet i längden blir barnets fostran.

"Så länge det inte stör vår gemensamma verksamhet, så är det ju inget problem. Så är det ju ofta i ett hem, att en förälder tycker att något är viktigare än vad den andre tycker, utan att diskutera det. Men det är ju mer uppfostran då. Men fostran till att bli något visst, att bli självständig i livet, en god kamrat, det har vi ju gemensamt. Vi har samma mål, samma strävan." (pedagog)

Endast en av de intervjuade föräldrarna nämnde begreppet uppfostran. För henne är fostran något som sker i förskolan och skötes av pedagoger, medan uppfostran när något som sker i hemmet, samtidigt är det tänkta resultatet, att barnet ska växa upp till och lära sig bli en god människa som fungerar i samhället, detsamma.

4.3 Fostran som demokrati – barnets inflytande i sin vardag

Samtliga intervjuade pedagoger uttrycker att det är viktigt att arbetslaget har en gemensam värdegrundsyn, ett gemensamt förhållningssätt i det pedagogiska värdegrundsarbetet kring barnets fostran. Pedagogerna hänvisar till förskolans läroplan och läroplanens grundläggande, demokratiska värderingar som pedagogernas uppdrag vilar på. Dock, enligt pedagogerna, kan det få förekomma olika uppfattningar och grad av tolerans när det gäller mindre betydelsefulla regler. Pedagogerna lyfter fram ett exempel från matsituationen och frågan som diskuteras är om alla barn måste sitta kvar vid matbordet tills alla har ätit upp eller om barnen kan få gå ifrån efterhand som de har ätit upp sin mat. Pedagogerna kommer fram till att det inte finns någon uttalad regel, utan de gör olika, men att barnen verkar "lära sig" vilket bord de kan sätta sig vid om de inte känner för att vänta in alla sina kompisar.

"I vårt hus finns ingen uttalad gemensam syn på begreppet fostran, men jag märker genom våra värdegrundsdiskussioner, att vi är inne på samma linje även om det finns små variationer. Vi är fostrade olika, men ändå rätt så lika i grunden." (pedagog)

27

Föräldrarna verkar utgå ifrån att pedagogerna fostrar barnen enligt hur samhället ser ut idag, det vill säga demokratiskt.

"Fostran i förskolan är min förlängda arm i min uppfostran. Förskolan ska fostra

barnen till att bli goda samhällsmedborgare som fungerar socialt." (förälder)

Föräldrarna är överens om att i förskolan ska barn få lära sig umgås med andra, såväl med andra barn som med vuxna. De är också överens om att pedagogerna ska arbeta nära barnen samt föregå med goda exempel hela tiden, framför allt när det gäller att visa hänsyn och respekt för hur andra människor är och ser ut.

"Jag tänker på att det är... att fostran...det som leder fram till att de så småningom blir goda samhällsmedborgare, det är det jag tänker att läroplanen, på sikt, är ute efter."

(pedagog)

Pedagogerna uttrycker att enligt läroplanen är det, till stor del, i förskolan som grunden läggs för att barnen ska komma att förstå vad demokrati innebär. Detta kan, bland annat, ske genom att barnen får ta ansvar för sina egna handlingar, men också lära sig att visa aktsamhet för sin omgivning, sin närmiljö, dock med hänsyn tagen till barnets egen förmåga. Barnens uttalade intressen bör ligga till grund för utformningen av verksamheten med alla dess aktiviteter.

"Fostran betyder väl att vi hjälper barnen att bli goda samhällsmedborgare, så att de klarar livet i samhället så småningom, att vi lär dom vad demokrati är." (pedagog).

Demokratisk fostran eller demokrati i förskolans verksamhet är, enligt pedagogerna, att aktivt lyssna på barnen, att säkerställa så att alla barn får möjlighet att göra just sin röst hörd, att barnen får vara med och bestämma hur deras egen vardag ska se ut, att med utgångspunkt från vad barnen tycker är roligt, viktigt och intressant, planera verksamheten. Barn ska vara delaktiga, de ska få möjlighet att vara med och diskutera fram regler och rutiner för verksamheten, då detta medverkar till att skapa trygghet, trivsel och samvaro. Pedagogerna anser att barn lär sig, att barn utvecklar förståelse för sin omvärld, när de pratar med pedagogerna, dock är det viktigt att diskutera med barnen inte prata till dem.

28

"Pedagogerna i förskolan ska fostra barn till att bli bra människor genom att prata om

varför de gör olika saker... varför de gör saker på olika sätt och varför de inte gör andra saker, genom att hela tiden vara nära barnen...och förklara." (förälder)

Flera av pedagogerna anser att regler och rutiner skapar trygghet. Pedagoger fungerar, enligt dem själva, som handledare och vägledare för barn, åtminstone under förskoletiden. Genom att föregå med gott exempel, att tillsammans med barnen upprätta vissa regler som gäller för förskolan och sätta gränser, genom att visa och berätta för barn hur de kan bete sig i olika situationer och genom att vara ett stöd i konflikter och tillrättavisa, anser pedagoger att de, både direkt och indirekt, lär barn vilka beteenden som är acceptabla och därigenom fostrar barn till att bli goda, empatiska och demokratiska samhällsmedborgare.

"Vi är medföljare, så att säga, vi hjälper barnen att hitta deras nyfikenhet, vi uppmuntrar barns eget utforskande och hjälper dem att hitta på nya vägar som kan ge nya upptäckter." (pedagog)

Barnen bestämmer själva vem de vill vara med eller leka med, de har möjlighet att själva välja mellan olika aktiviteter och material att arbeta och leka med. En pedagog nämnde den gemensamma samlingen som en aktivitet att använda sig av i fostran. I samlingen finns möjligheter för barn, men även för vuxna, att uttrycka sina åsikter inför andra, att lyssna på varandra och att lära sig vänta på sin tur. I en samlad grupp kan pedagoger prata om, till exempel, konfliktlösning eller hur man bör/ska uppträda mot varandra för att vara en god kamrat.

Alla de intervjuade pedagogerna säger att de använder demokratisk fostran i de vardagliga aktiviteterna i förskolan. I förskolan får barnet i gruppsamvaro möjlighet att tillsammans med andra barn och vuxna, utöva sitt inflytande och därmed även utveckla en förmåga att ta ansvar för sig själv, för gruppen och för miljön i förskolan. En av de två aktuella partnerskolorna har premierats med grön flagg, vilket innebär att förskolan aktivt arbetar efter ett miljömedvetet synsätt. Detta miljömedvetna arbetssätt strävar denna förskola efter att föra över till det enskilda barnet, men även till barnens familjer. Pedagogerna arbetar hårt för att alla ska få möjlighet att utveckla förståelse för hur ett demokratiskt samhälle och miljön bildar en helhet.

29

4.4 Fostran – samverkan mellan förskola och hem

Pedagogerna är överens om att samverkan mellan förskolan och hemmet är viktigt, inte minst för barnets välbefinnande och utveckling. Hem och familj har ytterst ansvar för barnets fostran, men, som också är klart uttryckt i läroplanen, förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras fostran av barnet. Ändå är det, enligt pedagogerna, ingen som nämner själva uttrycket fostran i samtal mellan pedagog och förälder. Pedagogerna på en av partnerskolorna uttrycker specifikt att de känner sig mest bekväma att, i samtal med föräldrar, använda begreppet värdegrund eller värderingar istället för begreppet fostran.

"Jag tror föräldrarna hade blivit skrämda om vi hade börjat prata fostran. De hade nog inte tyckt att det var så trevligt. Jag tror att samtalet blir annorlunda om man pratar om grundläggande värderingar." (pedagog)

En av pedagogerna nämner att hon tycker att ordet fostran låter gammaldags och förlegat. Föräldrarna upplever att de värderingar som pedagoger arbetar efter i förskolan och som ju även förs över till barnen, är i stort sett de samma som föräldrarna själva har. Därför känner föräldrarna sig trygga med att lämna sina barn i förskolan. Föräldrarna resonerar som så att så länge inget händer som klart uttalat krockar med deras egen uppfattning om vad som är rätt och fel, så får pedagogernas värderingar råda i förskolan. "Det är personalens värderingar som råder där. Förr slog ju läraren till barnen om de

inte löd, så är det ju inte idag." (förälder)

Pedagogerna i båda partnerskolorna diskuterar och samarbetar med föräldrarna kring värdegrundsarbetet i verksamheten genom, bland annat, dagliga samtal vid lämning och hämtning, utvecklingssamtal och föräldramöten. I samtalen mellan pedagoger och föräldrar kan innebörden av begreppet fostran komma till uttryck genom att bägge parter delger varandra hur vardagen fungerar och ser ut för barnet i förskolan och i hemmet.

"Man berättar ju hur dagen har varit och vad som har hänt och så, och föräldrarna

berättar för oss hur de gör hemma. Det måste ju vara ett samarbete med föräldrarna om fostran." (pedagog)

30

Att förskolan bjuder in föräldrarna och vill göra dem delaktiga i barnets vardag i förskolan är viktigt för samarbetet kring barnet. Fostran är, enligt pedagogerna, föräldrarnas huvudansvar och förskolan har som uppgift att vara ett komplement till hemmet, men det är viktigt att förskolan har en tydlig framhållning kring verksamhetens arbetssätt, regler och rutiner. Pedagogerna betonar dock att det inte alltid är så att de kan tillmötesgå barnen vad gäller hur olika saker ska utföras, till exempel kan kanske något barn inte somna om det inte är utomhus i den egna vagnen, med filt, speciellt gosedjur och så vidare, utan då är det själva sömnen som kommer först och det blir pedagogens uppgift att på bästa sätt lösa detta.

"Självklart kan man ju inte undvika att säga vad vi på förskolan tycker är rätt och fel, som till exempel vid matsituationer, men det måste ju i grund och botten komma från hemmet, sen kan vi ju sätta gränser för att det ska passa vår verksamhet. Det fungerar ju inte om barnen får göra precis som de själva vill." (pedagog)

Ingen av pedagogerna tycker sig ha upplevt någon konflikt mellan förskola och hem. En av pedagogerna uttryckte en viss negativ inställning till hur vissa barn uppträder, de kan till exempel visa en väldigt tråkig attityd gentemot varandra, men också till omgivningen, det vill säga att leksaker kastas med på ett oaktsamt sätt. Enligt denna pedagog är detta något som förekommer mera ofta nu än det gjorde förr. Barn av idag, menar samma pedagog, är uppväxta med att få sina behov tillfredsställda direkt, vilket gör att dessa barn har svårt att vänta, vilket kan leda till uttryck som "...jag ska, jag

vill!" ifrån barnet.

"Föräldrar plockar ofta fram saker till sitt barn direkt när de lämnar barnet i förskolan. Barnet har således ingen chans att välja själv eller vänta med en aktivitet. Det måste hända något hela tiden, allt ska vara roligt och på barnets villkor!" (pedagog)

Pedagogens åsikt är att barn idag är uppvuxna med lust och ett behov av att få en omedelbar tillfredställelse och att föräldrarna i sin fostran bidrar till detta.

31

5 Diskussion och slutsats

I första avsnittet av detta kapitel görs en metoddiskussion, en reflektion av hela arbetet vad gäller genomförande, metod och det empiriska materialet. Därefter sammanfattas det presenterade resultatet med koppling till relevant forskningslitteratur i en resultatdiskussion. I det avslutande stycket redovisas våra slutsatser av och tankar kring ett eventuellt fortsatt forskningsämne.

5.1 Metoddiskussion

För vår egen del har detta varit en mycket givande arbetsprocess, eftersom vi själva tidigare inte, på ett tydligt sätt, kunde förklara innebörden av det undersökta begreppet, fostran. Utgångspunkten för vårt arbete är Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). Det var när vi läste närmare i denna läroplan, som ju alla pedagoger ska arbeta efter, att

"Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet" ( s 5) som tanken vad ordet, begreppet, fostran egentligen står

för och innebär. Hur, på vilket sätt, ska pedagoger i förskolan erbjuda barn fostran? Kort sagt, hur fostrar vi och vad gör vi när vi fostrar? Orden omsorg och lärande nämns förhållandevis ofta i läroplanen och dessa ord verkar vara mera självklara att förstå och förklara, men ordet fostran kräver sin diskussion. Därför valde vi att göra en undersökning och ett examensarbete om detta begrepp, som är ett av de tre begrepp i en helhet, som förskolans uppdrag vilar på och ska bygga sin verksamhet på. Eftersom vi under dels vårterminen, men även under höstterminen, inom högskolan har verksamhetsförlagd tid i förskolan, föll det sig naturligt för oss att med hjälp av intervjuer av de pedagoger som arbetar inom dessa förskolor, försöka ta reda på hur de resonerar kring begreppet fostran. Dock valde vi att intervjua även föräldrar, eftersom det är av intresse att få veta även deras tankar och resonemang kring fostransbegreppet. Föräldrar, vårdnadshavare, har, enligt läroplanen, det yttersta ansvaret för barnens fostran, men förskolan ska komplettera hemmet, och arbetet ska ske i nära samarbete med hemmen, detta givet gör att det är av stor vikt att målet med fostran av det enskilda barnet stämmer överens föräldrar/hem och pedagoger/förskola emellan.

32

Vi är dock medvetna om att undersökningen enbart omfattar två specifika förskolor och tre föräldrar och därför inte kan ses som en allena rådande sanning om innebörden i begreppet fostran, utan ska ses som exempel på möjliga innebörder av detsamma. Intervjusituationerna var tänkta att uppfattas som ett samtal där de intervjuade personerna fick prata fritt ur hjärtat, men även till punkt, om vad de anser begreppet fostran kan innebära. Följdfrågor uppstod naturligt, vilket gjorde varje situationen än mera likt ett samtal. Vid gruppintervjun, där fyra pedagoger åt gången fick diskutera begreppet fostran, kunde samtalet stundtals flyta ut i specifika händelser, vilket vi upplevde, gjorde hela situationen fruktbar även för själva arbetslaget. Vid intervjuerna med de utvalda föräldrarna, vilka vi känner sedan innan, blev vi bjudna på kaffe under tiden som vi intervjuade, vilket förmodligen bidrog till den avslappnade stämningen. Sammanfattningsvis, på vår huvudfråga; hur pedagoger respektive föräldrar resonerar kring begreppet fostran, anser vi att vi fick raka, enkla svar, svar som vi upplever som genomtänkta och ärliga från såväl pedagoger som föräldrar. Vissa mönster och liknande tankegångar går att urskilja, som till exempel att alla informanter uttrycker att begreppen fostran och lärande mycket nära hänger ihop och ibland till och med är samma sak. Omsorg, som ju är det tredje begreppet i helheten anses av alla intervjuade vara ett begrepp som täcker, inbegriper, barnets basala behov som mat, dryck, sömn, trygghet och skydd. Detta är något, som av de intervjuade, verkar anses som självklart att utföra för barnets skull, såväl hemma av föräldrar som i förskolan av pedagoger samt även ses som självklart av föräldrarna att pedagogerna utför under barnets vistelse i förskolan.

5.2 Resultatdiskussion

Under denna rubrik diskuteras vårt resultat med fokus på studiens syfte, det vill säga att undersöka hur begreppet fostran kan förstås av dels pedagoger, men även av föräldrar samt hur begreppet används i läroplanen som styrdokument.

33

Fostran som överföring av värderingar

Under barnets första tid i livet är familjen, föräldrarna, eller vårdnadshavarna, i princip ensamma om ansvaret för barnets fostran, (eller uppfostran om man så vill). Enligt Sommer (2007) är begreppet direkt fostran ett uttryck för att förklara den vuxnes, fostrarens, särskilda sätt att påverka barnet genom sitt eget beteende. I familjen finns, i motsats till läroplanen i skolan, inga mål att uppnå, ingen läroplan, utan det handlar om personliga normer och värden, ofta nedärvda och påverkade av familjetraditioner och det sociala arvet. Föräldrarnas syn på barn är, enligt Sommer (ibid), av stor betydelse, eftersom denna kan främja eller hämma utvecklingen hos barnet. Föräldrarna sinsemellan, bör ha en gemensam syn på barn och fostran för att inte skapa problem för barnet. De bör, enligt Sommer, kunna tolka barnets behov av omsorg och samvaro, men även hitta en balans mellan krav på barnet och hänsyn till det.

De intervjuade föräldrarna uttrycker att fostran, det är deras egna värderingar som de medvetet vill föra över till sina barn, i hopp om att barnen ska växa upp till att bli "en

bra människa" som framöver ska klara sig, ska fungera socialt, i samhället. I samhället

finns regler att följa, dels explicita, men även implicita regler, som barnet genom samvaro, i samspel med andra människor, genom sina erfarenheter så småningom uppfattar. Föräldrar kan ha en viss syn på barn och fostran, till vad/vem och hur barnet ska fostras, men det är vad barnet ser och uppfattar, som lämnar barnet med en viss syn på livet och samhället. Med detta givet, undrar vi vad, vilka värden och normer, kan ligga i begreppet fostran, som gör att barn av idag utvecklar kompetenser för att möta sin egen framtid? Enligt de intervjuade och föräldrarna, men även pedagogerna, behöver barn fostras i de grundläggande värderingar som dagens demokratiska samhälle bygger på. Exempelvis bör barn fostras i att få kunskap om vad som är rätt och fel, vilka beteenden som är acceptabla tillsammans med andra människor, att vara ärliga och goda kamrater samt behöver barn få kunskap om det sociala samspelet som sker mellan människor i vårt samhälle oavsett kön och etnicitet.

"Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar." Läroplanen för

34

Ledorden här är demokratiska värderingar. Enligt en av de intervjuade föräldrarna ska förskolan vara hemmets förlängda arm i uppfostran av barnet, vilket förutsätter att föräldrar och pedagoger har en någotsånär samriktad syn på fostran. Pedagogerna i förskolan fungerar som handledare och vägledare för barnet och förklarar genom att visa och berätta för barnet hur det kan uppträda i olika situationer samt genom att vara ett stöd i konflikter, tillrättavisa och sätta gränser vid behov.

Sommer (2007) menar att, eftersom normer och värderingar inte ligger i generna, är detta något barn måste lära sig. Barn behöver således fostras in i de sociala reglerna i samspel med andra och här kan pedagoger i förskolan mycket väl fungera som handledare och vägledare, eftersom de är ålagda att arbeta efter läroplanen med dess värdegrund, som i sin tur påtalar att "Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse

och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder" Läroplanen för förskolan (Skolverket,

2010, s 4).

Sammanfattningsvis, en gemensam grupp eller familj i en demokratisk verksamhet, påverkar varandra inom gruppen, dels med sina egna, personliga värderingar och dels med verksamhetens, vilket leder till en fostran som är dynamisk. Med detta menar vi att fostran är i ständig rörelse, ständigt i förändring, eftersom allt är avhängigt omgivningen. Detta gör att vi ställer oss frågan vilket föds ur vad? Gruppen, familjen, genom fostran eller fostran genom gruppen, familjen?

Fostran som lärande

Det finns en nära relation mellan begreppen fostran och lärande, enligt de intervjuade pedagogerna och föräldrarna. Att urskilja när det är det ena begreppet eller det andra kan bero på aktiviteten. Vår uppfattning är att fostran används oftare som begrepp i sammanhang/aktiviteter där värden, normer och regler förekommer. Lärandet som begrepp förekommer i sammanhang/aktiviteter där kunskap dominerar, till exempel i undervisningssituationer, men även i den fria leken. "Det är ju framförallt i leken som

barnen lär sig saker" (pedagog). Således, fostran och lärande flyter ofta samman och

35

Enligt Vygotskij (Strandberg, 2006) är det den sociala miljön som formar hur en människa tänker och känner. I den sociala miljön finns bland annat kunskaper, livsmönster, värderingar och förväntningar inbäddat. Fostran är knuten till den sociala omgivning – närmiljö, erfarenhet och kultur som människan samspelar i.

Vygotskij menar att "människans inre processer har föregåtts av yttre aktivitet

tillsammans med andra" (2006, s 10). Strandberg har tolkat Vygotskij´s teorier och

menar att om en aktivitet ska leda till ett lärande har aktiviteten vissa påtagliga kännetecken, som i och för sig både påverkar och går in i varandra. Kännetecknen är att aktiviteten alltid är social, vi använder hjälpmedel, det vill säga våra tidigare erfarenheter i aktiviteten, aktiviteten är situationsbunden - den äger rum i specifika situationer och att aktiviteten är kreativ – den kan ge möjlighet till deltagande, förändring och omskapande. Dagens svenska läroplaner uppmanar skolorna att praktisera en pedagogik som bygger på Vygotskij´s tankar och idéer, en pedagogik som bygger på aktivitet, samspel, kreativitet och hjälpmedel. Strandberg (2006) "Att

undervisa om hur barnen ska uppföra sig, ger som bekant mycket liten effekt om vuxna inte lever som de lär" Strandberg (2006, s 48). Då är det mer effektivt, enligt

Strandberg, att utveckla samspel där vi alla lär oss hur vi gör när vi uppför oss väl. Således uppfattar vi det som att om fostran ska ses som ett lärande, sker det i en aktivitet, i samspel med andra, i en specifik situation och med hjälp av tidigare erfarenheter bildar barnet sig en förståelse samt har möjlighet att låta sig påverkas och till omskapande. Fostran som lärande - en aktivitet där lärprocesser om värden och normer utvecklas.

Hur framhåller läroplanen begreppet fostran som lärande? I Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, står det att "Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där

omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet" (Skolverket, 2011, s 9) samt

att "Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen

lär av varandra" (Skolverket, 2011, s 7). Vi upplever att läroplanen är tydlig i sin

framtoning om vilken pedagogisk syn som eftersträvas i förskolans uppdrag, menatt det är en personlig tolkningsfråga hur de två olika begreppen fostran och lärande ska användas. Fostran som utskrivet begrepp i läroplanen står nämnt fem gånger, två gånger i samband med vad förskolan ska erbjuda och tre gånger i samband med föräldrasamverkan.