Rätt använd kompetens : En studie om hur akutkliniken arbetar med RAK

Rätt använd kompetens

En studie om hur akutkliniken arbetar med RAK

Kurs: Examensarbete, vårdadministration Författare: Maria Lindén & Sofia Lindén Handledare: Sarah Oswald

Sammanfattning

RAK- “Rätt använd kompetens” är en metod som används för att omfördela arbetsuppgifter mellan olika kompetenser inom hälso- och sjukvården. Inom den närmsta framtiden ses ett ökat vårdbehov då befolkningen blir allt äldre samtidigt som det råder brist på vårdpersonal. För hälso- och sjukvården innebär det stora utmaningar med att utnyttja de resurser som finns på ett effektivt sätt (SKR, 2020). Under januari 2016 till januari 2017 arbetade Region Jönköpings län med ett projekt att införa RAK (Region Jönköpings län, 2018).

Vi har fått i uppdrag att genomföra en studie med syfte är att undersöka hur de arbetar med RAK på akutkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Fokus har varit att ta reda på om det finns arbetsuppgifter som vårdpersonalen gör idag som en vård-administratör skulle kunna utföra istället eller i samarbete med vårdpersonalen. Hur används RAK på akutkliniken idag? På vilket sätt kan vårdadministratörerna avlasta vårdpersonalen? Vilka likheter och/eller skillnader finns det i uppfattning-en gällande hur RAK ska användas? För att besvara frågorna gjordes uppfattning-en kombi-nation av kvalitativ och kvantitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt enkäter.

I resultatet framkommer att personalen på akutkliniken är eniga i uppfattningen gällande arbetet med RAK men de tror också att det finns mer att göra inom områ-det. De flesta är överens om att det vore bra om en vårdadministratör bemannade receptionen tillsammans med en undersköterska och att arbetet ska utföras team-baserat. Majoriteten av personerna i den här studien önskar ett bättre samarbete mellan yrkeskategorierna.

Summary

RAK- ”Correctly used competence” is a method used to redistribute tasks between different competencies in health care. In the near future an increased need for care is seen due to the older population. At the same time there is a shortage of care staff. For healthcare this means great challenges in utilizing the resources availa-ble in an efficient manner. During January 2016 to January 2017, Jönköping County Region worked on a project to introduce RAK (Region Jönköpings län,

2018).

We have been commissioned to carry out a study with the purpose to investigate how they work with RAK at the emergency department at Ryhov County Hospi-tal. The focus has been to find out if there are tasks that the care staff do today that a healthcare administrator could perform instead or in collaboration with the care staff. How is RAK used in the emergency department today? In what way can healthcare administrators support healthcare staff? What similarities and/or differ-ences are there in the perception regarding how RAK should be used? To answer the questions, a combination of qualitative and quantitative study was done with semi-structured interviews and questionnaires.

The results show that the staff at the emergency department agree with the opinion regarding the work with RAK, but they also believe that there is more to do in the area. Most agree that it would be good if a healthcare administrator staffed the re-ception together with an assistant nurse and that the work should be performed team-based. The majority of the people in this study want better collaboration be-tween the professional categories.

Förord

Vi heter Maria Lindén och Sofia Lindén och studerar till vårdadministratörer vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Det är en tvåårig yrkeshögskoleut-bildning och denna studie är vårt examensarbete och det sista momentet innan vår examen i maj 2021.

Vi vill passa på att tacka vår uppdragsgivare och handledare Sarah Oswald på akutkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Stort tack för all din hjälp och handledning! Vi vill även tacka övriga chefer och personal på akutkliniken för att ni tagit emot oss och besvarat våra frågor gällande detta arbete.

Tack även till Daniela Mihailescu – kursansvarig och handledare på skolan för ditt stöd under arbetets gång.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Summary

Förord

Innehållsförteckning

Inledning ...

Syfte och frågeställningar ... 5

Litteraturgenomgång ...

Metod ...

Bearbetning och analys av data ...10

Validitet och reliabilitet ...11

Etiska aspekter ...11

Resultat

Intervjuer ...12

RAK ...12

Samarbetet mellan vårdadministratörer och vårdpersonal idag ...13

Tänkbara arbetsuppgifter ...13

Fördelar med att involvera vårdadministratörerna ...14

Förutsättningar för att integrera vårdadministrationen ...14

Enkäter ...15

Enkät vårdadministratörer ...15

Enkät vårdpersonal ...20

Analys

RAK ...23

Samarbetet mellan vårdadministratörer och vårdpersonal ...24

Tänkbara arbetsuppgifter ...24

Fördelar med att involvera vårdadministratörerna ...25

Diskussion

Metoddiskussion ...26

Validitet och Reliabilitet...27

Resultatdiskussion ...27

Slutsats ...29

Framtida forskning ...29

Källförteckning

Figurförteckning

Figur 2: Skulle du vilja ha ett närmare samarbete? ...16

Figur 3: Tror du att det skulle vara bra med en vårdadministratör i receptionen? ...16

Figur 4: Om du som vårdadministratör skulle arbeta i receptionen vilka arbetsuppgifter skulle du kunna tänka dig att utföra? ...18

Figur 5: Finns det andra arbetsuppgifter som en vårdadministratör skulle kunna hjälpa till med på mottagningen? ...18

Figur 6: Skulle du vilja arbeta i receptionen? ...19

Figur 7: Skulle du vilja arbeta på mottagningen t.ex. i akutrummet? ....19

Figur 8: Hur upplever du samarbetet mellan vårdpersonal och vårdad-ministratörer idag? ...20

Figur 9: Tror du att ni skulle gynnas av ett närmare samarbete? ...21

Figur 10: Skulle det vara bra om en vårdadministratör satt i receptionen? ...21

Figur 11: Om en vårdadministratör är med i receptionen vilka arbets-uppgifter skulle hen kunna ha för att underlätta arbetet där?...22

Figur 12: Finns det andra arbetsuppgifter som du tror att en vårdad-ministratör skulle kunna hjälpa till med? ...23

Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide

Bilaga 2 – Enkät vårdadministratör Bilaga 3 – Enkät vårdpersonal

Inledning

Vi har fått i uppdrag att undersöka hur personalen på akutmottagningen på Läns-sjukhuset Ryhov arbetar med RAK – Rätt använd kompetens. RAK är en metod som innebär att omfördela arbetet så att medarbetarna ägnar sig åt sin kärnkompe-tens och att kringsysslor kan fördelas till andra yrkeskategorier. I uppdraget ska vi undersöka vilka arbetsuppgifter vårdadministratörerna skulle kunna utföra för att avlasta vårdpersonalen på akutmottagningen.

Vi känner till begreppet RAK från vår utbildning där vi fått lära oss att det är viktigt att rätt person gör rätt arbete, genom att vårdadministratörer sköter de administrativa uppgifterna kan vårdpersonalen få mer tid över till patienterna. Vi har också lärt oss att det är viktigt att se dokumentationen som en del av

vårdkedjan och hur viktig den är för patientsäkerheteten. Därför tyckte vi att detta lät som ett intressant uppdrag och tackade genast ja.

På akutkliniken Ryhov ingår tre olika verksamheter; akutmottagningen med 71 anställda, akutvårdsavdelningen AVA med 79 anställda och vårdadministrativa enheten med 34 anställda. På akutkliniken har de inte några anställda läkare utan läkarna kommer som jourer från andra kliniker och är då anställda av andra verk-samheter på sjukhuset. De jourverkverk-samheter som finns är ortopedi, medicin, kirurgi, ögon, öron- näsa- och hals, urologi samt gynekologi. Inom akutkliniken finns även verksamhetschef, verksamhetsutvecklare och koordinator. Totalt är de 187 anställda inklusive deltidstjänster och vikarier (J. Björk, personlig

kommunikation, 9 mars, 2020).

Akutmottagning på Länssjukhuset Ryhov svarar för upptagningsområdet Jönköping, Habo och Mullsjö men beroende på sjukdomstillstånd kan även patienter från resten av länet komma till Jönköping. Akutmottagningen tar emot ungefär 130 – 150 patienter per dygn (J. Björk, personlig kommunikation, 9 mars,

2020).

I den här studien kommer vi att använda oss av ordet vårdpersonal och vi syftar då till sjuksköterskor och undersköterskor.

Problemformulering

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med att klara kompetensförsörj-ningen i framtiden då vårdbehovet i och med en äldre befolkning ökar i betydligt snabbare takt än antalet personer i arbetsför ålder. Det saknas även finansiering för att kunna rekrytera så många nya medarbetare. Därför är det viktigt att titta på nya arbetssätt för att kunna tillgodose vårdbehovet i framtiden (SKR, 2020). I januari 2016 och i januari 2017 slöt regeringen och SKL (nu SKR - Sveriges kommuner och regioner) en överenskommelse om att ge stöd åt bättre

resursutnyttjande i Hälso-och sjukvården under namnet Professionsmiljarden. Målet med överenskommelsen var att:

“Stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård genom att förbättra förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens medarbetare att öka andelen tid för patientnära arbete och stärka landstingens planering av sitt kompetensbehov” (Socialstyrelsen, 2020).

Under januari 2016 till januari 2017 arbetade Region Jönköpings län med ett projekt att införa RAK (Region Jönköpings Län, 2018). Projektet gick ut på att utveckla gemensamma arbetssätt för att se över om det går att omfördela

arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper och på så sätt utnyttja kompetensen på bästa sätt. Det skulle leda till bättre effektivitet och mindre kostnader samt stödja kompetensförsörjningen (Region Jönköpings Län, 2018).

Vi har nu fått i uppdrag att undersöka hur de arbetar med RAK på akutkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Vilka arbetsuppgifter gör vårdpersonalen idag som vårdad-ministratörerna kan göra i stället, eller kanske tillsammans med vårdpersonalen?

Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka hur RAK - Rätt använd kompetens används på akutkliniken, Länssjukhuset Ryhov. Fokus har varit att undersöka vilka arbetsuppgifter vårdpersonalen utför idag som kan utföras av en vårdadmi-nistratör istället eller genom ett samarbete mellan yrkeskategorierna.

• Hur används RAK på akutkliniken idag?

• På vilket sätt kan vårdadministratörerna avlasta vårdpersonalen?

• Vilka likheter och/eller skillnader finns det i uppfattningen hos vårdpersonal och vårdadministratörer gällande hur RAK ska användas?

Litteraturgenomgång

Att använda kompetensen på rätt sätt är något som många

verk-samheter redan arbetar med som förbättringsarbete. Även om många känner till RAK saknas det en gemensam definition. Av den anledningen har SKR valt att använda begreppet ”använda kompetensen rätt” i sin rapport ”Utveckla

arbetssätten – strategier för att använda kompetensen rätt i hälso- och sjukvården” (SKR, 2020) för att det ger en bredare definition:

”Att använda kompetens rätt innebär att kompetenserna i arbetsgruppen sätts samman och arbetsuppgifterna delas för att möta patienternas behov på ett så effektivt sätt som möjligt” (SKR, 2020, s. 22).

Det finns olika sätt för hur kompetensen kan tas tillvara på ett mer effektivt sätt, i rapporten har SKR lyft fram fyra olika sätt:

1. Arbetsfördelning utifrån individuell kompetens handlar om

att uppmärksamma och ta vara på den individuella kompetensen hos varje medarbetarna i en arbetsgrupp. Det kan till exempel handla om att någon med mer erfarenhet handleder den som är nyexaminerad. Den individuella kompetensen är grunden till arbetsfördelningen (SKR, 2020).

2. Uppgiftsväxling innebär att flytta arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för

att varje yrkesgrupp ska ägna sig åt det de gör bäst. Till exempel att administrationen flyttas från läkare och sjuksköterskor till

vårdadministratörer. Uppgiftsväxling kan leda till förbättrat resursutnyttjande och en kostnadseffektivare vård. Det kan dock också få negativa

konsekvenser om vården blir för fragmenterad och helheten missas. Det är därför viktigt att alltid göra riskanalyser och följa upp förbättringsarbeten på ett strukturerat sätt (SKR, 2020).

3. Nya yrkesgrupper innebär att yrkesgrupper som inte funnits i verksamheten tidigare tas in för att avlasta vårdpersonalen. Det kan till exempel röra sig om servicepersonal som kan ta hand om patienttransporter, lokalvård, eller förrådshantering. Alltså uppgifter som inte kräver vårdutbildning. Erfarenhet visar att när vårdpersonalen kan ägna sig åt arbetsuppgifter som de är

utbildade för minskar risken för exempelvis trycksår och fallskador för patienterna och det leder till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen (SKR,

2020).

4. Teamsammansättning handlar om att olika yrkeskategorier arbetar

tillsammans som ett team och att de har gemensamma mål. Det kan röra sig om att titta på vilka kompetenser som behövs vid olika rutiner eller på olika mottagningar. Det viktigt att medarbetarna känner till varandras

kompetenser för att den ska kunna användas på rätt sätt. Teamarbete med ökad samsyn och bättre kännedom om varandras kompetenser kan leda till bättre kontinuitet för patienterna och enklare övergångar mellan

vårdprocesser (SKR, 2020).

Flera professioner inom hälso- och sjukvården i Sverige är reglerade yrken, det vill säga att de kräver någon form av legitimation eller formell behörighet för att få utföra yrket (SKR, 2020). Det kan till exempel vara läkare, sjuksköterska eller barnmorska som alla gått utbildning och har de praktiska kunskaper som krävs och för att få ansöka om legitimation (Patientsäkerhetslag 2010:659). Det finns även arbetsuppgifter inom vården som är reglerade och endast får utföras av vissa yrkesgrupper med behörighet. Många arbetsuppgifter inom vården är dock inte reglerade och kan utföras av personal från olika yrkesgrupper under förutsättning att medarbetaren har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgiften. Eftersom det är brist på legitimerad personal inom vissa yrken är det viktigt att ta vara på

kompe-tensen hos dessa medarbetare. Detta kan göras genom att de i möjligaste mån faktiskt arbetar med det de är utbildade för och omfördelar andra sysslor till annan personal (SKR, 2020).

År 2012 genomförde fackförbundet Vision en undersökning där 47 % av vårdad-ministratörerna/medicinska sekreterarna uppger att andra yrkesgrupper utför administrativa arbetsuppgifter som de skulle kunna utföra istället. Vision ser en stor fördel i att verksamheterna ser över arbetsuppgifter och uppgiftsväxlar de administrativa delarna till personal med utbildning för det (Vision, 2014). De menar vidare att det är ett ”samhällsekonomiskt resursslöseri” som leder till ”längre vårdköer och sämre tillgänglighet till medicinsk kompetens” (Vision,

2014).

Vissa kompetenser är relevanta för i stort sett alla som arbetar inom hälso- och sjukvården som till exempel att kunna arbeta i team kring patienten och att ha god kommunikationsförmåga samt god digital kompetens. De arbetsplatser som lyckats använda kompetensen på ett bra sätt är de arbetsplatser som arbetar aktivt med att skapa ett klimat på arbetsplatsen där alla yrkesgrupper finns med i teamet

(SKR, 2020).

För att ta tillvara medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver verksamheten inte uppfinna hjulet en gång till utan kan titta på hur andra verksamheter arbetar med RAK och sedan anpassa förbättringsarbetet till sin egen arbetsplats. Genom att införa en standardlösning riskerar verksamheten att misslyckas. Genom

att istället tvärprofessionellt arbeta fram en gemensam målbild med lokala anpass-ningar och sedan pröva idéerna i en mindre skala upplevs det som mer smidigt och förankringsarbetet går lättare. Flöden och processer kan då i ett tidigt stadie utformas med hänsyn till de berörda yrkesgrupperna (SKR, 2020).

Genom uppgiftsväxling kan verksamheten få goda resultat och god följsamhet om förändringsprocessen är strukturerad och att det finns en målbild i arbetsgruppen rörande varför uppgiftsväxlingen genomförs. En viktig nyckel till att nå

följsamhet är att informationen som finns om förändringen delas till alla berörda yrkesgruppen och inte bara till de medarbetare som arbetsuppgiften skiftas mellan. Det är även viktigt att de olika yrkesgrupperna vet om kollegornas

ansvars-områden och kompetenser innan de lämnar över sina arbetsuppgifter. Det är oftast svårare för medarbetare att lämna ifrån sig arbetsuppgifter än att ta emot nya. Vid uppgiftsväxling och nya teamsammansättningar är det därför viktigt med

gemensamma utbildningar och tydlig information för att öka kollegornas kunskap om varandras kompetenser. Om detta inte görs kan det leda till oro både

för personen som lämnar ifrån sig arbetsuppgiften och för den personen som får arbetsuppgiften. Genom att genomföra uppgiftsväxlingen på rätt sätt kan det leda till ett bättre arbetsflöde i verksamheten och att kompetensen hos varje

medarbetare används fullt ut på ett effektivt sätt som gynnar både personalen och patienterna (SKR, 2020).

Vårdadministratörernas roll

Vårdadministratörer arbetar inom hälso- och sjukvården och kan ha många olika arbetsuppgifter. De vanligaste uppgifterna är dokumentation och hantering av patientjournaler samt receptionsarbete (Arbetsförmedlingen u.å.-a). Eftersom journalen innehåller känsliga uppgifter är det viktigt att vårdadministratörer har kunskap om lagstiftningen kring sekretess och journalföring. Vid receptionsarbete tar de emot patienter, registrerar dem och tar betalt. De svarar även i telefonen och skickar remisser. Andra arbetsuppgifter som vårdadministratörer kan ha är att arbeta med statistik, budget och personalrapportering samt skriva protokoll

(Arbetsförmedlingen, u.å.-a).

I ett reportage på arbetsförmedlingens hemsida berättar en medicinsk sekreterare om sitt arbete på akuten i Lund. Hon berättar att hon skriver journaler, svarar i telefon, hanterar papper som ska skannas och skriver in patienter. Hon berättar även att hon är med på alla larm och att hon då registrerar patienten och är be-hjälplig med att skriva röntgenremisser (Arbetsförmedlingen, u.å.-a).

Vårdpersonalens roll

En sjuksköterskas arbetsuppgifter varierar beroende på arbetsplats men handlar i grund och botten om omvårdnad och att främja hälsa och förebygga sjukdom

(Arbetsförmedlingen, u.å.-b). Det är sjuksköterskan som organiserar och leder

omvårdnadsarbetet så att varje enskild patient får rätt vård vid rätt tillfälle, även om det inte nödvändigtvis är just sjuksköterskan som utför det praktiska arbetet

(Arbetsförmedlingen, u.å.-b). Sjuksköterskan dokumenterar och utvärderar

effekterna av den behandling/åtgärd som patienten erhållit. Sjuksköterskan har även kontakt med patienternas anhöriga och med andra vårdgivare och yrkes-grupper men även med sociala myndigheter (Arbetsförmedlingen, u.å.-b). En undersköterska arbetar mycket med personlig omvårdnad och att observera patienter för att senare kunna rapportera avvikelser till andra yrkesgrupper inom vården. En undersköterskas arbetsuppgifter kan bland annat vara att kontrollera blodtryck, lägga om sår, ta blodprover samt av- och påklädning

(Arbetsförmedlingen, u.å.-c). Även att bädda sängar, servera mat och fylla på

förråd och skåp ingår i en undersköterskas arbetsuppgifter

(Kompetensutvecklingsinstitutet, u.å.)

Metod

Här presenteras val av metod, urval, datainsamling och hur bearbetning och analys av data har gjorts. Vi presenterar även hur hänsyn tagits till validitet och reliabili-tet samt etiska aspekter.

Val av metod

Vid valet av metod utgick vi ifrån undersökningens syfte, att undersöka hur med-arbetarna på akutmottagningen arbetar med RAK. Fokus låg på om det finns arbetsuppgifter vårdpersonalen gör i dag som en vårdadministratör skulle kunna göra istället eller genom ett samarbete mellan yrkeskategorierna. Enligt Lindstedt (2019) bör valet av metod ligga i vilken typ av svar vi önskar i vår undersökning, ord eller siffror. Vi ansåg därför att en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning lämpade sig bäst för att få svar på våra frågeställningar. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att kunna få svar på frågor som vi definierat i förväg men även kunna ställa följdfrågor utifrån vad som sägs under intervjuerna (Lindstedt, 2019). Intervjuerna genomfördes på plats på akutkliniken men även digitalt via Skype. För att få med allas röster i undersökningen valde vi att även skicka ut enkäter, en som riktade sig till vårdadministratörerna och en till vårdpersonalen.

Urval

Utifrån syftet och frågeställningarna i undersökningen ansågs det relevant att intervjua chefer, verksamhetsutvecklare och vårdadministratörer på akutkliniken för att få en bild över hur arbetet fungerar idag och hur de på akutkliniken tidigare arbetat med RAK.

Vårdadministratörerna intervjuades i grupp vid två olika tillfällen, sammanlagt intervjuades sju personer. Med anledning av att vårdadministratörerna intervjua-des i grupp och att vi inte fick möjlighet att intervjua vårdpersonalen ansågs en enkät vara ett bra komplement. Två enkäter gjordes, en riktad till vårdpersonalen och en till vårdadministratörerna med liknande frågeställningar. I enkäterna fick både vårdadministratörer och vårdpersonal möjlighet att svara enskilt och anonymt på frågorna. Enkäterna utformades med svarsalternativs frågor med möjlighet att lämna kommentarer till svaren. Enkäten till vårdadministratörerna skickades digitalt till deras mejl och enkäten till vårdpersonalen delades

slumpmässigt ut i pappersform.

Datainsamling

Vi har genomfört sex intervjuer med chefer, verksamhetsutvecklare och vårdad-ministratörer som arbetar på akutkliniken. Tre av intervjuerna genomfördes enskilt med respondenten och tre av intervjuerna genomfördes i grupper med två till fem respondenter i varje grupp. Anledningen till att några intervjuer genomför-des i grupp var för att effektivisera tiden så att personalen kunde återgå till sitt arbete. Intervjuerna bokades av vår handledare och tog ca 45 – 60 minuter att genomföra. Vi utformade intervjuguiden med frågor utifrån den

bakgrundsinformation som vi fått av vår handledare och under arbetets gång utvecklades frågorna, se bilaga 1. Vid varje intervju presenterade vi oss och gav

respondenterna information om vårt examensarbete och att deras medverkan är frivillig. Vid de intervjuer som spelades in har respondenterna gett sitt samtycke till detta.

När vi utformade enkäterna använde vi oss av enkätverktyget Esmaker som vi fick tillgång till via högskolan. Esmaker gjorde det möjlig för oss att på ett smidigt sätt kunna skapa digitala enkäter och sedan kunna sammanställa och analysera svaren. Frågorna i enkäterna utformades med intervjufrågorna som bas tillsammans med några frågor som vår handledare utformat, se bilaga 2 och 3. Frågorna utformades som flervalsfrågor och fritextfrågor och lästes igenom av vår handledare innan de skickades ut. Sammanlagt skickades 18 enkäter ut till vårdadministratörerna. Vi fick in 13 svar vilket ger en svarsfrekvens på 72 %.

Enkäten till vårdpersonalen skapades på samma sätt men skickades inte ut digitalt utan delades ut i pappersform. Detta då vi inte hade tillgång till vårdpersonalens mejladresser. Sammanlagt delades 30 enkäter ut till slumpmässigt utvald vård-personal. Vi fick in 27 svar vilket ger en svarsfrekvens på 90 %. I samband med att enkäterna delades ut fick respondenterna information om vilka vi är, varför vi gör undersökningen, vad den kommer användas till, och att det är frivilligt att delta. Samt att alla svar kommer vara anonyma.

Bearbetning och analys av data

Intervjuerna som vi spelat in transkriberades i sin helhet efter varje intervjutill-fälle. När samtliga intervjuer var transkriberade läste vi igenom materialet var för sig ett flertal gånger och färgmarkerade viktiga och återkommande ämnen. Där-efter jämförde vi färgmarkeringarna med varandra och kontrollerade så vi inte missat något viktigt. Efter det kategoriserades de viktiga ämnena och vi skapade rubriker utifrån kategorierna. Därefter sammanställdes intervjuerna i löpande text under varje rubrik (Lindstedt, 2019).

De fysiska pappersenkäterna sammanställdes genom att vi räknade ihop vilka svar vi fått på varje enskild fråga. Summan lades sedan in i ett Exceldokument och vi skapade diagram för varje fråga för att kunna visualisera siffrorna (Lindstedt,

2019). I anslutning till varje diagram finns en löpande text som förklarar

inne-hållet i diagrammet samt en diagramnumrering (Lindstedt, 2019). På de frågor där det var möjligt att skriva en kommentar kategoriserades varje kommentar och räknades ihop då många kommentarer var lika. Därefter summerades de olika kommentarerna och lades in i Excel. Efter det skapades diagram på samma sätt som är beskrivet ovan.

De digitala enkäterna sammanställdes i enkätverktyget Esmaker. Genom Esmaker kunde vi se vad respondenterna svarat och få svarsfrekvens på varje fråga. Efter det skapades diagram på samma sätt som med de fysiska pappersenkäterna för att de skulle få ett likvärdigt utseende.

Validitet och reliabilitet

För att säkerställa kvaliteten i den här studien diskuterar vi validitet och reliabilitet två viktiga begrepp som vi har tagit hänsyn till. Validitet handlar om att

säkerställa att vi faktiskt utför den undersökning som vi tänkt och att vi besvarar våra frågeställningar. Reliabilitet handlar om eventuella slumpmässiga fel som vi inte kunnat påverka i vår undersökning (Lindstedt, 2019).

Vi har intervjuat både chefer och de som arbetar i verksamheten för att få olika infallsvinklar och ett bredare perspektiv i vår studie. Vi har genom att

sammanställa både intervjuer och enkäter besvarat de frågeställningar vi hade. När vi sammanställde resultatet läste vi igenom materialet ett flertal gånger, markerade det som var viktigt och jämförde markeringar med varandra för att inte missa viktig information. Vi har försökt att vara objektiva när vi tolkade resultaten vilket säkerställer studiens kvalitet.

Det kan finnas slumpmässiga fel då alla enkäter som delades ut inte besvarades. Eventuellt hade resultatet blivit annorlunda om vi fått möjlighet att intervjua vårdpersonalen då detta hade gett oss lite mer utförliga svar från deras perspektiv. Vi ser dock att svaren från enkäterna visar på liknande resultat som framkommer i intervjuerna vilket visar på en tillförlitlighet.

Etiska aspekter

Det finns flera etiska överväganden att ta hänsyn till i undersökningen. Det är viktigt att personer som deltar i undersökningen får information om att

deltagandet är frivilligt, vad det är för undersökning och hur uppgifterna kommer användas och att de hanteras konfidentiellt. Uppgifterna får heller inte användas för andra ändamål än undersökningen (Lindstedt, 2019).

Vi har gett information om att det är frivilligt att delta och vad syftet med undersökningen är. Vi har även talat om vilka vi är, var vi kommer ifrån och varför vi gör undersökningen. Vid inspelade intervjuer har samtycket getts för detta. Allt material som samlats in har förvarats så att ingen når dem och raderas vid arbetets slut. Samtliga deltagare har avidentifierats med namn, ålder och kön (dock inte arbetsplats).

Resultat

I detta kapitel kommer vi presentera resultatet av de intervjuer och enkäter som sammanställts. Vi börjar med att presentera vad som framkommit i intervjuerna och därefter resultatet av enkäterna.

Intervjuer

Här har vi sammanställt resultatet av de sex intervjuerna som vi har genomfört utifrån vår intervjuguide, se bilaga 1. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för respondent 1 – 12.

RAK

Flera av respondenterna berättar att vårdadministratörerna tidigare var med

på akutmottagningen. De bemannade då receptionen och en vårdadministratör satt på AVA och skrev in patienter. De var även med i ambulanshallen och

beställde prover. När vårdadministratörerna satt i receptionen på nattskiften kunde de under lugnare perioder skriva diktat. Respondent 2 uttrycker att

receptionsarbetet blev som en liten paus från det dagliga arbetet och gjorde att vårdadministratörerna var mer delaktiga på mottagningen.

År 2015 gjorde IVO en inspektion där de sa att det skulle vara en

sjukvårdpersonal i receptionen som kan göra en första medicinsk bedömning av patienten. Därför togs vårdadministratörerna bort från receptionen berättar flera av respondenterna. Respondent 1 tycker att det är bra om personal som kan utföra sjukvårdande uppgifter inte används för mycket till administration utan

att de faktiskt utnyttjar vårdadministratörerna till detta. Några av respondenterna berättar att i samband med att IVO gjorde inspektionen så hade

vårdadministrationenlåg bemanning, vilket också var en bidragande faktor till att vårdadministratörerna togs bort från receptionen.

När vi frågar respondenterna om de arbetar efter RAK idag så anser respondent 1, 3 och 4 att de försöker att göra det. De har anställda från Verksamhetsnära-service som följer med patienter till röntgen och transporterar dem till

vårdavdelningen om patienten inte är så dålig att de måste ha

medicinsk kompetens med sig. De använder även Verksamhetsnäraservice för hantering av förråd och kök. Tidigare var det undersköterskor som skötte dessa arbetsuppgifter. Enligt respondent 1 måste de bli bättre på att köpa in denna typ av tjänster för att avlasta vårdpersonalen. Samtidigt kan det finnas ett

motstånd när det blir för mycket nyheter, men just nu är det nog ganska välkommet med tanke på pandemin tror respondenten.

Respondent 3 påpekar att det finns en gräns för hur många arbetsuppgifter som går att rensa bort från vårdpersonalen för att det ska vara patientsäkert. Samma respondent upplever också att det finns en risk att bli av med undersköterskor om de sätter in mer annan personal för städ och påfyllnad. Enligt respondent 4 finns deten fördel i att de som arbetar i verksamheten är uppdaterade på vad som finns i skåp och förråd. Hen uttrycker också att det är en flack organisation mellan undersköterskor och sjuksköterskor eftersom de inte har uppstyrda ronder och läkemedelsdelning till exempel. Om vårdpersonalen går in till en patient så gör de färdigt. Det är inte så att sjuksköterskan går in och ger medicin och undersköter-skan kommer efter för att byta blöja, utan då gör sjuksköterundersköter-skan det direkt. Sedan

ger ju självklart inte undersköterskor läkemedel. Det är mycket omvårdnad även på en akutmottagning och det utför all personal enligt respondent 4.

Respondent 9 tycker inte att de arbetar efter RAK idag, utan anser att det finns flera saker en vårdadministratör skulle kunna göra som de inte gör i dagsläget:

“Vårdpersonalen ska ta emot patienten i luckan men vårdadministratören ska registrera patienten”

De flesta av respondenterna är eniga om att det går att göra mer, särskilt inom det administrativa området.

Samarbetet mellan vårdadministratörer och vårdpersonal

idag

Flera avrespondenterna har svarat att det är väldigt uppdelat idag. En av anledningarna till detta är att det är väldigt trångt på akuten vilket gjort att vårdadministrationen har fått flytta ut till andra lokaler utanför själva akutmottagningen. Majoriteten av respondenterna är eniga om att vårdadministrationens flytt till andra lokaler är negativt för samarbetet. Respondent 11 säger:

“Det var roligare att arbeta förr, nu känns som att vårdadministratörerna inte arbetar på akuten längre”

Både respondent 3 och respondent 8 säger att det är många som inte känner igen varandra trots att de tillhör samma klinik. Respondent 12 berättar att de ska kunna samarbeta vid katastrofer men att det inte är så enkelt när de inte känner varandra. Om de har frågor vet de inte vem de ska vända sig till. Vårdadministratörerna är inte heller med och övar på katastroflägen tillsammans med vårdpersonalen på mottagningen berättar respondent 6. Respondent 7 påpekar att vårdadministratö-rerna behöver öva lika mycket som vårdpersonalen.

Tänkbara arbetsuppgifter

Vi frågade respondenterna om vilka arbetsuppgifter vårdadministratörerna skulle kunna utföra på akutmottagningen. Samtliga respondenter har svarat att det skulle vara bra med en vårdadministratör i receptionen. De allra flesta är överens om att det skulle vara bäst om de bemannade receptionen tillsammans med en underskö-terska. Respondent 3 tycker att det vore bra om vårdadministratörer

bemannade receptionensärskilt på natten. De skulle då kunna skriva diktat och göra andra arbetsuppgifter under lugnare perioder något som undersköterskorna inte kan. Respondent 9 och 11 säger att vårdadministratörerna kan sitta i

“Vårdadministratörerna skulle kunna göra nytta på akutrummen och fylla i vital-parametrar”

Respondent 7 och 8 tycker att vårdadministratörerna skulle kunna sitta på avdelningsstationen på mottagningen och svara i telefonen, skicka remisser och ringa efter taxi till patienter och vara behjälpliga. Det är något även respondent 3 och 4 håller med om. Flera respondenter nämner att vårdadministratörerna på sikt kan vara med på akutrummet men att det är viktigt att de lär känna varandra först och att alla känner sig trygga med den arbetsuppgiften vilket några i dagsläget uppger att de inte är.

Fördelar med att involvera vårdadministratörerna

Respondenterna fick frågan om de kan se några fördelar eller vinster med att involvera vårdadministratörerna, vilket de kan se. Det handlar bland annat om betalningar från utländska medborgare som kommer till akuten, där under-sköterskor ibland missar att ta kopior på pass och att kontrollera patientens adress vilket gör att betalningen kan utebli och verksamheten förlorar massa pengar. Respondent 3 och 5 har uttryckt att det är många undersköterskor som turas om att bemanna receptionen vilket gör att de utför arbetsuppgifterna sällan och det kan lättare bli fel.

Respondent 1 påpekar att inrapportering till olika register som de får ersättning för också har en tendens att nedprioriteras av vårdpersonalen idag, eventuellt skulle en vårdadministratör prioritera det högre. Rent lönemässigt finns inga vins-ter då vårdadministratörer och underskövins-terskor har ungefär samma lön, men sett till arbetsmiljö och patientsäkerhet och att utnyttja resurserna på rätt sätt så finns det fördelar.

Vårdadministratörernas arbetsmiljö är i dagsläget inte optimalt då de har ett statiskt arbete där de ägnar större delen av sin arbetstid åt journaldokumentation. Genom att involvera vårdadministratörerna tror respondent 2 att det hade blivit ett roligare arbete och en mer stimulerande arbetsmiljö för vårdadministratörerna vilket är en fördel. Flera andra respondenter håller med om detta.

Förutsättningar för att integrera vårdadministrationen

Ett problem som framkommer i intervjuerna är att det i dagsläget är väldigt trångt på akuten. Akutmottagningen är beräknad för att kunna ta emot runt 100 patienter per dygn och i genomsnitt ligger de idag på 130 – 150 patienter. Ytterligare ett problem som nämns är att den vårdadministrativa bemanningen är för låg med flera vakanta platser.

För att vårdadministratörerna ska kunna vara mer delaktiga på mottagningen behöver de enligt respondent 1 titta på nya arbetssätt och se över om det går att bemanna receptionen med både en undersköterska och en vårdadministratör. Att

vårdadministratören skulle vara själv i receptionen och göra en medicinsk bedöm-ning vore att utsätta både vårdadministratören och patienten för onödiga risker, något de allra flesta respondenterna verkar vara överens om. Flera av

respondenterna har uttryckt att det skulle vara bra om det går att göra detta arbete teambaserat istället, under förutsättningen att vårdadministrationen ökar sin be-manning. Det är bra om en undersköterska med den medicinska kompetensen kan göra en första bedömning av patienten. Och som respondent 3 och 4 också

uttrycker, kan vårdpersonalen ställa de rätta frågorna och se på patienten hur hen mår och därefter ta ställning till hur länge patienten kan vänta i väntrummet. Sedan kan vårdadministratören sköta det administrativa som dokumentationen, registrering av patienten, skicka fakturor och så vidare. Respondent 1 tror vidare att det finns flera delar inom både akutmottagningen och akutvårdsavdelningen där de skulle kunna ha ett mycket närmare samarbete.

Respondent 1 tycker att vårdadministratörerna ska vara en del av teamet och att de ska finnas med i verksamheten men problemet är de fysiska lokalerna och plats-bristen. Det har pratats om ombyggnationer och renoveringar och då måste de tänka på att integrera vårdadministrationen så att de kan sitta med

i verksamheten, och inte så långt ifrån som de gör idag.Många anseratt om vårdadministrationen sitter mitt i verksamheten så blir de mer involverade och ett med verksamheten. En nackdel som flera av respondenterna nämner är att

vårdadministratörerna kan riskera att bli störda när de sitter och skriver viktiga diktat, vilket är något att ta hänsyn till. Tanken är enligt flera av respondenterna att integrera vårdadministratörerna mer i det dagliga arbetet. Som respondent 1 uttrycker:

”...det vore jättebra om vårdadministratörerna kunde komma in som en självklar del i teamarbetet”

Enkäter

I detta kapitel kommer vi presentera en sammanställning av resultatet som baseras på de enkäter som vi skickade ut, se bilaga 2 och 3. Till vårdadministratörerna skickades totalt 18 enkäter ut och vi fick in 13 svar. Det ger en svarsfrekvens på 72 %. Till vårdpersonalen lämnades totalt 30 enkäter ut och vi fick in 27 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 90 %.

Enkät vårdadministratörer

Enkäten som gavs ut till vårdadministratörerna bestod av 7 frågor, där 6 av frågorna hade flervalsalternativ och 1 fråga var en fritextfråga. På 4 av frågorna fanns möjligheten att kommentera.

Första frågan löd ”Hur upplever du samarbetet mellan vårdpersonal och

vårdad-ministratörer idag?” Svarsalternativen graderades 1–5 där 1 motsvarar dåligt och

upplever majoriteten av vårdadministratörerna att samarbetet fungerar varken bra eller dåligt.

Figur 1 Fördelning av svar på fråga 1 i enkät till vårdadministratörer

Den andra frågan i enkäten löd ”Skulle du vilja ha ett närmare samarbete?”. I diagrammet (figur 2) ses tydligt att vårdadministratörerna skulle vilja ha ett närmare samarbete med vårdpersonalen.

Figur 2 Fördelning av svar på fråga 2 i enkät till vårdadministratörer

Tredje frågan löd ”Tror du att det skulle vara bra med en vårdadministratör i

receptionen?” I diagrammet (figur 3) har hälften av vårdadministratörerna svarat

att de tror att det skulle vara bra med en vårdadministratör i receptionen

tillsammans med en undersköterska. I kommentarerna framkommer att en vård-administratör tillsammans med vårdpersonal kan bemanna receptionen och att vårdpersonal, undersköterska eller sjuksköterska gör en medicinsk bedömning av patienten och att vårdadministratören sedan sköter det administrativa.

0 2 8 3 0 0 2 4 6 8 10

1 - Dåligt 2 3 4 5 - Mycket bra

Hur upplever du samarbetet mellan vårdadministratörer och vårdpersonal idag?

9 1 3 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ja Nej Vet inte

Figur 3 Fördelning av svar på fråga 3 i enkät till vårdadministratörer

Den fjärde frågan löd ”Om du som vårdadministratör skulle arbeta i receptionen

vilka arbetsuppgifter skulle du kunna tänka dig att utföra?” Frågan hade inga

svarsalternativ utan här fick vårdadministratörerna utforma egna svar. 13 av 13 respondenter har svarat på frågan. I 11 av kommentarerna har vårdadministra-törerna skrivit att de skulle kunna registrera patienter, 6 stycken har skrivit att de kan sköta kassahantering och betalning. I 3 av kommentarerna har de skrivit att de kan skapa A-nummer och C-nummer. Det nämns även att de kan tänka sig svara i telefon, uppdatera uppgifter om närmast anhöriga och hjälpa vårdpersonalen, se diagrammet nedan (figur 4). Det förekom även kommentarer om att de kan tänka sig att hjälpa till med dokumentation i triaget och andra administrativa uppgifter. Flertalet av vårdadministratörerna uttrycker också att de inte ska göra några medicinska bedömningar utan det gör undersköterskan.

4 0 7 3 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Ja Nej Ja tillsammans med

en undersköterska

Annat, kommentar: Tror du att det skulle vara bra med en vårdadministratör i

Figur 4 Fördelning av svar på fråga 4 i enkät till vårdadministratörer

Den femte frågan löd ”Finns det andra arbetsuppgifter som en vårdadministratör

skulle kunna hjälpa till med på mottagningen?” Här kunde respondenterna kryssa

i flera alternativ, de hade även möjlighet att lämna egna kommentarer. Som fram-går av diagrammet (figur 5) anser 9 av vårdadministratörerna att de skulle kunna vara ett administrativt stöd på mottagningen, exempelvis hjälpa till med urakuta remisser, ta hand om telefonen, sköta akuta flöden som fast track, dashboard och ”sängarna”. 7 av respondenterna anser att de skulle kunna vara dokumenterande sekreterare på larm, till exempel förbereda för provtagning och dokumentera traumajournal på akutrummen. I kommentarerna framkommer att de skulle kunna skicka och beställa prover och vara ett administrativt stöd för

vårdpersonalen om behovet finns. Någon uttrycker också att det skulle krävas mer administrativ personal om de ska genomföra dessa arbetsuppgifter. Det finns också de som svarat att de har svårt att uttala sig då de vet för lite.

11 6 3 2 2 2 0 2 4 6 8 10 12 Registrera patienter Kassahantering/ betalning Registrera A-nummer och C-nummer

Svara i telefon Uppdatera uppgifter om närmast anhöriga och telefonnummer Hjälpa vårdpersonalen Om du som vårdadministratör skulle arbeta i receptionen vilka

Figur 5 Fördelning av svar på fråga 5 i enkät till vårdadministratörer

Den sjätte frågan löd ”Skulle du vilja arbeta i receptionen?” I diagrammet (figur 6)framkommer det att 8 av vårdadministratörerna skulle vilja arbeta i

receptionen. I kommentarer framkommer det att vissa har varit med och arbetat i receptionen tidigare och att de kan tänka sig att göra det igen bara bemanningen av vårdadministratörer är tillräcklig. Även här framkommer det att receptionen bör bemannas tillsammans med undersköterska då detta tidigare beslutats. 1 kommenterar att det är för stressigt.

Figur 6 Fördelning av svar på fråga 6 i enkät till vårdadministratörer

Den sjunde frågan löd ”Skulle du vilja arbeta på mottagningen till exempel i

akutrummet?” I diagrammet (figur 7) framkommer det att 6 av

vård-administratörerna skulle vilja arbeta på mottagningen medan 5 9 7 0 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja, vara vårdadministrativt stöd på akutmottagningen, exempelvis hjälpa till med urakuta remisser,

ta hand om telefon, sköta akuta flöden som

fast track, dash board och "sängarna"

Ja, vara dokumenterande sekreterare på larm till exempel förbereda för

provtagning och dokumentera traumajournal på

akutrum

Nej Annat, kommentera:

Finns det andra arbetsuppgifter som en vårdadministratör skulle kunna hjälpa till med på mottagningen?

8 4 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Ja Nej Vet inte

vårdadministratörer inte skulle vilja arbeta där. 2 har svarat att de inte vet och 1 har kommenterat att det är för stressigt.

Figur 7 Fördelning av svar på fråga 7 i enkät till vårdadministratörer

Enkät vårdpersonal

Enkäten som gavs ut till vårdpersonalen bestod av 5 frågor, där 4 av frågorna hade flervalsalternativ och 1 fråga var en fritextfråga. På 4 av frågorna fanns möjlig-heten att kommentera. Första frågan löd ”Hur upplever du samarbetet mellan

vårdpersonal och vårdadministratörer idag?” Svarsalternativen graderades 1 – 5

där 1 motsvarar dåligt och 5 motsvarar mycket bra. Som framgår av diagrammet här nedan (figur 8) upplever vårdpersonalen att samarbetet fungerar bra och till och med mycket bra.

Figur 8 Fördelning av svar på fråga 1 i enkät till vårdpersonal

Den andra frågan i enkäten löd ”Tror du att ni skulle gynnas av ett närmare

sam-arbete?”. I diagrammet (figur 9) ses tydligt att vårdpersonalen tror att de skulle

gynnas av ett närmare samarbete med vårdadministratörerna. 6 5 2 0 1 2 3 4 5 6 7

Ja Nej Vet inte

Skulle du vilja arbeta på mottagningen t.ex. i akutrummet? 0 1 11 12 3 0 2 4 6 8 10 12 14

Dålig 1 2 3 4 Mycket bra 5

Hur upplever du samarbetet mellan

vårdpersonal och vårdadministratörer

Figur 9 Fördelning av svar på fråga 2 i enkät till vårdpersonal

Den tredje frågan löd ”Skulle det vara bra om en vårdadministratör satt i

receptionen?” Här kunde respondenterna kryssa i flera alternativ, de hade även

möjlighet att lämna egna kommentarer. Som framgår av diagrammet (figur 10) anser majoriteten av vårdpersonalen som besvarat enkäten att det skulle vara bra om en vårdadministratör satt i receptionen. 4 av respondenterna anser att det inte vore bra, och 5 av respondenterna har lämnat en kommentar. I kommentarerna framkommer att det att vårdpersonalen gärna tar hjälp av en vårdadministratör när de ska skapa A- och C-nummer i Cosmic bland annat. 1 respondent uttrycker att det vore bra om vårdadministratörerna kunde receptionen så att de kan vara behjälpliga när det är hög belastning på akutmottagningen.

Figur 10 Fördelning av svar på fråga 3 i enkät till vårdpersonal

Den fjärde frågan i enkäten löd ”Om vårdadministratör är med i receptionen vilka

arbetsuppgifter skulle hen kunna ha för att underlätta arbetet där?” Frågan hade

inga alternativ utan det var endast möjligt att skriva en kommentar. 14 av 27 respondenter valde att skriva en kommentar. 6 av kommentarerna handlar om att en vårdadministratör skulle kunna registrera patienterna som kommer till akut-mottagningen. 4 av kommentarerna handlar om att vårdadministratören skulle

24 0 3 0 5 10 15 20 25 30

Ja Nej Vet inte

Tror du att ni skulle gynnas av ett närmare samarbete? 8 4 9 5 0 2 4 6 8 10

Ja Nej Ja, tillsammans

med en undersköterska

Annat, kommentar

Skulle det vara bra om en

vårdadministratör satt i receptionen?

kunna vara behjälplig när A- och C-nummer ska skapas i Cosmic. 3 av

kommentarerna handlar om de telefonsamtal som kommer till receptionen som vårdadministratören skulle kunna besvara. Några av kommentarerna tar upp flera olika arbetsuppgifter som en vårdadministratör skulle kunna utföra för att under-lätta arbetet, se diagram nedan (figur 11).

Figur 11 Fördelning av kommentarer på fråga 4 i enkät till vårdpersonal

Fråga 5 i enkäter löd ”Finns det andra arbetsuppgifter som du tror att en

vård-administratör skulle kunna hjälpa till med?” Det var totalt 26 respondenter som

besvarade frågan och flera av dem har valt flera svarsalternativ. 1 person avstod ifrån att besvara frågan, se diagram nedan (figur 12). 1 person kommenterade att vårdadministratörerna kan sitta i receptionen.

6 4 3 2 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 Registrera patienter A- och C-nummer

Svara i telefon Administrativt arbete

Bemanna "luckan"

Betalning

Om en vårdadministratör är med i receptionen

vilka arbetsuppgifter skulle hen kunna ha för att

Figur 12 Fördelning av svar på fråga 5 i enkät till vårdpersonal

Analys

Analysen är baserad på resultaten som framkommer i studien och har jämförts med SKR:s rapport “Utveckla arbetssätten - Strategier för att använda

kompetensen rätt i hälso- och sjukvården” och Visions “Effektiv

vårdadministration. Visions 10 goda råd”. Vi har även jämfört resultaten med

Arbetsförmedlingens beskrivning av vårdadministratörers, sjuksköterskors och undersköterskor arbetsuppgifter.

RAK

I intervjuerna framkommer det att flera av respondenterna anser att de idag arbetar efter RAK då de bland annat har anställda från Verksamhetsnäraservice som utför en del tjänster. Detta är ett av arbetssätten som SKR (2020) lyfter fram i sin rapport hur kompetensen tas tillvara på ett mer effektivt sätt. Genom att införa nya yrkesgrupper kan vårdpersonalen ägna sig åt de arbetsuppgifter som de är

utbildade för vilket kan leda till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonalen och minska risken för patientskador (SKR, 2020). I en av intervjuerna framkommer det att det är svårt att arbeta helt enligt RAK på akutmottagningen då

arbets-uppgifterna mellan undersköterskor och sjuksköterskor inte är så välavgränsade som de kan vara inom andra verksamheter. Enligt Arbetsförmedlingens

(u.å.-b, u.å.-c) beskrivning av de olika yrkena skiljer sig arbetsuppgifterna åt,

23 9 1 1 0 5 10 15 20 25 Ja, vara vårdadministrativt stöd på akutmottagningen, exempelvis hjälpa till med urakuta remisser,

ta hand om telefon, sköta akuta flöden som

fast track, dashboard och "sängarna"

Ja, vara dokumenterande sekreterare på larm till exempel förbereda för

provtagning och dokumentera traumajournal på

akutrum

Nej Annat, kommentera

Finns det andra arbetsuppgifter som du tror att en

vårdadministratör skulle kunna hjälpa till med?

något som dock inte stämmer med akutklinikens sätt att arbeta där även sjuksköterskorna ägnar sig mycket åt omvårdnad.

De flesta av respondenterna anser inte att de arbetar enligt RAK när det kommer till de administrativa delarna. De tycker att vårdadministratörerna i mycket större utsträckning skulle kunna utföra mer av de administrativa arbetsuppgifter som vårdpersonalen utför idag. Detta stämmer överens med Visions undersökning från 2012 där 47 % av vårdadministratörerna uppger att andra yrkesgrupper utför administrativa arbetsuppgifter som de skulle kunna utföra istället (Vision, 2014).

Samarbetet mellan vårdadministratörer och

vårdpersonal

I SKR:s rapport (2020) beskrivs teamsammansättningar som ett av de fyra olika sätten att på ett mer effektivt sätt ta vara på kompetensen bland medarbetarna. På frågan om hur respondenterna upplever samarbetet mellan vårdadministratörer och vårdpersonal idag skiljer sig svaren markant. Vårdpersonalen har i större utsträckning än vårdadministratörerna svarat att de tycker att samarbetet är bra. I resultatet framkommer det att samarbetet har blivit sämre och en möjlig förklaring till detta kan vara vårdadministratörernas flytt till andra lokaler utanför själva akutmottagningen. En annan tänkbar förklaring skulle kunna vara IVO:s

inspektion 2015 där de ifrågasatte bristen på medicinsk kompetens i receptionen, vilket ledde till att vårdadministratörerna inte längre fick bemanna receptionen. Det framkommer även i resultatet att en klar majoriteten av respondenterna tycker att det skulle vara bra med ett närmare samarbete. De vill försöka att få igång ett bättre samarbete och hitta nya arbetssätt, exempelvis genom teamarbete. Detta resonemang stöds av SKR (2020) som tar upp vikten av teamarbete i sin rapport och menar att teamarbete leder till bättre kännedom om varandras kompetenser vilket i sin tur leder till bättre kontinuitet för patienterna och enklare övergångar mellan vårdprocesser. Av resultatet framkommer att vårdadministratörer och vård-personal förväntas samarbeta vid katastroflägen, något som upplevs svårt då personalen inte känner varandra och det skapas en osäkerhet. Det framkommer att vårdadministratörerna inte längre är med på katastrofövningar och detta är i direkt motsats till tidigare studier som förespråkar teamarbete och samarbete.

Tänkbara arbetsuppgifter

I resultatet framkommer det att det vore bra om en vårdadministratör kunde bemanna receptionen. Både chefer, vårdpersonal och vårdadministratörer har uttryckt att det vore bra om de kunde göra detta teambaserat tillsammans med en undersköterska. På det viset behöver inte vårdadministratörerna ha det medicinska ansvaret över patienterna som kommer till akutmottagningen. Ur resultatet fram-går det att vårdadministratörerna skulle kunna sitta på avdelningsstationen på

mottagningen och bland annat svara i telefon, skicka remisser och ringa efter taxi till patienterna. Enligt Vision (2014) är det en stor fördel i att verksamheterna uppgiftsväxlar och att de administrativa delarna sköts av de medarbetare som har utbildning inom det administrativa området. De menar vidare att det är

samhällsekonomiskt resursslöseri att inte utnyttja kompetensen på rätt sätt. I enkäterna framkommer det att majoriteten av vårdadministratörerna och vård-personalen tror att vårdadministratörerna skulle kunna vara ett administrativt stöd på akutmottagningen, exempelvis hjälpa till med urakuta remisser, ta hand om telefon, sköta akuta flöden som fast track, dashboard och “sängarna”. Det framkommer även att flera av vårdadministratörerna och vårdpersonalen tror att vårdadministratörerna skulle kunna vara dokumenterande sekreterare på larm. Något som på akuten i Lund redan arbetar efter. På Arbetsförmedlingens hemsida (u.å.-a) finns en film om en medicinsk sekreterare i Lund som berättar om sina arbetsuppgifter på akutmottagningen. Hon berättar att hon skriver journaler, svarar i telefon, hanterar papper och skriver in patienter. Hon är även med på alla larm där registrerar hon patienter och hjälper till med att skriva röntgenremisser.

Fördelar med att involvera

vårdadministratörerna

Resultatet visar tydligt att det finns flera fördelar med att involvera

vårdadministratörerna mer. Det framkommer i resultatet att vårdpersonalen gärna tar hjälp av en vårdadministratör när de ska skapa A- och C-nummer i Cosmic. De tycker även att de vore bra om vårdadministratörerna kunde receptionen så att det kan hjälpa till vid hög belastning. Det framkommer även att undersköterskor lätt gör fel vid registrering av utländska patienter. Både SKR (2020) och Vision

(2014) ser stora fördelar med att de administrativa delarna i verksamheten överlåts

till administrativ personal som har utbildning för det.

Förutsättningar för att integrera

vårdadministrationen

När vi har frågat respondenterna vad som krävs för att vårdadministratörerna ska vara involverade mer så framkommer det att de vill ha en närmare samarbete, titta på nya arbetssätt och arbeta mer teambaserat i till exempel receptionen. En viktig nyckel för att lyckas med detta är enligt SKR (2020) att alla yrkesgrupper är infor-merade om förändringen och att de vet om varandras ansvarsområden och

kompetenser. Det är därför viktig med utbildning och att förändringsprocessen sker i små steg och är lokalt anpassad efter den egna verksamheten (SKR 2020). Många tycker att det hade varit bra om vårdadministratörerna kunde komma in som en självklar del i teamarbetet. Men det finns också en osäkerhet kring ifall vårdadministratörerna ska eller vill vara med i exempelvis akutrummet. I resultatet framkommer det att flera av vårdadministratörerna inte skulle vilja arbeta i på mottagningen och till exempel vara med i akutrummet. Det nämns

också i resultatet att vårdadministratörerna på sikt kan vara med på akutrummet men att det är viktigt att de lär känna varandra först och att alla känner sig trygga med den arbetsuppgiften, precis i enlighet med SKR (2020).

Vid en eventuell ombyggnation av akutmottagningens lokaler kommer de att integrera vårdadministratörerna i verksamheten, om vårdadministratörerna sitter mitt i verksamheten blir de också mer involverade.

Diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt val av metod samt de resultat som vi kommit fram till. Här finns också våra slutsatser.

Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansåg vi att en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod lämpade sig bäst. Vi använde oss av

semistrukturerade intervjuer med förbestämda frågor och ämnen. Det gav oss möjligheten att styra över samtalet och att kunna ställa följdfrågor för att få mer utvecklande svar från respondenterna. Vi genomförde sex intervjuer med chefer, verksamhetsutvecklare och vårdadministratörer. Sammanlagt intervjuades 12 personer och vi är nöjda med det urvalet. Studien fick en bredare infallsvinkel genom att vi intervjuade många olika yrkeskategorier.

Med anledning av att vårdadministratörerna intervjuades i grupp och att vi inte fick möjlighet att intervjua vårdpersonalen tyckte vi att en enkät kunde vara ett bra komplement. Två enkäter gjordes i enkätprogrammet Esmaker, en till

vård-administratörerna och en till vårdpersonalen. De flesta frågorna utformades som svarsalternativfrågor och endast en fråga var fritextfråga. Detta då vi tänkte att det blir enklare för respondenten att besvara enkäten och därmed få en högre

svarsfrekvens. Till vårdpersonalen var vi tvungna att dela ut enkäten i

pappersform eftersom vi inte hade tillgång till deras mejladresser. Det visade sig vara bra då svarsfrekvensen blev hög. Till vårdadministratörerna mejlades enkäten ut. Efter ett samtal med vår handledare fick vi reda på att några av

vårdadministratörerna inte fått enkäten då vi haft fel mejladresser. Vi fick de rätta adresserna och mejlade enkäterna igen. Efter några påminnelser kunde vi till sist sammanställa allt i Esmaker.

I efterhand ser vi att det hade varit enklare om våra frågor i intervjuerna och enkäterna hade varit helt likadana, det hade underlättat sammanställningen av resultatet. I intervjuerna blandades svaren och återkom under flera olika

frågeställningar vilket gjorde det svårare att kategorisera svaren. Däremot anser vi att vi har fått ett brett underlag vilket vi kanske inte fått om frågorna varit mer lika. Vi är nöjda med att vi valde så många flervalsfrågor i enkäterna då det blev enklare att sammanställa samt att fler svarade på frågorna med svarsalternativ än

på fritextfrågorna. Hade vi gjort om enkäten idag hade vi kanske omformulerat och lagt till någon fråga.

Validitet och Reliabilitet

Vi har granskat vår studie och kommit fram till att vi valt rätt metod och att vi undersökt det vi skulle undersöka. Vi valde metod utifrån studiens syfte och fråge-ställningar och vi har på ett systematiskt sätt arbetat utifrån syftet att undersöka hur RAK används på akutkliniken. Vi har genom detta arbete besvarat de fråge-ställningar vi hade vilket säkerställer studiens validitet.

Det kan finnas slumpmässiga fel då alla enkäter som delades ut inte besvarades. Även det faktum att vi inte hade korrekta mejladresser till samtliga kan ha bidragit till slumpmässiga fel. Vi anser däremot att svarsfrekvensen på enkäten är relativt hög vilket stärker reliabiliteten. Eventuellt hade resultatet blivit annorlunda om vi fått möjlighet att intervjua vårdpersonalen då detta hade gett oss lite mer utförliga svar från deras perspektiv. Vi ser dock att svaren från enkäterna visar på liknande resultat som framkommer i intervjuerna vilket visar på en tillförlitlighet.

Resultatdiskussion

För att kunna skapa oss en uppfattning om vad som ligger till grund för den här studien ställde vi frågan till några av respondenter om hur de arbetat tidigare. Det framkom då att vårdadministratörerna för några år sedan var involverade i verk-samheten i högre utsträckning och att arbetsuppgifter plockats bort från dem. Som anledning till detta gavs bland annat IVO:s inspektion samt att

vård-administrationen har varit underbemannade under lång tid. Även

vårdadministratörernas flytt till andra lokaler utanför själva akutmottagningen nämns som en tänkbar orsak till att de inte längre är en självklar del i

verksamheten. En av respondenterna resonerar kring att det var roligare att arbeta förr och att det nu känns som att vårdadministratörerna inte längre arbetar på akuten. Detta anser vi är en sorglig utveckling som går i direkt motsats till den litteratur vi läst om ämnet RAK. Vår uppfattning är att vårdadministratörernas utveckling på akutkliniken har gått åt fel håll.

Utifrån studiens syfte har vi formulerat våra frågeställningen som har varit med oss genom hela den här undersökningen. Den första frågan vi ställer oss är: Hur används RAK på akutkliniken idag?

Svaret på den frågan varierar beroende på vem vi frågar. Några av respondenterna tycker inte att det arbetar enligt RAK idag när det kommer till de administrativa arbetsuppgifterna. De nämner receptionen som ett exempel och menar att det är vårdpersonalens uppgift att ta emot patienten men att vårdadministratören ska registrera patienten i journalsystemet. I dagsläget är det undersköterskan som gör registreringen. Detta är något som även Vision påpekar när de skriver att admi-nistrationen ska skötas av de som har utbildning inom området (Vision, 2014).

Det är dock många av respondenterna som tycker att de arbetar enligt RAK idag då de köper in tjänster som inte kräver någon vårdutbildning, just för att avlasta vårdpersonalen. Det är självklart inte är rimligt att vårdpersonalen ägnar sin arbetstid till att köra runt patienter till andra avdelningar eller att de lägger för mycket tid till sysslor som andra yrkesgrupper skulle kunna göra istället. Även SKR:s rapport bekräftar vikten av att ta in nya yrkesgrupper för att avlasta vård-personalen (SKR, 2020). Respondenterna påpekar också att akutkliniken är en flack organisation där undersköterskan och sjuksköterskans roller inte är så välav-gränsade. Det är en aspekt som är bra att ta hänsyn till eftersom arbetet på akut-kliniken skiljer sig mot arbetet inom andra verksamheter. Majoriteten av

respondenterna är eniga om att det går att arbeta mer enligt RAK, särskilt när det gäller administrationen.

Vår andra frågeställning lyder: På vilket sätt kan vårdadministratörerna avlasta vårdpersonalen?

Det har i både intervjuer och enkäter framkommit många tänkbara sätt för personalen att få avlastning. Bland annat nämns arbetsuppgifter som en vård-administratör skulle kunna göra i samarbete med vårdpersonalen. Det handlar om att sitta tillsammans med en undersköterska i receptionen och ha ansvar över de administrativa delarna som att registrera patienten, ta betalt, skapa A- och C-nummer till utländska patienter samt uppdatera informationen om patienten och dennes anhöriga. Vidare nämns även att vårdadministratören skulle kunna sitta på avdelningsstationen på akutmottagningen och svara i telefon, skicka remisser och ringa efter taxi till patienter. Samtliga av dessa tänkbara arbetsuppgifter tillhör det administrativa området men görs idag av vårdpersonalen. Vi menar, med stöd av Vision (2014) och SKR (2020), att det vore bättre om vårdpersonalens arbetstid ägnades till patientnära arbete istället.

Vi ställde också frågan om hur respondenterna ser på att en vårdadministratör är med i akutrummet på larm och svaren vi fick varierar. 6 av 13 vårdadministratörer svarar att de vill vara med. Motsvarande siffra bland vårdpersonalen är 9 av 27, där alltså 9 respondenter kan se en nytta med att vårdadministratörerna är med på larm. Vi tolkar det resultatet som att viljan finns hos vårdadministratörerna och även hos vårdpersonalen till viss del. Vi tror dock att detta är en arbetsuppgift som akutkliniken kan avvakta med tills de har fått igång ett fungerande samarbete mellan yrkesgrupperna.

En omständighet som nämns när det gäller vårdadministratörernas vara eller icke-vara på akutmottagningen är platsbristen. Akutmottagningen tar idag emot ca 50 patienter mer per dygn än vad lokalerna är byggda för. Det leder till att det inte finns någon självklart plats för vårdadministratörerna att arbeta på. Det har fram-kommit av flera respondenter att det finns planer på en ombyggnation men att de inte vet när och om den blir av. Säkert är i alla fall att vid en ombyggnation ska hänsyn tas till vårdadministratörerna så att de blir integrerade i den dagliga verk-samheten. Något som är en självklarhet vid teamarbete.

Vår tredje och sista frågeställning i studien lyder: Vilka likheter och/skillnader finns det i uppfattningen hos vårdpersonal och vårdadministratörer gällande hur RAK ska användas?

Vi kan i studien se att de olika yrkesgrupperna har liknande uppfattningar om hur RAK ska användas. Däremot har de olika uppfattning om hur de arbetar efter RAK idag. De flesta av vårdpersonalen och vårdadministratörerna är eniga om att de vill ha ett närmare samarbete. De är även eniga i att receptionsarbetet bör vara teambaserat med en vårdadministratör och en undersköterska. I intervjuerna fram-kommer det är att den långsiktiga planen är att integrera vårdadministrationen mer i den dagliga verksamheten.

Slutsats

När vi besvarade våra frågeställningar ser vi att de på akutkliniken idag har kommit en bit på vägen i sitt arbete med RAK men att det finns mer att göra, särskilt när det kommer till de administrativa delarna. Både vårdpersonal och vårdadministratörer har många bra förslag på arbetsuppgifter som

vårdadministratörerna skulle kunna utföra för att avlasta vårdpersonalen. Det kan till exempel vara receptionsarbete och att vårdadministratörerna är med på avdelningsstationen och svarar i telefon, skickar remisser och ringer efter taxi till patienterna.

Vid sammanställningen av det insamlade materialet insåg vi att våra

respondenters åsikter inte skiljde sig nämnvärt åt och att de i grunden har samma syn på RAK. De önskar ett närmare samarbete och de är relativt eniga i vilka arbetsuppgifter en vårdadministratör skulle kunna utföra. För att få igång ett fungerande samarbete så är vår uppfattning att de ansvariga bör möjliggöra närvaron av vårdadministratörer på mottagningen. Vi menar att genom

vårdadministratörernas dagliga närvaro på akutmottagningen lär personalen känna varandra som ett första steg. Genom att lära känna sina kollegor och genom att fika i samma fikarum skapas en grund för ett samarbete att kunna bygga vidare på. Att i långsam takt förändra ”vi och dem-känslan” skapas en trygghet som

förhoppningsvis gör det lättare för personalen att kunna arbeta i team. Vi tror inte att lösningen i nuläget är att samtliga vårdadministratörer ska flytta in på

mottagningen med tanke på platsbristen, utan att de ska ha ett roterande schema när de är på mottagningen.

Vi tror att när personalen lär känna varandra kommer de se fördelar och kunna dra nytta av varandras kompetenser och på så vi kan fler arbetsuppgifter omfördelas.

Framtida forskning

Som förslag på framtida forskning tror vi att akutkliniken på Länssjukhuset Ryhov skulle kunna undersöka hur andra akutkliniker i Sverige arbetar kring

RAK. De skulle även kunna göra en utvärdering när arbetet kring RAK kommit igång för att se om hur personalen upplever arbetet.

Källförteckning

Arbetsförmedlingen (u.å.). Grundutbildad sjuksköterska. Hämtad 16 maj 2021 från https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-framtid/hitta-yrken/yrkesgrupper/1272

Arbetsförmedlingen (u.å.). Undersköterska. Hämtad 16 maj 2021 från https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-framtid/hitta-yrken/yrkesgrupper/1440

Arbetsförmedlingen (u.å.). Vårdadministratör. Hämtad den 16 maj 2021 från https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrken-och-framtid/hitta-yrken/yrkesgrupper/1387

Region Jönköpings län (2018). Rätt använd kompetens Hämtad 18 maj 2021 från https://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=22207&nodeId=43188

Socialstyrelsen (2018). Bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Hämtad den 20 april 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-5-1-bildspel.pdf

Vision (2014). Effektiv vårdadministration. Visions 10 goda råd. Hämtad 10 maj 2021 från

https://vision.se/globalassets/fortroendevald/diverse-dokument/talarmanus_effektiv_vardadmin.pdf

SKR (2020). Utveckla arbetssätten - Strategier för att använda kompetensen rätt i

hälso- och sjukvården. Hämtad den 20 april 2021 från

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-879-1.pdf

Kompetensutvecklingsinstitutet (u.å.). Undersköterska inom hälso- och

sjukvården. Hämtad 16 maj 2021 från https://www.kui.se/komvux/vard-omsorg/underskoterska-sjukvarden/

Sveriges riksdag (2010). Patientsäkerhetslag (2010:659). Hämtad den 16 maj 2021 från Patientsäkerhetslag (2010:659) Svensk författningssamling