Locka tjejer till elprogrammet

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL

Examensarbete

15 högskolepoäng

Locka tjejer till Elprogrammet

Getting more girls to enter electrical training

Fredrik Sjöstrand

Lärarutbildning 90hp 2009-01-22

Examinator: Lena Lang

(2)

(3)

3

Sammanfattning

Sjöstrand, Fredrik (2009). Att locka tjejer till elprogrammet. (Getting more girls to enter electrical training). SÄL III:3, Lärarutbildningen Malmö Högskola.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer.

Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken.

Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt.

Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser.

(4)

(5)

5

Innehåll

1 Bakgrund ... 7

2 Syfte och problemformulering ... 9

2.1 Frågeställning ... 9 2.2 Avgränsning ... 9 3 Teoretisk bakgrund ... 11 3.1 Sociokulturella/ekonomiska faktorer ... 12 3.2 Institutionella faktorer ... 13 3.3 Biologiska faktorer ... 14

3.4 Hur använder man tekniken ... 15

4 Metod ... 17

4.1 Val av metod ... 17

4.1.1 Fördelar och nackdelar med kvantitativa undersökningar ... 17

4.2 Urval ... 18 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Etik ... 19 4.5 Bearbetning ... 19 4.6 Syfte vs. Metodval ... 20 5 Resultat ... 21

5.1 Enkät bland elever som redan går på elprogrammet/datorteknik ... 21

5.2 Intervjuer ... 21

5.3 Enkät bland nior ... 23

6 Avslutande diskussion ... 25

7 Vidare forskning ... 27

7 Källförteckning ... 28

Bilaga 1: Enkät bland tjejer som går på Elprogrammet... 30

Bilaga 2: Reklam för prova-på-dagen ... 31

Bilaga 3: Enkät – Hur tänker tjejer om Elprogrammet/Datorteknik? (Elever i åk 9) ... 32

(6)

(7)

7

1 Bakgrund

Jag arbetar som lärare på NTI gymnasiet i Karlskrona som har Elprogrammet med inriktning datorteknik som totalt innehåller 150 elever varav EN tjej. Det känns inte som att det stämmer med den bransch som jag har 15 års erfarenhet av och där det finns betydligt fler tjejer. Exempel på yrken som Elprogrammet/datorteknik ger en grund för är t.ex. PC-tekniker, systemadministratör, nätverkstekniker, programmerare och webbdesigner. Man kan även läsa vidare på högskolan och bli t.ex. systemerare.

Denna diskrepans mellan skola och verklighet gör att jag vill undersöka vilka faktorer det är som påverkar att tjejer inte söker sig till ett elprogram.

Först vill jag förklara hur Elprogrammet är indelat. På nationell nivå finns det fyra inriktningar på Elprogrammet: automation, datorteknik, elektronik och elteknik. Elteknik är den klassiska där man blir elektriker och kan börja arbeta som lärling. Elprogrammet med inriktning datorteknik är istället riktat mot IT-branschen och ger förutom elkunskaperna även ett brett kunnande om datorer.

På vår skola har vi sedan delat in utbildningen i tre profiler: Teknikprofil, Nätverk och Programmering. Teknikprofilen ger samma behörighet som Teknikprogrammet. Programmering kräver ofta påbyggnad på högskolan. Nätverk är den profil som ger ett färdigt yrke som nätverkstekniker. Den stora skillnaden mellan Elprogrammet och inriktningen datorteknik är att den senare alltså inte handlar om ett yrke som är tungt eller smutsigt.

Tittar man på Skolverkets statistik från 2000-2008 så ser man att det inte bara är på vår skola som den här snedfördelningen är. Även om andelen tjejer på elprogrammet nästan fördubblats, så är det fortfarande

skrämmande låga siffror. (Skolverket 2000-2008)

Harriet Aurell har satt en bra rubrik på mina funderingar: ”Teknik och kvinnor – varför är det så svårt?” (Aurell s. 4)

(8)

(9)

9

2 Syfte och problemformulering

Datorbranschen behöver få in flera tjejer och det arbetet börjar på gymnasiet. Syftet med detta arbete är att undersöka vad det är som gör att tjejer inte söker till mansdominerade program på gymnasiet, framför allt elprogrammet och om dessa faktorer går att

påverka?

2.1 Frågeställning

• Vilka faktorer är det som gör att tjejer inte söker elprogrammet? o Går dessa faktorer att påverka?

• Kan en prova-på-dag vara en faktor som påverkar?

2.2 Avgränsning

Jag kommer framför allt att rikta min undersökning mot elprogrammet med inriktning datorteknik som jag undervisar på men även titta på generella faktorer som berör kvinnor och teknik. Avgränsningen görs eftersom arbetet förmodligen skulle bli ohanterbart annars.

(10)

(11)

11

3 Teoretisk bakgrund

För att få någonstans att börja så tog jag examensarbetet ”En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen” (Andersson 2006) som täcker både elprogrammet och elektrikerutbildning på Lernia. Där kommer Andersson fram till att tjejerna söker sig till Elprogrammet för att de tycker det är intressant och roligt samt att de vill arbeta praktiskt. När tjejerna väl börjat på programmet så har inte mansdominansen varit ett stort problem, utan det är en förutfattad mening som de har innan. De problem med smuts och styrka som finns för den som vill bli elektriker och som Andersson tar upp i sina intervjuer, återkommer inte på elprogrammet inriktning datorteknik så det är inte tillämpligt, men kan mycket väl vara en felaktig föreställning som tjejerna har innan de fått riktig information.

Alla hade som barn blivit varnade för elektricitetens farlighet och risker. Däremot visste de flesta väldigt lite om vad som var ofarligt. (Aurell s. 30)

När man börjar söka efter forskning inom ämnet så visar det sig ganska snart att detta inte är ett nytt problem utan många har försökt analysera problemet och kommit med förslag på lösningar. Problemet är inte heller på något sätt begränsat till Sverige:

...in electrical and mechanical engineering there are even fewer women-less than 14 percent (NSF 2003), förhållandet gäller USA (Hafkin, Huyer 2006, s. 96).

I en uppsats så ställer man frågan: ”Vad är det som är så manligt med datateknik?” (Arnell 2007, s. 7). Det fanns också ett bra svar på det:

Barriärer mot datorer och IT uppstår tidigt eftersom datorvärlden är väldigt maskulin. Tjejerna ser datorspel som våldsamma, enformiga och långtråkiga. De stöter även bort den icke-sociala och teknikbesatta värld som många pojkar lever i. (Enligt AAUW 2000 sammanfattat av Hafkin, Huyer 2006, s. 99)

Kvinnorna har länge varit undantagna från tekniken och det sitter djupt rotat:

I århundraden har naturvetenskapen formulerats i ett samfund av vetenskapsmän som också då aktiv har försökt utesluta kvinnor från denna sfär. Detta skapar en asymmetri mellan manligt och kvinnligt i naturvetenskapen. (Fredriksson 2003, s. 26)

Känslor som olust, obehag, otillräcklighet, osäkerhet, oförmåga och risk för misslyckande är ofta kopplade till data, teknik och fysik.

Många aktörer har förgäves försökt att locka kvinnorna till tekniska utbildningar med hjälp av olika värvningskampanjer. Men sett i ljuset av psykologiska och kognitiva aspekter på lärande är det lätt att förstå varför kvinnor tvekar.” (Aurell s. 5)

(12)

12

Dessa aspekter är också något som återkommer i mycket av den forskning som finns på området. Exempelvis så tar Larsson, Sundvall (2006) upp det och pratar om att alla människor har en social bakgrund som inte går att bortse ifrån.

Några faktorer som påverkar kan grupperas som sociokulturella/ekonomiska, kvalifikationer och institutionella. Kvalifikationer är den enklaste av dessa som helt enkelt handlar om att tjejer inte söker in på tekniska högskoleutbildningar för att de saknar behörigheter, t.ex. Matematik C.

3.1 Sociokulturella/ekonomiska faktorer

Det verkar fortfarande vara inom detta område som det starkaste motståndet finns. Föräldrar, SYV och kompisar är de som ofta stjälper eller hjälper tjejer i valet för en otraditionell utbildning.

Att viss teknik anses manlig och viss kvinnlig är inget nytt och detta har bla visats i en norsk undersökning som gjorts i en årskurs 5. Eleverna fick kryssa för olika göromål om de passade pojkar eller flickor bäst. Här framkom att pojkar var bäst på att leka med modelltåg, byta säkringar, leka med kemilåda. Det som passade flickor bäst var bla laga mat, vara rädd för elström och skriva snyggt.(Fredriksson 2003, s. 47).

Det är även så att uppväxt och utbildning påverkas både direkt och indirekt av könsrollerna i samhället. Det kan vara skolsituationer, lärares påverkan och

särbehandlingar, stereotypa läromedel och liknande som stärker bilderna av vad som är manligt och kvinnligt. (Arnell 2007)

Familjen har en stark roll i påverkan. Van Vonderen och Dijkstra (1986) fann positiva samband mellan kvinnors val av tekniska utbildningar och å ena sidan närvaron av fäder med ett tekniskt yrke och å andra sidan avsaknaden av bröder. Det senare resultatet kan tyda på att det är svårt för flickor att få uppmärksamhet och uppmuntran när det gäller tekniska aktiviteter då det finns en manlig arvinge av den tekniska kompetensen i en familj. I första hand är det pojkar som ska läras upp i dessa färdigheter, om inga pojkar finns så kan flickorna få chansen. (Palm 1999, s. 3)

Även Larsson, Sundvall (2006) lyfter fram familjens roll som social bakgrund då de tjejer som valt praktiska program i stor utsträckning har föräldrar som arbetar inom praktiska yrken och saknar högskoleutbildning.

Många flickor har problem med att se relevansen av i synnerhet fysik och kemi, medan biologi uppfattas som mer relevant, nyttigt och därför intressant. Det som flickorna uppskattar mest är om innehållet kan förstås, om de har nytta av det och om det angår dem på något vis. Anpassas innehållet till flickornas behov har de lättare att uppskatta det. Det är inte så att flickorna är avogt inställda till tekniken som sådan - endast till skolans teknikinnehåll som ej berör dem. (Palm 1999, s. 5)

(13)

13

Detta syns även på valen till gymnasiet där NV programmet har 45% tjejer jämfört med 10% på T trots att de programmen är ganska lika.

3.2 Institutionella faktorer

Lärare svarar oftare på killars frågor i teknik och matte medan de koncentrerar sig mer på tjejer i andra ämnen och signalerar därigenom köns-kapacitet. (Enligt Margolis and Fisher 2002, sammanfattat av Hafkin, Huyer 2006, s. 98)

Undervisningsmaterial, böcker och lektioner visar ofta teknik som en manlig domän och ger därför inte tjejer några förebilder. Böcker som är inriktade på själva tekniken kan skrämma bort tjejer som är mer intresserade av att förstå hur tekniken passar in i ett större socialt, miljö och arbets-sammanhang. (Enligt AAUW 2000, Bissell mfl 2003, sammanfattat av Hafkin, Huyer 2006 s.98).

Brist på kvinnliga lärare och förebilder, oflexibel antagning som inte tar hänsyn till kvinnors varierande utbildningsbakgrund. Mycket forskning pågår för att ta fram strategier för att få tjejerna mer intresserade och några av dessa strategier är att ändra kursmaterialet för att bli könsneutralt, mera riktat mot handgripliga övningar och koppling till vardagen samt medvetna insatser av lärare för att se till att tjejer och killar behandlas lika i klassrummet. Man arbetar även mot kvinnliga mentorer och förebilder. Cisco Network Academy Program rekryterar flitigt tjejer bland annat genom kvinnliga förebilder i annonser och reklammaterial och kursplanen innehåller en träningsmodul i jämställdhet (gender-equity).

Under tonåren formas den sexuella identiteten och under detta skede är känsligheten stor för vad man bör syssla med som ”könsvarelse”. Den kvinnliga könsidentiteten går inte ihop med tekniskt kunnande och då kan avsaknaden av kvinnor inom det aktuella området vara av stor betydelse för om man skall våga ta avstånd från den traditionella rollen.

Det förhållande att undervisningen i teknik på många håll har präglats av gångna tiders tekniktraditioner torde, enligt dessa studier utgöra en bidragande orsak till att många flickor upplever det tekniska området som ointressant. (Skogh 2001, s. 38)

(14)

14

Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt – så också

omgivningens syn på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen.(Skolverkets kursplan för Teknik)

En institutionell faktor är den påverkan som SYV har och den är nog ibland större än man tror:

Vi tror att få flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram på grund av att de inte har med dessa program bland sina alternativ. Dessa flickor ser helt enkelt inte ett mansdominerat program som ett möjligt val. (Larsson, Sundvall 2006, s. 52)

Samma uppsats pratar också om att SYV:ar ibland aktivt avråder tjejer:

Tre av dem upplevde att Syv försökte styra dem i sitt gymnasieval och en av dessa flickor uppger att Syv inte ville att hon skulle söka till ett gymnasieprogram i en annan kommun. De två andra flickorna upplevde att Syv inte var positiv till att det valde ett

mansdominerat yrkesinriktat gymnasieprogram. (Larsson, Sundvall 2006, s. 33)

Som tur är så finns det naturligtvis även SYV som uppmuntrar tjejer som väljer

mansdominerade program. Flera av tjejerna som intervjuas i ”En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen” uppger att deras studievägledare uppmuntrat dem när de berättat att de valt elprogrammet. (Andersson, 2006).

Larsson och Sundvall sammanfattar också med:

Vi anser att eleverna behöver hjälp och stöd i sitt gymnasieval för att, liksom flickorna i vår studie, få en bred handlingshorisont och därmed även kunna se de otraditionella valen som en möjlighet. (Larsson, Sundvall. s. 52)

3.3 Biologiska faktorer

Det som man först tänker på när man hör termen biologiska faktorer är att tjejer är svagare än killar och därför inte väljer elprogrammet, men det finns faktiskt djupare orsaker än så. Män och kvinnor är väldigt biologiskt skilda även på insidan av kroppen. Detta är något man upptäckt först på senare år eftersom medicinsk forskning har varit av män för män. Kvinnans hjärna fungerar på ett annorlunda sätt med mycket kopplingar mellan hjärnhalvorna medan män använder en hjärnhalva i taget och är mer

strukturerade. Kvinnor vill hellre ha överblick och se samband. (Legato 2005)

En av de svåraste bitarna när man börjar titta på genus i forskning är huruvida skillnader beror på genetiska och hormonella inslag i vår biologi och vilka som är resultatet av

(15)

15

”uppfostran” samt hur vi formas av vår omgivning. Samhället förväntar sig att vi skall bete oss könsspecifikt, redan när barnen är små uppmuntrar föräldrar sina döttrar respektive söner att ägna sig åt olika aktiviteter. Vissa skillnader är inbyggda, men så fort vi föds så börjar omgivningen forma oss och ibland även omforma oss. Om man behandlar sin dotter som en flicka blir hon troligen mera flicka.

Män har 10% större hjärna än kvinnor, men kvinnor har istället mer grå hjärnsubstans i vissa delar av hjärnan och mer omfattande förbindelser mellan hjärnhalvorna än män. Kvinnor är bättre på att göra flera saker samtidigt medan män är bättre på att

koncentrera sig på en enda uppgift. Tester har också visat att vi använder våra hjärnor olika. Män och kvinnor sattes att lösa ett spatialt problem med hjälp av en virtuell labyrint. Män och kvinnor aktiverade inte bara olika delar i hjärnan utan använde sig också av olika strategier för att komma fram till en lösning. (Legato 2005)

Förmågan att se hur en figur ser ut när den roteras i ett två- eller tredimensionellt rum är ett område där män är överlägsna och det hänger även delvis samman med förmågan att lösa matematiska problem. Dessa förmågor förbättras också av högre testosteron nivåer. Nackdelen är att ju mer testosteron, desto sämre är man på att uttrycka sig verbalt.

I allmänhet använder man höger hjärnhalva för att lösa spatiala problem och den vänstra för att uttrycka oss och förstå vad som blir sagt. Kvinnor har fler hjärnceller i vänster hjärnhalva och har även mer samverkan mellan hjärnans båda delar. Så visst finns det biologiska skillnader som påverkar våra studieval.

3.4 Hur använder man tekniken

Både tjejer och killar använder dator men killarna tenderar lätt att bli nördar som vill uppdatera, installera nytt, köra Linux bara för att det är coolt, snarare än nyttigt.

Tjejerna är mer intresserade av att datorn fungerar och lär sig hellre applikationen. (Gill, Grint 1995)

Pojkarna i studien närmar sig tekniken utifrån fascination över ting, att tillverka ting eller att pyssla med ting. Teknikämnet svarar väl mot deras intresse av att ’skruva och meka’. Flickorna däremot uttrycker i högre grad än pojkarna krav på ett samband mellan den egna, upplevda verkligheten och undervisningsinnehållet. Ju äldre flickorna blir desto viktigare blir detta samband. (Skogh 2001, s. 41).

(16)

16 I en undersökning säger man:

Det är bristen i kontakt med själva ämnet teknik i skolorna som gör att de känner sig främmande i teknikens värld, trots att de har lika bra förutsättningar att arbeta med teknik som vad pojkarna har. (Arnell 2007, s. 40).

Denna föreställning är dock Arnell ganska ensam om. Intervjun med läraren på

högstadiet visade att tjejer och killar är lika intresserade av teknik. Även Skogh (2001) påvisar i en studie att teknikundervisningen i skolan är ett kraftfullt sätt att ge flickor teknisk erfarenhet som gör att de kan bygga upp en teknisk identitet.

Det är även så att det finns en relation mellan teknik och kön. Vårdande arbetsuppgifter har t.ex. kvinnlig könsstämpel. De uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt skapar ett könsrollmönster som förmedlas till oss i unga år och som är svårt att bryta. Föreställningen om att teknik är manligt beror helt enkelt på att män är

(17)

17

4 Metod

Metoden som jag använt är litteraturstudier kombinerat med intervjuer och enkäter. Litteraturstudierna är för att anknyta till tidigare forskning på området och få en teoretisk anknytning. Jag har sedan valt att använda mig av både kvalitativa och

kvantitativa metoder. De kvantitativa undersökningarna bestod av enkäter både för att se vad de elever som redan går på Elprogrammet/Datorteknik tänker och för att se hur blivande gymnasieelever ser på Elprogrammet/Datorteknik. För att få en djupare förståelse för om problemet ligger redan på tidigare stadier inom skolan så använde jag en kvalitativ metod i form av intervjuer med två tekniklärare i grundskolan.

4.1 Val av metod

Det första jag ville ha svar på var varför tjejer som redan gick på

Elprogrammet/Datorteknik hade valt oss. Det handlade om elever som var spridda över hela Sverige och undersökningen gjordes kort innan studenten. Det sammantaget med den typ av frågor jag ville ha svar på gjorde att den kvantitativa enkäten valdes.

4.1.1 Fördelar och nackdelar med kvantitativa undersökningar

Fördelarna med en kvantitativ undersökning är att påverkan från den som gör

undersökningen blir minimal eftersom den undersökta personen kan vara anonym och inte behöver ha speciellt mycket kontakt med den som gör undersökningen. Den kvantitativa undersökningen är precis som namnet antyder dessutom lätt att genomföra på ett stort antal personer.

Den stora nackdelen med kvantitativa enkäter är att de blir väldigt styrda. Beroende på hur frågorna utformas och formuleras kan man få väldigt olika svar, även om man har frågat om samma sak. Det gäller alltså att tänka till i utformningen av enkäten.

När det gäller de öppna frågorna på enkäten så har folk i allmänhet lättare att uttrycka sig verbalt än i skrift och därför kanske drar sig för att skriva längre kommentarer.

(18)

18

4.2 Urval

Den första enkätundersökningen bland tjejer som redan går Elprogrammet/Datorteknik gjordes inom NTI från tre olika skolor spridda över Sverige. Enkäter skickades till samtliga åtta tjejer som då gick på skolan och svar kom från sex av dessa.

För att få reda på hur teknikämnet fungerar i grundskolan så valde jag ut en skola i vår kommun och en skola i Stockholm där jag fått kontakt med en kvinnlig tekniklärare.

För den andra enkäten bland niorna valde jag att göra stickprov i tre olika skolor inom kommunen. En skola är en ganska liten friskola inom Karlskrona med drygt 200 elever, en skola är en stor kommunal skola utanför Karlskrona med drygt 700 elever och den tredje är en kommunal skola inne i Karlskrona. Vi har idag elever som tidigare gått på dessa skolor och vi har även varit ute på skolbesök så att de känner till vår skola. Där känns det som att man täcker in tre olika typer av elever. Av totalt 328 tjejer i nionde klass valde jag ut 54 stycken. Av dessa fick jag in svar från 41. Därmed blev det ett stickprov på 12,5%

Urvalet gjordes för att få säkerhet i svaren.

4.3 Genomförande

Att få svar på varför tjejer redan har valt Elprogrammet/Datorteknik var ganska strukturerat och de fria svarsalternativen gav raka svar och motiverade inte ytterligare kvalitativa metoder.

När det gäller undersökningen om hur teknikämnet fungerar i grundskolan så passade en kvalitativ metod bättre eftersom det var öppnare frågor som behövde utvecklas under intervjuns gång. Den första intervjun var med en manlig tekniklärare på en grundskola i Karlskrona. Den andra intervjun var med en kvinnlig tekniklärare på en grundskola i Stockholm. Valet av dessa två lärare beror på att det är olika förutsättningar med olika orter och olika kön på lärarna. Tanken som jag hade innan var att undervisningen kanske skilde sig på något vis beroende på om det är en manlig eller kvinnlig lärare, men det visade sig att det i så fall var marginellt. Intervjun i Karlskrona skedde på lärarens skola medan intervjun i Stockholm skedde hemma hos läraren. Båda tillfällena dokumenterades med anteckningar på papper. Dock känner jag efteråt att det hade varit värdefullt att banda intervjuerna för att kunna återkomma och se vad man missat eller

(19)

19

kanske misstolkat. Man får ju inte heller full koncentration när man antecknar samtidigt som man intervjuar.

Båda intervjuerna lades upp som en blandning av strukturerad och ostrukturerad intervju. Det fanns vissa styrda frågor som jag ville ha svar på men det var de fria diskussionerna som ledde oss framåt och gav upphov till nya frågor.

Efter en första enkätundersökning bland elever som idag går på

Elprogrammet/Datorteknik så fortsatte arbetet med litteraturstudier för att ta reda på vad som tidigare fanns framforskat på området. Efter att ha hittat några av faktorerna så tog jag fram en prova-på-dag till höstlovet med parollen ”Har du någon gång klippt en kompis? Då kan elprogrammet vara något för dig!” (Bilaga 2). Tanken var att man skulle locka de som tycker om att arbeta praktiskt samtidigt som man visar på att det inte behöver vara svårt.

Några av de generella faktorer som den här undersökningen kommit fram till användes i den enkät som delades ut bland nior för att se om det är rätt faktorer som letats fram eller om det finns andra som den här undersökningen missat. (Bilaga 3).

4.4 Etik

Undersökningen följde de forskningsetiska reglerna: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 2001).

4.5 Bearbetning

Enkäterna bearbetades först med en genomgång för att se om svaren var relevanta. Sedan överfördes alla svar till Excel för lättare överblick och sammanställning. Enkät är en kvantitativ metod som lämpar sig utmärkt för sammanställning i ett kalkylprogram eftersom man då lätt kan summera svar. Summeringen gjordes även i diagramform som ofta kan vara enklare att förstå än löptext.

Vissa delar i enkäterna var öppna frågor och dessa svar har jag gått igenom och reflekterar omkring i resultatet.

Efter att ha bearbetat summeringen så för jag ett resonemang omkring hur det stämmer överens med det som litteraturstudierna och intervjuerna visat.

(20)

20

4.6 Syfte vs. Metodval

I mitt syfte vill jag veta vilka faktorer som gör att tjejer inte väljer elprogrammet. För mig föll det naturligt att göra en enkät för att få reda på varför nuvarande tjejer valt oss. Efter genomgång av en del litteratur så väcktes frågan om tjejerna påverkas negativt av teknik redan i grundskolan. Därför valde jag att göra en intervju med två lärare. Det fanns vissa fasta frågor i mina intervjuer (bilaga 4) som vi utgick ifrån och sedan fylldes det på med följdfrågor.

Efter litteraturgenomgång och intervjuer så skickades en enkät ut bland tjejer i nionde klass för att se hur vetskapen om Elprogrammet/Datorteknik var, om de var intresserade av datorer och teknik och om de kunde tänka sig att söka Elprogrammet/Datorteknik. Återkopplingen till syftet var den delen där de fick svara på vilka faktorer som gör att de inte söker Elprogrammet/Datorteknik. Enkätsvaren bekräftade det som litteraturen visade och de fria svaren gav inte upphov till så mycket frågor att intervjuer kändes befogade.

(21)

21

5 Resultat

5.1 Enkät bland elever som redan går på

elprogrammet/datorteknik

Jag började våren 2008 med en första enkätundersökning bland elever som går

elprogrammet på NTI idag för att se varför de sökt till oss. Av de åtta tjejer som fanns inom skolorna så fick jag svar på sex enkäter. Där visade det sig att tre av sex skulle ha valt ett annat program om de fick välja om idag. Det som jag kunde läsa ut ur enkäten är att de som valt elprogrammet har gjort det för att de gillar datorer och att de tror att tjejer inte vågar söka för att det anses som för ”killigt”. Tittar man på profilvalen så har hälften av tjejerna valt ”Tekniskt högskoleförberedande” vilket i stort motsvarar

Teknikprogrammet. Två gick Programmeringsinriktning som innehåller Photoshop, webbdesign och multimediakurser, d.v.s. skapande kurser som tilltalar tjejer. Endast en tjej hade valt Nätverksinriktningen som är mera tekniskt orienterad.

Detta stämmer med forskning som finns. ”Majoriteten av respondenterna på den

gymnasiala utbildningen hade kommit in på sitt förstahandsval och de uppger som orsak till sitt programval att de gillar att arbeta praktiskt samt att de anser att det är roligt och intressant.” (Andersson 2006, s. 58).

5.2 Intervjuer

När det pratas om teknik så återkommer mycket forskning till att tjejer vill se ett sammanhang och det kom även ett talande exempel från Marinen i Karlskrona. Man hade utrustat skeppen Gladan och Falken med en helt manlig respektive kvinnlig besättning. När det skulle halas segel så kunde man ge männen i uppdrag att dra i repen och det gjorde de gladeligen utan att fråga medan kvinnorna frågade varför? Vad händer när vi drar i repen? Först när de fått det klart för sig så drog de. (Staffan Österling, Marinen i Karlskrona)

Detta är också den allmänna inställning till teknik som framkommer. Killar fascineras av detaljer medan tjejer vill se sammanhang. Samtalet med en manlig lärare som

undervisar i teknik på högstadiet visade att när han började så undervisade han enligt det traditionella sättet att lära ut teknik på, d.v.s. skruva, fila, svetsa och bygga en låda. Detta sätt tilltalade varken tjejer eller killar och frågan blev ofta varför man skulle

(22)

22

bygga en låda? När undervisningen gick över till att följa det som står i kursplanen för teknikämnet nu, d.v.s. tar in mera om teknikens påverkan i samhället, så tycker tjejer och killar att det är lika intressant. Däremot märker man skillnad på att tjejerna lägger mer tid på ”design” i sina projekt och är mer engagerade i hur tekniken påverkar samhället och miljön jämfört med killarna.

NN undervisar på en grundskola i en förort till Stockholm (Skärholmen) med en majoritet invandrarbarn. Vi diskuterade lite omkring vad Skolverket skriver om teknikundervisning i grundskolan och hur undervisningen ser ut på hennes skola. NN berättade att hon lägger mycket vikt vid att förklara teknikens sammanhang (den tjejigare delen av teknik).

Intervjun visade även att tjejer har ett stort intresse för teknik så det är inte där problemet är utan snarare att det saknas kvinnliga förebilder och att sociokulturella faktorer påverkar mera än intresse.

Jag frågade även hur det var med förebilder, är hon en bra förebild eller ber hon en manlig kollega om hjälp? NN svarar att hon själv vill klara ALLT. Bland hennes kvinnliga kollegor är flertalet sådana och hon tror att det beror på att det är en relativt liten skola (knappt 200 elever) där alla är vana att hugga i.

I samband med intervjuerna så tittade vi även på de läromedel som används i skolan och precis som tidigare forskning visar så saknas det kvinnliga förebilder. På högstadiet så var det alltid män så fort som en yrkesbild visades. I grundskolan hade man valt att gå förbi problemet genom att visa bilder på tekniska föremål istället för personer.

Läraren på högstadiet påpekade också att vi själva är dåliga förebilder. Det är lätt hänt att de kvinnliga lärarna ber en man om hjälp även om de klarar det själva, för det sitter i ryggmärgen. Det här ser ju eleverna också.

I slutet av intervjun kom även hans kvinnliga kollega in och hon fyllde på med tanken om att det är designbiten som kan locka tjejer. Hon bidrog också med en rolig anekdot om ett föräldramöte hon varit på där det plötsligt började brinna. Kvinnan som sitter närmast bara tittar på elden, sen säger hon till sin man som sitter på andra sidan: ”Gör något, du är ju karl!”

(23)

23

5.3 Enkät bland nior

På enkäten till niorna fick jag in 41 svar. Enkäten bekräftade en del av de tankar jag haft och slog hål på andra. Vi fick bekräftat att vi hade tänkt rätt i vår affischkampanj (se bilaga 2) där vi ville visa att det kräver betydligt mera praktiskt kunnande för att klippa en kompis jämfört med vilka kunskaper man behöver ha på elprogrammet.

En tredjedel av eleverna tycker att de inte är tillräckligt praktiska. Att det är ett program som är dominerat av killar och att man kanske inte har så många tjejkompisar spelar liten roll.

Den största delen av eleverna anger dock att datorer är det stora hindret. Det var även en enskild fråga i undersökningen där det var svårt att utläsa samma sak eftersom det var precis lika mellan ja och nej på frågan om datorer och teknik är kul.

(24)

24 Vi satte upp affischer inför

prova-på-dagen på skolorna och som med all kommunikation på skolor så är det svårt att synas, vilket även visade sig i enkäten.

Tyvärr så var det ingen som anmälde sig till prova-på-dagen. Däremot så verkar vårt arbete med att få in fler tjejer ha gjort genomslag eftersom det ändå är en viss andel som kan tänka sig att söka elprogrammet/datorteknik. Det visade sig även när vi hade

gymnasiemässa två veckor efter affischeringen (men innan enkäten) så hade vi ett tiotal tjejer som visade intresse för elprogrammet så något genomslag har det i alla fall haft.

(25)

25

6 Avslutande diskussion

Gill och Grint pratar om att både tjejer och killar använder dator men killarna tenderar lätt att bli nördar som vill uppdatera, installera nytt, köra Linux bara för att det är coolt, snarare än nyttigt. Tjejerna är mer intresserade av att datorn fungerar och lär sig hellre applikationen. (Gill, Grint 1995) I min egen undervisning så ser jag t.ex. att tjejerna är jätteduktiga på Photoshop, det är inte killarna. Men killarna är bättre på att installera nya drivrutiner till skrivarna. Detta är också den allmänna inställning till teknik som

framkommer i litteraturen. Killar fascineras av detaljer medan tjejer vill se sammanhang.

I vårt arbete på skolan har vi insett vilken påverkan SYV:ar har, även om det är eleven som väljer själv så är det i mycket SYV:ar som presenterar smörgåsbordet som det skall väljas ifrån. Vi har kunnat se direkta samband mellan den information vi tryckt på när vi träffat SYV:ar och de elever som faktiskt sökt sig till skolan. Det visar sig både när man pratar med elever på gymnasiemässan, Öppet-Hus och när de sedan börjar på skolan.

Vilka faktorer är det då som kan hindra tjejer från att söka elprogrammet? Könsmönster, risk att bli ensam tjej och föreställningar om att det är tungt/smutsigt är några. Man får dock tänka på att Elprogrammet inriktning datorteknik skiljer sig ganska mycket ifrån en elektrikerutbildning eftersom man ser en arbetsmarknad som är mer jämställd än på elektrikersidan.

Vilka faktorer skulle då kunna göra att tjejerna lockas till elprogrammet så pass mycket att de är beredda att bryta mot de mönster som de förväntas följa? Ett återkommande tips från både andra som gjort liknande undersökningar och SYV är att ha en prova-på-dag. När vi planerade vår prova-på-dag så tänkte vi även steget längre och förberedde oss på argumentet att man inte har några kompisar. Vi tänkte nämligen att varje tjej som kommer får en personlig guide under dagen som de sedan kan hålla kontakten med. Detta gör att de åtminstone känner EN person på den nya skolan. Under prova-på-dagen har man praktiska byggen, laborationer och diskussioner där man knyter ihop teknik med det de redan kunde. De praktiska övningarna bör vara vardagspraktiska saker! Vart är fjärren? Hur ska jag vakna av mobilen? Viktigt även att ta upp och visa på områden som handlar om design.

(26)

26

Under en prova-på-dag skall man inte heller vara rädd för att ta upp de stereotypa könsrollerna och vad som väntar.

I mina undersökningar så har jag hittat skolor som försökte med argument som att ”Vi vill ha in tjejer för att det blir bra stämning på skolan” och det fungerar inte utan skolan måste skärpa sig och inte ha mannen som norm. Vänd det till att tekniken behöver tjejer.

Enkäten till niorna visade på att vi måste förklara att elprogrammet inte kräver att man är speciellt praktisk. Det gäller också att visa roligare sidor av datorer, t.ex. genom att man visar delar ur kurser som innehåller design, vilket tilltalar tjejer. De tjejer som jag undervisar på Samhällsprogrammet kan ju knappt slita sig från sina datorer och det stämmer inte riktigt med den bild som enkäten gav.

På de öppna frågorna i enkäten så svarade några elever att de hellre valde NV eftersom det är ett ”bredare” program. Detta är nog något vi skall ta till oss och förklara för SYV och elever att även om vi har ett praktiskt program så ger det bred behörighet till högskolan.

En sak som jag inte reflekterade över under arbetet men som kom upp på seminariet var just titeln på min undersökning om man verkligen vill ”locka” tjejer. Just uttrycket kan ge en dålig klang och kopplas till lockbete. Kanske skall man istället fundera på hur man gör elprogrammet/datorteknik lika attraktivt för både tjejer och killar? Men i grunden handlar det nog om att få upp ögonen på tjejerna och visa på vad programmet egentligen handlar om.

(27)

27

7 Vidare forskning

Den här undersökningen har varit ganska begränsad och en fortsättning på forskningen vore att titta på om man med information och undervisning i grundskolan kan ändra tjejers inställning till tekniska utbildningar. Tidigare forskning och insatser har

koncentrerat sig på det stadie man själv befinner sig i, antingen gymnasie eller högskola men jag har inte hittat någon forskning som tittat på om det går att påverka faktorerna tidigare. Min undersökning har visat att det inte spelar så stor roll om tjejer tycker om teknik och datorer eller inte eftersom det är så många sociokulturella faktorer som påverkar deras val. Hur skall man komma åt dessa? Går det att påverka eller är det nedärvda biologiska faktorer? Både denna och andra undersökningar har pekat på att det är viktigt med kvinnliga förebilder. Har man provat detta och sedan utvärderat om det ger något resultat? Eller är det kanske så att Elprogrammet/Datorteknik är felutformat för att passa tjejer? Skulle en anpassning av kurserna eller vilka kurser som ingår i programmet leda till att få in fler tjejer? Är det lärarutbildningen som släpar efter och gör att lärare på högstadiet inte har tillräckliga datortekniska kunskaper för att motivera tjejerna?

En annan del som borde undersökas närmre är att utforma en prova-på-dag, genomföra den, utvärdera och se om det faktiskt är något som påverkar tjejerna.

Frågorna är många och ämnet är spännande. Män har trots allt ett par tusen års

försprång inom teknikområdet och utvecklingen går fortare än någonsin så framtiden är spännande.

(28)

28

7 Källförteckning

Andersson, Agnetha (2006). En studie om flickor och kvinnor på elektrikerutbildningen. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6050 (2008-09-12), Linköping

Arnell, Viktor (2007). Kvinnors val av mansdominerade tekniska utbildningar. http://vitkor.se/tgtu36/TGTU36,%20Viktor%20Arnell%20-%20Kvinnors%20val.pdf (2008-09-30), Linköping

Aurell, Harriet (?). Teknik på kvinnors vis. Ams/Nutek/ESF rådet. Gnesta

Fredriksson, Ann-Sofie (2003). En textanalys ur genus perspektiv – jämställdhet i

teknikläromedel. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1913 (2008-11-21),

Linköping

Grint Keith and Rosalind Gill (1995). The Gender-Technology Relation: Contemporary

theory and research. London, Taylor & Francis

Hafkin, Nancy J and Huyer, Sofia (2006). Cinderella or Cyberella. Bloomfield, CT., Kumarian Press Inc.

Larsson, Kristina och Sundvall, Camilla (2006). Att gå mot strömmen-Varför flickor

väljer mansdominerade gymnasieprogram. http://hdl.handle.net/2043/3212, Malmö

Legato, Marianne J (2005). Varför kvinnor alltid kommer ihåg och män alltid glömmer. Stockholm, Prisma

Palm, Fredrik (1999). Det är inte bara image. Skäl till kvinnors bortval av

ingenjörsutbildning. Nying rapport nr 15. Linköpings universitet

Skogh, Inga-Britt (2001) Teknikens värld-flickors värld. Stockholm, HLS Förlag

Skolverket, kursplan för ämnet teknik (2000),

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=15&skolform =11&id=2087&extraId=2087 (2008-11-25)

Skolverket, Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2008, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2115 (2008-12-15)

(29)

29

Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humaniora och samhällsvetenskap, Stockholm, 2001,

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ iper_tf_2002.pdf (2009-01-13)

(30)

30

Bilaga 1: Enkät bland tjejer som går på Elprogrammet

Jag arbetar med ett examensarbete på lärarutbildningen och försöker ta reda på hur man kan få fler tjejer att söka till elprogrammet och som ett första steg vill jag ha hjälp med lite fakta från er som går på Elprogrammet idag. Har du frågor om undersökningen så är du välkommen att kontakta mig. Dina svar kommer endast att användas som underlag för fortsatta undersökningar. Du får gärna lämna dina kontaktuppgifter så att jag kan återkomma om jag behöver ställa fler frågor.

1. Vilken ort läser du på? ______________________________________________________ 2. Vilken inriktning läser du/kommer att läsa? Nätverk Programmering Tekn. Högskolef. 3. Var elprogrammet på NTI det ditt första val? Ja Nej 4. Hur fick du information om gymnasievalet? Flera svar möjligt. Gymnasiemässan Syv Broschyrer Öppet hus Kompisar som redan går på gymnasiet Annat, nämligen: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 5. Vad var det som gjorde att du valde just elprogrammet/datorteknik? Flera svar möjligt. (Fortsätt på baksidan om utrymmet inte räcker till) Gymnasiemässan Syv Broschyrer Öppet hus Föräldrar/släkt Kompisar som redan går på gymnasiet Bra betalda jobb efter skolan Yrkesprogram så man kan arbeta direkt efter skolan Jag gillar datorer Annat, nämligen _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 6. Om du fick välja om idag, skulle du då välja ett annat program? Ja Nej Om Ja, varför och vilket program? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 7. Varför tror DU att inte fler tjejer söker till Elprogrammet/Datorteknik? ______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 8. Ålder _______ Årskurs 1 2 3 Tack för din hjälp! Med vänlig hälsning Fredrik Sjöstrand, NTI i Karlskrona

(31)

31

Bilaga 2: Reklam för prova-på-dagen

(32)

32

Bilaga 3:

Enkät – Hur tänker tjejer om

Elprogrammet/Datorteknik? (Elever i åk 9)

Bakgrund

Jag arbetar med ett examensarbete på lärarutbildningen och försöker ta reda på hur man kan få fler tjejer att söka till Elprogrammet/Datorteknik och nu behöver jag hjälp från dig! Har du frågor om undersökningen så är du välkommen att kontakta mig

(fredrik.sjostrand@nti.se, 0455-446 42)! Dina svar kommer endast att användas i examensarbetet.

Ditt val

1. Har du funderat/bestämt dig i gymnasievalet? Ja Nej 2. Vilket/vilka program tänker du dig? ____________________________________________ 3. Tycker du att datorer och teknik är kul? Ja Nej 4. Elprogrammet/Datorteknik är ett program där man får lära sig mycket om datorer. Har du hört talas om programmet? Ja Nej 5. Elprogrammet/Datorteknik på NTI har tre profiler: Nätverk, spelprogrammering samt teknik. Skulle du kunna tänka dig att söka ett sådant program? Ja Nej 6. Om Nej, varför? Tycker inte om datorer Inga kompisar För mycket killar Det är smutsigt Jag får inte för mina föräldrar Jag är inte tillräckligt praktisk Annat, nämligen _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 7. Inför höstlovet hade vi i affischer uppe med inbjudan till en Prova‐på‐dag för tjejer med rubriken ”Har du någon gång klippt en kompis”. Såg du den? Ja Nej 8. Om du såg affischen, varför anmälde du dig inte till den Prova‐på‐dagen? Tycker inte om datorer Ville inte gå själv Det är smutsigt Jag förstod inte annonsen Jag fick inte för mina föräldrar Jag är inte tillräckligt praktisk Annat, nämligen _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ Tack för ditt svar!

(33)

33

Bilaga 4: Intervju med tekniklärare

Frågemall:

Hur ser teknikundervisningen ut på er skola? Skolverket har kursmål som skall vara uppnådda i klass 5 respektive 8. Är undervisningen koncentrerad till dessa årskurser eller mera utspridd?

Tycker tjejer att teknik är roligt? Specifikt el och datorer.

Har ni provat att dela undervisningen och köra med tjejklass/killklass? Hur fungerade det i så fall? Skulle man tjäna på att ha delade klasser?