Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Hösttermin 2020
Författare: Andom, Tedros Nwolley, Eric
Livet efter hjärtinfarkt
Ur ett patientperspektiv
Life after myocardial infarction
From Patient Perspective
SAMMANFATTNING
Titel: Livet efter hjärtinfarkt
Författare: Andom, Tedros; Nwolley, Eric
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Gamgam Leanderz, Åsa
Examinator: Rosendahl, Sirpa
Sidor: 23
Nyckelord: Depression, Hjärtinfarkt, Livsstilsförändring, Patient och Upplevelse.
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en folksjukdom. Risken att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder, särskilt efter 40-årsåldern. Livet efter hjärtinfarkt kan medföra depression och ångest som är en vanlig konsekvens av infarkten, kan påverka återhämtningsprocessen samt leder till lidande både för den drabbade och anhöriga. Under 2018 insjuknade i Sverige cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt varav 5800 av dessa avled av sjukdomen. De senaste årtiondena har antalet infarkter och antalet döda per 100 000 invånare i Sverige minskat kraftigt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras sex teman: fysisk och psykisk utmattning, rädsla för ny hjärtinfarkt, betydelse av information och motivation, positiv livsinställning, stöd från närstående samt förstärkt religiös tro. Konklusion: Livet efter hjärtinfarkt upplevs som förändrat. För att hantera förändringen använder patienter sig av olika coping strategier till exempel positiv livsinställning, religion och livsstilsförändring. De flesta visar stor vilja till att komma tillbaka till det gamla livet.
ABSTRACT
Title: Life after myocardial infarction Author: Andom, Tedros ; Nwolley, Eric
Department: School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Leanderz Gamgam, Åsa Examiner: Rosendahl, Sirpa Pages: 23
Keywords: Depression, Experience, Lifestyle change, Myocardial infarction and patient
___________________________________________________________________________
Background: Myocardial infarction is a common disease. The risk of dying from a heart attack increases with increasing age, especially after 40. Life after myocardial infarction can lead to depression and anxiety, which is a common consequence of myocardial infarction. It can affect the recovery process and leads to suffering for both the patients and their relatives. Research shows that patients who have survived a heart attack can easily have depression and anxiety. In 2018, approximately 24,800 people fell ill in Sweden with acute myocardial infarction, of which 5,800 died of the disease. In recent decades, the number of myocardial infarction and the number of death per 100,000 inhabitants in Sweden has fallen sharp Aim: This study aims to describe the patients`experiences of life after myocardial infarction. Method: A literature-based study with 11 qualitative articles. Result: The results present six themes: physical and mental exhaustion, fear of a new heart attack, the importance of information and motivation, positive attitude towards life, support from relatives and strengthened religious faith. Conclusion: Life after myocardial infarction is experienced as changed. To manage the change, patients use different coping strategies such as positive attitude, religion and lifestyle change. Most people show a great desire to return to their old life.
Definitioner och terminologi
Aterektomi Borttagning av en förträngande härd av åderförfettning
från insidan av en artär (Ericson & Ericson, 2012).
Ballongdilatation Vidgande av en förträngda blodkärl med ballongförsedd kateter
(Ericson & Ericson, 2012).
Blodpropp Ett blodkoagel som täpper till en artär eller en ven
(Lundh & Malmquist, 2020)
Compliance Patientens följsamhet genom att ta föreskrivna
läkemedel eller följsamhet till läkarens ordinationer (Lundh & Malmquist, 2020).
diafors Svettning ((Lundh & Malmquist, 2020).
dyspne Andnöd (Lundh & Malmquist, 2020).
Diuretika Läkemedel som ökar urinproduktion (Ericson & Ericson, 2012).
Fatigue Fysiskt och psykisk utmattning på grund av en sjukdom eller behandling
(Ericson & Ericson, 2012).
Folksjukdom En sjukdom med hög framträdande bland invånare och som bedöms ha en stor påverkar på invånare hälsotillstånd under en viss tidsperiod (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Hyperlipidemia Överskott av fettämnen i blodet (Ericson & Ericson, 2012). Kardiolog En specialist hjärtläkare (Lundh & Malmquist, 2020).
Insomnia Svårighet att somna (Lundh & Malmquist, 2020).
ST- höjning En hjärtinfarkt där ett kranskärl täpps till fullständigt (Ericson & Ericson, 2012).
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Patofysiologi vid Hjärtinfarkt ... 1
Symtom och behandling ... 1
Omvårdnad vid hjärtinfarkt ... 2
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 2
Hälsa och välbefinnande ... 3
Psykisk hälsa ... 3
Psykisk ohälsa efter hjärtinfarkt ... 3
Copingstrategier vid hjärtinfarkt ... 4
Vårdteoretiska begreppet lidande ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 6 Urval ... 6 Datainsamling ... 6 Analys ... 7 Etiska överväganden ... 8 Resultat ... 9
Fysisk och psykisk utmattning ... 9
Rädsla för ny hjärtinfarkt ... 9
Betydelse av information och motivation ... 10
Positiv livsinställning ... 11 Stöd från närstående ... 11 Förstärkt religiös tro ... 12 Resultatsammanfattning ... 12 Diskussion ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14 Konklusion ... 17
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 17
Bilaga
Bilaga 1: Översikt av resultatet sökningar samt inkluderade artiklar ... 24 Bilaga 2:Granskningsmall av kvalitativa studier. (Friberg, 2017). ... 26 Bilaga 3:Översikt av analyserad litteratur ... 27
1
INLEDNING
Hjärtinfarkt är en folksjukdom. Risken att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder, särskilt efter 40-årsåldern. Livet efter hjärtinfarkt kan medföra fysiska och psykiska begränsningar som påverkar återhämtningsprocessen samt leder till lidande både för den drabbade och anhöriga. Forskning visar att patienter som har överlevt hjärtinfarkt kan lätt drabbas av depression och ångest. För att patienten ska kunna erhålla en tillfredsställande vård är det viktigt att vården utvecklas och skapar rätta förutsättningar till återhämtning för patienter som har överlevt hjärtinfarkt samt minimera risken för ett återinsjuknande. Sjuksköterskan behöver förstå problematiken för att kunna erbjuda bästa möjliga vård för dessa patienter.
BAKGRUND
Under 2018 insjuknade i Sverige cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt varav 5800 av dessa avled av sjukdomen. De senaste årtiondena har antalet infarkter och antalet döda per 100 000 invånare i Sverige minskat kraftigt. Anledningen till den minskade dödligheten beror bland annat att färre röker och behandlingen för riskfaktorerna, såsom högt blodtryck och höga blodfettsnivåer har förbättrats. Samtidigt har det akuta omhändertagandet och behandlingsmetoderna också förbättrats (Socialstyrelsen, 2019). Varje år avlider 17,9 miljoner människor av hjärt-och kärlsjukdom i världen (World Health Organization, 2020).
Patofysiologi vid Hjärtinfarkt
Eikeland et al. (2011) beskriver att hjärtinfarkt uppkommer då kranskärlen som försörjer hjärtat med syrerikt blod täpps helt av en blodpropp, vilket leder till att syretillförsel till hjärtmuskulaturen upphör. Det finns två typer av hjärtinfarkt, höjning och utan ST-höjning. Hjärtinfarkt med ST-höjning innebär att syretillförseln till hjärtmuskulaturen upphör helt på grund av att en blodpropp i ett kranskärl täpper till det helt. Hjärtinfarkt utan ST - höjning innebär att hjärtmuskulaturen inte får tillräckligt med syre på grund av att en blodpropp i ett kranskärl delvis är täppt. Det finns två olika typer av riskfaktorer för hjärtinfarkt; de påverkbara såsom högt blodtryck (hypertoni), hyperlipidemi, diabetes, övervikt och rökning och de icke- påverkbara såsom ålder, familjär disposition samt kön (Eikeland et al., 2011).
Symtom och behandling
Enligt An et al. (2019) kan symtomen vid hjärtinfarkt variera beroende på könsskillnader. Kvinnor tenderar att uppleva tryck i den centrala högra delen av bröstkorgen som kan stråla ut i vänster arm samt upp i halsen och underkäken. Män upplever signifikant mer bröstsmärta
2
än kvinnor med symtom som är ovanlig fatigue, andningssvårigheter och yrsel. Diafores, illamående och ångest är några symtom som är vanligt förekommande bland män och kvinnor (An et al., 2018). Smith (1992) skriver att läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt är ACE- hämmare (angiotensin converting enzymer), ARB (Angiotensin 2-receptorblockerare), Betareceptorblockerare samt Diuretika. Ericson och Ericson (2011) skriver att vid svår hjärtinfarkt där behandling med endast läkemedel inte ger tillräckligt effekt kan ballongdilatation, aterektomi och kranskärlskirurgi behöva utföras. Enligt Ericson & Lind (2020) tillämpas ACE – Hämmare eller ARB och betablockerare för att sänka blodtrycket. Vidare skriver de att diuretika används som vätskedrivande vid vätskeretention.
Omvårdnad vid hjärtinfarkt
Omvårdnad utgår från en humanistisk perspektiv vilket innebär att människan ska ses som helhet och alla ska behandlas lika värde. Syftet med omvårdnad är att öka kunskap om människans hälsa, och välbefinnande i samband med födelse, ohälsa, lidande och död. Människan ska ses som enhet av kropp, själ och ande. Målet med omvårdnad är att få patienterna och anhöriga att vara delaktiga, uppleva trygghet och respekt. Omvårdnaden ska sträva efter att öka patienternas självständighet i samband med vårdande så långt som möjligt. Omvårdnad ska vara evidensbaserad vilket betyder att det ständigt ska sträva efter utvecklad och vetenskapligt bevisat kunskap om patienternas upplevelser. Evidensbaserad omvårdnad måste främja patienternas integritet och självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Enligt Eikeland et al. (2011) är syftet med omvårdnad vid hjärtinfarkt att sätta in åtgärder som minskar hjärtmuskelns syrebehov och ökar syretillförseln till hjärtat. Vidare handlar omvårdnaden i det akuta stadiet om att överta patienternas aktivitet i dagliga livet (ADL) för att de ska kunna spara på syre och kraft. Övertagandet av ADL får inte överskrida patienternas samt anhörigas självbestämmande. Rökstopp, fysisk aktivitet, minskad stress och alkoholkonsumtion är väsentliga åtgärder som patienten själv bör göra för att undvika återfall (Eikeland, 2011).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Enligt Edberg och Wijk (2014) är omvårdnad hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och syftar till att stärka välbefinnandet hos den drabbade. Eikeland et al. (2011) skriver att tillståndet för hjärtinfarktpatienter kan utvecklas och försämras snabbt. Sjuksköterskans förmåga att observera, bedöma och identifiera dessa försämringar är väsentlig för behandlingen. För patienternas säkerhet och trygghet kan sjuksköterskan använda sig av olika omvårdnads bedömningsformulär såsom MEWS (Modifierad Early Warning Score) och VAS (visuell analog skala), vid observation och bedömning av patienternas tillstånd (Eikeland et al., 2011). En sjuksköterska har ett viktigt ansvar att stödja patienterna vid tillstånd som kan leda till minskad hälsa och sänkt livskvalitet, detta gör sjuksköterskan med hjälp av olika bedömningar, uppföljning och utvärdering. Sjuksköterskan skall undervisa patienterna om deras sjukdomar och om olika omvårdnadsåtgärder de kan göra för att undvika återinsjuknande. Även efter utskrivningen från sjukhuset är det viktigt att sjuksköterskan gör uppföljning av patienternas återhämtning, både fysisk och psykiskt (Kavradim & Canli, 2020). Dolezel och Darja (2019) skriver att en sjuksköterskas
3
uppmuntran och undervisning också kan bidra till att minska risken för återfall. Undervisning handlar om att uppmuntra patienterna att sluta röka, minska alkoholintag, röra på sig samt äta hälsosam kost. Enligt Bryant et al. (2016) har sjuksköterskans ansvar ända sedan Florence Nightingale varit att samla in och tolka data i syfte att erbjuda en säker och trygg vård.
Hälsa och välbefinnande
World Health Organization (WHO) (2020) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt samt socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet. Enligt Willman (2014) är hälsa det dagliga livets upplevelser som människan själv skapar och det påverkas av sjukdom, skador, lidande, smärta, fattigdom, arbetslöshet och nedsatt sociala interaktion. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver hälsa som välmående och att ha självständigt liv. Enligt Eriksson (1984) innebär hälsa att uppleva välmående, ha fullt hälsotillstånd och god kondition. I hälsa ingår tillstånd av friskhet, sundhet och välbefinnande. Friskhet är fysik och kroppsligt välmående. Med sundhet menas att hälsa upplevs då personen är opåverkad och klok samt har ett hälsosamt liv. Välbefinnande är viktigt för att personen ska uppleva hälsa. Patienter kan uppleva illabefinnande även vid välmående och sundhet (Eriksson, 1984). Hälsa kan upplevas även vid sjukdom eller ohälsa. Det kan vara svårt för patienter att känna eller tänka på hälsa när de är svårt sjuka men med hjälp från professionella vårdare kan det vara möjligt att känna välbefinnande trots att de är sjuka (Dahlberg & Segesten, 2010).
Psykisk hälsa
Psykisk hälsa är grunden för människors välbefinnande och effektiva funktion och är mer än frånvaro av psykisk ohälsa. Det är förmågan att tänka, lära sig och förstå sina känslor samt andras reaktioner. Psykisk hälsa är ett tillstånd av balans inom individen. Fysiska, psykologiska, sociala, kulturella, andliga samt andra inbördes relaterade faktorer bidrar till att skapa denna balans (World Health Organization, 2020). Psykisk hälsa handlar om balans mellan positiva och negativa känslor, att känna glädja med livet, att ha goda sociala relationer och att utveckla sin inre potential, känna njutning, lust samt lycka. En god psykisk hälsa är en förutsättning för att en patient ska kunna bemästra livets olika svårigheter (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Psykisk ohälsa efter hjärtinfarkt
Enligt WHO (2020) innefattar psykisk ohälsa ett brett spektrum av flera problem med olika symtom som karakteriseras av avvikande tankar, känslor, beteende och relationer med andra. Depression är ett exempel på psykisk ohälsa som kännetecknas av sorg, brist på intresse, försämrad koncentration, sömn och aptitstörning samt en oförmåga att glädjas åt aktiviteter som tidigare upplevts som positiva (World Health Organisation). Enligt Wiklund (2015) är
4
psykisk ohälsa i hög grad förknippat med känslomässiga reaktioner, såsom nedstämdhet, ångest och skam, det vill säga att en person kan känna skam över en förändrad kropp på grund av sjukdom. Rädsla för lidande är också vanligt. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland patienter som har drabbats av hjärtinfarkt och kan leda till återinsjuknande om inget görs. Sjukdomen gör att patienter känner osäkerhet inför framtiden, hopplöshet, ångest och depression (Kavradim och Canli 2020). Patienter med låg inkomst och hög ålder löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa efter att de har överlevt en hjärtinfarkt. Ekonomiska svårigheter är möjliga orsaker till att undvika sociala sammankomster som leder till social självisolering. Oro för att inte kunna betala räkningar eller köpa mat och andra livsnödvändiga saker resulterar till ekonomisk stress (Blackshear et al., 2019).
Copingstrategier vid hjärtinfarkt
För att få mera förståelse för coping är det betydelsefullt att tydliggöra vad den innebär. Enligt Foà och Fuochi (2018) coping beskrivs som inre attityder och beteenden hos människor för att kunna hantera stressande händelser. Ju högre grad av copingstrategier patienter har desto lägre psykisk ohälsa upplevs. Vidare beskrivs att patienters religion och tro har stor betydelse för deras copingstrategier, att ha en religiös förtröstan på Gud skapar framtidshopp. Almås et al. (2011) skriver att copingstrategier är det personer gör för att hantera krav eller utmaningar. Ytterligare skriver Almås et al. (2011) att det finns tre olika typer av copingstrategier för att kunna hantera stressfulla situationer, dessa är problemfokuserad coping, emotionsfokuserad coping samt meningsskapande coping. Problemfokuserad coping handlar om att aktivt lösa ett problem eller förändra en stressframkallande situation. Vid emotionsfokuserad coping försöker den drabbade att förändra sina egna känslor så att en kontroll över sig själv, sina känslor och situationen upplevs. Meningsskapande coping handlar om att hitta en positiv mening i en stressframkallande situation samt att försöka lära sig något positivt av händelsen (Almås et al., 2011). Friedmann et al. (2016) menar att användning av copingstrategier efter att ha drabbats av hjärtinfarkt är relaterade med biologiska, sociala och psykologiska faktorer.
Vårdteoretiska begreppet lidande
Enligt Eriksson (1994) innebär begreppet lidande någonting negativt som drabbar människan, en plåga som människan ansätts att leva med, en kamp och smärta. I lidande existerar möjlighet till försoning och möjlighet till ett nytt liv och om inte det uppnås sker ett själsligt och andligt döende. Lidande beskrivs i följande tre olika begrepp sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande beskrivs vara inriktat på ett kroppsligt lidande som sjukdom eller behandling orsakar men också omfattar av ett andligt och själsligt lidande. Vårdlidande innebär ett lidande som uppstår i vårdsituationer och är kopplat till vård och behandling som upplevs som bristfällig. Det kan förekomma att personer känner sig kränkta eller utsatta för maktutövning från vården. Livslidande är ett lidande som uppkommer i samband med sjukdomar och påverkar det mänskliga livet samt hela människans existens, livslidande orsakar en osäkerhet om framtiden (Eriksson, 1994).
5
PROBLEMFORMULERING
Hjärtinfarkt kan orsaka fysisk, social samt psykisk ohälsa och minskar möjlighet till självständighet vilket medför en osäkerhet om framtiden som orsakar lidande hos de drabbade. Upplevelser av livet efter hjärtinfarkt är individuellt och påverkas av stöd samt omvårdnad från vårdpersonal, anhöriga och personens kunskap och möjlighet att förstå och hantera sjukdomen. Att drabbas av hjärtinfarkt innebär att patienter kan hamna i en akut livskris som leder till oro och otrygghetskänsla om framtiden. Livet efter hjärtinfarkt kan påverkas av olika faktorer som leder till ständig rädsla, risk för återinsjuknande, sänkt livskvalitet, reducerat möjlighet till återhämtning och tillfrisknande. Denna studie är angeläget för att den drabbade och anhöriga ska få ökad kunskap om problemet därmed kunna hantera det genom att till exempel söka vård tidigt. Studien är även angelägen för att öka möjligheter för sjuksköterskors identifiering av problematiken av livet efter hjärtinfarkt samt för att erbjuda adekvata åtgärder i tidigt skede. Därför kan det betraktas betydelsefullt att mer ingående studera personers upplevelser av livet efter hjärtinfarkt.
SYFTE
6
METOD
Enligt Dahlborg Lyckhage (2017) är syftet med litteraturbaserade examensarbete att studenten ska utveckla och fördjupa kunskaper inom ämnesområdet omvårdnad. Målet med kunskapen är att skapa mening och förståelse med tillvaron samt att finna förmågan att samspela med omgivningen. Detta görs genom att granska och analysera samt förstå att det finns olika typer av kunskap inom vårdområdet (Dahlborg Lyckhage, 2017). Författarna valde att tillämpa en litteraturöversikt för att den genomförs för att få kunskap i vad forskningen kartlägger kring patienters upplevelser av livet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Friberg (2017) beskriver litteraturöversikter som praktisk eftersom det ger en överblick av ett valt ämnesområde, sammanställer relevant forskning kring ett ämnesområde samt skapar underlag för kritisk granskning av kunskapsområde. För att beskriva patienters upplevelser av livet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt har en litteraturbaserade studier genomförts av kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar används för att analysera och skapa en djupare förståelse av patienters upplevelser (Friberg, 2017).
Urval
I vetenskapliga artiklar förekommer den senaste forskningen kring ett problem eller ett ämne. Vetenskapliga artiklar redovisar ny kunskap och skall vara möjliga att granska samt varit utsatta för bedömning. Det ska även publiceras på engelska eftersom det är numera vetenskapens officiella språk (Segesten, 2017). Författarna till denna studie valde gemensamt ut artiklar som var relevanta till syftet för vidare granskning. Inklusionskriterier för denna studie är artiklar på personer äldre än 40 år. Denna begränsning ansågs vara relevant eftersom stigande ålder ökar risken för hjärtinfarkt.Vidare begränsades sökningen till artiklar som är skrivna mellan 2010 och 2020 för att få en möjlighet till ny uppkommen forskning och vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes på engelska för att det används världen över vilket ökar mängden av relevanta träff. I examensarbetets resultat ingår elva vetenskapliga artiklar. Artiklar som inte handlade om upplevelser av livet efter hjärtinfarkt ekluderades då de inte svarade på syftet. Endast peer – reviewed artiklar som granskats av ämnesexperter innan publicering har inkluderas i examensarbetet (Karolinska institutet (2020). Artiklarna som ingår i denna studie har ingen geografisk begränsning eftersom livet efter hjärtinfarkt kan upplevas olika från länderna och därför ville författarna se hur patienterna upplevelse skiljer sig. Artiklar som handlar om vårdpersonal och anhöriga exkluderades i denna litteraturstudie eftersom denna studie har ett patientperspektiv. Kvantitativa artiklar exkluderas eftersom studiens fokus är patienters upplevelser.
Datainsamling
Databaserna som användes för att genomföra denna litteraturstudie är Cinahl och Medline då de har stor tillgång av vetenskapliga artiklar med relevans inom omvårdnad och medicin med angränsande ämnesområde. Sökorden valdes med hänsyn till syftet (Bilaga 1). Med målsättning att öka antalet träffar som överensstämmer med syftet användes Boolesk sökteknik. Det innebär att olika söknings ord kombineras och används för att få fram ett brett
7
litteraturval. I Boolesk tekniken ingår följande termer, AND och OR. AND användes för att öka antalet träffar och OR för att minska antalet träff. Vissa sökord har trunkerats och är sammansatta för att öka antal träffar(Östlundh, 2017). Översikt av resultatet sökningar samt inkulderade artiklar redovisas (Bilaga 1). Elva kvalitativa artiklar analyserades och kvalitetsgranskades i enlighet med Fribergs (2017a) granskningsmall för kvalitativ forskning (Bilaga 2). Analysprocessen redovisas i en översikt (Bilaga 3). Artiklarna som ingår i resultat markeras med *
Analys
Vid analys av artiklarna användes Fribergs (2017a) analysmodell. Målet med analysmodellen är att skapa förståelse om patienters upplevelser. För att artiklarnas innehåll ska bearbetas och förstås på ett adekvat för att ha korrekt uppfattning (Friberg 2017a). (bilaga 3). Analysprocessen av artiklarna genomfördes stegvis enligt Friberg (2017a). Artiklarna lästes flera gånger av båda författarna. Sedan gjordes en sammanfattning av varje artikels innehåll för att förstå innehållet och sammanhang samt för att säkerställa att all betydelsefull information för studien syftet uppfattats och dokumenterats. För att finna likheter och skillnader genomfördes en genomgång av varje enskild artikels syfte, metod och resultat. Detta görs i avsikt av att hitta det som är relevant till denna studie. Efter artiklarnas genomgång gjordes markering med specifik färgpenna på likheter och skillnader. I sista steget bildades de olika delarna för att kunna skapa en helhet av artiklarna. Målet var att kunna framställa ett nytt sätt att förmedla studiens syfte. Slutligen skapades teman.
8
Etiska överväganden
Forskningsetik handlar om att föra en etisk reflektion i samband med genomförande av ett vetenskapligt arbete. Denna reflektion pågår under hela arbetet och är grundläggande faktor i relation till deltagarna samt för den som utför arbetet (Sandman & Kjellström, 2018). Vidare benämns tre principer som formar ett vetenskapligt arbete, respekt för personen som innehåller informerat samtycke och respekt för privatliv, göra gott principen innehållande minimera risker, skydda konfidentialitet och väga risk samt rättvisa som innehåller likvärdig behandling och skydda sårbara grupper. Enligt 2 § kap.1, i SFS 2003:460, är syftet med lagen om etikprövning av forskning som avser människor, att skydda den individuella människan, behandla med respekt och människovärdet vid forskning. Författarna till denna studie har kontrollerat att samtliga artiklar som är inkluderade i denna studie är prövade och godkända av en forskningsetisk kommitté. Artikelförfattarna har sett till att deltagarna har erhållit information om studierna samt gett sitt samtycke. Författarna i detta examensarbete har inte utfört en etisk reflektion men däremot har noggrann granskning av förekomst av ett etiskt godkännande gjorts i samtliga artiklar.
9
Resultat
Analysen av artiklarna resulterade i sex teman. Temana är fysisk och psykisk utmattning, rädsla för ny hjärtinfarkt, betydelse av information och motivation, positiv livsinställning, stöd från närstående samt förstärkt religiös tro. Dessa teman representerar patienternas upplevelser av livet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.
Tabell 1. Redovisning av teman i resultat
TemanBegräsning av fysisk och psykisk utmattning Rädsla för ny hjärtinfarkt
Betydelse av information och motivation Positiv livsinställning
Stöd från närstående Förstärkt religiös tro
Begränsningar av fysisk och psykisk utmattning
Patienter upplever negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan vilket grundas på symtom såsom fatigue, insomnia, ångest och bröstsmärta som uppstår i samband med fysiska aktiviteter. Bröstsmärtan och tröttheten hos de flesta deltagande patienter medför ångest som leder till känsla av otrygghet (Abbaszade et al., 2012; Asplund et al., 2014; Bhattacharyya et al., 2016; Bieber et al., 2018; Buljan et al., 2017; Falvey et al., 2017; Fridlund et al., 2016). Trötthet och utmattning upplevs som de mest förekommande symtomen hos patienterna. Nedsatt mental energi påverkar livskvaliteten och välbefinnandet och känslan av att konstant uppleva trötthet gör att patienterna inte har energi eller motivation att utföra aktiviteter. Hos vissa patienter relateras motivationsbristen med en känsla av depression (Achora et al., 2017; Falvey et al., 2017). Enligt Falvey et al, (2017) är dessa symtom varierande från olika individer, hos vissa uppträder de endast vid fysisk aktivitet och hos andra konstant. Förmågan att utföra de fysiska aktiviteterna begränsas, vilket leder till att patienterna avstår från att närvara. Aktiviteter och rörelser som patienterna tidigare inte hade problem med blir nu betydligt svårare att utföra. De fysiska hindren innebär att patienterna begränsas i sin återhämtningsprocess. Känslan av utmattning och begränsning i vardagen upplever patienterna som en grund till depressiva symtom som exempelvis psykiskt trötthet (Achora et al., 2017; Bieber et al., 2018; Engström et al., 2019; Falvey et al., 2017).
Rädsla för ny hjärtinfarkt
Patienterna upplever emotionell instabilitet såsom depression och ångest efter hjärtinfarkt som orsakas av rädsla för att få en ny infarkt, vilket i sin tur kan leda till ökad risk för
10
återinsjuknande eller tidig död. De får svårigheter att planlägga något inför framtiden på grund av rädsla för att få en ny hjärtinfarkt (Abbaszade et al., 2012; Asplund et al., 2014; Asplund et al., 2014; Bieber et al., 2018; Carmit et al., 2020; Engström et al,.2018; Falvey et al., 2017; Fridlund et al., 2016). Deras rädsla att drabbas av en ny hjärtinfarkt baseras på kunskapsbrist om sjukdomen och konsekvensen av den. De upplever en osäkerhet gällande vad de ska kunna göra för att förhindra återinsjuknande, vilket leder till en ständig otrygghetskänsla och oro gällande när det kan hända. Patienterna beskriver att bröstsmärta och obehag som oftast uppträder vid fysisk aktivitet skapar oro. Svårighet att skilja på om symtomen är en vanlig följd av fysisk aktivitet eller om det är en ny infarkt upplever många av de deltagande som ett allvarligt dagligt besvär. Det gör att patienter inte söker vård tidigt (Bieber et al., 2018). Rädslan av återinsjuknande upplevs i högre grad under den första återhämtningsperioden. Patienterna beskriver att de får information från sjukvården om att symtomen som uppträder vid första hjärtinfarkten kan skilja sig från det andra vilket leder till ovisshet och osäkerhet (Falvey et al., 2017)
Betydelse av information och motivation
Information från vårdpersonalen upplevs som en viktig faktor för att patienterna ska ha en möjlighet till kännedom av sina besvär och bearbeta dem. Patienterna beskriver att god information under återhämtningstiden hjälper dem att ta ansvar för sin sjukdom. Information från vårdpersonal gör att patienterna får ökad kännedom om sjukdomen och konsekvensen av den vilket minskar deras oro för vad de kan göra vid en försämring (Bieber et al., 2018; Buljan et al., 2017; Engström et al., 2019; Fridlund et al., 2016). Medverkande patienter upplever att brist på information och kunskap om sjukdomen leder till fördröjning av att söka hjälp. Informationsbrister kan leda till otillräcklig kunskap om sjukdomen och feltolkning av symtom som i sin tur ökar känslan av oro och ångest (Abbaszade et al., 2012). Brist på individuellt anpassad vård beskriver patienterna är anledningen till att de inte får information om sin sjukdom och därför upplever de inte att de får en delaktighet i den vården som de mottar. Tiden då patienterna är inlagda på sjukhuset är väsentlig för att de ska erhålla information och lära sig om sjukdomen men patienterna upplever att de har en begränsad förmåga att ta emot den informationen. Det är därför viktigt, inte bara att kunna ge information utan även att veta när den ska ges (Bieber et al., 2018; Fridlund et al., 2016). Deltagande patienter beskriver vikten av stöd från sjukvården och hur betydelsefullt samt motiverande det är under återhämtningsprocessen. Motivation till förändring är viktigt men det finns flera förhållanden som leder till att den blir bristfällig. En patient som har ohälsosamma vanor och överlever en dödlig sjukdom, förstår inte alltid vikten av det långsiktiga målet med att förändra vanorna. Det krävs konstant motiverande samtal från sjukvården för att påminna patienterna om vikten av att förändra sina vanor (Asplund et al., 2014; Engström et al., 2019). Medverkande patienter beskriver att samtidigt som sjukvårdspersonal kan vara stödjande saknar de den emotionella upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt, därför är samspelet med andra patienter med samma ohälsa avgörande och motiverande (Asplund et al., 2014; Asplund et al., 2014). Enligt Buljan et al. (2017) beskriver patienterna behovet av att se ett positivt resultat av utförd förändring. Välmående efter fysisk aktivitet och förbättrad psykisk hälsa upplevs som en uppmuntrande faktor under återhämtningsprocessen.
11
Positiv livsinställning
Deltagarna i artiklarna av Abbaszade et al, 2012; Buljan et al., 2017; Carmit et al., 2020; och Fridlund et al., 2015 upplever att trots allvaret av sjukdomen och den psykiska konsekvensen är det viktigt att upprätthålla en positiv inställning till livet för att öka livskvaliteten. Patienterna beskriver att för att uppnå ett snabbare tillfrisknande följer de rekommendationerna som sjukvården erbjuder. En positiv inställning till livet anser patienterna är en viktig faktor till att motverka de emotionella besvären som till exempel oro, ångest och depression. De ser livet efter hjärtinfarkten som en möjlighet till att leva till fullo, eftersom de inser att livet kan vara oförutsägbart. Patienterna upplever livsstilsförändringar som till exempel rökstopp, hälsosam kost, och fysisk aktivitet som en viktig förändring att beakta. Det positiva förhållningssättet beskriver de som en motivation till att ta ansvar för en livsstilsförändring (Abbaszade et al, 2012; Buljan et al., 2017; Carmit et al., 2020; Engström et al., 2019; Fridlund et al., 2016). Enligt Fridlund et al. (2015) använder patienterna olika copingstrategier för att hålla en positiv livsinställning, som till exempel att arbeta mindre, minimera stress och ändra attityd till livet. Patienterna upplever att ett accepterande av inre oro och depression efter en hjärtinfarkt är viktigt för att kunna hantera den. De beskriver vikten av att finna självkänsla genom att hitta en balans mellan sjukdomen och sig själva för att kunna ta kontroll av sina egna liv (Buljan et al., 2017).
Stöd från närstående
Medverkande patienter beskriver närståendes stöd som en viktig del av återhämtningsprocessen. De lägger stort värde vid stödet de får från närstående och beskriver det som den viktigaste källan till förbättring av den psykiska hälsan. De upplever att livsstilsförändringen kan underlättas om närstående gör hälsosammare val (Abbaszade et al., 2012; Achora et al., 2017; Bieber et al., 2018; Carmit et al., 2020; Fridlund et al., 2016). Enligt Achora et al. 2017 anser patienterna familjen som den viktigaste copings resursen under sjukdomsperioden. Patienterna som bor ensamma upplever svårighetatt förändra sin livsstil (Bieber et al., 2018; Carmit et al., 2020). Patienter med brist på socialt stöd har en ökande risk att drabbas av depression och därför är närståendes stöd väsentligt under återhämtningsprocessen. Vissa patienter upplever dock svårighet med att vara beroende av sina närmaste eftersom de får skuldkänslor och därför föredrar de att söka hjälp professionellt (Asplund et al., 2014). Vissa av de deltagande patienterna uppger att de uppskattar närståendes stöd men samtidigt vill de inte bli en belastning för familjen och därför drar de sig undan från stödet. De väljer att inte prata om sina känslor för att skydda familjen från att känna sig skyldiga. Patienterna uppger att de ibland märker att närstående tar på sig skulden när de ser att patienten upplever depression eller ångest (Engeström et al., 2019). Patienterna upplever i ett tidigt skede av återhämtningsprocessen att stöd från närstående är anledningen till att de anpassar sig väl med livet efter hjärtinfarkt men samtidigt upplever de att familjen kan vara överbeskyddande. På grund av sjukdomen upplever de som att närstående ser och pratar med dem annorlunda, de känner att de inte kan göra saker utan att familjen blandar sig i. Patienterna vill att närståendes ska se dem som en hel människa och inte som sjuka (Buljan et al., 2017).
12
Förstärkt religiös tro
Patienterna beskriver upplevelser av att en förstärkt religiös förbindelse med Gud uppkommer i samband med insjuknande i hjärtinfarkt. De upplever hopp, fred, styrka och tröst som resultat av bön. Att ha ett förtroende för Gud som en gudomlig makt och en som har kontroll över människors liv och död lindrar ångest samt medför en uppmuntran till att förändra livsstilen (Abbaszade et al., 2012; Achora et al., 2017). Patienterna upplever att religion hjälper dem att förstå och hantera tillståndet genom att det ger en uppfattning av att döden är något oundvikligt som det inte är någon idé att oroa sig för. För att komma närmare Gud upplever patienterna att det är nödvändigt att uppfylla religiösa skyldigheter, som till exempel bön, fasta och reciterande av Guds ord (Achora et al., 2017).Patienterna upplever en acceptans av den nya situationen i livet och en möjlig dödlig utgång ger dem en chans till att be om förlåtelse till Gud och familjen. De känner sig skyldiga för tidigare synder och därför ber de Gud om förlåtelse genom ånger (Abbazade et al., 2012).
Resultatsammanfattning
Livet efter hjärtinfarkt kan medföra fysiska och psykiska besvär, dessa kännetecknas av osäkerhet om framtiden och en begränsning i vardagen. Rädsla av att återigen insjukna i hjärtinfarkt eller dö skapar ångest och oro hos patienterna. Nödvändiga livsstilsförändringar upplevs av patienterna som en väsentlig faktor efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Information från vårdpersonal beskriver patienterna är viktigt för att de ska en möjlighet till kännedom av besvären och bearbeta det. Individuellt anpassad information ökar patienternas delaktighet inom vården. Positiv livsinställning upplever patienterna är betydelsefullt, att se den positiva sidan av sjukdomen genom att följa rekommendationer från vården för att sluta röka, äta hälsosam kost och utföra fysisk aktivitet. Stöd från närstående upplevs som en förutsättning till att patienterna tar ansvar av livsstilsförändringen. Livet efter hjärtinfarkt upplever patienterna som en möjlighet till att förstärka den religiösa förbindelsen med Gud. Att ha en tro på en gudomlig makt ger hopp, fred, styrka och tröst.
13
Diskussion
Metoddiskussion
Enligt Segesten (2017) används kvantitativ forskning då genom jämförelse och mätning bestäms ett bättre resultat av olika värdehandlingar. Upplevelser av patienter undersöks optimalt med hjälp av intervju men till detta examensarbete fanns inte tillräckligt med tid för att genomföra det samtidigt som pågående pandemi också medförde begränsade möjligheter att genomföra intervjuer. Författarna valde därför att använda vetenskapliga artiklar för att genomföra analys till studiens resultat. Om författarna hade gjort intervju under en kort tid hade inte tillräckligt med patienter hittats och medtagits i studien. Att utföra en artikelsökning innebär att flera individer deltar vilket ger en bredare uppfattning av patienters upplevelser. För att stärka studiens kvalitet användes inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna som valdes var att de medverkande patienterna i artiklarna skulle vara äldre än 40 år. Nackdelen med denna begränsning är att personer yngre än 40 år också kan drabbas av hjärtinfarkt och att inte inkludera dem medför att data av deras upplevelser som skulle kunna göra studien bredare försvinner. Artiklarna skulle vara publiceradea mellan 2010- 2020 för att få tillgång till ny forskning. Nackdelen med avgränsningen är att kunskap från äldre artiklar som kan ha varit relevanta förloras, de nya artiklarna ökar dock studiens trovärdighet eftersom senaste forskning är aktuell till problemområdet. Artiklarna som ingår i resultatet är utförda i England, Jordanien, Iran, Israel, Kroatien, Norge, Schweiz, Sverige och Tyskland. Nackdelen med att flera länder från olika kontinenter ingår i studien är att utformningen av hälso- och sjukvården kan vara olika. Kultur och tradition samt människors uppfattning av den psykiska hälsan kan även skilja sig vilket påverkar resultatets trovärdighet gällande patienters upplevelser efter hjärtinfarkt. Fördelen med att studien utförs av artiklar från olika länder är att det kan ge olika aspekter på patienters upplevelser av livet efter infarkt. Artiklarna i resultatet söktes på engelska och fördelen med det är att det ger större tillgång till relevanta träffar utifrån studiens syfte. Peer reviewed artiklar inkluderades i resultatet vilket ökar studiens trovärdighet.
Sökorden som användes för litteratursökningen i databaserna Cinahl och Medline valdes i överensstämmelse med examensarbetets syfte. Fördelen med att två olika databaser tillämpas är för att sökorden som används i ena databasen ger säkerligen inte samma träff som i den andra vilket minskar trovärdigheten på resultatet (Österlundh 2017). Med hjälp av sökorden kunde författarna finna relevanta artiklar till det aktuella ämnesområdet som redovisas i träfflista (bilaga 1). I studien användes trunkering som sökteknik och fördelen med tekniken är att det ökar mängden av träff genom att påvisa sökordens olika böjningsformer som databaserna vanligen inte visar automatiskt. Boolesk sökteknik användes för att markera de utvalda sökorden som ska kunna kombineras, fördelen med Boolesk tekniken är att det får fram relevanta träff som överensstämmer med studiens syfte (Österlundh., 2017).
Med ändamål av att besvara studiens syfte valdes elva artiklar som författarna läste igenom och diskuterat flera gånger för att säkerställa att de var relevanta till syftet. Samtliga artiklar granskades enligt Friberg (2017) granskningsmall där frågor som är anpassade till kvalitativa studier ställs. Frågorna till granskningsmallen överensstämmer med studiens syfte där patienters upplevelse står i fokus. Enbart artiklar som är vetenskapligt granskade användes vilket styrker studiens trovärdighet.
För att utforma ett resultat i studien genomfördes en tydlig analys av de valda artiklarna. Enligt Friberg (2017) utförs ett analysarbete för att utvälja delar ur en helhet av ett arbete
14
för att sedan skapa en ny helhet, artiklarnas resultat delades upp för att finna det som är betydelsefullt till syftet och en ny helhet bildas till studiens resultat. Fördelen med analysen som utfördes är att flera artiklar med flera medverkande patienter analyserades och visade samma resultat vilket ökar studiens trovärdighet. Nackdelen med analysen var att det var svårt att hitta artiklar som hade samma innehåll om patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt vilket ledde till att författarna var tvungna att göra om sökningen för att hitta nya artiklar. Syftet med studien var tidigare patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter hjärtinfarkt. Det fick breddas till livet efter hjärtinfarkt då upplevelserna som beskrevs i artiklarna kunde till exempel vara oro men därmed inter behöver innebära psykisk ohälsa. Trots att de olika teman inte utesluter varandra försökte författarna i möjligaste mån att hitta temana som går att urskilja. Författarna till denna studie har säkerställt att samtliga artiklar som har inkluderats i resultatet är etisk granskade. Detta gjordes genom att kontrollera om artiklarna har blivit etisk prövade och godkända från en forskningsetik kommitté vilket ökar artiklarnas och denna studies trovärdighet. Båda författarna till denna studie arbetar inom hemtjänsten och har mött patienter som har drabbats av hjärtinfarkt och överlevt. Patienterna har berättat om sin oro och rädsla inför framtiden samt om hur de fysiska och psykiska förändringarna efter sjukdomen påverkar vardagen. De har även berättat om ensamheten som uppkommer när de kommer hem och otryggheten som uppstår när den fysiska förmågan försämras. Nyfikenheten väcktes i att fördjupa kunskapen om upplevelser av livet efter hjärtinfarkt hos de drabbade.
Resultatdiskussion
Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt.
Under temat begränsningar på grund av fysisk och psykisk utmattning framkommer det att livet efter hjärtinfarkt medför negativa påverkan på den fysiska och psykiska hälsan vilket grundas mest av bröstsmärta och fatigue. Detta framkommer även i Alsen et al. (2013) där medverkande patienter upplever fatigue som ett hinder till att delta i fysiska aktiviteter samt har ett negativ inverkan på livskvaliteten. Fatigue upplevs som en av de vanligaste depressiva symtom som uppstår efter hjärtinfarkt. Resultatet visar en känsla av osäkerhet på grund av bröstsmärta som uppkommer efter hjärtinfarkt. Enligt Saddichha & Saxena (2009) är bröstsmärta ett av de vanligast förekommande symtomen efter hjärtinfarkt, däremot orsakas smärtan inte alltid på grund av infarkten utan kan bero på mild muskelspänning. Författarna till denna studie anser att bröstsmärtan och fatiguen begränsar patienternas vardag genom att minska deras fysiska aktivitet och därmed den sociala interaktionen vilket kan leda till patientlidande. Eriksson (1994) beskriver att smärta kan ge upphov till sjukdomslidande i samband med sjukdom. Vidare kan smärta orsaka livslidande genom att det förändrar människans hela existens och reducerar fysisk hälsa. Därutöver kan konstant smärta beröva patienten från att leva normalt.
Vidare under temat begränsningar på grund av fysisk och psykisk utmattning framkommer det att nedsatt fysisk förmåga och inaktivitet ligger till grund för depressiva symtom. Detta styrks av Clausson et al. (2019) som menar att patienter som utför låg fysisk aktivitet drabbas av ångest och depression. Enligt Alcantara et al. (2020) är det dock tvärtom, ökad ångest
15
uppstår på grund av rädsla för det som kan hända under fysisk aktivitet till exempel andnöd, yrsel och hjärtklappningar och detta resulterar i fysisk inaktivitet.
I temat rädsla för ny hjärtinfarkt framgår det att patienterna upplever ångest och depression på grund av rädsla för återinsjuknande. Detta kan stärkas av Alvarenga et al. Armoon et al. (2020;2019) som menar att ångest och depression efter hjärtinfarkt är vanligt förekommande samt har en ökad risk för en ny infarkt och tidig död. Författarna anser att ständig oro av att drabbas av en till hjärtinfarkt leder till livslidande hos patienterna. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskan ansvar för att arbeta patientsäkert, riskmedvetet, följa regelverk att identifiera risker och rapportera negativa händelser.
Vidare i temat rädsla för en ny hjärtinfarkt upplever patienterna att kunskapsbrist om hjärtinfarkt har ett negativ påverkan på deras planläggning av framtiden. Det framkommer även i Mantovani et al. (2020) som skriver att kunskapsbrist om sjukdomen medför att patienterna får en osäkerhetskänsla inför framtiden och rädsla för sjukdomens svårighetsgrad samt behandlingen.
Resultatet visar att anledningen till att patienter inte söker vård tidigt kan bero på brist av kännedom eller feltolkning av symtomen. Dumit et al. (2020) styrker det genom att beskriva risken med otillräcklig kunskap om sjukdomens symtom vilket gör att patienterna inte söker vård. Denna fördröjning bidrar till ökad mortalitet hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Under temat information och motivation framkommer patienternas upplevelser av hur viktigt det är med god information från vårdpersonal. Detta framkommer även i Nunes et al. (2016) som skriver att information är patienternas rättighet och måste utövas av hälso sjukvårdspersonalen för att patienten ska kunna erhålla vård som ökar patienternas beslutatagande, självbestämmande och delaktighet. Vidare menar de att god information från sjukvården om sjukdomen och vikten av rätt behandling ger en tillfredsställande vård. Enligt 1 §, Kap. 3, i SFS 2014:821 ska patienten få information om sitt hälsotillstånd, undersökningar, vård, behandling, metoder som förebygger skador och komplikationer samt biverkningar.
I temat information och motivation upplever patienterna att de har sänkt delaktighet i vården de får på grund av brist på individanpassad vård. Författarna anser att individuellt anpassad vård är väsentlig för att minska vårdrelaterat lidande eftersom alla människor är unika och kräver enskilt bemötande och information. Kilonzo & O’Connell (2011) styrker detta med att patienter upplever att individuellt anpassad vård i deras sjukdom är viktig och beskriver den enskilda tiden med sjuksköterskan som tillfredsställande.
I temat information och motivation upplever patienterna att de har svårt att uppfatta information och lära sig om deras sjukdom vid sjukhusvistelse. Författarna anser att om patienterna befinner sig i en krissituation har de svårt att beakta muntlig information, Därför det är viktigt att både skriftlig (Broschyrer, Webbaserat) och muntlig information ges vid hemgång. Vidare är det viktigt för sjuksköterskorna att veta när och hur informationen ska ges. Enligt Kilonzo & O´Connell (2011) upplever patienterna en osäkerhet gällande information som ges till dem under det akuta skedet.
Det framkommer att för att patienterna ska kunna förstå vikten av det långsiktiga målet med livsstilsförändring och ha en motivation till att utföra förändringen krävs motiverande samtal
16
från sjukvården. Efraimsson & Söderkvist (2018) beskriver att genom motiverande och målinriktat samtal ska sjukvården stödja patienterna att göra livsstilsförändring. Vidare menar de att sjuksköterskan har ett ansvar att lyssna och försöka förstå patienternas perspektiv på situationen. Genom att förstå patienternas perspektiv har sjuksköterskan en möjlighet att ta reda på vilket typ av stöd som kan fungera för patienten att ta beslutet om att utföra förändringen. Motiverande samtal från sjukvården har som mål att stärka patienternas egenkraft och makt att kunna påverka sina egna förutsättningar till livsstilsförändring som leder till bättre hälsa (Efraimsson & Söderkvist, 2018). Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa, förebygga och motverka sjukdom, lidande samt död men också att förstärka patienternas resurser och förmågor att uppmärksamma mening i upplevelse eftersom hälsa är en process som patienten själv skapar och upplever i det dagliga livet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Författarna anser att i slutändan är det viktigt att främja patienternas självbestämmande. Sjukvården erbjuder information och stöd men kan inte tvinga dem att följa rekommendationen utan det är upp till patienterna att fatta egna beslut.
Under temat positiv livsinställning väljer patienterna, för att ha en bättre livskvalitet, att upprätthålla en positiv livsinställning. Detta styrks av Asplund et al, (2010) som skriver att deltagarnas positiva livsinställning visar deras vilja till att leva ett långt och gott liv. Vissa av deltagarna har ett framtidsmål av att vara lika frisk som innan infarkten och andra menar att det inte är möjligt men har fortfarande hoppfulla förväntningar. Vissa av patienterna upplever att förmågan att anpassa sig till den nya situationen och vara mentalt förberedd för motgångar är nödvändigt. De har en optimistisk syn på framtiden och tro på livet, sina förmågor samt att de har fått en ny chans i livet (Asplund et al., 2010).
Resultatet visar att acceptans av sjukdomen och de emotionella upplevelserna har en positiv påverkan på den psykiska hälsan. Detta framkommer även i Banwell et al. (2017) där deltagarna beskriver vikten av accepterande. Vidare visar resultatet att accepterande av en situation är en positivt copingstrategi, dock kan en nackdel med strategin vara att patienterna försöker att undvika problematiken genom att minimera upplevelsen av infarkten.
Under temat stöd från närstående upplever deltagande patienter att närstående har en stor påverkan på deras återhämtningsprocess och den psykiska hälsan. Enligt Dilla et al. (2020) anser patienterna att närstående är deras främsta stöd källa, familjenätverk ger deltagarna emotionellt stöd och uppmuntran. Vidare skriver de att stödet som deltagarna får från närstående överensstämmer inte alltid med rekommendationerna från sjukvården, visa närstående har själva inte hälsosamma vanor till exempel onyttig kost, rökning, fysisk inaktivitet och detta gör att patienterna får svårigheter att vara hälsosamma.
Resultatet visar att patienterna väljer att inte prata om sina känslor för att skydda familjen och håller sig undan från familjens stöd samt kritik. Condon et al. (2006) skriver att de medan flesta deltagande patienter värderar familjens stöd upplever visa frustrations över familjens överbeskyddande under den första perioden av återhämtningstiden.
Under temat förstärkt religiös tro upplever patienterna att i början av infarkten får de ökad relationen med deras tro vilket ger dem en lugnande känsla. Detta styrks av Dilla et al. (2020) där patienterna använder sig bön som en copingsstrategi som leder till positiv effekt på deras hälsa och välbefinnande. Vissa av patienterna väljer att följa Guds ord mer än rekommendationerna de får från sjukvården. Författarna anser att om patienterna väljer att prioritera religion före professionell hjälp kan det påverka deras compliance av medicin och
17
livsstilsförändringar på ett negativt sätt. Det kan även göra att de inte söker vård vid försämring om de tror att bön kommer bota symtomen. Resultatet visar en viss kulturell och religiös skillnad i hantering av sjukdomen och de psykiska påfrestningarna. Artiklarna från till exempel Iran och Jordanien visar att deltagande patienter upplever en ökad religiös förtreaonde efter att ha överlevt en hjärtinfarkt som skiljer sig från övriga artiklar.
Konklusion
Livet efter hjärtinfarkt medför många fysiska och psykiska förändringar i patienternas vardag. Rädslan av att återinsjukna i en till infarkt gör att de lever i ständig oro och leder till stor problematik gällande deras psykiska hälsa. Stöd från sjukvården och närstående visat sig att ha stor inverkan på patienternas hälsa och återhämtningsprocessen. Alla människor är unika med olika känslor och upplevelser. Varje enskild individs upplevelser skiljer sig från den andra. Därför är det viktigt att vården strävar efter att utföra en individanpassad vård. Sjuksköterskan bör ge individuellt stöd och information till patienterna för att de ska utföra livsstilsförändringar. Motivation från sjukvården hindrar patienterna från att återgå till gamla vanor. Religion visar sig ha både positiv och negativ påverkan på patienternas tillfrisknande och upplevelser.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Författarna anser att det skulle vara intressant att göra en studie som baseras på sjuksköterska perspektiv för att öka kunskapen om omhändertagande av den psykiska hälsan efter hjärtinfarkt. Det skulle även vara intressant att studera hur hjärtinfarkts påverkan på den sexuella hälsan för den drabbade och dennes partner. Författarna anser att flera kvalitativa studier behöver göras för att få djupare förståelse av patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt.
18
REFERENSER
*Abbaszade, A., Moattari, M., Mommennasab, M., & Shamshiri, B. (2012). Spirituality in survivors of myocardial infarction. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 17(5), 343–351.
*Achora, S., Ammouri, A. A., Kamanyire, J. K., Obeidat, A. A., & Raddaha, A. H. (2017). Another Chance at Life: Jordanian Patients’ Experience of Going Through a Myocardial Infarction. Research & Theory for Nursing Practice, 31(4), 334–348.
https://doi.org/10.1891/1541-6577.31.4.334
Almås, H., Gronseth, R., & Stubberud, D-G (Red). (2011) Klinisk omvårdnad. (2: uppl). Studentlitteratur.
An, L., W., Shi, H., Liu, X., Wang, H., Liu, J., & Fan, S. (2019). Gender difference of symptoms of acute coronary syndrome among Chinese patients: a cross - sectional study.
European journal of cardiovascular nursing, 18 (3), 179–184. https: //
doi.org/10-1177/1475515118820485
Alcántara, C., Davidson, K. W., Diaz, K. M., Ensari, I., Meli, L., Qian, M., & Ye, S. (2020). Anxiety Sensitivity and Physical Inactivity in a National Sample of Adults with a History of Myocardial Infarction. International Journal of Behavioral Medicine, 27(5), 520–526.
https://doi.org/10.1007/s12529-020-09881-w
Alsen, P., Brink, E., & Fredriksson-Larsson, U. (2013). I’ve lost the person I used to be--Experiences of the consequences of fatigue following myocardial infarction. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 8, 1–9.
https://doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20836
Alvarenga, M., Jackson, A., Le Grande, M., Murphy, B., , & Worcester, M. (2020). Anxiety and Depression After a Cardiac Event: Prevalence and Predictors. Frontiers in Psychology, 10, 3010. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.03010
Armoon, B., Jahanpour, F., Mirzaee, M. S. Motamed, N., Mozafari, N., & Poor, D. I. (2019). The comparison of the effect of poetry therapy on anxiety and post-traumatic stress disorders in patients with myocardial infarction. Journal of Poetry Therapy, 32(4), 214–222.
https://doi.org/10.1080/08893675.2019.1639884
*Asplund, K., Junehag, L., & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 289–296. https://doi.org/10.1111/scs.12058
*Asplund, K., Junehag, L., & Svedlund, M. (2014). A qualitative study: perceptions of the psychosocial consequences and access to support after an acute myocardial infarction. Intensive & Critical Care Nursing, 30(1), 22–30. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2013.07.002
Asplund, K., Eriksson, M., & Svedlund, M. (2010). Couples’ thoughts about and expectations of their future life after the patient’s hospital discharge following acute
19
myocardial infarction M Eriksson et al. Couples’ future life following AMI. Journal of Clinical Nursing 19(23–24), 3485–3493. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03292.x
Banwell, E., Rakhit, R.,Smith, F., & Smith, F. (2017). ‘I was in control of it from the start’: A qualitative study of men’s experiences of positive adjustment following a heart attack. Journal of Health Psychology, 22(10), 1345–1354.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1177/1359105315627000
*Bhattacharyya, M., Stevenson, F., & Walters, K. (2016). Exploration of the psychological impact and adaptation to cardiac events in South Asians in the UK: a qualitative study. BMJ Open, 6(7), e010195. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2015-010195
* Bieber, C., Eich, W., Gleißner, C. A., Müller, N., Nicolai, J., Noest, S., Schultz, J.-H., & Wilke, S. (2018). To change or not to change - That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction. Chronic Illness, 14(1), 25–41.
https://doi.org/10.1177/1742395317694700
Blackshear, C.T., Clark, C.R., Moran, K.E., Omerborn, C.T., & Sims, M. (2019). Financial stress and risk of coronary heart disease in the Jackson heart study. American journal of preventive medicine, 56(2), 224-331. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2018.09.022
Bryant,L.E., Kleier, J. A., & Whitehead, D. k. (2016). Development and Testing of an Instrument to Measure Informatics Knowledge, Skills, and Attitudes among Undergraduate Nursing Students. Online Journal of Nursing informatics, 20(3),3.
*Buljan, J., Petricek, G., Prljevic, G., & Vrcic- Keglevic, M. (2017). Perceived needs for attaining a “new normality” after surviving myocardial infarction: A qualitative study of patients’ experience. The European Journal of General Practice, 23(1), 35–42.
https://doi.org/10.1080/13814788.2016.1274726
* Carmit, S., Eugenia, N., Hadassa, L., Hanna, A., Lior, G.,Liora, O., Iris, E., Iris, & Yael, E.-M. (2020). “’It’s up to me with a little support”’ – Adherence after myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 101, N.PAG.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103416
Clausson, E. K., Dagner, V., & Jakobsson, L. (2019). Prescribed physical activity maintenance following exercise based cardiac rehabilitation: factors predicting low physical activity. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(1), 21–27.
https://doi.org/10.1177/1474515118783936
Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing : Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology, 5(1), 37–44. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2005.06.005
20
Dahlborg, L., E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I Friberg, F (Red.), Dags för uppsats:vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:2 uppl.,). Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande: i teori och praxis. Natur & kultur. Dilla, D., Ian, J., Martin, J., Michelle, H., & Felicity, A. (2020). “I don’t do it for myself, I do it for them”: A grounded theory study of South Asians’ experiences of making lifestyle change after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 29(19/20), 3687–3700.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1111/jocn.15395
Dolezel, J. & Jarosova, D. (2019). Educational process in patients after myocardial infraction. Central European journal of nursing & midwifery, 10(2), 1026–1034.
https://doi.org/10.15452/CEJNM.2019.10.0010
Dumit, N. Y., Maatouk, H., & Noureddine, S. (2020). Patients’ knowledge and attitudes about myocardial infarction. Nursing & Health Sciences, 22(1), 49–56.
https://doi.org/10.1111/nhs.12642
Edberg, A-K & Wijk, H (red). (2014). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa ( uppl 2:3). Studentlitteratur.
Eikeland. A., Haugland, T. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. Almås, H., Gronsteh., R. & Stubberud. D-G (Red), klinisk omvårdnad (2 uppl s. 207–240). Studentlitteratur.
*Engström, Å., Strömbäck, U., & Wälivaara, B, M. (2019). Realising the seriousness - The experience of suffering a second myocardial infarction: A qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing, 51, 1–6. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2018.12.002
Ericson, E. & Ericson, T. (2011) Medicinska sjukdomar (4: a uppl.). Studentlitteratur. Ericson, T. & Lund, M. (2020) Medicinska sjukdomar (femte uppl.). Studentlitteratur. Eriksson, K.(1984). Hälsa ide`. Almqvist och Wiksell.
Eriksson,K. (1994). Den lidande människan (uppl 1:1). Liber utbildning.
Efraimsson, Ö. E. & Söderkvist, K, B. (2018). Motiverande samtal. I Kneck, Å. & Söderkvist, K, B (Red), Patientundervisning; Ett samspel för lärande (4 uppl s.220). Studentlitteratur.
* Falvey, H., Gwaltney, C., Krohe, M., Martin, M. M., Mollon, P.,& Reaney, M. (2017). Symptoms and Functional Limitations in the First Year Following a Myocardial Infarction: A Qualitative Study. The Patient, 10(2), 225–235. https://doi.org/10.1007/s40271-016-0194-8
21
Folkhälsomyndiyheten, (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 20201013 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Foà, C., & Fuochi, G. (2018). Quality of life, coping strategies, social support and self-efficacy in women after acute myocardial infarction: a mixed methods approach. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 34(1), 98-107. https://doi.1111/scs.12435
Folkhälsomyndigheten (2020, 03 oktober).Vad är en folksjukdom? Hämtad 2020-10-03 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/
Friberg, E. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. (3:a uppl.). Studentlitteratur.
Friberg, E. (2017). Att göra en litteraturöversikt. (3:a uppl.). Studentlitteratur.
Friedman, E., Son, H., Thomas, A.A., & Son, Y. (2016). Biopsychosocial predictors of coping strategies of patients post myocardial infraction. International journal of nursing practice (John Wiley & Sons, Inc.), 22(5),493-502. https://doi.org/10.1111/ijn.12465
*Fridlund, B., Fålun, N., Norekvål, T. M.Schaufel, M. A., & Schei, E. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495–503. https://doi.org/10.1177/1474515115614712
Karolinska institutet. (2020). Är artikeln peer reviewed?. Hämtad 20 september 2020, från
https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed
Kavaradim- Turan S., & Canli Özer, Z. (2020). The effekt of education and telephone follow- intervention based on the roy adaption model efter myocardial infraction : randomiserad controlled trial. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 34(1), 247-260.
https://doi.org/10.1111/scs.12793
Kilonzo, B., & O’Connell, R. (2011). Secondary prevention and learning needs post percutaneous coronary intervention (PCI): perspectives of both patients and nurses. Journal of Clinical Nursing, 20(7–8), 1160–1167. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03601.x
Lundh, B. & Malmquist, J. (2020). Medicinska ord: Det medicinska språket: termer, definitioner, samband (7: uppl). Studentlitteratur.
Mantovani, M. de F., Mercês, N. N. A. das, Mazza, V. de A., & Silva, Â. T. M. da. (2020). Adult’s perception of health care after myocardial infarction. Revista Brasileira de
Enfermagem, 73(5), e20190074. https://doi.org/10.1590/0034-7167-2019-0074
Nunes, S. R. T., Nunes, R.,& Rego, G. (2016). Right or duty of information: A Habermasian perspective. Nursing Ethics, 23(1), 36–47. https://doi.org/10.1177/0969733014557116
22
Saddichha, S., & Saxena, M. K. (2009). Is every chest pain a cardiac event? : an audit of patients with chest pain presenting to emergency services in India. Internal and Emergency Medicine, 4(3), 235–239. https://doi.org/10.1007/s11739-009-0246-3
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etik boken: för vårdande yrken (uppl 2:1). Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I. Friberg, F (Red.), Dags för uppsats:vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:2 uppl.). Studentlitteratur AB.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Department/ myndighe. Hämtad den 23 April, 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821. Patientlag. Department/myndighet. Hämtad den 05 oktober, 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen (2 019,23 augusti) statstik om hjärtinfarkt. Hämtad den 23 april, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/
Smith, L.K. (1992). Medical treatment after myocardial infarction. Results of studies using various methods. Postgraduate Medicine, 92(8), 84-90.
Svensk sjuksköterskeförening.(2017).Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014) Omvårdnad och god vård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
World Health Organisation. (2020). Depression. Hämtad 2 september 2020, från
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
World Health Organisation. (2020).What is the WHO definition of health?. Hämtad 8 September. 2020, från https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions
World Health Organisation. (2020).Mental health. Hämtad 9 September. 2020, från
https://www.who.int/westernpacific/health-topics/mental-health
World Health Organisation. (2020). The Atlas of Heart Disease and Stroke. Hämtad 02 November, 2020, från https://www.who.int/cardiovascular_diseases/resources/atlas/en/
23
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. Edberg, A & Wijk, H (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2 uppl., s.38- 49 ) studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I. Friberg, F (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:2 uppl., s.59-70). Studentlitteratur AB.
24
Bilaga 1: Översikt av resultatet sökningar samt inkluderade artiklar Databa s datum Sökord Antal Releva nta träffar Artikla rnas titlar lästes. Artikla rnas abstra kt lästes. Artikla rna lästes Artiklar na kvalitets granskas Valda artiklar till resultat
Medline 2020090 3 after myocard ial infarctio n AND mental illness 3 3 2 1 1 1 Medline 2020090 3 myocard ial infarctio n AND psychos ocial support 16 8 4 3 3 2 Medline 2020090 3 myocard ial infractio n AND experien ce AND religion 3 3 1 1 1 1 Cinahl 2020090 3 Myocar dial infarctio n AND patient experien ce AND qualitati ve study 26 18 10 5 1 1 Medline 2020090 7 Myocar dial infarcti on AND 5 5 3 2 1 1
25 anxiety or depress ion AND qualitat ive study Cinahl 2020090 7 psychos ocial support AND myocard ial infarctio n 100 20 17 10 2 2 Cinahl 2020090 9 Myocar dial infarctio n experien ces AND psychos ocial 17 10 8 2 2 2 Cinahl 2020091 0 Myocae dial infarctio n AND experien ce* AND coping strategie s or coping skills or coping or cope 24 10 5 5 2 1
