1
Avancerad nivå
Uppsatskurs 15 hp HT 2018
Författare: Malin Carlsson och Maria Hidman Handledare: Janet Mattsson
Examinator: Gunilla Björling
I akuta situationer
Hur kommunikation kan förbättras
i akuta situationer
En litteraturöversikt
How to enhance communication
in emergency situations
2
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Vård av patienter är ett teamarbete och inom teamarbetet är kommunikation en viktig faktor men många vårdskador uppstår på grund av brister i kommunikation. När sedan en akut situation uppstår ökar svårigheterna och påverkar både hur orden talas samt förstås. Syfte: Att beskriva hur en väl fungerande kommunikation kan se ut och hur
kommunikationen kan förbättras i akuta situationer.
Metod: En litteraturstudie valdes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Resultatet grundades på 13 artiklar och granskades genom Evans (2002) analysmetod.
Resultat: Teamet presterade bättre med en tydlig ledare och då medlemmarna i teamet kommunicerade situationsmedvetenhet sinsemellan. Vid användande av closed-loop kommunikation utfördes uppgifter snabbare. Det är viktigt med en jämställd teammiljö där alla kommer till tals. Kommunikation och teamarbete kunde förbättras av simuleringsträning. Slutsats: Hur teamet är uppbyggt påverkar hur kommunikationen i teamet fungerar och i ett väl fungerande team finns en tydlig ledare som kan se och fördela arbetet till alla resurser. Kommunikationen kan förbättras om olika metoder för kommunikation används så som closed-loop och call out. Simuleringsträning är ett annat sätt att öka kommunikationen inom teamet.
Fortsatt forskning: Hur ser kommunikationen ut i praktiken?
3
ABSTRACT
Background: The care of patients is a team effort and communication is a central part in teamwork but communication is a large contributing factor for adverse events. Emergencies increases the difficulties and affect both the words spoken and how those are understood. Aim: To describe how an optimal communication can look like and how communication can be improved in the interdisciplinary team in emergency situations.
Method: A literature review was chosen to get a picture of current knowledge. The result was based on 13 articles and was analysed based on Evans (2002) method.
Result: Team performed better with a clear leader and when team members communicated situation awareness between them. A faster completion of tasks was seen with the use of closed-loop communication. It was important to have a more equal team environment were every team member could speak up. Communication and teamwork could be improved with the use of simulation training.
Conclusion: How the team is structured affect how the communication works and in a well-functioning team there is a clear leader which can see and distribute tasks between all resources. Communication can be improved when different methods is implemented like closed-loop communication and call out and simulation training is another way to increase communication in the team.
Suggestion for further research: What does communication look like in the clinical environment?
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sammanfattning ... 2 ABSTRACT ... 3 INLEDNING... 6 BAKGRUND ... 7Patientsäkerhet och vårdskador ... 7
Specialistsjuksköterskan och intensivvården ... 8
Teamwork ... 9 Kommunikation ... 9 Modeller för kommunikation ... 10 PROBLEMFORMULERING ... 10 SYFTE ... 11 METOD ... 11 Design ... 11 Urval ... 11 Datainsamling ... 12 Dataanalys ... 15 Etiska aspekter ... 16 RESULTAT ... 17 TEAMSTRUKTUR ... 17 Ledarskap ... 17 Teammiljö ... 18 KOMMUNIKATION ... 18 Generell kommunikation ... 18 Målinriktad kommunikation... 19 Situationsmedvetenhet ... 19 DISKUSSION ... 20 Metoddiskussion... 20 Resultatsammanfattning ... 21 Resultatdiskussion ... 21 Slutsats ... 22 Klinisk betydelse ... 23
5
REFERENSER... 24
Bilaga 1 ...i
Sökmatris ...i
Bilaga 2 ...i
Artikelmatris (kvalitativ) ...i
Artikelmatris (kvantitativ) ... iii
Artikelmatris (mixad metod) ...xii
Bilaga 3... 1
SBU granskningsmall kvalitativ forskningsmetodik ... 1
6
INLEDNING
Kommunikation är en viktig del i sjuksköterskans profession och kvalitén av den
informationen som kommuniceras är av stor betydelse för såväl teamarbetet som vården av patienterna. Författarna kommer i kontakt med kommunikation i akuta situationer i deras dagliga arbete på intensivvårdsavdelning och upplever att kommunikation är svårt. De akuta situationerna som uppstår sker dagligen men i olika kontext då teammedlemmarna varierar och situationerna skiljer sig. Enligt World Health Organization (WHO, 2009) är briser i kommunikation en stor anledning till att vårdskador uppstår och medför ett stort lidande för patienten. Det kan även ses som en samhällsekonomisk fråga då vårdskador utgör en kostnad på 9 miljarder kronor per år enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2018). Britta Wallgren VD Capio s:t Görans sjukhus säger i Svenskt Näringsliv (2015, 22 april) att ”Hög kvalitet lönar sig. Många tror att det är dyrare med hög kvalitet men inom sjukvården är det precis tvärtom. Det som kostar är vårdskador, infektioner eller komplikationer”. Svårigheterna kan komma att öka i framtiden då Sveriges befolkning senaste åren ökat till över 10 miljoner invånare och beräknas fortsätta stiga till 11 miljoner fram till 2026. Samtidigt har vi en åldrande generation i behov av god hälso- och sjukvård (SKL , 2013). Den långsiktiga prognosen pekar på stora utmaningar med att kunna täcka det framtida behovet av sjukvård, då efterfrågan bedöms öka kraftigt (Socialstyrelsen, 2018). Studier har även beskrivit att inom intensivvård ökar mortaliteten för varje ytterligare patient per sjuksköterska upp mot 9 % (Cho, Jeong Hae Hwang, & Kim, 2008; Driscoll A, et al., 2017). Då framtidens utmaningar är stora finns behovet av att fokusera mer på kommunikation då det är en så stor del i varför vårdskador uppstår och i detta arbete försöker författarna beskriva hur en väl fungerade kommunikation i akuta situationer kan se ut i det interdisciplinära teamet.
7
BAKGRUND
Patientsäkerhet och vårdskador
Alla personer är i behov av sjukvård då de någon gång är sjuka eller skadade men att vårdas på sjukhus är dock förenat med en risk att skadas. Det visade den första rapporten som kartlade omfattningen av alla skador som skedde på sjukhus. Rapporten härstammade från USA och presenterades år 2000. Den beskrev att upp mot 4 % av alla patienter som behandlades inom sjukvården drabbades av någon typ av skada. Av alla patienter som drabbades resulterade 14 % av fallen med dödlig utgång. Detta betyder att upp mot 98 000 personer dog på grund av skador i vården (Kohn, Corrigan, & Donaldson, 2000). Till följd av rapporten från 2000 inledde även andra länder ett arbete att undersöka frekvensen av
vårdskador. Sverige släppte rapporten vårdskador inom somatisk slutenvård 2008 vilken mätte vårdskador i Sverige och den visade att nästan 9 % av alla patienter drabbades av någon form av vårdskada samt att 3% av dem hade dödlig utgång. Det innebar att fler än 1800 personer dog på grund av skador som eventuellt kunde förebyggas (Socialstyrelsen, 2008). Mätningar som genomförts senare visade att fram till 2015 hade vårdskadorna minskat till 7 %. Efter 2015 har trenden vänt och vårdskadorna har återigen börjat öka och mättes 2017 till 7,5 % (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2018).För att minska vårdskador och öka patientsäkerheten finns lagar som reglerar hur hälso- och sjukvård bedrivs och att
patientsäkerhet skapas och upprätthålls. Syftet är att genom dessa lagar tillgodose vård av god kvalité och hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetslagen som infördes 2010 för att främja hög patientsäkerhet och underlätta om fel begåtts. I patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, 2010), 6 § kap. 1 definieras patientsäkerhet som skydd från vårdskada och i § 5 kap. 1 beskrivs att vårdskada är “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården”. En vårdskada betraktas som allvarlig om den är bestående eller orsakat
väsentligt ökat vårdbehov eller dödsfall. Vårdgivaren ska enligt patientsäkerhetslagen vidta de åtgärder som krävs för att förebygga vårdskador och utreda händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada (SFS 2010:659, kap. 3, 3 §). Enligt Southwick, Cranley och Hallisy, 2015) var vårdskador förenat med äventyrad hälsa och minskat välbefinnande, patienter hade känslor av rädsla, förvirring, upprördhet och förödelse. Vårdskador påverkar inte bara
8
patienten som drabbas utan även vårdpersonalen riskerade att bli traumatiserade. Med symtom som sömnsvårigheter, utbrändhet, känslor av skuld, ilska och skam (Quillivan, Burlison, Browne, Scott, & Hoffman, 2016). Vårdskador innebär inte bara lidande för de som drabbats av dem, det innebär även en stor kostnad för samhället. Kostnader för antalet vårdskador beräknas till 9 miljarder kronor per år enligt 2018 års rapport från SKL (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2018). Det är en ökning med tre miljarder kronor sedan rapporten 2008
(Socialstyrelsen, 2008; Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2018). Antalet vårddygn per år orsakat av vårdskador har ökat från 700 000 till 900 000 per år de senaste tio åren. I takt med stigande siffror ökar även antalet anmälningar till Inspektion för vård och omsorg (IVO), både från patienter och arbetsgivare (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2018).
Socialstyrelsens rapport kompetensförsörjning och patientsäkerhet har visat att vårdskador är vanligare i verksamheter som har problem med bemanning och kompetens. Således finns en korrelation mellan högre personaltäthet och lägre mortalitet inom hälso-och sjukvården.Det finns en koppling mellan kompetens och vårdskador samt att kompetensbrist utgör en större risk än underbemanning (Socialstyrelsen, 2018).
Specialistsjuksköterskan och intensivvården
Enligt International Council of Nurses (ICN) har sjuksköterskan ett ansvar i att utveckla och övervaka säkerheten i miljön för både patienter och personal. Vidare har sjuksköterskan i uppgift att utarbeta system som skyddar enskilda personer, familjer och allmänhet mot vårdpersonalens felaktiga handlingar (Svensk sjuksköterskeförening, 2012). En intensivvårdavdelning är en högteknologisk miljö vilket gör vården av patienten mer avancerad. Medicinisk teknik som ska vara ett stöd för sjuksköterskan kan istället bli ett hinder för vården av patienten då hantering av apparaturen kan vara tidskrävande. Apparaturen är även ett störningsmoment då den tar stor plats och generar mycket ljud (Tunlind, Granström, & Engström, 2015; Minton & Batten, 2015). Enligt
kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom intensivvård ska
specialslistsjuksköterskan kunna handha medicinsk utrustning och utvärdera information från avancerad monitorering vid sidan av att ge akut behandling, samverka i team med olika yrkesgrupper, ha en helhetssyn, kunna leda, prioritera och fördela arbetet runt patienten (Riksföreningen för anestesi- och intensivvård [AnIva], 2012). I dessa situationer är
9
Brindley & Reynolds, 2011) men enligt WHO (2009) beror 70 % av alla vårdskador på brister i kommunikation.
Teamwork
Intensivvården är en komplex, stressfull och tidskänslig miljö där teamarbete och kommunikation har en stor roll i vård av patienten (Rose, 2011). I akuta situationer där behandling behöver ske snabbt för att rädda liv möts olika professioner (Rose, 2011;
Gundrosen, Andenæs, Aadahl, & Thomasssen, 2016). I mötet bildas ett interdisciplinärt team där teammedlemmarna tillsammans delar ett gemensamt mål och genom gemensamma krafter bedömer, planerar och utvärderar patientvården. Detta genomförs genom ömsesidigt
samarbete, öppen kommunikation och delat beslutsfattande (Xyrichis & Ream, 2008).
Kommunikation
I samarbetet mellan professionerna är verbal kommunikation grundläggande för god vård och som nämns tidigare är bristande kommunikation en stor orsak till att patienter drabbas av vårdskador (Leonard, Graham, & Bonacum, 2004; Brindley & Reynolds, 2011). Det finns flera orsaker till att kommunikationen i teamet brister, en aspekt är att läkare och
sjuksköterskor kommer från två olika discipliner, medicin och omvårdnad. Genom den skillnaden har läkare och sjuksköterskor tränats att kommunicera på olika sätt (Rose, 2011; Leonard, Graham, & Bonacum, 2004). Sjuksköterskor är mer översiktliga och beskrivande medan läkare tränas att vara korta och koncisa (Leonard, Graham, & Bonacum, 2004). En annan aspekt som kan hindra kommunikation i teamet är negativ hierarki. Vilket kan leda till att mindre erfarna teammedlemmar inte vågar kommunicera på grund av rädsla för negativa påföljder, att verka okunnig eller att bli generad (Rose, 2011). Det kan även vara svårt att uttrycka oro och åsikter speciellt om det motsäger eller kritiserar en person som har mer erfarenhet. Genom denna hierarki kan onödiga risker skapas i arbetet med patienter (Leonard, Graham, & Bonacum, 2004; Curtis, Tzannes, & Rudge, 2011). I akuta situationer ökar
svårigheterna i kommunikationen, då både orden som talas och hur de förstås kan ändras beroende på stress, arbetsbörda, kultur och erfarenhet. Kommunikationssvårigheterna kan beskrivas med meant is not said, said is not heard, heard is not understood, understood is not done. Med meant is not said menas att stress och osäkerhet är en orsak till att personal är tysta och inte delger information. Nästa svårighet är said is not heard, genom att använda
10
förmildrande språk och ge antydningar till vad som behöver göras kan lyssnaren missa det som sägs. Understood is not done betyder att olika beslut kan göras beroende på hur liknande information presenteras. Både allt för passivt eller aggressivt språk tar fokus från uppgiften till fokus på makt. Med understood is not done avses att störningsmoment kan ta fokus från den uppgift som utförs och utförandet av ordinationer kan missas (Brindley & Reynolds, 2011).
Modeller för kommunikation
För att kommunikationen i akuta situationer ska bli mer effektiv har flera modeller för kommunikation utvecklat så som closed loop och call out. Dessa modeller är ett
kommunikationssätt som används för att underlätta och säkerställa kommunikationen mellan deltagare i ett team. Det innebär att en medlem/sändare sänder ut ett budskap/meddelande, ett så kallat call out, mottagaren bekräftar meddelandet med en check-back, och avsändaren verifierar att meddelandet uppfattas korrekt (Hägerstam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson, & Hultin, 2013). Modellerna har till avsikt att genom ett tydligare språk öka
situationsmedvetenheten. Situationsmedvetenhet beskriver en individs uppfattning, förståelse och bild av vad som pågår i miljön omkring dem (Gluyas & Harris, 2016).
För att förbättra teamprestationer har olika slags simuleringsträning tagits fram. Dessa
simuleringar kan se ut på olika sätt men det de har gemensamt är att det handlar om patientfall som ska efterlikna den kliniska situationen så mycket som möjligt men utan faktiska patienter. Där det finns möjlighet att göra misstag utan att skada verkliga patienter (Gaba, 2004).
PROBLEMFORMULERING
För att bedriva en hälso- och sjukvård med god säkerhetskultur och en patientsäkerhet krävs ett välfungerande teamarbete. En väl fungerande kommunikation är ett viktigt redskap för att teamarbetet ska fungera. I akuta situationer där påverkan av stress, arbetsbörda och kultur försvårar kommunikationen i teamet ökar riskerna för att en vårdskada ska uppstå vilket kan leda till stor lidande för patienter. Det är inte bara patienter som kan påverkas av vårdskador utan även den sjukvårdspersonal som har varit inblandade i situationen kan uppleva
sömnsvårigheter och utbrändhet. I Sverige mäts varje år antalet vårdskador inom sjukvården och de senaste åren har dessa börjat att öka igen efter minskning under tidigare år. Vårdskador
11
är även en stor samhällsekonomisk kostnad och med en förväntad åldrande generation samt ökning av befolkningen ökar kraven på sjukvården. För att vårdpersonal ska kunna gen en god vård till patienter är det viktigt att veta hur en väl fungerande kommunikation ser ut för att sedan kunna använda kommunikationen i det kliniska arbetet.
SYFTE
Att beskriva hur en väl fungerande kommunikation kan se ut och hur kommunikationen kan förbättras i akuta situationer.
METOD
Design
Metoden som valts var en litteraturöversikt då syftet var att skapa en aktuell kunskapsöversikt över valt området samt att få en djupare förståelse för ett visst fenomen (Segesten, 2008). Det gav ett underlag för att sammanställa kunskap att utvärdera och kritiskt kunna granska. För analys valdes en metod med beskrivande syntes. Evans metod valdes då den lämpar sig för sammanställning och tolkning där material för analys är publicerade artiklar (Friberg, 2012). Evans metod beskrivs och utfördes i fyra steg.
Urval
I enlighet med Evans (2002) valdes utifrån syftet omfattningen av området som studerades först för att sedan använda inklusionskriterier som avgränsning (Evans, 2002).
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar med relevans till syftet, publicerade från tidigast 2008 för att få aktuell forskning. Artiklarna skulle innehålla ett abstract och vara författade på engelska eller svenska (Forsberg & Wengström, 2013). Vidare ska artiklarna genomgått en kvalitetsbedömning vilket sker före publicering utav betydande forskare inom området (Segesten, 2008). Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna pubMed och Cinahl då dessa databaser är specialiserade mot medicin och omvårdnad vilket motsvarar litteraturöversiktens område.Efter databassökningen genomfördes en manuell sökning med samma
inklusionskriterier som vid databassökningen. Den manuella sökningen gjordes genom att läsa referenslistan i de artiklar som inkluderades i arbetet samt de review artiklar som uppkom
12
under databassökningen och handlade om området. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i arbetet för att få en så bred förståelse av fenomenet som möjligt (Forsberg & Wengström, 2013). Alla artiklar som inkluderades i arbetet granskades utifrån SBU:s granskningsmallar och bedömdes vara mellan låg och hög kvalité (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2018). För granskningsmallarna se bilaga 3. Under genomläsning av titel och abstrakt exkluderades manuellt artiklar om tandvård, överrapportering, prehospitalvård eller team bestående av endast två personer. Exkludering av prehospitalvård valdes då dessa team ofta består av personer av samma yrkeskategori. Överrapportering exkluderades då syftet var att beskriva kommunikation i akuta situationer där ett teamarbete är av betydelse medan artiklar med fokus på
överrapportering inte handlade primärt om interdisciplinärt teamarbete. För att täcka
kunskapsområdet användes flertalet sökord och fåtalet exklusionskriterier för att minska risk för bortfall i sökningen. Sökorden valdes utifrån syftet för att öka relevans i sökresultaten.
Datainsamling
Sökorden kommunikation, team, och akuta situationer är tre kärnpunkter i syftet. Sökordet vårdskada användes då författarna valde att inrikta arbetet mot vårdskador. Sökorden
översattes och expanderades med synonymer för att uppnå en större mängd relevanta resultat. Sökning skedde i både MeSH termer, headings och fritext (Forsberg & Wengström, 2013). Vid översättning och utökning av sökorden valdes ”Emergencies”, “Critical illness”, “Critical care”, “Emergency” och “Intensive care”, dessa sökord gav inriktning på akuta situationer. ”Malpractice”, “Adverse health care events”, “Health care errors”, “Treatment errors”, “Medication errors”, “Medical errors”, ”Patient harm”, “Adverse events” gav sökresultat relaterade till vårdskador. ”adverse events” söktes i fritext då flertalet artiklar använde den termen för att beskriva vårdskador. För att täcka flera typer av team användes
“Multidisciplinary care teams”, “Interprofessional relations”, ”Patient care team” och “Team”. Fritextsökningen ”team” användes för att inte missa olika teamkonstellationer. Samtliga sökord presenteras i tabell 1.
13 Tabell 1. Sökord för litteraturstudien
Cinahl Headings =* Fri text = 1 PubMed Mesh-term = * Fri text = 1 Communication* Communication* Malpractice*
Adverse health care events* Health care errors*
Treatment errors* Medication errors* Medical errors* Patient harm* Malpractice* “Adverse events” 1
Multidisciplinary care teams* Team 1
Interprofessional relations*
Patient care team* Team 1 Interprofessional relations* Emergencies* Critical illness* Critical care* Emergency care* Emergencies* Critical illness* Critical care* Emergency* Intensive care*
I databassökningen användes de booleska termerna AND och OR (Forsberg & Wengström, 2013). OR användes mellan sökord inom samma kategori och AND användes mellan de olika kategorierna. Sökningen i databaserna gjordes med både mesh termer/headings tillsammans med fritext ord. Exempel på sökning se tabell 2.
14 Tabell 2. Sökningsexempel
Sökning med sökord mesh-term Multidisciplinary care teams Sökning med sökord i fritext Team
Sökning inom samma kategori Multidisciplinary care teams OR Team OR
Interprofessional relations Sökning mellan kategorier (Malpractice OR
Adverse health care events OR Health care errors OR
Treatment errors OR Medication errors) AND
(Multidisciplinary care teams OR Team OR
Interprofessional relations)
I databassökningen identifierades artiklar utifrån inklusionskriterierna vilket gav artiklar som avhandlade samma område vilket i evans (2002) beskrivs som att studierna hade ett homogent urval i förhållande till egenskaperna i studierna. I PubMed identifierades 352 artiklar. Efter dubbletter från Medline gallrats identifierades 37 artiklar i Cinahl. I ett första urval lästes titel på artiklarna och författarna valde ut artiklar som var relevanta utifrån syftet, 188 artiklar i pubMed och 18 artiklar i Cinahl. Genom granskning av abstract gallrades 140 artiklar bort i pubMed och 14 artiklar gallrades bort i Cinahl. Resterande artiklar lästes i sin helhet och 3 artiklar från pubMed inkluderades i arbetet och 0 från Cinahl. Databassökningen presenteras i bilaga 1. Då det inte identifierades mer än 3 artiklar i databassökningen gjordes en manuell sökning. I den manuella sökningen identifierades rewiev artiklar från databassökningen som användes till den manuella sökningen tillsammans med de artiklar som inkluderades i arbetet. I den manuella sökningen lästes referenslistorna igenom och titlar som svarade på syftet valdes (Forsberg & Wengström, 2013). Efter att artiklar valdes ut utifrån titel lästes sedan abstract och artiklarna i sin helhet. I denna manuella sökning identifierades 10 artiklar som inkluderades i arbetet.
15
Dataanalys
Evans (2002) metod för dataanalys valdes för att beskriva och tolka resultat från redan existerande vetenskapliga artiklar. I dataanalysens första steg lästes artiklarna av båda författarna flertalet gånger för att ge författarna en känsla för studierna som helhet. Därefter samlades nyckelfynd från artiklarna vilket innebar att det centrala i varje artikel kopplat till arbetets syfte dokumenteras. Nyckelfynden tolkades genom bärande begrepp till koncept som tillsammans med nyckelfynden listades i en tabell. Koncepten var presentation,
överrapportering, målinriktad/tydlig kommunikation, auktoritet, generell kommunikation, closed-loop, call out, ledare, koordination/samordning, teamroller/ansvar och
situationsmedvetenhet. Nästa del i analysen var att identifiera gemensamma nämnare i koncepten för att hitta teman. Teamstruktur och kommunikation var de två teman som framkom. I dessa teman identifierades sedan subteman vilka var ledarskap, teammiljö,
generell kommunikation, målinriktad kommunikation och situationsmedvetenhet. Exempel på analysförfarande ses i tabell 3.
Tabell 3. Analysförfarande
Nyckelfynd Koncept Tema Subtema
Alla deltagare uppgav vikten av tydliga roller och ansvarsområden.
Teamroller/ansvar Teamstruktur Teammiljö
Genom att använda denna process bildas enligt Evans (2002) en progressiv förståelse av fenomenet. I detta steg gjordes även en jämförelse mellan studier och skillnader identifieras men då inga skillnader mellan artiklarnas nyckelfynd med samma teman framkom har detta steg inte redovisats i resultatet. Slutligen i det andra steget i analysen relaterades teman och subteman tillbaka till nyckelfynden och en omvärdering av teman och subteman genomfördes. Detta gjordes för att få en så korrekt bild av fenomenet som möjligt. Sista delen i analysen var att skriva ner resultatet och i detta skede diskuterades innebörden i nyckelresultaten och då författarna var överens om innebörden presenterades resultatet. Slutligen kontrollerades resultatet mot originalartiklarna för att kontrollera exaktheten i framställningen. De olika stegen i analysen genomfördes för att ej förfalska eller förvränga resultatet eller yttra egna värderingar och åsikter (Evans, 2002).
16
Etiska aspekter
Denna litteraturöversikt använder sig av peer review artiklar som blivit etiskt granskade utav granskningsnämnd, godkänd av etisk kommitté eller tagit hänsyn och beskrivit etiska
överväganden (Forsberg & Wengström, 2013). För att bevara reliabilitet i arbetet har
författarna använt sig av Evans analysmetod där materialet redovisats systematiskt i noggrant beskriven metod. Vid analys och tolkning har författarna bearbetat data tillsammans och diskuterat sinsemellan för att inte förvränga eller förfalska materialet. Författarna har bedömt att nyttan av arbetet överväger riskerna (Polit & Beck, 2012).
17
RESULTAT
I analysen framkom att för en väl fungerande kommunikation är teamets struktur viktig, även att medlemmarna i teamet har ett respektfullt sätt med fastställda modeller för hur
kommunikation kan se ut. Detta framställs i två teman vilka var teamstruktur och
kommunikation. I temat teamstruktur framkom två subteman ledarskap och teammiljö medan under kommunikation framkom tre subteman, generell kommunikation, målinriktad
kommunikation och situationsmedvetenhet. Teman och subteman visas i tabell 4. Tabell 4. Teman och subteman
Tema Subtema
Teamstruktur Ledarskap
Teammiljö
kommunikation Generell kommunikation
Målinriktad kommunikation Situationsmedvetenhet
TEAMSTRUKTUR
Ledarskap
Ledarskap är en central del för att kommunikation i ett team ska fungera väl. Ledaren bör vara tydligt identifierbar och inte bli distraherad av specifika uppgifter. Detta för att kunna behålla en position med helhetssyn över teamet och situationen. Genom helhetssynen kan ledaren fördela uppgifter och se alla resurser som finns inom teamet (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010). Ledaren har även ett uppdrag att föra teamet mot samma mål och kunna ge teammedlemmarna en uppfattning om hur de ska ta sig dit. För att kunna leda teamet är det av stor vikt att ledaren är tydlig i sin kommunikation (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010; Hicks, Bandiera, & Denny, 2008). Ett sätt som kan förbättra ledarens prestation såväl som samarbetet i teamet kan ske genom träning med simulering (Capella, o.a., 2010; Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010; Roberts, et al., 2014; Hicks, Bandiera, & Denny, 2008).
18
Teammiljö
Miljön i teamet är viktig för att kommunikationen ska kunna ske på ett optimalt sätt. Detta kan uppnås genom att alla teammedlemmar är öppna för varandras åsikter och bemöter dem på ett respektfullt sätt. Ett tydligt exempel på brist på respekt beskrivs i Andersen, Jensen, Lippert och Ostergaard, (2010) vetenskaplig artikel där ”försök att uppmärksamma felaktiga beslut bemöttes med ilska om det kom från sjuksköterska till läkare” (s. 697). Det är viktigt att teamet vågar lyfta strategier och inte hindras av auktoritet (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010) Även om miljön i teamet bör eftersträva jämställdhet kan användande av auktoritet på ett korrekt sätt öka teamets prestation (Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010). Miljön i teamet påverkas även av teamets struktur och genom att använda tydliga rollfördelningar och ansvarsområden kan kommunikationen mellan teammedlemmar struktureras. Om teamets alla medlemmar upplever att de vågar föra sin talan förbättras kommunikationen och risken för vårdskador minskas (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010; Hicks, Bandiera, & Denny, 2008) Träning genom simulering kan uppmärksamma teamdeltagare på en omedveten negativ hierarki inom teamet (Calhoun,
Boone, Miller, & Pian-Smith, 2013; Calhoun, Boone, Porter, & Miller, 2014).
KOMMUNIKATION
Generell kommunikation
Effektiv kommunikation var en viktig faktor för att förbättra vården av patienten. Genom att kommunicera mer information kunde även teamprestationen öka (Roberts, et al., 2014;
Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010). När team kommunicerar tydligt och effektivt sågs det att behovet av stöd från varandra minskar avseende såväl fysiskt som kognitivt och emotionellt (Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010). Ett sätt för att utveckla kommunikationen i teamen var simuleringsövningar där deltagarna lärde sig lyssna till, uppfatta och förstå vad som var viktig information (Roberts, et al., 2014). Med hjälp av övningarna utvecklades och förbättrades både hur kommunikationen strukturerades och hur information kommunicerades (Miller, Crandall, Washington, & McLaughlin, 2012; Hon-Wai Wong, Gang, Szyld, & Mahoney, 2016; Capella, et al., 2010).
19
Målinriktad kommunikation
Användande av målinriktad kommunikation kan öka kvalitén på kommunikationen i teamarbetet. Genom att använda closed-loop kommunikation som kan räknas till den målinriktade kommunikationen kunde team prestera bättre då uppgifter utfördes snabbare (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010; Hägerstam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson, & Hultin, 2013; Siassakos, et al., 2011; El-Shafy, o.a., 2018). ”Ordinationer med closed-loop kommunikation fullbordades 3,6 gånger snabbare jämfört med ordinationer utan closed-loop kommunikation” (El-Shafy, et al., 2018, s. 60). Closed-loop kommunikation förekom oftare om teamet hade en mer jämställd ledarskapsstil (Hägerstam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson, & Hultin, 2013). En annan del i den målinriktade kommunikationen är call out där
teamdeltagarna delgav information om den aktuella situationen vilket ökade
situationsmedvetenheten som i sin tur kan resultera i snabbare och bättre behandling för patienten. Call out förekom i större utsträckning om deltagaren hade lång erfarenhet eller nyligt varit med om en traumasituation (Hägerstam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson, & Hultin, 2013). Genom att använda simuleringsträning kunde den tydliga och målinriktade
kommunikationen förbättras samt användandet av closed-loop kommunikation ökade (Miller, Crandall, Washington, & McLaughlin, 2012; Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010). Simuleringsövningar uppmärksammade deltagarna på vikten av att presentera sig inom teamet och bekräfta de personer som anslutit sig till teamet för att få en bild av vilka teammedlemmar som fanns att tillgå (Eisenmann, et al., 2018; Roberts, et al., 2014). Efter simulering blev även rapporteringen till nytillkomna teammedlemmar tydligare och mer strukturerad (Hon-Wai Wong, Gang, Szyld, & Mahoney, 2016; Eisenmann, et al., 2018).
Situationsmedvetenhet
Situationsmedvetenhet är en viktig del för teamets prestation och genom att kommunicera situationsmedvetenhet kan teamdeltagare få en gemensam uppfattning om situationen och genom detta ge det stöd andra teammedlemmar behöver (Hicks, Bandiera, & Denny, 2008; Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010). Genom träning i form av simulering kunde deltagarna öka sin kommunikation av situationsmedvetenhet (Capella, et al., 2010; Roberts, et al., 2014).
20
DISKUSSION
Metoddiskussion
Val av studiedesign var en litteraturöversikt vilket innebär att författarna gjort en
sammanställning av tidigare forskning (Forsberg & Wengström, 2013). Författarna valde Evans (2002) analysmetod då den är inriktad mot litteraturstudier med fokus på teman istället för numeriska data. En fördel med Evans metod var att analys och resultat med teman och subteman blir överskådligt för läsaren såväl som författarna vid analysarbetet Då en viss förförståelse och erfarenhet finns inom området har författarna särskilt beaktat att resultat inte förvanskats eller förvrängts genom att läsa igenom artiklar, analys och resultat vid flertalet separata tillfällen för att se att det överensstämmer (Forsberg & Wengström, 2013). Endast primärkällor har använts och studierna har granskats källkritiskt av författarna och bedömts enligt SBU granskningsmall. Författarna har vid sammanställning av resultatet tagit i
beaktning studiernas kvalité men ändå valt att ta med studier av lägre kvalitét då flera studier talade för samma resultat (Forsberg & Wengström, 2013). I analysen har författarna arbetat induktivt genom att låta data leda dem till resultatet (Polit & Beck, 2012). I första sökningen identifierades få artiklar utifrån syftet. Fritextord lades till i sökningen då flera av artiklarna använde sig av specifik terminologi för vårdskador som inte fanns med i MeSH eller Headings, men även detta gav ett litet datamaterial. Detta medförde att författarna valde att göra en manuell sökning vilket gav 10 artiklar som svarade på syftet. Den fattiga
datamängden i databassökningen kan bero på för specifika eller missade sökord då den manuella sökningen identifierade fler artiklar än databassökningen (Forsberg & Wengström, 2013). Det resultat som framkom gick inte att specifikt koppla till vårdskador vilket medförde att vårdskador. Hade söktermen vårdskador exkluderats från sökningen kunde eventuellt fler artiklar identifierats. Även om analysen enligt Evans (2002) har flera steg för att kontrollera korrektheten i tolkningen av datamaterialet kan det bli tolkningsfel då författarna inte har engelska som modersmål och alla artiklar var skrivna på engelska även evans artikel om dennes metod var skriven på engelska. Genom att analysmetoden var skriven på engelska kan feltolkning gjorts i själva utförandet av analysen.
21
Resultatsammanfattning
Resultatet presenterades i två teman, kommunikation och teamstruktur. Dessa teman sågs vara av stor betydelse vid vårdskador relaterade till kommunikation i akuta situationer. Teamet presterade bättre då medlemmarna hade en hög situationsmedvetenhet och kommunicerade mycket och informativt sinsemellan. Vid användande av closed-loop kommunikation ökade teamets prestation och uppgifter utfördes snabbare. Ledaren i teamet skulle ha en position med helhetssyn för att fördela arbetet över teamets alla resurser. Det är viktigt med en jämställd teammiljö där alla kommer till tals och teamarbete och ledarskap utvecklades vid simuleringsträning.
Resultatdiskussion
Situationsmedvetenhet var en viktig del för teamprestationen men situationsmedvetet innebär inte enbart att uppfatta den aktuella situationen och vad som händer med patienten utan även att förstå och tolka den information som kommer fram. Detta för att kunna förutse vad som kommer hända i framtiden och kunna vidta adekvata åtgärder (Leonard, Graham, &
Bonacum, 2004; Orique & Despins, 2018). Olika teammedlemmar uppmärksammar olika information på grund av varierande erfarenheter och bakgrund. Om detta kommuniceras inom teamet kan de uppnå en högre situationsmedvetenhet än varje enskild person (Orique & Despins, 2018). Ledaren har en viktig roll i att ta in information för att få en helhetssyn och kunna tolka informationen. En samlad helhetsbild ger ledaren förmågan att fördela arbetet av patientvården (Andersen, Jensen, Lippert, & Ostergaard, 2010). Om kontinuerlig information uteblir riskeras att gå miste om väsentlig information, vilket kan leda till förödande
konsekvenser för patienten (Orique & Despins, 2018). Ledarens framtoning har även en betydande roll i teamets gruppdynamik, vilket kan ge både positiva och negativa följder. Användning av makt inom teamet kan skapa en negativ hierarki, där teammedlemmar inte vågar kommunicera (Rose, 2011; Cole & Crichton, 2006). Ett exempel är de ledare som i akuta situationer blir mer högljudda och fientliga. Detta medför att kommunikationen hindras och fick andra teammedlemmar att tappa självförtroendet och bli generade. Det kan också resultera i att teammedlemmar inte kommunicerar information om patienten (Cole & Crichton, 2006). Dock kan användande av auktoritet på ett korrekt sätt istället ge en positiv påverkan på informationen som kommunicerades (Westli, Johnsen, Eid, Rasten, & Brattebo, 2010). Detta kan genomföras med att uppmuntra och motivera teamet med positivt beteende
22
och feedback (Cole & Crichton, 2006). En annan svårighet i den högteknologiska vården som intensivvård är, är att den genererar mycket ljud vilket kan göra att information som
kommuniceras inte når mottagaren. Genom att använda metoder som closed-loop kommunikation där information upprepas och bekräftas kan misstolkad information förhindras (Minton & Batten, 2015; Tunlind, Granström, & Engström, 2015; Hägerstam, Lindkvist, Brulin, Jacobsson, & Hultin, 2013). För att öka temprestation, kommunikation och teamarbete kan simulering var ett viktigt redskap för att förbättra kommunikation och
uppmärksamma brister som finns. Det ses att simuleringsträning har en positiv effekt på kommunikation i teamet (Cook, et al., 2011). Flera studier visar dock att de positiva effekterna på kommunikationen i teamet avtar efter simulering redan efter tre veckor (Roberts, et al., 2014; Miller, Crandall, Washington, & McLaughlin, 2012) om inte
färdigheterna användes i det dagliga arbetet. (Gjeraa, Møller, & Østergaard, 2014; Weinger, 2010). Då målet med sjukvården i Sverige är att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador är det viktigt att vi arbetar tillsammans för ett öppet arbetsklimat och ett förhållningssätt där vi inte skuldbelägger varandra. Ett välfungerande teamarbete där alla bidrar med sin specifika kompetens är en förutsättning för att upprätthålla hög patientsäkerhet och därmed minska risken för vårdskador. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård har ett ansvar oavsett roll att bidra till en säker patientvård. Då en vårdskada inträffat har flera faktorer spelat in och det finns nästan alltid en risk att det kan ske igen. En stark
säkerhetskultur kräver en organisation där alla lär av inträffade händelser, positiva som negativa, samt att vi som kollegor hjälper varandra att göra rätt för att minimera vårdskador (Socialstyrelsen, 2017; Brindley, 2010).
Slutsats
Hur teamet är uppbyggt påverkar hur kommunikationen i teamet fungerar och i ett väl fungerande team finns en tydlig ledare som kan samla in information från andra
teammedlemmar. Genom den informationen kan ledaren öka situationsmedvetenheten och fördela arbetet till alla resurser inom teamet. Kommunikationen kan även förbättras om olika metoder för kommunikation används så som closed-loop och call out. Simulerings träning är ett annat sätt att öka kommunikationen inom teamet.
23
Klinisk betydelse
Kommunikation är en stor del inte bara i akuta situationer utan även i det dagliga arbetet som sjuksköterska och behöver uppmärksammas för att minska vårdskador. Detta arbete kan ligga till grund för att uppmärksamma kommunikationens betydelse och hur kommunikation kan förbättras i praktiken.
Förslag på vidare forskning
Detta arbete ger en bild av hur forskningen ser ut i nuläget över hur en optimal kommunikation kan se ut dock ses inte hur kommunikation se ut i praktiken på olika
intensivvårdsavdelningar. Vidare forskning skulle kunna vara hur kommunikationen ser ut i praktiken för att få en bild av vad som behöver förändras för att förbättra kommunikationen i akuta situationer.
24
REFERENSER
Brindley, P. G. (2010). Patient safety and acute care medicine: lessons for the future, insights from the past. Critical care, 14(217), 1-5. doi:10.1186/cc8858
Brindley, P. G., & Reynolds, S. F. (2011). Improving verbal communication in critical care medicine. Journal of Critical Care, 26, 155-159. doi:10.1016/j.jcrc.2011.03.004 Calhoun, A. W., Boone, M. C., Miller, K. H., & Pian-Smith, M. C. (2013). Case and
commentary using simulation to address hierarchy issues during medical crises. Society for Simulation in Healthcare , 8(1), 13-19.
Calhoun, A. W., Boone, M. C., Porter, M. B., & Miller, K. H. (2014). Using simulation to address hierarchy-related errors in medical practice. 18(2), 14-20.
doi:10.7812/TPP/13-124
Cheng, A., Kessler, D., Mackinnon, R., Chang, T. P., . Nadkarni, V. M., Hunt, E. A., . . . Auerbach, M. (2016). Reporting Guidelines fHealth Care Simulation Research: Extensions to the CONSORT and STROBE Statements. Journal of the Society for Simulation in Healthcare, 11(4), 238-248. doi:10.1097/SIH.0000000000000150 Cho, S.-H., Jeong Hae Hwang, J. H., & Kim, J. (2008). Nurse Staffing and Patient Mortality
in Intensive Care Units. Nursing Research, 57(5), 322-330. doi:10.1097/01.NNR.0000313498.17777.71
Cole, E., & Crichton, N. (2006). The culture of a trauma team in relation to human factors. Journal of Clinical Nursing, 15, 1257-1266. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01566.x Curtis, K., Tzannes, A., & Rudge, T. (2011). How to talk to doctors – a guide for effective
communication. International Nursing Review, 58, 13-20.
El-Shafy, I. A., Delgado, J., Akerman, M., Bullaro, F., Christopherson, N. A., & Prince, J. M. (2018). Closed-loop communication improves task completion in pediatric trauma resuscitation. Journal of Surgical Education, 1, 58-64.
doi:10.1016/j.jsurg.2017.06.025
Emerton, M., Pansear, S. S., & Forrest, K. (2009). Safer surgery: how a checklist can make orthopaedic surgery safer. Orthopaedics and Trauma, 23(5), 377-380.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive reasarch data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentatin av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. i F. Friberg, Dags för uppsats:Vägledning
25
Gaba, D. M. (2004). The future vision of simulation in health care. Quality and Safety in Health Care, 13(1), 2-10. doi:10.1136/qshc.2004.009878
Gjeraa, K., Møller, T. P., & Østergaard, D. (2014). Efficacy of simulation-based trauma team training of non-technical skills. A systematic review. ACTA Anaesthesiologica
Scandinavica, 58, 775-787. doi:10.1111/aas.12336
Gluyas, H., & Harris, S.-J. (2016). Understanding situation awareness and its importance in patient safety. Nursing Standard, 30(34), 50-60. doi:10.7748/ns.30.34.50.s47 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gundrosen, S., Andenæs, E., Aadahl, P., & Thomasssen, G. (2016). Team talk and team activity in simulated medical emergencies: a discourse analytical approach.
Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 24(135), 1-10. doi:1-10.1186/s13049-016-0325-1
Hicks, C. M., Bandiera, G. W., & Denny, C. J. (2008). Building a simulation-based crisis resource management course for emergency medicine phase 1: results from an interdisciplinary needs assessment survey. Academic Emergendy Medicine, 15(11), 1136-1143. doi:10.1111/j.1553-2712.2008.00185.x
Hon-Wai Wong, A., Gang, M., Szyld, D., & Mahoney, H. (2016). Making an "attitude adjustment" using a simulation-enhanced interprofessional education strategy to improve attitudes toward teamwork and communication . Society for Simulation in Healthcare, 11(2), 117-125. doi:10.1097/SIH.0000000000000133
Hägerstam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M., & Hultin, M. (2013).
Communaction in interdiciplinary teams: exploring cloosed-loop communication during in situ trauma team training. 3, 1-8. doi:10.1136/bmjopen-2013-003525 Kohn, L. T., Corrigan, J. M., & Donaldson, M. S. (2000). To Err Is Human: Building a Safer
Health System. Washington D.C.: The National Academy Press. Hämtat från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK225182/pdf/Bookshelf_NBK225182.pdf den 1 Maj 2018
Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. Quality and Safety in Health Care, 13(suppl 1), 85-90. doi:10.1136/qshc.2004.010033
Miller, D., Crandall, C., Washington, C., & McLaughlin, S. (2012). Improving teamwork and communication in trauma care through in situ simulations. Academic Emergency Medicine, 19(5), 608-612. doi:10.1111/j.1553-2712.2012.01354.x
26
Minton, C., & Batten, L. (2015). Rethinking the intensive care environment: considering nature in nursing practice. Jornal of Clinical Nursing, 25, 269-277.
doi:10.1111/jocn.13069
Nielsen, P., & Mann, S. (2008). Team Function in Obstetrics to Reduce Errors and Improve Outcomes. Obstetrics and Gynecology Clinics of North America, 35, 81-95.
doi:10.1016/j.ogc.2007.12.011
Orique, S. B., & Despins, L. (2018). Evaluating Situation Aareness: An Integrative Review. Western Journal of Nursing Research, 40(3), 388-424.
doi:10.1177/0193945917697230
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and asessing evidense for nursing practice (9:e uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Quillivan, R. R., Burlison, J. D., Browne, E. K., Scott, S. D., & Hoffman, J. M. (2016). Patient Safety Culture and the Second Victim Phenomenon: Connecting Culture to Staff Distress in Nurses. Joint Commission journal on quality and patient safety, 42(8), 377–386.
Riksföreningen för anestesi- och intensivvård [AnIva]. (2012). Kometensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterseexamen med inriktning mot intensivvård. Stockholm: Riksföreningen för anestesi och intensivvård. Hämtat från
http://www.aniva.se/wp-content/uploads/2014/12/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf den 1 Maj 2018 Rose, L. (2011). Interprofessional collaboration in the ICU: how to define? Nursing in
Critical Care, 16(1), 5-10. doi:10.1111/j.1478-5153.2010.00398.x
Segesten, K. (2008). Att välja modell för sitt examensarbete. i F. Friberg, Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 85-88). Lund: Studentlitteratur. SFS 2010:659. (2010). Patientsäkerketslag. Riksdagen. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 den 1 Maj 2018 Socialstyrelsen. (2008). Vårdskador inom somatisk slutenvård. Hämtat från Socialstyrelsen:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8622/200810916_rev2 .pdf den 1 Maj 2018
Socialstyrelsen. (2016). Öppna jämförelser 2016: säker vård - en indikatiorbaserad uppföljning. Socialstyrelsen. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20464/2017-1-16.pdf den 02 Maj 2018
27
Socialstyrelsen. (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet: Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Southwick, F. S., Cranley, N. M., & Hallisy, J. A. (2015). A patient-initiated voluntary online survey of adverse medical events: the perspective of 696 injured the perspective of 696 injured. BMJ Quality Safety, 24(10), 620-629. doi:10.1136/bmjqs-2015-003980 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2018). Vår metod. Hämtat
från https://www.sbu.se/sv/var-metod/ den 23 Oktober 2018
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN´s etiska kod. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtat från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf den 1 Maj 2018 Svenskt Näringsliv . (den 22 April 2015).
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2018). Hälso- och sjukvårds-rapporten 2018. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtat från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-637-7.pdf?issuusl=ignore den 4 September 2018
Sveriges kommuner och landsting [SKL] . (2013). Patientsäkerhet lönar sig: kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtat från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf?issuusl=ignore den 4 September 2018
Tunlind, A., Granström, J., & Engström, Å. (2015). Nursing care in a high-technological environment: Experiences of critical care nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 31(2), 116-123. doi:10.1016/j.iccn.2014.07.005
Weinger, M. B. (2010). The Pharmacology of Simulation: A Conceptual Framework to Inform Progress in Simulation Research. Simulation in Healthcare, 5(1), 8-15. doi:10.1097/SIH.0b013e3181c91d4a
Westli, H. K., Johnsen, B. H., Eid, J., Rasten, I., & Brattebo, G. (2010). Teamwork skills, shared mental models, and performance in simulated teauma teams: an independent group design. Scandinavian Jounal of Trauma Resuscitation and Emergency Medicine, 18(47), 1-8.
World Health Organization [WHO]. (2009). Patient safety: safe surgery saves lives. Geneva: World Health Organization. Hämtat från
http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/tools_resources/SSSL_Manual_finalJun 08.pdf?ua=1 http://www.safesurg.org/uploads/1/0/9/0/1090835/sw._manual.pdf den 1 Maj 2018
28
Xyrichis, A., & Ream, E. (2008). Teamwork: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 61(2), 232-241. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04496.x.
i
BILAGA 1
SökmatrisCinhal 20180907
Sökord Avgränsningar Antal träffar Urval 1
Titel Urval 2 Abstract Urval 3 Fulltext S1 Communication 110770 S2 Malpractice 8204 S3 Adverse health care event 8362
S4 Helalth care errors 8996
S5 Treatmenet errors 10455 S6 Medication errors 11184 S7 Multidiciplinary care teams 31339 S8 Team 77169 S9 Interprofessional realations 8598 S10 Emergencies 122909 S11 Critical illness 11247 S12 Critical care 63671 S13 Emergency care 58488 S14 S2 OR S3 OR S4 OR S5 OR S6 39995 S15 S7 OR S8 OR S9 85027
ii S16 S10 OR S11 OR S12 OR S13 185107 S17 S1 AND S14 AND S15 AND S16 162 S18 S17 Abstract, Peer reviewed, publiceringsdatum 20080101-1081231 97 S19 S18 Exkludera MEDLINE-poster 38 S20 S19 Engelska 37 18 4 0
i PubMed
20180907
Sökord Avgränsningar Antal träffar Urval 1
Titel Urval 2 Abstract Urval 3 Fulltext S1 Medical Errors 130033 S2 Patient Harm 10407 S3 Malpractice 33331 S4 ”Adverse events” 117923 S5 Communication 502806 S6 Emergencies 51090 S7 Critical illness 45313 S8 Critical care 222336 S9 Emergency 351016 S10 Intensive care 392768
S11 Patient care team 87489
S12 Team 182365 S13 Interprofessional realations 65642 S14 S1 OR S2 OR S3 OR S4 283779 S15 S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 717043 S16 S11 OR S12 OR S13 235290 S17 S5 AND S14 AND S15 AND S16 554 S18 S17 Abstract, published in the last 10 years, English, Swedish 352 188 48 3
i
BILAGA 2
Artikelmatris (kvalitativ) Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamlingsmetoder DataanalysResultat Slutsatser Kvalité
SBU
granskningsmall
Andersena,P, O., Kammer
Jensena, M., Lipperta, A., & Østergaarda, D. Identifying non-technical skills and barriers for improvement of teamwork in cardiac arrest teams (2010) Danmark
Syftet var att identifiera otekniska färdigheter lämpliga för att förbättra teamarbete i
multiprofessionella hjärtstopps team, och att beskriva barriärer till användandet och implementeringen av sådana otekniska färdigheter genom att använda kvalitativ metod.
Design Kvalitativ
Urval & Bortfall Nio doktorer och två sjuksköterskor som var AHLR-instruktörer
rekryterades genom e-mail. Deltagarna var från 6 olika universitetssjukhus från kardiologi- och anestesikliniker. Datainsamlingsmetod Individuella semi-strukturerade intervjuer. Dataanalys Modified framework analysis approach for applied policy research.
Tydlig kommunikation som stödjer alla relevanta uppgifter inom
hjärtstopps situationen var en nyckelfaktor för att behålla överblick och struktur. Dålig timing i kommunikationen beskrevs att äventyra utförandet av
uppgifter.Alla deltagare uppgav vikten av tydliga roller och
ansvarsområden. Även behovet av teamarbete att använda all tillgänglig personal. Deltagare pekade på att otekniska färdigheter kan förbättra teamwork och vården av hjärtstopp men flera barriärer finns så som kommunikation. Hög
ii Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskningsmall Calhoun, A, W., Boone, M, C., Miller, K, H., & Pian-Smith, M, C, M. Case and commentary: using simulation to address hierarchy issues during medical crisis (2013) USA
Syftet var att beskriva fallet, presentera resultatet av flera representativa scenarier och diskutera utbildnings, etiska och psykologiska problem som finns i dessa fall.
Design
Kvalitativ
Urval & Bortfall
Team av
sjukvårdspersonal
Datainsamling
Case simulering med Teamdiskussion med öppna frågor. Dataanalys Framkommer ej Av tre simuleringar så avslutades en med att den felaktiga ordinationen uppmärksammades, den andra
simuleringen avslutades med att den felaktiga ordinationen uppmärksammades med var försenad och den sista
simuleringen
avlutades med att den felaktiga ordinationen inte uppmärksammades. Genom teamdiskussionen efter simuleringen uppfattades som en positiv och produktiv konversation om hur hierarki kan påverka vården.
Hierarki inom vården existerar och misslyckande att kommunicera över hierarkin kan ha stora
konsekvenser.
iii Artikelmatris (kvantitativ) Författare Titel (Publikationsår ) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Calhoun, A, W., Boone, M, C., Porter, M, B., & Miller,K, H. Using simulation to address hierarchy-related errors in medical practice (2014) USA
Syftet var att diskutera implementationen och utfallet av simuleringar av hierarki. Design Kvantitativ
Urval & bortfall
5sessioner med olika deltagare i varje session, 3st på BIVA och 2st på barnakuten. Det var mellan 5-11 deltagare i varje simulering med 2-5 läkare och 2-8 sjuksköterskor.
Datainsamlingsmetod
Videoinspelningar som bedömdes med bedömningsinstrumentet (team performance during simulated crises instrument) samt enkäter.
Dataanalys Deskriptiv analys I 4 av 5 simuleringar uppmärksammade s inte de felaktiga ordinationerna. Kommunikations poäng för en lyckad uppmärksammad ordination var 3,4 jämfört med 2,3 för en ouppmärksamma d ordination. Många deltagare tyckte att simuleringarna var värdefulla. Hierarki är oundviklig inom sjukvården och har potentialen att orsaka stora skador för patienter. Genom simulering
återskapades ett fall där hierarki spelade en stor roll. I de fall där hierarkin inte uppmärksammades var de team som överskattade kommunikationen inom teamet. Låg
iv Författare Titel (Publikationsår ) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Capella, J., Smith, S., Philp, A., Putnam, T., Gilbert, C., Fry, W., Harvey, E., Wright, A., Henderson, K., Baker, D., Ranson, S., & and ReMine, S. Teamwork Training Improves the Clinical Care of Trauma Patients (2010) USA Studien beskriver ett försök till förbättrad kvalité fokuserat till trauma teamet. med frågeställningen förbättrar teamträning teamarbetet vid traumarummet. Om ja, leder ett bättre teamarbete till effektivare arbete och bättre kliniska resultat?
Design
Kvantativ interventionsstudie
Urval & bortfall
Konsekutivt urval, alla ST-läkare och överläkare inom operation och 80% av akutmottagningssjuksköterskor på ett Level 1 traumasjukhus deltog. Traumateamet bestod av en akutläkare, två ST-läkare, en
sjuksköterska, en sekreterare samt en phlebotomist. De mer skadade patienterna hade även minst två sjuksköterskor, en anestesiolog och en farmaceft.
Datainsamlingsmetod
Observationer med hjälp av trauma team performance observation tool(TPOT
Dataanalys
Statistisk analys
Lagprestandan förbättrades betydligt sett till kommunikation, ömsesidigt stöd, kontroll över situationen samt ledarskap. Tiderna för ankomst till CT, intubation och operation minskade avsevärt efter träning. Traumagruppträning förbättrar lagprestationen vilket resulterar i effektivare patientvård. Medel
v Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställning ar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small El-Shafy, I., Delgado, J., Akerman, M., Bullaro F., Christopherson, N, A, M., & Prince, J, M. Closed-loop communication improves task completion in pediatric trauma resusicitation (2018) USA
Syftet var att utvärdera effekten av closed-loop kommunikatio n genom hur lång tid en uppgift tog i pediatrisk trauma återupplivning. Design Kvantitativ
Urval & bortfall
Konsekutivt urval
Alla traumapatienter som kom in till Cohen children´s medical center i New york inkluderades. Totalt 89st.
Datainsamlingsmetod
Tre videokameror och en mikrofon i varje traumarum.
Dataanalys
Statistisk analys
Closed-loop
kommunikation hade en median tid på 1 min till avslut medan
kommunikation utan closed-loop hade en median tid på 3 min. Ordinationer (1 min jämfört med 4,5 min), infarter(1 min jämfört med 3,5 min) och
testresultat1,9 min jämfört med 5,7 min) genomfördes snabbare genom closed-loop kommunikation.
Closed-loop kommunikation kan systematiskt förhindra fel, öka patientsäkerheten och utfallen. Closed-loop kommunikation ökar effektiviteten av färdiggörande av många uppgifter. Medel
vi Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställning ar Design Urval Bortfall Datainsamlingsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Härgestam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M., & Hultin, M. Communication in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trauma team training (2013) Sverige
Syftet var att undersöka användandet av call-out och closed-loop kommunikatio n under en simulerad akut situation, och dennas relation till profession, ålder, genus, etnicitet, år inom professionen, utbildnings erfarenhet, arbetserfarenhe t och ledarskaps stil. Design
Kvantitativ explorativ studie
Urval & bortfall
16 trauma team med 96
deltagare. Teamen bestod av två läkare, två sjuksköterskor och två undersköterskor. Två av teamen exkluderades på grund av tekniska problem samt ett ofullständigt team.
Datainsamlingsmetod
Videokameror i
akutmottagningen med varje deltagare bärande på en mikrofon.
Dataanalys
Deskriptiv statistik med poisson regression analys
Call out används mer om deltagarna hade över 10 års erfarenhet.
Hade deltagarna en scandinavisk bakgrund användes mer closed-loop kommunikation.
Closed-loop
kommunikation ökade med en ledare som var mer jämställd i jämförelse med en mer auktoritär ledare.
Även om fokus var på call out och closed-loop kommunikation så var det svårt att uppfylla säker och pålitlig information inom det
interdisciplinära teamet.
vii Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställning ar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Miller, D., Crandall, C., Washington, C., & McLaughlin, S. Improving Teamwork and Communication in Trauma Care Through In Situ Simulations (2012) USA
Målet var att avgöra om ett In situ simuleringspro gram kan inrättas inom akutsjukvården på ett level 1 traumacenter och bestämma om ett sådant program kan förbättra teamarbete och kommunikatio n under vården av traumapatiente r. Design Kvalitativ observationsstudie
Urval & bortfall
All vårdpersonal på ett level 1 traumacenter, inom
traumateamen. Traumakirurger; överläkare, AT-läkare,
akutmottagningsläkare; överläkare och AT-läkare, akutmottagningssjuksköterskor, teknisk personal, farmaceuter, sekreterare och
andningsterapeuter. De fick en traumasökning vilket resulterade i ett ad hoc team som genomgick en simulation eller observerades i en riktig traumasituation. Fallen som valdes för datainsamling var ett
bekvämlighetsurval som gjordes mellan 9:00-16:00 Måndag-Torsdag
Datainsamlingsmetod
Observation med hjälp av CTS (Clinical teamwork scale)
Dataanalys
Statistisk analys
Nästan alla komponenter för kommunikation
förbättrades över baseline, under in situ-simuleringen. 1-5veckor efter
simuleringsfasen
avslutades var de positiva effekterna på
kommunikation tillbaka på baseline.
.
Studien visade att kommunikation och teamarbete i kliniken ökade med in situ simulering men förbättringen försvann efter simuleringarna avslutades. Medel
viii Författare Titel (Publikationsår) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Roberts, N, K., Williams, R, G., Schwind, C, J., Sutyak, J, A., McDowell, C., Griffen, D., Wall, J., Sanfey, H., Chestnut, A., Meier, A, H., Wohltmann, C., Clark, T, R., & Wetter, N. The impact of brief team communication, leadership and team behavior training on ad hoc team
performance in trauma care settings (2014) USA 1. Identifiera behovet av träningsprogram för vårdpersonal. 2. Utveckla korta träningsinterventi oner för att utveckla ledarskap, kommunikation i teamet, rollanpassande lagbeteenden. 3. Leverera interventionerna och 4. Bestämma effektiviteten Design Kvantitativ prospektiv, longitudinell observationsstudie
Urval & bortfall
57st sjukvårdspersonal som bedrev Level 1 traumavård, av olika professioner och
erfarenhet. Slumpmässigt indelande i tre team, alla hade erfarenhet av patientsimulering.
Datainsamlingsmetod
Video och ljudinspelade simuleringar samt skriftlig debrifing.
Dataanalys
Statistisk analys
Det fanns potential att förbättra teamets funktion, kommunikation, tydligt ledarskap och
situationsmedvetenhet. Alla var starkt överens om att färdigheterna de lärt sig var applicerbart. 26
deltagare hade redan fått användning för sina nya färdigheter. Resultatet för de olika teamen var att 15 av 17 förbättrade sig väsentligt direkt efter avslutat simulering. Ett område som inte
förbättrades var att förstå tvetydliga direktiv från teamledaren samt om teamledaren var tydligt identifierbar. vilket den var enligt domaren före övningen. Korta övningstillfällen kan förändra teamwork och kommunikation hos ad hoc traumateam. Medel
ix Författare Titel (Publikationsår ) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamligsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Siassakos, D., Bristowe, K., Draycott, T, J., Angouri, J., Hambly, H., Winter, C., Crofts, J, F., Hunt, L, P., & Fox, R. Clinical efficiency in a simulated emergency and relationship to team behaviours: a multisite cross-sectional study 2010 Storbrittanien Att identifiera specifika aspekter av teamwork som är associerade med större klinisk effekt vid simulerade obstetriska nödsituationer. Design Sekundär tvärsnittsanalys av videoinspelning. Randomiserad kontrollerad studie.
Urval & Bortfall
24 deltagare valdes
slumpmässigt ut från sex olika förlossningsavdelningar i sydvästra England. De delades in i 24 team. Teamet bestod av en seniordoctor, en juniordoctor, två senior barnmorskor och två junior barnmorskor.
De som deltagit i pilotstudien, varit tjänstlediga eller gått en nödsituationskurs senaste 12månaderna exkluderades. Av 24 team var det bara 19 som blev kompletta och inkluderades i resultatet.
Datainsamlingsmetod
Data samlades genom video och ljudinspelningar.
Dataanalys
Statistisk analys
Team med specifik tydlig terminologi och closed loop kommunikation var mer effektiva i sin uppgift.
Effektiva team var mer troliga att uppvisa specifika teambeteenden relaterade till bättre överrapportering och
uppgiftstilldelning.
x Författare Titel (Publikationsår ) Land Syfte Frågeställningar Design Urval Bortfall Datainsamlingsmetoder Dataanalys
Resultat Slutsatser Kvalité
SBU granskning small Westli, H, K., Johnsen, B, H., Eid, J., Rasten, I., & Brattebø, G. Teamwork skills, shared mental models, and performance in simulated trauma teams: an independent group design (2010) Norge En del av syftet var att fälttesta och validera teamworkskills-systemet genom att observera och bedöma trauma teamssimuleringa r.
Den andra delen var att bedöma om delade
mentala modeller kan hjälpa till att förklara skillnader i teamarbete.
Design
Kvantitativ observationsstudie
Urval & bortfall
27 traumateam med 139 deltagare. I varje team ingick en kirurg, en anestesiolog, en narkossjuksköterska, en akutmottagningssjuksköterska och röntgenpersonal.
Datainsamlingsmetod
Video och ljudinspelning
Dataanalys Statistisk analys Högpresterande team kommunicerade signifikant mer information och kommunicerade signifikant mer siutationsmedvete nhet.
Studien ger ett ökat empiriskt stöd för signifikansen av teamworkfärdigheter och beteendemarköer för delade mentala modeller som associeras med teamarbete. Medel
