Egenvårdsförmåga hos personer med depression : En kvalitativ litteraturöversikt

Egenvårdsförmåga

hos personer med

depression

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Rasmus Berglund, Simon Bybro Möller & Linus Pettersson HANDLEDARE: Sandra Siebmanns

JÖNKÖPING 2018 Maj

Sammanfattning

Bakgrund: Depression är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor. Orsakerna till att människor får depression varierar och beror på ett flertal olika faktorer. Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades liv på många olika sätt. Omvårdnad vid depression bygger på att handleda och undervisa i syfte att hjälpa patienten uppnå förmågan till egenvård.

Syfte: Att beskriva vad som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression.

Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med induktiv ansats. Materialet som användes till litteraturöversikten består av vetenskapliga kvalitativa artiklar. Fribergs femstegsmodell användes för att analysera materialet.

Resultat: Totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Två rubriker med totalt fem underrubriker identifierades: Inre faktorer som består av underrubrikerna Personliga förutsättningar, Att känna kontroll och Att uppleva rädsla. Yttre faktorer som består av underrubrikerna Det sociala livets betydelse och Att få stöd från samhället. Resultatet visar att inställning, socialt inlärda beteenden, att ha kontroll över sin livssituation och tillgång till stöd spelar stor roll för en god egenvårdsförmåga vid depression.

Slutsats: Examensarbetet har visat att egenvårdsförmågan påverkas av både inre och yttre faktorer, att det är viktigt att som sjuksköterska identifiera patienters behov och resurser för egenvård och hjälpa till att lösa obalanser i egenvårdsförmågan.

Summary

Self-care management in People with Depression - A qualitative literature review

Background: Depression is a mental illness that can affect all people. The causes of people having depression vary and depend on several factors. Depression is a disease that affects life in many ways. Nursing care in depression is based on managing and teaching to help the patient achieve self-management.

Aim: To describe what affects self-care management in people with depression.

Method: The study is based on a literature review with an inductive approach. The material used for the literature review consists of scientific qualitative articles. Friberg's five-step model was used to analyze the material. Result: A total of 14 articles were utilized in the result. Two headings with a total of five subheadings were identified: Internal factors consisting of the subheadings: Personal conditions, feeling control and Experiencing fear. External factors consisting of the sub-headings: The importance of social life and getting support from society. The result shows that attitude, socially learned behaviors, to feel in control over one's life situation and access to support plays a major part in a good ability for self-care management in depression.

Conclusion: The thesis has shown that self-management is influenced by both internal and external factors, as it is important that a nurse identifies patient needs and resources for self-care and helps solve imbalances in self-management.

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Påverkan i det dagliga livet ... 2

Omvårdnad vid depression ... 2

Anhörigas delaktighet i omvårdnaden ... 2

Egenvård ... 3

Syfte ... 3

Material och metod ... 3

Design ... 3

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 4

Etiska överväganden ... 4

Resultat ... 5

Inre faktorer ... 5

Personliga förutsättningar ... 5

Att känna kontroll ... 6

Att uppleva rädsla ... 7

Yttre faktorer ... 7

Det sociala livets betydelse ... 7

Att få stöd från vården och samhället ... 8

Diskussion ... 9

Kliniska implikationer ... 12

Slutsats ... 13

Referenser ... 14

Bilaga 1. Protokoll för basala kvalitetskriterier (kvalitativ metod) ... 1

Bilaga 2. Sökmatris ... 1

Inledning

Under de senaste 10 åren har psykisk ohälsa ökat i samhället. Fler ungdomar och unga vuxna rapporterar psykiska besvär och allt fler har ett behov av psykiatrisk vård (Socialstyrelsen, 2013). En av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige är depression. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning har 19 procent av befolkningen mellan 16–84 år diagnostiserats med depression minst en gång i livet (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt World Health Organization (WHO, 2017) kan en ökning av psykisk ohälsa ses över hela världen. Forskning visar att genom att tillvarata en persons egna resurser skapas en möjlighet till en personcentrerad vård till människor med depression. Genom att använda en persons egna resurser till att vårda sin ohälsa skapas förutsättningar för att patienten ska kunna vårda sig själv. Med hjälp av vården kan patienten få verktyg till att effektivt medverka i sin egen vård och skapa en egenvård som är kostnadseffektiv, etiskt lämpad och har en hög säkerhet (Bilsker, Goldner & Anderson, 2012). Därför behöver faktorer som påverkar förmågan till egenvård undersökas hos personer med diagnosen depression studeras.

Bakgrund

Depression

Depression är en psykisk sjukdom som kan drabba alla människor. Orsakerna till depression varierar och beror på ett flertal olika faktorer. Depression kan orsakas av en obalans av vissa kemiska substanser i hjärnan som till exempel låga nivåer av serotonin eller dopamin (Palazidou, 2012). Även individens livssituation spelar stor roll då personer som utvecklat depression ofta anger lågt självförtroende, dålig uppväxt, inre konflikter men även existentiella kriser eller brist på framgång som orsaker (Addis et al., 1995). Depression har visat sig vara ärftligt genom tvillingstudier där ärftlighetsgraden ligger runt 40–50% (Lohoff, 2010). Utöver det här finns det miljöfaktorer där utsatta lägen med våld, missbruk, försummelse eller fattigdom sätter människor i riskzonen för att utveckla depression (APA, 2013). Enligt American Psychiatric Association (APA, 2013) finns det kriterier som behöver uppfyllas för att en diagnos ska ställas. Kriterierna är att personen ska under minst två veckors tid varit 1: ledsen och nedstämd och/eller 2: tappat lusten inför aktiviteter och intressen som personen tidigare tyckt om. Ytterligare kriterier kan innefatta koncentrationssvårigheter, obefogade skuldkänslor, ökad eller minskad aptit respektive vikt upp- eller nedgång, svårigheter att somna eller att sova för länge, orkeslöshet, självmordstankar, psykomotorisk agitation eller hämning. För att en diagnos ska kunna fastställas behövs andra orsaker till symtomen uteslutas som vitaminbrist, sköldkörtelsjukdom, eller hjärntumör (APA, 2013). Svensk sjukvård följer huvudsakligen APA’s rekommendationer vid diagnostik inom psykiatrin och vid depression (Socialstyrelsen, 2018).

Vård och Behandling

Idag finns det flera olika behandlingsalternativ vid depression. Beroende på hur allvarlig depressionen är behandlas den på olika sätt. Vid lindrig till medelsvår depression rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT), fysisk aktivitet samt antidepressiva läkemedel. När depressionen klassas från medelsvår till svår kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller transkraniell magnetstimulering (TMS) användas, även Litium kan läggas till som komplement till andra antidepressiva läkemedel men kan ge biverkningar på njurfunktionen eller

2 (27) sköldkörteln och bisköldkörtlarna. Även vid ECT-behandling kan det förekomma biverkningar i form av minnesproblematik, huvudvärk och illamående. Vilken eller vilka behandlingar som används görs i samråd med patienten (Socialstyrelsen, 2017).

Påverkan i det dagliga livet

Vid depression känner sig personen nedstämd och hopplös, framtiden känns blek och allt omkring känns jobbigt (Passer & Smith, 2009). Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades liv på många olika sätt. Många känner sig jagade, det vill säga att personen har svårt att möta krav och hantera arbetsuppgifter. Depression för med sig psykosomatiska besvär från kroppen till följd av upplevd stress. Exempel på psykosomatiska symtom av depression är huvudvärk, magproblematik och ångest. Personer med depression har en påverkad självkänsla där egenvärdet är lågt och personen känner sig mindre värd än andra. Ett symtom på depression är att personen isolerar sig från sociala sammanhang, vilket omgivningen ofta märker av. Depression kan orsaka att personen tappar greppet om sitt liv. Drabbade upplever att de förlorar motivation och energi till att utföra saker, även saker som de tidigare uppskattat. Förvirring och glömskhet är ytterligare symtom som påverkar det vardagliga livet vid depression och många personer stänger ute sina egna känslor och upplever att de blir känslokalla (Arvidsdotter, Marklund, Kylén, Taft & Ekman, 2015).

Omvårdnad vid depression

Enligt International Council of Nurses [ICN] (2012) etiska kod för sjuksköterskor har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden vilket innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I samband med den etiska koden utformad av ICN är det viktigt för sjuksköterskan i möte med patienter som lider av depression att använda sig utav ett holistiskt perspektiv då depression påverkar både kropp, sinne och själ. Ett holistiskt synsätt kan utveckla en stödjande miljö och kan främja hälsa (Delaney & Barrere, 2012). Vid depression ska vården utformas efter varje individs förutsättningar, förväntningar och integritet. Utöver det arbetssättet ska individen i största möjliga mån tillåtas vara delaktig i sin egen vård, för att göra vården säkrare men också för att det har visat sig förbättra kvaliteten av vården genom ökad följsamhet. Socialstyrelsen betonar betydelsen av ett salutogent förhållningssätt som innebär att stödja individens egna resurser (Socialstyrelsen, 2017). Orem, Taylor & Renpenning McLaughlin (2001) har tagit fram hjälpmedel där handledning och undervisning är centrala begrepp för att hjälpa patienter uppnå sina egenvårdsbehov. Sjuksköterskan ska fungera som ett bollplank och medverka till att skapa en utvecklande miljö utifrån ömsesidig respekt och tillit. Sjuksköterskan kan också hjälpa till med att sätta mål och utföra handlingar åt personer med nedsatt psykisk förmåga (Orem et al., 2001).

Anhörigas delaktighet i omvårdnaden

Livet påverkas av att leva som anhörig till en deprimerad person. Relationen påverkas mellan anhöriga och den drabbade. Atmosfären runt personen med depression beskrivs som präglad av pessimism, irritation, passivitet, dysterhet och i vissa fall av självmordstankar. Det här påverkar omgivningen och gör att anhöriga upplever att de måste “gå på äggskal” på grund av rädslan för att den drabbade ska skada sig själv på något sätt. Roller ändras i familjen då anhöriga får ta över ansvaret över det vardagliga livet då personen med depression inte har förmågan att göra det själv. Att leva med en person med depression orsakar stress och oro vilket i sin tur påverkar den anhörigas hälsa (Skundberg-Kletthagen, Wangensteen, Hall-Lord, & Hedelin, 2013). I familjer

3 (27) till personer med psykisk ohälsa måste begreppet ett “normalt” liv omvärderas och anpassas efter läget som familjen befinner sig i. Det är viktigt för anhöriga att ha tillgång till stöd från vården. Depression för med sig utmaningar till familjer och det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten och anhöriga att få kunskaper och möjligheter att hantera sjukdomen (Forchuk, 2003).

Egenvård

Begreppet ”Egenvård” är ett vanligt förekommande begrepp i dagens sjukvård. Innebörden av begreppet kan beskrivas enligt Orem et al. (2001) som en vuxen individs förmåga att klara av att sköta sin hälsa anpassat till den miljö individen lever i. Egenvård kan ses som en individs strategi för att klara av vardagen. Grunden för en individs egenvårdsförmåga byggs i tidigare erfarenheter och tillgång till stöd. Socialt inlärda vanor och normer genererar strategier som individen vidtar för att klara av vardagen (Orem et al. 2001).

Egenvård är en nödvändig del i människans eftersträvan i att uppnå hälsa. Orem et al. (2001) beskriver i sin teori tre generella behov som har en inverkan på egenvården. Strävan efter att uppnå en balans mellan intag av vätska, föda, aktivitet, vila och social samhörighet, strävan efter att utveckla sig själv samt att uppleva hälsa. De här grundläggande behoven kan tillfredsställas när individen först accepterat följderna av sin ohälsa. Det innebär att individen får lära sig att hantera den livssituation personen befinner sig i och själv får lära sig att utföra de medicinska åtgärder som krävs. Egenvårdsbrist definieras som en obalans mellan individens egenvårdskrav och den kapacitet till egenvård individen har för att uppnå hälsa. Personer kan vid egenvårdsbrist behöva stöd för att hitta en balans i sin förmåga att uppfylla behoven för att uppnå hälsa (Orem et al., 2001).

Att främja egenvård kan i många fall underlätta arbetet i vården och kan ses som en förlängd arm till sjukvården. Eftersom egenvård bygger på att individen ska förstå innebörden av att själv kunna värdera och agera utifrån sin livssituation möjliggör det ett samspel som främjar både patienten och sjukvården. Sjuksköterskans ansvar är att försöka hitta patientens egna resurser och förstärka dem eftersom tanken med egenvården är att uppmärksamma oreflekterade vanor som leder till problemet. Som sjuksköterska är det viktigt att inte gå emot patientens integritet. Patientutbildning handlar om att vårdgivaren lyssnar och ställer öppna frågor utformat efter den unika patienten i syfte att uppnå reflektion kring personens egna resurser (Insulander & Björvell, 2013).

Syfte

Syftet är att beskriva vad som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression.

Material och metod

Design

Den här litteraturöversikten har byggts på artiklar av kvalitativ design. Litteraturöversikt innebär granskning och sammanställning av relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2013). En litteraturöversikt med induktiv ansats har

4 (27) genomförts då syftet är att studera och beskriva ett fenomen (Priebe & Landström 2012).

Urval och datainsamling

Källor till uppsatsen består av vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PsycINFO som publicerar forskning kring omvårdnad och psykologi. Sökorden är kopplade till syftet (Forsberg & Wengström, 2013) och sökningarna har skett via avancerad sökning (Rosén, 2012). Utifrån syftet har följande sökord tillämpats vid sökningarna: self-care, self management, self-care management, self-care strategies, coping och depression (se bilaga 1). Inklusionskriterierna för artiklarna var att de begränsades till publicering från år 2008 till och med 2018. Kravet på artiklarna var att de är skrivna på engelska och är peer-reviewed, vilket innebär att artiklarna är granskade av experter inom det valda området för att försäkra en god kvalité på studien inför beslut om publicering i tidskrift. De inkluderade artiklarna vid en litteraturstudie ska vara godkända av en etisk kommitté eller genomgått etisk granskning (Forsberg & Wengström, 2013). Endast artiklar som uppfyllde kraven som ställdes ingår i studien. Artiklar med mixad metod har även utnyttjats men den data som har använts kommer från den kvalitativa delen (Borglin, 2012). Exklusionskriterierna för artiklarna är de vetenskapliga artiklarna som bygger på undersökningar där personer under 18 år ingått i studien (Rosén, 2012). Granskning av artiklarna har utförts enligt ett granskningsprotokoll utvecklat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 2). Protokollet fokuserar på artiklarnas syfte, urval, datainsamling, design, dataanalys, forskningsetiskt förhållningssätt, resultat, relevans och om det finns en röd tråd genom artiklarna.

Dataanalys

Analys av den insamlade datan har utförts från en femstegs analysmodell utformad av Friberg (2017a). En gemensam uppdelning av materialet genomfördes, sedan lästes artiklarna flera gånger så att artiklarnas innehåll och sammanhang uppfattades korrekt. I steg två identifierades nyckelfynd från studiernas resultat, sedan i steg tre diskuterades och sammanställdes en översiktstabell för att visa på att det väsentliga i artiklarna har uppfattats rätt och för att föra dokumentation. När artiklarna var analyserade genomfördes steg fyra då artiklarnas resultat jämfördes för att hitta likheter och skillnader. I steg fem har artiklarnas innehåll ytterligare sorterats i syfte att hitta teman utifrån den översiktstabell som utformades vid sammanställningen av studierna (Friberg, 2017a). I resultatet presenteras två huvudkategorier med sina tillhörande subkategorier. De här kategorierna utgörs av faktorer som har visats påverka egenvårdsförmågan vid depression.

Etiska överväganden

Vid litteraturöversikt är risken att göra etiska övertramp mindre än vid studier där en interaktion med individer genomförs (Kjellström, 2012). Den risk som föreligger vid en litteraturöversikt är att feltolkningar görs på grund av all insamlat material som ska sammanställas. Anledningen till att feltolkningar kan förekomma kan vara de begränsande språkkunskaper samt metodologiska kunskaper som författarna besitter. För att undvika feltolkningar är en god kommunikation viktig för att en enad bild kring artiklarnas innehåll ska finnas när resultatet sammanställs (Kjellström, 2012). För att säkra artiklarnas etiska kvalitet används inklusions- och exklusionskriterier (Forsberg & Wengström, 2013).

5 (27)

Resultat

Analysen av datan resulterade i de två huvudkategorierna Yttre och Inre faktorer med subkategorierna Personliga förutsättningar, Att känna kontroll, Att uppleva rädsla, Det sociala livets betydelse samt Att få stöd från vården och samhället (se tabell 1).

Tabell 1. Översiktstabell över kategorier som ingår i resultatet (se Bilaga 3, Artikelmatris).

Huvudkategori Inre faktorer Yttre faktorer

Subkategori 1 Personliga förutsättningar Det sociala livets betydelse Subkategori 2 Att känna kontroll Att få stöd från vården &

samhället Subkategori 3 Att uppleva rädsla

Inre faktorer

Huvudkategorin Inre faktorer innefattar personliga förutsättningar, att känna kontroll och att uppleva rädsla.

Personliga förutsättningar

Inställningen till sig själv och sitt eget liv har visat sig ha stor betydelse för förmågan till egenvård vid depression (Chambers et al., 2015; Dekker, Peden, Lennie, Schooler & Moser, 2009; Holm, Lyberg, Lassenius, Severinsson & Berggren, 2013; Macaskill, 2012; Villaggi et al., 2015; Jensen, Munk & Madsen, 2010). Många personer har uppgett att genom att tänka positivt har de fått förmågan att se depressionen som en möjlighet till att utveckla sig själv och att göra om sitt liv. Positivt tänkande kan göra att människor ser det goda i sitt liv och inte fastnar i negativa tankar (Macaskill, 2012; Villaggi et al., 2015). Upplevelser som hopplöshet och lågt självförtroende påverkar individens möjligheter att utveckla och uppehålla goda egenvårdsstrategier. En positiv självbild är viktig för att hantera sin depression (Chambers et al., 2015; Dekker et al., 2009; Macaskill, 2012; Jensen et al., 2010). Några har uppgett att det är viktigt att se sin egen del i tillfrisknandet. Insikten av att välmående kommer inifrån bidrar till en positiv självbild, vilket skapar tro på sig själv och motivation till att fortsätta (Holm et al., 2013; Villaggi et al., 2015).

En del personer upplevde att de fick stöd till egenvård av sin religiösa tro. Religionen ger många en inställning som gör att de inte upplever ensamhet och att de kan se mening i tillvaron. En del tänker att ansvaret för deras hälsa ligger på deras Gud. Det tankesättet gav dem möjligheten att frånsäga sig ansvar över deras livssituation. Det här resulterade i att känslor av ansvar och misslyckande minskade. Att förlita sig till en religion ger många människor trygghet och hopp (Dekker et al., 2009; Kemppainen, Taylor, Jackson & Kim-Godwin, 2009; Villaggi et al., 2015).

Den manliga stereotypen har visat sig ha en inverkan på hur män hanterar sina bekymmer. Den stereotypiska mannen beskrivs vara stark när livet är tufft, förväntas att lösa problem och agera när livet förändras. På grund av det har en del män svårt och erkänna när saker och ting är besvärligt. Istället försöker de undvika negativa känslor och “håller skenet uppe” i syfte att visa sig starka. Den här inställningen

6 (27) begränsar möjligheten att acceptera sin sjukdom och skapar en inställning som sänker förutsättningarna för en god egenvårdsförmåga vid depression (Fogarty et al., 2015; Jensen et al., 2010).

Ett flertal förväntade sig att ålderdomen skulle innefatta ett stadium i livet då de skulle kunna uppleva och njuta av det som de hade uppnått, men istället upplevde många förluster och begränsningar. Med åldrandet kommer förluster i det sociala livet, sociala positioner, fysiska förmågor och med det försvinner en stor del av personens identitet. Dessutom präglas många äldre av rädsla för fortsatta förluster. Åldrandet är därmed en bidragande faktor till en sänkt egenvårdsförmåga vid depression (Jensen et al., 2010; Von Faber et al., 2016).

Hos patienter med cancer och depression finns samband mellan den fysiska och psykiska hälsan. Somatiska problem som kommer vid cancer och cancerbehandling inkluderar fysiska begränsningar, nedsatt hälsa och förändrad självbild. Det här leder till minskad egenvårdsförmåga då tidigare egenvårdsstrategier inte längre kan uppehållas. Hos en del leder tillfrisknande från somatiska sjukdomar till ökad egenvårdsförmåga då de fysiska begränsningar de har levt med under sjukdomen har försvunnit (Hansson, Chotai & Bodlund, 2012; Richardson, Scott, Schüz, Sanderson & Shüz, 2017; Von Faber et al., 2016).

Att känna kontroll

Många upplevde att känslan av att “ha kontroll” är en viktig faktor för egenvårdsförmågan. Att känna kontroll över sin sjukdom upplevde många minska symtomen av depression. Kontroll över sin livssituation bygger på autonomi, att acceptera och lära känna sin depression och strategier för egenvård (Brijnath & Antoniades, 2016; Chambers et al., 2015; Holm et al., 2013; Holt & Treloar, 2008; Richardson et al., 2017; Villaggi et al., 2015).

Att få en diagnos upplevde några personer ha haft en positiv inverkan på deras egenvård. Genom att få en beskrivning på sitt tillstånd hjälpte det individen att se på sin situation utifrån ett nytt perspektiv. Kunskaper om depression kan göra att människor lär sig att se sina besvär som en del av sjukdomen. Kunskaper om depression gör att en del får förståelse för sin sjukdom vilket ökar förmågan till att hitta funktionella egenvårdsstrategier (Chambers et al., 2015; Hansson et al., 2012; Villaggi et al., 2015). Att acceptera sin depression och sin livssituation ger en del människor möjligheten att lära känna sin egen kropp. Genom den här erfarenhet kan kroppens varningstecken kännas igen och då kan egenvårdsstrategier tillämpas för att inte förlora kontroll över sjukdomen (Fogarty et al., 2015; Hansson et al., 2012; Macaskill, 2012; Richardson et al., 2017; Jensen et al., 2010; Von Faber et al., 2016). Att uppnå acceptans och medkänsla till sig själv är viktigt för att motarbeta negativa beteenden, tankegångar och känslor (Chambers et al., 2015). Genom att lyssna på sig själv och stå upp för sina egna känslor kan det ge en känsla av egenvärde och öka självförtroendet. Det här ger ökad motivation till att få kontroll över sin sjukdom och livssituation (Villaggi et al., 2015). Många upplevde att det var positivt att söka egna strategier för att hantera sin depression. Förmågan att välja sin egenvård själv ger en känsla av kontroll. Användning av egenvård vid andra sjukdomar än depression har visat sig skapa en känsla av kontroll och empowerment hos patienter vilket främjar egenvård vid depression. Upplevelsen av att uppnå något upplever många ökar känslan av egenvärde och att det är motiverande i syftet att fortsätta kämpa med sin egenvård

7 (27) (Brijnath & Antoniades, 2016; Chambers et al., 2015; Fogarty et al., 2015; Holt & Treloar, 2008; Macaskill, 2012; Richardson et al., 2017; Van Grieken, Kirkenier, Koeter, Nabtiz & Schene, 2013; Villaggi et al., 2015).

Att uppleva rädsla

Många upplevde rädsla för att med diagnosen depression kommer en stämpel. Det här orsakar skam förknippat med sjukdomen. En vanlig rädsla är att depressionen ska “synas på ansiktet” vilket för med sig känslan av att inte passa in, vilket resulterar i att den med depression undviker sociala sammanhang och isolerar sig från omvärlden. Att isolera sig kan orsaka ytterligare skamkänslor och ensamhet och för ofta med sig apati och en sämre förmåga till egenvård. Skamkänslorna förknippat med depression gör ofta att personer undviker att söka professionell hjälp (Chambers et al., 2015; Holm et al., 2013; Kemppainen et al., 2009; Jensen et al., 2010; Von Faber et al., 2016). Det har visat sig att de som har blivit friska från somatiska sjukdomar upplever rädsla för att bli sjuka igen, vilket leder till att de lever sina liv begränsat. De här personerna anpassar sitt liv efter rädslan och begränsar sig. En del upplevde att rädslan ledde till en försämrad egenvårdsförmåga då de inte vågade leva sitt liv på grund av rädslan att skada sig själva (Richardson et al., 2017; Jensen et al., 2010). Rädslan för sjukdom påverkar en del individer att utveckla hypokondri och de fokuserar på att leva så sunt som möjligt genom att anpassa mat, motion och att ständigt söka vård. Det har framkommit att hälsomedvetenheten kan ta över livet. Livet kretsar då kring hälsa och när något inte känns rätt i kroppen orsakar det en förlamande rädsla (Richardson et al., 2017).

Yttre faktorer

Huvudkategorin Yttre faktorer innefattar det sociala livets betydelse och att få stöd från samhället.

Det sociala livets betydelse

En faktor för att hantera sin egenvård är tillgången till socialt stöd (Fogarty et al., 2015; Hansson et al., 2012; Holt & Treloar, 2008; Macaskill, 2012; Villaggi et al., 2015). En del har fått bra stöd från husdjur (Macaskill, 2012). Ett umgänge som inte är medvetet om individens tillstånd ansågs också som positivt då individen kunde fokusera på annat än depressionen (Van Grieken et al., 2013). Relationer som inte är stödjande kan orsaka känslor av skam och en försämring av egenvårdsförmågan (Holm et al., 2013; Von Faber et al., 2016). Flera beskrev hur tillgången till att ha en familj, speciellt barn var en viktig faktor och motivation till att fortsätta (Fogarty et al., 2015; Hansson et al., 2012). Att fokusera mindre på sig själv genom att hjälpa andra är en strategi som har visat sig främja egenvårdsförmågan. Motivation till egenvård kan komma från behovet att skydda sina anhöriga från den egna depressionen (Hansson et al., 2012; Villaggi et al., 2015).

Att få kontakt och stöd från andra som har eller har haft depressioner har visat sig vara en bra faktor för en god egenvård. Kontakt med personer som har upplevt samma situation hjälpte många att känna sig mindre isolerade, få perspektiv på den egna sjukdomen och inspiration till att fortsätta kämpa (Hansson et al., 2012; Holt & Treloar, 2008; Van Grieken et al., 2013; Villaggi et al., 2015).

8 (27) Att få stöd från vården och samhället

En del upplevde att finansiella svårigheter försämrade deras förmåga till att hantera sin depression (Jensen et al., 2010; Von Faber et al., 2016). Ekonomin upplevdes som ett bekymmer då en del inte alltid kan betala hela summan vid läkar- eller psykologbesök och ersättningen från staten räcker inte alltid till. Det här gör att alla inte söker professionell hjälp (Brijnath & Antoniades, 2016; Kemppainen et al., 2009). Många beskrev att arbetsförhållanden som arbetsmiljö, kollegor, nyanställning och arbetsbelastning påverkar deras förmåga till egenvård vid depression. Påverkan ser olika ut beroende på hur arbetssituationen ter sig. Upplevs arbetsplatsen som bra och utvecklande ger det goda förutsättningar för egenvård. Är arbetsbelastningen för hög och för med sig stress kan egenvården påverkas negativt (Hansson et al., 2012; Macaskill, 2012). En del upplever att påtryckningar att klara av sitt arbete och konsekvenser om de inte klarar arbetet ger dem motivationen att fortsätta kämpa (Macaskill, 2012).

Påtryckningar från vården att patienter ska bli självständiga i sin egenvård kommer med både positiva och negativa effekter. Positiva effekter som det kan bidra till är att många kan känna sig självstyrande, att de värdesätter egenansvar, får en känsla av kontroll, hittar egna copingstrategier, styrka och blir målinriktade (Brijnath & Antoniades, 2016; Macaskill, 2012). Negativa effekter kan vara brist på tillit och stöd från vårdgivare vilket kan orsaka brister på kunskap och att personer då avstår från att söka hjälp. Det här kan resultera i negativa egenvårdsstrategier som självmedicinering med bland annat alkohol, droger och alternativa mediciner. En del upplevde att påtryckningarna från vården kunde leda till att för mycket ansvar hamnade hos dem själva. De upplevde att deras egenvård försämrades på grund av känslan av misslyckande då det inte finns någon annan än sig själv att skylla på när brister i egenvården uppkommer (Brijnath & Antoniades, 2016).

9 (27)

Diskussion

Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ metod fokuserar på att studera individers upplevelser och erfarenheter, därför valdes den designen för att det passar studiens syfte (Henricson, 2012a; Henricson & Billhult, 2012; Polit & Beck, 2018). Förförståelsen hos författarna kring syftet var begränsad, det gjorde att en induktiv ansats valdes som teoretisk referensram. En deduktiv ansats hade krävt att en hypotes utformades kring det valda syftet. För att utforma en hypotes krävs det föreliggande kunskaper om ämnet (Henricson, 2012b). Fördelen med en litteraturöversikt är att det skapar en överblick över det aktuella kunskapsläget inom det valda ämnet. Ett flertal studier från olika forskare och flertalet länder kan analyseras, vilket bidrar till en utbredd mängd data. Litteraturstudier har en risk för att få en låg kvalitet i de fall där de inkluderade artiklarna är felaktigt valda, därför är det viktigt med kvalitetsgranskning samt inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2017b).

Litteratursökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO vilket täcker områdena omvårdnad, psykologi och andra närbelägna områden som var intressanta för syftet (Forsberg & Wengström, 2013). Hade mer tid erhållits hade fler databaser inkluderats vilket hade kunnat ökat trovärdigheten på studien (Henricson, 2012a). Sökorden formulerades utifrån syftet och träffar förekom i båda databaserna med flest antal träffar i PsycINFO. Det kan bero på att sökorden var mer riktade till psykologisk forskning. Avgränsningar i sökningarna gjordes för att underlätta urvalet. Avgränsningarna av tidsaspekten 2008–2018 har säkerställt att forskningen var aktuell (Wallengren & Henricson, 2012). Artiklar på svenska och engelska var med i inklusionskriterierna men enbart artiklar på engelska utnyttjades i slutändan. Engelska är inte författarnas modersmål vilket ökar risken för att artiklarna kan ha misstolkats. Att artiklarna delades upp bland författarna sänker pålitligheten på denna studie (Henricson, 2012a). För att förebygga den bristen har artiklarnas innehåll diskuterats och delar av artiklarna har tolkats tillsammans. Lexikon har använts vid bristande förmåga till översättning (Kjellström, 2012). Studien får en högre trovärdighet då samtliga artiklar som använts till resultatet var peer-reviewed (Östlundh, 2017). Artiklarna som ingår i resultatet har inte alla samma design eller metod vilket kan sänka studiens trovärdighet (Henricson, 2012a). Artiklarna har kvalitetsgranskats efter ett protokoll utformat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping (se bilaga 2) och har sedan diskuterats mellan författarna. Den här granskningen gjordes för att artiklar som etiskt godkända och följer mänskliga rättigheter och är av hög kvalitet och god trovärdighet skulle användas, i syfte att öka studiens pålitlighet (Forsberg & Wengström, 2013; Henricson, 2012a).

Studien består av 14 artiklar där 10 artiklar är av kvalitativ design och 4 artiklar består av mixad metod. Utgångspunkten var att samtliga artiklar berör samma fenomen och en sammanställning av deras resultat skulle ge ett större kunskapsvärde (Forsberg & Wengström, 2013). Studien har en stor bredd då artiklarna kommer från olika delar av världen och från olika kulturer (Henricson, 2012a). De artiklar som har använts till den här studien har inkluderat totalt 404 män, 189 kvinnor samt 251 deltagare med ospecificerat kön. Åldern på deltagarna har varit mellan 18–92 år gamla. Deltagarna kommer från Australien, Kanada, Sverige, Danmark, Storbritannien, Nederländerna, USA och Norge. Variationen på deltagarna ökar studiens pålitlighet då den insamlade

10 (27) datan har ett brett spektrum och många olika upplevelser har fått komma fram (Wallengren & Henricson, 2012). Två av källorna inriktade sig på mäns upplevelse av depression. Det här resultatet visar att samhället och socialt inlärda beteenden påverkar individens förmåga till egenvård vid depression. En svaghet med studien är att inget resultat finns angående kvinnligt perspektiv eller om andra perspektiv och stereotyper som människor kan tänkas utsättas för. Stereotyper skiljer sig mellan olika kulturer och därför är fynden angående det manliga perspektivet enbart överförbart till män som lever i liknande kulturer som artiklarna är skrivna i (Guimond et al., 2007).

Studien har granskats flertalet gånger under handledningstillfällen av handledaren samt studiekamrater och författarna har haft möjligheten att kontakta handledaren utöver de tillfällen som varit schemalagda vilket har skapat förutsättningar för en god handledning. Det här ökar studiens trovärdighet då handledaren som besitter mer kunskaper och erfarenheter påverkade studiens gång. De medstudenter som granskade studien har utöver detta gett konstruktiv kritik som har påverkat hur arbetet utförts (Henricson, 2012a).

Genom transparens och trovärdighet i studiens process säkerställs ett etiskt förhållningssätt. Bristande metodologiska och språkliga kunskaper kan påverka resultat så att feltolkningar görs. För att förebygga bristerna har oklarheter kring artiklarnas innehåll diskuterats och tolkats gemensamt (Kjellström, 2012). Att genomföra analysmodellen gemensamt kan skapa en tydligare bild och bidra till ett resultat med högre pålitlighet (Henricson, 2012a).

Resultatdiskussion

Huvudfyndet från resultatet är att förmågan till egenvård vid depression kan ses som en produkt av ett flertal faktorer. Det har framkommit i litteraturöversikten att egenvårdsförmågan hos personer med depression påverkas av både inre och yttre faktorer. De inre faktorerna består av personliga förutsättningar som i sig består av inställning, erfarenheter, upplevelser, tro, socialt inlärda vanor, normer och biologiska förutsättningar. De yttre faktorerna består av miljön kring personen, det vill säga det sociala livet och samhällets påverkan i form av socioekonomisk status och tillgång till vård och kunskaper. Symtom av depression påverkar de faktorerna som har framkommit i den här studien. Det här indikerar att egenvårdsförmågan redan är nedsatt vid diagnosen depression. Resultatet visar att personliga förutsättningar påverkar förmågan till egenvård vid depression. Det här innebär att inställning, självbild, erfarenheter, inlärda beteenden och insikter i det egna måendet spelar stor roll. De faktorerna skapar förutsättningar för förmågan att utveckla kontroll över sin hälsa och egenvård. Det här resultatet stämmer överens med beskrivningen av orsaker till depression (Addis et al., 1995). Depression för med sig symtom som låg självkänsla, egenvärde, självbild och upplevelser av att känna sig underlägsen jämfört med andra människor (Arvidsdotter et al., 2015). Det här innebär att förutsättningarna för en god egenvård redan är nedsatt på grund av sjukdomen.

Resultatet visade fortsättningsvis att det är viktigt att se sig själv och sin del i tillfrisknandet men också att kunna hantera misslyckanden utan att förlora hoppet. Genom att acceptera sin situation och få en känsla av kontroll skapas förutsättningar för att utveckla goda egenvårdsstrategier. Det här har beskrivits i Orem et al. (2001) egenvårdsteori där individer som lär sig att acceptera följderna av sin sjukdom kan

11 (27) lättare lära sig hantera symtomen. I resultatet beskrivs upplevelsen av att få kontroll över sin depression ge empowerment, öka egenvärdet, självkänslan och det här bidrar till att motivera individen att fortsätta kämpa med sin egenvård. Liknande ses i Seidler, Rice, Oliffe, Fogarty, & Dhillonet (2017) där deltagarna beskrev att känslan av kontroll och att uppnå mål gav dem känslan av empowerment. Det här påvisar vikten av patientens delaktighet i vården. Att främja en patients acceptans och egenvärde kan ge möjligheter för patienten att själv kunna påverka och bestämma sin egenvård vilket som följd kan skapa en grund för fortsatt god egenvårdsförmåga.

Behov av socialt stöd har tidigare visats sig vara viktigt för egenvårdsförmågan (Orem et al, 2001) vilket kan ses i resultatet, där barn, familj och stöd från vänner har visat sig vara drivkrafter. Personer som uppger att de känner stöd från anhöriga har i mindre grad depressionsproblematik (Grav, Hellzen, Romild & Stordal, 2012). En studie utförd av Duarte & Pinto-Gouveia (2015) visar att försök till att hålla uppe en positiv självbild och bli önskvärd i andras ögon kan leda till negativa effekter på den psykiska hälsan. Strategier där andra människor prioriteras högre än det egna måendet leder till en känsla av lugn och förbättrad hälsa (Duarte & Pinto-Gouveia, 2015). Liknande fynd har framkommit i resultatdelen där egenvårdsförmågan vid depression har visat sig främjas genom att personer fokuserar mindre på det egna måendet genom att hjälpa andra människor. För att strategin att fokusera på andra människor ska fungera ska relationen till anhöriga vara stödjande och utan negativa känslor. En studie visar hur anhöriga har svårigheter gällande hur de på bästa sätt kan hjälpa sin närstående (Sussman et al., 2013). Det här indikerar att det är viktigt för sjuksköterskan att inkludera anhöriga i vården, identifiera deras behov samt erbjuda hjälp (Forchuk, 2003).

Resultatet kan tolkas som att de personliga förutsättningarna står i relation till en persons känsla av värde, både mot sig själv och ställt mot andra människor. Självbilden formas av det samhälle personen befinner sig i. Orem et al. (2001) beskriver egenvård som en vuxen individs förmåga att klara av och sköta sin hälsa anpassat till den miljö hen lever i och att egenvårdsstrategier generas av socialt inlärda vanor och normer. Att socialt inlärda vanor och normer påverkar personens förmåga till egenvård åskådliggörs i resultatet om hur män påverkas av samhället att passa in i den manliga stereotypa rollen (Orem et al., 2001). Även andra faktorer som bidrar till egenvårdsförmågan stärker den här tanken, som sociala behov och roller, rädslan om andra människors förutfattade meningar och hur det skulle kunna påverka deras syn på personen. Att se människan som en produkt av den sociala omgivningen är inget nytt. Den tanken ses i många teorier inom psykologin (Passer & Smith, 2009). Genom att försöka förstå olika beteenden, var de kommer ifrån och hur de skulle kunna göra istället skulle då personer kunna få möjligheten att hjälpa sig själva förändras. Erfarenheter har visat att det här arbetssättet fungerar men är både tids- och energikrävande för patient och vårdpersonal.

Resultatet visar att när livet förändras, till exempel vid åldrande och sjukdom ändras förutsättningarna för egenvårdsförmågan vid depression. Enligt Orem et al. (2001) orsakas egenvårdsbrist av en obalans mellan individens egenvårdsförmåga och egenvårdskrav. När livet och behov ändras skapar det en obalans i egenvården. Den här tanken innebär att en sänkt förmåga till egenvård kan leda till depression. I de fall där balansen inte återställs skulle obalansen kunna komma med depression eller förvärrad depression som följd. Behovet av egenvård är något flytande som konstant

12 (27) kan förändras. Liknande resultat ses i Sacks, Greene, Hibbard & Overton (2014) studie där god förmåga till egenvård hade samband med en lättare grad av depression och högre prevalens av tillfrisknande från depression. Det här kan bero på att behoven ändras och nya egenvårdsstrategier måste hittas för att uppfylla dem, fungerar det inte skapas en obalans som resulterar i en nedsatt egenvårdsförmåga (Orem et al., 2001). Ett fynd från resultatet som stödjer det här är påverkan av somatiska sjukdomar. Att leva med somatiska sjukdomar och bli friskförklarad kan bidra till både negativa och positiva upplevelser. Många individer som tillfrisknar från somatiska sjukdomar blir även bättre i sin depression. Det här kan bero på att behoven av egenvård sänks och individen får då möjligheten att uppfylla behoven med strategier som hade utvecklats innan de insjuknade i somatisk sjukdom. Liknande kan ses i en studie av Viinamäki et al. (2000) där ett fynd är att multisjuklighet hindrar återhämtning från depression. Flertalet upplevde istället en rädsla för att insjukna igen, vilket gjorde att de begränsade sina liv och rädsla blev en faktor som tilläts styra. I de här fallen går inte egenvårdsbehoven tillbaka till den nivån de var på innan insjuknandet i somatisk sjukdom. Det här stödjer tanken om att hälsa kan beskrivas som ett läge av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (Kristenson, Hertting, Müssener & Wijk, 2012). När balansen i egenvård kontra egenvårdsbehov inte lyckas upprättas hos personer blir det aktuellt att söka hjälp från vården. Vården kan då bidra med hjälp att få patienten att återfå en god förmåga till egenvård. Arbetssättet att främja egenvård används i syfte att ge patienten möjlighet att bli självstyrande, få en känsla av egenansvar och hitta egna egenvårdsstrategier. Liknande studier visar att vid depression ökar prevalensen av botade patienter när interventioner med fokus på egenvård används (Bilsker, Goldner & Jones, 2007). I resultatet framkom att få en diagnos och tillgången till information hjälpte många patienter i sökandet av egenvårdsstrategier. En studie om egenvård påvisar att det krävs mycket resurser, kunskaper och ett gott partnerskap mellan patient och vårdgivare för att en vård baserad på egenvård ska fungera (Lorig & Holman, 2003).

Kliniska implikationer

De kliniska implikationer som den här studien ger är att det är viktigt som sjuksköterska att identifiera patientens behov och resurser för egenvård och hjälpa till att lösa obalanser i egenvårdsförmågan. Egenvård består dessutom av många olika delar, och de faktorer som framkommit i den här studien kan hjälpa till att utveckla ett holistiskt arbetssätt och synsätt. Ett holistiskt synsätt kan möjliggöra att patientens komplexa situation synliggörs och därmed bidra till denna process. När patientens hela livssituation inkluderas i vårdinsatserna kan det öka möjligheterna till patientens delaktighet, följsamhet, utveckla en stödjande vård och främja hälsa samt resultera i en god egenvårdsförmåga vid depression. Att främja en god egenvård hos patienter med depression kan resultera i ett minskat behov av vård och ökat välmående hos de patienterna. Det här kan resultera i mindre behov av vårdplatser inom slutenvården och på så vis främja samhället. Det finns evidens om att egenvård vid depression fungerar men att det samtidigt också finns ett antal faktorer som gör att egenvård fungerar eller inte fungerar. Sjuksköterskan kan, för att främja patientens egenvård vid depression, förmedla kunskap till patienten angående diagnosen och om hur egenvård fungerar genom att ge råd och stöd. Resultatet har väckt forskningsfrågor om när i depressionen egenvård ska ha prioritet, bör användas och hur den kan kombineras med andra behandlingar. Vid djup depression kan egenvård ses som lågprioriterat, då kanske symtomlindring har en högre prioritering.

13 (27)

Slutsats

Examensarbetet har bidragit med att visa på att egenvårdsförmågan hos personer med depression består av en balans mellan behov och förmåga till egenvård. I takt med att psykisk ohälsa ökar i samhället kan den här studien ge förståelse och kunskap om identifierade faktorer som påverkar egenvårdsförmågan hos personer med depression. Genom att använda den här kunskapen kan sjukvården utveckla sätt att upptäcka brister i egenvårdsförmågan vid depression och då lättare rikta rätt resurser till de patienter som har en obalans i sin egenvård. Det här examensarbetet bygger på en litteraturstudie med kvalitativ design, vilket har resulterat i svar på vad som påverkar egenvårdsförmågan vid depression. Fortsatt forskning skulle kunna vara att utveckla sätt och verktyg för sjuksköterskan att identifiera bristande egenvårdsförmåga vid depression och arbetssätt för att lösa den obalans bristande egenvård innebär.

14 (27)

Referenser

* Artiklar som ingått i resultatet.

Addis, M. E., Truax, P., & Jacobson, N. (1995). Why do people think they are depressed?: The Reasons For Depression Questionnaire. Psychotherapy, 32(3), 476-483. doi:10.1037/0033-3204.32.3.476

American Psychiatric Association (APA). (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5 (5. uppl.). Arlington, Va.: American Psychiatric Association. Arvidsdotter, T., Marklund, B., Kylén, S., Taft, C., & Ekman, I. (2015). Understanding persons with psychological distress in primary health care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(4), 687-694. doi:10.1111/scs.12289

Bilsker, D., Goldner, E. M., & Anderson, E. (2012). Supported Self-management: A Simple, Effective Way to Improve Depression Care. The Canadian Journal of Psychiatry, 57(4), 203 - 209. doi:10.1177/070674371205700402

Bilsker, D., Goldner, E., & Jones, W. (2007). Health Service Patterns Indicate Potential Benefit of Supported Self-Management for Depression in Primary Care. Canadian Journal of Psychiatry, 52(2), 86–95. doi:10.1177/070674370705200203

Borglin, G. (2012). Mixad metod - en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad (s. 269– 284). Lund: Studentlitteratur.

*Brijnath, B., & Antoniades, J. (2016). "I'm running my depression:" Self-management of depression in neoliberal Australia. Social Science & Medicine, 152, 1-8. doi:10.1016/j.socscimed.2016.01.022

*Chambers, E., Cook, S., Thake, A., Foster, A., Shaw, S., Hutten, R., . . . Ricketts, T. (2015). The self-management of longer-term depression: Learning from the patient, a qualitative study. BMC Psychiatry, 15(172). doi:10.1186/s12888-015-0550-6

*Dekker, R. L., Peden, A. R., Lennie, T. A., Schooler, M. P., & Moser, D. K. (2009). Living with depressive symptoms: Patients with heart failure. American Journal of Critical Care, 18(4), 310-8. doi:10.4037/ajcc200967

Delaney, C., & Barrere, C. (2012). Advanced Practice Nursing Students' Knowledge, Self-efficacy, and Attitudes Related to Depression in Older Adults: Teaching Holistic Depression Care. Holistic Nursing Practice, 26(4), 210-220. doi:10.1097/HNP.0b013e31825852aa

Duarte, J., & Pinto-Gouveia, J. (2015). Focusing on Self or Others Has Different Consequences for Psychological Well-Being: A Longitudinal Study of the Effects of Distinct Interpersonal Goals. Journal of Social and Clinical Psychology, 34(9), 809-825. doi:101521jscp2015349809

*Fogarty, A. S., Proudfoot, J., Whittle, E. L., Player, M. J., Christensen, H., Hadzi-Pavlovic, D., & Wilhelm, K. (2015). Men's use of positive strategies for preventing and

15 (27) managing depression: A qualitative investigation. Journal of Affective Disorders, 188, 179–187. doi:10.1016/j.jad.2015.08.070

Folkhälsomyndigheten. (2018). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 29 januari, 2018, från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/

Forchuk, C. (2003). Families of patients with mental illness revised their ideas of what it means to live a 'normal' life. Evidence Based Nursing, 6(2), 61. doi:10.1136/ebn.6.2.61

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra en systematisk litteraturöversikt: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–138). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.

Grav, S., Hellzèn, O., Romild, U., & Stordal, E. (2012). Association between social support and depression in the general population: The HUNT study, a cross‐sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 21(1-2), 111-120. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03868.x

*Van Grieken, R., Kirkenier, A., Koeter, M., Nabitz, U., & Schene, A. (2013). Patients' perspective on self‐management in the recovery from depression. Health Expectations, 18(5), 1339-1348. doi:10.1111/hex.12112

Guimond, S., Branscombe, N., Brunot, S., Buunk, A., Chatard, A., Désert, M., . . . Yzerbyt, V. (2007). Culture, Gender, and the Self: Variations and Impact of Social Comparison Processes. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1118-1134. doi:10.1037/0022-3514.92.6.1118

*Hansson, M., Chotai, J., & Bodlund, O. (2012). What made me feel better? Patients’ own explanations for the improvement of their depression. Nordic Journal of Psychiatry, 66(4), 290-296. doi:10.3109/08039488.2011.644807

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad (s. 129– 137) Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2012a). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 471–478). Lund: Studentlitteratur.

16 (27) Henricson, M. (2012b). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s.53–66). Lund: Studentlitteratur.

*Holm, A., Lyberg, A., Lassenius, E., Severinsson, E., & Berggren, I. (2013). Older Persons’ Lived Experiences of Depression and Self-Management. Issues in Mental Health Nursing, 34(10), 757-764. doi:10.3109/01612840.2013.809829

*Holt, M., & Treloar, C. (2008). Managing Mental Health Problems in Everyday Life: Drug Treatment Client's Self-Care Strategies. International Journal of Mental Health and Addiction, 6(3), 421-431. doi:10.1007/s11469-007-9114-4

Insulander, L., & Björvell, H. (2013). Patient empowerment - ett förhållningssätt i möte med patienten. I Söderqvist, B. K. (Red.), Patientundervisning (s. 135–155). Lund: Studentlitteratur.

International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad 9

Maj 2018 från: http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf

*Jensen, H., Munk, K., & Madsen, S. (2010). Gendering late-life depression? The coping process in a group of elderly men. Nordic Psychology, 62(2), 55-80. doi:10.1027/1901-2276/a000011

*Kemppainen, J., Taylor, J., Jackson, L., Kim-Godwin, Y., & Kirby, E. (2009). Incidence, Sources, and Self-Management of Depression in Persons Attending a Rural Health Clinic in Southeastern North Carolina. Journal of Community Health Nursing, 26(1), 1-13. doi:10.1080/07370010802605697

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad (s. 69–90). Lund: Studentlitteratur.

Kristenson, M., Hertting, A., Müssener, U., Wijk, H. (2012). Hälsofrämjande möten från barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Lohoff, F. W. (2010). Overview of the Genetics of Major Depressive Disorder. Curr Psychiatry Rep, 12(6), 539-546. doi:10.1007/s11920-010-0150-6

Lorig, K., & Holman, H. (2003). Self-management education: History, definition, outcomes, and mechanisms. Annals of Behavioral Medicine, 26(1), 1-7. doi:10.1207/S15324796ABM2601_01

*Macaskill, A. (2012). A feasibility study of psychological strengths and well-being assessment in individuals living with recurrent depression. The Journal of Positive Psychology, 7(5), 372-386. doi:10.1080/17439760.2012.702783

Orem, D., Taylor, S-G., & Renpenning McLaughlin, K. (2001). Nursing: Concepts of practice (6. uppl.). St. Louis: Mosby.

17 (27) Palazidou, E. (2012). The neurobiology of depression. British Medical Bulletin, 101(1), 127-145. doi:10.1093/bmb/lds004

Passer, M. W., & Smith, R. E. (2009). Psychology - The Science of Mind and Behavior. New York: McGraw-Hill Higher Education.

Polit, D., & Beck, C. (2018). Essentials of nursing research: Appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från ide till examination inom omvårdnad (s. 31–50) Lund: Studentlitteratur.

*Richardson, E. M., Scott, J. L., Schüz, N., Sanderson, K., & Schüz, B. (2017). ‘It was all intertwined’: Illness representations and self-management in patients with cancer and anxiety/depression. Psychology & Health, 32(9), 1082–1108. doi:10.1080/08870446.2017.1324970

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad (s. 429–443) Lund: Studentlitteratur.

Sacks, R., Greene, J., Hibbard, J., & Overton, V. (2014). How well do patient activation scores predict depression outcomes one year later? Journal of Affective Disorders, 169, 1-6. doi:10.1016/j.jad.2014.07.030

Seidler, Z., Rice, S., Oliffe, J., Fogarty, A., & Dhillon, H. (2017). Men in and out of treatment for depression: Strategies for improved engagement. Australian Psychologist. doi:10.1111/ap.12331

Skundberg-Kletthagen, H., Wangensteen, S., Hall-Lord, M. L., & Hedelin, B. (2013). Relatives of patients with depression: experiences of everyday life. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 564-571. doi:10.1111/scs.12082

Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 18 december, 2017, från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest - stöd för styrning och ledning. Hämtad: 20 december, 2017, från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Psykiatrikoder. Hämtad 9 januari, 2018, från:

18 (27) Sussman, T., Yaffe, M., Mccusker, J., Burns, V., Stumpf, E., Sewitch, M., & Belzile, E. (2013). A mixed methods exploration of family members’/friends’ roles in a self-care intervention for depressive symptoms. Chronic Illness, 10(2), 93–106. doi:10.1177/1742395313500359

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur. WHO. (2017). "Depression: let’s talk" says WHO, as depression tops list of causes of ill

health. Hämtad 18 december, 2017, från http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2017/world-health-day/en/

Viinamäki, H., Tanskanen, A., Hintikka, J., Haatainen, J., Antikainen, R., Honkalampi, K., . . . Lehtonen, J. (2000). Effect of Somatic Comorbidity on Alleviation of Depressive Symptoms. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 34(5), 755-761. doi:10.1080/j.1440-1614.2000.00806.x

*Villaggi, B., Provencher, H., Coulombe, S., Meunier, S., Radziszewski, S., Hudon, C., . . . Houle, J. (2015). Self-Management Strategies in Recovery From Mood and Anxiety Disorders. Global Qualitative Nursing Research, 2, 1-13. doi:10.1177/2333393615606092

*Von Faber, M., Van der Geest, G., Van der Weele, G., Blom, J., Van der Mast, R., Reis, R., & Gussekloo, J. (2016). Older people coping with low mood: A qualitative study. International Psychogeriatrics, 28(4), 603–612. doi:10.1017/S1041610215002264 Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.

1 (1)

Bilaga 1. Protokoll för basala kvalitetskriterier

(kvalitativ metod)

Titel: Författare:

Årtal: Tidskrift:

Del I. Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja□ Nej□

Kunskapsläget inom det aktuella området är beskrivet Ja□  Nej□ 

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja□  Nej□

Är urvalet beskrivet? Ja□  Nej□

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II. Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja□ Nej□ Hänger metod och syfte ihop? (Kvalitativt syfte –

kvalitativt metod)

Ja□ Nej□ Beskrivs datainsamlingen? Ja□ Nej□ Beskrivs dataanalysen? Ja□ Nej□ Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ ställningstagande? Ja□ Nej□ Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex

tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja□ Nej□ Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja□ Nej□ Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp

eller förhållningssätt i diskussionen? Ja□ Nej□ Är resultatet relevant för ert syfte? Ja□ Nej□

Om ja, beskriv

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

Deltagarkarakteristiska Antal Ålder Man/Kvinna

1 (2)

Bilaga 2. Sökmatris

Self care AND depression. Limiters: 2008-, peer reviewed

3792 200 20 3 0

CINAHL 6/3

Self management AND depression. Limiters: 2008-, peer-reviewed 1288 150 10 1 1 PsycINFO 2/4 self-care management AND depression. Limiters: 2008-2018, peer reviewed, qualitative study, english, age group 18+

65 65 20 3 2 PsycINFO 2/4 Coping AND depression. Limiters: 2008-2018, peer reviewed, qualitative study, english, age group 18+

370 100 36 4 2

PsycINFO 2/4

Self management AND depression. Limiters: 2008-, peer reviewed, qualitative study or interview.

2 (2)

Bilaga 2. Sökmatris

(Management and self) AND Depression. Limiters: Peer reviewed

, Date 2008-2018. Language:

English. Qualitative study. Age group: Adulthood (18 Yrs & Older).

225 225 40 5 3

PsychINFO 2/4

(Self care strategies) AND depression. Limiters: Peer reviewed

, Date 2008-2018. Language

English. Qualitative study. Age group: Adulthood (18 Yrs & Older). 87 87 10 3 2 PsychINFO 2/4 (Positive strategies) AND depression. Limiters: Peer reviewed

, Date 2008-2018. Language

English. Qualitative study. Age group: Adulthood (18 Yrs & Older).

1 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

1 Richardson, Scott, Schüz, Sanderson, & Schüz. (2017). Australien. ‘It was all intertwined’: Illness representations and self-management in patients with cancer and anxiety/depression. Psychology & Health.

Undersöka multisjuklighet hos individer och hur det här relaterar till deras egenvård och självhanteringsstrategier för cancer och ångest / depression.

Kvalitativ design med intervjustudie 21 (3 män, 18 kvinnor) mellan åldrarna 23 och 75 Multisjuklighet påverkar förutsättningarna för personer att klara av depression.

8 av 8

2 Villaggi, Provencher, Coulombe, Meunier, Radziszewski, Hudon, . . . Houle. (2015). Kanada. Self-Management Strategies in Recovery From Mood and Anxiety Disorders. Global Qualitative Nursing Research. Egenvårds-strategier för tillfrisknande från humör-, sinnes-stämnings- och ångestsjukdomar. Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer 50 (24/26) (män/ kvinnor) medelålder 47,5 år

Det finns en stor skillnad mellan människor och vilka

egenvårdsstrategier de använder. Den här studie understryker betydelsen av att stödja självhantering på ett sätt som respekterar individuella upplevelser.

8 av 8

3 Hansson, Chotai, & Bodlund. (2012). Sverige. What made me feel better? Patients’ own explanations for the improvement of their depression. Nordic Journal of Psychiatry.

Undersöka patienters egna förklaringar till tillfrisknande av depression. Mixed method, 6 veckors interventionsprogra m med frågeformulär. 184 deltagare efter exklusion

Patientutbildning och gruppstöd verkar vara ett värdefullt

komplement till behandlingen av depression.

2 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

4 Jensen, Munk, & Madsen. (2010). Danmark. Gendering late-life depression? The coping process in a group of elderly men. Nordic Psychology.

Copingprocesser i äldre män vid depression. Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer 8 män mellan åldrarna 66–89

Män använder bara två typer av egenvårdsstrategier, att fortsätta livet som det var före sjukdom eller för att undvika eller avleda stress.

7 av 8

5 Macaskill. (2012). Storbritannien. A feasibility study of psychological strengths and well-being assessment in individuals living with recurrent depression. The Journal of Positive Psychology.

Undersöka psykologiska styrkor och välmående hos individer med återkommande

depressioner

Mixad metod studie med en kvalitativ och en kvantitativ del. Den kvalitativa: öppna frågor i frågeformulär + telefonintervju (N=112) (85/27(mä n/kvinnor)) mean age of 41.34 years (SD=11.24)

Att använda en rad

egenvårdsstrategier och att värdera sina egna styrkor upplevs öka egenvärdet och ge empowerment.

7 av 8

6 Chambers, Cook, Thake, Foster, Shaw, Hutten, . . . Ricketts. (2015). Storbritannien. The self-management of longer-term depression: Learning from the patient, a qualitative study. BMC Psychiatry, 15, 172.

Att förstå hur personer med depression hanterar sitt tillstånd. Kvalitativ design med semistrukturerade djupintervjuer 21 deltagare 15 kvinnor 6 män 18+ år

Nyckelfynden i artikeln som ansågs som betydande var att uppleva en ökad känsla av kontroll och förmåga till att få välja. Förbättrade möjligheter till att få information om hur man kan utveckla strategier ansågs som viktigt i

hanteringen.

3 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

7 Von Faber, Van der Geest, Van der Weele, Blom, Van der Mast, Reis, & Gussekloo. (2016). Nederländerna. Older people coping with low mood: A qualitative study. BMC Psychiatry.

Få en insikt i behovet av stöd hos äldre med depressiva symtom Kvalitativ design med 2 djupintervjuer 38 deltagare ålder 77 -90 år

Fyra olika mönster upptäcktes behärskning, acceptans, ambivalens, behov av stöd. De här mönstrena har en inverkan på egenvården, många äldre upplevde att deras

copingstrategier var tillräckliga.

7 av 8

8 Holt, & Treloar. (2008). Australien. Managing Mental Health Problems in Everyday Life: Drug Treatment Client's Self-Care Strategies. International Journal of Mental Health and Addiction.

Identifiera egenvårds strategier hos personer som behandlas för depression och oro.

Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer 77 personer över 18 år 39 män och 38 kvinnor

Det visade sig att patienter med drogproblematik och depression använde sig av liknande

egenvårdsstrategier som den allmänna befolkningen. Resultatet föreslår att skapa möjligheter för de som är vårdgivare att utarbeta egenvårds aktiviteter som kan förbättra hälsan hos de individer som har drogproblematik och depression.

4 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

9 Van Grieken, Kirkenier, Koeter, Nabitz, & Schene. (2013). Nederländerna. Patients' perspective on self‐management in the recovery from depression. Health Expectations.

Syftet var att utforska patienternas perspektiv på egenvård i deras återhämtning från depression.

Mixad metod, kvalitativ del med gruppdiskussioner. 20 personer deltog 11 kvinnor 9 män Från patienternas perspektiv fanns det en mängd av egenvårdsstrategier. Utav de 50 strategier som uppgavs

utformades åtta teman. Kognitiva strategier samt strategier kring sitt handlande och att ha en aktiv attityd gentemot sin behandling ansågs ha bäst inverkan.

7 av 8

10 Fogarty, Proudfoot, Whittle, Player, Christensen, Hadzi-Pavlovic, & Wilhelm. (2015). Australien. Men's use of positive strategies for preventing and managing depression: A qualitative investigation. Journal of Affective Disorders.

Att undersöka om positiva strategier identifierade av olika män är lika effektiva för att förebygga och hantera depression. Kvalitativ design med djupintervjuer 168 män 19–92 år Män använde sig av en mängd positiva strategier som de anpassade utefter deras

symptom. Istället för att reagera på problem försökte de aktivt engagera sig i att förhindra utvecklingen av deras

depression och genom medvetna val tillämpa strategier.

5 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

11 Brijnath, B., & Antoniades, J. (2016). Australien. "I'm running my depression:" Self-management of depression in neoliberal Australia. Social Science & Medicine.

Undersöka hur patienter uppfattar egenvården Kvalitativ design med intervjustudier 35 kvinnor, 23 män. 18 år+ Påtryckningar från vården gjorde att de flesta patienter utvecklade en god egenvård, för en del gjorde det att de kände att egenansvaret blev för stort och en negativ strategi kunde utvecklas

8 av 8

12 Holm, A., Lyberg, A., Lassenius, E., Severinsson, E., & Berggren, I. (2013). Norge. Older Persons’ Lived Experiences of Depression and Self-Management. Issues in Mental Health Nursing.

Öka förståelsen för äldre människors erfarenheter av depression och egenvård

Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer 29 personer, ålder över 60.

Deltagarna upplevde känslan av att ha kontroll som den

viktigaste faktorn för egenvård. Relationer, integritet var också centralt. Rädsla och skam var negativa faktorer

8 av 8

13 Kemppainen, Taylor, Jackson, Kim-Godwin, & Kirby. (2009). USA. Incidence, Sources, and Self-Management of Depression in Persons Attending a Rural Health Clinic in Southeastern North Carolina. Journal of Community Health Nursing.

Undersöka egenvårdstrategier hos personer med depression.

Mixad metod, kvalitativ design del med intervjustudier. 48 deltagare, 34 män, 14 kvinnor. 18 år+

Religion var en positiv faktor för egenvården. Ekonomisk

utsatthet och skam var negativa faktorer.

6 (6)

Bilaga 3. Artikelmatris

Nr Författare, år, land, titel & tidskrift Syfte Design & metod Deltagare Resultat Kvalitet

14 Dekker, Peden, Lennie, Schooler, & Moser. (2009). USA. Living with depressive symptoms: Patients with heart failure. (Quality of Life Issues)(Clinical report). American Journal of Critical Care.

Att beskriva erfarenheten hos patienter med hjärtinfarkt som lever med depressiva symtom.

Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer 10 patienter (5 män 5 kvinnor)

En positiv självbild och positivt tänkande samt religion var positiva faktorer för egenvård.