Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Kd. Axel Lorentzon OP SA 18-21
Handledare Antal ord: 11 633
Fil dr. Charlotta Friedner Parrat Beteckning Kurskod 1OP415
DEN SVENSKA MARINENS HANTERING AV GRÅZONSPROBLEMATIK
ABSTRACT:
There is an ongoing discussion on grey zone deterrence and how states should deal with grey zone situations. Most studies are based around Russian actions in Crimea and Chinas actions in the East and South China Sea. The objective of this paper is to create a better understanding of the grey zone deterrence and the handling of grey zone situations by the Swedish navy. The method for achieving this is a text analysis of Swedish strategic, operative, and tactical doctrines. The result of the analysis shows that there is a discussion of grey zone deterrence on the operative level in the Swedish armed forces, where the Swedish navy can assist the police, coast guard, customs et.al. There is only a limited and implicit discussion on the tactical level specifically for naval units.
The conclusion of this paper is that the Swedish navy can work with other governmental departments to handle grey zone situations, however the Swedish navy is limited in the ability to handle grey zone situations independently.
Nyckelord:
Sida 2 av 45 Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1PROBLEMFORMULERING ... 3
1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
1.4AVGRÄNSNINGAR ... 10
1.5DISPOSITION ... 12
2. TEORI ... 13
2.1MOTIVERING AV VALDA TEORIER ... 13
2.2TEORI 1:DET HISTORISKA PERSPEKTIVET ... 14
2.3TEORI 2:DET SAMTIDA PERSPEKTIVET ... 17
2.4OPERATIONALISERING ... 19
2.4.1 Operationalisering av teori 1: Det historiska perspektivet ... 19
2.4.2 Operationalisering av teori 2: Det samtida perspektivet ... 20
2.4.3ANALYSVERKTYG ... 21 3. METOD ... 22 3.1FORSKNINGSDESIGN ... 22 3.2ANALYSMETOD ... 23 3.3METODDISKUSSION ... 23 3.4MATERIALDISKUSSION ... 23 3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 25 4. ANALYS ... 26 4.1RESULTAT... 40 5. AVSLUTNING ... 42 5.1SLUTSATSER ... 42
5.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 43
5.2RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNING ... 43
Sida 3 av 45
1. Inledning
Sverige har inte varit i krig på över 200 år, något som normalt brukar hänvisas till vår
alliansfrihet och den påstådda tröskeleffekt som Försvarsmakten genom sitt agerande skapar.1 En fråga rörande Sveriges säkerhet är om Försvarsmakten skapar en tröskeleffekt som
avskräcker en motståndare från att genomföra väpnat angrepp eller om det är så att en motståndare kan uppnå sina mål genom andra indirekta metoder. Indirekta metoder som innebär att en potentiell motståndare agerar under den tröskel Sverige har satt upp i syfte att försvaga eller kringgå tröskeln helt. Detta brukar gå under epitetet gråzonsproblematik men det pågår en diskurs inom den akademiska världen över exakta termer och deras betydelse.
1.1 Problemformulering
Både Försvarsmakten och marinen hävdar att de kan agera över hela konfliktskalan och i detta bemöta gråzonsproblematik.2 Gråzonsproblematik beskrivs ofta som komplext, där
motståndare utnyttjar brister hos det egna landet för att förbättra sin egen ställning. På grund av komplexiteten och att motståndaren väljer tillfälle och metod är det svårt att avskräcka en motståndare inom gråzonen på det sätt som idag finns för kärnvapen eller konventionella vapen. I stället ligger fokus på att få en motståndare att stoppa sin påbörjade handling. Analyser om hur gråzonshot exempelvis har bemötts i östra- och sydkinesiska havet har genererat vissa principer som författarna av teorierna menar motverkar en motståndare som försöker utnyttja gråzonskonflikter.
Därtill uppstår frågan om hur dessa principer framkommer i doktriner och reglementen som marinen ska agera efter. Således avser denna uppsats att undersöka hur de svenska doktriner och reglementen möjliggör för marinen att agera vid gråzonskonflikter. Hanteringen av gråzonsproblematik är komplext och kan kräva samverkan från flera myndigheter med gemensamma kraftansträngningar. Det är således nödvändigt att inte enbart undersöka doktriner och reglementen exklusiva för marinen, då exempelvis samverkan mellan marinen och Kustbevakningen kan beskrivas i en mer övergripande doktrinär publikation.
1 Försvarsmakten, ”Vår vision ”, åtkomstdatum 09 mars 2021,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/vision/. 2https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/01/marinstridsdagar-med-temat-grazon/ hämtad 2021-03-24
Sida 4 av 45
1.2 Forskningsöversikt
John J. Mearsheimer undersökte militär konventionell avskräckning utifrån tolv olika fall mellan 1939 och 1979. Mearsheimer undersökte gemensamma nämnare både utifrån lyckad avskräckning och misslyckad avskräckning för att avgöra vilken faktor inom den
konventionella avskräckningen som avskräckte en annan stat från att genomföra ett militärt angrepp.3
Mearsheimer beskriver generell avskräckning som ”persuading an opponent not to initiate a specific action because the perceived benefits do not justify the estimated costs and risks”4 Mearsheimer menar att avskräckning kan kategoriseras på två sätt, ’Punishment’ eller ’Denial’. ’Punishment’ fungerar bäst genom nukleär avskräckning, där en motståndare avskräcks genom fruktan från den skada som skulle uppstå om motståndare skulle angripa den egna staten. Mearsheimer menar att konventionell avskräckning fungerar genom att stoppa en motståndare från att uppnå ett eller flera specifika objekt (Denial).5
Mearshimers slutsatser bygger på interaktioner mellan stater. Slutsatserna är att konventionell avskräckning inte kommer fungera då en anfallande stat har signifikant numerärt övertag, anser sig kunna vinna ett snabbt och avgörande krig (Blitzkrieg) eller då potentialen hos de offensiva vapnen övertrumfar potentialen hos de defensiva medlen.6 Således måste den försvarande staten minska motståndarens styrkor eller övertag i dessa områden för att kunna uppnå avskräckning.
Edward Rhodes menar att det trots skilda tillvägagångssätt, antaganden och definitioner av nyckelbegrepp inom forskningen av konventionell avskräckning så återfinns en koncensus om tre slutsatser.7
3 John J. Mearsheimer, Conventional Deterrence, Cornell Studies in Security Affairs (Ithaca London: Cornell University Press, 1983). s.19-20
4 Mearsheimer, Conventional Deterrence. s.14 5 Mearsheimer, Conventional Deterrence. s.15 6 Mearsheimer, Conventional Deterrence. s.203
7 Edward Rhodes, ”Conventional Deterrensce”, Comparative Strategy 19, nr 3 (juli 2000): 221–53, https://doi.org/10.1080/01495930008403210. s.221
Sida 5 av 45 Rhodes första slutsats går ut på att vissa motståndare inte går att avskräcka. Han utvecklar detta genom att förtydliga att vissa motståndare trots tydligt kommunicerade konsekvenser anser att nyttan överväger de militära förlusterna. Angriparen anser sig vara så listig att den kan kringgå konsekvenserna, eller att den inte ser rationellt på hotet på grund av religion, kultur eller liknande.8
Rhodes andra slutsats är att man måste kunna stoppa en fiende från att uppnå snabb seger och orsaka politisk fait accompli.9 Tredje slutsatsen Rhodes har är att det effektivaste sättet att stoppa ett redan pågående anfall är att orsaka militära förluster för angriparen, i stället för att orsaka motståndarens civilpopulation skada i syfte att ändra opinionen.10
Rhodes och Mearshimer har samma syn på hur den konventionella avskräckningen inte kommer fungera om en motståndare tror sig kunna vinna en snabb seger och skapa fait accompli, eller om motståndarens förväntade förluster är lägre än vinsten. Rhodes tydliggör vikten av att förstå varför konventionell avskräckning inte alltid kommer att fungera. Mearshimer fokuserar på hur man påverkar motståndarens agerande, framför allt framhävs vikten att hindra motståndaren från att vinna ett snabbt krig.
Michael J. Mazarr menar att allt fler stater som är missnöjda med den nuvarande
internationella tillvaron använder gråzonen för att ändra fördelningen av makt och inflytande i dagens status quo till deras fördel.11 Mazarr menar att användandet av gråzonen inte är ett nytt fenomen utan att det finns spår så långt tillbaka som de gamla grekerna, men att den idag har utvecklats och genom moderna medel så som informationskampanjer och cyberangrepp får gråzonsproblematik allt större strategisk påverkan. Gråzonsproblematik avser hålla konflikten under tröskeln för väpnat våld men gråzonsaggression går fortfarande utanför det som normalt anses som acceptabelt beteende länder emellan. Således får den försvarande staten
möjligheten att applicera ett proportionerligt svar på aggressionerna.12
8 Rhodes, ”Conventional Deterrence”. s.221-222 9 Rhodes, ”Conventional Deterrence”. s.222 10 Rhodes, ”Conventional Deterrence”. s.247-249
11 Michael J Mazarr m.fl., Mastering the Gray Zone: Understanding a Changing Era of Conflict, 2015. s.1
Sida 6 av 45 Gråzonskonflikter innehåller tre tendenser enligt Mazarr. Dessa är: 1) Intentionen att ändra status quo. 2) Stegvisa åtgärder för att ändra situationen en bit i taget samt 3) användandet av okonventionella medel för att uppnå resultat i området mellan krig och fred.13 Mazarr menar att i bemötandet av gråzonshot är målet att förhindra motståndaren från att vinna fördelar. Detta bör göras genom att: Arbeta långsiktigt och stärka upp utsatta områden genom sociala, ekonomiska och politiska medel. Samt uppbyggnad av styrkor, system, teknologi, koncept och doktriner som specifikt avhandlar gråzonshot. Det är även viktigt att besluta vilka områden som man är (om nödvändigt) villig att låta en motståndare ändra på och vilka områden där en motståndare inte ska tillåtas ändra på status quo eller uppnå fait accompli, detta bemötande av en motståndare kan lösa konflikten på ett sådant sätt att det främjar båda parterna eller gemensamma intressen.14
Mazarr diskuterar likt Rhodes och Mearshimer tillvägagångssätt för att hindra andra stater från att ändra på eller uppnå fait accompli. I slutändan handlar det fortfarande om
konventionellt våld i någon utsträckning men det som skiljer sig emellan den konventionella avskräckningen och hanterandet av gråzonsproblematik är mål och metod. Båda använder konventionella maktmedel för att påverka handlingarna av en aggressor i syfte att ändra dennas beteende.
Javier Jordan skriver att många studier om gråzon i modern tid är fokuserad på Ryssland och Kinas agerande. Jordan summerar gemensamma nämnare från flertalet av dessa studier och beskriver sedan gråzonsproblematik utifrån dessa och hur stormakter använder dem för att öka sitt inflytande. Jordan avslutar sin artikel med att beskriva olika stadier av
gråzonskonflikten. Han ger inga förslag på hur man bör hantera de gråzonsproblem som han identifierar 15
13 Mazarr m.fl., Mastering the Gray Zone. s.55
14 Mazarr m.fl., Mastering the Gray Zone. s.126,131-134.
15 Javier Jordan, ”International Competition Below the Threshold of War: Toward a Theory of Gray Zone Conflict”, Journal of Strategic Security 14, nr 1 (april 2021): 1–24,
Sida 7 av 45 De karaktäristiska delarna av gråzonsproblematik som Jordan beskriver är:
Tvetydighet; där en aggressor genom övervägda ageranden försöker vinna fördelar utan att passera några gränser eller ’röda linjer’ som skulle eskalera situationen till väpnat våld. Syftet är att försvåra för försvararen att identifiera motståndaren och formulera svarsåtgärder. Hybrida medel; olika medel över flera arenor kombineras för att uppnå mål. Exempelvis politiska, ekonomiska, sociala, information, diplomatiska samt militära. De militära medlen beskrivs främst som symboliska och att de ska avskräcka eller markera.
Asymmetriska intressen; olika aktörer prioriterar vissa mål högre än andra, de kommer således också vara mer riskbenägna i förverkligandet av de högprioriterade målen. Gradvis förändring; en aggressor kommer i en gråzonskonflikt ha långsiktiga mål och långsamt öka intensiteten av sitt agerande för att undvika ett bestämt svar ifrån försvararen. En långsam förändring kan även förstärka det tvetydiga agerandet. 16
Jordan menar att metoder som stater använder för att uppnå sina gråzonsmål oftast är en av de följande: Påverkans operationer, ekonomisk påtryckning, cyberangrepp, spionage, militär avskräckning/ maktuppvisning, fait accompli, creeping expansion samt proxy krig/ stödjande av milisgrupp.17
Jordan och Mazarr delar uppfattning om karaktäristiken av gråzonsproblematik, Jordan utvecklar resonemanget genom tillägget att aggressorns handlingar är tvetydliga. Både Jordan och Mazarr nämner tillvägagångssätt så som informationskampanjer och cyberangrepp. Jordan utvecklar även här resonemanget med fler kategorier. Likt Rhodes och Mearsheimer återkommer förmågan att hindra aggressorn från att uppnå fait accompli i både Mazarr och Jordans artiklar. En tydlig skillnad är att Rhodes och Mearsheimer framhåller att
motståndaren försöker åstadkomma snabba krig medan Jordan och Mazarr beskriver att de försöker uppnå gradvisa förändringar av situationen som är under tröskeln för ett väpnat svar.
Conor Kennedy beskriver hur den kinesiska staten använder marina milis-enheter utöver sin kustbevakning och flotta för att uppnå de maritima målsättningar som staten har, men ger inga förslag på hur dessa ska bemötas. Den marina milisen agerar huvudsakligen inom tre
16 Jordan, ”International Competition Below the Threshold of War”. s.2-4 17 Jordan, ”International Competition Below the Threshold of War”. s.10-14
Sida 8 av 45 områden. Dessa är: tvister om territoriella gränser, tvister om utformningen av
jurisdiktionsområden samt tvister om kuststatens rättigheter att reglera utländsk verksamhet i dennes närområde. Kennedy skriver att de första två främst används för att uppnå mål medan den sistnämnda syftar till att begränsa andra länders möjlighet att fritt operera på haven och således deras möjligheter att motverka Kinas målsättningar.18
Kennedy menar att målen inom dessa tre områden uppnås genom ett flertal olika taktiker men att de generellt kan kategoriseras inom fyra metoder. Dessa är: närvaro, trakasserier/
sabotage, eskort samt övervakning/ spaning. Närvaro operationer går ut på att ’civila’ kinesiska fiskare agerar och visar flagg i områden som kinesiska staten menar är deras territorium. Trakasserier/ sabotage-operationer används för att genom icke dödligt våld tvinga bort utländska statsfartyg och fiskefartyg från omtvistade områden. Vid eskort-uppdrag används dessa båtar för att skydda kinesiska fartyg från interventioner av utländska fartyg. Övervakning/ spaning används så att staten kan få in stora mängder underrättelse från utvalda områden.19
Kennedys observerade handlingsmetoder för marin milis stämmer till del in på Jordans mer övergripande beskrivning av gråzonshandlingar. Detta gäller främst spionage, fait accompli, creeping expansion. Trakasseri/ sabotage så som Kennedy beskriver det kan falla under Jordans påverkningsoperations kategori. Kennedys eskort-kategori återfinns inte i den tidigare nämna forskningen men är samtidig en metod för att skydda det egna landets intressen snarare än en metod för att påverka en motståndare.
Gary Schaub, Martin Murphy och Frank Hoffman diskuterar gråzon som den del av Rysslands hybrida agerande i Baltikum och Östersjön. De menar att Ryssland genom att utnyttja, sociala, ekonomiska och politiska svagheter i Baltikum skapar instabilitet i området, Ryssland använder sedan en konventionell styrka i stabiliserande och fredsbevarande syfte.20
18 Conor Kennedy, ”The Struggle for Blue Territory: Chinese Maritime Militia Grey-Zone Operations”, The RUSI Journal 163, nr 5 (03 september 2018): 8–19,
https://doi.org/10.1080/03071847.2018.1552450. s.8
19 Kennedy, ”The Struggle for Blue Territory”. S.10,14,15,17
20 Gary Schaub, Martin Murphy, och Frank G Hoffman, ”Hybrid Maritime Warfare: Building Baltic Resilience”, The RUSI Journal 162, nr 1 (02 januari 2017): 32–40,
Sida 9 av 45 Schaub m.fl diskuterar inte gråzonen ingående utan fokuserar på det hybrida samarbetet mellan delarna. Författarna diskuterar Baltikums sårbarhet ifrån Östersjön och menar att flertalet olika element behöver övas på för att kunna hantera ett ryskt hybrid-agerande. Till exempel samverkansövningar mellan polis, kustbevakning och militär för att bättre kunna hantera de gråa delarna i hybridkrigföringen. De diskuterar även övningar där handelstrafik ska omdirigeras till alternativa hamnar för att öva upp logistikförmågan samt övningar som syftar till att öka förmågan till övervakning och skydd mot spionage och ’små blå sjömän’.21 Författarna beskriver att Baltikum bör minska sin beroendeställning till Ryssland; politiskt, socialt, ekonomiskt, energimässigt samt beskriver hur NATO militärt ska kunna bemöta de militära delarna av hybridhotet, detta bland annat genom att öka den militära närvaron från 15 000 till 40 000 soldater i syfte att avskräcka ett aggressivt agerande från Ryssland. Genom att minska sin beroendeställning; politiskt, socialt, ekonomiskt och energimässigt blir
länderna mer motståndskraftiga emot påtryckningar. Tillsammans med NATOs styrkor blir regionen stabilare.22
Schaub m.fl diskuterar främst hybridkrigföring, denna diskussion delar element med
Mearsheimer och Rhodes när det kommer till att avskräcka konventionella militära element. Schaub m.fl diskuterar politiska, ekonomiska och sociala svagheter som kan utnyttjas av en motståndare, detta stämmer överens med Jordans analys om hybrida medel som utnyttjas inom gråzonen. Schaub m.fl har inte samma djup i sin analys som Jordan, Kennedy och Mazarr uppvisar gällande motståndarens medel eller metod.
Sammanfattningsvis visar forskningsöversikten på en viss koncensus inom den tidigare forskningen. Framför allt gällande de medel och metoder som en motståndare utnyttjar inom gråzonsproblematik. Det finns en begränsad mängd forskning inom den marina gråzonen, särskilt i det svenska närområdet där ingen tidigare forskning har hittats. Denna uppsats ämnar belysa denna forskningslucka genom att titta närmare på Sveriges hanterande av marin gråzonsproblematik.
21 Schaub, Murphy, och Hoffman, ”Hybrid Maritime Warfare”. s.34 22 Schaub, Murphy, och Hoffman, ”Hybrid Maritime Warfare”. s.33,38
Sida 10 av 45
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen för den svenska marinens förmåga till att understödja den övergripande svenska ansträngningen mot påverkan från en motståndare som agerar i gråzonen. Detta kommer göras genom en teorikonsumerande ansats med beskrivande syfte där Sverige och den svenska marinen är i centrum.
Forskningsfråga: Hur förstås den svenska marinens förutsättningar att agera vid gråzonsproblematik?
1.4 Avgränsningar
Syftet med denna uppsats är som tidigare nämnt att öka förståelsen för den svenska marinens agerande inom gråzonen. Det material som kommer att analyseras är militära doktriner och reglementen. För att analysen ska avspegla nuläget (vid uppsatsens skrivande) avgränsas materialet till att undersöka den senaste utgåvan av materialet. Materialet avgränsas även till dokumentation som ligger till grund för beslut kopplade till den marina arenan. Således kan gemensamma dokument för mark, luft och den marina arenan analyseras, men inte dokument enbart kopplade till mark- eller luft-arenan.
Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16) anses återspegla de relevanta politiska delarna.”[MSD] inriktar hur militära maktmedel ska användas för att uppnå de
säkerhetspolitiska målsättning som regering och riksdag beslutar”23. Försvarspropositioner kommer inte att analyseras även om de är utgivna efter MSD. MSD är en doktrin som
marinen ska åtlyda medan försvarspropositionen är förslag från regeringen till riksdagen som sedan ligger till grund för MSD. MSD 2020 är inte publicerad vid uppgiftens skrivande, författaren har inte heller tillgång till en arbetsversion av densamma.
Språket är viktigt för en uppsats då författaren sällan kan kontrollera efteråt huruvida en läsare har uppfattat budskapet såsom det avsågs. Uppsatsen behandlar gråzonsproblematik vilket tidigare forskning visar är ett aningen omtvistat begrepp, därför kommer det avgränsas vad som i denna uppsats faller under gråzonsproblematik och vad som är hybridkrigföring.
Sida 11 av 45 Om källmaterial använder samma ord men med en annan definition kommer detta att
tydliggöras i respektive del.
Gråzonsproblematik: FOI skriver i sin rapport ”Typfall 5” att gråzonsproblematik bland annat innehåller element som: Ryktesspridning, motsägelsefull information, kriminell verksamhet, sabotage, påverkningsoperationer, sanktioner, spridning av desinformation och maktdemonstration. Detta innebär att gråzonen utgör ett tillstånd där en motståndare försöker vinna något utan att eskalera situationen eller skapa fördelar inför en eventuellt eskalerande situation. 24 Detta stämmer överens med hur gråzonsproblematik diskuteras i tidigare forskning.
I denna uppsats kommer gråzonsproblematik definieras som: En situation i vilken en annan stat försöker ändra status quo till sin fördel, utan avsikten att situationen ska eskalera till väpnad konflikt. Metoden för att uppnå detta är primärt de tidigare nämna metoderna ifrån typfall 5. Gråzonsproblem kan skapas av statlig aktör eller statligt finansierad milis, men inte i kombination med reguljära militära förband.
Hybridkrigföring
Enligt Försvarsmaktens perspektivstudie från 2016 innebär hybridkrigföring en kombination av reguljär och irreguljär krigsföring för att uppnå politiska mål. Detta innefattar politiska, ekonomiska, militära samt irreguljära medel.25 Försvarsmaktens definition av
hybridkrigföring stämmer överens med tidigare forskning.
Således kommer hybridkrigföring att definieras som reguljär och irreguljära element som samverkar för att uppnå ett gemensamt politiskt mål. Detta innefattar metoder från gråzonsproblematiken med tillägg av att de används tillsammans med reguljära militära enheter för att uppnå ett gemensamt politiskt mål. Det är således utökningen av reguljära enheter som differentierar hybridkrig från underkategorin gråzonsproblematik i denna uppsats.
24 FOI, ”Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik Komplettering av hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar” (FOI, 31 januari 2018). S. 2 25 Högkvarteret Försvarsmakten, ”Perspektivstudien 2016 Bilaga 1” (Stockholm: Försvarsmakten, 01 december 2016). S. 30
Sida 12 av 45 Anledningen till att FOI:s definition av gråzonsproblematik och Försvarsmaktens definition av hybridkrigföring har använts är för att de är framtagna av svenska myndigheter, för svenska myndigheter, således anses de vara bäst lämpad för att avspegla det svenska
perspektivet, vilket är det intressanta för denna studie. Båda begreppen är omdiskuterade och flera olika definitioner existerar. Ett användande av en av dessa hade kunnat vinkla
undersökningen till att pröva definitionens applicerbarhet på det svenska fallet, vilket inte är uppsatsens syfte.
1.5 Disposition
Kap 1 innehåller en övergripande beskrivning av tidigare forskning, syfte och frågeställning, definitioner och upplägg för denna uppsats gällande frågeställning, avgränsning mm.
Kap 2 består av motivering av de valda teorierna följt av en genomgång av teorierna för hur en stat kan motverka gråzonsproblematik. Detta kapitel avslutas med en operationalisering, som sedan görs till ett analysverktyg.
Kap 3 består av uppsatsens forskningsdesign, analysmetod, diskussion om metod och material samt forskningsetiska överväganden som gjorts vid skapandet av denna uppsats.
Kap 4 innehåller analysen av de operationaliserade punkterna och resultatet av densamma.
Kap 5 innehåller de dragna slutsatser samt författarens förslag på vidare forskning och vilken för officersyrket relevans denna uppsats har.
Sida 13 av 45
2. Teori
I detta kapitel kommer de valda teorierna att motiveras och förklaras. Därefter kommer operationaliseringen av teorierna och det därigenom framtagna analysverktyget gås igenom.
2.1 Motivering av valda teorier
Teorierna är relativt nya (James Goldricks rapport publicerades oktober 2018 och Sugio Takahashis artikel publicerades januari 2019). Båda är grundade på framgångar och motgångar vid bemötandet av gråzonsproblematik.
Goldrick utgår mer utifrån ett historiskt och empiriskt material där man tittar på händelser ifrån 1958 och fram till nutid och analyserar vad som fungerat och vad som inte fungerat vid bemötande av gråzonsproblematik. Takahasi utgår ifrån mer nutida händelser och ett mer teoretisk inriktat koncept av gråzonsproblematik. Takahasi undersöker mer djupgående och detaljerat Japans svar på den gråzonsproblematik som Kina har utsatt landet för i modern tid och de lärdomar som har kommit därav.
Författaren hävdar att de två tillvägagångssätten kompletterar varandra då de, trots att
materialet de undersöker delvis är detsamma (Kinas agerande i kinesiskahavet) så kommer de med skilda perspektiv och resultat. Gråzon och gråzonsproblematik har i tidigare forskning diskuterats i termer om vad som ingår i begreppet och vad som exempelvis är
hybridkrigföring i stället. Genom dessa teorier kan vi utvidga förståelsen för den svenska metoden för hantering av gråzonsproblematik då både samtida och historiska grunder ligger till grund för analysen.
Sida 14 av 45
2.2 Teori 1: Det historiska perspektivet
Grey Zone Operations in the Maritime Domain är skriven av James Goldrick. Han baserar studien på empiri från 1958 då Island använde gråzonsproblematik för att utöka sina fiskerättigheter gentemot England och fram till nutid med Kinas agerande i östra och
sydkinesiska havet. Ur denna empiri tar han sedan fram lärdomar och framgångsfaktorer vid bemötande av gråzonsproblematik främst ur ett australiensiskt perspektiv.
Goldrick skriver att gråzonsproblematik kan utnyttjas av en svagare stat för att bemöta en starkare, men att en starkare stat även utnyttjat gråzonsproblematik för att försöka framkalla just den reaktion gråzonsproblematik annars undviker. Nämligen ett väpnat angrepp. Detta görs för att den svagare staten ska ses som aggressor och låta den starkare staten svara med samma mynt.26 Även om en motståndares mål enbart ligger inom den marina arenan så kommer dennes gråzonskampanj att beröra områden utanför. Såldes menar Goldrick att en övergripande förståelse för gråzonsproblematiken är vitalt för att kunna hantera densamma.27
Goldrick har flera exempel på när stater använder media för att försöka övertyga opinionen att det är den egna statens agerande som är rättfärdigat. I ett av exemplen diskuterar Goldrick hur Island använder sin kustbevakning samt andra civila aktörer för att störa och preja brittiska fisketrålare. Island ansåg sig ha ensamrätt till de då internationella fiskevatten strax söder om deras kust. Britterna svarade med att omfördela krigsfartyg för att försvara sin fiskeflotta, något som Island utnyttjade för att sprida bilden av Storbritannien som aggressor och att de trakasserade mindre stater. Utifrån detta lyckades Island inte bara med att ändra
världsopinionen till sin fördel utan lyckades även att ändra folkrätten avseende hur långt ifrån baslinjen som statens ekonomiska zon sträckte sig.28 (Ändrades från 50 sjömil till 200 sjömil, vilket numera är internationell standard enligt UNCLOS artikel 57.29)
26 James Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain” (Australian Strategic Policy Institute, 2018). s.5
27 Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain”. s.25 28 Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain”. s.8-9
29 United Nations, ”United Nations Convention on the Law of the Sea”, åtkomstdatum 04 december 2019,
Sida 15 av 45 Utöver detta baserar Goldrick sin teori på hur Kinas användning av gråzonsproblematik har bemöts av Vietnam, Japan och USA och vilka faktorer som lett till framgång i bemötandet av deras gråzonsproblem.
De huvudsakliga modus operandi för en stat som genomför gråzonsoperationer är enligt Goldrick, användandet av ’civila’ eller milis enheter för att utöva påtryckningar och ställa den utsatta staten inför gråzonsdilemman. Dessa enheter kan även genom sitt uppträdande och i kombination med statliga enheter försöka få andra stater att undvika det omtvistade området. Detta trots att de andra aktörerna har laglig rätt enlig UNLCOS att befinna sig i området. Gråzonsproblematik hindrar inte bara andra stater från att röra sig i omtvistade områden utan utmattar även andra staters förmåga till att bemöta hoten (controlled pressure). Mindre staters resurser kan på så viss utmattas (fait accompli), medan stater som genomför kraftigare svar kan genom spinnande av narrativ och informationshantering framställas som aggressor inför den internationella opinionen.30
Störande av kommunikationen mellan enheter till havs och deras högre chef har använts i kombination med hot om våld för att påverka enskilda enheters agerande inom omtvistade områden. Chefer på plats måste därför ha förmågan att ta självständiga beslut då högre chef inte längre är tillgänglig.31 Goldrick menar att svaren på gråzonsproblematik från politiskt håll måste göras offentligt. Detta sätter press på politikerna och på så sätt kan de inte backa undan ifrån sina åtaganden. Det tvingar även politikerna att noga överväga vilka åtgärder som ska vidtas. Samtidigt gör ett offentligt politiskt utspel att gråzonsproblematiken får
uppmärksamhet internationellt.32
30 Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain”. s.24 31 Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain”. s.22 32 Goldrick, ”Grey Zone Operations in the Maritime Domain”. s.26
Sida 16 av 45 Goldrick menar att följande delar är viktiga för att en stat ska kunna bemöta
gråzonsproblematik.33
1.1. Tillse att hela kontexten och omfånget av gråzonsproblematiken förstås och tas hänsyn till.
1.2. Svaret till en motståndares gråzonsproblematik görs tydligt och offentligt samt med förståelse för situationen.
1.3. Staten ska ha en kustbevakning som har förmågan att bemöta motståndarens gråzonsproblematik.
1.4. Militära och civila myndigheter ska vara så pass koordinerade och samverka till den grad att de kan hantera gradvis eskalering av gråzonsproblematiken.
1.5. Staten ska beakta ändringar och tendenser inom den internationella maritima lagstiftningen och planera sina svar på gråzonsproblematik efter detta.
1.6. Officerare på alla nivåer måste vara medvetna om hur den politiska nivån avser att hantera situationen. Utöver att förstå högre chefs vilja måste de även ha mandat att agera i dennes anda vid svåra och diffusa situationer.
1.7. Informationshantering är en vital del av att bemöta gråzonsproblematik. Således måste den vara en central del av hanterandet av gråzonsproblematik på alla nivåer.
Sida 17 av 45
2.3 Teori 2: Det samtida perspektivet
Development of gray-zone deterrence: conceptbuilding and lessons from Japan’s experience, författad av Sugio Takahasi. Takahasi menar att gråzonskonflikter är ständigt utvecklande och att det behövs mer forskning inom ämnet för att fullt förstå det.34 Takahasi skriver att både civila och statliga aktörer opererar inom gråzonen. Total avskräckning av en motståndare som agerar inom gråzonen är ofta omöjligt. Motståndaren väljer själv hur och när den vill agera samt vilka metoder som ska användas. Metoderna är av sin natur ofta tvetydiga.35
Takahasi menar att efter att en motståndare har agerat måste den egna staten genomföra två åtgärder. 1) Hindra motståndaren från att uppnå fler mål eller ta mer territorium. 2) Återta det som tidigare förlorats.36 Takahasi skriver att gråzonsangrepp primärt karakteriseras av tre faktorer. 1) Konfliktnivån kommer försökas hållas under tröskelnivån för ett militärt
ingripande med vapenmakt. 2) Ickestatliga aktörer och paramilitära enheter (milis) sponsrade av staten används ofta för att andra status quo. Exempel är ”gröna män” i Krim och i
sydkinesiska havet har både paramilitära enheter och civila fiskare använts för att försöka ändra status quo till Kinas fördel. 3) ’Icke kinetiska’ medel används för att försöka ändra status quo. Exempel på detta är cyberattacker som försöker påtvinga det angripna landet till att acceptera ändringar av status quo, utan att möjliggöra att landet kan svara med militära medel.37
Takahasi hänvisar till ’George and Smoke’, i deras artikel menar de att det finns fönster inom den klassiska avskräckningsteorin, inom vilket stater utnyttjar gråzonsproblematik för att kringgå de normala motåtgärder de hade blivit bemötta med, om de hade agerat helt
konventionellt. Detta fönster innehåller enligt 'George and Smoke’ tre metoder som utnyttjas inom gråzonsproblematiken. Dessa är: Fait accompli, limited probe och controlled pressure. Takahasi talar även om en fjärde metod, creeping expansion.38
34 Sugio Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence: Concept Building and Lessons from Japan’s Experience”, The Pacific Review 31, nr 6 (02 november 2018): 787–810, https://doi.org/10.1080/09512748.2018.1513551. s.807
35 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.798 36 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.798 37 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.795 38 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.796
Sida 18 av 45 För att lyckas med att avvärja motståndarens försök till att ändra status quo, måste hela staten agera enhetligt. Takahasi menar att marina enheter primärt kan lösa tre uppgifter inom de gemensamma ansträngningarna.39 Dessa är:
2.1. Genom kombinationen av deterrence by denial och deterrence by punishment med huvudfokus på denial ska en tydlig gräns dras med budskapet att väpnat våld kommer att användas om denna gräns bryts.
Takahasi kommenterar detta med att tillägga att en motståndare potentiellt kan använda detta för att hävda att den egna staten är aggressor och försöka eskalera situationen. Således bör detta göras i samråd med allierade och situationen bör strategiskt kommuniceras till omvärlden.40
2.2. Samverkan mellan myndigheter krävs för att bemöta gråzonshotet. Då en motståndare troligen kommer att använda paramilitära eller civila element, behöver samverkan med polis, kustbevakning/paramilitära element ske för att kunna agera i de situationer då militära medel inte kan användas.41
2.3. Staten som utsatts för gråzonsproblem bör inte förkasta möjligheten att eskalera situationen.
Takahasi förklarar att motståndaren använder sig av gråzonen då en konventionell militär konflikt är svårare att kontrollera och således lättare kan eskalera förbi den punkt där det inte längre är lönsamt att fortsätta. Således kan en motståndare potentiellt stoppas i en redan påbörjad gråzonshandling eller stoppas från att påbörja en gråzonshandling om den inser att situationen kommer eskalera till militär konflikt.42
39 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.799 40 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.799 41 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s.799 42 Takahashi, ”Development of Gray-Zone Deterrence”. s. 800
Sida 19 av 45
2.4 Operationalisering
Alla punkter ur det teoretiska ramverket beskrivs, även om de senare inte operationaliseras, detta görs för att skapa transparens i operationaliseringen. De operationaliserade frågorna bildar sedan ett analysverktyg som ställs emot texterna för att få fram relevant information ifrån det utvalda materialet.
2.4.1 Operationalisering av teori 1: Det historiska perspektivet
1.1. Tillse att hela kontexten och omfånget av gråzonsproblematiken förstås och tas hänsyn till.
Hur återfinns diskussionen om gråzonsproblematik från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
1.2. Svaret till en motståndares gråzonsproblematik görs tydligt och offentligt samt med förståelse för situationen.
Detta perspektiv är mer kopplat till den politiska nivån och politiska ställningstaganden. Den kommer således inte att operationaliseras då det anses ligga utanför studiens perspektiv.
1.3. Staten ska ha en kustbevakning som har förmågan att bemöta motståndarens gråzonsproblematik.
Undersökningen om Kustbevakningens förmåga att lösa myndighetens tilldelade uppgifter ligger utanför det bidrag till forskningsfältet som denna uppsats ämnar avhandla. Således kommer den ej att operationaliseras.
1.4. Militära och civila myndigheter ska vara så pass koordinerade och samverka till den grad att de kan hantera gradvis eskalering av gråzonsproblematiken.
Denna punkt är snarlik Takahasis punker 2.2 och 2.3. Takahasis punkter anses av författaren möjliggöra för tydligare analys. Detta då graden av samverkan som behövs för att hantera gråzonsproblematik är svårt att mäta generellt och mer kopplat till specifika situationer. Därför kommer denna punkt ersättas av Takahasis 2.2 och 2.3
1.5. Staten ska beakta ändringar och tendenser inom den internationella maritima lagstiftningen och planera sina svar på gråzonsproblematik efter detta. Hur beaktas folkrättens del i beslutsprocessen?
Sida 20 av 45 1.6. Officerare på alla nivåer måste vara medvetna om hur den politiska nivån avser hantera
situationen. Utöver att förstå högre chefs vilja måste de även ha mandat att agera i dennes anda vid svåra och diffusa situationer.
I vilken utsträckning återfinns ett uppdagstaktiskt tänkande från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
1.7. Informationshantering är en vital del av att bemöta gråzonsproblematik. Således måste den vara en central del av hanterandet av gråzonsproblematik på alla nivåer.
Hur uttrycks informationshantering i doktriner från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
2.4.2 Operationalisering av teori 2: Det samtida perspektivet
2.1. Genom kombinationen av deterrence by denial och deterrence by punishment med huvudfokus på denial ska en tydlig gräns dras med budskapet att väpnat våld kommer att användas om denna gräns bryts.
Hur beskrivs budskapet om när gränsen för väpnad våldsanvändning nås i doktriner och reglementen?
2.2. Samverkan mellan myndigheter krävs för att bemöta gråzonshotet. Då en motståndare troligen kommer att använda paramilitära eller civila element, behöver samverkan med polis, kustbevakning/paramilitära element ske för att kunna agera i de situationer då militära medel inte kan användas.
Hur återfinns samarbetet mellan myndigheter i lösande av uppgifter kopplade till gråzon?
2.3. Staten som utsatts för gråzonsproblem bör inte förkasta möjligheten att eskalera situationen.
Hur möjliggör doktriner och reglementenas riktlinjer för en gradvis eskalering av våldsåtgärder ifrån absolut fred till öppet krig?
Denna fråga är sammankopplad med 2.1 gällande eskalering av våldsanvändning förbi den punkt där väpnat våld kommer användas. De kan ses som en utökning av varandra men framhålls som två punkter för att tydliggöra skillnaden mellan möjligheten att anpassa bemötandet av motståndaren (2.3) och att för motståndaren tydliggöra en gräns som kommer innebära våldsanvändning som svar på provokation (2.1).
Sida 21 av 45
2.4.3 Analysverktyg
Analysverktyget består av de tidigare operationaliserade frågorna som ställs mot materialet. Hur återfinns diskussionen om gråzonsproblematik från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
Hur beaktas folkrättens del i beslutsprocessen?
I vilken utsträckning återfinns ett uppdagstaktiskt tänkande från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
Hur uttrycks informationshantering i doktriner från strategisk nivå och ner till taktisk nivå? Hur beskrivs budskapet om när gränsen för väpnad våldsanvändning nås i doktriner och reglementen?
Hur möjliggör doktriner och reglementenas riktlinjer för en gradvis eskalering av våldsåtgärder ifrån absolut fred till öppet krig?
Sida 22 av 45
3. Metod
I metodkapitlet kommer den valda forskningsdesignen att beskrivas, följt av val av
analysmetod samt diskussion om val av metod och material i analysen. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning om de forskningsetiska överväganden som gjorts.
3.1 Forskningsdesign
Den ansats som har valts för att undersöka materialet är teorikonsumerande. Denna design lägger fokus på att beskriva varför ett visst resultat blev till.43 Denna ansats är vald då det är den svenska hanteringen av gråzonsproblematik som är intressant att undersöka, något som görs via sammanslagningen av de två teorierna till ett analysverktyg beskrivet i kap 2.
Teorikonsumerande studier fokuserar inte i sig på teorierna, då det är fallet som är det vitala i undersökningen. Valet av teorierna som ska beskriva fallet blir således sekundärt.44
Huvudfokus för denna undersökning är Sverige som fall, således är inte ambitionen att uppnå en hög extern validitet (generaliserbarhet). Ambitionen är att uppnå hög intern validitet (trovärdighet). Intern validitet går ut på att man verkligen undersöker det man påstår sig undersöka. 45 Genom val av teorier inriktade på gråzonsproblematik i den marina miljön, en övervägd operationalisering samt noggrann läsning av materialet avser författaren skapa intern validitet.
Reliabilitet (pålitlighet) berör vilken data som används, hur den bearbetas och hur den samlas in.Denna punkt beskrivs som viktig vid kvantitativa studier, men mindre kritisk vid
kvalitativa studier.46 Genom noggrann referenshantering och återgivning av överväganden avser författaren tydliggöra besluts- och tolkningsprocesserna, på så sätt avser författaren skapa pålitlighet för studien och dess resultat.
43 Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2017. s.42
44 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.43
45 Asbjørn Johannessen m.fl., Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 2020. s.221-222 46 Johannessen m.fl., Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. s.220-221
Sida 23 av 45
3.2 Analysmetod
Materialet att kommer att undersökas via en kvalitativ textanalys. Texterna kommer genom noggrann läsning av både innestående delar och i sin helhet att analyseras för att få fram det väsentliga i respektive text. Detta så att meningen bakom texten framkommer (det manifesta budskapet). 47 Det är Sveriges tänkta uppträdande som avses undersökas utifrån teorin.
3.3 Metoddiskussion
Metoden kommer vara teorikonsumerande där svenska doktriner och reglementen ligger i fokus och de analyseras utifrån två teoretiska perspektiv. Alternativa metoder hade varit kvantitativ undersökning där frågorna som i denna uppsats ställs emot texten i stället hade skickats ut till politiker och officerare. Alternativt att författaren genom observationer, studerat hur den svenska marinen agerar. Dessa metoder har valts bort på grund av att tidsåtgången som ett sådant arbete skulle medföra anses större än de tio veckor som detta arbete disponerar. Utöver tidsåtgången hade alternativet om att observera marinens agerade och dess tillvägagångssätt varit svårt att genomföra, då möjligheten för en utomstående att ta del av skarpa uppdrag i den marina arenan är begränsad.
En svaghet i den valda metoden är att det inte nödvändigtvis är sant att den svenska marinen agerar i enlighet med hur det från doktrinärt håll påstås att den ska agera. Författaren menar dock att om marinen inte agerar i enlighet med de fastslagna metoderna så försvinner
marinens avskräckande potential, då tröskeln bygger på trovärdigheten att Sverige kan agera på det sätt som påstås i styrdokumenten. Således har marinen ett incitament att efterleva styrdokumenten. Som tidigare nämnt blir det således Sveriges tänkta uppträdande som analyseras.
3.4 Materialdiskussion
Materialet (Militärstrategisk doktrin 2016, Doktrin för gemensamma operationer 2020 samt Reglemente Taktik för marina operationer 2020) är valt för att kunna återge hur
gråzonskonflikter diskuteras över alla de tre ledningsnivåerna. De högre militärstrategiska nivåerna (strategi och operation) innehar mer beskrivningar av enade ansträngningar i hanterandet av gråzonsproblematik. Reglemente Taktik för marina operationer (TRM) är specifikt inriktat på marinen och hanteringen av gråzonsproblem i marin kontext.
Sida 24 av 45 Det är den marina kontexten som är av intresse för denna uppsats, dock är vid uppsatsens skrivande inte TRM 2020 utgiven i sin helhet. Arbetsutgåvan 2020-09-21 kommer användas i analysen då denna är den senaste versionen författaren har tillgång till. Författaren är
medveten om att material kan komma att ändras i den slutliga utgåvan av TRM men
arbetsutgåvan anses vara en mer aktuell källa än TRM 2016. IKFN kommer att analyseras för att undersöka de lagstöd/ Rules of Engagement (RoE) som Sverige följer i fred och kris.
Källorna nämnda ovan är alla förstahandskällor utgivna av svenska staten eller av dess underställda myndigheter och hämtade från deras hemsidor eller deras utgivna litteratur. Källmaterialet kan således anses uppfylla äkthetskriteriet.48
Materialet kan inte ses som helt oberoende då berättaren (ex Försvarsmakten) aktivt jobbar för landets säkerhet och kommer således inte att publicera material som kan skada staten eller mellanstatliga relationer. Det finns inte eller olika källor som kan bekräfta varandra.49
Då det framför allt är den senaste utgåvan av en given publikation som används anses
samtidighetskriteriet vara uppfyllt. Samtidighetskriteriet är kopplat emot återgivande av fakta eller en händelse och de analyserande dokumenten behandlar avsiktsförklaringar. 50
De senaste tillgängliga styrdokumenten används för att återspegla den senaste avsiktsförklaringen.
Likt oberoendekriteriet kan inte tendenskriteriet anses vara helt uppfyllt då källorna inte kommer vilja framhäva en dålig bild av landet Sverige.51
Författaren är medveten om att materialet inte är tendenslöst och att källorna inte är
oberoende av varandra. Författaren menar att detta inte utgör ett problem för uppsatsen och dess validitet. Det är Sverige och statens uppträdande som ligger i fokus och detta analyseras genom att undersöka hur Sverige framhåller sin förmåga att hantera gråzonsproblematik.
48 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.291 49 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.292-293 50 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.294 51 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.296
Sida 25 av 45 Som tidigare nämnt undersöker denna uppsats den svenska marinens hantering av
gråzonsproblematik. Det är svårt inom ramen för denna uppsats att följa med marinens fartyg för att se hur de agerar vid gråzonsproblematik. Därför approximeras deras verkliga beteende till det som beskrivs i doktriner/reglementen över hur det är tänkt att de ska agera. Alternativt material hade varit andra staters uppfattning om den svenska marinens förmåga att hantera gråzonsproblematik. Om sådant material finns så har inte författaren tillgång till det.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Forskningsetiska överväganden är framför allt viktigt vid studier som innefattar andra människor som intervjustudier eller experimentell design.52 Denna studie innehåller inga sådana element, men både för validiteten av uppsatsen och för att hålla god forskningsetik är det viktigt att uppsatsen genomsyras av transparens och korrekt referenshantering. Detta möjliggör för andra att replikera studien och säkerställer att resultatet inte vinklas.53
52 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.354 53 Esaiasson m.fl., Peter Esaiasson m.fl., Metodpraktikan. s.24
Sida 26 av 45
4. Analys
Hur återfinns diskussionen om gråzonsproblematik från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
I MSD uttrycks det att Sverige länge har blivit skonat ifrån krig i dess traditionella mening men att Sverige i stället kontinuerligt är utsatt för subtil, strategisk påverkan ifrån främmande statsmakt. Denna subtila påverkan ifrån en annan statlig aktör benämns i MSD 16 som gråzonsproblematik. MSD 16 menar att den påverkan som Sverige utsätts för bildar
spänningar emellan inre (polisiär) och yttre (militär) säkerhet. Fem frågor lyfts fram i MSD gällande hanterandet av gråzonsproblematik.54
• Hur identifieras var i ”gråzonen” Sverige och Försvarsmakten befinner sig? • Vad är ett angrepp?
• När bör Försvarsmakten assistera civila myndigheter att övervinna säkerhetshot? • Vad är kriminalitet och vad är krigföring?
• Utmaningar i bred bemärkelse, att identifiera orsaker och fatta beslut om höjd beredskap och växling av strategi?
I Doktrin för gemensamma operationer (DGO 20) beskrivs hur gråzonsproblematik används för att sudda ut gränsen emellan normalläge och väpnat angrepp. Det beskrivs även att dessa angrepp förväntas vara omfattande och slå mot flera arenor samtidigt, exempelvis: Sjö, luft och cyber. DGO 20 framhåller vikten av synergi och gemensamma operationer för att öka den operativa effekten och bättre bemöta hoten.55
I DGO 20 används begreppet gråzonsproblematik för att benämna de svårdefinierade strategiska händelserna som uppstår mellan normalläge och väpnat angrepp. Vikten av underrättelse framhålls, underrättelse möjliggör för upptäckt av förändringar i normalläget, något som är viktigt för att i ett tidigt skede kunna fatta beslut om motåtgärder för att begränsa motståndarens handlingsutrymme i gråzonen. Underrättelse möjliggör även för att tidigt kunna knyta en aktör till gråzonsproblematiken så att denna förlorar sin förmåga att förneka inblandning. Detta skapar handlingsalternativ för Sverige.56
54 Försvarsmakten, MSD 16. S.37
55 Försvarsmakten, Doktrin för Gemensamma operationer 2020 (Stockholm, 2020). S.4 56 Försvarsmakten, DGO 20. s.16-17
Sida 27 av 45 TRM 2020 diskuterar hanterandet av ett gråzonsläge genom direkta åtgärder. TRM 2020 beskriver dessa åtgärder inom ramen för amfibieförband. Metoderna som avses användas kallas konfliktavhållande och består av följande typer av verksamhet: Styrkedemonstration, övervakning, bevakning, skydd av objekt, person eller verksamhet, eskort, utbildning, evakuering, understöd av polisiära metoder.57 Flottans enheter beskrivs i termer av deras förmågor som utgör sex olika delar. Verkan, rörlighet, skydd, ledning, underrättelse och uthållighet. De beskrivs alla ur ett taktiskt perspektiv, med undantag för underrättelse, som ger en generell beskrivning av enheterna som kvalificerade underrättelseplattformar i tre dimensioner.58
Arbetsutgåvan av TRM 2020 innehåller inte termen gråzonsproblematik utan diskuterar konceptet ur termen gråzonsläge, vilket är något en motståndare skapar genom sitt agerande.59 TRM 2020 förtäljer inte om gråzonsläge enbart är förenligt med gråzonsproblematik, eller om det även innefattar de element som enligt definitionerna för denna uppsats särskiljer
hybridkrigföring och gråzonsproblematik.
En diskussion om hanterandet av gråzonsproblematik återfinns på strategisk nivå (MSD) och på operativ nivå (DGO). Förmågor så som exempelvis underrättelseinhämtning återfinns inom flottans förmågor och verksamhet, dessa beskrivs på taktisk nivå, men utan direkt koppling till en diskussion om gråzonsproblematik. Det går inte att utesluta möjligheten att TRM 2020 syftar på hybridkrigföring i stället för gråzonsproblematik när den diskuterar gråzonsläge. Avsaknaden av en tydlig definition på gråzonsläge tillsammans med bristen på diskussion om flottans roll vid gråzonssituationer gör att Sverige inte kan anses ha en genomgående diskussion om gråzonsproblematik, diskussionen är i stället fokuserad på den gemensamma nivån.
57 Försvarsmakten, Reglemente Taktik för marina operationer arbetsutgåva 2020-09-21 (Stockholm, 2020). s.237-238
58 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.54 59 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.237
Sida 28 av 45 Hur beaktas folkrättens del i beslutsprocessen?
Sveriges militärstrategi ska baseras på den nationellt övergripande strategin samt svensk- och internationell rätt. Militär strategin omvandlar politiska mål till långsiktiga och kortsiktiga åtgärder där juridiska förutsättningar är en viktig aspekt.60
Svensk krishantering har tre viktiga aspekter. Samarbete, lagar/ förordningar samt ansvar/befogenheter. Vid internationell krishantering finns det bland annat inom EU mekanismer som möjliggör och reglerar bidrag till gemensamma utrikespolitiska och säkerhetspolitiska mål. Denna typ av bidrag till internationell krishantering, regleras i lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. För att möjliggöra denna typ av insats krävs samarbete och förståelse för olika aktörer och hur de kopplas till situationen, lag och befogenheter.61
När Sverige deltar i krig eller väpnad konflikt är Försvarsmakten och dess personal skyldiga att följa den internationella humanitära rätten (krigets lagar), regleringar av skyddade objekt så som exempelvis sjukhus, sjukvårdspersonal, civila och krigsfångar samt enbart använda tillåtna medel och metoder. Tolkning och tillämpning av krigets lagar ska först diskuteras med en försvarsjurist eller folkrättslig rådgivare.62
Jurisdiktioner kopplade specifikt till den marina arenan utgår från folkrätten, till exempel havsrättskonventionen. Havsrättskonventionen fastställer bland annat indelningen av haven, vilket direkt återkopplar och påverkar länders rättigheter och skyldigheter. I fred och kris stipuleras marinens verksamhet främst utifrån IKFN-förordningen och förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.63 IKFN-förordningen upphör i händelse av krig.64
60 Försvarsmakten, MSD 16. s.14,16 61 Försvarsmakten, MSD 16. s.64-65 62 Försvarsmakten, DGO 20. s.131
63 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.27
64 Försvarsmakten, Handbok IKFN Hävdande av vårt lands suveränitet och territoriella integritet, 2016. s.5-6
Sida 29 av 45 I den marina arenan är det huvudsakligen civil trafik i rörelse; främst handels- och fisketrafik. Statliga aktörer som fördolt sig och uppträder som civil aktör medför folkrättsliga dilemman kopplat till legal status, något motståndaren utnyttjar för att vinna fördelar.65
Beaktanden av folkrätten finns både vid nationell och internationell krishantering och insats. Beaktanden gäller både Försvarsmaktens möjligheter att agera och samarbeta samt hur motståndarens militära och irreguljära aktörer har möjlighet att utnyttja folkrättsliga dilemman för att vinna fördelar och kunna påverka Försvarsmakten. Samtal med
folkrättsjurister gällande krigets lagar och dess tolkning/ implementering återfinns på högre ledningsnivå. Dessa samtal kan antas forma RoE vilka formuleras på höge ledningsnivå och efterlevs på taktisk nivå. Folkrätten är en del av beslutsprocessen på strategisk, operativ och taktisk nivå samt svensk och internationell nivå. Det återfinns endast en begränsad diskussion om bevakning av tendenser och förändringar gällande ny praxis inom folkrätten.
Diskussionen återfinns enbart på strategiskt nivå, och gäller samtal med folkrättslig rådgivare som kan antas vara insatt i tendenser till förändring inom gällande rätt.
I vilken utsträckning återfinns ett uppdragstaktiskt tänkande från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
MSD beskriver uppdragstaktik som Försvarsmaktens ledningsfilosofi där den huvudsakliga uppgiften är kopplad till krigets krav. Förmågor som initiativkraft, beslutsamhet och
ansvarsvilja framhålls som egenskaper som chefer ska besitta.66
Genom uppdragstaktik avser Försvarsmakten betona att händelseutvecklingen är i centrum, där högre chefer ska skapa möjligheter för underställda chefer att vinna på lokal nivå. Detta kräver en utvecklad moralisk kompass för underställda chefer då de behöver kunna fatta beslut under tidspress.67
DGO menar att uppdragstaktiken möjliggör för chefer inom Försvarsmakten att samordna med de andra delarna av totalförsvaret. Vid inre och yttre subversiva hot ifrån irreguljära motståndare så ska stabiliserande och stödjande operationer kunna genomföras. Genom
65 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.65 66 Försvarsmakten, MSD 16. s.67
Sida 30 av 45 uppdragstaktik ska chefer inom Försvarsmakten tillsammans med andra kunna agera utifrån gällande situation och ta vara på individuella förmågor. Sverige ska genom ett aktivt försvar kunna vidta åtgärder mot de aktörer som med öppna eller dolda medel försöker påverka Sverige och dess territorium. Detta görs både under normalläge och vid säkerhetspolitisk kris och på så sätt kan kris- och konfliktdämpande metoder förebygga ett väpnat angrepp.68
Uppdragstaktiken möjliggör för chefer att hantera osäkerheter då målet och syftet ifrån högre chef är det viktiga. Chefer på plats har således mandat att lösa uppgiften och agera i enlighet med hur de uppfattar situationen.69 Att chefer på plats tillåts anpassa sitt agerande i enlighet med situationen gör att de kan anpassa sig till motståndarens gråzonsproblematik som i stor del bygger på att läget är osäkert.
Uppdragstaktik går dock inte alltid att applicera. Detta gäller situationer som kräver
samverkan i tid och rum, exempelvis vid sjömålsbekämpning eller informationsoperationer.70 Uppdragstaktik är grunden för ledning inom marinen. Uppdragstaktiken för marina
operationer beskrivs som att: Högre chef fastställer mål, uppgift och handlingsregler. Underställda chefer ges sedan själva möjligheten att lösa tilldelad uppgift genom
initiativtagande och uppfinningsrikedom, så länge det bidrar till att uppfylla högre chefs vilja.71
Ett uppdragstaktiskt tänkande återfinns på alla nivåer. Dock är det endast i Doktrin för Gemensamma operationer som uppdragstaktik kopplas emot lösande av uppgift vid gråzonsläge. Både MSD och TRM diskuterar ledningsprincipen ur ett allmängiltigt
perspektiv. MSD diskuterar principen övergripande medan TRM fokuserar på hur det mer praktiskt används i marinen gällande ingående delar och hur chefer kan använda det. Sverige och den svenska marinen använder uppdragstaktik för att chefer på plats ska kunna hantera situationer med kort varsel. Dock så saknas ett vidare resonemang mellan
gråzonsproblematiska överväganden och uppdragstaktik. Det är endast på gemensam nivå detta diskuteras. På strategisk och taktisk nivå är denna koppling enbart implicit.
68 Försvarsmakten, DGO 20. s.21-22 69 Försvarsmakten, DGO 20. s31 70 Försvarsmakten, DGO 20. s.32
Sida 31 av 45 Hur uttrycks informationshantering i doktriner från strategisk nivå och ner till taktisk nivå?
Informationsoperationer koordinerar verkan i informationsmiljön som skapas genom påverkan av data och information. Syftet med en informationsoperation är att skapa önskad effekt av vilja, förståelse och förmåga. Detta kan innefatta: Vilseledning, psykologiska
operationer, telekrig samt signalspaning.72 De strategiska målsättningarna, styrkeförhållanden och politiska inriktningar kan göra så att ett defensivt förhållningssätt krävs. Faktorer som media-uppmärksamhet och reaktioner från internationellt håll är i sådana fall bidragande till framgång.73
Under fred och kris ska militärstrategisk kommunikation och informationstjänst stödja Försvarsmakten och genom förtroende stärka försvarsviljan. Genom tydlig kommunikation och trovärdighet samt genom dugliga krigsförband kan det tydliggöras för påtryckande stat att ett angrepp på Sverige medför orimliga kostnader.74 Påverkansoperationer ifrån främmande stat kan vara svåridentifierade och information kan genom sociala medier spridas snabbt. Samtidigt gör mängden information att en källkritisk granskning av allt material lätt blir övermäktigt. Därför är det viktigt att informationshanteringen fungerar från början så att det finns en tålig försvarsvilja redan innan motståndarens påverkningsoperation påbörjas.75
MSD beskriver att det allvarligaste hotet mot svensk försvarsvilja är påverkningsoperationer ifrån främmande makt. Påverkan sker främst igenom vilseledning och psykologisk krigföring. Detta kan avhjälpas med informationshantering: Kritiskt tänkande kan skydda mot
propaganda. Strategisk säkerhetstjänst används för att motverka subtil påverkan av riktad beslutsfattning och politisk opinion. Proaktiv informationstjänst används för att förhindra strategisk påverkan.76 72 Försvarsmakten, MSD 16. s.62 73 Försvarsmakten, MSD 16. s.43 74 Försvarsmakten, MSD 16. s.54,56 75 Försvarsmakten, MSD 16. s.53 76 Försvarsmakten, MSD 16. s.43
Sida 32 av 45 Det krävs myndighetsöverskridande samarbete för att bemöta hot så som kriminella och extremistgrupper som går annan stats agenda tillmötes (ombud). Genom ett aktivt försvar och strategisk kommunikation kan en splittring av samhället förebyggas och möjliggör förmågan att hantera svåra, komplexa och samhällshotande situationer. Genom myndighetssamarbete kan påverkansoperationer bemötas och en angripares möjlighet att bedriva förnekbar verksamhet minskar.77 ” Försvarsviljan i hela samhället stöds genom informationsinsatser både på militärstrategisk och på operativ nivå. Det är tydligt för både vår egen befolkning och omvärlden vem som är den angripande parten.”78
Offensiva informationsoperationer kan förekomma både emot militära och civila målgrupper, detta i syfte att försvaga motståndarens stridsmoral samt skapa osäkerhet i motståndarens lägesuppfattning.79 Informationsmiljön beskrivs som en betydelsefull men komplex arena där både fysiska stridskrafter och verkan i cyberdomänen påverkar. Således behövs samordnade insatser för att ge verkan och effekt.80
I TRM beskrivs informationshantering som en viktig del av konfliktavhållande metoder, likt beskrivningen i DGO 20 framhålls det framför allt i kontexten av gemensamma operationer mellan militära och civila myndigheter.81 TRM beskriver övergripande att om
amfibiestridskrafterna upprättar bakre ledningsplats (L3) så är en av stabens uppgifter att samordna press- och informationstjänst.82
Informationshantering framhävs på den operativa nivån där den fyller både en offensiv och en defensiv roll. På strategisk och taktisk nivå beskrivs informationshantering övergripande, där den senare enbart är kopplad emot Amfibie. Fokus på ämnet ligger på den operativa nivån där Försvarsmakten beskriver informationsmiljön som ett komplext men viktigt element i att synliggöra angriparen för omvärlden, skydda den egna befolkningen ifrån motståndarens propaganda samt försvåra för motståndaren genom egen informationsoperation.
77 Försvarsmakten, DGO 20. s.24 78 Försvarsmakten, DGO 20. s.75 79 Försvarsmakten, DGO 20. s.88 80 Försvarsmakten, DGO 20. s.108 81 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.237 82 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.245
Sida 33 av 45 Hur beskrivs budskapet om när gränsen för väpnad våldsanvändning nås i
doktriner och reglementen?
”Kränkningar av vår territoriella integritet ska tidigt och över tiden mötas och avvisas. […] En angripare ska tvingas använda vapenmakt för att nyttja eller besätta svenskt
territorium.”83 FN har stipulerat ett allmänt våldsförbud. Undantag i FN stadgan finns dock gällande våldsanvändning för självförsvar. FN stadgan tillåter stater att använda våldsmakt för att hävda statens territoriella integritet.84
MSD skiljer mellan väpnade konflikter och krig. Krig föreligger då stater befinner sig i öppna fientligheter med varandra där militär våldsmakt systematiskt används. Väpnad konflikt förekommer mellan stater, staters väpnade styrkor och väpnade grupper, eller mellan olika beväpnade grupper. Till skillnad från krig behöver inte väpnade konflikter erkännas av parterna. Isolerade händelser av väpnat våld mellan de tidigare nämnda styrkorna innebär inte nödvändigtvis att en väpnad konflikt föreligger. Användandet av proportionerligt väpnat våld vid hävdande av statens territorium eller vid hanterandet av interna störningar innebär inte heller att en väpnad konflikt föreligger.85
I enlighet med IKFN-förordningen ingriper Försvarsmakten då exempelvis våldshandlingar riktas mot svenskt territorium eller då gränsöverskridning genomförs av utländsk trupp, fartyg eller luftfartyg. Försvarsmakten får använda sig av vapenmakt inom svenskt
territorium, samt i vissa fall på och över det fria havet. Vapenmakten får dock inte rikta sig mot eller ske på en annan stats territorium.86 ”Vapenmakt utan föregående varning skall också tillgripas mot utländska statsfartyg från vilka våldshandlingar begås 1. mot mål inom svenskt territorium, 2. från svenskt territorium mot mål utanför territoriet, 3. mot svenska fartyg eller luftfartyg på eller över fritt hav”87. Mot ett utländskt statsfartyg som genomför våldshandling utan vapeninsats (exempelvis prejning, rammning eller hot om våld) bör enligt proportionalitetsprincipen en eventuell svensk vapeninsats föregås av varningsskott.88
83 Försvarsmakten, MSD 16. s.55 84 Försvarsmakten, DGO 20. s.19 85 Försvarsmakten, MSD 16. s.20 86 Försvarsmakten, DGO 20. s.133
87 Försvarsmakten, H IKFN. s.23 se även IKFN-förordningen §14. 88 Försvarsmakten, H IKFN. s.24
Sida 34 av 45 Angrepp på svenskt statsfartyg av andra än annat statligt fartyg regleras inte i IKFN utan går under nödvärnsrätten stipulerad i brottsbalken. Ubåt i undervattensläge på svenskt territorial hav skall avvisas. Om det är nödvändigt ska vapenmakt användas.89 Försvarsmakten får enligt lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning stödja polis med tvångs- och våldsmedel vid terroristbekämpning.90
Normalt används RoE för att styra våldsmandatet i ett område. Under kris kan en motståndare försöka provocera fram våldsanvändning i syfte att spinna narrativet så att svensk sida framstår som aggressor. Rätten till proportionerligt självförsvar genom manövrering, hot om väpnat våld eller dödligt våld finns alltid. Rätten till självförsvar prioriteras högre än högre chefs styrning (RoE).91
Marintaktisk chef (MTCH) reglerar underställda förbands vålds- och tvångsanvändning. Insatsreglerna baseras på IKFN-förordningen och är ett instrument för att de-eskalera, bibehålla status quo eller eskalera situationen.92
Texterna innehåller ett tydligt budskap om när gränsen för våld nås och kommer användas i bemötandet av annan stat. Ställningstaganden kring våldsanvändning måste göras med förståelse för situationen, fientliga stater kan använda gråzonen både för att hålla konflikten under tröskeln för väpnat våld, och för att få den försvarande staten att överreagera och således kunna utgöras som aggressor. Gällande våldsmaktsanvändning mot icke statliga fartyg så är denna begränsad till nödvärn om det inte är inom ramen för polisiära insatser emot terrorism. Marinen agerar i detta fall främst konfliktavhållande, genom att markera en tydlig gräns som vid passerande kommer innebära våldsanvändning. Våldsanvändning kopplat emot gråzonsproblematik återfinns inte explicit i texterna.
89 Försvarsmakten, H IKFN. s.26 90 Försvarsmakten, MSD 16. s.64
91 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.14-15 92 Försvarsmakten, TRM 2020 Arbetsutgåva. s.113
