25 Svensk Frötidning 6/12
åren 2012 drabbades stora områden i framförallt nor-ra Tyskland, Danmark och södra Sverige av starka angrepp av gråmögel (Botrytis cinerea). Svam-pen är en mycket allmänt förekom-mande skadegörare i raps, men
be-tecknas egentligen som mycket svag och orsakar sällan några betydande skördeförluster.
Köld på barmark
Angreppsområdet våren 2012 var för Sveriges del koncentrerat till
sydvästra Skåne, från Trelleborg upp mot Helsingborg. Där fick vi under senvintern mycket kraf-tig kyla på barmark. Temperatu-ren föll ned mot 25 minusgrader och många lantbrukare kunde konstate ra att höstraps faktiskt
Gråmögel fick
plantor på fall 2012
Gråmögel slog till i höstrapsfält i sydvästra Skåne i april 2012. Trots att angreppen inte spred
sig blev behandling med Cantus mot svampen en lönsam insats.
Text: Albin Gunnarson, SFO. Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
På snedden. Plantor som angreps av gråmögel växte snett och formade till slut ett upp och nervänt U med blomknopparna mot markytan.
V
26 Svensk Frötidning 6/12 kan ha bättre vinterhärdighet än
höstvete.
Men höstrapsen fick skador i det för tillfället snöfria området. Ska-dorna bestod av sprickor i nedre delen av plantan med helt eller del-vis avfrusna toppskott och tillväxt-punkter. I dessa köldsprickor gavs svampen ordentliga möjligheter att rejält penetrera stjälkbaserna i den våta väderleken som följde i mars
och som var idealisk för gråmögel att växa till i.
Inkörsport i stjälkbas
Skadorna våren 2012 kom alltså till uttryck i skador på stjälkbasen. En sådan skada börjar så smått i en spricka och växer sig sedan runt stjälken för att till sist snärpa av den helt. Det leder till att plan-torna helt enkelt välter omkull och näringstransporten avbryts. Ofta sågs angrepp 2012 där 10–25 pro-cent av plantorna uppvisade tyd-liga symptom, ibland ännu mer. Det fanns så klart en oro för vad ett så pass tidigt angrepp skulle kunna medföra längre fram under säsongen. Frågan var om en andra våg av gråmögel skulle kunna ska-da de plantor som för stunden inte hade sjukdomssymptom och öde-lägga hela fält.
Tyskland låg före
Angreppen i Tyskland låg tidsmäs-sigt 10–14 dagar före oss i utveck-ling. De såg hotande ut och rap-porter därifrån talade om kraftiga skador i fält där plantorna började falla omkull. För stunden såg det ut som om behandling var nödvändig även i Sverige i kraftigt angripna fält. Antalet tillgängliga
produk-ter med effekt i Sverige är dock be-gränsat. Bäst effekt ansågs Cantus kunna ge, medan behandling med Amistar också kunde vara ett alter-nativ. Ingen visste dock med säker-het vilka konsekvenser ett angrepp skulle kunna få.
Angrepp stannade av
På initiativ av Svensk Raps place-rades snabbt två försök ut tillsam-mans med Skåneförsöken, BASF (Cantus) och Syngenta (Amistar) i angripna fält. Försöken behandla-des så snart vädret tillät vilket blev den 20 april då rapsen var i DC 55–57. Ytterligare ett led med en Cantusbehandling fanns med i DC 63–65 för att försöka isolera be-handlingseffekten mot gråmögel.
Försök gjordes också att gra-dera angrepp av gråmögel och be-handlingseffekter, men det visade sig omöjligt att kvantifiera dessa. Någon ökning i antalet angripna plantor mellan tiden för behand-ling och fram till slutgradering blev det inte heller. Det motsva-rar nog den allmänna bilden i fält. Antal angripna plantor blev helt enkelt aldrig större under säsong-en än de var i början av april. Fält med fallna plantor förekom inte heller även om enstaka
omkull-Angrepp underifrån. Svampen tog
vägen in i rapsplantorna vid frostska-dor i stjälkbasen. Där utvecklades an-greppet till ett grått mögel som snör-de av plantorna och fällsnör-de snör-dem.
»
Gråmögel
gråmögel (Botrytis cinerea) är egentligen inte en särskilt aggressiv svamp. Därför be-höver den ofta någon form av skada på plantan för att ta sig in i växten. Sådana skador kan exempelvis uppstå av frost, starkt tillväxt, insektsangrepp eller hagel. Symptom kan uppstå överallt på plantan, men vanligast torde sena angrepp på skadade skidor vara. Sporbildningen kan vara riklig och syns som gråvita till bruna täta täckande spor-samlingar som vid beröring dammar ordentligt. Svampen gynnas av sval (10–15 oC) och
fuktig väderlek vilket kan vara en orsak till att angrepps-utvecklingen stannade av under försommaren 2012.
27 Svensk Frötidning 6/12
välta plantor kunde observeras. Däremot blev det faktiskt effekter på avkastningen av behandlingen. cantus lönsam insats
Grundskördarna i de båda försöken som låg i Furulund och Marieholm var god – 5100 kilo res-pektive 4610 kilo per hektar. Inga andra svampangrepp av betydelse förekom.
I medeltal ökade skörden med 110 kilo rapsfrö efter en behand-ling med 1 liter Amistar och med 210 kilo rapsfrö efter en behand-ling med 0,5 kilo Cantus. Motsva-rande Cantusbehandling i DC 63– 65 gav en merskörd på 160 kilo per hektar. Oljehalten påverkades inte.
Försöken skördades den 3 au-gusti respektive den 28 juli. Under denna period pendlade spotpriset på raps kring 4 kronor. Oljehal-ten i den skördade varan låg på 51,3 procent av torrsubstansen. Det motsvarar ett fröpris på 4:40 fritt Karlshamn. Försöken visade därmed lönsamhet för behand-ling med 0,5 Cantus vid angrepp av gråmögel våren 2012, trots att inga nyinfektioner senare under säsongen noterades. «
Lönsam gråmögelbekämpning 2012
I de 2 försöken med behandling mot gråmögel gav Cantus störst utslag vid den tidiga behandlingen i DC 55–57 med en merskörd på 210 kilo per hektar. Behandlingsnettot blev då nästan 400 kronor per hektar. Oljehaltsreglerat rapspris 4:40 kr/kg, Cantus 800 kr/kg, Amistar 380 kr/l. Körning 140 kr. 0 kör skada DC 5557, 1 % körskada DC 6365. Obehandlat 1,0 Amistar DC 5557 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 a vk as tni ng k g/ ha Beh. n et to k r/ ha 4855 4965 5065 5015 384 kr 157 kr 0,5 Cantus DC 5557 0,5 Cantus DC 6365 36 kr 600 500 400 300 200 100 0 100 avkastning kg/ha Beh. netto kr/ha
