Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp
Sämre betyg - bättre rustad?
En kvantitativ enkätundersökning av socionomstudenters känsla av
sammanhang, en jämförelse av de som antagits till socionomprogrammet via
alternativt urval respektive de som antagits via betyg eller
högskoleprovspoäng.
Sofia Haapanen och Christine Funck Ritshoff Examensarbete i socialt arbete, 15 hp
SOC 63, VT 20 Kandidatexamen
Handledare: Martin Börjeson Examinator: Magnus Jegermalm
2
Sammanfattning
Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som
arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller
högskoleprovspoäng.
Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter
med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.
Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i
webbformat till samtliga registrerade studenter vid ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.
Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån
av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.
Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa
urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress.
Sökord: alternativt urval, socionomstudenter, KASAM, Känsla av sammanhang, KASAM-13.
3
Abstract
Title: Lower grades –higher resilience? A quantitative survey study of social work students sense of
coherence -comparison of those who have been admitted to the social work program through alternative selection and those who have been admitted through grades or SweSAT scores.
Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among
those working in the social work force. However, studies have shown that some social workers possess qualities that make them more resistant to this stress. The Social work program has courses and features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program. Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores.
Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students
with qualities that make them more resistant to stress.
Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a
websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questionsand the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress.Frequency comparisons and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovskys salutogenic perspective and the specific theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC and link it to the admission process.
Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows
that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC.
Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM
indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.
Keywords: alternative selection, alternative admission process,social work students, SOC, Sense of c oherence, SOC-13.
4
Förord
Vi vill börja med att rikta oss till de många respondenter som har besvarat vår undersökning - ett stort tack för att ni tagit er tid att hjälpa oss med detta. Att ni har lagt annat åt sidan för en stund för att hjälpa till har verkligen motiverat oss i vårt arbete och vi hoppas att vi har gjort er insats rättvisa. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Martin Börjesson för ovärderliga synpunkter men även för din rakt igenom positiva och konstruktiva inställning. Det är svårt att veta innan ett sådant här arbete vad man behöver av en handledare men såhär i efterhand känner vi att din förmåga att bekräfta och berömma har spelat en betydande roll i att arbetet känts lustfyllt och genomförbart från början till slut. Ett stort tack även till Anna Whitaker och Anne-Lie Vainik på Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) för att ni bidragit med värdefull information kring den alternativa urvalsprocessen och ESBHs Lars Sörnsen för support med analysverktyget SPSS. Tack alla övriga inblandade i
socionomprogrammet på ESBH för att ni hållit igång och bidragit till att utveckla vårt intresse och vår nyfikenhet för socialt arbete de senaste tre åren. Avslutningsvis vill vi rikta ett hjärtligt tack till varandra för ett mycket gott samarbete som inneburit många timmars stötande och blötande med hänsyn och anpassning till varandras familjesituation och pågående pandemi.
5
Innehållsförteckning
1 Introduktion ...7
1.1 Inledning ...7
1.2 Syfte och frågeställningar ...8
1.3 Förförståelse ...8
1.4 Avgränsningar ...9
1.5 Bakgrundsöversikt ...9
1.5.1 Socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola ... 10
1.5.2 Antagning via alternativt urval ... 10
1.5.3 Intervjumomentet ... 11
1.6 Ansvarsfördelning ... 12
2 Teori ... 13
2.1 Salutogenes som perspektiv ... 13
2.2 Känsla av sammanhang (KASAM) ... 14
2.3 Kritiska röster kring teori ... 16
3. Tidigare forskning ... 17
3.1 KASAM som mätinstrument ... 17
3.2 Socialarbetare och KASAM ... 18
3.3 Socionomstudenter och KASAM ... 18
3.4 Incitament för och effekter av Alternativt urval ... 19
4. Metod ... 23
4.1 Val av metod ... 23
4.2 Urval och datainsamling ... 23
4.3 Enkätkonstruktion- och frågor ... 25
4.3.1 Enkätkonstruktion ... 25
4.3.2 Enkätfrågor ... 25
4.4 Bortfall ... 26
6
4.5.1 Databearbetning ... 27
4.5.2 Analysmetod ... 28
4.6 Litteratur- och artikelsökning ... 29
4.7 Metoddiskussion ... 29
4.8 Etiska överväganden ... 31
5 Resultat ... 33
5.1 Antagningssätt och Termin ... 33
5.2 Samband mellan antagningssätt och KASAM ... 34
5.2.1 KASAM-13 totalpoäng ... 34
5.2.2 Poäng för Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet ... 35
5.3 Samband mellan antagningssätt och övriga faktorer ... 37
5.3.1 Ålder respektive kön ... 38
5.3.2 Föräldraskap, hemmavarande barn, civilstånd respektive föräldrars utbildningsnivå. ... 39
5.3.3 Motivation respektive psykiskt mående ... 41
5.4 Samband mellan KASAM och övriga faktorer ... 43
6 Analys och diskussion... 45
6.1 Samband mellan antagningssätt och KASAM-13 ... 45
6.2 Samband mellan antagningssätt och övriga faktorer ... 47
6.3 Slutsats ... 49
6.4 Implikationer för forskning och praktik ... 49
Referenslista ... 51
Bilagor
Bilaga 1 – Missivbrev Bilaga 2 - Webbenkät
7
1 Introduktion
I uppsatsens första kapitel ger vi under rubriken 1.1 Inledning en beskrivning av varför vår forskningsfråga är av relevans för socialt arbete. Därefter följer 1.2 Syfte och frågeställningar. Vi fortsätter under rubriken 1.3 Förförståelse med ett kort stycke om hur det kommer sig att vi intresserat oss för denna forskningsfråga. Under 1.4 Avgränsningar ger vi en beskrivning av de avgränsningar vi gjort. En redogörelse för socionomprogrammet och antagningsförfarandet görs under 1.5 Bakgrundsöversikt. Vi avslutar kapitlet med en redogörelse för hur vi delat upp arbetet med uppsatsen under 1.6 Ansvarsfördelning.
1.1 Inledning
Socialarbetare är den yrkeskår som har som uppdrag att på individ-, samhälls- och organisatorisk nivå ge stöd till människor i svåra livssituationer. Det är ett krävande jobb och socialarbetare är i högre grad än likvärdiga yrkeskårer hårt drabbade av sjukskrivningar och avhopp till följd av stress (Akademikerförbundet SSR, 2015) vilket leder till såväl personliga som samhällsekonomiska
förluster. Forskning har dock identifierat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dom mer motståndskraftiga mot arbetsrelaterad stress (Kind, Bürgin, Fegert & Schmid, 2020; Veronese, Fiore, Castiglioni, el Kawaja & Said, 2013). Dessa studier utgår från det så kallade Salutogena perspektivet grundat av sociologen Aaron Antonovsky och mer specifikt från teorin och begreppet känsla av sammanhang, KASAM. Den som har en stark känsla av sammanhang möter enligt denna teori utmaningar såsom arbetsbetingad stress mer framgångsrikt. Det tycks således finnas stor vinning i att se till att socialarbetare innehar eller utvecklar en stark känsla av sammanhang.
På socionomprogrammen ges idag många kurser och inslag med vilka studenten avses utveckla eller stärka just den typ av strategier och egenskaper som är centrala i det salutogena perspektivet. Bland annat ges i kursen personlig professionell utveckling (PPU) övningar och uppgifter med syfte att synliggöra, medvetengöra och reflektera över sina handlingar, emotioner, styrkor, sin livshistoria och uppväxt. En svensk avhandling har visat på att socionomutbildningen har en positiv inverkan på studenternas KASAM och framförallt på de som då studierna påbörjas tillhörde de som har en svagare KASAM (Gassne, 2008).
Internationellt har man undersökt om man skulle kunna identifiera stressförebyggande egenskaper redan vid antagningen till socionomprogrammet (Collins, 2015). Till svenska socionomutbildningar sker dock antagning endast via betyg eller högskoleprovspoäng vilket innebär att man inte får möjlighet att välja ut studenter grundat på något annat än dessa faktorer. Det finns dock en högskola som särskiljer sig -Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH). Till ESBH antas hälften av sökande via
alternativt urval det vill säga ett skriftligt prov följt av en personlig intervju som poängsätts och den
andra halvan antas via ordinarie antagningssätt, det vill säga gymnasiebetyg och högskoleprovspoäng. Det här ger således ESBH en potentiell möjlighet att, till skillnad från andra lärosäten som erbjuder
8
socionomprogrammet, redan vid urvalsprocessen få fram personer med en starkare KASAM. De studenter som antagits via alternativt urval går klart utbildningar i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng (Högskoleverket, 2002). Detta gjorde oss nyfikna på om den alternativa urvalsprocessen även fångar upp studenter med egenskaper som gör dom mer
motståndskraftiga mot stress.Det vill säga -är de bättre rustade för yrkeslivet i detta avseende än studenter med högre betyg från gymnasiet/högre högskoleprovspoäng?
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte var huvudsakligen att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.
Studien baserades på följande två frågeställningar:
1. Finns det skillnader i känsla av sammanhang mellan de som antagits till socionomprogrammet via alternativt urval och de som antagits via betyg/högskoleprov?
2. Kan resultatet av frågeställning ett förklaras av antagningsförfarandet eller kan vi identifiera andra bakgrundsfaktorer som antingen skiljer mellan eller delas av de två urvalsgrupperna?
1.3 Förförståelse
Vi som genomfört studien är själva socionomstudenter vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH). Vi har blivit antagna till utbildningen på olika sätt, den ena av oss på betyg/högskoleprovspoäng och den andra via alternativt urval. Vi upplever oss som jämlika gällande studieresultat och lämplighet att arbeta som socionom men har utifrån vår bakgrund haft olika förutsättningar för lyckade
gymnasiestudier och höga betyg. Under studietiden har vi fått intrycket av att ESBHs
socionomprogram har ett gott rykte och att det delvis beror på lärosätets unika antagningssätt. Vi har hört studenter som flyttat från andra lärosäten till ESBH spontant uttrycka att det är en mycket respektfull och bra stämning. Även föreläsare har påpekat att det just på ESBHs socionomprogram är “En sån bra och intressant blandning med folk”. Vi själva har under studietiden funderat på om ESBH kanske passar på att anta personer man anser sig ha ett underskott av på utbildningen men som kan vara av värde för mångfalden på utbildningen och på sikt även för socialt arbete. Exempelvis personer som själva har erfarenhet av social utsatthet eller personer som är av manligt kön. Kanske är det tänkt att det alternativa urvalet innebär att den som verkligen brinner för socialt arbete, men som inte har betygen, får en möjlighet att komma in på utbildningen?
Vi har även resonerat kring de negativa aspekterna med alternativt urval. Hur rättvist är det egentligen är att ha en “gräddfil” in i utbildningen? Det här systemet innebär att personer med otillräckliga betyg antas på någon annans bekostnad. Att den som kämpat med att få bra
9
gymnasiebetyg och som egentligen hade kommit in om det bara var betyg som antagningssätt, nu får besked om att betygen inte räckte.
Oavsett om antagningssättet är bra eller dåligt ur avseenden såsom rättvisa, mångfald, et cetera så ställde vi oss frågande till att endast ett lärosäte med socionomutbildning använder sig av alternativt urval och hoppades med vårt arbete kunna tillföra något för vidare debatt kring användandet av alternativa urval för socionomutbildningar.
1.4 Avgränsningar
Det finns ett flertal lärosäten som antar studenter via alternativt urval till utbildningar såsom tandsköterskaprogrammet, läkarprogrammet med flera. Dessa utbildningar eftersöker dock egenskaper, färdigheter eller erfarenheter som är av vikt för det framtida yrkeslivet som just den utbildningen ämnar leda till (Högskoleverket, 2002) och antagningsförfarandet skiljer sig därför åt från det som är aktuellt för socionomprogrammet. Vi har därför avgränsat oss till att enbart undersöka alternativt urval på just socionomprogrammet. Eftersom Ersta Sköndal Bräcke Högskola är det enda lärosäte som erbjuder alternativt urval till socionomprogrammet behöver inga vidare avgränsningar rörande populationen och antagningsförfarandet göras.
Vi har även gjort avgränsningar rörande vad vi valt att undersöka för egenskaper hos de antagna studenterna. Det finns ett otal intressanta egenskaper och omständigheter att undersöka som kan tänkas göra en person mer eller mindre lämplig att antas till socionomprogrammet och/eller att arbeta som socionom såsom exempelvis empatisk förmåga och tidigare erfarenheter. Vi hade vidare kunnat utgå från teorier rörande klass, socioekonomiska faktorer, etnisk mångfald et cetera för att undersöka antagningsformernas utfall. Som beskrivet under rubrik 1.2, avgränsade vi oss till att undersöka egenskaper som visats kunna förebygga stress eller stressrelaterade diagnoser.
1.5 Bakgrundsöversikt
Under denna rubrik redogör vi för några för studien centrala begrepp kring socionomutbildningen och antagningsförfarandet. Vi börjar med en beskrivning av hur utbildningen ser ut på aktuellt lärosäte i under 1.5.1 Socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Vi går vidare med en
beskrivning av Ersta Sköndals Bräcke Högskolas antagningssätt alternativt urval i 1.5.2 Antagning via
alternativt urval. Vi avslutar sedan med en redogörelse för intervjumomentet vid antagningen i
1.5.3 Intervjumomentet. Informationen som är specifik för just Ersta Sköndal Bräcke Högskolas antagningsförfarande/intervjumomentet är inhämtad från personlig kommunikation med lärosätets studierektor Anna Whitaker. Vi undersökte utan framgång hos Ersta Sköndal Bräcke Högskolas rektorsexpedition om det fanns dokumentation kring lärosätets antagningsförfarande.
10
1.5.1 Socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola
Socionomprogrammet på Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är en akademisk yrkesutbildning som ges vid Institutionen för socialvetenskap. Kurserna på termin 1–6 ges på grundnivå medan termin 7 ges på avancerad nivå. Utbildningen innebär heltidsstudier under 3,5 år med totalt 210
högskolepoäng. Utbildningen rymmer teoretiska kurser inom juridik, samtalsmetodik, kunskap om det sociala arbetets historia, socialpolitik et cetera men även praktiska fältanknutna moment. Utbildningen ger studenter möjlighet att utveckla och förvärva kunskap, förhållningssätt, färdigheter och värderingsförmågor som den kommande yrkesrollen kräver i mötet med människor i svåra livssituationer, med hänvisning till ESBHs utbildningsplan (http://www.esbh.se).
Inom ramen för alla kurser ges även delkursen personlig professionell utveckling (PPU) som är en bärande nyckeldel för att stärka varje enskild students möjlighet “att utveckla en hållbar yrkesroll samt yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet, professionellt förhållningssätt och bemötande”, “Visa god självkännedom och empatisk förmåga…genomföra socialt arbete på alla nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs” (s. 3) för att nämna några av målen som studenten ska ha utvecklat för socionomexamen. Hämtat från Utbildningsplan för socionomprogrammet,
210 hp (http://www.esbh.se).
1.5.2 Antagning via alternativt urval
I Sverige sker antagning till socionomutbildningen vanligtvis via sökandes gymnasiebetyg eller högskoleprovspoäng. Sökande listas utifrån poäng varpå ett urval utifrån listan görs där man erbjuder platser till de sökande med högst poäng. Universitet och högskolor har sedan 1997 rätt att ansöka hos Högskoleverket om möjlighet att anta studenter via en alternativ antagningsform utöver
högskoleresultat och gymnasiebetyg (Alström och Haikola, 2000). Särskilda bestämmelser för antagningsformen alternativt urval finns i 7 kap. i Högskoleförordningen (SFS 1993:100, 7 kap.). Bestämmelser av urvalsgrunder gällande alternativt urval regleras specifikt i 23. § punkt 2,3 som lyder “2. kunskaper, arbetslivserfarenheter eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter.” (Högskoleförordningen SFS 1993:100, 7 kap p. 2,3.). Konstnärliga utbildningar, men även läkarprogram, tandläkarprogram et cetera har ansökt om att få anta en del av sina studenter på andra grunder än betyg eller
högskoleprovspoäng (Högskoleverket, 2002).
Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) särskiljer sig från andra högskolor och universitet som erbjuder socionomprogrammet i det att skolan antar sökanden via detta alternativa urval
(intervjuantagningskvot) även förkortat AU. Studierektor Anna Whitaker (personlig kommunikation, 28 april 2020) på ESBH uppger att skälet till att högskolan antog antagningsförfarandet alternativt urval låg i tron om att inte enbart betyg kan utgöra tillräckliga grunder för antagning. Att högskolan, som då hette Sköndals Institut, var liten och att den drevs privat var även det goda förutsättningar för
11
att använda sig av ett alternativt antagningsförfarande. Till en början skedde ansökan genom att man skickade in ett personligt brev till högskolan. Därefter gjordes ett urval av dessa sökande utifrån det personliga brevet för att tillsätta en andel av studieplatserna. När högskolan växte och blev Ersta Sköndal Högskola tillkom intervjuförfarandet, man använde då det alternativa urvalet för 30 procent av studieplatserna. Synpunkter inkom dock om antagningsförfarandets rättssäkerhet och saklighet gällande det personliga brevet som användes som underlag vid intervjutillfället. Det personliga brevet ansågs riskera alltför subjektiva bedömningar. Det personliga brevet togs bort och det alternativa urvalsförfarandet har därefter sett ut som i dag (A. Whitaker, personlig kommunikation, 28 april 2020), se vidare beskrivning av antagningsprocessen i sin helhet nedan.
Antagningsformen alternativt urval går till enligt följande process i enlighet med
högskoleförordningen (SFS 1993:100) och med hänvisning till UHR (https://www.antagning.se). För att kunna söka till socionomprogrammet krävs grundläggande behörighet, det vill säga “lägst betyget Godkänt i kurser som motsvarar 90 % av vad som krävs för ett slutbetyg från ett fullständigt program på gymnasieskolan”. Utöver grundläggande behörighet krävs även Matematik B och Samhällskunskap A alternativt Matematik 2a/2b/2c och Samhällskunskap 1b (alternativt 1a1+1a2). Det går även att ansöka om reell kompetens om man helt eller delvis saknar grundläggande behörighet. Det innebär att man tar hänsyn till tidigare arbetslivserfarenhet.
ESBH tillsätter som tidigare nämnts hälften av utbildningsplatserna via Alternativt urval. För att bli antagen för att få komma till intervju krävs följande tre kriterier. Det första är att lämna in ansökan till UHR där man prioriterat ESBH som nummer 1. Det andra är att man gör en särskild ansökan på ESBHs hemsida. Det tredje är att man ska ha genomfört ett skriftligt prov, något de sökande kallas till om de uppfyller grundläggande behörighet och har ansökt enligt de två första kriterierna. Det skriftliga provet består av två delar - den ena delen avser mäta logiskt tänkande och den andra är ett läs och skrivtest utifrån en given text. Provet poängsätts och de 70 sökande med bäst resultat kallas därefter till intervju. Det skriftliga provet blir ett stödunderlag för intervjun. Slutligen görs ett urval av de som intervjuats varav 35 sökande antas till socionomprogrammet, hämtat från Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Ersta Sköndal Bräcke högskola (http://www.esbh.se)
1.5.3 Intervjumomentet
I intervjumomentet, som utgör en central del av den alternativa urvalsprocessen, nämner A. Whitaker (personlig kommunikation, 28 april 2020) följande aspekter som man lyssnar efter hos den sökande. Den första aspekten som nämns är engagemang, det vill säga intervjuarna vill höra med den sökande hur hens engagemang ser ut i allmänhet, men framför allt i relation till socialt arbete och frågor som rör socialt arbete och på vilket sätt detta engagemang i sådana fall tar sig uttryck. Den andra uttryck. Den andra aspekten som nämns är tidigare arbetslivserfarenheter som den sökande kan motivera som betydelsefulla för att tillgodogöra sig utbildningen. Även andra livserfarenheter kan ses som särskilt
12
värdefulla i den meningen att den sökande har bearbetat, resonerat och reflekterat över sina
erfarenheter. Vidare lyssnar intervjuarna även efter om den sökande kan resonera och reflektera om social utsatthet och om bilden den sökande har av utbildningen upplevs vara realistisk. En annan viktig aspekt som intervjupersonerna lyssnar efter är hur den sökande formulerar sin motivation till att söka utbildningen, det vill säga vad som utgör källan till den motivationen. I det stora hela poängsätts den sökande utifrån en bedömning om hur väl den sökande lyckats besvara frågor som berör kunskap, erfarenheter och hanteringen av dessa erfarenheter samt motiverande faktorer som anses särskilt värdefulla för att tillgodogöra sig utbildningen och den kommande yrkesrollen.
Antagningsförfarandets rättssäkerhet är av stor vikt, bland annat ämnar högskolan upprätthålla en säker antagning genom att alltid använda sig av två intervjuare. Varje intervjuare bedömer enskilt och för sin poäng, därefter förs samtal intervjuparet emellan. I slutskedet går man igenom varje sökandes individuella poängsättning på en så kallad antagningskonferens. För att uppnå att bedömningar blir så lika som möjligt växlar även intervjuarna i paren med varandra. Efter antagningskonferens blir de sökande med 1–35 poäng listade i alternativa urvalskvoten. Om en sökande ansökt via alla tre kvoterna, gymnasiebetyg, högskolepoäng och Alternativt urval och vid antagningsskedet har
tillräckligt höga högskolepoäng placeras den sökande automatiskt inom kvoten för högskolepoäng och försvinner ur listan Alternativt urval. Därmed erbjuds plats till nästa sökande på listan i given
poängturordning. Detsamma gäller även om man tackar nej, då erbjuds plats till den överst på reservlistan. Whitaker poängterar att det är ovanligt att sökande med tillräckliga
högskolepoängpoäng/betyg utsätter sig för antagningsprov och intervju i onödan. Dessutom är det mycket sällan någon tackar nej som erbjudits plats via det alternativa urvalet (A. Whitaker, personlig kommunikation, 28 april 2020).
1.6 Ansvarsfördelning
Vi har vi valt att skriva och ansvara tillsammans för det inledande kapitlet 1 Introduktion och de avsnitt som omfattar sammanfattning, inledning, syfte, frågeställningar, förförståelse respektive avgränsningar. Vi har även arbetat med kapitel 5 Resultat och kapitel 6 Analys och diskussion tillsammans för att kunna följa varandras tankar och reflektioner till fullo. För att effektivisera arbetet valde vi att dela upp några av uppsatsens delar enligt följande: Sofia bar det övergripande ansvaret för avsnitt 1.5 Bakgrundsöversikt och kapitel 2 Teori. Christine bar det övergripande ansvaret för kapitel 4 Metod. Under kapitelrubrik 3 Tidigare forskning valde vi att fördela artiklarna och sedan diskutera innehållet av relevans för vår forskningsfråga. Uppsatsen har i det stora hela
genomgåtts av oss båda författare för att få till en röd tråd och korrekt formalia. Vår arbetsinsats har löpande skett i samråd med varandra och genomgående i ett delat dokument, parallellt med många timmars telefonsamtal.
13
2 Teori
I detta kapitel presenterar vi det teoretiska ramverk som möjliggör för vidare analyser av vårt material. Vi ville med studien mäta och jämföra studenters förmåga att hantera livets påfrestningar och valde att utgå från ett salutogent perspektiv. Detta presenteras under 2.1 Salutogenes som perspektiv. Därefter följer en närmre beskrivning av den teori som ligger till grund för valt mätinstrumentet under rubrik 2.2 Känsla av sammanhang (KASAM). Avslutningsvis redogör vi för kritiska röster mot teorin och hur den bemötts i 2.3 Kritiska röster kring teorin.
2.1 Salutogenes som perspektiv
Människor utsätts för olika kroppsliga, psykologiska och eller/sociala påfrestningar genom livet. Somliga blir sjuka medan andra som utsätts för liknande eller större påfrestningar i tillvaron förblir friska. Istället för att fokusera på att förklara människors ohälsa eller riskfaktorer (patogena
perspektivet), har det salutogena perspektivet fokus på friskfaktorer som befrämjar rörelse mot hälsa (Antonovsky, 2005).
Grundaren av det salutogena synsättet är den medicinska sociologen och professorn Aaron
Antonovsky (1923–1997). Teorins framväxt fick sitt genomslag i slutet av 1970-talet när Antonovsky undersökte olika kvinnors anpassningar till klimakteriet. Antonovsky intresserade sig för den grupp kvinnor som hade upplevt stora påfrestningar i livet, bland annat överlevt koncentrationsläger, men ändå lyckats behålla en god mental hälsa. Trots den skräck och de påfrestningar kvinnorna genomlidit i lägret och senare i livet på flykt bedömdes en tredjedel vara vid tillfredställande psykisk och
kroppslig hälsa. Denna iakttagelse ligger till grund för hur Antonovsky formulerade den salutogena modellen, Health, Stress and coping, som presenterades år 1979.
Det salutogena perspektivet riktar in sig på att studera vad som utvecklar en god hälsa, vilka faktorer, resurser och processer som bidrar till människans hälsa och välbefinnande. I Antonovskys arbetshypotes betonades generella motståndsresurser (GMR) – god ekonomi, jagstyrka, kulturell stabilitet och socialt stöd som faktorer som bidrar till att göra livets påfrestningar lättare att begripa. GMR är således nödvändiga hälsofaktorer som påverkar välbefinnandet. Under livet som pågår utsätts människor förr eller senare för olika form av påfrestande situationer, negativa och positiva
livshändelser och livssituationer. Det kan tillexempel vara en svår sjukdom, livskris, arbetsbetingad stress, giftermål, skilsmässa, pensionen, närståendes död, arbetslöshet, et cetera (Antonovsky, 2005).
Antonovsky menar att individers hälsotillstånd inte är i dikotomi, det vill säga individen är inte definitivt sjuk eller frisk. Människor befinner sig i rörelse mellan hälsa och ohälsa som ett kontinuum och detta tillhör livets normala skeenden. Salutogenes som förhållningssätt innebär att söka förståelse för vad som får individer att röra sig mot den friska polen oavsett vart man befinner sig i livet
(Antonovsky, 2005). Det salutogenetiska perspektivet resulterade i det begrepp Antonovsky skulle komma att kalla känsla av sammanhang (KASAM).
14
2.2 Känsla av sammanhang (KASAM)
Upptäckten av det salutogenetiska perspektivet bidrog till förståelsen om att GMR ökar en persons begriplighet genom att denne gång på gång i livet utsätts för stressorer, det vill säga olika
påfrestningar (Antonovsky, 2005). Dessa erfarenheter skapar med tiden en känsla av sammanhang, förkortat KASAM.
Antonovskys definition av KASAM:
Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livet gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky, 2005, s. 46)
KASAM-begreppet är ett globalt mått och ett sätt att mäta människans generaliserande upplevelse som ett förhållningssätt att se på livet. De tre sammanflätande huvudkomponenter som utgör det centrala i KASAM är (1) begriplighet, (2) hanterbarhet och (3) meningsfullhet. Begriplighet utgör det
elementära i den ursprungliga definitionen och innebär förmågan man att begripa verkligheten på ett strukturerande, sammanhängande och förnuftsmässigt sätt. Det formuleras som den kognitiva komponenten. Utmaningar genom livets skeenden som är mycket svåra upplevelser, blir med erfarenhet uthärdliga. Således utvecklas förmågan att välja hälsofrämjande strategier för att hantera olika livspåfrestningar, man ser sig själv som en aktör som kan påverka och förändra sin situation, något som flätar samman den andra komponenten -hanterbarhet. Hanterbarhet innebär att man upplever att kraven inför en utmaning utifrån de resurser man förfogar över är under ens egna kontroll. Det handlar om en förståelse för att livet innehåller olyckliga omständigheter men trots det kommer man kunna hantera det (a.a.).
Meningsfullhet betraktas som motivationskomponenten för begreppet KASAM. Vilket innebär
att även när man ställs inför villkor och problem så betraktar man det som regel värt att lägga ner känslomässig investering och ett engagemang. En hög grad av dessa tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, utgör en stark känsla av sammanhang.
Forskaren Maria Eriksson beskriver i antologin Salutogenes, hälsans ursprung (2015) att känsla av sammanhang kan ses som ett sätt att se på livet likt en livsorientering som bottnar i att ha en “tillit till sina egen förmåga och kunna identifiera sina inre och yttre resurser och använda det på ett sätt som främjar hälsa och välbefinnande” (Eriksson, 2015, s.24).
Antonovsky (2005) beskriver människas utveckling av känsla av sammanhang under livsloppet och menar att barnets utveckling av en stark KASAM beror på hur stark KASAM föräldrarna har. Ju
15
KASAM som föräldrarna har ju troligare att forma barnets erfarenheter mot samma riktning. Det vill säga föräldrarna har ett förhållningssätt gentemot barnet som utmärker sig på två sätt, dels genom att visa komplexitet och flexibilitet dels visa mening i tillvaron genom
förutsägbarhet och att visa självkontroll i att hantera och lösa problem som uppstår. Det uppmuntrar beteenden som varken överbelastar eller underbelastar barnet, som att exempelvis ge barnet tillräckligt anpassande utmaningar, att vara lyhörd för barnets behov, att ge barnet glädjande uppmuntran.
Sannolikt utvecklar barn i samspel med andra viktiga vuxna dessa grundläggande skikt i KASAM. Men inget är givet och det är mer komplext än så. Även de barn och ungdomar som har sämre förutsättningar och som har levt i utsatta sociala miljöer och kulturer har möjlighet att genom sina livserfarenheter utveckla en stark KASAM i livet. Genom att använda strategier för att hantera och lösa problem i svåra situationer som uppstår.
Under tonåren på väg mot inträde i vuxenlivet prövas bland annat olika sociala roller och gränser, dessa erfarenheter antigen stärker eller försvagar KASAM. Nivån av KASAM - svag, måttlig eller stark, utgör den blivande vuxnes förhållningssätt. Sociala strukturer och mönster bidrar till starkare KASAM, på så vis menar Antonovsky att inträdet i vuxenlivet följs generellt av engagemang i arbetslivet. De första tio åren av vuxen ålder präglas av att bli autonom, självförsörjande samt en eventuell fast bosättning i ett samhälle där ens sammanhang blir mer begripligt och förutsägbart utifrån kulturen och rådande normer. Antonovsky menar att en stabilisering av KASAM-nivån sker först vid trettioårsålder. Dock med en parantes att nivån inte är helt statisk, plötsliga förändringar i den vuxnes liv kan påverka. Exempelvis kommer en vuxen person med stark KASAM som förlorar sitt barn i en olycka att tillfälligt förlora sin känsla av sammanhang. På samma sätt kan en person med svag KASAM som genomgår en lång rättsprocess och får rätt gentemot den andra parten stärka sin KASAM till följd av att ha förändrat sin världsbild och fått ett nytt förhållningssätt.
Sammanfattningsvis menar Antonovsky att även om det kan te sig sorgligt eller glädjefullt tycks den vuxnes rörelse mellan KASAM-nivå under särskilda händelser vara ett övergående tillstånd och man rör sig allteftersom tillbaka till sitt medelvärde av KASAM. Eriksson (2015) motsätter
sig dock Antonovskys beskrivning av hur KASAM utvecklas för att sedan stabiliserad vid 30 års ålder. Eriksson menar att KASAM fortsätter att utvecklas under hela livsloppet och hänvisar
till forskning som visat på att KASAM tenderar stärkas med stigande ålder. Dock förefaller en initialt stark KASAM påverka utveckling över tid. Vilket innebär att om individen utvecklat en stark
KASAM tenderar nivån förbli stark med stigande ålder (Eriksson, 2015).
Enligt Antonovsky (2005) kan vi inte förutsäga hur en person manifesterar ett beteende på en given påfrestande situation, oavsett hens KASAM-nivå. Däremot kommer personer med stark KASAM söka efter struktur och förståelse av den givna situationen, agera mer flexibelt och har förmågan att
återuppta en balanserad stabilare tillvaro efter utmanande livspåfrestningar. Medan de med svag KASAM troligen upplever situationen som kaotisk, överbelastande och hopplös.
16
Nivån av känsla av sammanhang mäts med ett frågeformulär som utformats av Antonovsky (2005). Originalformuläret, KASAM-29 består av 29 frågor, varav 11 frågor mäter begriplighet, tio frågor hanterbarhet och åtta frågor mäter meningsfullhet. Den förkortade versionen KASAM-13 som denna studie är baserad på, består av 13 frågor varav fem frågor mäter begriplighet, fyra frågor hanterbarhet och fyra frågor meningsfullhet. En högre poäng på detta självskattningstest innebär enligt denna teori att man möter utmaningar såsom arbetsbetingad stress mer framgångsrikt (Antonovsky, 2005). KASAM-instrumentet har modifierats i olika former för att anpassas inom olika användbara områden, däribland inom socialt arbete med familjer, barn och ungdomar och inom skolkontexten (Eriksson, 2015).
Eriksson (2005) hänvisar till studier som resulterat i att arbetsföra individer med stark KASAM upplevde att de kunde påverka sin arbetssituation samt söka stöd av kollegor. Forskning har visat samband mellan stark KASAM och upplevd stress, i vidare mening innebär en stark KASAM ett skydd mot arbetsbetingad stress enligt tidigare forskning. Enligt tidigare systematisk forskning som analyserats 124 internationella studier varierade medelvärdet för KASAM mellan 35,39 och 77,60.
2.3 Kritiska röster kring teori
Eriksson (2015) hänvisar till forskning som framfört kritik mot Antonovsky för att fokusera på enbart individuella processer, Eriksson svarar dock på kritiken att människan i sitt sammanhang alltid sker i interaktion med andra. Vidare menar Eriksson med utgångspunkt i Antonovskys forskning att den salutogena teorin kan användas på alla nivåer det vill säga individ-, grupp-, organisation-, och samhällsnivå. Vidare beskriver Eriksson (2015) att begreppet KASAM har bland andra kritiserats av forskaren Tomas Kumlin som hävdade att den salutogena teorin inte framförde något nytt
perspektiv på hälsa och därmed ingen vidare förståelse av hälsa. Kumlin hävdar att Antonovskys inte tydliggjort för vilken metod som använts för att komma fram till sina ställningstagande vilket gör hans resonemang svåra att följa. Postmodernism nämns som den närmsta teoretiska ansats som Antonovsky tillämpat. Vilket innebär att han brutit ner teorin i olika delar och sedan konstruerat nya helheter. Denna kritik bemöttes av ett flertal aktiva svenska forskare som menade att Kumlins kritik sakande substans och att den var för vetenskaplig. Istället belystes vikten av de beprövade 20 empiriska studier bakom den salutogenetiska teorin som visar på dess värde.
Ytterligare kritik som riktats mot det salutogena perspektivet är en forskningsöversikt
What keeps people healthy? som presenterats i Tyskland 1999 (Eriksson, 2015). Kritikerna ifrågasätter
värdet av att studera inom den salutogena teorin på grund av att teorin inte fått större genomslagskraft sedan Antonovsky presenterade salutogenes och KASAM, trots att det gått 20 år. Eriksson motsätter sig tidigare kritik och menar att idag 35 år senare har omfattande empirisk forskning gett stöd för teorin. Idag används KASAM-instrumentet på 49 språk i 45 länder. Eriksson belyser dock att KASAM är komplext och att det krävs ytterligare forskning för att återspegla fler dimensioner av begreppet.
17
3. Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning uppdelat på fyra områden vi upplever är av vikt för att kunna besvara vår frågeställning. Under rubrik 3.1 KASAM som mätinstrument presenterar vi en studie som undersökt hur tillförlitligt KASAM är och vad det mäter. Under rubrik 3.2 Socialarbetare och KASAM presenterar vi två internationella studier som gjorts för att undersöka hur KASAM är kopplat till förmåga att hantera stress respektive traumahantering hos socialarbetare. Under rubrik 3.3
Socionomstudenter och KASAM presenterar vi resultatet av en svensk avhandling som avsett att bland annat undersöka förändringar i KASAM under socionomutbildningen. Under rubrik 3.4 Incitament för
och effekter av Alternativt urval var det tänkt att presentera studier kring alternativt urval. Då vi inte
kunnat hitta någon regelrätt forskning på området väljer vi därför att presentera vad vi funnit av relevans för ämnet. Tre utvärderingar, två från Högskoleverket år 2000 respektive 2002 och den tredje från odontologiska fakulteten på Malmö Högskola år 2010. Specifikt för Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) redogör vi mycket kortfattat resultatet av en opublicerad analys av det alternativa urvalet som genomfördes 2012. Vi delgavs denna information via mejl av Bitr. prefekt, fil dr Anne-Lie Vainik, anställd hos ESBH. Vi är medvetna om bräckligheten i detta underlag för en uppsats på denna nivå men då området är så outforskat och analysen är samstämmig med nämnda rapporter från Högskoleverket har vi beslutat att redogöra för den. Vi presenterar även en studie av den brittiska satsningen på en snabbutbildning inom socialt arbete för personer av mer akademisk bakgrund och vad som utöver detta skiljer dessa studenter från de antagna till ordinarie program. Vi avslutar med en snabb analys av den forskning vi redogjort för i 3.5 Reflektion kring forskningsläget.
3.1 KASAM som mätinstrument
KASAM har använts i omfattande studier, både ur ett individ- och organisationsperspektiv, där man bland annat undersökt vilka friskfaktorer som håller oss kvar i arbetslivet (Eriksson, 2015).Studier som inbegriper KASAM har gjorts inom forskningsområden såsom arbetsliv, familjeperspektiv, skolungdomar, äldre för att nämna några (a.a.). Eriksson och Lindström undersökte i studien
Antonovsky's Sense of Coherence Scale and the Relation With Health: A Systematic Review (2006)
nästan 500 publikationer och avhandlingar från stora delar av världen som undersökt kopplingen mellan KASAM och olika fysiska och psykiska hälsotillstånd. Studien visade på att KASAM är starkt kopplat till upplevd hälsa och då specifikt den mentala hälsan oavsett vilken population man
undersökte och oavsett forskningsmetod. Vidare identifierade man även att KASAM är en
hälsofrämjande resurs som stärker en persons motståndskraft och utveckling av en god upplevd hälsa och att det även tycktes kunna förutspå hälsa. Författarna anser att det salutogena perspektivet och fokus på att utveckla en god KASAM kan och bör användas i betydligt större utsträckning än det gör idag och belyser en mängd intressanta användningsområden. Exempelvis ser man fördelarna med att använda sig av det salutogena synsättet och KASAM som ett mått på hur fungerande ett samhälle är.
18
3.2 Socialarbetare och KASAM
I den schweiziska studien What Protects Youth Residential Caregivers from Burning Out? A
Longitudinal Analysis of Individual Resilience (Kind, Bürgin, Fegert & Schmid, 2020) har man under
tre års tid följt socialarbetare som arbetar med ungdomar på olika typer av boenden för att undersöka sambandet mellan motståndskraft och utbrändhetssymtom. Dessa socialarbetares arbetssituation innebär enligt författarna att man kontinuerligt utsätts för stressorer och att andelen som drabbas av utbrändhet är hög. Med hjälp av självskattningsformulär mättes KASAM och utbrändhetssymtom ungefär var tionde månad vid fyra tillfällen. Man mätte även själv-/egenförmåga och förekomst av egenvård där själv-/egenförmåga bland annat innebär tron på den egna förmågan att klara problem och där egenvård innebär huruvida man sover tillräckligt bra. Resultatet av studien visade bland annat att en högre KASAM, men även självförmåga/egenförmåga och egenvård, kunde relateras till lägre symtom på utbrändhet och att fler i gruppen äldre och de med barn hade en högre
KASAM. Författarna föreslår att deras fynd kan vara ett gott incitament för att utveckla egenvård och ett meningsfullt, hanterbart och begripligt arbetsklimat på denna typ av arbetsplats.
I den italienska studien Can sense of coherence moderate traumatic reactions? A cross-sectional
study of palestinian helpers operating in War contexts (Veronese, Fiore, Castiglioni, el Kawaja &
Said, 2013) har man undersökt om KASAM har en dämpande effekt på hur man reagerar på trauman. Man har undersökt hjälparbetare och socialarbetare som jobbar i de delar av Palestina och Jerusalem där krigsförhållanden råder. Författarna hänvisar till tidigare studier och menar på att detta är en grupp i riskzon att utveckla trauma-relaterade symtom oavsett om de varit direkt utsatts för kritiska händelser eller ej. Studiens resultat visade på att en stark KASAM har en dämpande effekt på mental ohälsa efter upplevt trauma.
3.3 Socionomstudenter och KASAM
Jan Gassnes avhandling Salutogenes, Kasam och socionomer (2008) undersöker om KASAM-29/-13 som beroende variabel samverkar med andra utvalda sociodemografiska variabler med utgångspunkt i den salutogena hälsoteorin. Ett delsyfte var bland annat att undersöka om socionomstudenters
KASAM utvecklades under utbildningen (Gassne, 2008).
I studiens resultat delades medverkade studenter in i grupperna svag, måttlig och stark KASAM. Genom tvärsnitts- och longitudinella data visade empirin att socionomstuderandegruppen med svag KASAM hade efter 3,5 års -4 års utbildning en signifikant förhöjd KASAM. Medan de med måttlig eller stark KASAM hade legat på en mer stabil nivå. Gassne resonerar kring resultatet och menar att det pekar på att socionomutbildningen har en positiv effekt på KASAM nivå, dock kan det inte uteslutas att andra faktorer kan ha bidragit till den gynnsamma påverkan till exempel ålder. Vidare visar studien att de med som har barn under studietiden har en signifikant högre KASAM.
19
åldern som Antonovsky (2008) menade. KASAM fluktuerar över tid och kan ses som en färskvara, dock är både Gassne och Antonovsky (2005) enade om att de med stark KASAM tenderar att behålla en mer jämn nivå. Vidare visar studien på att inga skillnader föreligger för KASAM relaterat till ålder respektive kön. Däremot identifierade man i studien att män och kvinnor besvarat enstaka frågor olika i KASAM-29. Gassne redogör för tidigare studier som visat att män tenderar ha högre KASAM än kvinnor i relation till familjeangelägenheter vilket kan förklaras med att kvinnor och män påverkas och hanterar svårigheter som är relaterat till familjemedlemmar på olika sätt.
3.4 Incitament för och effekter av Alternativt urval
Tidigare undersökningar kring det alternativa urvalet har främst undersökt studieresultat,
genomströmning (huruvida någon hoppar av) samt skolornas egen uppfattning av skillnaden mellan dessa studenter och de som blivit antagna via betyg eller högskoleprovspoäng. I rapporten Uppföljning
av särskilt urval vid antagning (Högskoleverket, 2002) redovisas resultatet av en enkät till de
utbildningar som fram till 2001 ansökt till Högskoleverket om, och börjat använda sig av alternativt urval (i undersökningen benämnt särskilt urval). Man ville bland annat undersöka hur och varför dessa berörda universitet och högskolor använt sig av alternativt urval samt om man kunnat identifiera några skillnader i studieavbrott och studieresultat mellan de studenter som kommit in via alternativt urval och de som kommit in på betyg eller högskoleprovspoäng. Uppföljningen visade att en del lärosäten använder alternativt urval för att ge sökande med sämre betyg en chans och/eller för att minska social och etnisk snedrekrytering men många uppgav att man främst använder alternativt urval för att hitta studenter med särskilda egenskaper. Exempelvis svarade man från Malmö Högskolas Sociala omsorgsprogram att man sökte personer “som antas ska tillföra utbildningen, och i förlängningen yrkesområdet, erfarenheter och kompetens som andra studenter inte självklart tillför.” Göteborgs universitets läkarprogram svarade på samma fråga att man avsåg “finna studenter som har goda förutsättningar att bli bra läkare. Vidare är syftet med antagningen att minska studieavbrotten och minimera risken för att personer som är olämpliga för läkaryrket kommer in på utbildningen…”. Uppföljningen visade även att studieavbrotten är lägre bland de studenter som antas med särskilt urval och de medicinska utbildningarna uppger även att dessa elever är mer engagerade i
utbildningsnämnder et cetera. Gällande studieresultat kunde man inte se några större skillnader mellan grupperna. I rapporten resoneras även kring orsaken till att påfallande få utbildningar vid denna tidpunkt valt att ansöka om alternativt urval. Man misstänker att det är relaterat till kostnader för själva antagningsprocessen och menar på att detta skulle kunna förklara varför det främst är utbildningar som är kostnadskrävande såsom exempelvis läkarprogram och tandläkarprogram som använder sig av denna antagningsform. På dessa program blir eventuella avhopp kostsamma varför det är värt att lägga resurser på att fånga upp studenter som är mindre benägna att avbryta sina studier.
20
Malmö Högskolas rapport Uppföljning, jämförelse och utvärdering av studerande antagna genom
alternativt urval och betyg under 2001–2009 (Christersson, Bengtsson & Bengmark, 2010) visar liknande resultat i att studenter antagna via alternativt urval i större utsträckning genomför utbildningen samt att inga skillnader kunnat påvisas i studieresultat. Utvärderingen visade även studenter som fick högt betyg på intervjudelen vid urvalsprocessen tenderar att bedöma sin kliniska prestation som sämre än individer med mindre goda intervjuresultat.
I en undersökning gjord av anställda på Ersta Sköndal Bräcke år 2012 kunde man även här se att studenter antagna via alternativt urval gick klart utbildningen i större utsträckning. Det var 62 procent av dem från det alternativa urvalet som följde kursplanen mot 38 procent bland övriga och inga andra kända skillnader (kön, ålder) mellan grupperna kunde förklara olikheterna i fullföljandegrad (Bitr. prefekt, fil dr A.L. Vainik, personlig kommunikation, 5 mars 2020).
I en andra rapport från Högskoleverket understryker Berit Askling, professor i pedagogik, vikten av att utbildningen för en grundlig diskussion om målsättningen kring antagningsförfarandet samt vilka som bör engagera sig i bedömningen av vilka som ska antas till utbildningsprogrammet. Bör det vara lärosätets egna lärare, yrkesverksamma praktiker med lång erfarenhet, psykologer som har god vana och kunskap att utföra bedömningar av människor. För att kunna besvara vilka som bör utföra denna sovring behöver utbildningen i ett första steg konkretisera och definiera lämplighet och hur lämpligheten ska kunna mätas. Askling menar att det är svårt att utvärdera övergången till ett nytt antagningsförfarande då även studentgruppen och utbildningen som sådan under övergången hunnit genomgå en förändringsprocess (Högskoleverket, 2000). Askling beskriver vidare att genom
alternativa urval påverkas även relationen mellan lärare och student. Sökande gör ett aktivt val genom att utsätta sig för urvalsprocessen. Den personliga intervjun kan bidra till att ett “ömsesidigt kontrakt” uppstår mellan lärosätet och den antagna. I rapporten beskrivs även att det är av betydelse att
intervjumomentet gör det möjligt för lärosätet att redan innan antagningen ge information om
utbildningens förväntningar på studenten. Även det personliga inslaget lyfts och vikten att båda parter upplever det ömsesidiga i att de får välja och väljs. Ett förtroende mellan utbildningen och den antagna införlivar sig genom egna förväntningar och på varandra, om att båda parter har gjort bra val och förväntas leva upp till detta (a.a.).
Avslutningsvis har vi tittat på den brittiska studien The Pre Training Characteristics of Frontline
Participants and Mainstream Social Work Students (Maxwell, Scourfield, de Villiers, Pithouse & Le
Zhang, 2013) som undersökt utfallet av det så kallade “Frontline” programmet för socionomer. Programmet som innebär ett högre tempo under en kortare studietid än den ordinarie utbildningen för socionomer togs fram för att locka studenter med högre gymnasiebetyg till socialt arbete. Idén var att man skulle fånga personer som tidigare inte funderat över en karriär inom socialt arbete och på så vis höja yrkets status samtidigt som man kunde lösa en del av problemet med arbetskraftsbrist inom socialt arbete. Studien visade att de som deltog i Frontline programmet hade signifikant högre
21
gymnasiebetyg, var unga och hade föräldrar med akademisk bakgrund. I denna grupp fanns det även färre personer ur etiska minoritetsgrupper än på det ordinarie socionomprogrammet. Till författarnas förvåning var det dock Frontline-studenterna som gjorde bäst ifrån sig i klientmöten avseende förståelse för andra kulturer och författarna ställde sig avslutningsvis frågan om man ska satsa på personer som är mest troliga att hålla en hög nivå på arbetet eller vikten att främja mångfald bland de sökande.
3.5 Reflektion över kunskapsläget
Av särskild vikt för vår studie är att KASAM tycks kunna förutspå framtida hälsa vilket stärker vårt hypotetiska resonemang om att ifall deltagande studenter uppmäts ha en stark KASAM idag innebär det att de även framåt i tiden kommer möta utmaningar på ett mer framgångsrikt sätt. Att KASAM faktiskt används i stor utsträckning och specifikt för att undersöka grupper som utsätts för mycket stress i arbetet såsom hälsovårdspersonal och socialarbetare ger oss även det en trygghet i att teorin och mätverktyget är högst lämpligt att använda för det syfte vi tänkt oss.
Intresset att utvärdera det alternativa urvalet tycks ha varit stort i anslutning till att användandet av alternativt urval infördes 1997 och vi finner det anmärkningsvärt att man inte undersökt hur det fortsättningsvis har använts. Vi saknar även mer utförliga resonemang kring rättssäkerhet i Högskoleverkets egna utvärderingar, en granskning gjord av TV4-programmet Kalla Fakta visade exempelvis att det alternativa antagningssystemet vid tandläkarprogrammet på Karolinska Institutets (KI) i flera fall pekar mot jäv. Fyra gånger fler barn till tandläkare och KI-anställda antas till
programmet via det alternativa urvalet än genom den vanliga antagningen (Kalla Fakta, 2019). Vi saknar helt enkelt fler regelrätta studier på området som tillför en mer kritisk blick.
23
4. Metod
I detta kapitel beskriver vi tillvägagångssättet för vår studie. Vi börjar med att redogöra för hur vi tog oss an studien i 4.1 Val av metod. Därefter redogör vi för vårt urval och hur vi samlat in den sökta informationen i 4.2 Urval och datainsamling. Vi beskriver sedan hur vi utformade den enkät som vi använde oss av för att fånga upp information av relevans för vårt syfte i 4.3 Enkätkonstruktion- och
frågor. Sedan följer en redogörelse av uteblivna svar under 4.4 Bortfall. Under rubrik 4.5
Databearbetning och analysmetod redogör vi för hur vi tog oss an insamlade data. Vi fortsätter med
en redogörelse av hur vi hittat den forskning som redovisas i kapitel 3 under 4.6 Litteratur- och
artikelsökning. Rubrik 4.1 till 4.7 diskuteras sedan under rubrik 4.7 Metoddiskussion där fokus läggs
på tillförlitligheten i vår studie och huruvida den mäter rätt sak. Vi avslutar kapitlet med en redogörelse för de etiska resonemang vi fört under arbetets gång under 4.8 Etiska överväganden.
4.1 Val av metod
Om vi velat undersöka urvalsgruppen alternativt urval lite mer förutsättningslöst utifrån exempelvis hur det kom sig att man sökte till programmet eller vilken bakgrund de har som söker på detta sätt så hade en kvalitativ studie varit mer användbar. Vi hade då intervjuat ett antal personer och efterhand sett vilken teori som uppkommer ur insamlade data som förklarar vår data (Bryman, 2008). Nu hade vi från början intresserat oss för att titta på just känsla av sammanhang och huruvida det finns ett samband mellan nivån av en persons KASAM och antagningssätt till socionomprogrammet, just samband är något som lämpligast undersöks med kvantitativ metod. Vidare handlade vår
frågeställning om att hitta skillnader mellan två grupper - antagna via alternativt urval och antagna via betyg eller högskoleprovspoäng, något som enligt Patel och Davidsson (2011, s.14) även det gör kvantitativ metod till ett lämpligt val. Inom ramen för teorin finns ett frågebatteri utvecklat i syfte att mäta en individs KASAM där respondenten markerar i hur stor utsträckning hen håller med om frågan på en sjugradig skala. Då frågorna ofta är av känslig natur ansåg vi det vara mest lämpligt att
genomföra undersökningen i enkätform. Enkätform blev ett självklart val även av praktiska skäl.
4.2 Urval och datainsamling
Eftersom Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma om att erbjuda alternativt urval som ett sätt att ansöka till socionomprogrammet var just ESBHs Socionomstudenter den population vi
önskade nå med vår enkät. Vid tiden för undersökningen var 196 studenter registrerade på de tre årskurserna om man räknar bort oss som genomför undersökningen. Det var 65 personer som för närvarande går termin 2, 63 personer på termin 4 och 68 personer på termin 6 (Handläggare A. Hedenberg, personlig kommunikation 3 april 2020). Vid enkätundersökningar aktualiseras ofta frågan om generaliserbarhet när det kommer till urval (Patel och Davidsson (2011, s.56)). Ett stort urval ger en större sannolikhet att urvalet ska vara representativt för populationen men praktiska omständigheter
24
såsom kostnader och tid gör att man vanligen ändå måste göra ett urval (Trost & Hultåker, 2016, s. 37). Då vi hade tillgång till samtliga studenter via meddelandefunktionen i ESBHs interna
informationssystem itslearning innebar utskicket inga kostnader eller ökad tidsåtgång per individ. Vi kunde därför göra en så kallad totalundersökning.
Insamling av data skedde via ett direktmeddelande i itslearning innehållande ett missivbrev (se bilaga 1) och en länk till den webbenkät (se bilaga 2) vi skapat i det webbaserade enkätverktyget Google formulär. Meddelandet skickades till samtliga studenter på termin 2, 4 och 6. Om man
använder sig av enkäter finns det enligt Patel & Davidsson (2011, s 75) bara en möjlighet att motivera individerna, och det är just genom missivbrevet. Vi informerade kort om undersökningens syfte, angav kontaktuppgifter till oss som genomförde undersökningen och försökte samtidigt formulera oss på ett trevligt och engagerande sätt.Vi informerade även om att deltagande i undersökningen sker anonymt. Enligt Patel och Davidsson (2011, s 74) innebär anonymitet att varken namn, nummer, eller annan möjlighet till identifiering skall finnas. Dessa kriterier uppnåddes genom att vi dels använde oss av en webbenkät där man inte behöver registrera sig med mailadress eller dylikt dels genom att vi anpassade den enda frågan som skulle kunna koppla ett svar till en specifik person, frågan om ålder, så att den har alternativ i form av åldersspann snarare än en specifik ålder. Under 4.8 Etiska
överväganden problematiserar vi anonymitets-begreppet vidare.
Vi valde att först skicka enkäten till våra klasskamrater på termin 6 för att undvika att behöva göra om undersökningen i sin helhet utfall något skulle gå fel med insamlingen. Ett par timmar senare gick enkäten ut till övriga årskurser. Vi upptäckte en viss differens i det av skolan angivna antalet
registrerade studenter och de studenter som fanns registrerade i itslearning. På termin 6 gick vårt meddelande ut till fyra personer som inte är registrerade (68 registrerade VS 72 i itslearning). På termin 4 saknades två av de registrerade studenterna (63 registrerade VS 61 i itslearning). På termin 2 gick vårt meddelande ut till tre personer som inte är registrerade (65 registrerade VS 68
i itslearning). Eftersom två av frågorna i enkäten är avsedda att kontrollera om man just nu studerar vid ESBH samt vilken årskurs ser vi endast differensen för termin 4 som ett problem. Dvs att vi inte nått två av de studenter vi avsett nå. Andra differenser mellan itslearning och skolans registrerade studenter kan förekomma.
Första veckan fick vi 94 svar och gick då ut med en påminnelse, en vecka efter det hade 118 svar inkommit. Eftersom termin 6 var starkt överrepresenterad bland inkomna svar valde vi att skicka ut den andra och sista påminnelsen endast till termin 2 och 4. Två dagar efter att den andra påminnelsen gått ut stängde vi enkäten. Då hade 140svar inkommit. Se vidare diskussion kring svarsfrekvensen under 4.4 Bortfall.
25
4.3 Enkätkonstruktion- och frågor
Under denna rubrik redogör vi för hur vi konstruerat enkäten uppdelat i två delar. Först beskriver vi hur vi rent praktiskt skapat enkäten under rubrik 4.3.1 Enkätkonstruktion. Vi beskriver sedan hur vi resonerat kring framtagningen av enkätens frågor i 4.3.2 Enkätfrågor.
4.3.1 Enkätkonstruktion
Vi undersökte olika webbaserade enkätverktyg för att se vilken som skulle kunna vara mest lämplig för vår undersökning med hänsyn tagen till kostnad, säkerhet, användarvänlighet samt möjlighet att exportera resultaten till Statistikprogrammet (SPSS) och valde slutligen att använda oss av verktyget Google formulär. De som besvarade enkäten skulle då inte behöva logga in på något konto utan kunde klicka på länken och direkt börja besvara frågorna. Vi markerade i verktyget att samtliga frågor var obligatoriska, detta för att förhindra att ofullständiga enkäter registreras. För att försäkra oss om att ingen hoppar över en fråga, eller kryssar i flera svarsalternativ på samma fråga, fyllde vi även i att samtliga kryssfrågor skulle svarsvalideras med “exakt - 1” alternativ ifyllt.
4.3.2 Enkätfrågor
Vi ville med våra enkätfrågor (se bilaga 2) fånga upp det vi ämnar besvara i våra frågeställningar (se rubrik 1.2 Syfte och frågeställningar). När man gör en undersökning är det vanligast att börja med de bakgrundsvariabler man behöver mer information om (Pater & Davidsson, 2011, s 77). Vi började enkäten med en kontrollfråga som bara var ämnad att kontrollera att vi inte hade några med som ej tillhörde populationen (Bilaga 2, fråga 1). Vi ställde sedan åtta bakgrundsfrågor - termin,
antagningssätt, ålder, kön, barn, hemmavarande barn, civilstånd samt föräldrars utbildning (Bilaga 2, fråga 2–9). Vi försökte med dessa fånga parametrar som tidigare studier har visat kunna ha ett samband med en persons nivå av KASAM och/eller med att man antagits till en utbildning via alternativt urval.
Ursprungligen konstruerade Antonovsky (2005) frågeformuläret KASAM-29 som även benämns Sense of Coherence – scale (SoC) för att mäta individers KASAM-nivå. KASAM-29 är ett
självskattningsformulär med 29 frågor. Han utvecklade snart även en förkortad version av formuläret, med 13 frågor men där frågornas utformning är detsamma, som han följaktligen kallade KASAM-13. Vi önskade använda denna kortare version för att hålla nere antalet frågor och minska risken för bortfall till följd av en alltför omfattande enkät (Bilaga 2, fråga 12–24). Se vidare diskussion kring detta val under 4.7 Metoddiskussion.
Vi valde att utifrån teorin även operationalisera tre nya frågor. Först utformade vi 2 frågor rörande meningsfullhet som är den del av KASAM som inbegriper motivation och engagemang (Bilaga 2, fråga 10–11). En bit in i våra förberedelser fick Coronavirusets framfart en mycket stor inverkan på det svenska samhället. I media uttryckte många stor oro och svårigheter att förhålla sig till osäkerheten
26
detta medförde. Eftersom hög KASAM är kopplat till motståndsresurser mot livets påfrestningar, och vi uppfattar pandemin som en pågående stor påfrestning som drabbar alla i någon mån, så lade vi i sista stund till en fråga om upplevd negativ påverkan av det psykiska måendet kopplat till
Coronapandemin (Bilaga 2, fråga 12).
4.4 Bortfall
Av ursprungspopulationens 198 registrerade studenter var som redogjort under 4.2 Urval och
datainsamling två studenter ej registrerade i itslearning och två är borträknade då de består av oss som
genomför undersökningen. Vi tycktes således ha nått 194 registrerade studenter med vårt utskick. Av dessa 194 fick vi in 140 svar vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 71 procent av totalpopulationen på 196 studenter. Fyra personer svarade “vet ej” på frågan om antagningssätt (bilaga 2, fråga 2). Då vi sökte skillnader i grupperna valde vi att ta bort dessa respondenter ur undersökningen. Kvar hade vi då 136 respondenter. Vi gjorde en analys av bakgrundsfrågorna antagningssätt, kön och termin för att undersöka om vi fångat ett representativt urval (se tabell 5.1 och figur 5.6).
81,6 procent av respondenterna identifierar sig som kvinnor, 16,9 procent som män och 1,5 procent (två svarande) identifierar sig inte som något av de två angivna alternativen. Att andelen kvinnor är nästan fem gånger större än männen stämmer bra med statistik över könsfördelningen på utbildningen (statistik.uhr.se). Av de 136 respondenterna hade 38 procent (52st) antagits till programmet via betyg/HP och 62 procent (84st) via Alternativt urval vilket vid första anblick oroade oss. Hälften av studenterna antas via respektive antagningssätt så fördelningen torde ha varit jämnare, samtidigt är det enligt tidigare forskning (se rubrik 3.3 Incitament för och effekter av Alternativt urval) en betydande större andel av studenterna som antas via Betyg/HP som ej genomför utbildningen enligt ordinarie kursplan vilket även inkluderar avhopp.
Det var en relativt jämn fördelning av inskrivna på respektive termin - 44 studenter på termin 2, 40 studenter på termin 4 och 52 studenter på termin 6. Men när vi tittade på antagningssätt för respektive termin identifierade vi en underrepresentation av studenter antagna via betyg/
högskoleprovspoäng på termin 2 och även på termin 6 (Se tabell 5.1). Eftersom vi i resultatdelen genomgående presenterar utfallet uppdelat på de två grupperna blev det aldrig aktuellt att vikta upp den underrepresenterade gruppen. Däremot ser vi själva bortfallet som intressant i sig, vi resonerade vidare kring missivbrevet som eventuell orsak till utebliven medverkan från denna grupp i 4.7
Metoddiskussion.
4.5 Databearbetning och analysmetod
Under denna rubrik redogör vi för hur vi tog oss an insamlade data. Under 4.5.1 Databearbetning beskrivs hur vi hanterade insamlad information från att den kommit ut som en Excelfil från Google Formulär till att den var redo för analys i SPSS -Statistical Package for the Social Sciences. Under
27
4.5.2 Analysmetod beskriver vi hur vi hanterade materialet i SPSS för att få fram den för syftet eftersökta informationen.
4.5.1 Databearbetning
När tiden för att besvara enkäten gått ut sparade vi ner svaren från Google formulär i Excelformat. Då vi visste att det var mycket att göra med insamlad information innan den skulle vara redo för analys i SPSS valde vi att använda oss av Excel för detta steg då är ett program vi är vana vid. Vi började med att radera kolumnen för frågan "Jag är student på socionomprogrammet på ESBH", denna fråga var endast en kontrollfråga och alla som besvarade den svarade "Ja". Som vi redogjort för under rubrik 4.4 Bortfall tog vi även bort hela raden för de fyra som angett "vet ej” på frågan “Jag blev antagen till Socionomprogrammet via:” (se bilaga 2, fråga 2) då vi valt att ej ha med dessa respondenters svar i undersökningen. Eftersom vi inte kunde lägga in någon spärr i Google formulär för att hindra respondenter från att besvara enkäten flera gånger gick vi även igenom materialet rad för rad för att säkerställa att det inte fanns några dubbletter.
Vi fortsatte sedan med att omvandla alla svar till värden som SPSS kan använda för analys, det vill säga siffervärden. Vi gjorde detta med Excels funktion "sök och ersätt". Exempelvis, för frågan "Jag studerar just nu på" ersätts alternativet "termin 2", med 1, "termin 4" ersätts med 2 osv. För att undvika att ändra värden som redan omvandlats i de fall vissa siffror och ord finns i flera svarsalternativ döpte vi om dom i två steg. För frågan "Min ålder är" omvandlade vi exempelvis ≤ 24 först till ordet "etta", 25–29 till "tvåa" osv. Då blev det lätt att hålla ordning och vi kunde avsluta med att omvandla "etta" till siffervärdet 1. Vi upprepade detta för samtliga frågor där detta var aktuellt.
Frågorna avsedda att mäta respondentens känsla av sammanhang (KASAM) blev lite svårare att hantera och vi gjorde varje steg mycket metodiskt och kontrollräknade ofta för att se till att vi inte blandat ihop några värden. Formuläret är utformat så att för vissa av frågorna ger ett högt värde på skalan en låg KASAM-poäng medan andra frågors höga värden ger hög KASAM-poäng. Vi fick därför först identifiera vilka frågor som var utformade så att högt värde gav låg KASAM-poäng och på samma sätt som ovan beskrivet ändra dessa först till omvänt värde i text (1 blev “sjua”) och sedan till siffervärde (“sjua” blev “7”) och så vidare. Detta gjorde vi för fråga 1, 2, 3, 7 och 10.
Eftersom vi ville kunna se en totalpoäng för samtliga KASAM-frågor skapade vi en ny kolumn där vi summerade alla svar för respektive rads KASAM fråge-kolumner. För att möjliggöra exempelvis bivariata analyser och göra materialet mer överskådligt kodade vi sedan om den totala poängen i tre kategorier. Vi valde att använda oss av samma kategorier som beskrivet för KASAM-29 under rubrik 2.2 Känsla av sammanhang (KASAM), svag-måttlig-stark. Vi kunde inte hitta någon motsvarande indelning för KASAM-13 poäng i litteraturen och har därför gjort en egen indelning som motsvarar den för KASAM-29 rent matematiskt utifrån ett webbaserat självskattningsfrågeformulär för KASAM-29, hämtat från
