Examensarbete i pediatrisk omvårdnad Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Specialistsjuksköterskeprogrammet med 205 06 Malmö inriktning mot hälso- och sjukvård
MÖDRARS UPPLEVELSER AV
AMNINGSSTÖD PÅ
NEONATALAVDELNINGAR
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
LINNEA ÖBERG
ELIF ÖMER
MÖDRARS UPPLEVELSER AV
AMNINGSSTÖD PÅ
NEONATALAVDELNINGAR
EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
LINNEA ÖBERG
ELIF ÖMER
Öberg, L & Ömer, E. Mödrars upplevelser av amningsstöd på
neonatalavdelningar. En kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk
omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och
samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019.
Bakgrund: Det naturligaste sättet att ge näring åt ett nyfött barn är genom att
amma, vilket inte alltid är enkelt och problemfritt. I Sverige föds ungefär 7000 barn per år som behöver vård på neonatalavdelningar. När ett barn är fött för tidigt kan amning dessutom vara förenat med ytterligare svårigheter. Problematiken som kan uppstå kan bero på att det för tidigt födda barnet är omoget och därför inte har samma förutsättningar som fullgångna barn har för att amma. Mödrar på
neonatalavdelningar kan samtidigt uppleva en stress och oro över den nya
situationen med att ha fått ett för tidigt fött barn. Vårdpersonal har en viktig roll i att ge det amningsstöd som krävs för att främja amning bland för tidigt födda barn.
Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av amningsstöd på
neonatalavdelningar.
Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Elva intervjuer
genomfördes och materialet analyserades med inspiration av Burnards analysmetod för kvalitativa intervjuer.
Resultat: Mödrarnas upplevelser av amningsstöd resulterade i fyra kategorier:
bemötande, vägledning, kompetens och tillgänglighet, med två tillhörande underkategorier vardera.
Slutsats: Mödrarna upplevde att endast ett fåtal av personalgruppen kunde ge
amningsstöd. Amningsstöd handlade om både kunskap och erfarenhet, men även om upplevelsen kring samspelet mellan personalen och modern. Samspelet handlade till stor del om personalens bemötande och tillgänglighet. Helheten var betydelsefull för upplevelsen av amningsstöd.
Nyckelord: Amningsupplevelse, amningsstöd, för tidigt född, mödrar och
MOTHERS’ EXPERIENCES OF
BREASTFEEDING SUPPORT IN
NEONATAL DEPARTMENTS
A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY
LINNEA ÖBERG
ELIF ÖMER
Öberg, L & Ömer, E. Mothers’ experiences of breastfeeding support in neonatal departments. A qualitative interview study. Degree project in Pediatric Nursing
15 ECTS. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care
Science, 2019.
Background: The most natural way to nourish a newborn baby is by
breastfeeding, which is not always easy and trouble-free. Each year about 7000 children who need care in neonatal departments are born in Sweden. When a baby is born prematurely breastfeeding may be associated with additional difficulties. The difficulty that may arise may be the premature baby’s immaturity and therefore the conditions are not the same as a full-term baby’s capacity to breastfeed. At the same time, mothers in neonatal departments experience stress and anxiety about the new situation of having a premature baby. Nursing staff have an important role in providing the breastfeeding support needed, to promote breastfeeding among premature babies.
Aim: The aim of the study was to highlight mothers’ experiences of breastfeeding
support in neonatal departments.
Method: An interview study with a qualitative approach has been performed.
Eleven interviews where completed and then analyzed with inspiration of Burnards method of analyzing qualitative interviews.
Results: The mothers' experiences of breastfeeding support resulted in four
categories: encounter, guidance, competence and availability, with two matching subcategories each.
Conclusion: The mothers felt that only a few of the nursing staff could provide
breastfeeding support. Breastfeeding support was about knowledge and
experience, but also about the experience of the interaction between the staff and the mother. The interaction was largely about the staff's encounter and
availability. The entirety was important for the experience of breastfeeding support.
Keywords: Breastfeeding support, breastfeeding experience, mothers, neonatal
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 5
BAKGRUND... 5
Att få ett för tidigt fött barn ... 6
Fördelar med amning och bröstmjölk ... 7
Vägen till amning för det för tidigt födda barnet ... 8
Amningsstöd på neonatalavdelningar ... 8 Hinder för amning ... 9 Syfte ... 10 METOD ... 10 Urval ... 10 Datainsamling ... 10 Dataanalys ... 11 Förförståelse ... 12 ETISKA AVVÄGNINGAR ... 12 RESULTAT ... 13 Bemötande ... 14
Intresse och engagemang ... 14
Betydelsen av autonomi ... 14
Vägledning ... 15
Betydelsen av praktiskt amningsstöd ... 15
Betydelsen av amningsstöd vid rätt tillfälle ... 16
Kompetens ... 17
Efterfrågad expertis ... 17
Betydelsen av erfarenhet ... 18
Tillgänglighet ... 18
Betydelsen av att avsätta tid ... 18
Vill inte uppfattas som en börda för personalen ... 19
DISKUSSION ... 20
Metoddiskussion ... 20
Resultatdiskussion ... 23
SLUTSATS OCH IMPLIKATIONER ... 26
INDIVIDUELLA INSATSER ... 26
REFERENSER... 27
BILAGOR... 34
Bilaga 1. Tre stödjande riktlinjer och de tio stegen till amning. ... 34
Bilaga 2. Informationsbrev till personal ... 35
Bilaga 3. Informationsbrev till mödrar ... 36
Bilaga 4. Intervjuguide ... 37
INTRODUKTION
Det naturligaste sättet att ge näring åt ett nyfött barn är genom att amma (WHO 2018a), vilket inte alltid är enkelt och problemfritt (Svensson 2015). När ett barn är fött för tidigt kan amning dessutom vara förenat med ytterligare svårigheter (Nyqvist & Kylberg 2008). Problematiken som kan uppstå kan bero på att det för tidigt födda barnet är omoget och därför inte har samma förutsättningar som fullgångna barn har för att amma (Nyqvist 2015). Mödrar på neonatalavdelningar kan samtidigt uppleva en stress och oro över den nya situationen med att ha fått ett för tidigt fött barn (Winter m.fl. 2018). Sammantaget kan dessa omständigheter utgöra ett hinder för amningssituationen. Nyqvist (2015) har beskrivit att mödrar till för tidigt födda barn ammar kortare tid samt i mindre utsträckning än mödrar till fullgångna barn (a.a.). Detta trots att forskning har visat att bröstmjölk är betydelsefullt för det för tidigt födda barnet ur ett hälsoperspektiv (Bier m.fl. 2002; Casavant m.fl. 2017; Cristofalo m.fl. 2013; Hylander m.fl. 2001; Maayan-Metzger m.fl. 2012; Marchbank m.fl. 2009; Nyqvist 2015; Okamoto m.fl. 2007; Ronnestad m.fl. 2005; Sisk m.fl. 2007; Sullivan m.fl. 2010). För att kunna hjälpa och uppmuntra mödrar till att sträva efter att nå amning med sitt för tidigt födda barn, är det viktigt att vårdpersonal ger det stöd som krävs (Nyqvist m.fl. 2012a; Nyqvist m.fl. 2012b). Tran m.fl. (2009) har belyst att det är viktigt att
vårdpersonal tar hänsyn till individuellt stöd vid amningsrådgivning, då detta är något som mödrar till för tidigt födda barn önskar (a.a.). Författarna till denna magisteruppsats anser därför att det är av stor vikt att belysa hur mödrar upplever amningsstöd för att kunna ge individuellt stöd och på så sätt främja amning av för tidigt födda barn.
BAKGRUND
I Sverige föds ungefär 7000 barn per år som behöver vård på neonatalavdelningar (Socialstyrelsen 2018). Från graviditetsvecka 22 är det möjligt för ett barn att klara sig utanför livmodern men en förutsättning är att barnet kan andas och syresätta sig. Omställningen barnet genomgår från livmodern till livet utanför livmodern är dramatisk. När barnet ligger i livmodern sker gasutbytet via
moderkakan och när barnet föds ställs gasutbytet om och barnet får andas själv via sina egna lungor (Lagercrantz & Andreasson 2015). Världshälsoorganisationen (WHO) delar in för tidigt födda barn i tre grupper. Första gruppen är extremt prematura, vilket innebär födsel före 28 graviditetsveckor, andra gruppen är mycket prematura, vilket innebär födsel mellan 28-32 graviditetsveckor, sista gruppen är lätt prematura och innebär födsel mellan 32-37 veckor (WHO 2018b). Det finns olika riskfaktorer som kan bidra till att ett barn föds för tidigt som exempelvis övervikt hos modern (Mohammadi 2018), rökning (Hammoud m.fl. 2005; Morken m.fl. 2005), flerbörd och moderns ålder (Morken m.fl. 2005). För tidigt födda barn föds med mer eller mindre outvecklade organ (Fellman & Norman 2015). Detta kan leda till att de drabbas av olika sjukdomstillstånd som kräver lång sjukhusvistelse på en neonatalavdelning. Lungornas omognad kan bidra till ett behov av andningsstöd för att upprätthålla en optimal syresättning. Huden är infektionskänslig och har svårigheter med att reglera
kroppstemperaturen. Hjärnan är sårbar relaterat till förändringar i blodtrycket samt de sköra blodkärlen, vilket ger en ökad risk för hjärnblödningar (a.a). Ögonens
blodkärl är också sköra och riskerar att drabbas av ögonsjukdomen retinopathy of prematurity (ROP). ROP kan leda till att näthinnan lossnar samt att synen
påverkas negativt. Tarmsystemet och peristaltiken är känsligt och därför skall enteral näringstillförsel ges med försiktighet. För tidigt födda barn har på grund av sitt outvecklade tarmsystem risk för att drabbas av nekrotiserande enterokolit (NEC) som är en inflammatorisk tarmsjukdom (Fellman & Norman 2015).
Att få ett för tidigt fött barn
Under en graviditet genomgår en kvinna fysiologiska, sociala och psykologiska förändringar (Wigert m.fl. 2006). Forskning har visat att ett barns födelse kan vara förenat med en spännande och lycklig händelse i livet (Lasiuk m.fl. 2013;
Lindberg & Öhrling 2008). Studien av Lindberg och Öhrling (2008) visade dock att en för tidig födsel kan innebära en traumatisk upplevelse för hela familjen. Föreställningar och förväntningar som familjen byggt upp kring föräldralivet förstörs (a.a.). Den stressande situationen som de kastas in i tidigt kan leda till fysiska, beteendemässiga samt emotionella reaktioner hos kvinnan, som således kan utveckla ångest och depression (Lasiuk m.fl. 2013).
När ett barn kommer till världen försöker föräldrar anpassa sig till barnets
dygnsrytm och ytterst små förändringar hos barnet kan göra föräldrar oroliga. När barnet är för tidigt fött kan denna oro och osäkerhet förstärkas (Lasiuk m.fl. 2013). Forskning har visat att trots att mödrar ibland informeras och förbereds under graviditeten om att det eventuellt kan bli en tidig förlossning kan
situationen ändå upplevas som oförutsägbar när den väl inträffar. Generellt sätt kan känslor av maktlöshet uppstå hos en individ om individen blir indragen i en situation som den enskilda inte är mentalt redo för (Bernaix m.fl. 2006; Fegran m.fl. 2008; Ncube m.fl. 2016). Den nya situationen med att ha fått ett för tidigt fött barn kan upplevas som en kris då modern är chockad och rädd över vad som komma skall (Bernaix m.fl. 2006; Lindberg & Öhrling 2008; Chang m.fl. 2009). Denna oväntade situation kan liknas med Cullbergs (2006) beskrivning av en traumatisk kris. En traumatisk kris uppstår när en oförutsägbar händelse inträffar, som i sin tur inte blir hanterbar för individen då den inte motsvarar tidigare erfarenheter. Detta skapar en hotfull livssituation för individen. Den traumatiska krisen innehåller fyra faser som individen mer eller mindre kan gå igenom. Den första fasen grundar sig i att individen hamnar i ett chocktillstånd, som sedan övergår i en reaktion, därefter bearbetas situationen på olika sätt och till sist återhämtar sig individen efter händelsen (a.a.).
Studier har visat att känslor av stress och besvikelse över att inte kunna vara hos det nyfödda barnet och hjälpa till som planerat kan upplevas som påfrestande (Bernaix m.fl. 2006; Chang m.fl. 2009; Lindberg & Öhrling 2008). I en studie av Wigert m.fl. (2006) uttryckte mödrar känslor av skam, skuld och rädsla eftersom separationen och känslan av att inte kunna ta hand om sitt eget barn var hopplös. Känslan av hopplöshet beskrevs som en rädsla av att binda sig och skapa en relation med sitt barn om det skulle vara så att det inte överlevde eller blev
stabilare i sitt tillstånd (Flacking m.fl. 2007; Lindberg & Öhrling 2008). Föräldrar går igenom olika stadier under vårdtiden med anledning av att barnets
hälsotillstånd kan förändras från dag till dag, därför har det visat sig att föräldrar upplever det svårt att binda sig och knyta an ordentligt (Jackson m.fl. 2003). Det har även visat sig att mödrar har en tendens att skuldbelägga sig själva över den tidiga födseln och att det därför uppstår funderingar kring om den enskilda gjort något fel under graviditeten. Exempel på tankar kan vara att modern inte tog hand
om sig själv, att stress förekom på arbetsplatsen, att andra psykiska påfrestningar pågick eller att moderns höga ålder skulle vara en bidragande faktor (Hughes & McCollum 1994).
När ett barn vårdas på en neonatalavdelning är det lätt hänt att vårdpersonal företrädelsevis tar plats i vården samt att föräldrarna hamnar vid sidan om. Mödrarna i studien skriven av Lindberg och Öhrling (2008) uttryckte att deras moderskap påverkades redan från starten eftersom de inte fick en chans att knyta an från början som en moder vanligtvis får när barnet exempelvis läggs i hud-mot-hud läge. I studien skriven av Flacking m.fl. (2006) beskrev en moder att det kändes fel att behöva fråga om hon fick vara med i sitt barns vård då det kändes som att barnet tillhörde neonatalavdelningen. Vidare i studien beskrev mödrarna att de kände sig som besökare och inte som nödvändiga personer till barnet. Omgivningen kring det för tidigt födda barnet på en neonatalavdelning består av kuvöser och olika maskiner som ger ifrån sig pipande ljud samt vårdpersonal. Mödrarna beskrev känslan av omgivningen som en tidsmaskin in i framtiden och att det inte alltid var lätt att komma åt barnet för att försöka skapa en relation (a.a.).
Fördelar med amning och bröstmjölk
WHO (2017) rekommenderar amning och bröstmjölk de sex första månaderna av ett spädbarns liv och sedan i kombination med annan föda upp till två års ålder (a.a.). Bröstmjölk och amning har visat sig minska spädbarnsdödlighet
(Vennemann m.fl. 2009) samt vara en hälsofrämjande faktor för nyfödda barn (WHO 2017). Bröstmjölk bidrar bland annat till minskad risk för fetma och övervikt när barnet blir äldre (Holmes m.fl. 2011). Bröstmjölk har även visat sig minska risken för diabetes typ 2 (Owen m.fl. 2006). Casavant m.fl. (2017) understryker att det finns ett samband mellan användandet av bröstmjölk och en gynnsam tillväxt avseende längd och vikt hos för tidigt födda barn. Bröstmjölk med dess hälsoeffekter kan därför bidra till en kortare sjukhusvistelse för dessa barn (a.a.).
Bröstmjölk har visat sig vara mer lättsmält jämfört med ersättningsalternativ och ger därför för tidigt födda barn mindre problem med kräkningar och retentioner (Nyqvist 2015). Lemons m.fl. (1982) har i sin studie studerat bröstmjölkens innehåll och kommit fram till att bröstmjölkens innehåll skiljer sig när en moder fött ett för tidigt barn jämfört med ett fullgånget barn. Skillnaden i bröstmjölken innefattar en unik sammansättning som ger ett högre energivärde av fett,
kolhydrater och proteiner. Den innehåller även högre nivåer av vitaminer,
mineraler, antiinflammatoriska ämnen samt immunoglobiner (a.a.). Bröstmjölk är därför viktig för det för tidigt födda barnet som är infektionskänsligt.
Bröstmjölkens innehåll skyddar mot sjukdomar genom att utgöra ett försvar mot infektioner och virus samt ett skydd för tarmväggen (Marchbank m.fl. 2009). Bröstmjölk minskar därför risken för att barnet skall få NEC (Cristofalo m.fl. 2013; Maayan-Metzger m.fl. 2012; Ronnestad m.fl. 2005; Sisk m.fl. 2007; Sullivan m.fl. 2010). Bröstmjölk har även en skyddande effekt för synen då den visat sig minska risken för ROP (Hylander m.fl. 2001; Okamoto m.fl. 2007). Bröstmjölk har också visat sig vara gynnsam för den neurologiska,
psykomotoriska samt emotionella utvecklingen hos för tidigt födda barn. En signifikant skillnad kan ses redan efter tre och tolv månader jämfört med för tidigt födda barn som växt upp med modersmjölksersättning (Bier m.fl. 2002). För tidigt födda barn som får amma visar upp mindre stressrelaterade tecken jämfört med
barn som matas via flaska. Detta är en bidragande faktor till att amning är att föredra till för tidigt födda barn (Lin m.fl. 2013). Amning innebär dessutom en nära hud-mot-hud kontakt som också är betydelsefull för det för tidigt födda barnet. Hud-mot-hud kontakt bidrar nämligen till en bättre andning, cirkulation samt temperaturreglering hos för tidigt födda barn (Parsa m.fl. 2018).
Vägen till amning för det för tidigt födda barnet
För tidigt födda barn kan behöva mer tid på sig att lära sig amma på grund av deras fysiologiska och utvecklingsmässiga omognad. En tredjedel av hjärnan växer och utvecklas under graviditetens sista sex till åtta veckor. Detta innebär att det för tidigt födda barnets neurologiska utveckling sker efter födelsen (Hüppi m.fl. 1998). Den neurologiska utvecklingen hinner alltså inte ske intrauterint vilket förklarar orsaken till varför de för tidigt födda har det svårare med amningen i början. Dessutom bidrar omognaden till att ett för tidigt fött barn behöver hjälp med näringstillförseln och därav används parenteral eller enteral tillförsel tills barnet mognar och blir stabilare (Manea m.fl. 2016). Barnet kan även behöva sond som komplement till amning innan den uppnår förmågan av att enbart amma (Nyqvist 2008). Ett barn kan redan i graviditetsvecka 28 visa sök-och sugbeteende. Forskning har visat att barnet sväljer fostervatten i livmodern och kan suga så det blir mätt från vecka 30 (Nyqvist m.fl. 1999). Utanför livmodern kan det vara en utmaning då det för tidigt födda barnet inte kan samordna sugning, sväljning och andning samtidigt (Gewolb m.fl. 2001). Ett försök till oral matning kan göras när barnet är 32 veckor eller när barnet är cirkulatoriskt stabilt. Denna gräns kan dock variera med tanke på att vissa barn kan klara av det tidigare än andra (a.a.). När ett barn visar bättre samordning av sugning, sväljning och andning kan amningsförsök vara av intresse för att stimulera barnets amningsförmåga (Fucile m.fl. 2002). De första försöken kan vara påfrestande för för tidigt födda barn eftersom de kan bli trötta, få
andningsuppehåll med minskad syremättnad samt bradykardier som följd (Poets m.fl. 1997). Mödrar bör få information och stöttning kring amning av sitt för tidigt födda barn, eftersom amningsbeteendet för dessa barn innebär en mognadsprocess (Nyqvist m.fl. 1999).
Forskning har visat att tidig implementering av hud-mot-hud leder till att barnet får trygghet och värme samt bättre förutsättningar till amningsträning. Barnets värmeregleringsförmåga och stabilitet förbättras och barnet har därför lättare att utveckla en god amning. Hud-mot-hud kontakten stödjer både mjölkproduktionen samt barnets amningsbeteende (Jayaraman m.fl. 2017). För att gynna amning och hjälpa modern med igångsättning av mjölkproduktionen är det bra om pumpning via en bröstpump påbörjas inom sex timmar efter förlossningen, samt
kontinuerligt var tredje timme därefter (Hill m.fl. 1999). Innan modern kommit igång med produktionen är det vanligt och fördelaktigt att barnet får donerad bröstmjölk från en annan moder (Arslanoglu m.fl. 2010).
Amningsstöd på neonatalavdelningar
Nyqvist och Kylberg (2008) har i sin studie beskrivit att mödrar till för tidigt födda barn behöver amningsstöd i större utsträckning, samt mer individuellt utformat amningsstöd jämfört med mödrar till friska och fullgångna barn. WHO och UNICEF (1989) har tagit fram en guide med tio steg för att bevara och främja amning i hela världen. Sheehan m.fl. (2011) underströk att de tio stegen inte var anpassade till för tidigt födda barn, sjuka fullgångna barn samt till denna grupp av mödrar som har specifika behov (a.a.). WHO och UNICEF uppmärksammade
därför 2011 att det fanns ett behov av att utveckla och anpassa denna guide till barn som vårdas på en neonatalavdelning och tog därför fram en expertgrupp till detta ändamål. Expertgruppen kom från nordiska länder samt från Kanada och utformade tillsammans en anpassad version av de tio stegen. De formulerade även tre stödjande riktlinjer som skall ses som ett övergripande stöd till de tio stegen (Bilaga 1) (Nyqvist m.fl. 2012a).
Riksföreningen för barnsjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att specialistsjuksköterskor med inriktning barn och ungdom skall ha ett barn- och familjecentrerat förhållningssätt. American Academy of Pediatrics (2012) beskriver att familjecentrerad vård handlar om att se barnet som en del av sin familj samt att familjen är det viktigaste i barnets liv. Familjen ger barnet trygghet genom socialt, emotionellt och utvecklande stöd. Enligt familjecentrerad vård skall familjen kontinuerligt bli informerad samt involverad i barnets vård. Socialstyrelsen (2014) beskriver att familjecentrerad vård skall bedrivas vid vård av för tidigt födda barn. De understryker att vården skall främja att hela familjen kan vara tillsammans (a.a.). Studier har visat att föräldrar till för tidigt födda barn föredrar att vara en del av familjecentrerad vård (Miyagishima m.fl. 2017; Van Riper 2001). Van Riper (2001) har belyst att föräldrars upplevelse av att ha fått ett för tidigt fött barn har möjlighet att bli mer positiv om familjecentrerad vård bedrivs på enheten.
Det är som tidigare nämnt viktigt att ta hänsyn till individuellt stöd vid amningsrådgivning (Tran m.fl. 2009). Joyce Travelbee (1971) var en
omvårdnadsteoretiker som fokuserade på relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Travelbee betonade vikten av lära känna varje patient och interaktionen med patienten skulle ses som en förutsättning för att nå det gemensamma målet med vården. Nyqvist m.fl (2012a) beskriver att vården skall individanpassas utefter den unika modern och hennes situation för att främja amning (a.a.). Detta förutsätter en interaktion med ett intresse och engagemang för den unika modern och hennes personliga upplevelser.
Hinder för amning
Den första hud-mot-hud kontakten kan uppstå direkt vid födseln eller efter att barnet blivit tillräckligt stabilt. Det kan uppstå situationer där kontakten hud-mot-hud dröjer på grund av att barnets hälsotillstånd är kritiskt (Blomqvist m.fl. 2012). Nyqvist m.fl. (2012a) har framhävt att barnets hälsotillstånd därför kan utgöra ett hinder för amning (a.a.). Separationen mellan moder och barn samt att inte få möjlighet till närkontakt har visat sig vara en stressfull situation för en moder, vilket också är negativt ur en amningssynpunkt (Blomqvist m.fl. 2012). Svensson (2015) har beskrivit att även modern kan råka ut för komplikationer och tillstånd postpartum som bidrar till att hon inte kan vara tillsammans med sitt barn. Separationen är inte bara negativ ur en amningssynpunkt utan också negativ för mjölkproduktionen.
Nyqvist m.fl. (2012a) har visat att personalens attityder till amning påverkar amningssituationen. Nyqvist och Kylberg (2008) har belyst att det är viktigt att vårdpersonal inte är dömande eller skuldbeläggande när de pratar om amning tillsammans med modern. När amningen inte fungerar får modern en negativ upplevelse om personalens förväntan är att amning alltid ska fungera. För en del mödrar, speciellt mödrar till för tidigt födda barn, kan vägen till amning vara lång och ibland fungerar inte amningen alls (a.a.). Ungefär 5 % alla mödrar kan inte
producera tillräcklig mängd bröstmjölk (Axelsson & Lindberg 2012).
Mjölkproduktionen kan minska om stress förekommer hos modern (Chatterton m.fl. 2000). Winter m.fl. (2018) har visat att stress och ångest är vanligt bland mödrar som fött för tidigt födda barn (a.a.). Stress blir ur denna synvinkel därför ett hinder för amningssituationen.
Syfte
Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av amningsstöd på neonatalavdelningar.
METOD
En kvalitativ studiedesign med öppna intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Den kvalitativa metoden är enligt Polit och Beck (2014) ett användbart och
beprövat sätt att belysa just upplevelser och erfarenheter. Öppna intervjuer kan användas som datainsamlingsmetod för att skapa en djupare förståelse för människans upplevelser, erfarenheter och världsbild (a.a.).
Urval
Inklusionskriterierna var att barnen skulle vara födda vecka 28+0-35+6. Denna avgränsning valdes för att få en bredare variation av informanter och därmed olika perspektiv. Mödrarna som inkluderades skulle ha praktiserat amningsträning och på så sätt fått en upplevelse kring amningsstöd. Endast svensktalande mödrar inkluderades då möjligheten till tolk inte fanns. Vårdpersonalen skulle även ha bedömt att mödrarna var stabila nog för att delta samt att barnen inte var allvarligt sjuka. Elva mödrar tillfrågades och samtliga valde att delta i studien.
Datainsamling
Tillstånd att få utföra denna studie inhämtades hos verksamhetschefen till två neonatalavdelningar i Skåne. Informationsbrev (Bilaga 2) med inklusionskriterier skickades därefter ut till enhetscheferna på avdelningarna som i sin tur
vidarebefordrade detta till personalen. Tanken var att personalen på avdelningarna skulle hitta potentiella mödrar som uppfyllde inklusionskriterierna för att sedan maila författarna att de kunde komma dit för personlig rekrytering. Avsikten med personlig rekrytering var att mödrarna personligen skulle få se vem författarna till studien var samt få en möjlighet till att ställa eventuella frågor. Under cirka två veckor skickades inga mail från personalen och därför togs beslut att åka ut till avdelningarna. Tillgänglig personal på plats tillfrågades som sedan valde ut vilka mödrar som kunde vara aktuella. I ett personligt möte gavs sedan muntlig och skriftlig information (Bilaga 3) till aktuella mödrar på avdelningarna. Besök gjordes även hos ansvariga sjuksköterskor i hemsjukvården på samtliga två neonatalavdelningar. Sjuksköterskorna utsåg mödrar enligt inklusionskriterierna och gav ut telefonnummer. Muntlig information gavs över telefon och skriftlig information (Bilaga 3) skickades ut efter tillåtelse om att få mödrarnas
mailadresser.
En intervjuguide utformades (Bilaga 4) med öppna frågor för att tillåta mödrarna att prata fritt och på så sätt ge möjlighet till djupare beskrivande upplevelser. Intervjun startade med frågor om bakgrundsfakta, såsom hur gammal modern var och i vilken graviditetsvecka barnet föddes i. Vidare fortlöpte intervjun med de öppna frågorna som exempelvis handlade om hur modern upplevde amningsstödet
och vad amningsstöd var för henne. Följdfrågor som till exempel: ”hur var din
upplevelse då?” vill du vidareutveckla!” fanns förberedda för att ge möjlighet till
att utveckla svaren.
Samtliga intervjuer hölls under april 2019 och båda författarna var närvarande vid varje intervju. En av författarna hade huvudansvaret för att intervjua vid samtliga intervjuer och den andra lyssnade, förde anteckningar och ställde enstaka
följdfrågor vid behov. Innan varje intervju återgavs samma muntliga och skriftliga information om studien samt information om frivilligheten att delta.
Samtyckesblankett (Bilaga 5) om att delta i studien fylldes i innan intervjuerna startade. Fyra intervjuer hölls på neontalvårdsavdelningarna och sju hölls i mödrarnas hem. Samtliga intervjuer spelades in med mobiltelefon utan
uppkoppling till nätverk. Intervjuernas längd varierade mellan 19-41 minuter med ett medianvärde på 22 minuter. Mödrarnas åldrar varierade från 22–40 år. Barnen var födda från graviditetsvecka 28+3 till 35+5. Amningsträning hade pågått från en vecka till två månader. Två mödrar hade fött tvillingar. En moder hade tre barn sedan tidigare, en moder hade två barn sedan tidigare, fyra mödrar hade ett barn sedan tidigare och fem mödrar var förstagångsföderskor. En moder hade ett för tidigt fött barn sedan tidigare och fem mödrar hade ammat i olika utsträckning med sina tidigare barn. Efter varje intervju fördes ljudfilen över till en extern hårddisk och raderades därefter på mobiltelefonen. Aktuella ljudfiler
transkriberades ordagrant samma eller nästkommande dag. Författarna delade upp intervjuerna och transkriberade hälften var.
Dataanalys
För att analysera innehållet i intervjuerna användes en innehållsanalys. Författarna valde att inspireras av Burnard m.fl. (2008) vid analys av texterna.
Intervjutexterna har spelats in, sedan transkriberats och i nästa steg analyserats. Intervjutexterna analyserades induktivt i fyra steg. Att analysera induktivt innebär enligt Burnard m.fl. (2008) att data analyseras utan en förutbestämd teori. Vid första steget i analysen läste författarna igenom det transkriberade materialet enskilt flera gånger för att få en djupare förståelse för innehållet. Sedan antecknades korta fraser och ord som utmärkte innehållet i texten. Detta steg kallas för öppen kodning enligt Burnard m.fl. (2008). Den öppna kodningen diskuterades och jämfördes sedan mellan båda författarna. I steg två
sammanställdes den öppna kodningen i en lista som lades in i ett nytt dokument. Koder som inte svarade till syftet rensades bort och dubbletter slogs samman till gemensamma koder. Denna sortering skapade underkategorier med samma innebörd. Steg tre gick sedan ut på att benämna kategorier och sätta in de
identifierade underkategorierna under respektive kategori, se Tabell 1. I steg fyra skapades ett nytt dokument med kategorier och underkategorier, där författarna klistrade in tillhörande citat och koder under respektive kategori för att kunna påbörja och skriva resultatdelen. Ett sätt att stärka resultatet är enligt Burnard m.fl. (2008) att ge exempel via citat från samtliga informanter. Med hänsyn till detta har citat från samtliga mödrar presenterats i resultatet.
Tabell 1. Exempel på kategorisering.
Citat ur intervjumaterial Kod Underkategori Kategori
”Så att alla kom lite olika input och jag själv fick välja vad jag ville göra. Dem sa inte åt mig hur jag
Inte ta över Betydelsen av autonomi
skulle göra. Så det är skönt. Ehm det är väldigt viktigt att jag får bestämma och inte dem tvingar mig på hur jag ska göra. Så det är skönt att jag fick bestämma” (Nr 2).
“Alltså det var lite beroende på vem som jobbade rent
personalmässigt. Vissa brann mer för det än andra skulle jag säga. Där var väl en 2-3 stycken som verkligen gick in till hundra
procent för att få det att funka. Jag går inte härifrån förrän han har tagit bröstet ordentligt. Och det är jag tacksam för.” (Nr 6) Skillnader på personal Intresse och engagemang Bemötande
“...man är okoncentrerad och ofokuserad på saker och ting, man kan höra saker flera gånger och ändå inte registrera det så det mm, man kan nog få den en gång till där.” (Nr 10) Läsa av situationen Upprepa information Betydelsen av amningsstöd vid rätt tillfälle Vägledning
”Dock känner jag att det borde vara fler som ska kunna det eftersom det är så många barn som ska få igång amningen, då kan man inte bara ha en person som ska åka runt eller typ så. Det kände jag då
att man borde va lite bättre på, kanske ha mer utbildning för alla
andra så dem kan visa.” (Nr 9)
Besviken på stöd Efterfrågad expertis Kompetens Förförståelse
Författarna till denna magisteruppsats arbetar på neonatal med ett till två års erfarenhet. Enligt författarna är förförståelsen en motivation till studien men också något som har tagits i beaktande. Enligt Polit och Beck (2014) kan förförståelsen innebära ett hinder då författarna har med sig erfarenheter som kan ge
förväntningar på resultatet (a.a.). Författarna har därför innan studiens början diskuterat erfarenheterna med varandra för att tydliggöra förförståelsen och på detta sätt minskat risken för att påverka studiens resultat.
ETISKA AVVÄGNINGAR
Helsingforsdeklarationen bygger på fyra forskningsetiska krav:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (World Medical Association 2013). Författarna har tagit hänsyn till de olika kraven under studiens gång. Information om studiens syfte, tillvägagångssätt och hur resultatet ska publiceras har lämnats både muntligt och skriftligt till mödrarna samt skriftligt till verksamhetschefen för neonatalavdelningarna. Innan
intervjuerna påbörjades fick mödrarna lämna ett skriftligt samtycke (Bilaga 5) om deltagande, under detta kravet har även mödrarna fått information om att deras medverkan är frivillig samt att de har rätt till att avbryta sitt deltagande
närsomhelst utan att ange orsak. Författarna har tagit hänsyn till
konfidentialitetskravet genom att informera mödrarna om att intervjumaterialet inte ska delas med obehöriga samt att intervjuerna ska anonymiseras för att inte kunna spåra enskilda individer. Materialet har spelats in på en av författarnas mobiltelefon utan uppkoppling till nätverk. När författaren kommit hem har detta material direkt överföras till en extern hårddisk som förvarats låst i ett av
författarnas hem. Detta material kommer att raderas när magisteruppsatsen är godkänd av examinatorn. Uppgifterna som samlas in från mödrarna ska endast nyttjas för denna studie (a.a.).
Att få ett för tidigt fött barn kan som nämnts tidigare vara en traumatisk upplevelse för hela familjen (Lasiuk m.fl. 2013; Lindberg & Öhrling 2008). Påfrestningar i form av stress kan också leda till emotionella reaktioner (Lasiuk m.fl. 2013). Om någon moder under en intervju hade blivit emotionellt påverkad skulle författarna hänvisat till samtalsstöd i form av kurator- eller
psykologkontakt. Författarna till denna magisteruppsats anser att det kan finnas fördelar för mödrarna att ingå i studien. Snyder och Lopez (2007) betonar vikten av att samtala och sätta ord på svåra händelser samt dela dessa med en
utomstående person. Detta skapar en inre process som kan underlätta för
bearbetning av upplevelsen hos individen (a.a.). Om en moder exempelvis har en negativ erfarenhet av ett otillräckligt amningsstöd kan det därför vara skönt att få prata om sina känslor och dela detta med någon som sitter ner och lyssnar på individens berättelse. Mödrarna som deltar i studien kan ur denna synvinkel förhoppningsvis uppleva positiva effekter med samtalet samt känna att de bidrar till att utveckla förståelsen för upplevelser av amningsstöd på
neonatalavdelningar. Förståelsen kan i sin tur bidra till bättre amningsstöd med en utvecklad förståelse för dessa mödrar.
Författarna har innan studiens början skickat en etikansökan till etikrådet på Malmö universitet för att säkerställa att studien utföras enligt deras råd.
RESULTAT
Resultatet har utgått från elva mödrars upplevelser av amningsstöd på två olika neonatalavdelningar i Skåne. Utifrån innehållsanalysen identifierades fyra
kategorier och åtta tillhörande underkategorier, vilka presenteras i Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Kategorier och underkategorier.
Kategori Underkategori
Bemötande Intresse och engagemang
Betydelsen av autonomi
Vägledning Betydelsen av praktiskt amningsstöd
Kompetens Efterfrågad expertis
Erfarenhetens betydelse Tillgänglighet Betydelsen av att avsätta tid
Vill inte uppfattas som en börda för personalen
Bemötande
Samtliga mödrar uttryckte på olika sätt hur personalen bemötte dem när amningsstöd gavs. Det upplevdes viktigt att bli bemött på ett sätt som var främjande för moderns amningssituation. Området bemötande ledde fram till följande två underkategorier: “Intresse och engagemang” och “Betydelsen av
autonomi”.
Intresse och engagemang
Mödrarna uttryckte att personalens intresse och engagemang var av betydelse för kvalitén av amningsstödet. Det ansågs viktigt att känna att personalen var på moderns sida och hade ett genuint intresse av att stödja amningen. Det framkom då att relationen som uppstod, med de som var engagerade, var tillgodo för att amningsstödet skulle upplevas vara av god kvalité. Relationen beskrevs även som ett psykiskt stöd för välbefinnandet då mödrarna upplevde sig sedda och
bekräftade av personalen. Det framkom dock att en del mödrar upplevde att personalens intresse och engagemang skiljde sig åt beroende på vem som arbetade. När mödrarna mötte personal som inte upplevdes engagerade uppstod känslor av besvikelse över att inte bli bemött på ett önskvärt sätt. En moder beskrev avsaknad av intresse och engagemang på följande sätt:
“Alltså det var lite beroende på vem som jobbade rent personalmässigt. Vissa brann mer för det än andra skulle jag säg. Där var väl en 2-3 stycken som verkligen gick in till hundra procent för att få det att funka. ”Jag går inte härifrån
förrän han har tagit bröstet ordentligt”. Och det är jag tacksam för.” (Nr 6)
Vissa mödrar upplevde avsaknad av intresse och engagemang från personalens sida när ny personal inte hade blivit uppdaterad angående moderns
amningssituation. Det upplevdes som en stress att hela tiden bli frågad samma frågor av ny personal angående amningssituationen. Ibland framkom det dessutom att mödrarna själva inte riktigt visste hur det gick och därför var det betungande att dagligen behöva svara på frågor kring detta. Amningsträning glömdes även ibland bort av personalen, vilket vissa mödrar tolkade som att deras barn inte var redo, men i efterhand när de väl blev tillfrågade igen, insåg dem att det bara blivit bortglömt. Detta gav upphov till negativa känslor som relaterades till ett upplevt ointresse av personalen samt känslan av att inte bli bra bemött.
Betydelsen av autonomi
Flera mödrar betonade hur personalen bemötte dem med valmöjligheter och med en inställning att modern själv fick bestämma. Detta beskrevs som en lättnad och frihet. Trots den nya situationen med att ha fött ett för tidigt fött barn, som många beskrev som en orolig tid, hade mödrarna en vilja av att bli självständiga och klara av saker själva. Flertalet mödrar beskrev en vi-känsla med personalen för att de hade samma målsättning med amningsträningen. De beskrev ett samarbete som blev unikt för stunden, där gemensamma lösningar och möjligheter diskuterades,
men där mödrarna hade det sista ordet. Detta gav känslor av autonomi som upplevdes som en viktig del av amningsstödet. En moder uttrycker känslan av autonomi på följande sätt:
“Så att alla kom lite olika input och jag själv fick välja vad jag ville göra. Dem sa inte åt mig hur jag skulle göra. Så det är skönt. Det är väldigt viktigt att jag får bestämma och inte dem tvingar mig på hur jag ska göra. Så det är skönt att jag
fick bestämma.” (Nr 2)
Sammanfattningsvis bidrog känslan av autonomi till upplevelsen av att bli bemött på ett önskvärt sätt. Personal som ansåg att det var betydelsefullt att ha modern i centrum bidrog indirekt till en förbättrad upplevelse av amningsstödet. Flera mödrar uttryckte att personalens inställning kring detta avgjorde amningsstödets kvalité.
Vägledning
Samtliga mödrar uttryckte hur personalen vägledde dem när amningsstöd gavs. De poängterade främjande faktorer som var av betydelse för deras
inlärningsförmåga och känsla av stöd. Följande underkategorier kunde identifieras: “Betydelsen av praktiskt amningsstöd” och “Betydelsen av
amningsstöd vid rätt tillfälle”.
Betydelsen av praktiskt amningsstöd
Det upplevdes fördelaktigt av samtliga mödrar när personalen gav amningsstöd i form av att exempelvis demonstrera barnets position vid bröstet och samtidigt förklara vad mödrarna skulle tänka på. Det fanns en aspekt av vad som var gynnsamt för mödrarnas inlärningsförmåga när stödet gavs. Betydelsen av praktiskt amningsstöd kunde uttryckas såhär:
“...alltså verkligen fysiskt visa hur man ska göra och förklara vad det är som händer om du gör si eller så. Det är nog amningsstöd för mig...” (Nr 9) ”…det är svårt om man aldrig har gjort en sak innan och bara få muntligt, istället
för att någon visar en…” (Nr 8).
Det gick att urskilja en bakomliggande rädsla att barnet var ömtåligt och att det då upplevdes som ett stöd när personalen exempelvis la barnet vid bröstet och
ändrade positionering på huvudet. Denna typ av stödjande handling bidrog till en känsla av att själv våga ta i sitt barn och ändra positionering. Detta uttryckte några mödrar på följande sätt:
“Men det gav väldigt mycket, hon fortsatte ändå, hon kämpade och även om han bråkade så bråkade hon tillbaka. Men det är väl lite där man har tuffat på sig nu, för fan nu kan jag bråka med honom. Kan hon kan jag. Så att det var lite det, man
är rädd att dem går sönder i början. Men nu är det liksom jaja.” (Nr 6) ”Att han måste andas, att han måste ha den här fri (pekar på luftvägen). Ja dem
hjälper, jag kan inte själv göra. Jag visste inte hur jag ska göra själv i början, men nu..”(Nr 3)
Det praktiska amningsstödet bidrog till en känsla av självständighet och kontroll över sin situation, vilket uttrycktes stärkande för modersrollen. Detta kunde vissa
mödrar ge uttryck för när de beskrev hur självständigheten och prestationen av amning tillsammans skapade en upplevelse av att lyckas i sin roll som moder. Upplevelser av självständighet, som kunde relateras till känslan av att tro på sin egen förmåga kunde utläsas och beskrivas på följande sätt:
“...innan jag visste inte vad jag skulle göra, och nu nej. Jag kan göra allt själv…” (Nr 5)
Det framkom att det fanns bakomliggande känsloupplevelser hos mödrarna som gjorde att de föredrog att få praktiskt stöd. Exempelvis kunde modern uppleva att hon inte hade orken att själv ta initiativet under rådande omständigheter och då ansågs detta praktiska stöd stödjande. En moder uttrycker detta på följande sätt:
“...för jag menar man måste ha hjälp tycker jag för att det ska fungera när de är så små. Om man ska ge den här tiden för att orka med så behöver man faktiskt den stöttningen, att dem faktiskt tar huvudet och lägger till bröstet, eller trycker
till på bröstet och så alltså så att man får den hjälp.” (Nr 10)
Det praktiska amningsstödet hade sammanfattningsvis många infallsvinklar. Det var inte enbart inlärningsbiten som var betydelsefull utan också ett större
sammanhang där vägledningen i sig skapade olika känsloupplevelser hos mödrarna. Dessa känsloupplevelser kunde handla om vägen till självständighet, modersrollens uppbyggnad samt den stödjande biten när modern inte själv orkade.
Betydelsen av amningsstöd vid rätt tillfälle
Flera mödrar upplevde att det var av betydelse att personalen anpassade stödet utefter den unika situationen. Detta förutsatte att personalen hade förmågan att läsa av moderns behov utifrån varje enskild situation. Personalens vilja att hjälpa kunde upplevas negativ om det inte var den hjälpen som efterfrågas vid just det tillfället. En moder uttryckte detta såhär:
“Och det var också första gången jag kände stress i samband med amningen. För han grät, och jag försökte förklara kan någon bara hålla honom lite snabbt, alltså
huvudet så, så jag kan sätta om amningsnappen för nu hade den lossnat i samband med det, det var då hon ställde dem frågorna och då fick jag panik för
jag ville bara få dit amningsnappen.. För jag behövde ju inte mer i den situationen, så det blev mycket på en gång/.../fråga istället för att komma med massa förslag typ, mm och sen kan det nog också vara tryggt och liksom jag vet
inte. Man måste känna in situationen helt enkelt… som personal.” (Nr 1)
Flera mödrar betonade vikten av att information behövde ges vid “rätt” tillfälle. Detta tillfälle skulle vara ”rätt” ur den synvinkeln att informationen som gavs skulle vara aktuell för den stunden som barnet och modern befann sig i. Saker som var längre fram i tiden upplevdes irrelevanta och kunde därför inte läggas på minnet. En moder uttryckte detta på följande sätt:
“...så pratar man kanske inte om amning den första veckan utan man kan ta det lite längre fram. För man minns inte, man lägger inte det på minnet. Nä/.../nä det
är inte viktigt just då. Utan då är det liksom att man ska komma i ordning med andning och ee du ska eller barnet ska bli stabilt och allt det där. Så att då har
Det upplevdes även betydelsefullt att få samma information vid upprepade tillfällen. Detta relaterades till att modern kunde befinna sig i ett känsloläge där hon inte var mottaglig för informationen som gavs. Det upplevda känsloläget kunde beskrivas som skiftande från dag till dag och ur den synvinkeln var det extra betydelsefullt att få upprepad information. Detta kunde uttryckas på följande sätt:
“Alltså första kvällen var jag ju helt mörbultad, både psykiskt och fysiskt och supertrött och allt möjligt. Så jag tror att jag kanske fick mer information än vad jag lyckades ta in/.../ Så det var lite förvirrande men ee kanske mer upprepning av
vissa grejer.” (Nr 6)
“...man är okoncentrerad och ofokuserad på saker och ting, man kan höra saker flera gånger och ändå inte registrera det så det mm, man kan nog få den en gång
till där.” (Nr 10)
Det fanns sammanfattningsvis en vilja av att ställa krav på personalens förmåga att försöka läsa av moderns situation och ha förståelse för sammanhanget som modern befann sig i. Detta ansågs vara en förutsättning för att bli vägledd och få det amningsstöd som efterfrågades.
Kompetens
Samtliga mödrar beskrev upplevelser av varierande kompetens bland personalen avseende amningsstöd. Följande underkategorier kunde identifieras: Efterfrågad
expertis och Betydelsen av erfarenhet. Efterfrågad expertis
Majoriteten av mödrarna beskrev hur endast ett fåtal i personalgruppen hade den kunskapen om amning som efterfrågades. Övrig personal upplevdes sakna grundläggande kunskaper om amningsstöd. Detta förstärktes när personalen vid upprepade tillfällen hänvisade till att hjälp istället skulle ges från enstaka personer som ansågs besitta amningskunskaper. Efterfrågad expertis kunde uttryckas på följande sätt:
“Dock känner jag att det borde vara fler som ska kunna det eftersom det är så många barn som ska få igång amningen, då kan man inte bara ha en person som ska åka runt eller typ så. Det kände jag då att man borde va lite bättre på, kanske
ha mer utbildning för alla andra så dem kan visa.” (Nr 9)
En del mödrar hade förväntat sig att få “experthjälp” och att kompetensen var hög avseende amningsstöd på en neonatalavdelning. Besvikelse uppstod när stödet uteblev eller inte levde upp till förväntningarna. En moder uttrycker denna besvikelse på följande sätt:
“Ehm att man liksom ja a men man fick inte så mycket stöd eller hjälp eller instruktioner/.../Så att det känns ju som att alla som jobbar på en sån avdelning borde ju va ja experter på detta men ja det är dem ju inte/.../man blir ju lite ledsen när inte personalen hjälper en/.../Så då kände man väl att man, man blev besviken
för det ledde inte upp till det man trodde...” (Nr 8)
Flera mödrar upplevde också att personalen gav olika svar beroende på vem som tillfrågades. Detta kunde ge känslor av osäkerhet samt förvirring och bidra till att
mödrarna själva fick ta ställning över vad de trodde var rätt. Detta innebar att förtroendet till personalen minskade och viljan att söka kunskap på annat håll blev större. Några mödrar menade däremot att inkonsekventa råd även kunde vara tillgodo då mödrarna själva fick avgöra vad som kändes bäst och rätt. Denna upplevelse var dock olika beroende på vad saken gällde, om den var viktig eller mindre betydelsefull. Om den ansågs viktig var upplevelsen negativ över att få de inkonsekventa råden, då efterfrågades tydligare direktiv.
Betydelsen av erfarenhet
Flera mödrar beskrev att amningsstöd var något mer än att enbart besitta teoretisk kunskap från personalens sida. De få personer som ansågs ge det stöd som
efterfrågades benämndes som erfarna. Erfaren personal hade förutom kunskap om amning, byggt upp en trygghet i sin roll att ge amningsstöd. Detta gjorde att mödrarna snabbt fick en känsla för om personalen var erfaren eller inte när amningsstöd gavs. Det beskrevs som en lättnad när erfarna gav amningsstöd då tydliga direktiv gavs ut jämfört med övrig personal som upplevdes osäkra i sin roll. Flertalet mödrar betonade att den erfarna personalens lugn och trygghet var ett positivt stöd då dessa känslor påverkade mödrarna tillbaka, vilket också gynnade amningssituationen. Två mödrar beskrev hur dessa känslor uppstod på följande sätt:
“... Ee för det var en kvinna som har jobbat jättelänge här/.../hon var lugn och då blev alltså då blev också jag lugn/.../ jag kände mig trygg med henne för att ee för att man vet att hon har mycket erfarenhet av det. Och man märker på henne också
hon är trygg i sig själv när hon pratar om amningen.” (Nr 1)
“Man känner av om någon är erfaren eller nån bara har läst hur man ska göra, precis som jag läser ah då kan jag berätta ut det men jag är själv osäker och
sänder energi liksom (Nr 9).”
Flera mödrar beskrev hur de snabbt lärde sig namnen på de som upplevdes erfarna på avdelningen och mödrarna beskrev hur de föredrog att få hjälp utav dessa personer. Mödrarna beskrev även en önskan om att vilja etablera en personlig kontakt och knyta an till dessa personer. Frågor och funderingar sparades tills att de erfarna arbetade igen. Var den erfarna personalen inte placerade på mödrarnas rum efterlystes dem.
Tillgänglighet
Samtliga mödrar beskrev upplevelser av personalens tillgänglighet vid amningsstöd. Personalens agerande i olika situationer bidrog till olika
uppfattningar och dessa resulterade i följande två underkategorier: “Betydelsen av
att avsätta tid” och “Vill inte vara en börda för personal”. Betydelsen av att avsätta tid
Samtliga mödrar uppskattade all tid de kunde få med personalen, dock upplevde de att de gärna hade fått mer tid för just amningsstöd. Personal som tog sig tid att stå kvar och bekräfta mödrarna samt betrakta hur amningen såg ut uppskattades och upplevdes viktigt. Två mödrar formulerade sig såhär:
“... och då fanns tiden där också. Det var väldigt fint, ställde man frågan så ja men gör så, sitt så, så satt dem där och vänta för att se om det funka o så/.../ Alltså den stunden, tiden den är oerhört viktig tycker jag/.../Så blev det man fick
liksom den stunden där man kan slappna av och få lite, man är lite övervakad kan man säga en liten stund.” (Nr 10)
“...hon var ju duktigare och stannade en stund och verkligen tittade och hjälpte till/.../jag uppskattade, alltså dels att hon tog sig tiden och verkligen stannade mer
än bara några minuter...”. (Nr 8)
Vissa mödrar beskrev känslor av besvikelse när de upplevde att personalen inte hade tid för dem. Den upplevda tidsbristen kunde däremot ifrågasättas då vissa menade att det handlade om prioriteringar från personalens sida. Prioriteringen upplevdes grunda sig i om amningsstöd ansågs vara en viktig arbetsuppgift eller inte för den personal som arbetade. En moder uttryckte detta på följande sätt:
...det är väldigt personberoende. En del försökte va gulliga liksom, och vill verkligen ta sin tid och försöka amningsträna och en del är mer alltså stressade
och vill göra sina.. alltså rutinuppgifter. Men en del av deras uppgifter är inte bara och alltså hjälpa till och ge mediciner utan det är ju faktiskt att stötta både
barn och mamma.” (Nr 11)
En del mödrar önskade att ha avsatt tid för amningsstöd tillsammans med kunnig personal. Detta för att kunna sätta allt fokus på amningen vid just ett tillfälle och för att amningsstödet inte skulle prioriteras bort. Att avsätta tid ansågs vara en förutsättning för att erhålla amningsstöd av god kvalité. En moder uttryckte sig på följande sätt:
“Men ee även det att man kanske får lite mer av deras tid/.../Men att man kanske kunde ha nä men en session eller man sitter en halvtimme där de, där dem är med när man sitter och ammar/.../Då vet man liksom nä men den här tiden är utsatt för
detta, det är inget annat som ska göras.” (Nr 4)
Det gick att utläsa att lugn och ro var en avgörande faktor för att amningsstödet skulle upplevas givande. Personalen beskrevs många gånger som att de stod upp, någon meter ifrån och var på väg därifrån, vilket skapade känslor av stress. Den upplevda stressen påverkade mödrarna i olika utsträckning men var sammantaget inte gynnade för amningssituationen. Den stressade personalen skapade
uppfattningar av att personalen inte var tillgänglig för dem.
Vill inte uppfattas som en börda för personalen
Det framgick en önskan om att inte alltid behöva be om hjälp, utan att hjälp skulle komma mer automatiskt från personalen. Det gick att utläsa en maktobalans där modern inte riktigt vågade be om hjälp för att personalen kunde utstråla att de inte var tillgängliga. Några av mödrarna upplevde därför att de behövde anpassa sig och avgöra när de kunde fråga och be om hjälp. Mödrarna beskrev även att det fanns en vilja att avgränsa sina frågor för att inte upplevas som besvärliga av personalen. En moder beskrev detta på följande sätt:
“...jag tror jag var nog en sådan patient som var tjatig för jag kan liksom men hallå ursäkta men hur gör man här och kan då känna att så var jag/.../som jag kände uuh nä här ska jag nog inte fråga mer för nu räcker det liksom eee. Sen
försöker man ju ändå vara trevlig, man vill ju inte vara för på.” (Nr 10)
Konsekvensen av bristande tillgänglighet från personalens sida resulterade i uteblivet stöd och en känsla av att vara en börda för personalen. Detta ansågs vara negativt för amningssituationen. Vissa mödrar uttryckte en förståelse över att personalen hade mycket att göra och därför upplevdes stressade. Mödrarna beskrev hur de därför prioriterade bort sitt behov av amningsstöd då empatin över personalens situation var starkare. En moder uttryckte detta på följande sätt:
“Att man inte vill ta deras tid för man vet själv hur det är att jobba inom vården. Det är mycket som sker bakom fasaden, som ska göras som man inte ser som
patient.” (Nr 4)
Det gick sammanfattningsvis att utläsa en vilja av att bli omtyckt av personalen och inte skada relationen. Relationen till personalen kunde därför prioriteras högre än viljan att uttrycka behovet av hjälp. Det fanns även en förståelse för
personalens situation som kunde vara avgörande i sammanhanget.
DISKUSSION
Nedan följer en diskussion utifrån studiens metodval samt en diskussion kring resultatet.
Metoddiskussion
En kvalitativ intervjustudie ansågs lämplig för att få möjlighet att belysa upplevelser. Orsaken till att en litteraturstudie valdes bort var för att det kändes relevant att fokusera på upplevelser inom svensk närliggande sjukvård. Detta för att kunna få fram eventuella lösningar och fynd för att underlätta och skapa förbättringsarbeten för personal på neonatalavdelningar gällande amningsstöd. Från början eftersträvades att intervjua 10-15 mödrar i resultatet. Antalet 10-15 är något som Kvale och Brinkmann (2009) anger som ett riktmärke till
intervjustudier. Under rekryteringsperioden tillfrågades befintliga mödrar som uppfyllde inklusionskriterierna på samtliga två avdelningar. Detta resulterade i elva mödrar som fick ingå i studien. Hade författarna väntat några veckor till hade troligtvis fler mödrar dykt upp men på grund av begränsad tidstillgång var inte detta möjligt. Om önskad mängd informanter inte hade uppnåtts planerades att etablera kontakt med andra sjukhus, för vidare rekrytering. Författarna såg under transkriberingen och det tidiga stadiet av analys, ett återkommande mönster av upplevelser utifrån de elva mödrar som medverkade. Enligt Polit och Beck (2014) kan datainsamling avslutas när inte något nytt framträder i resultatet. Det är svårt att veta om resultatet hade påverkats om fler mödrar deltagit eftersom samtliga mödrar i studien upplevdes ha liknande upplevelser. Däremot har mödrarna vistats på samma två sjukhus och erhållit stöd från samma personalgrupper. Resultatet hade ur detta avseende kunnat vara mer varierande om mödrar från olika sjukhus i Sverige hade ingått.
Mödrarna som ingick i studien uppfyllde samtliga inklusionskriterier. Det breda spektrum av graviditetsveckor valdes för att få olika variationer av upplevelser och perspektiv. Detta kan ha haft positiv betydelse för resultatet då denna variation kan ha berikat innehållet. En styrka med urvalsprocessen kan vara att mödrarna valdes ut efter framtagna inklusionskriterier, för att de med största sannolikhet skulle kunna uttrycka sina upplevelser och besvara studiens syfte. Ur
detta perspektiv kan trovärdigheten i arbetet ha ökat då författarna studerat det som avsetts studeras. Samtidigt kan dessa inklusionskriterier ses som en svaghet då det var författarna som bestämde kriterierna för urval och på detta sätt kanske mödrar som hade kunnat påverka resultatet uteslutits. Snävare inklusionskriterier hade kunnat innebära negativa följder då för få mödrar hade uppfyllt kriterierna. Ur denna synvinkel hade det försvårat för rekryteringsprocessen men det hade å andra sidan kanske gett ett annorlunda resultat.
Informationsbrevet som skickades ut till personalen på avdelningarna genererade inga svar, vilket gjorde att beslut togs att åka in till samtliga avdelningar.
Anledningen till att svar uteblev berodde enligt några av personalgruppen på tidsbrist hos personalen och inte på brist av kandidater. Detta kan ha gett positiva följder då rekryteringsprocessen påskyndades av att författarna själva kom till avdelningarna. På plats diskuterades vilka mödrar som eventuellt kunde ingå i studien. Fördelen med att författarna personligen gick in till utvalda mödrar var att de fick möjlighet att ställa eventuella frågor samt att de fick se vilka som utförde studien. På detta sätt gick det att eventuellt betrakta kroppsspråk som talade för om mödrarna verkligen ville eller kände sig påtvingade att delta. Nackdelen med detta tillvägagångssätt kunde vara att mödrarna eventuellt kände sig tvingade att bemöta förfrågan med en positiv inställning kring att delta. Förutom personliga möten fick författarna även telefonnummer till mödrar i hemsjukvården. En svaghet med att mödrarna fick en förfrågan via ett telefonsamtal var att det
eventuellt kändes svårt för mödrarna att säga nej samt att kroppsspråk inte gick att avläsa. Detta upplevdes däremot inte som ett problem under telefonsamtalet eller senare vid intervjutillfället.
Mödrarna fick själva välja tid och plats för intervjun. Denna valfrihet var tänkt för att det skulle vara så enkelt som möjligt för mödrarna då de hade ett nyfött barn att ta hänsyn till. Flera mödrar från hemsjukvården påpekade vid förfrågan att detta var en förutsättning för att de skulle delta då de upplevde det omständigt att ta sig till en viss plats tillsammans med sitt barn. Valfrihet skapar också trygghet vilket leder till en känsla av delaktighet (Trost 2005). De mödrar som deltog intervjuades cirka en vecka till två månader postpartum. Detta kan ses som en svaghet då mödrarna eventuellt kan ha befunnit sig i kris och inte hunnit sortera sina intryck. Mödrarna hade å andra sidan nyligen upplevda upplevelser av amningsstöd som delvist kan ha påverkat resultatet i en positiv riktning.
En av författarna hade huvudansvaret för att intervjua vid samtliga intervjuer och den andra lyssnade, förde anteckningar och ställde enstaka följdfrågor vid behov. Detta tillvägagångssätt valdes för att författarna ansåg att intervjuerna skulle hållas under liknande omständigheter. Att båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer uppfattades som en styrka då diskussion och reflektion kunde ske efteråt. Samtal kring intervjutekniken och hur denna kunde förbättras kunde även hållas. Kvale och Birkmann (2009) betonar att intervjutekniken blir bättre allt eftersom intervjuaren praktiserar sin intervjuteknik. Detta är något som författarna upplevde under intervjuprocessens gång. Erfarenhet etablerades hos den som hade huvudansvaret för intervjuerna och detta kunde även upplevas och höras från det inspelade materialet då det var lättare att tillåta tystnad och låta mödrarna ha den betänketid som behövdes. Upplägget med att ha en och samma person som hade huvudansvaret för samtliga intervjuer kan ha inneburit att kvalitén och
trovärdigheten ökat för resultatet. Att två författare närvarade vid intervjuerna kan däremot ha uppfattats som ett underläge för mödrarna då det eventuellt blivit en
två mot en situation. Detta försökte undvikas genom att författarna placerade sig på ett öppet sätt i rummet där intervjun hölls. Ett öppet sätt innebar att exempelvis inte sitta mitt emot varandra, utan mer snett mittemot och bredvid varandra. Denna placering gjorde det även naturligt för samtliga inblandade att få möjlighet att vila blicken någon annanstans vilket Trost (2005) menar är en viktig aspekt vid en intervju.
En intervjuguide användes och detta bidrog till att mödrarna pratade om de områden som besvarade syftet. Kvale och Birkmann (2009) beskriver en intervjuguide som ett manus till en intervju för att rikta intervjuns innehåll. Intervjuguiden bidrog till att området amningsstöd kom på två olika sätt vid två tillfällen. Detta gjorde att mer utvecklade förklaringar gavs och en
sammanfattning kring ämnet utvecklades av mödrarna, när den liknande frågan ställdes igen.
Fyra intervjuer hölls på neonatalavdelningarna och sju intervjuer hölls hemma hos mödrarna. En del avbrott under intervjuerna kunde förekomma då mödrarna exempelvis behövde se till barnets behov eller att personalen på avdelningarna steg in i rummet. Detta kan ses som en svaghet då mödrarna kunde komma av sig, dock återupptogs intervjuerna varje gång där de avbrutits. Detta avbrott kan ha inneburit positiva effekter då samtliga vid intervjun kunde få utrymme för en naturlig tankepaus. Trost (2005) betonar vikten av en trygg miljö för personen som blir intervjuad. Denna trygga miljö kan med fördel vara hemma hos den som blir intervjuad förutsatt att personen inte störs av telefoner eller andra
familjemedlemmar (a.a.). Hemmiljön upplevdes medföra ett extra lugn hos de mödrar som befann sig där och möjligtvis var det enklare för mödrarna, som befann sig hemma, att fokusera på frågorna. Detta är något som kunde observeras under transkriberingen och eventuellt kan detta ha haft en betydelse för resultatet. Mödrarnas åldrar varierade mellan 22-40 år och vissa mödrar var förstföderskor medan andra hade erfarenhet av barn sedan tidigare. En person hade ett för tidigt fött barn sedan tidigare. Variation av deltagare anses enligt Trost (2005) vara en styrka då det ger en större spridning. Ur denna synvinkel valdes därför att både inkludera förstföderskor och omföderskor. Författarna ansåg inte att omföderskors erfarenheter skulle påverka upplevelsen av stöd då varje barn och händelse i livet är unik i sammanhanget.
Det transkriberade material som skrevs fram analyserades med inspiration av Burnard m.fl. (2008). Denna analysmetod användes eftersom stegen ansågs användarvänliga och möjliga att fullfölja i jämförelse med Burnard (1991). Den sistnämnda innehöll 14 steg varav två av dessa steg var att en extern person behövdes för medtolkning i analys samt att författarna hade behövt återkoppla till mödrarna för bekräftelse av framtagna kategorier. Dessa steg ansågs
problematiska att fullfölja relaterat till den tidstillgång som fanns för studien. Utvalda kategorier och underkategorier har diskuterats regelbundet under
analysprocessen, både internt men också med handledaren och medstudenter i en seminariegrupp. Analysprocessen har varit utmanande eftersom materialet från de transkriberade texterna har varit omfångsrikt. En styrka i analysprocessen är att det är två författare som har kunnat diskutera tillsammans vilket givit olika synsätt och djupare diskussioner kring analysen. Detta kan ha ökat trovärdigheten av resultatet. En svaghet under analysprocessen kan troligen ha varit att författarna inte har några tidigare erfarenheter av att intervjua eller analysera kvalitativt
material. Detta har ändå kunnat göras eftersom författarna läst sig till hur
intervjuer och analysprocesser stegvis går till genom vetenskapligt baserad fakta samt tagit hjälp av handledare med erfarenheter av detta.
Kvale och Brinkmann (2009) betonar vikten av att vara insatt i aktuellt ämne för att kunna tolka samt rikta innehållet till syftet (a.a.). En styrka under analysen av det transkriberade materialet kan därför vara författarnas förförståelse kring amningsstöd. Förförståelsen har troligtvis bidragit till att författarna kunnat fördjupa sig i frågorna och mödrarnas svar. En svaghet med förförståelsen kan vara att författarna eventuellt kan ha tolkat mödrarnas upplevelser felaktigt genom att anta och analysera utifrån egna erfarenheter kring amningsstöd. Författarna har därför diskuterat med handledaren för att motverka felaktiga tolkningar.
I resultatet presenteras citat från samtliga intervjuer då Burnard m.fl. (2008) betonar att läsaren själv ska få en möjlighet att sätta sig in i författarnas framtagna resultat, vilket är en styrka för resultatet.
Inom kvalitativa studier kan överförbarheten vara svår att uppnå. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) beror detta på att det oftast finns för få deltagare i
intervjustudier. I föreliggande studie går det att se likheter i resultatet med andra studiers resultat. Överförbarheten av resultatet är därför eventuellt möjlig trots att alla mödrar är unika individer med olika erfarenheter och bakgrunder oavsett vilken avdelning barnet eller familjen vårdats på. Det kan antas bli ett liknande material om studien genomförs med samma metodval på ett annat sjukhus i Sverige. Däremot hade resultatet möjligtvis kunnat vara mer varierande om mödrar från flera sjukhus deltagit, då denna studie enbart utgått från två avdelningar med liknande kompetens kring amningsstöd. Författarna ser en möjlighet för överförbarhet av studiens resultat som vägledning till förbättrat amningsstöd på andra avdelningar.
Resultatdiskussion
I föreliggande studie framkom att flera mödrar upplevde en varierande kompetens bland personalen gällande amningsstöd. Endast de som benämndes som erfarna ansågs kunna ge amningsstöd på ett önskvärt sätt. Detta uttryckte även mödrarna i studien av Ericson och Palmér (2018), där mödrarna kunde uppleva avsaknad av kompetens hos personal som betedde sig osäkra vid amningsstöd. Okunskapen hos personalen bidrog till att mödrarna tyckte att personalen var opålitlig (a.a.), vilket flera mödrar i föreliggande studie också gav uttryck för.
Den varierande kompetensen bland personalen bidrog troligtvis till att flertalet mödrar i föreliggande studie fick motstridiga råd och detta kunde upplevas förvirrande och ge känslor av osäkerhet. Dessa upplevelser och känslor beskrev även mödrarna i studien av Bäckström m.fl. (2010) där flera mödrar upplevde att personalen sa olika. Motstridiga råd vid amningsstöd sågs även i studien av Bramhagen m.fl. (2006). Mödrarna i den sistnämnda studien hade däremot delade meningar om att få dessa motstridiga råd. En del upplevde det problematiskt medans andra kunde se fördelar såsom att de själva fick möjlighet att välja vad som kändes rätt. Detta var något som mödrarna i föreliggande studie också gav uttryck för, beroende på vad sammanhanget gällde.
Flertalet mödrar i föreliggande studie gav uttryck för att större delen av personalgruppen var i behov av utbildning gällande amningsstöd. Mödrarna
