Gysär2Q02;02
Gymnasiesärskolans individuella program
Kursplaner och kommentarer Kurs- och ämnesregister
S K O L V E R K E T
Matematik 33 Mat och boende 34 Natur och miljö 36 Samhällsorientering 38 Svenska 40
Betyg och bedömning 42 Kursregister 43
Ämnesregister 45
4 Cymnasiesärskolans individuella program
Inledning
Skolverket har till uppgift att regelbundet granska och revidera alla kursplaner. De första kursplanerna för individuella programmet träd
de i kraft 1995. Utifrån de erfarenheter som vunnits sedan dess har kursplanerna förnyats och bättre anpassats till gymnasiesärskolans behov.
I detta programhäfte for gymnasiesärskolans individuella program finns kursplanerna för verksamhetsträning och yrkesträning. Dessa texter är bindande föreskrifter. Kursplanerna för individuella pro
grammet har utarbetats samtidigt som motsvarande arbete pågått för träningsskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolans nationella program. Det finns därför vissa gemensamma drag i kursplanerna för de olika skolformerna och verksamhetsformerna.
I en inledande text förklaras huvuddragen i det system för målstyr
ning av skolan som gäller för alla skolformer. I programhäftet finns också inledande kommentarer om individuella programmet, om verksamhetsträningen och om yrkesträningen. I dessa kommentarer refereras till vissa aktuella bestämmelser i gymnasiesärskoleförord- ningen.
I ett särskilt avsnitt finns de bestämmelser som gäller för betygsätt
ning och bedömning på gymnasiesärskolans individuella program.
Slutligen finns en förteckning över samtliga kursplaner som Skol
verket fastställt för gymnasiesärskolans nationella och specialutfor- made program.
Målstyrning
Nationella styrdokument
Skolans kunskapsuppdrag kommer till uttryck i skollag, läroplaner, programmål, kursplaner och betygskriterier. Dessa styrdokument ut
gör en helhet och skall läsas tillsammans. Kursplanernas mål skall lä
sas mot bakgrund av läroplan och programmål och de kunskapskva
liteter som beskrivs i betygskriterierna återfinns i kursplanernas mål.
Styrdokumenten fyller vart och ett för sig en funktion. Tillsammans uttrycker de också en gemensam syn på program och ämnen. Denna grundsyn skall komma till uttryck i undervisningen. Skolan skall ock
så arbeta i enlighet med de grundläggande värden som finns uttryck
ta i barnkonventionen, Salamancadeklarationen och andra interna
tionella överenskommelser.
De nationella styrdokumenten är bindande föreskrifter som måste följas.
• Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen i alla skolformer och anger ock
så övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.
• Läroplanen fastställs av regeringen och anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Läroplanen är uppdelad i olika huvudområden, t.ex. kunskaper och elevernas ansvar och in
flytande. För vart och ett av dessa huvudområden anger läropla
nen mål samt riktlinjer för arbetet.
• Programmål för varje nationellt program fastställs också av rege
ringen och ger en sammanfattande beskrivning av programmet och förklarar hur detta program skiljer sig från andra. Program
målet är utgångspunkt för planeringen av utbildningen i sin hel
het och för planeringen av undervisningen i de enskilda kurserna.
• Kursplanerna fastställs av Skolverket och konkretiserar läroplan och programmål samt anger målen för utbildningen i varje enskilt ämne. Kursplanen anger vilka mål utbildningen skall sträva mot.
För alla kurser på nationella program finns dessutom preciserat de mål som varje elev skall ha uppnått efter avslutad kurs. Samtliga mål är avsedda att anpassas till lokala villkor. Målen är vida och
6 Cymnasiesärskolans individuella program
skall inte sätta någon gräns för elevens kunskapsutveckling. Allt för detaljerade mål skulle minska utrymmet för lärarna att fatta beslut både när det gäller undervisningens utformning och be
dömningen av elevernas kunskaper. Ansvaret för att organisera och genomföra arbetet, t.ex. val av stoff och arbetsmetoder faller på lärare och elever. De lokala förutsättningarna har stor betydel
se för hur kunskapsmålen konkretiseras och tillämpas.
• Betygskriterierna fastställs av Skolverket och anger kännetecken på de kunskapskvaliteter som skall bedömas för de två betygsstegen G och VG. Det betyg eleven far skall avspegla hur väl eleven har tillägnat sig och utvecklat dessa kvaliteter, men också bredden på elevens kunskaper. Betygskriterierna skall läsas tillsammans med Mål att sträva mot och Mål att uppnå. I det lokala översättnings
arbetet skall man ta hänsyn tas till det stoff och de arbetssätt som förekommer på den enskilda skolan.
Lokala styrdokument
De styrdokument som skall finnas på den lokala nivån är skolplanen, den lokala arbetsplanen och den individuella studieplanen.
• Skolplanen konkretiserar statens uppdrag till kommunen att sköta de obligatoriska och frivilliga skolorna. Kommunen bestämmer i skolplanen vilka resurser som skall användas, hur skolan skall or
ganiseras, hur lokalerna skall se ut, vilken personal som skall fin
nas och också andra villkor som är avgörande för arbetet så att må
len kan nås. Kommunen skall i skolplanen visa hur verksamheten skall utvecklas och förändras på kort och lång sikt och hur målen i de nationella måldokumenten skall uppnås i just den kommu
nen. Kommunen skall också kontinuerligt följa upp och utvärde
ra skolplanen.
• Den lokala arbetsplanen visar hur den enskilda skolan vill organise
ra sin verksamhet, reflektera över den, utvärdera den och förändra den. Den skall visa hur mål i de nationella styrdokumenten lik
som mål i den kommunala skolplanen skall uppnås. En lokal ar
betsplan skall vara ett levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Rektor ansvarar för att en lokal arbets
plan upprättas.
• Individuell studieplan skall upprättas för varje elev. I den skall det stå vilket program och vilka kurser eleven valt. Den individuella studieplanen skall kontinuerligt följas upp.
Vad innebär individuellt program i gymnasie
särskolan?
I gymnasiesärskolan finns ett antal fyraåriga nationella program. Där
utöver finns specialutformade program och individuella program. I propositionen om en ny läroplan (1992/93:250) beskrivs gymnasie
särskolans individuella program så här:
Ungdomar som inte kan eller vill delta i nationella program skall erbjudas utbildning på individuella program. Sådana program är av
sedda för en del av de elever som idag far yrkesträning och verk
samhetsträning. Ett annat syfte med ett individuellt program är att förbereda eleven för att fortsätta på ett nationellt eller special- utformat program. Ytterligare ett syfte är att ge en mer begränsad utbildning, som t.ex. omfattar endast vissa ämnen eller sådana de
lar av ämnen, som eleven kan tillgodogöra sig. Oavsett vilket slag av utbildning eleven skall gå, är det viktigt att en individuell studie
plan upprättas för varje elev.
I gymnasiesärskoleförordningen definieras individuella program i 5 kap. 5 § på detta sätt:
Ett individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program,
2. ge eleven yrkesträning,
3. ge eleven verksamhetsträning, eller 4. möta speciella behov hos eleven.
För verksamhetsträning och yrkesträning finns särskilda kursplaner utarbetade. I övriga fall, när det gäller att stimulera en elev att senare gå över på nationellt program eller att möta särskilda behov hos ele
ven, måste skolan finna den kombination av kurser som passar ele
ven bäst. I dessa fall finns inga regler vare sig för utbildningens längd, antal kurser eller kursernas innehåll. Den enskilde elevens rätt till en fyraårig utbildning på minst 3 600 timmar gäller under alla omstän
digheter. I praktiken innebär detta att en elev som gått ett år på indi-
8 Gymnasiesärskolans individuella program
viduellt program för att förbereda för ett nationellt, kan få en femårig studiegång. När man väl är intagen på en studieväg har man rätt att fullfölja utbildningen där.
För att förbereda en elev för nationellt program måste man kanske ibland komplettera kunskaper som egentligen ligger på grundsärnivå.
Detta kan man göra antingen genom att låna grundsärskolans kurs
planer eller att lokalt formulera kurser på lämplig nivå.
Att möta speciella behov hos eleven är en mycket öppen formule
ring, som gör det möjligt att anordna vilken som helst undervisning som ryms inom gymnasiesärskolans generella ramar. Det betyder att det kan vara mycket skiftande behov hos eleven som man vill försö
ka tillgodose.
En anledning att man väljer att låta eleven gå ett individuellt pro
gram skulle kunna vara en mycket ojämn begåvningsprofil. Eleven klarar kanske yrkeskurserna på ett nationellt program, men inte alla kärnämnen. I det fallet kan det vara en lösning att i stället för vissa kärnämnen läsa motsvarande ämnen enligt yrkesträningens kurspla
ner. I vissa yrkesämnen klarar kanske eleven att ta in någon kurs från gymnasieskolans program. Alla kombinationer av kurser är möjliga inom det individuella programmets ram.
Det individuella programmet är alltså möjligheternas program och begränsningarna är fa. Möjligheterna att skapa en innehållsrik, varie
rad och intresseväckande undervisning med hänsyn tagen till nivå, behov och förutsättningar är mycket stora.
Att förbereda för vuxenlivet
Det individuella programmet skall utformas så att det uppfyller skol
lagens och läroplanens målsättning att "gymnasiesärskolan skall uti
från varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kun
skaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbetet, boende och fritid".
Att skolan skall lära för livet måste vara ledstjärnan. Alla ämnen har en viktig roll när det gäller att förbereda för vuxenlivet. Ett beri
kat vuxenliv, inte skolframgång, är det yttersta målet för individuella programmets ämnen.
Kursplanerna ger tillfälle att ställa eleverna inför uppgifter från var
dagslivet, som kan lösas med hjälp av kunskaper som skolan har gi
vit. Även om skolan arbetar aktivt utifrån praktiska problem i varda
gen, kommer eleverna i sitt vuxenliv att möta situationer som är nya för dem. Skolan bör därför förse eleverna med modeller för var och hur man kan söka hjälp och råd.
Ett viktigt område när det gäller vuxenblivandet är sådant som rör livsstilsfrågor och elevernas relationer till andra människor. Utbild
ningen bör ge eleverna tillfälle att utifrån sin egen vardag ta upp frå-
gor om t.ex. mobbning, sex och samlevnad, droger, olika kulturmön
ster och likheter och skillnader mellan kvinnor och män. De olika kursplanerna ger många möjligheter att behandla elevernas egna tan
kar och erfarenheter av dessa frågor. Eleverna får därigenom tillfälle att ge en bild av sig själva också inför andra.
Individuella undervisningsplaner
För att kunna anpassa undervisningen till varje enskild elev krävs en ingående bedömning av elevens alla förutsättningar och behov. Kart
läggningen av elevens önskemål om kurser sker bäst i samverkan med elev och föräldrar. Tidigare praoomdömen kan vara en bra vägled
ning och ligga till grund för diskussionerna. Utifrån utvecklingssam
talen utformas elevens individuella undervisningsplan som i sin tur ligger som grund för lärarlagets val av stoff, arbetssätt och material.
Undervisning är en process som kräver ständig utvärdering, pröv
ning och förnyelse med elevens rätt till en allsidig utveckling som övergripande mål. Ju mindre konkreta krav eleven själv kan ställa des
to större ansvar och lyhördhet krävs av arbetslaget. Utvärdering sker i samverkan med eleven och föräldrarna om eleven är omyndig. Ut
värdering bör ske ofta och regelbundet för att ge svar på om utveck
ling sker på det sätt som förväntas.
Lokala kurser
Om elevernas och skolans behov av kurser inte kan tillgodoses ge
nom de nationellt fastställda kursplanerna kan man lokalt fastställa egna. En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde. Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser.
Praktik
Inskolning genom besök och prao är naturligt när eleverna går från obligatoriska särskolan till gymnasiesärskola. På liknande sätt är praktik på blivande arbetsplatser av stort värde för eleverna innan de lämnar gymnasiesärskolan.
En del elever kan ha flera olika praktikplatser under sina studieår.
För andra elever är en enda praktikplats att föredra. För att göra sig själva rättvisa och få bästa tänkbara start i arbetslivet behöver vissa elever få möjlighet att under längre tid anpassa sig och uppleva trygg
het.
Rektor fattar beslut om praktikens omfattning och förläggning ut
ifrån elevens behov.
10 Gymnasiesärskolans individuella program
Verksamhetsträning
I gymnasiesärskoleförordningen står det om verksamhetsträning i 5 kap.7 §:
För elever som får verksamhetsträning skall, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärldskun
skap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt vardagsaktivite
ter. Vidare bör praktik förekomma om det är till gagn för eleven.
För verksamhetsträning, inom gymnasiesärskolans individuella pro
gram finns fem kursplaner: kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap, idrott och hälsa, este
tisk verksamhet samt vardagsaktiviteter. Kursplanerna anger ett över
gripande syfte och beskriver karaktär och uppbyggnad samt anger mål att sträva mot för varje undervisningsområde. Några mål att upp
nå för den enskilde eleven finns inte i kursplanerna.
Någon timplan för verksamhetsträningen finns inte fastställd. Ele
vens rätt att få en fyraårig utbildning på minst 3 600 timmar gäller som för gymnasiesärskolan i övrigt.
När man utifrån undervisningsområden och elevernas individuel
la undervisningsplaner planerar aktiviteter blir det naturligt att inslag från flera olika undervisningsområden ingår och bildar en helhet.
Viktigt är att eleven upplever kontinuitet i undervisningen. Att akti
viteter, övningar, lokaler, personer återkommer regelbundet är viktigt för att eleven ska få möjlighet att känna igen sig och få uppleva trygg
het. Trygghet och samspel är grundförutsättningarna för fortsatt in
lärning och utveckling.
De elever som erbjuds undervisning inom verksamhetsträning är ungdomar med låg utvecklingsnivå. Därför är det extra viktigt att per
sonal har kunskaper, engagemang, inlevelse och förmåga att skapa kontakt, dialog, trygghet. Allt detta är nödvändigt för att eleverna ska känna sig omtyckta, uppleva ett egenvärde och känna sig motiverade att aktivt efter förmåga deltaga i övningar och aktiviteter.
Trots att elever i verksamhetsträning ofta har fler mycket specifika individuella behov än övriga elever i gymnasiesärskolan, är grupptill
hörighet och gruppaktiviteter viktiga både i undervisningen och på raster. På så sätt kommer undervisningsområdet kommunikation och
socialt samspel in på ett naturligt sätt i de flesta aktiviteter. Eleven trä
nar samspel, uppmuntras att kommunicera och far hjälp att finna sin egen roll. Detta är nödvändigt bl.a. med tanke på framtida boende och arbete.
Oavsett begåvningsmässiga förutsättningar och eventuella tilläggs
handikapp, är eleverna i verksamhetsträning tonåringar på väg mot vuxenlivet och har, trots låg utvecklingsnivå, helt andra erfarenheter än ett förskolebarn och måste bemötas därefter. Detta faktum är en viktig del vid all planering, val av aktiviteter, förhållningssätt, mate
rial m.m., eftersom undervisningen bör knyta an till elevernas egna erfarenheter.
Trots att undervisningsområdena ger mycket stora möjligheter till val av stoff för en individanpassad undervisning, behöver vissa elever ibland något ytterligare moment, eftersom elevernas behov och för
utsättningar är så varierande. Där kan yrkesträningens kursutbud ge eleven ytterligare möjligheter. Att utifrån intresse och fallenhet fa un
dervisning i någon valbar kurs och delta på sina egna villkor kan vara mycket positivt och berikande för eleven.
Det är arbetslagets uppgift att ha en stor flexibilitet, eliminera svå
righeterna och se möjligheterna.
12 Gymnasiesärskolans individuella program
Kursplaner
Estetisk verksamhet 14 Idrott och hälsa 16
Kommunikation och socialt samspel 17 Vardagsaktiviteter 19
Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap 21
• Estetisk verksamhet Kurskod: ESV1194
Ämnesområdets syfte
Det estetiska ämnesområdet syftar till att tillvarata och vidareutveck
la elevens tidigare erfarenheter av att skapa, gestalta och uttrycka sig på olika sätt och i olika material både individuellt och i grupp. De es
tetiska värden och traditioner som skolan förmedlar i utbildningen ger möjlighet till igenkännande och förankring i kulturen. Därige
nom kan tolerans och förståelse främjas så att samverkan och inte
gration i samhället underlättas. Ämnesområdet syftar även till att sti
mulera eleven att ta tillvara samhällets kulturella utbud för att ge upplevelser som berör och berikar fritid och vuxenliv.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning inom ämnesområdet estetisk verksam
het sträva efter att eleven
- fördjupar förmågan att använda någon estetisk uttrycksform - fördjupar förmågan att kommunicera med hjälp av olika estetiska
uttrycksmedel
- fördjupar förmågan till socialt samspel och samarbete genom att delta i olika skapande aktiviteter
- fördjupar förståelsen för såväl egna som andra människors käns
lor och reaktioner
- fördjupar förmågan att betrakta och tolka olika estetiska uttrycks
medel
- vidareutvecklar förmågan att uppfatta begrepp rörande olika ma
terials färg, form, struktur, konsistens och användningsområden - fördjupar känslan och förståelsen av kulturella och estetiska vär
den
- får erfarenhet av samhällets kulturella utbud.
Ämnesområdets karaktär och uppbyggnad
Människan har i alla tider och kulturer använt olika estetiska uttryck för att berätta om sin inre och yttre verklighet. Inom det estetiska äm
nesområdet finns möjlighet att väcka lust och nyfikenhet samt ta vara på elevens fantasi för att stimulera vilja och förmåga att kommunice
ra. Estetisk verksamhet tillhandahåller många olika redskap där ele
ven, oavsett begåvningsnivå eller funktionshinder, ges möjligheter att såväl berätta och uttrycka sig som att ta emot andra människors uttryck. Inom ämnesområdet finns ett gränsöverskridande språk obe-
14 Cymnasiesärskolans individuella program
roende av såväl tid och kultur som individuella olikheter. Ämnesom
rådets variationsrikedom ger eleven många olika möjligheter att ut
veckla självkännedom och förståelse av egna och andras reaktioner.
Ämnesområdet ger också möjlighet att lyssna, se, känna på och re
flektera över miljöns utformning och betydelse för trivsel och arbets
lust.
För att eleverna skall utvecklas till självständiga individer, som kan göra egna val och påverka sin livssituation, behöver de ha en positiv självbild och en god självkänsla. På olika nivåer och med olika medel kan erfarenheter och abstrakta företeelser göras synliga, så att förmå
gan att uppfatta begrepp underlättas. När kunskap förankras i prak
tiskt arbete vidgas förståelsen av omvärlden och förutsättningarna för att generalisera kunskap ökar.
I skapande aktiviteter finns stora möjligheter att arbeta ämnes- övergripande. Utbildningen ger utrymme för elevernas aktiva val av uttrycksform. Alla sinnen används och hjälper eleverna så att gamla och nya erfarenheter kan bearbetas. När de, oberoende av funktions
nivå, får många varierande upplevelser och sinnesintryck stimuleras deras egna aktiviteter och förutsättningar för lärande och utveckling ökar. Grundläggande områden inom verksamheten är bild och form, musik, dans samt drama.
• Idrott och hälsa Kurskod: IDH1194
Ämnesområdets syfte
Ämnesområdet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens kropps
uppfattning, motorik, kondition och styrka. Det syftar även till goda hygien-, hälso- och matvanor. Ett grundläggande syfte med ämnet är att eleven stimuleras att delta i olika aktiviteter på sina villkor samt att utveckla samarbetsförmåga, respekt och förståelse för andra. Ge
nom egna erfarenheter i ämnet stimuleras elevernas lust till fysisk ak
tivitet. Undervisningen syftar till att eleverna skall finna olika sätt att bedriva individuellt anpassad fysisk träning samt till att utveckla och stärka den egna hälsan såväl under skoltiden som senare i vuxenlivet.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i ämnet idrott och hälsa sträva efter att eleven
- utvecklar sin styrka, rörlighet och kondition
- utvecklar ett bestående intresse för fysisk aktivitet och för friluftsliv - utvecklar sig genom rörelse, fantasi, känslor och gemenskap - utvecklar goda kost- och hygienvanor
- blir bekant med olika former av idrottsaktiviteter - vidareutvecklar grovmotoriska grundformer.
Ämnesområdets karaktär och uppbyggnad
Ämnesområdet idrott och hälsa är en helhet och innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande som kan leda till högre livskvali
tet. Alla elever undervisas utifrån sina förutsättningar. Genom idrotts
övningar påverkas koordination och kondition. Genom aktiviteterna blir eleverna medvetna om den egna kroppen och motoriken. Detta ger en positiv självbild. Genom rörelseträning utvecklar eleverna sin kroppsuppfattning. Kunskaper om kost, motion och ergonomi samt om drogers och dopingpreparats påverkan på kroppen är en viktig del av ämnet. Detta ger förståelse av livsstilens betydelse för hälsan.
Inom ämnesområdet finns möjlighet att utöva friluftsliv med positi
va naturupplevelser. Genom dans, bollspel, rytmikövningar och säll
skapslekar övas en känsla för gemenskap och för kamratskap.
16 Gymnasiesärskolans individuella program
• Kommunikation och socialt samspel Kurskod: KOSP1194
Ämnesområdets syfte
Ämnesområdet kommunikation och socialt samspel syftar till att ge eleverna kognitiva redskap för förståelse och tolkning av omvärlden samt för bearbetning av emotionella problem, kreativitet och fantasi.
I utbildningen betonas särskilt socialt samspel och att eleverna ut
vecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av olika språkliga redskap och personligt anpassade hjälpmedel. Därigenom stärks de
ras identitetsutveckling och självförtroende. Språklig kompetens har stor betydelse för den fortsatta verksamheten i vuxenlivet och för del
aktighet i samhället.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning inom ämnesområdet kommunikation och socialt samspel sträva efter att eleven
- fördjupar sin kommunikationsförmåga och stärker sin vilja att kom
municera
- fördjupar sin tilltro till den egna förmågan att påverka och att för
stå andra
- fördjupar sin förmåga att samspela med andra
- fördjupar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor samt att reflektera och värdera
- utvecklar redskap för tänkande, lärande, kontakt och påverkan genom verbal och icke-verbal kommunikation
- fördjupar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, indi
viduellt och i samarbete med andra
- befäster en språklig säkerhet i tal eller alternativ till tal för att vilja, kunna och våga uttrycka sig i flera olika sociala samman
hang
- använder individuella kommunikationshjälpmedel - fördjupar sin förmåga att skriva med eller utan hjälpmedel - fördjupar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av
olika slag.
Ämnesområdets karaktär och uppbyggnad
Samspel med andra människor är centralt för den kommunikativa och språkliga utvecklingen och är en livslång process. Kommunika
tionen är beroende av den miljö den förekommer i. Kulturella upp
levelser genom litteratur, musik, film, teater och museibesök kan ge
ökad språkförståelse och fördjupa insikten om socialt samspel. Äm
nesområdet ger möjligheter att samverka med andra ämnesområden.
Därigenom kan eleverna utveckla sin språkfärdighet för att erövra förståelse av hur man använder språket såväl i den nuvarande miljön som i kommande miljöer i vuxenlivet. Ämnesområdet behandlar så
väl innehåll som användning och form, det vill säga vad man kom
municerar, varför man kommunicerar samt de redskap som används i kommunikation. Eleverna kan med hjälp av språket tillägna sig nya begrepp, se sammanhang, tänka logiskt, granska, reflektera och gene
ralisera sin kunskap. Genom ämnesområdet kommunikation och so
cialt samspel kan eleverna fa erfara tillfredsställelsen av att kunna ut
trycka sig, bli förstådda och förstå andra samt uppleva den glädje som gemenskapen med andra människor ger.
18 Cymnasiesärskolans individuella program
• Vardagsaktiviteter Kurskod: VARD1194
Ämnesområdets syfte
Ämnesområdets syfte är att utveckla förmågan att så självständigt som möjligt klara personlig hygien och egna måltider vilket också in
nebär att vara delaktig i enkel matlagning, bakning, tvätt och städ
ning. I ämnesområdet ingår att utveckla förmågan att ta initiativ, pla
nera och genomföra vardagliga sysslor. Ett syfte är även att utveckla personliga intressen för att kunna delta i fritidsaktiviteter som berikar vuxenlivet. Utbildningen syftar också till att utveckla elevernas käns
la för sin egen och andras integritet samt syftar till att ge kunskap om sex och samlevnad.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning inom ämnesområdet vardagsaktiviteter sträva efter att eleven
- utvecklar sin förmåga att sköta sin personliga hygien
- utvecklar sin förmåga att självständigt kunna tillreda enkla mål
tider
- utvecklar sin förmåga att samarbeta i de vardagliga sysslorna - utvecklar förmågan att använda redskap och utrustning i hushål
let på ett funktionellt och säkert sätt
- utvecklar sin förmåga att hantera pengar och göra egna inköp - fördjupar sin förståelse av sambandet mellan mat, hygien och
hälsa
- utvecklar sin förmåga att granska och värdera information och reklam
- utvecklar sin förmåga att skapa och upprätthålla kamrat- och kär
leksrelationer
- får erfarenhet av olika fritidsaktiviteter
- fördjupar sin kunskap om olika kulturer och traditioner som har betydelse för vardagslivet.
Ämnesområdets karaktär och uppbyggnad
Ämnesområdet vardagsaktiviteter handlar om social gemenskap, mat och måltider, hygien samt boendefrågor. Här ges också möjlighet att tydliggöra sambanden mellan kost och hälsa. Ämnesområdet är till sin karaktär praktiskt inriktat. Genom att vara delaktig i det praktiska arbetet med vardagssysslor får eleverna erfarenheter som är inriktade mot att klara sitt vuxenliv på ett så självständigt sätt som möjligt. Var-
dagsmiljö är ett vidare begrepp än skolmiljö och ämnesområdet skall därför ge erfarenhet av vistelse i olika miljöer och tillfälle att prova olika färdsätt. Ämnesområdet ger även erfarenhet av olika fritidsakti
viteter som ger förutsättningar för ett bestående fritidsintresse. Inom ämnesområdet finns många olika arbetsuppgifter där förståelsen av kognitiva begrepp kan utvecklas. Här ges möjlighet att kommunicera på olika sätt liksom att använda sin kunskap om tid, rum, orsak och verkan. Ämnesområdet innehåller även estetiska inslag och ger till
fälle till samarbete och lustfyllda aktiviteter samt upplevelser av gläd
je och gemenskap. Kunskap om sex och samlevnadsfrågor hör också till ämnesområdet.
20 Gymnasiesärskolans individuella program
• Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap Kurskod: VOK1194
Ämnesområdets syfte
Ämnesområdet verklighetsuppfattning och omvärldskunskap syftar till att utveckla strategier för att ge kunskap om omvärlden och han
tera tillvaron. Kunskap och erfarenheter från olika miljöer och sam
manhang skapar förutsättningar för att utvecklas till en självständig individ som kan vara delaktig i samhället.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning inom ämnesområdet verklighetsupp
fattning och omvärldskunskap sträva efter att eleven
- fördjupar sin förmåga att jämföra, reflektera, värdera och välja - fördjupar sin förståelse av konsekvenser av egna och andras hand
lingar
- fördjupar sin förmåga att strukturera händelser och skeenden i tid och rum utifrån egna erfarenheter och i samspel med andra - utvecklar förmågan att påverka sin situation
- tillägnar sig strategier för att söka kunskap
- vidareutvecklar sina relationer i skolan, på fritiden och i hemmet - fördjupar sin förmåga att använda sina kunskaper i olika situatio
ner
- vidareutvecklar sin förmåga att använda begåvningshjälpmedel och andra tekniska hjälpmedel.
Ämnesområdets karaktär och uppbyggnad
Uppfattningen av verkligheten är individuell och föränderlig beroen
de på samspelet mellan inre förutsättningar och yttre stimulans.
Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap kan utvecklas i alla si
tuationer, i alla miljöer och under hela livet. Kunskaperna skall kun
na generaliseras från en situation till en annan och kunna användas i olika miljöer. Därför är det viktigt att omvärlden upplevs genom egna aktiviteter som ger olika upplevelser och erfarenheter.
Kön, social bakgrund, etnicitet och funktionshinder är förhållan
den som färgar vår uppfattning om verkligheten. Kännedom om vik
tiga historiska händelser och geografiska begrepp ingår i ämnesområ
det liksom elementära kunskaper om kretsloppstänkande och miljö
frågor. Erfarenhet av arbete med informationsteknik kan fortlöpande öka omvärldskunskapen.
Ämnesområdet verklighetsuppfattning och omvärldskunskap stär-
ker elevens rums-, tids-, kvalitets-, kvantitets- och orsaksuppfattning.
Dessa aspekter samverkar och grundlägger elevens uppfattning av så
väl närmiljön som av omvärlden.
22 Gymnasiesärskolans individuella program
Yrkesträning
Om yrkesträning sägs i gymnasiesärskoleförordningen 5 kap. 6 §:
För de elever som far yrkesträning skall, om rektor bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska, matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk verksamhet samt yrkesträning och praktik.
För yrkesträningen finns det en timplan som är fastställd av regering
en, bilaga till gymnasiesärskoleförordningen. Timplanen far över
skridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning ele
verna behöver för att uppnå målen i kursplanerna.
Undervisningstid i timmar om 60 minuter
Kurser i yrkesträningen
För yrkesträningen har följande nationella kursplaner fastställts.
Gemensamma ämnen Ämnen:
Svenska Matematik
Samhällsorientering Idrott och hälsa Estetisk verksamhet Yrkesträning och praktik
200 150 170 280 70 2 730 3 600 Totalt
Kurs
Estetisk verksamhet Idrott och hälsa Matematik
Samhällsorientering Svenska
Kurskod ESV1190 IDH1190 MA1190 SHOR1190 SV1190
Valbara kurser
Kurs Kurskod
Datorkunskap Engelska
Estetiskt skapande Mat och boende Natur och miljö
DAKU1190 EN1190 ESKA1190 MOBE1190 NAMJ1190
Kursplanerna för de fem gemensamma ämnena anger syftet med kur
sen, ämnets karaktär och uppbyggnad samt mål att sträva mot. Mål att uppnå för den enskilde eleven finns inte i kursplanen. Tillsammans ger de gemensamma kurserna en god förberedelse för vuxenlivet.
De valbara kurserna har reducerats kraftigt till antalet jämfört med tidigare. De tidigare 32 valbara kurserna har arbetats ihop till tre mycket omfattande kurser, som rymmer valbarhet inom sin ram. De tre nya kurserna är Estetiskt skapande, Mat och boende samt Natur och miljö. Var och en av dessa tre kurser har en gemensam del som utgör en bottenplatta för det fortsatta arbetet. Denna bottenplatta ligger till grund för en eller flera fördjupningar inom kursen. Två ele
ver kan alltså läsa enligt samma kursplan men arbeta med helt olika inriktningar inom kursens ram. Sådana kursplaner som integrerar stora kunskapsområden och tillåter variation svarar bättre till gymna
siesärskolans sätt att arbeta. Varje elev kan läsa en, två eller alla tre av de nya kurserna.
Engelska och Datorkunskap har tillkommit som nya valbara kur
ser, för att ge måttligt utvecklingsstörda tillträde till områden som är självklara för alla andra medborgare i samhället.
Textmässigt är de valbara kursplanerna mer omfattande än de tidi
gare. Liksom de gemensamma kurserna innehåller de ämnets syfte, mål att sträva mot samt karaktär och uppbyggnad. Mål att uppnå för varje elev finns inte i kursplanerna. Sådana mål bör formuleras för varje elev.
Det finns fortfarande en anknytning mellan yrkesträningens kurs
planer och de nationella programmens. Den elev som vill gå längre inom ett område kan välja bland programkursplanerna. Därför finns det en förteckning över alla nationella kurser i detta programhäfte.
24 Cymnasiesärskolans individuella program
Kursplaner
Datorkunskap 26 Engelska 27
Estetiskt skapande 28
Estetisk verksamhet 31
Idrott och hälsa 32
Matematik 33
Mat och boende 34
Natur och miljö 36
Samhällsorientering 38
Svenska 40
• Kurs: Datorkunskap Kurskod: DAKU1190
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet datorkunskap syftar till att utveckla elevernas förmåga att använda programvaror och datorutrustning för olika ty
per av arbetsuppgifter. Ämnet syftar även till att utveckla förmågan att använda IT som hjälpmedel för kunskapssökande och att ge kun
skaper om hur datorer används i arbets- och vuxenliv.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i datorkunskap sträva efter att eleven - utvecklar sin förmåga att använda textbehandling och bildhante
ring i samband med olika slags arbetsuppgifter
- utvecklar sin förmåga att söka information på internet och intra
net
- utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av e-post och använda olika tjänster på internet och intranet.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Användningen av datorer har ökat mycket snabbt inom de flesta om
råden. Datoranvändningen har förändrat och skapat nya arbetsmeto
der och yrken. Yrkesroller och gränser mellan yrken och yrkeskompe
tenser förändras kontinuerligt på grund av datorteknikens utveckling.
Det är i dag en fördel att känna till utrustning, programvaror och da
torteknikens olika användningsområden för att delta i arbets- och samhällsliv.
Ämnet datorkunskap ger grundläggande kunskaper i informa
tionssökning och kommunikation med hjälp av e-post. Det ger även tillfälle att använda datorn inom olika områden och att arbeta med textbehandling och bildhantering. Kunskap om arbetsmiljö både vad gäller säkerhet och ergonomi samt orientering om underhåll av da
torutrustning ingår också i ämnet.
Möjligheter finns att knyta ämnet till elevens intresse- eller studie
inriktning. Kassaregistrering kan exempelvis övas vid praktiskt kas
saarbete i samband med försäljning. Användning av dator för att tex
ta skyltar är ett annat exempel. I samband med lagerarbete är det ak
tuellt att använda datorprogram för lagerkontroll och inventering av sortiment. Olika möjligheter till praktiskt arbete med datorer finns också inom estetiska området som bild, musik eller teater.
Datorkunskap är en valbar kurs inom yrkesträningen.
26 Cymnasiesärskolans individuella program
• Kurs: Engelska Kurskod: EN1190
Ämnets syfte
Engelska är modersmål i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk i världen.
Att kunna tala och förstå engelska är viktigt på arbetsplatser, under re
sor och på fritiden. Ämnet engelska har därför en betydelsefull roll i den svenska skolan. Kunskap i engelska kan också bidra till delaktig
het i ungdomskulturen.
Utbildningen i engelska syftar till att ge eleverna kunskaper och sä
kerhet så att de vill, vågar och kan använda språket. Utbildningen syf
tar också till att ge eleverna förmåga och lust att fortsätta att använda språket i vuxenlivet och att lära sig mer engelska.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven - utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera - utvecklar förståelse av talad engelska i olika situationer och sam
manhang
- utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel för att lära sig och förstå.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Det engelska språket finns i olika sammanhang i det svenska samhäl
let. Eleverna möter idag engelska i tv, filmer, musik, via internet och datorspel och i kontakter med engelsktalande. I ämnet ingår att språkligt dra nytta av det rika och varierade utbud av engelska som ungdomar möter i olika sammanhang.
När eleven utvecklar sin förmåga att kommunicera på engelska sker det genom ett för eleven angeläget innehåll. När de egna språk
kunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som frågeord och kroppsspråk. En viktig ut
gångspunkt är elevernas sinsemellan varierande intressen och förut
sättningar samt sätt att lära. Kommunikation på en anpassad språklig nivå och med ett innehåll som är meningsfullt för eleverna är också en självklar utgångspunkt.
Engelska är en valbar kurs inom yrkesträningen.
• Kurs: Estetiskt skapande Kurskod: ESKA1190
Ämnets syfte
Utbildningen i estetiskt skapande syftar till att stimulera elevernas kreativitet och vidareutveckla tidigare erfarenheter av att använda oli
ka estetiska uttrycksformer. Ämnet bidrar därmed till att öva den so
ciala förmågan och att stärka självförtroendet. Ämnet syftar också till förståelse av kulturens och den skapande verksamhetens betydelse i ett vidare perspektiv, som exempelvis att väcka debatt och påverka.
Ämnet syftar dessutom till fördjupning inom ett eller flera av områ
dena bild, dans, hantverk, musik eller teater.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i estetiskt skapande sträva efter att eleven
- utvecklar förmågan att använda olika estetiska uttrycksformer på egen hand och tillsammans med andra
- utvecklar förmågan att utnyttja estetiska uttrycksformer för kom
munikation och påverkan
- får erfarenhet av samarbete mellan bild, dans, hantverk, musik och teater.
Skolan skall också i sin undervisning i estetiskt skapande sträva efter att eleven fördjupar sig inom något eller några av områdena bild, dans, hantverk, musik eller teater.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Att utforma och tillverka ting har alltid funnits som en naturlig och viktig del av människors vardag. De flesta hantverksyrken är också av gammalt ursprung och har på olika sätt spelat en betydelsefull roll i utvecklingen av kulturhistorien. Grottmålningar, byggnader, konst- och nyttoföremål, klädedräkt, teater, musik och litteratur vittnar ock
så om tidigare generationers intresse för estetik och funktion.
Ämnet estetiskt skapande ger en introduktion till något eller några av dessa verksamhetsområden och utgör en plattform för det fortsat
ta arbetet inom de olika fördjupningarna bild, dans, hantverk, musik och teater. I det skapande arbetet har olika typer av estetisk verksam
het många beröringspunkter. Genom ett gränsöverskridande arbets
sätt knyts olika estetiska inriktningar ihop, samtidigt som ämnet ut
gör en utgångspunkt för elevernas fortsatta studieinriktning.
28 Gymnasiesärskolans individuella program
Ämnet är valbart inom yrkesträningen och ger möjlighet till en eller flera fördjupningar.
Fördjupningen Bild ger en orientering om historiska och nutida ut
tryck inom olika konstarter. Eleverna ges tillfälle att använda och ex
perimentera med olika tekniker, material och uttrycksformer såväl två- som tredimensionellt. Genom att analysera, tolka och använda bilden i kommunikativt syfte far eleverna möjlighet att se bildområ
dets olika funktioner i samhället.
Fördjupningen Dans ger en orientering om dansen som konstart och ger möjlighet till praktisk övning i dans från olika tider och mil
jöer. I fördjupningen ges tillfälle att pröva såväl bundna som fria rö
relse- och dansformer och möjlighet att utveckla förmågan till uttryck och kommunikation. Fördjupningen ger även en inblick i gestaltning av musikdramatiska skeenden och omsättning av de musikaliska grundelementen i rörelse.
Fördjupningen Hantverk ger en orientering om hantverkets histo
ria och hur olika tillverkningstekniker utvecklats genom tiderna. Oli
ka tidsepoker med dess olika stilarter far sin belysning.
Fördjupningen ger möjlighet att pröva en eller flera hantverkstek- niker inom exempelvis det textila området som sömnad, tovning, vävning, material- och garntekniker av olika slag, samt olika typer av textiltryck och färgning. Inom fördjupningen ges även tillfälle att ar
beta med exempelvis olika trä- och metallbearbetningstekniker som snickeri, träskärning, svarvning, rundskulptur, näverslöjd, smide och emaljarbete. Olika typer av reparationsarbeten som exempelvis enk
lare möbelrenovering kan också ingå. Fördjupningen ger även möj
lighet att använda och experimentera med olika material inom såväl det textila området som trä- och metallområdena samt med andra material som exempelvis halm, rot och plast. Kännedom om olika materials beskaffenhet och användningsområden samt en oriente
ring om hur val av material och metoder får ekonomiska konsekven
ser är i detta sammanhang viktigt. Möjlighet att använda vanliga verktyg och utrustningar inom valt hantverk samt att utföra enklare underhåll på vanliga verktyg och maskiner ges också. Jämsides med övning i praktiskt hantverkskunnande ges eleverna tillfälle att ut
veckla sin estetiska medvetenhet, sitt kvalitetstänkande och att ta mil
jöhänsyn i verksamheten.
Fördjupningen ger möjlighet att lokalt anpassa verksamheten till ett konkret hantverk.
Fördjupningen Musik ger en orientering om förankringen i det musikaliska arvet men också i det moderna mångkulturella samhäl
let. Möjlighet ges att pröva olika musikinstrument och använda sin röst i musikaliskt skapande och musicerande enskilt och i grupp.
Fördjupningen Teater ger en orientering om teaterns olika gestalt
ningsformer som dekor, kostym, mask, ljud och ljus. Eleverna ges till-
fälle att utveckla färdigheter i scenisk gestaltning och tillfälle att i samverkan mellan de olika estetiska uttrycksformerna delta i den ska
pande processen från idé till färdig föreställning.
30 Cymnasiesärskolans individuella program
• Kurs: Estetisk verksamhet Kurskod: ESV1190
Ämnets syfte
Ämnet syftar till att utveckla och stimulera elevernas skapande för
måga och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. Dessutom syftar ämnet till att väcka intresse och förståelse för kultur och skapande verksamhet samt ge eleverna kunskap om möjligheter till fritidsintressen inom olika este
tiska områden.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i estetisk verksamhet sträva efter att eleven
- utvecklar sin fantasi och lust att uttrycka sig genom eget skapande - utvecklar sin förmåga att använda någon estetisk uttrycksform - utvecklar sin förmåga att betrakta och tolka olika konstnärliga ut
tryck
- utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av olika este
tiska uttrycksmedel
- utvecklar sin känsla för och förståelse av kulturella och estetiska värden och deras betydelse för individ och samhälle
- får erfarenhet av samhällets kulturella utbud och kännedom om fritidsverksamhet inom det estetiska området.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Människan har i alla tider och kulturer använt olika estetiska uttryck för att berätta om sin inre och yttre verklighet. Gångna generationers intresse för det sköna och funktionella finns bevarat som byggnader, konstföremål, musik och litteratur. Genom ämnet estetisk verksam
het får eleverna tillfälle till eget skapande och därmed möjlighet att uttrycka sig själva och förstå andra människors budskap förmedlat ge
nom skapande.
Ämnet kan inriktas mot någon eller några olika estetiska uttrycks
former såsom bild och form, musik, dans och drama. Olika uttrycks
former kan också förenas. Ämnet gör eleverna uppmärksamma på es
tetiska värden i samhället. Genom att ta del av samhällets kulturella utbud skapas förutsättningar för en rik fritid.
Estetisk verksamhet är ett gemensamt ämne inom yrkesträningen.
• Kurs: Idrott och hälsa Kurskod: IDH1190
Ämnets syfte
Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas kroppsupp
fattning, motorik, kondition och styrka. Ämnet idrott och hälsa syf
tar även till att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ett grundläggande syfte med ämnet är att eleverna stimuleras att delta i olika aktiviteter och att utveckla samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra människor. Genom egna upplevelser stimuleras elevernas lust till fysisk aktivitet. Ämnet syftar också till att utveckla kunskaper om och intresse för nya aktiviteter samt till att uppmuntra fysiska aktiviteter på fritiden.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i ämnet idrott och hälsa sträva efter att eleven
- utvecklar rörlighet, kondition och lust att röra sig - utvecklar sin kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet
- utvecklar sin kunskap om hälsa genom att förstå sambandet mel
lan hälsa och livsstil
- utvecklar goda kost- och hygienvanor - utvecklar intresse för ett aktivt friluftsliv.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets innehåll utfor
mas så att alla, oavsett förutsättningar, skall kunna deltaga. I ämnet ingår förutom att öva motoriken, att bli medveten om den egna kroppen samt om livsstilens betydelse för hälsan. Med rörelseträning utvecklas kroppsuppfattningen, dvs. förmågan att behärska kroppen så att man medvetet kan utföra de rörelser man önskar. I ämnet ingår kunskaper om förutsättningarna för god hälsa, såsom hygien, kost, motion, ergonomi samt drogers och dopingpreparats inverkan på kroppen. Ett aktivt fysiskt liv bidrar till en positiv självbild och högre livskvalitet.
Ämnet ger möjlighet att stimulera till aktiviteter som har betydel
se för hälsan och den egna livsstilen inför vuxenlivet. Genom sam
verkan med andra ämnen skapar ämnet idrott och hälsa intresse för att utveckla en aktiv fritid. Friluftsliv och naturupplevelser kan också bidra till ökad kunskap om natur och miljö.
Idrott och hälsa är ett gemensamt ämne inom yrkesträningen.
32 Cymnasiesärskolans individuella program
• Kurs: Matematik Kurskod: MA1190
Ämnets syfte
Studier i ämnet matematik syftar att utveckla tilltron till den egna för
mågan att använda matematik i olika situationer i vardagslivet. Ut
bildningen syftar även till att utveckla elevernas möjlighet att upple
va den tillfredsställelse som ligger i att kunna förstå och lösa pro
blem. Ett ytterligare syfte är att ge eleverna färdighet i att använda da
tor och begåvningshjälpmedel för att lösa problem i vardagen.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i ämnet matematik sträva efter att eleven
- utvecklar sin förmåga att förstå tal och siffrors innebörd
- utvecklar sin förmåga att utföra enklare räkneoperationer med oli
ka hjälpmedel
- utvecklar sin förmåga att förstå tidsbegrepp
- utvecklar sin förmåga att förstå pengars värde och praktiskt kunna använda dem
- utvecklar sina kunskaper i att mäta, väga och jämföra storheter som volym, massa och längd.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Matematikämnet utgår från begreppen tal och rum. I ämnet ingår enklare räkneoperationer som kan utföras såväl praktiskt som teore
tiskt och med stöd av olika hjälpmedel som exempelvis dator. Upp
gifter kring vardagliga problem med anknytning till storheter som tid, längd, yta och massa är centrala i ämnet. Inom ämnet läggs ton
vikten på förmågan att dra slutsatser och värdera resultat.
Matematikämnet kan anknytas till elevens boende, fritid och framtida vuxenliv samt bygga på och förankra tidigare vunna kun
skaper. I detta ingår att öva förståelsen av pengar och pengars värde.
Varierade arbetsformer med stark betoning på undersökande verk
samhet gynnar förståelsen av matematiska begrepp och är därför ka
raktäristiskt för ämnet.
Matematik är ett gemensamt ämne inom yrkesträningen.
• Kurs: Mat och boende Kurskod: MOBE1190
Ämnets syfte
Ämnet syftar till att förbereda eleverna för ett bra vuxenliv vad gäller fritid och boende. Genom praktisk erfarenhet av matlagning, inred
ning, tvättning och städning samt av cafeteriaverksamhet kan elever
na utveckla tilltro till den egna förmågan. Andra syften är att stimu
lera eleverna till en meningsfull fritid genom studiebesök på olika fri
tidsaktiviteter samt att ge dem förutsättningar att utifrån egen förmå
ga planera sin vardagsekonomi.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i ämnet mat och boende sträva efter att eleven
- utvecklar färdighet i att tillaga enklare näringsriktiga måltider - utvecklar kunskaper om vanliga livsmedel samt om inköp, hante
ring och förvaring av dessa
- utvecklar kunskap om hygien, såväl personlig som i samband med hushållsarbete
- utvecklar kunskap om tvättmärkning samt om tvätt- och städ- metoder
- utvecklar kunskap om funktionell inredning i boendet - far kännedom om olika fritidsaktiviteter i samhället - utvecklar kunskap om pengars användning och värde.
Skolan skall också i sin undervisning i mat och boende sträva efter att eleven fördjupar sig i något eller några av områdena matlagning, in
redning, tvättning och städning eller cafeteria.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Dagens levnadsförhållanden, livsstilsförhållanden samt intryck från utlandsresor och ökad invandring har förändrat våra matvanor och fritidsaktiviteter. Inköp och tillagning av måltider i form av snabb
mat och fardigmat ökar. Ämnet ger en bakgrund till denna föränd
ring genom att behandla traditioner och trender bakom olika mat
rätter.
Ämnet behandlar även olika typer av råvaror och livsmedel. Med
vetenhet om matens betydelse för hälsan är väsentlig i ämnet. Också kunskap om hur råvaror odlas, livsmedel transporteras samt om hur detta påverkar miljön ingår. Personlig hygien och hygienkrav i sam-
34 Gymnasiesärskolans individuella program
band med matlagning och annat hushållsarbete är viktiga inslag i äm
net. Genom inköp av mat och hushållsartiklar blir eleverna mer med
vetna om pengars värde.
I ämnet ingår kunskap om användning och skötsel av maskiner och utrustning som finns i hushållet. Ämnet behandlar tvättmärk
ning, klädvård samt olika tvätt- och rengöringsmedel och redskap som förekommer i ett hem. Ämnet ger kunskap i arbetsmiljöfrågor samt i ergonomi i samband med hushållsarbete.
I ämnet ingår orientering om verksamhet vid olika fritidsanlägg
ningar i närområdet för att stimulera eleverna till en meningsfull fri
tid. Här kan samarbete med ämnet idrott och hälsa ske liksom med fritidsverksamhet i närområdet. I ämnet ingår undervisning i person
lig ekonomi där samarbete med ämnet matematik är lämpligt. Ämnet mat och boende ger tillsammans med övriga ämnen en helhetssyn på vuxenlivet. Genom praktisk tillämpning enskilt eller i grupp och ge
nom att utbildningen anpassas till elevernas olika förutsättningar kan självkänslan hos eleverna stärkas.
Ämnet ger möjlighet till en eller flera fördjupningar.
Fördjupning Matlagning ger fördjupade kunskaper i olika typer av matlagning. I fördjupningen ingår även bakning av bröd, kakor och vetebröd. Möjlighet till storköksmatlagning kan också erbjudas. I samband med storkök ges kunskap om rengöringsmetoder samt hy
gienkrav.
Fördjupning Tvättning och städning ger fördjupade kunskaper om professionell städutrustning och om rengöringsmedel samt färdighet i att utföra enklare lokalvård i olika typer av lokaler. Fördjupningen ger också kunskap om skyddsutrustning samt olika säkerhets- och miljörisker.
Fördjupning Inredning, blommor och dekorationer ger kunskaper om funktionella möbler och textilier i ett hem samt om priser och kvali
teter. Fördjupningen ger också kunskaper om inköp och skötsel av krukväxter samt i att arrangera färska och torkade växter utifrån olika årstider och traditioner.
Fördjupningen Cafeteria ger kunskaper i förekommande arbets
uppgifter i en cafeteria. Förståelse av att uppträda serviceinriktat är centralt liksom beställningar, inköp och betalning. Utbildning i per
sonlig hygien och livsmedelshantering ingår också.
• Kurs: Natur och miljö Kurskod: NAMJ1190
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet natur och miljö syftar till att utveckla elevernas förmåga att på naturvetenskaplig grund ta ställning till miljö- och re
sursfrågor samt till den egna livsföringen. Genom experiment och egna undersökningar stimuleras elevernas förståelse av det ekologis
ka samspelet i naturen.
Ämnet syftar även till att öka intresset för naturen och att bidra till en aktiv fritid. Ämnet syftar dessutom till att stimulera intresse för ar
bete i skog, trädgård, med husdjur och med fastighetsskötsel.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i natur och miljö sträva efter att eleven - utvecklar sin förmåga att förstå ekologiska sammanhang
- utvecklar kunskap om människans roll i det ekologiska samspelet - utvecklar kunskap i kretsloppstänkande för att därigenom minska
samhällets miljöbelastning
- utvecklar sin kunskap om namn på växter och djur
- utvecklar kunskap om allemansrätten och stimuleras till en aktiv fritid.
Skolan skall också i sin undervisning i natur och miljö sträva efter att eleven fördjupar sig inom något eller några av områdena djur, fastig
hetsskötsel, naturkunskap, skog eller trädgård.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Dagens samhälle är i hög grad baserat på naturvetenskap och teknik.
Därför har alla människor behov av kunskaper om natur och miljö för att förstå och ta ställning i energi-, miljö- och resursfrågor. Samti
digt ger naturvetenskapens snabba utveckling upphov till nya fråge
ställningar inte minst av etisk karaktär.
Ämnet Natur och miljö är till sin karaktär laborativt och undersö
kande. Eleverna kan genom egna observationer, experiment och fält
undersökningar dra slutsatser om naturens mångfald och tillägna sig kunskaper om de ekologiska sammanhangen. Ämnet natur och mil
jö kan bli en källa till upplevelser och bidra till att göra eleverna med
vetna om naturens sårbarhet och vikten av att rätt vårda miljön. Äm
net omfattar även kunskap om källsortering och sophantering.
Kunskap om underhåll av utrustning samt om arbetsmiljö både
36 Cymnasiesärskolans individuella program
vad gäller säkerhet och ergonomi ingår i ämnet.
Ämnet är valbart inom yrkesträningen och ger möjlighet till en el
ler flera fördjupningar.
Fördjupningen Djur ger genom praktiskt arbete kunskaper om djur och deras skötsel, utfodring, pälsvård och sjukvård. I fördjupningen ingår också teoretiska delar som näringslära och kunskap om djurens byggnad, funktioner, behov och fortplantning. Teori och praktik vävs samman till en helhet där förståelse av djurs behov och beteenden står i centrum.
Fördjupningen Naturkunskap ger kunskaper om vilda växter och djur och deras betydelse i naturens kretslopp. Också olika naturtyper och klimat och deras ekologiska samband ingår. Genom egna obser
vationer och fältundersökningar kan eleverna fördjupa sina kunska
per om djurs och växters byggnad, funktion, behov och fortplant
ning. Därmed bidrar fördjupningen till att utveckla ett aktivt natur
intresse som en fritidsaktivitet i vuxenlivet.
Fördjupningen Fastighetsskötsel ger kunskaper om arbetsuppgifter inom fastighetsskötsel, samt lagerarbete både inom- och utomhus.
Fördjupningen ger färdigheter i skötsel av grönytor, rabatter m.m.
Eleverna får kännedom om och tränar färdigheter i att använda ma
skiner och övrig utrustning som förekommer inom fördjupningen.
Fördjupningen skall även ge kunskaper om sophantering samt miljö- och säkerhetsfrågor av betydelse för fastighetsskötsel. Utbildningen i förråds- och lagerarbete är lämplig att anknyta till ämnet datorkun
skap, eftersom sådant arbete idag oftast är datoriserat. Möjlighet till truckförarutbildning kan också erbjudas.
Fördjupningen Skog ger kunskaper om enkel skogsvård som att ut
föra röjning och gallring manuellt. Fördjupningen ger även kunskap om våra inhemska träd. Möjlighet finns att anknyta till kursen Röj- motorsåg på naturbruksprogrammet.
Fördjupningen Trädgård ger kunskaper om skötsel av trädgårdar och parkanläggningar. Fördjupningen skall ge grundläggande kun
skaper om odling i växthus och på friland samt ge kunskaper om skötsel av växter inomhus. I fördjupningen ingår viss utbildning om ekologisk odling, olika kulturers krav på jord, vatten och näring samt kunskap om vanliga sjukdomar, skadedjur och bekämpningsmedel. I fördjupningen ingår även utbildning om mark, växter, klimat och teknik samt om metoder och redskap.
• Kurs: Samhällsorientering Kurskod: SHOR1190
Ämnets syfte
Ämnet syftar till att öka elevernas förmåga att förstå samhällsfrågor och miljöfrågor av idag och i ett historiskt perspektiv. Demokrati och demokratiska värderingar ligger som grund i utbildningen. Ett syfte är att eleverna genom ämnet stimuleras till att ta del av olika nyhets
media. Ämnet syftar till att ge eleverna ökade förutsättningar att aktivt delta i samhällslivet samt bidrar med kunskaper som förbere
der dem för ett självständigt vuxenliv. Kunskaper om människors oli
ka förutsättningar och levnadsvillkor i andra länder och samhällssys
tem förmedlas i ämnet. Dessa kunskaper syftar till att eleverna skall känna respekt för alla människors lika värde.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i ämnet samhällsorientering sträva efter att eleven
- utvecklar förståelse av demokratiska värden och principer - utvecklar sin förmåga att ta del av nyhetsmedia
- utvecklar sina kunskaper i svensk historia
- utvecklar förståelse för alla människors lika värde
- utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna samt kunskap i frågor som rör relationen mellan könen, samlevnad och konflikt
lösning
- utvecklar kunskap om hur eget handlande påverkar natur och miljö
- utvecklar kunskap om närsamhället och arbetsplatser
- utvecklar sin kunskap att använda samhällets tjänster och service.
Ämnets karaktär och uppbyggnad
Det svenska samhället bygger på demokratiska principer och värde
ringar. Ämnet samhällsorientering har därför ett ansvar att ta upp och diskutera vad demokrati innebär även ur ett historiskt perspektiv.
Att fundera över hur man själv kan vara med och påverka ingår i kun
skapsområdet. Ämnet ger möjligheter att praktiskt öva ett demokra
tiskt arbetssätt genom att läraren och eleverna tillsammans väljer ar
betsområden. Egna och andras värderingar och deras konsekvenser för människors lika värde samt kunskap i att handskas med konflik
ter behandlas inom ämnet. Också frågor om sex och samlevnad hör hit. Ämnet bidrar till att öka förståelsen av hur samhällsutvecklingen
38 Cymnasiesärskolans individuella program
har påverkat natur och miljö.
I ämnet samhällsorientering ingår att öka elevernas kännedom om arbetsliv och sociala förhållanden. Också praktisk erfarenhet av sam
hällets institutioner och kommunikationer samt av arbetsplatser in
går i ämnet. På så sätt förbereds eleverna för ett framtida vuxenliv.
Samhällsorientering är ett gemensamt ämne inom yrkesträningen.
• Kurs: Svenska Kurskod: SV1190
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, se, läsa och skriva. Att kunna kommunicera med andra är viktigt för att utvecklas känslomässigt, socialt, kulturellt och intellek
tuellt. Att kunna samspela med sin omgivning är grunden för delak
tighet i kamratskap och samhällsliv. Ämnet syftar därför till att ut
veckla förmågan att kommunicera på olika sätt. Ämnet bidrar till att eleverna lär känna sig själva och sin kultur. På det sättet kan identite
ten och självbilden utvecklas och förståelsen för andra fördjupas.
Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap. Genom att läsa och skriva tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig se sammanhang. I samverkan med andra ämnen utvecklas elevernas språk så att det blir en grund för ett livslångt lärande.
Svenskämnet syftar till att utveckla kreativitet och lust att lära.
Ytterligare ett syfte är att utveckla förmågan att använda ny teknik för att kommunicera och hämta information.
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven
- utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att lyssna på och läsa litteratur
- utvecklar sin lust och förmåga att skapa med hjälp av språket - utvecklar språklig säkerhet och vill, vågar och kan uttrycka sig i
olika sammanhang
- fördjupar sin förmåga att uttrycka tankar och idéer
- utvecklar sin förmåga att läsa, förstå och uppleva texter, samt att söka efter meningsfull läsning
- utvecklar sin förmåga att förstå kulturell mångfald genom att möta litteratur från Sverige och andra delar av världen
- utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda datorn som hjälpmedel
- utvecklar sin förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information och att kritiskt granska olika källor och budskap - utvecklar sin förmåga att förstå sammanhang och tillämpa sina
kunskaper inom ämnen och områden som är aktuella för den val
da studieinriktningen och som är viktiga i vuxen- och arbetsliv - utvecklar lust till att ta aktiv del i samhällets kulturutbud.
40 Gymnasiesärskolans individuella program
