Värnplikt och dagspressen
En studie om hur svensk dagspress rapporterade om den allmänna värnpliktens införande 1901.
Kandidatuppsats i Militärhistoria HT 20 Författare: Henrik Löfgren
1 Innehåll
Värnplikt och samhällsutveckling ... 0
1. Inledning ... 2
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.3 Begreppsdefinition... 4
1.4 Avgränsningar ... 4
1.5 Tidigare forskning ... 5
1.5.1 Det svenska samhället, politiken, militären och pressen ... 5
1.5.2 Värnplikten som fenomen och internationella erfarenheter ... 8
1.6 Teoretiska utgångspunkter ...11
1.7 Material och källkritisk diskussion ...13
1.7.1 Material ...13
1.7.2 Källkritik ...14
1.8 Metod och Operationalisering ...16
1.8.1 Metodval ...16 1.8.2 Operationalisering ...17 1.8.3 Genomförande ...18 2. Undersökning ...18 2.1 Inledning ...18 2.2 Resultat ...19 2.2.1 Rösträtt och värnplikt ...19
2.2.2 Värnplikt och militär nytta ...22
2.2.3 Relationen mellan medborgare och samhälle ...25
2.2.4 Förändring över tid ...30
3. Avslutning ...32
3.1 Slutsatser ...32
3.2 Förslag till framtida forskning ...34
4. Referenser ...35
4.1 Referenslitteratur ...35
2 1. Inledning
1.1 Bakgrund
På Försvarshögskolans hemsida står att läsa att kandidatprogrammet i militärhistoria ytterst handlar om samspelet mellan de stora samhällsstrukturerna och den militära sektorn under olika tidsepoker. Mot denna bakgrund framstår fenomenet allmän värnplikt som ett utmärkt studieobjekt för en militärhistoriker. Detta då frågor rörande värnplikt och dess funktioner påverkar samhällets olika delar på många olika sätt. De senaste 200 åren har mellan 7.5 – 8 miljoner svenskar kallats till mönstring och en stor del av dessa har genomfört grundläggande militär utbildning.1 Tillsammans med exempelvis skola och kyrka är värnplikten en av de samhällsinstitutioner som berört flest individer i Sverige de senaste 200 åren. Denna studie kommer, genom att titta på rapporteringen i den svenska dagspressen kring den första allmänna värnpliktens införande 1901, att bidra med kunskap om hur denna
samhällsinstitution infördes och mottogs.
I Sverige röstades den allmänna värnplikten igenom i båda riksdagens kamrar den 23:e maj 1901. Efter en lång politisk process var det gamla indelningsverket slutligen avskaffat och krigsminister Jesper Crusebjörn hade lyckats framarbetat en kompromiss som godtogs av de konservativa, liberala och socialdemokratiska grupperna, vilka var de befintliga politiska grupperingarna vid den aktuella tiden. Indelningsverket som fanns innan värnplikten infördes placerade mycket av ansvaret och kostnaderna för försvarets bemanning på bönderna. Dessa organiserades i rotar som ansvarade för att utrusta en soldat, ge honom lön samt ett torp att bo i under fredstid. Den nya härordningen innebar istället att varje vapenför man mellan 18-47 år var värnpliktig. De som valdes ut för militärtjänstgöring skulle genomgå sammanlagt 240 dagars grundläggande militärutbildning.2 Den politiska och samhälleliga kontexten i vilket beslutet kom till var fylld av olika motsättningar och hett debatterade frågor. År 1850 bodde fortfarande endast 10% av Sveriges befolkning i städerna, det var först under seklets
avslutande decennier som landets industrialiseringsprocess påbörjades.3 Den moderniseringsprocess som industrialisering och urbanisering innebar påverkade
fundamentalt samhällets struktur. Demografiska förändringar skapade nya samhällsklasser som stod utan möjlighet till politiskt inflytande. Den nya arbetarklassen ifrågasatte allt mer
1 Ericsson, Lars, Medborgare i vapen. Värnplikten i Sverige under två sekel. Historiska media, Lund (1999), s.
13.
2 Ibid, s. 109.
3 Hadenius, Stig. Sveriges politiska historia från 1865 till våra dagar. Hjalmarsson & Högberg bokförlag,
3
högljutt den politiska ordningen i slutet av 1800-talet.4 Parallellt med dessa stora
förändringsprocesser i samhället införs alltså allmän värnplikt 1901. Det var då många som ifrågasatte rimligheten i att tvingas till att genomgå militär grundutbildning och kanske tvingas ut i krig för att försvara ett samhälle i vilket det egna politiska inflytandet var minimalt.5 De spänningar som uppstod pekar på ett tydligt samspel mellan samhällets utveckling i förhållande till de militära institutionerna.
Fokus i denna studie är att undersöka hur införandet av allmän värnplikt diskuterades i den svenska dagspressen. 1800-talet var också det sekel under vilket dagspressen slog igenom på allvar i Sverige och fick spridning över hela landet, såväl på landsbygden som i städerna. Dagspressen hade vid förra sekelskiftet en mycket tydligt politiskt präglad rapportering, tidningsredaktionerna publicerade medvetet politiskt laddade texter och artiklar.6 Då
dagspressen fungerade som en länk mellan politiken och befolkningen utgör den ett utmärkt studieobjekt för att undersöka vilka perspektiv på värnplikten som presenterades för den svenska befolkningen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av allmän värnplikt i Sverige 1901 diskuterades i den svenska dagspressen utifrån parametrarna rösträtt, militär nytta och samhällskontrakt som belyser relationen mellan medborgare och samhälle.
Bakgrunden till detta syfte är att införandet av allmän värnplikt 1901 omgärdades av intensiva politiska debatter. Hur olika politiska sammanslutningar ställde sig i frågan och vad som framkom i de olika försvarsutredningarna är väl utforskat. Mindre uppmärksamhet har tidigare riktats mot hur det relativt nya mediet dagspressen diskuterade införandet av allmän värnplikt. Då dagspressen var en produkt av det nya industrialiserade samhället och gav uttryck för olika nya ideologiska strömningar är det av intresse att se hur frågan behandlades där. Genom att noggrant undersöka den information som presenterades för befolkningen genom dagspressen ökar förståelsen för den process och kontext i vilken den allmänna värnplikten infördes. Undersökningen genomförs med tre tidsmässiga nedslag, 1899, 1901 och 1903. Syftet med dessa tre årtal är att fånga in en förändring över tid genom att undersöka
4 Möller, Tommy, Svensk politisk historia. Strid och samverkan under tvåhundra år. Studentlitteratur, Lund
(2011), s. 51.
5 Ibid, s. 57.
6 Petersson, Birgit, ”Tidningar som industri och parti”, i Gustafsson & Rydén (red.) Den svenska pressens
4
rapporteringen två år innan införandet av allmän värnplikt, året det faktiskt infördes samt hur rapporteringen såg ut två år efter införandet.
För att uppfylla detta syfte har två frågeställningar formulerats
• Ur vilka huvudsakliga perspektiv diskuterades införandet av allmän värnplikt? • Hur förändras tidningarnas argumentationslinjer över tid?
Dessa frågeställningar bryts ned ytterligare och operationaliseras i förhållande till källmaterialet, de operationaliserade frågorna presenteras i slutet av kapitel 1.8.2 Operationalisering.
1.3 Begreppsdefinition
Värnplikt är ett helt centralt begrepp i denna studie. Därför anges här en kort begreppsdefinition som hämtas från Ingesson et. al. I deras artikel om värnplikt och
demokratisering definieras värnplikt som en tvångsmässig militärtjänstgöring för civila.7 Det innebär alltså att staten kallar in och väljer ut individer som under en begränsad tid ska genomföra militär grundutbildning utan att dessa individer själva frivilligt har sökt tjänstgöring inom det militära.
1.4 Avgränsningar
Undersökningen i denna studie är helt inriktad på den svenska kontexten. Internationella erfarenheter används under kapitel 1.4 Tidigare forskning, detta endast för att placera studiens resultat i ett relevant sammanhang vad gäller värnpliktens påverkan på övriga samhället. Hur internationell dagspress behandlat frågan i samband med införandet av värnplikt i andra länder behandlas inte i denna studie, fokus har istället riktats mot de internationella politiska och militära utvecklingslinjerna. Vidare har undersökningen strukturerats på så sätt att tre tidsmässiga nedslag har gjorts. Den tidsmässiga avgränsningen (1899, 1901 och 1903) motiveras utifrån studiens syfte. Längre tidsperioder hade varit intressant att studera för att exempelvis undersöka hur rapporteringen om värnplikt påverkades i samband med
världskrigen. Men då syftet i denna studie är att undersöka hur införandet av allmän värnplikt diskuterades i dagspressen och då är de planerade nedslagen fullt tillräckliga.
7 Ingesson, Tony et. al. ”The Martial Origins of Democracy: a Global Study of Military Conscription and
5
En ämnesmässig avgränsning är också att uppsatsens syfte är riktat mot hur införandet av värnplikten diskuterades i den svenska dagspressen. Processen som ledde fram till
värnpliktens införande var ibland intimt förknippad med demokratiseringsprocessen i Sverige. Den politiska kampen för rösträtt förekommer i denna studie, då kopplad till den allmänna värnplikten. Någon djupare genomgång av Sveriges demokratisering och vägen till allmän rösträtt erbjuds inte här då det är ett ämne för en annan uppsats.
I denna undersökning används tre olika dagstidningar, dessa presenteras mer ingående under rubrik 1.7.1 Material. Fler tidningar hade kunnat undersökas, men de tre tidningarna som valts ut i denna studie har olika politisk prägel och sammantaget täcker de utvalda tidningarna in de största politiska rörelserna vid den aktuella tidsperioden. De utvalda tidningarna redogör naturligtvis inte för alla åsikter som fanns i frågan, men är utvalda utifrån att de är tydliga representanter för olika trender i ett större fält.
1.5 Tidigare forskning
Detta kapitel kommer att struktureras efter två övergripande teman. Dessa teman är * Det svenska samhället, politiken, militären och pressen vid förra sekelskiftet * Värnplikten som fenomen och internationella erfarenheter.
Syftet med detta är att skapa förståelse och kunskap om såväl den unikt svenska kontexten samt hur denna förhöll sig mot internationella erfarenheter. Denna kunskapsmässiga bakgrund behövs för att placera in resultaten från denna undersökning i ett relevant sammanhang.
1.5.1 Det svenska samhället, politiken, militären och pressen
Den samhällsomvandling som Sverige genomgick under 1800-talets andra halva berördes kort i bakgrundskapitlet. Demografiska förändringar i form av befolkningstillväxt skapade ett överskott av arbetskraft på landsbygden, vilket bidrog till att Sverige under seklets sista decennier påbörjade förändringen från agrarstat till industristat.8 I samband med
industrialiseringen skedde även urbanisering som innebar att en stor mängd människor flyttade från landsbygden in till städerna och började arbeta inom industrin istället för inom jordbruket. Den nya samhällsklassen arbetare etablerades i och med denna förändring. Arbetarklassen stod inledningsvis nästan helt utan politiskt inflytande på grund av det
6
politiska systemets utformning, något som skapade ett växande missnöje.9 Detta missnöje utmanade den rådande politiska ordningen och skapade förutsättningar för en lång rad av politiskt laddade frågor och reformer.
År 1865 hade representationsreformen genomförts och den innebar att den gamla
ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Mot bakgrund av denna reform försvann möjligheten att komma in i riksdagen enkom på grund av börd eller rikedom,
riksdagsledamöterna skulle istället väljas in.10 Förvisso var detta en demokratisk reform som ökade det folkliga inflytandet, men rösträtten var kraftigt begränsad och relaterad till
individers inkomst eller förmögenhet vilket gjorde att endast ett fåtal var röstberättigade. Precis efter reformen 1866 var endast var femte myndig man röstberättigad.11 Denna rösträtt gällde dock enbart för valen till andra kammaren, den första kammaren utsågs indirekt av landsting och stadsfullmäktige. Kampen för utökat folkligt inflytande fortsatte efter
representationsreformen och slutade 1907 i en reform som gav allmän rösträtt för alla svenska män.12 Rösträtten kom sedan att omfatta även kvinnor från 1919.
Rösträttsfrågan var en aktuell politisk fråga under slutet av 1800-talet och under 1890-talet kom den allt mer att kopplas samman med värnpliktsfrågan, vilket märks under den paroll som Socialdemokraterna skapade efter sitt grundande 1889 ”en man, en röst, ett gevär”.13 Försvarsbesluten 1885 och 1892 hade påbörjat avvecklingen av systemet byggt på indelning och istället påbörjat utvecklingen mot en allmän värnplikt.14 Utvecklingen från indelning till värnplikt var också ett uttryckssätt för pågående samhällsförändringar, då det tidigare
systemet utgick från ett agrarsamhälle och det senare från ett mer industrialiserat, urbaniserat samhälle. I dessa förändringar ingick en överflyttning av organisatoriskt och ekonomiskt ansvar från de tidigare använda rotarna, istället placerades detta ansvar på staten.15 För individen innebar beslutet om allmän värnplikt att alla vapenföra män mellan 18-47 var värnpliktiga. Att bli soldat var inte längre ett eget val eller sätt att skaffa jord, utan staten kallade varje år samtliga ynglingar till mönstring för att sedan välja ut vilka som skulle genomgå militär grundutbildning. Under våren 1902 ryckte de första värnpliktiga in, av
9 Holmén, Hans, Försvar och samhällsförändring: avvägningsfrågor i svensk försvarsdebatt 1880-1925.
Historiska institutionen, Göteborg (1985) s. 26.
10 Hadenius, (2008), s. 20. 11 Möller, (2011), s. 55. 12 Ibid, s. 66. 13 Ericsson, (1999), s. 100. 14 Ibid, s. 106. 15 Ericsson, (1999), s. 96.
7
56 000 inskrivningsskyldiga valdes drygt 30 000 man ut för att påbörja sin militärtjänstgöring.16
Starka reaktioner väcktes inför tanken på tvångsmässig militärtjänstgöring utan rätt till politiskt inflytande, det var främst liberaler och socialdemokrater som formulerade denna kritik. Argumentet som framfördes var ofta att rösträtt borde komma före eller samtidigt som en eventuell värnplikt.17 Här kan den tidigare forskningen visa dissonans och en konfliktlinje urskiljas: vilka rättigheter och skyldigheter har staten och dess medborgare mot varandra och hur påverkade värnplikten detta förhållande? Detta tema återkommer och undersökts
ytterligare under rubrik 1.6 Teoretiska utgångspunkter.
De tidigare berörda förändringarna i det svenska samhällets struktur skapade nya
förväntningar på staten. Dessa förändringar berörs i Hans Holméns avhandling Försvar och samhällsförändring. Avvägningsfrågor i svensk försvarsdebatt 1880-1925. Holméns
undersökningsperiod fångar in en mycket intressant tid i svensk historia. Han visar på hur ändrade förväntningar på statens ansvarsområden påverkade avvägningar i försvarsdebatten. Från att i början av undersökningsperioden vara statens främsta och nästan enda fråga förvandlades försvarsfrågan till en fråga i mängden bland statens angelägenheter.18 Nya ansvarsområden började träda fram där staten började förväntas ta en mer aktiv roll i
samhällslivet. Det gällde främst nya förväntningar på socialpolitiska reformer där staten hade ett ansvar för att ta hand om sina medborgare.19 Holmén redogör även för de långa och hårda förhandlingar som föranledde 1901 års försvarsbeslut som innebar att allmän värnplikt infördes. Utöver de demokratiska dimensionerna av värnplikten handlade de politiska
diskussionerna huvudsakligen om de ökade kostnaderna värnplikten skulle innebära samt hur lång övningstiden skulle vara.20 Sammantaget kan sägas att härordningen från 1901 som innebar allmän värnplikt av många (med militären, kungamakten och den politiska högern i spetsen) ansågs höja Sveriges militära förmåga rejält. Holméns resultat stärker uppfattningen av att tiden runt förra sekelskiftet var en period i Sveriges historia då förhållandet mellan medborgare och stat utvecklades och att frågan om allmän värnplikt var en viktig del i denna utveckling. 16 Ibid, s. 110. 17 Möller, (2011), s. 57. 18 Holmén, (1985), s. 262. 19 Ibid, s. 79. 20 Ibid, s. 83.
8
Debatten om värnpliktens vara eller inte vara och dess struktur fördes inte endast i slutna politiska rum. Tack vare bland annat dagspressen blev frågan aktualiserad även för
allmänheten.21 Dagspressen är i sig ett uttryck för det industrialiserade, moderna samhället. Tack vare tekniska framsteg under 1800-talets andra hälft kunde tidningar produceras och nyheter förmedlas både billigare och snabbare än tidigare.22 En stor mängd tidningar med olika politisk hemhörighet startades under 1800-talets slut och ofta startades en tidning för att agera motvikt mot tidningar med annan politisk prägel. Rapporteringen var som tidigare nämnts tydligt politiskt vinklad, något som bland annat visar sig när tidningarnas redaktörer granskas. Hjalmar Branting var exempelvis inte bara en aktiv politiker, utan även
utgivningsansvarig för tidningen Social-Demokraten.23 Tidningarnas tendensiösa rapportering var så pass grundmurad att när tidningen Stockholms Nyheter startades 1887 med ett uttalat mål att bedriva ”fullständigt neutral” nyhetsrapportering så fyllde tidningen en lucka som tidigare stått tom i den svenska dagspressen.24 Dagspressen var alltså en länk mellan politiken och befolkningen, såväl på landsbygden som i städerna. Tack vare tidningarna spreds
ideologiska och moderna idéer snabbt till en stor läsekrets.
1.5.2 Värnplikten som fenomen och internationella erfarenheter
Det var i Frankrike som den moderna allmänna värnplikten uppstod. I samband med revolutionskrigen uppstod enorma behov av militärt manskap och därför infördes levée en masse i augusti 1793. Enligt det dekret som utfärdades var all Frankrikes befolkning skyldig att på olika sätt delta i krigsansträngningarna och den militära värnplikten omfattade
inledningsvis alla ogifta män och barnlösa änklingar mellan 18-40 år.25 Trots de franska värnpliktsarméernas framgångar under Napoleonkrigen spred sig inte värnplikten med en gång utan det skulle dröja nästan 100 år innan det var den etablerade militära normen. Perioden 1815 – 1914 var en relativt fredlig period på den europeiska kontinenten. Freden stördes dock av de tyska enighetskrigen 1864-1871. Preussen hade infört allmän värnplikt 1813 och dess arméer visade sig mycket effektiva i de framgångsrika krigen mot Danmark, Österrike och Frankrike. Det var i och med denna preussiska uppvisning i militär förmåga
21 Petersson, (2001), s. 238. 22 Ibid, s. 15.
23 Ibid, s. 279. 24 Ibid, s. 305.
25 Törnquist, Leif, ”Värnpliktssystemets och värnpliktsarméns utveckling före 1901 i ett internationellt
perspektiv”. I Plikt, Politik och Praktik. Värnpliktsförsvaret under 100 år, (Dahlström, Jan & Söderberg, Ulf, red.), Krigsarkivet, Stockholm (2002), s. 14f.
9
som värnpliktssystemet kom att sprida sig i Europa på allvar.26 Perioden mellan 1871 då det fransk-tyska kriget tog slut och 1914 då första världskriget bröt ut präglades av ökade storpolitiska spänningar och upprustningar i Europa. Nästan alla europeiska stater införde under denna period någon form av värnpliktssystem som vid första världskrigets utbrott var den etablerade militära normen.27
Utifrån vad som framkommit tidigare i texten då den svenska kontexten beskrevs är det av intresse att se hur krav på värnplikt hängt ihop med demokratisering i andra stater. Detta förhållande är mycket komplicerat och inte alls så givet som den svenska debatten ger sken av. Inledningsvis bör nämnas att de två första stater som införde allmän värnplikt i grunden inte var några demokratier, utan den absoluta monarkin Preussen 1813 och den stormiga första franska republiken 1793.28 För Frankrikes del hade värnpliktsidealet förvisso uppstått i revolutionär, folklig anda, men beslutet att införa det föregicks inte av en demokratisk process. I Tyskland samexisterade inte allmän värnplikt och demokrati förrän efter andra världskriget.29 Värnplikten har alltså varit en viktig samhällsinstitution i samhällen med olika styrelseskick och bör därför inte betraktas enkom som ett uttryck för demokrati.
Med detta inte sagt att demokratiska stater inte har tillämpat värnplikt. George Flynn har skrivit en bok där han jämför Frankrikes, Storbritanniens och USA:s erfarenheter av värnplikt. Han kommer bland annat fram till att varje stats historiska förhållningssätt till värnplikten är unikt och beror på en rad olika faktorer. Det säkerhetspolitiska och rent geografiska läget påverkar staters olika tendenser till att införa värnplikt, varför Storbritannien inte behövt överväga alternativet lika ofta som exempelvis Frankrike.30 I Frankrike har dessutom funnits viss idéhistorisk romantik kopplad till de revolutionsideal som förknippas till värnplikten, vilket kan förklara varför systemet är mer accepterat där. Oaktat detta konstaterar dock Flynn att införandet av värnplikt i de tre demokratiska stater han undersöker alltid har inneburit en stor politisk risk för de sittande regeringarna då det alltid skapat ett visst folkligt motstånd.31
26 Levi, Margaret, “Conscription: The Price of Citizenship” I Analytic Narratives, (Bates, Robert, red.),
Princeton University Print, New Jersey (1999), s. 111.
27 Ericsson, (1999), s. 36.
28 Forrest, Alan, “Conscription as ideology: revolutionary France and the nation in arms” I The Comparative
Study Of Conscription In the Armed Forces, (Mjöset, Lars & Van Holde, Stephen, red.), Emerald Group
Publishing, Bilgley (2008) s. 119.
29 Pfaffenzeller, Stephan. “Conscription and Democracy: The Mythology of Civil— Military Relations.” Armed
Forces & Society, 36.3 (2010) s. 488.
30 Flynn, George Q., Conscription and Democracy. The Draft in France, Great Britain, and the United States,
Greenwood Press, Westport (2002), s. 256.
10
Andra forskare har fortsatt söka efter en konkret koppling mellan ökad demokrati och
införande av värnplikt. I detta forskningsläge har en svensk och en tysk studie inkluderats som utgår från liknande data men använder sig av något olika metoder i sina undersökningar. Den data som används utgörs av ett kvantitativt dataset som omfattar 13 stater och hur deras demokratiseringsprocesser påverkats av införande av värnplikt. Båda studierna kommer fram till att kopplingen mellan införande av värnplikt och ökat folkligt inflytande i politiken är mycket svag och sammankopplingen av de två fenomenen snarare är att betrakta som en mytbildning.32 Ingesson et. al. kan i sin studie notera att, även om värnplikten inte verkar fungerat som en drivkraft för demokratin, så märktes en viss utökning av den manliga rösträtten vid perioder då värnplikt införts. Trots att sambandet mellan värnplikt och
demokrati är svårt att påvisa sker dock demokratisering parallellt med införandet av värnplikt i Europa. Under perioden 1848-1917 genomförs många demokratiska reformer på
kontinenten.33 Precis som i Sverige skedde på den europeiska kontinenten stora demografiska förändringar, industrialisering och urbanisering. Mot bakgrund av dessa utvecklingslinjer och deras påverkan på samhället inleddes och konsoliderades demokratiseringen av Europa. Införandet av värnplikt kan därför ses som en bidragande del, men inte den ensamt drivande förklaringsfaktorn till demokratisering.34
Slutligen bör något nämnas om hur värnplikten mottogs av Europas befolkningar när den infördes. Värnpliktens införande i demokratiska stater innebar en stor förändring i
förhållandet mellan medborgare och samhälle. De demokratiska stater som införde värnplikt var beroende av folkligt stöd för att det nya systemet skulle fungera.35 För att vinna sådant folkligt stöd och skapa förtroende för värnpliktssystemet krävdes det att systemet skulle vara rättvist. Alla medborgare skulle vara och behandlas lika inför plikten. Tidigare kunde
individer anställa ersättare eller betala en summa pengar till staten för att undslippa
värnplikten. Sådana system slussades ut under 1800-talets andra hälft just för att accentuera medborgarnas likhet inför lagen och staten och på så sätt öka förtroendet för systemet.36
32 Pfaffenzeller, (2010), s. 496; Ingesson, Tony et. al. (2017), s. 15.
33 Mjöset, Lars & Van Holde, Stephen, “Killing for the state, dying for the nation” I The Comparative Study Of
Conscription In the Armed Forces, (Mjöset, Lars & Van Holde, Stephen, red.), Emerald Group Publishing,
Bilgley (2008) s. 53.
34 Ibid, s. 50.
35 Levi, Margaret, ”The institute of conscription” Social Science History, 20.1 (1996), s. 133f. 36 Levi, (1999), s. 144.
11 1.6 Teoretiska utgångspunkter
Genomgången av den tidigare forskningen som behandlar införandet av allmän värnplikt i Sverige och internationellt har visat att det utmanade förhållandet mellan medborgare och stat. Tidigare forskning har även visat att flera parallella historiska processer pågick som på olika sätt utmanade detta förhållande. För att vidare undersöka förhållandet mellan medborgare och stat och relatera delar av mina resultat till något övergripande har jag valt att använda social contract theory eller teorier om samhällskontrakt/sociala kontrakt. Genom att föra in
samhällskontraktet i granskningen av mina resultat hoppas jag kunna klarlägga huruvida de studerade tidningarna i sin rapportering gav uttryck för om införandet av allmän värnplikt utmanade det gällande sociala kontraktet.
Tankar om samhällskontrakt kommer ursprungligen från upplysningsfilosofen Thomas Hobbes, men har även utvecklats av bland andra John Locke och Jean Jaques Rousseau. Teorin har några grundläggande beståndsdelar som här kort redogörs för innan fokus flyttas mot de delar av teorin som är mer direkt relevanta för denna undersökning. Enligt de teoretiker som formulerat tankar om samhällskontraktet så är alla människor födda fria och jämlika. Börd är ingen grund för att styra ett samhälle och därför finns ingen naturlig anledning att kungar eller en härskande överklass ska styra samhället.37 Dock behövs någon form av styre och någon form av samhälle och då är utgångspunkten att staten finns till för sina medborgare, inte tvärtom. Individen i samhället betraktas inom teorierna om sociala kontrakt inte som undersåte, utan aktiv medborgare. Människan har enligt teorier om sociala kontrakt tidigare befunnit sig i ett enklare, mer primitivt naturstadie. Men på grund av
demografiska och sociala utvecklingslinjer har människor allt mer börjat leva i samhällen och då behöver förhållandet mellan individen och kollektivet/samhället regleras.38 För att kunna leva i ett fungerande samhälle krävs att individen lämnar ifrån sig några av sina naturligt givna friheter till samhället i utbyte mot att samhället garanterar vissa grundläggande rättigheter för varje individ. Genom att acceptera en något begränsad individuell frihet garanteras individen att samhället bevakar dess säkerhet och upprätthåller lag och ordning.39 Det sociala kontraktet är under ständig omförhandling och för att det ska fungera måste balans råda mellan de krav som såväl medborgare som stat ställer på varandra.
37 Morris, Christopher, “Introduction.” I The Social Contract Theorists. Critical essays on Hobbes, Locke, and
Rousseau,( Morris, Christoper, red.), Rowan & Littlefield publishers, New York (1999) s. ix.
38 Laskar, Manzoor, ”Summary of social contract theory by Hobbes, Locke and Rousseau”, SSRN Electronic
Journal, 10.2139, (2013), s. 1.
12
För denna studie är några av Jean Jacques Rousseaus bidrag till teorin om samhällskontrakt särskilt aktuella. För det första var han mycket tydlig med att staten finns till för att tjäna befolkningen och att det var folkets vilja som skulle styra politiken.40 Utan folkligt stöd var statens politik enligt Rousseau illegitim. Denna aspekt är värd att taga i särskilt beaktande gällande införande av värnplikt, då det framkom under rubrik 1.5 Tidigare forskning att det ofta mötts med visst folkligt motstånd. Vidare skrev Rousseau explicit om militärtjänstgöring och dess roll i samhällskontraktet. Han ansåg att militärtjänstgöringen var en grundläggande del i ett fungerande samhällskontrakt.41 Varje man skulle enligt honom vara redo att ta till vapen för att försvara det samhälle i vilket han levde och verkade. Särskilt intressant är dock att Rousseau var tydlig med att poängtera vikten av likhet inför de samhälleliga plikterna, särskilt den militära plikten. Ingen skulle kunna avstå genom att betala eller anställa en ersättare. Som den tidigare forskningen i denna undersökning visade var detta ett tema som var viktigt i flera länder för att få bredare folklig förankring vid införandet av värnplikt. Rousseaus tankar bör dock ej helt okritiskt appliceras på den kontext i vilken den allmänna värnplikten infördes i Sverige. Rousseau levde under 1700-talet och dog 1778, alltså 15 år innan Frankrike genomförde sin första allmänna värnplikt. Det innebär att Rousseau aldrig själv upplevde allmän värnplikt införas i stora nationalstater över hela Europa, utan för honom var det mer av ett abstrakt ideal.42 Hans tankar var baserade på egna erfarenheter från den dåvarande stadsstaten Genève där den allmänna militärtjänstgöringen genomfördes på betydligt mindre skala än vad som skulle komma att ske i Europa.
Detta är det teoretiska ramverk mot vilket jag kommer relatera delar av mina resultat. Den teori om samhällskontrakt som är presenterad här ovan kommer att fungera som överordnande princip vid granskning av empirin. De redaktörer som fanns på de studerade tidningarna var medvetna om förhållandet mellan medborgare och samhälle, men beroende på sin ideologiska hemvist sågs samhällskontraktet på olika sätt. Detta syns bland annat i olika syn på individen och dess friheter. Inom liberalismen som präglade Svenska Dagbladets rapportering, är individens och dennes frihet i samhället ett centralt tema. Individens ställning i samhället ses annorlunda i konservativ ideologi, som präglade Göteborgs Aftonblad. Där är individens frihet inte lika viktig utan underkastas istället det gemensammas bästa.43 Sådana ideologiska
40 Ibid, s. x.
41 Cranston, Maurice, ”Rousseau on equality”, Social Philosophy & Policy, 2.1, (1984), s. 122. 42 Ibid, s. 124.
13
skillnader bör alltså beaktas vid granskning av uttryck för olika tolkningar av samhällskontraktet.
1.7 Material och källkritisk diskussion
1.7.1 Material
Under denna rubrik kommer det studerade källmaterialet presenteras. Först kommer de utvalda dagstidningarna att presenteras och sedan kommer de att diskuteras utifrån de grundläggande källkritiska aspekterna äkthet, närhet, beroende och tendens.
De tre dagstidningar som valts ut i denna studie är socialdemokratiska Arbetet, liberala Svenska Dagbladet och konservativa Göteborgs Aftonblad. Vid decennierna runt förra sekelskiftet var det dessa tre stora politiska åskådningar som fanns i Sverige,44 varför en från varje politisk gruppering inkluderats i denna studie. Detta för att få en god täckning över den politiska dagstidningsdiskursen.
De tre tidningarna Arbetet, Svenska Dagbladet och Göteborgs Aftonblad är på många sätt jämförbara, de grundades exempelvis alla tre inom åren 1884-1887.45 Vidare hade de relativt liknande upplagor runt förra sekelskiftet och utgavs med samma frekvens. År 1904 hade Arbetet en upplaga på drygt 10 000, Svenska Dagbladet knappt 25 000 samt Göteborgs
Aftonblad drygt 20 000 och trenden pekade uppåt för samtliga tidningars upplagor.46 Även om det finns skillnader i upplagorna där Arbetet sticker ut med en mindre upplaga än de två andra tidningarna, så var Arbetet en etablerad tidning och en av landets största socialdemokratiska tidningar vid denna tidpunkt.47
Tidningarna har undersökts via Kungliga bibliotekets Tidningsdatabas där tidningarna från de utvalda årtalen 1899, 1901 och 1903 finns att läsa i fullt format. Det sökord som användes för att hitta relevanta artiklar var ”värnplikt”. Detta sökord genererade olika mängd träffar de olika åren i de olika tidningarna, redovisat här nedan i tabell 1. Vid undersökningsperioden (förra sekelskiftet) fanns inga andra begrepp som användes synonymt med eller istället för ordet värnplikt. Därför finns inget skäl att anta att viktig information eller artiklar har missats utifrån det tillämpade sökordet.
44 Möller, (2011), s. 55. 45 Petersson, (2001), s. 244 ff.
46 Kungliga bibliotekets Tidningsdatabas, http://tidning.kb.se/nld/nld/nlnav 47 Petersson, (2001), s. 251.
14
Tabell 1 Antal träffar på sökordet ”värnplikt” i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas
Skillnaden i antalet artiklar i de olika tidningarna kan delvis förklaras med att Svenska Dagbladet och Göteborgs Aftonblad, till skillnad från Arbetet, använder ordet värnplikt i många små notiser eller arbetsannonser. Framförallt handlar det om arbetsgivare som söker personal och då anges ofta fullgjord värnplikt som ett krav för anställning. Exempel på notiser är sådana som berättar att någon gift sig och då framgår ofta information om fullgjord
värnplikt. Alltså innebär inte alla träffar på ordet värnplikt att artiklarna diskuterar värnplikt som fenomen eller politisk fråga. Det säger dock något om samhällets syn på värnplikt, att det tidigt ansågs som något positivt och att individer förväntades fullgöra sin värnplikt. Totalt har cirka 100 artiklar från tidningarna lästs. I snitt har en artikel per tidning och månad valts ut. Urvalet har baserats på artiklarnas struktur och vad de handlar om där de artiklar vars innehåll verkat relevant för denna studies frågeställningar valts ut. Samtliga av de lästa artiklarna har använts för att besvara studiens frågeställningar, även om alla naturligtvis inte refereras till i studiens undersökningskapitel. Hur artiklarna bearbetades i undersökningen beskrivs i avsnitt 1.8.3 Genomförande.
Slutligen bör något sägas om tidningarnas olika förutsättningar att fritt bedriva sin verksamhet. Vid tiden för denna undersökning var kungamakten starkt konservativ och påverkade ibland aktivt pressens förutsättningar.48 Detta drabbade framförallt de
socialdemokratiska tidningarna, då kungamakten ansåg att deras verksamhet stundtals var direkt samhällsfarlig. Flera åtal väcktes mot de socialdemokratiska tidningarna under 1890-talet och detta bör tagas i beaktande när tidningar med olika politisk hemvist undersöks.
1.7.2 Källkritik
Under denna rubrik kommer källmaterialet att testas mot de fyra källkritiska kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens.49
Då artiklarna är hämtade från Kungliga bibliotekets tidningsdatabas finns ingen anledning att ifrågasätta deras äkthet. Även gällande närhet klarar det utvalda källmaterialet kriteriet väl. Tidningarna är daterade med det datum då de först publicerades och som framgår av
48 Ibid, s. 297.
49 Torsten Thurén, Källkritik Stockholm, (2013), s. 7.
Tidning Artiklar 1899 Artiklar 1901 Artiklar 1903
Arbetet 27 40 35
Svenska Dagbladet 49 106 55
15
innehållet i artiklarna sker rapporteringen mycket nära den politiska händelseutvecklingen. Som exempel kan nämnas rapporteringen från riksdagsdebatten och omröstningen då beslut om allmän värnplikt fattades i maj 1901. Riksdagens båda kamrar röstade i frågan den 23:e maj och redan dagen efter hade såväl Arbetet som Svenska Dagbladet stora reportage om debatten och röstningen.50 Sådant är mönstret i rapporteringen, det vill säga att artiklarna författas bara någon/några dagar i efterhand. Närheten i rapporteringen visar också på att frågan om värnplikt betraktades som aktuell och angelägen att rapportera om.
Beträffande beroende finns dock något större behov av kritisk granskning. Under 1890-talet hade de flesta tidningarna många egna journalister som närvarade vid politiska möten och författade artiklarna utifrån sina egna upplevelser.51 En stor del av de utvalda artiklarna kan därför antas vara fria från beroende. Detta gäller dock inte samtliga artiklar. Ett
återkommande tema i de studerade artiklarna är att de ibland är delvis eller helt baserade på andra uppgifter. Inte sällan handlar det om att en tidning återger delar av en originalartikel från en annan tidning för att sedan skriva en egen kommentar till innehållet i artikeln. Under rubriker såsom ”telegram från” publiceras även texter som producerats utanför den egna redaktionen.
Denna källkritiska granskning avslutas med att testa källmaterialet mot kriteriet tendens. Som tidigare framgått i denna text användes olika dagstidningar som plattformar för påverkan av allmän opinion i olika frågor. Det gör att den politiska tendensen i tidningarna är mycket tydligt framträdande. Rapporteringen från de olika tidningarna har ofta olika vinkel även om de rapporterar om samma möte, omröstning eller debatt. Att källorna är tendensiösa är dock inget problem i denna studie, då syftet är att se hur införandet av allmän värnplikt
diskuterades i svensk dagspress. I ett sådant sammanhang är tendensen snarare en viktig del för att förstå vilka olika perspektiv som fanns i frågan. Dessutom har tidningar med olika politisk hemvist valts ut, för att studiens resultat ska bli balanserade och kunna redogöra för hela dagstidningsdiskursen kring införandet av allmän värnplikt.
50 Arbetet, 24 maj 1901 & Svenska Dagbladet, 24 maj 1901. 51 Petersson, (2001), s. 15.
16 1.8 Metod och Operationalisering
1.8.1 Metodval
Denna studie kommer genomföras med hjälp av diskursanalys. Innan diskursanalysen presenteras närmare bör något nämnas om diskursanalysens vetenskapsteoretiska hemvist. Diskursanalys är en kvalitativ metod inriktad på textanalys, kvalitativa metoder härstammar i sin tur från tolkningsläran. Tolkningen har sitt ursprung inom hermeneutiken och dess strävan att tolka och förstå historiska skeenden.52 Här skiljer sig hermeneutiken mot mer renodlat positivistiska grundantaganden på så sätt att målet är att förstå ett fenomen snarare än att förklara det. Grundläggande inom hermeneutiken är att författaren angriper sin empiri och sina frågeställningar delvis påverkad av sin egna förförståelse. Detta kan illustreras med den hermeneutiska spiralen, där författaren går mellan sin förförståelse av ett fenomen och mötet med ny kunskap och nya erfarenheter.53 En undersökning kan alltså aldrig genomföras helt objektivt, utan empirin och resultaten kommer alltid genomgå en tolkningsprocess i
bearbetningen som påverkar hur de presenteras. Detta innebär inte att det är omöjligt att skapa vetenskaplig kunskap, men författaren måste vara uppmärksam på sin egen förförståelse inför mötet med sin empiri. Att tydligt redogöra för metodologiska överväganden och
tillvägagångssätt är viktigt för att bevara den intersubjektiva prövbarheten. Övertolkning är en annan risk inom hermeneutiken och innebär att författaren läser in för mycket i sina resultat och på så sätt gör våld på den historiska kontexten som studeras. Återigen är medvetenhet, transparens och kritisk reflektion hos författaren grundläggande verktyg vid tillämpning av hermeneutiska metoder.
Diskursanalys passar denna uppsats då den riktar fokus mot det kommunikativa, hur tal och texter formulerar bilder av verkligheten.54 Språket står inom diskursanalysen i centrum då det skapar olika bilder av verkligheten. Inom historievetenskapen kan en diskurs beskrivas som en uppsättning påståenden som sätts i relation till varandra – texten eller talet används som medel i kampen om tolkningsföreträde. En diskurs innehåller alltså olika perspektiv på samma fenomen, därför passar metoden särskilt väl för denna undersökning. Diskursen för denna studie är rapporteringen om allmän värnplikt i dagspressen vid förra sekelskiftet. Metoden kommer att underlätta vid strukturering och analys av tidningarnas olika
verklighetsbeskrivningar. Metodvalet motiveras med en förhoppning om att fånga in såväl
52 Sjöberg, Maria. ”Textanalys” I Metod. Guide för historiska studier, Gustavsson, Martin & Svanström, Yvonne
(red). Studentlitteratur, Lund (2018), s. 70ff.
53 Ibid.
54 Hammar-Nilsson, Anna. ”Diskursanalys” I Metod. Guide för historiska studier, Gustavsson, Martin &
17
diskursens övergripande teman och gemensamma drag som dess ytterligheter och olikheter. Resultaten ska förhoppningsvis kunna ge en koncis bild av de huvudsakliga dragen i
dagspressens rapportering om värnplikten. Diskursanalys är också ett bra verktyg för att se hur beskrivningar av verkligheten utvecklas över tid.55 Även denna aspekt passar föreliggande undersökning särskilt väl då nedslag kommer göras innan, under och efter införandet av allmän värnplikt. Eventuella förändringar i språkbruk och tolkningsföreträde inom och mellan de olika tidningarnas verklighetsbeskrivningar kommer med hjälp av diskursanalys fångas upp och lyftas fram. På så sätt kan föreliggande studie även säga något om hur diskursen utvecklades över tid.
Som ett komplement till diskursanalysen har enklare deskriptiv statistik använts i presentationen av information på några platser i denna studie. Det handlar om att på ett överskådligt sätt redovisa antal artiklar i de olika tidningarna vid olika tillfällen, vilket görs med hjälp av tabeller.
1.8.2 Operationalisering
Under denna rubrik presenteras undersökningens operationaliserande frågeställningar. Dessa har formulerats för att de övergripande frågeställningarna ska kunna konkretiseras och
besvaras med hjälp av källmaterialet. Operationaliseringen har skett med hjälp av inläsning av såväl teorier om samhällskontrakt som källmaterial. Syftet med detta är att fånga in
utmaningen av förhållandet mellan medborgare och stat. De operationaliserade frågeställningarna följer här nedan i punktform.
• Hur diskuterades den allmänna värnplikten i förhållande till allmän rösträtt? • På vilket sätt beskrev tidningarna förhållandet mellan medborgare och stat i
förhållande till värnplikt?
• Hur såg de olika tidningarna på militär nytta och allmän värnplikt?
• Hur förändrades tidningarnas förhållningssätt till den allmänna värnplikten under undersökningsperioden?
Dessa frågor ställdes direkt till källmaterialet och resultaten ordnades så att de övergripande frågeställningarna kunde besvaras.
18
1.8.3 Genomförande
Genomförandeprocessen av denna studie inspireras av den metodgenomgång för
diskursanalys som Anna Nilsson-Hammar presenterar i sitt kapitel om diskursanalys.56 Med utgångspunkt i sökordet ”värnplikt” valdes ungefär en artikel per tidning och månad ut, vilket genererade ett totalt källmaterial om cirka 100 tidningsartiklar. Dessa artiklar samlades in elektroniskt via Kungliga bibliotekets tidningsdatabas och ordnades efter årtal och den tidning där de publicerades. Vid genomläsningen av källmaterialet användes de operationaliserade frågeställningarna som hjälp för att koda materialet. Artiklarnas innehåll kategoriserades med olika nummer beroende på vilken frågeställning innehållet relaterade till. De huvudsakligen tillämpade kategorierna kallades under arbetet för 1. Medborgare-samhälle, 2. Militär nytta, 3. Rösträtt och värnplikt samt 4. Förändring. Många artiklar var relevanta för flera
frågeställningar och då kategoriserades de även med flera nummer. Detta skapade en god översikt i materialet och ett underlag för fortsatt närläsning av de artiklar vars innehåll var särskilt relevant för undersökningens frågeställningar. Kategorierna gjorde också att de olika tidningarnas artiklar blandades, empirin ordnades alltså i detta stadie främst efter artiklarnas innehåll och inte vilken tidning som publicerat dem. Utifrån de skapade kategorierna
undersöktes sedan diskursens nivåer mer ingående, vilket innebar ett sökande efter mönster och systematik i materialet baserat på tidningarnas språkanvändning. Ord som ofta användes, återkommande perspektiv och beskrivningar noterades. Här eftersöktes både gemensamma drag mellan de olika tidningarna, men även deras olikheter. Tack vare ett gediget förarbete var det möjligt att se hur de olika tidningarna skapade sina egna narrativ och hur dessa förhöll sig till varandra inom diskursen. Slutligen kunde de mest relevanta resultaten lyftas ut för att presenteras i undersökningskapitlet i denna text.
2. Undersökning 2.1 Inledning
De operationaliserade frågeställningarna redovisar de huvudsakliga perspektiv ur vilka dagspressen rapporterade om den allmänna värnpliktens införande 1901.
Undersökningskapitlet i denna studie kommer därför att presenteras utifrån de angivna frågeställningarna. Det finns såväl gemensamma drag som olikheter i den undersökta dagstidningsdiskursen och de kommer båda presenteras löpande i resultatredovisningen.
19
Följande kapitel struktureras efter fyra underrubriker: värnplikt och rösträtt, värnplikt och militär nytta, relationen mellan medborgare och samhälle samt förändring över tid. Förändring över tid och skillnad mellan de olika tidningarna kommer delvis beröras löpande under de tre första underrubrikerna men beträffande skillnaderna över tid presenteras de även separat under en egen rubrik. Det bör även påpekas att det inte alltid finns vattentäta skott mellan de olika rubrikerna då flera av de granskade artiklarna innehåller information som är relevant för flera rubriker. Innan resultatpresentationen inleds borde framhållas att diskursens utveckling över tid följer ett tydligt mönster, vilket kommer visa sig under de respektive rubrikerna. Utvecklingen bör dock introduceras redan nu och kan kort sammanfattas som före, under och efter, där varje tidning först 1899 presenterar sina förhoppningar och förväntningar inför en eventuell härordningsreform. Sedan följer tidningarnas rapportering 1901 som behandlar deras bevakning av och reaktion på den reform som faktiskt röstades igenom i riksdagen. År 1903 präglas av de olika tidningarnas förhållningssätt till värnplikten som då är genomförd och en del av samhället. Rapporteringen på ämnet är då inte alls lika frekvent som tidigare. Denna tidsaspekt och förändring av diskursen är en viktig del av resultaten i denna studie.
2.2 Resultat
2.2.1 Rösträtt och värnplikt
Under 1890-talet var frågor om rösträtt och värnplikt aktuella politiska frågor i Sverige. Detta märks även i dagstidningarnas rapportering då båda frågorna ständigt återkommer i de artiklar som ingått i denna undersökning. Den tidigare forskningen har visat att dessa två frågor sammankopplades, vilket är väntat med tanke på att de berörde medborgarnas rättigheter och skyldigheter på ett konkret sätt.57 Värt att observera är att denna studie enbart använt sökordet ”värnplikt”, så de gånger rösträtten nämns i de studerade artiklarna är det för att tidningarna nämner detta i samma texter som de nämner värnplikten.
Bland annat argumenterar en artikel i Arbetet från september1899 för det naturliga sambandet mellan rösträtt och värnplikt. Där menas att krav på värnplikt borde resultera i rätt till politiskt inflytande i form av rösträtt.58 Även i Svenska Dagbladet förs ofta diskussionen om värnplikt och rösträtt, men artiklarna i den tidningen villkorar oftast inte värnplikten med rösträtten på samma tydliga sätt som är fallet i Arbetet. Istället driver tidningen båda frågorna som två
57 Möller, (2011), s. 57.
20
parallella spår, där båda frågorna anses angelägna att skriva om.59 Vid sekelskiftet 1800–1900 hade socialdemokratin och de liberala politiska sammanslutningarna liknande krav på utökad rösträtt. I förhållande till frågan om värnplikten är det tydligt, framförallt i Arbetets artiklar, att rösträtten är den huvudsakliga frågan och att värnplikten är mer underordnad. Detta syns bland annat då värnplikten beskrivs som en av flera olika möjliga vägar till rösträtten, som sågs som det viktigaste.60 För den liberala tidningen Svenska Dagbladet är frågan om
rösträtten mycket viktig, men i rapporteringen framgår även att tidningen är mån om att höja Sveriges försvarsförmåga och att införande av värnplikt är en viktig del av detta.61 I Svenska Dagbladet presenteras i en text idén att ordningen på frågan är omvänd – att den allmänna rösträtten borde komma först. Detta för att beslut om allmän värnplikt endast borde kunna fattas av en riksdag som är vald av hela den svenska (manliga) befolkningen.62 Dessa
argumentationslinjer i Svenska Dagbladet visar att tidningens liberala redaktion var för såväl allmän värnplikt som allmän rösträtt.
Skillnaden mellan hur dessa två tidningarna kopplar samman värnplikt och rösträtt syns efter att riksdagen fattar beslutet i maj 1901 och den allmänna värnplikten införs. Reaktionerna i Arbetet ger då uttryck för tämligen svår bitterhet. En artikel från september 1903 ger särskilt uttryck för orimligheten i att den allmänna värnplikten införts utan någon rösträttsreform – kopplingen mellan dessa två borde enligt artikelförfattaren vara ”själfklar”.63 Sådant tydligt språkbruk användes medvetet för att framhärda den egna beskrivningen av verkligheten. Vid samma tid har Svenska Dagbladet gått vidare och fortsätter att rapportera om frågan om utökad rösträtt ur andra perspektiv än nödvändigtvis sammankopplat med värnplikten. Värnplikten är nu i Svenska Dagbladet ett accepterat krav för rösträtt, men andra aspekter av rösträttens utökande diskuteras. Det handlar då om de andra kraven kopplade till skatter och inkomst som diskuteras och ifrågasätts i tidningens rapportering.64 Folkligt inflytande i samhällslivet är en central del av Rousseaus samhällskontrakt, det teoretiska perspektiv som används i denna studie. Då politiken ska tjäna folkets allmänna vilja måste denna vilja kunna visas och kanaliseras.65 Utifrån detta teoretiska perspektiv är det alltså inte förvånande att belöning i form av ökat folkligt inflytande aktualiseras av vissa grupper när medborgarnas
59 ”En politisk interview”, Svenska Dagbladet, 22 juni 1899. 60 ”För dagen”, Arbetet, 17 juli 1899.
61 ”Liberalt möte i första kretsen”, Svenska Dagbladet, 31 augusti 1899. 62 ”Kolla upp”, Svenska Dagbladet, 9 augusti 1899.
63 ”Valförberedelserna i Hufvudstaden”, Arbetet, 12 september 1903. 64 ”Ett rösträttsförslag af prof. Fahlbeck”, Svenska Dagbladet, 26 juni 1903. 65 Morris, (1999), s. xi.
21
skyldigheter utökas. Resultaten stärker även den tidigare forskningen i det avseende att värnplikten inte bidrog till direkt utökning av folkligt inflytande.
Rösträtten har identifierats som en viktig fråga både i Arbetet och Svenska Dagbladet, men såhär långt har ingenting sagts om hur konservativa Göteborgs Aftonblad skrev om
kopplingen mellan rösträtt och värnplikt. Detta beror på att frågan om utökad rösträtt inte fick något större utrymme i denna konservativa tidning. Istället finns vissa uttryck för de risker en utökad rösträtt kan innebära, det menas att de mest framgångsrika människorna i samhället bör ha större inflytande än de mindre framgångsrika och besuttna.66 I Göteborgs Aftonblad är frågan om värnplikten i sig långt viktigare än rösträtten, vilket också visar sig i de publicerade artiklarna. I en artikel från maj 1899 nämns att det finns ”vissa” som kräver att införande av allmän värnplikt skulle innebära allmän rösträtt, men i övrigt utelämnas oftast rösträtten i värnpliktsdebatten.67 Utifrån den tillämpade diskursanalysen är det intressant att studera såväl det sagda som det osagda. Därför är det värdefullt att notera att Göteborgs Aftonblad undviker att skriva om rösträtten kopplad till värnplikten. De två fenomenen nämns tillsammans först efter att den allmänna värnplikten är införd och då ur ett annat perspektiv än de två andra tidningarna. Flera artiklar berör då att genomförd värnplikt är ett självklart krav som medborgarna, tillsammans med andra plikter, behöver uppfylla för att få sin politiska
rösträtt.68 Dock bör sägas att även om rapporteringen i Göteborgs Aftonblad inte driver frågan om utökad rösträtt på samma sätt som de andra tidningarna, så finns en medvetenhet om frågans vikt och aktualitet. I september 1903 publicerades en artikel som producerats utanför tidningens egna redaktion av en ej namngiven författare. Tidningen reserverar sig i en kort inledning att redaktionen inte instämmer med allt innehåll, men att redaktionen ändå valt att publicera artikeln. Innehållet i artikeln argumenterar för att rösträttsfrågan bör få en slutgiltig lösning i Sverige för att landet ska få ”inre fred”. En allmän rösträtt för män med krav på 25 års ålder, fullgjord värnplikt och fullgjorda skatteplikter anses enligt artikelförfattaren vara den bästa lösningen.69
Svenska Dagbladet och Arbetet för i slutet av undersökningsperioden in en intressant aspekt av värnplikt och rösträtt som berör den kvinnliga rösträtten. Båda tidningarna publicerar texter
66 ”Har Sverige valet att blifva republikanskt eller kosackiskt eller gifves ett tredje?”, Göteborgs Aftonblad, 22
april 1901.
67 ”Valrörelsen”, Göteborgs Aftonblad, 24 juli 1899.
68 ”Utredningen hr. Ordförande!”, Göteborgs Aftonblad, 22 juli 1903. 69 ”Goda tecken?” Göteborgs Aftonblad, 19 september 1903.
22
som argumenterar för kvinnlig rösträtt.70 Texterna är baserade på ett möte i föreningen studenter och arbetare som haft ett välbesökt sammanträde. Det främsta argumentet som framförs är att kvinnor genomför stora personliga ansträngningar i form av barnafödande och att detta är att jämställa med den manliga värnplikten. Argumentationen ifrågasätter alltså inte värnplikten som ett krav för rösträtt, utan pekar istället på att kvinnor har sin egen värnplikt i form av barnafödsel.
Sammanfattningsvis kan sägas att rapporteringen i alla tre tidningar behandlar rösträtt och värnplikt, temat är onekligen ett kännetecken för den undersökta diskursen. Kopplingarna mellan de två fenomenen är dock mer eller mindre uttalad i de olika tidningarna. Beroende på hur tidningarna värderade frågan om värnplikt kontra rösträtt påverkades rapporteringen och språkbruket i artiklarna samt i vilken grad de två företeelserna sammankopplades. I Arbetet står rösträtten i förgrunden, även i kopplingar mellan rösträtt och värnplikt är det förstnämnda främsta tyngdpunkten. I Svenska Dagbladet är båda frågorna viktiga och därför tenderar deras rapportering att behandla frågorna mer parallellt. Göteborgs Aftonblad ställer värnplikten i främsta rummet och därför får frågan högre status i rapporteringen, även om viss medvetenhet verkar finnas om rösträttsfrågan och hur uppslitande den är för nationen.
2.2.2 Värnplikt och militär nytta
Under detta tema uttryckte samtliga tidningar en medvetenhet om behov av ett modernare, starkare och mer utvecklat försvar - hur detta presenterades i detalj varierade dock. Arbetet, som generellt var mer skeptisk till utökad värnplikt och militära satsningar än de andra två tidningarna, uttryckte ändå förståelse för att försvarsfrågan var viktig och att en lösning behövdes.71 I en artikel från ett socialdemokratiskt möte i januari 1901 syns denna förståelse för behovet av ett bättre, mer modernare försvar.72 Rapporteringen från detta möte visar också en intressant delning i partiet, där vissa grupperingar inom partiet motsätter sig alla förslag på utökad värnplikt utan utökad rösträtt. Andra, mer realpolitiskt medvetna partimedlemmar menar att försvarsfrågan är så pass viktig att den måste kunna lösas separat. I spetsen för denna argumentationslinje stod Hjalmar Branting, som menade att även om rösträtten är och förblir den främsta frågan för Socialdemokraterna så måste ställning tagas i försvarsfrågan först.73 Denna realpolitiska hållning kan också ses som ett uttryck för Socialdemokraternas
70 ”Kvinnors politiska rösträtt” Arbetet, 11 februari 1903; ”Kvinnans politiska rösträtt”, Svenska Dagbladet 9
februari 1903.
71 ”Värnplikt och rösträtt”, Arbetet, 31 maj 1899. 72 ”För dagen”, Arbetet, 16 januari 1901. 73 Ibid.
23
rädsla att stängas ute ytterligare från inflytande. Om en ny härordning genomförs skulle den innebära inflytande på något sätt och då var den unga arbetarrörelsen mån om att ta del av detta inflytande. Tidningen Arbetet framställer bägge sidorna i Socialdemokraterna på lika villkor utan att ge någon förespråkare större utrymme, vilket tyder på att redaktionen inte hade en bestämd övertygelse i frågan. Sprickan inom de unga Socialdemokraterna har även nämnts i tidigare forskning och syns alltså i denna studies empiriska undersökning.74 Även om det i Arbetet finns uttryck för att det svenska försvaret behöver moderniseras och förbättras, är tidningen inte helt positivt inställd till införande av allmän värnplikt och några alternativa konkreta förslag presenteras ej.
Även i Svenska Dagbladet och Göteborgs Aftonblad, som var mer vänligt inställda till den allmänna värnplikten, finns texter som visar på försvarsfrågans aktualitet och att den svenska försvarsförmågan behöver höjas.75 Det menas bland annat att Sverige vaknat i ”elfte timmen” vad gäller att vidta åtgärder för att förbättra landets militär.76 Sådant dramatiskt språkbruk kan ses som ett sätt försök att gripa tolkningsföreträdet i frågan. För att bygga sin bild av
verkligheten där den allmänna värnplikten var rätt åtgärd för Sverige användes i bägge tidningar en lång rad internationella exempel. Samtliga tidningar innehåller vid flera tillfällen nyheter från utlandet. Ibland används de, som i fallet med värnplikten, för att stärka den egna argumentationen och narrativet i en fråga och ibland används det för att upplysa läsarna om vad som sker i världen. På så sätt är den internationella rapporteringen inget unikt, men ändock ett tydligt tema i diskursen rörande värnpliktens införande.
Svenska Dagbladet använder i sin rapportering de preussiska värnpliktsarméernas framgångar under tyska enighetskrigen som argument för värnpliktens militära nytta.77 Detta är särskilt intressant då tidigare forskning visat att det var just de preussiska erfarenheterna som påverkade stora delar av Europa att etablera värnpliktssystem.78 Även Göteborgs Aftonblad hänvisar till Preussens militära erfarenheter, men lyfter även in andra exempel. Bland annat beskrivs det samtida spansk-amerikanska kriget (1898) där de spanska värnpliktiga hade stora framgångar mot de sämre utbildade amerikanska trupperna.79 Även utvecklingen i Japan nämns där den japanska värnpliktsarmén anses vara en viktig orsak till att landets
74 Möller, (2011), s. 54.
75 ”Ett nationellt liberalt parti”, Svenska Dagbladet, 13 april 1899; ”Något om reformer och möjligheten af
reformer i Sverige”, Göteborgs Aftonblad, 5 februari 1901.
76 Ibid.
77 ”Ett nationellt liberalt parti”, Svenska Dagbladet, 13 april 1899. 78 Levi, (1999), s. 111.
24
internationella anseende höjts.80 Utifrån denna rapportering framstår det som att dessa
tidningar främst presenterar den militära nytta som värnpliktsarméer inneburit för andra stater som ett argument varför det också skulle vara en fördelaktigt system även för svenskt
vidkommande.
Bilden av värnplikten som en garant för militär nytta står dock ej oemotsagd i den undersökta dagstidningsdiskursen. Arbetet problematiserar denna bild genom att peka på att de franska arméerna som mötte de tyska i det tysk-franska kriget 1870–1871 inte var dåligt utbildade.81 Samma artikel menar att den militära nyttan som antas finnas i en värnpliktsarmé endast blir verklighet när de värnpliktiga strider med den vilja som ett politiskt medborgarskap innebär. Ett annat kritiskt argument som förs fram i Arbetet påstår att den svenska militära doktrinen är enkom defensiv, så behövs ingen större armé. Istället bör investeringar göras i internationellt samarbete och alla eventuella tvister stater emellan borde lösas i internationell domstol.82 Ett journalistiskt grepp som samtliga studerade tidningar tillämpar vid olika tillfällen är att använda en meningsmotståndare eller en representant från ett annat politiskt läger i egen sak. Ett exempel på det är en artikel från Svenska Dagbladet som använder två urklipp från de ”radikala” tidningarna Jämtlands Tidning och Karlstads-tidningen.83 Urklippen visar att tidningarna är positivt inställda till en reform som skulle innebära allmän värnplikt. Genom att publicera andra ”radikala” tidningars notiser stärker Svenska Dagbladet sin egen
argumentationslinje. Ytterligare ett exempel är när Arbetet publicerar ett principuttalande för allmän rösträtt och då infogar uttalanden från en överste Claes Bratt som menar att allmän rösträtt är ett krav för att ett värnpliktsförsvar ska bli effektivt.84 Argumentationslinjen som gör gällande att den militära nyttan är sammankopplad med de värnpliktiga soldaternas
politiska rättigheter återkommer här. Denna metod kan ses som ett försök att ta över diskursen och etablera tolkningsföreträde i olika frågor genom att använda sig av meningsmotståndares texter och uttalanden.
Efter försvarsreformen 1901 uttrycker både Göteborgs Aftonblad och Svenska Dagbladet sitt gillande, något som märks i språkbruket i de artiklar som kommenterar den färdiga reformen. Den förstnämnda tidningen publicerar en artikel som utifrån värnpliktsreformen ser ljust på
80 ”Japans rustningar till lands och sjöss”, Göteborgs Aftonblad, 10 november 1899. 81 ”Härordningsmötet i Landskrona”, Arbetet, 10 april 1901.
82 ”Till Sveriges folk”, Arbetet, 6 mars 1903.
83 ”Valen och härordningsfrågan”, Svenska Dagbladet, 12 juli 1899. 84 ”För dagen. Principuttalande”, Arbetet, 28 september 1901.
25
den svenska militärens framtid.85 Reformen innebär enligt artikeln att ett första viktigt steg är taget för att höja den svenska militära förmågan, även om mycket arbete kvarstår. I Svenska Dagbladet publicerades en rapport från Generalstabens 30-årsjubileum där talarna hyllade värnplikten som fenomen och menade att Sverige, i händelse av krig, kommer att kunna åtnjuta samma militära nytta som Preussen gjort 30 år tidigare.86 Värnplikten lyfts vid mötet av flera talare fram som en central samhällsinstitution i det svenska samhället.
Göteborgs Aftonblad, som är den mest försvarsvänliga av de tre tidningarna i denna studie, publicerar efter riksdagens omröstning i värnpliktsfrågan i maj 1901 allt färre artiklar på ämnet. Precis efter omröstningen dör rapporteringen om värnplikten i princip ut helt. Den försvarsvänliga prägeln finns dock kvar och visar sig i debatten om andra frågor. Under 1903 publiceras exempelvis några artiklar som argumenterar för det fortsatta uppförandet av Bodens fästning för att ytterligare höja den svenska försvarsförmågan.87 Under rubrik 2.2.1 Rösträtt och värnplikt konstaterades att liberala Svenska Dagbladet fortsatte att rapportera om, den för tidningen centrala rösträttsfrågan, även efter det att beslutet om den allmänna
värnpliktens införande var fattat. Rösträttsfrågan levde vidare i tidningens rapportering, men diskuterades på andra sätt än direkt kopplad till värnplikten. På samma sätt utvecklas
rapporteringen i konservativa Göteborgs Aftonblad, där försvarsfrågor alltid kom att
prioriteras högt. Efter att riksdagen fattat beslut i värnpliktsfrågan kunde tidningen fokusera på andra försvarsfrågor.
Det tydligaste gemensamma draget i diskursen utifrån militär nytta och värnplikt var att samtliga tidningar uttryckte en medvetenhet och önskan om förbättring av den svenska militären. Av de tre studerade tidningarna var Arbetet mest tveksam till den allmänna värnplikten som den mest effektiva åtgärden och är också den tidning som uttrycker störst tveksamheter kring värnpliktens militära nytta. Göteborgs Aftonblad och Svenska Dagbladet är generellt mer positiva till den allmänna värnplikten och ser det som en central del i
förbättringen av den svenska militära beredskapen.
2.2.3 Relationen mellan medborgare och samhälle
Under denna rubrik kommer relationen mellan medborgare och samhälle att behandlas, då värnpliktens införande innebar att denna relation utmanades. Resultaten kommer presenteras och relateras till det teoretiska perspektivet om samhällskontrakt. Under rubriken 2.2.1
85 ”I dagens frågor. Vårt nya försvar”, Göteborgs Aftonblad, 23 september 1901. 86 ”Generalstabens trettioårsjubileum”, Svenska Dagbladet, 5 december 1903. 87 ”Vårt försvar i norr”, Göteborgs Aftonblad, 16 april 1903.
26
Rösträtt och värnplikt framkom att kraven på allmän värnplikt skapade debatt om
medborgares rättigheter i förhållande till deras skyldigheter. Den utmaning av det rådande samhällskontraktet som värnpliktens införande innebar syns i de tre studerade
dagstidningarnas rapportering. Synen på samhällskontraktet varierade i de olika tidningarna, delvis beroende på de politiska ideologier som präglade dess redaktioner. Tyngdpunkten kunde utifrån detta placeras olika beträffande medborgares rättigheter eller skyldigheter till staten, vilket presenteras nedan.
Den socialdemokratiska tidningen Arbetet var som tidigare framkommit mest vokal i kraven på rösträtt som kompensation för värnplikt. I en artikel från januari 1899 med titeln ”Ja, hvarför inte?” berörs samhällskontraktet explicit, då det står att medborgare förväntas sända sina barn i skola, vaccinera sig och genomföra sin värnplikt.88 I utbyte mot dessa uppoffringar erbjuder samhället lag och ordning i form av polis och domstol. Det speciella med denna artikel är att den även lyfter frågor om statens ansvar i sociala frågor såsom uppfostran av övergivna barn. Denna argumentation förs långt innan det svenska välfärdssamhället är utbyggt. Som Hans Holmén visat i sin forskning var förra sekelskiftet den tid då frågor om statens sociala ansvar för sina medborgare började introduceras, något som exemplifieras i denna artikel.89 Arbetet fortsätter i sin rapportering att poängtera de medborgerliga rättigheter som kompenserar för uppfyllda skyldigheter och plikter. Ett exempel från Schweiz
rapporteras om, där alla som genomfört sin värnplikt automatiskt inkluderas i en
arbetslöshetsförsäkring – där premien kan tillfalla familjen i händelse att den värnpliktige avlider.90 Som tidigare nämnts publicerar Arbetet även texter som menar att ett
värnpliktsförsvar endast blir effektivt om det finns en vilja bland de värnpliktiga att tjänstgöra. Sådan vilja kommer enligt dessa texter först när de värnpliktiga givits politiskt medborgarskap.91 Tonen skärps ytterligare i en annan artikel som publicerats i Arbetet i augusti 1903, där tydliga krav på det moderna samhället uttrycks. Artikelförfattaren menar att den allmänna rösträtten är en absolut förutsättning i en ”modern stat” och argumenterar för att Sverige bör följa med i demokratiseringsprocessen i Europa.92 Avslutningsvis argumenterar artikelns innehåll för att allmän värnplikt definitivt borde medfört kompensation i form av allmän rösträtt. Denna direkta och öppna kritik pekar på en dissonans mellan medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Utifrån det som presenterades under rubrik 1.6 Teoretiska
88 ”Ja, hvarför inte?”, Arbetet, 20 januari 1899. 89 Holmén, (1985), s. 30.
90 ”Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring i Basel”, Arbetet, 7 december 1899. 91 ”För dagen. Riksdagen”, Arbetet, 24 maj 1901.
