Pia Tiljander, Caroline Haglund Stignor, Peter Lidbom,
Magnus Viktorsson, Markus Lindahl, Monica
Axell
Energiteknik SP Rapport 2010:48
SP Sv
e
ri
g
e
s
T
e
k
n
is
k
a
F
o
rs
k
n
in
g
s
in
s
ti
tu
t
Fältmätningar för att demonstrera ny
teknik för värmepumpsystem
Pia Tiljander, Caroline Haglund Stignor, Peter Lidbom,
Magnus Viktorsson, Markus Lindahl, Monica Axell
Abstract
Field measurements to demonstrate new technology for
heat pump systems
Within the frames of this project there are ongoing measurements of five different heat pump facilities used for heating houses and tap water in one-family houses. The
measurements started in the first part of 2010 and are supposed to go on for one year. The final result together with analysis and discussions will be presented in a report that will be published in summer 2011. The purpose of the measurements is to present the potential for heat pump technology in order to raise the acceptance of the technology and through raised acceptance increase the implementation of the technology in new markets. The project also has its purpose in usage of the results and conclusions as basic data and guidelines for constructors and assembling fitters.
The project is not intended to grade individual heat pumps from various suppliers in regard to efficiency. A field study does not adapt well for comparison between different heat pumps since there are too many variables (outdoor climate, usage pattern,
construction of the building, installation solution, kind of heat pump system) that affect the performance of the heating system. Results from field studies should therefore never be used for comparison. This kind of work should be carried out in a laboratory where variables that affect the result can be controlled.
The project started with a mapping of the Swedish heat pump market in order to obtain a base when choosing the different heat pump facilities that should be included in the field study. The selection was made together with the heat pump manufacturers with focus on selecting the best possible technology and to include different technologies. Another important criterion for the selection was to find households that agreed to participate in the study. Included in the study are two buildings with geothermal heating, one with geothermal heating combined with solar panels, one brine/water heat pump connected to a ground storage combined with solar panels and one building with an air/water heat pump combined with solar panels.
Collaterally with selecting suitable households a selection of the equipment used in the field measurement was carried out. The equipment for the field measurements was chosen with the purpose of obtaining a high accuracy on the measurements and to be able to collect the data by remote sensing. To have equipment that restarts after a power shortage was also a requirement.
The data collected in the project are temperature (Pt-100 sensors) and volume flow (by induction with pulse output) on heat carriers and tap water as well as electrical energy (electrical energy meter with pulse output) which the heat pumps and circulation pumps uses. The indoor and outdoor temperature is also measured. All the measured values are collected by remote sensing.
Since the duration of the measurements is very limited only some preliminary
conclusions can be drawn. The limited duration of the measurements also implies that the Seasonal Performance Factor (SPF) for the various facilities cannot be accounted for in this report. The (Coefficient Of Performance) COP is presented per week instead. The results from the measurement performed so far are used in order to determine the heating systems Coefficient Of Performance (COP), electrical energy saving and carbon dioxide reduction in comparison with direct acting electricity. A yearly Seasonal
Performance Factor (SPF) and a degree of energy coverage will be determined for one year when the measurements have lasted for one year and will be covered in the final report.
Key words: värmepumpsystem, fältmätningar, COP, SPF, energibesparing, energitäckningsgrad
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2010:48
ISBN 978-91-86319-85-4 ISSN 0284-5172
Innehållsförteckning
Abstract
3
Innehållsförteckning
5
Förord
7
Sammanfattning
8
1
Bakgrund
10
2
Syfte och mål
11
3
Genomförande
12
3.1 Val av anläggningar 12 3.2 Beskrivning av anläggningar 12 3.2.1 Anläggning 1 13 3.2.2 Anläggning 2 14 3.2.3 Anläggning 3 15 3.2.4 Anläggning 4 16 3.2.5 Anläggning 5 17 3.3 Val av mätutrustning 19 3.3.1 Val av givare 193.3.2 Loggning och mätöverföring 19
3.4 Installation av mätutrustning 19
3.4.1 Temperaturmätning i rör med Pt 100-givare 19
3.4.2 Flödesgivare 20
3.4.3 Elenergimätare 21
3.4.4 Givare för mätning av inomhus- och utomhustemperaturer 21
3.4.5 GPRS basstation 21 3.5 Mätplan 22 3.6 Utvärdering 22 3.6.1 Systemgränser 22 3.6.1.1 Nomenklatur 23 3.6.1.2 Definition av systemgränser 23 3.6.2 Beräkning av värmefaktor 24 3.6.3 Beräkning av energibesparing 25 3.6.4 Utvärdering av koldioxidreduktion 25
4
Resultat
27
4.1 Anläggning 1 27 4.1.1 Värmebehov 27 4.1.2 Systemvärmefaktor 29 4.1.3 Energibesparing 30 4.1.4 Koldioxidreduktion 31 4.2 Anläggning 2 32 4.2.1 Värmebehov 32 4.2.2 Systemvärmefaktor 35 4.3 Anläggning 3 36 4.3.1 Värmebehov 37 4.3.2 Systemvärmefaktor 37 4.3.3 Energibesparing 39 4.3.4 Koldioxidreduktion 40 4.4 Anläggning 4 404.4.1 Värmebehov 41 4.4.2 Systemvärmefaktor 42 4.4.3 Energibesparing 43 4.4.4 Koldioxidreduktion 44 4.5 Anläggning 5 45 4.5.1 Värmebehov 46 4.5.2 Systemvärmefaktor 48 4.5.3 Energibesparing 49 4.5.4 Koldioxidreduktion 50 4.6 Mätnoggrannhet 51
5
Slutsatser
53
6
Nomenklatur
55
7
Referenser
56
Förord
Denna rapport är en preliminär slutrapport för projektet” Fältmätningar för att de-monstrera ny teknik för värmepumpsystem” som bedrivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet har finansierats av Energimyndigheten via kollektiv-forskningsprogrammet effSys2. Värmepumpstillverkare med Sverige som marknad, byggbranschen och SVEP har bidragit med erfarenhet, kompetens, arbetstimmar och finansiering.
För närvarande pågår fältmätningar på 5 stycken värmepumpsystem installerade i lika många enfamiljshus. Mätningarna har pågått olika länge i anläggningarna och i ett fall har endast 5 veckors mätningar utförts varför det kan vara svårt att dra slutsatser från mät-resultaten. I denna rapport redovisas resultat från de mätningar som hittills utförts. Analyser och kommentarer till resultaten redovisas här i de fall där detta är möjligt. Efter detta projekt kommer mätningarna att pågå fram t.o.m. juni 2011 då mätresultat från 1/ 6 2010 t.o.m. 31/5 2011 samt analyser/diskussioner kommer att presenteras i en slut-giltig slutrapport. Då kommer alla mätningar ha pågått under minst ett år.
Sammanfattning
Inom detta projekt pågår mätningar av fem olika värmepumpsanläggningar avsedda för rumsuppvärmning och värmning av tappvarmvatten i enfamiljshus. Mätningarna startade under första halvåret 2010 och avsikten är att de ska pågå under ett år. De slutgiltiga resultaten kommer, tillsammans med analyser och diskussioner, att presenteras i en slutlig rapport sommaren 2011. Mätningarna har främst till syfte att demonstrera potentialen för den värmepumpande tekniken för att öka acceptans för tekniken och på så sätt öka implementeringen på nya marknader.
Projektet syftar dessutom till att erfarenheter och resultat från projektet ska kunna användas som underlag och riktlinjer för konstruktörer och installatörer.
Projektet har inte haft som ambition att gradera enskilda värmepumpsmodeller/-fabrikat avseende effektivitet. En fältundersökning lämpar sig inte för att jämför olika värme-pumpar eftersom för många yttre faktorer (utomhusklimat, brukarbeteende byggnadens konstruktion, installationsförhållanden, systemlösning etc.) har en stor inverkan på värmesystemets prestanda. Provning i laboratoriemiljö under väl definierade förhållanden krävs för att jämförande provning ska bli korrekt.
Projektet startade med att en kartläggning av den svenska värmepumpsmarknaden, i syfte att erhålla en grund för urvalet av de värmepumpsanläggningar som ingår i fältstudien. Urvalet gjordes tillsammans med värmepumpstillverkarna och fokus var bästa möjliga teknik och att olika systemlösningar skulle ingå i studien. Ytterligare kriterium vid urvalet var att husägarna var positivt inställda till att mätningar utförs på deras anläggningar. I studien ingår två bergvärmepumpsystem, ett bergvärmepumpsystem kombinerat med fångare, en vätska/vatten värmepump, kopplad till ett marklager, kombinerad med sol-fångare samt en luft/vattenvärmepump kombinerad med solsol-fångare.
Parallellt med ovanstående urvalsarbete skedde också val av mätutrustning för att uppnå hög mätnoggrannhet och därmed god kvalité på mätningarna. Dessutom var fjärrav-läsning av mätvärdena ett krav liksom att mätningarna skulle starta automatiskt efter strömavbrott.
I projektet mäts temperaturer (Pt-100 givare) och flöden (induktionsmätare med utgång) på värmebärare och tappvarmvatten samt den elenergi (elenergimätare med puls-utgång) som värmepumparna och cirkulationspumparna förbrukar. Dessutom mäts inom- och utomhustemperaturer. Samtliga mätvärden loggas och fjärravläses via dator.
Eftersom mätperiodernas längd hittills är mycket begränsade för vissa av anläggningarna kan enbart några preliminära slutsatser dras. Den begränsade mätperioden innebär också att årsvärmefaktorer, SPF, för de olika anläggningarna inte kan redovisas i denna rapport. I stället redovisas här värmefaktorer, COP, veckovis för varje anläggning. I den slutliga rapporteringen, efter ett års mätningar, kommer årsvärmefakorer, SPF, att redovisas för samtliga anläggningar.
Resultaten från de hittills utförda mätningarna används för att bestämma värmesystemets värmefaktor samt elenergibesparing och koldioxidreduktion jämfört med uppvärmning med direktel. Årsvärmefaktor och energitäckningsgrad kommer att bestämmas då mät-ningarna pågått i ett år och redovisas i den slutliga rapporten.
Denna fältstudie visar att det finns en potential för energibesparing och koldioxid-reduktion genom att använda värmepumpande teknik. Energibesparingen är upp till cirka
70% av det totala värmebehovet för de flesta anläggningarna. Besparingen i växthusgaser är mycket beroende av hur den tillförda elenergin producerats.
Samtliga anläggningar i studien ger jämna och behagliga inomhustemperaturer och det totala värmebehovet har för de flesta av anläggningarna ett någorlunda linjärt samband med utomhustemperaturen, med en brytpunkt någonstans mellan 10 och 15°C då värmebehovet planar ut. Över denna utomhustemperatur används värmen till att värma tappvarmvatten samt till viss komfortvärme till badrumsgolv och dylikt, vilket är mycket lite beroende av utomhustemperaturen.
COP-värdena skiljer förhållandevis mycket beroende på hur anläggningens systemgräns definieras. Det är därför viktigt att alltid redovisa vilka komponenters elanvändning som inkluderats när resultat från fältmätningar på värmepumpsanläggningar analyseras och jämförs.
COP-värdena har en tendens att sjunka kraftigt med minskat behov för
rumsupp-värmning. Detta gäller särkilt för de värmesystem där cirkulationspumpen till golvvärmen är igång året om (särkilt om denna pump inte är varvtalsstyrd).
De anläggningar som har solfångare har potential att få riktigt höga COP (25-30) under soliga veckor. Dock påverkar styrningen av cirkulationspumparna hur högt detta värde kan bli. För att extremt höga COP-värden ska erhållas krävs att cirkulationspumparna är varvtalsstyrda och att de styrs efter behov.
1
Bakgrund
Europaparlamentets och Europarådets direktiv 2009/28/EG (RES-direktivet) om ökad användning av förnybar energi som röstades igenom av Europaparlamentet i december 2008 syftar till att öka användandet av förnybar energi på ett resurseffektivt sätt inom den Europeiska Unionen. Detta kommer bland annat att leda till att utvecklingen av nya energi- och kostnadseffektiva tekniker stimuleras, vilket gynnar värmepumpande teknik I Sverige har marknadsintroduktionen för värmepumpsystem avsedda för enfamiljshus varit framgångsrik och fältstudier, utförda av SP, har visat att flertalet slutanvändare är nöjda med sina system. Goda erfarenheter från Sverige har bidragit till en positiv syn på värmepumpar i Europa och allt fler länder anser att användandet av värmepumpande teknik är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att uppnå de nationella åtaganden avseende ökad energieffektivitet, ökad användning av förnybar energi och minskade kol-dioxidutsläpp. Samtidigt som intresset för värmepumpsystem ökar pågår det en debatt om värmepumpars effektivitet och tillförlitlighet. Inom EU och IEA belyses vikten av att de-monstrera dagens bästa teknik i syfte att tillföra fakta till debatten och för att öka imple-menteringen av ny teknik på nya marknader.
Sverige ligger i framkant när det gäller kompetens inom värmepumpsområdet och det är viktigt för de svenska tillverkarna att visa att de även är i framkant avseende utveckling av energieffektiva och tillförlitliga värmepumpsystem. Demonstration är ett effektivt sätt för de svenska tillverkarna att kommunicera budskap om energibesparing, användande av förnybar energi, tillförlitlighet och potential för koldioxidreduktion, dels för att få en fort-satt acceptans för svenskt kunnande inom värmepumpsområdet och dels för att stärka svenska värmepumps- tillverkares position på den europeiska marknaden.
Fördelen med demonstrationsprojekt i fält är dessutom att tillverkarna erhåller erfarenhetsåterföring som kan användas för att få systemen ännu mer effektiva. Följaktligen är det viktigt att visa potentialen för värmepumpande teknik, det vill säga visa hur effektiva olika värmepumpsystem kan vara. Detta för att säkra fortsatt tillväxt för svensk värmepumpsteknik på både svensk och europeisk marknad.
2
Syfte och mål
Syftet med denna studie var att, genom demonstration, öka kunskapen om och visa po-tentialen med värmepumpande teknik för rums- och tappvarmvattenvärmning. Projektet har haft fokus på att belysa dagens bästa teknik i syfte att öka acceptansen för värme-pumpsystem i Europa och på så sätt bidra till en fortsatt tillväxt för svensk värmepumps-industri på den europeiska marknaden.
Huvudmålet med projektet var att få fram underlag på hur effektiva dagens bästa värme-pumpsystem kan vara i faktiska installationer i småhus i Sverige, baserat på tillförlitliga mätningar, för att visa på teknikens potential.
Ett delmål var att utveckla en mätmetodik för fältmätningar och nästa delmål var sedan att utföra fältmätningar på värmepumpsanläggningar, avsedda för enfamiljshus, med hjälp av denna metodik. Viktiga parametrar att ta i beaktande vid fältmätningar är bl. a. yttre faktorer, systemutformningen och mätutförande, d.v.s. placering och installation av gi-vare och mätintervall. Resultaten från fältmätningarna skulle användas till att beräkna årsvärmefaktor, energitäckningsgrad, energibesparing och koldioxidreduktion relativt alternativ uppvärmningsform.
Erfarenheter och resultat från projektet ska kunna användas som underlag och riktlinjer för konstruktörer och installatörer.
Ytterligare ett mål med detta projekt är att resultaten skall kunna användas till ett inter-nationellt projekt inom IEA Heat Pump Programme där fältmätningar får olika länder ut-värderas och redovisas.
Syftet med detta projekt har inte varit att jämföra och gradera enskilda värmepumpsystem eller fabrikat avseende effektivitet. En fältmätning lämpar sig inte för jämförande prov-ning eftersom de yttre faktorerna skiljer sig för de olika värmepumpsystemen. Exempel på sådana yttre faktorer är byggnadens konstruktion, väderförhållanden, brukarbeteende, värmeanläggningens systemlösning, installation av värmepumpen och installation av mätinstrument. För att erhålla en korrekt jämförelse mellan olika system och fabrikat måste provning ske under kontrollerade former i laboratorium alternativt i identiska hus, placerade i samma klimat och väderstreck med ett identiskt brukarbeteende. Det senare är mycket svårt, om inte omöjligt, att realisera.
3
Genomförande
En fältstudie av fem olika värmepumpsystem i enfamiljshus pågår för närvarande. Genomförandet av detta projekt utfördes enligt följande metodik:
Val av anläggningar i samarbete med tillverkare Val av mätmetod och mätutrustning
Mätning Analys Rapportering
3.1
Val av anläggningar
Eftersom fokus var på dagens bästa teknik gjordes urvalet tillsammans med värmepumps- tillverkarna som har föreslagit anläggningar där deras senaste produkter varit installerade. En variation i systemlösningar eftersträvades vid urvalet. Ett viktigt kriterium vid urvalet har dessutom varit att anläggningsägaren varit positiv till medverkan i projektet.
Urvalssarbetet har i detta projekt varit tidskrävande eftersom det inte finns många anlägg-ningar i bruk med tillverkarnas senaste teknik där dessutom anläggningsägarna varit po-sitiva till att mätningar ska utföras på deras anläggningar. I ett fall installerades värme-pumpsystemet så sent som i maj 2010.
Mätningarna har påbörjats vid olika tidpunkter för de olika anläggningarna med start för den första anläggningen 100208. Mätningarna på den sista anläggningen startade 100527. I avsnitten nedan beskrivs anläggningarna. Dessa beskrivningar är dessutom samman-fattade i Tabell 3.2.1. nedan.
3.2
Beskrivning av anläggningar
I fältstudien ingick värmepumpar från värmepumpstillverkare med marknad i Sverige. Samtliga värmepumpsystem är installerade i enfamiljshus och används för uppvärmning av rum och tappvarmvatten. Värmepumparna är placerade i södra Sverige (från Stock-holm och söderut). Samtliga anläggningar är placerade i klimatzon 3 förutom en som är placerad i klimatzon 4. Klimatdata för de orter där värmepumpsanläggningarna är place-rade finns i appendix 1. Tre av anläggningarna har ett värmesystem som består av en värmepump kombinerat med en solfångare.
Tabell 3.2.1. Sammanfattning anläggningsdata
Anläggning 1 2 3 4 5
Klimatzon 3 3 3 3 4
Årsmedeltemperatur oC 7,6 7,6 7,6 8,3 7,5
Fastighet 1 plan + garage
222 m2 + 67 m2 2008 2 plan 140 m2 + 140 m2 1991 1 1/2 plan 200 m2 + 54 m2 2008 1 1/2 plan 208 m2 + 77 m2 2009 1 1/2 plan 100 m2 + 100 m2 2009 Installationår VP 2008 2010 2008 2009 2009
Uppvärmning Vätska /vatten
Värmepump med marklager + Solfångare Luft /vatten Värmepump + Solfångare
Bergvärmepump Bergvärmepump Bergvärmepump + Solfångre
Värmesystem Golvvärme Golvvärme Golvvärme Golvvärme BV
Radiatorer ÖV
Golvvärme BV Radiatorer ÖV
3.2.1
Anläggning 1
Huset som denna anläggning är placerad i ett lågenergihus som är byggt inom ett försöks-projekt med målet att skapa ett boende med lågt behov av köpt energi för rumsupp-värmning och tappvarmvattenrumsupp-värmning. Huset är en enplansvilla byggt 2008, med en bo-yta på 222 m2 och ett integrerat garage på 67 m2. Huset har många vinklar och olika tak-höjder. Hela huset inklusive garaget har golvvärme. I hushållet bor 2 vuxna personer.
Figur 3.2.1. Schematisk skiss av anläggning 1. Samtliga mätgivare är inritade i skissen.
En vätska/vatten värmepump på 6 kW hämtar huvuddelen av sin värme från ett värme-lager i marken under huset. Detta värmevärme-lager värms av en solfångare på 29 m2.
Solfång-V ä rm e la g e r
A c k u m u la to rta n k K a llv a tte m V a rm v a tte n G o lv v ä rm e 1 0 s lin g o r T v å s lin g o r P ro p y le n g ly k o l (4 0 % ) B io e ta n o l F rå n lu ft t t t t W W W W W W W 1 V B U T 1 V V U T 1 K V IN 1 F 1 K V 1 E S F 2 1 E S F 1 1 E V B 1 E V P 1 E K B 1 1 E K B 2 1 E F L L is ta ö v e r m ä ta re 1 F 1 K V F lö d e k a llv a tte n 1 K V IN T e m p e ra tu r k a llv a tte n 1 V V U T . T e m p e ra tu r v a rm v a tte n 1 F 1 V B F lö d e v ä rm e b ä ra re 1 E V P E le n e rg i v ä rm e p u m p 1 V B IN T e m p e ra tu r v ä rm e b ä ra re in 1 V B U T T e m p e ra tu r v ä rm e b ä ra re u t 1 E K B 1 E le n e rg i k ö ld b ä ra rp u m p 1 1 E K B 2 E le n e rg i k ö ld b ä ra rp u m p 2 1 E V B E le n e rg i V ä rm e b ä ra rp u m p 1 E S F 1 E le n e rg i C irk p u m p s o l 1 1 E S F 2 E le n e rg i C irk p u m p s o l 2 1 E F L E le n e rg i flä k t F R Å N L IN T e m p e ra tu r frå n lu ft fö re v v x F R Å N L U T T e m p e ra tu r frå n lu ft e fte r v v x F R Å N L U T F R Å N L IN t t 1 F 1 V B 1 V B IN B a s s ta tio n 2 3 0 V 1 U te te m p 1 In n e te m paren värmer dessutom en ackumulatortank, vilken i sin tur förser både golvärmen och tappvarmvattnet med värme. Om temperaturen i tanken överstiger 90 °C eller är högre än solfångarens temperatur tas överskottsvärmen tillvara genom att värmen leds ned till marklagret för att vintertid återvinnas med hjälp av värmepumpen. Värmepumpen alter-nerar mellan att värma det cirkulerande vattnet i golvslingorna eller vattnet i ackumulato-rtanken via en växelventil. Varmvattnet värms i en slinga placerad inuti ackumulator-tanken. Värmning av ackumulatortanken via solpanelerna görs också genomen slinga. Temperaturen på köldbäraren in till värmepumpen höjs genom värmeväxling med bygg-nadens utgående frånluft och på så sätt återvinns en del av värmen i frånluften. Värme-systemet har ingen tillsatsvärme förutom solvärmen. Se figur 3.2.1. som är en schematisk skiss över värmesystemet i anläggning 1.
3.2.2
Anläggning 2
Huset som denna anläggning är placerad i är en suterrängvilla, byggd 1991, med 2 plan på 140 m2 vardera. Huset har golvvärme i båda planen. Hushållet består av 2 vuxna och 2 barn i tonåren.
Värmesystemet (se figur 3.2.2.) består av en luft/vatten-värmepump på 14 kW och en sol-fångare på 10 m2 som båda är kopplade till en ackumulatortank, på 500 liter, som är isolerad med ett 90 mm tjockt polyuretanskumskikt. Ackumulatortanken har en nedre och en övre del, på 250 liter vardera, som är termiskt isolerade mot varandra för att minska värmeledning. Värmepumpen alternativt solvärmen växlar mellan att ladda ackumulator-tankens nedre del (golvvärmevatten) respektive övre del (tappvarmvatten). Cirkulations-pumparna i anläggningen är varvtalsstyrda lågenergipumpar som stängs av när de inte behövs. Värmepumpen har tillsatsvärme i form av en elpatron. Systemet är helt nytt och installerades i maj 2010.
Figur 3.2.2. Schematisk skiss av anläggning 2. Samtliga mätgivare är inritade i skissen.
3.2.3
Anläggning 3
Huset som denna anläggning är placerad i är en 1- och 1/2-plansvilla, byggd 2008, med golvvärme i båda plan. Entréplanet är 200 m2 och det övre planet är 54 m2. Hushållet består av 2 vuxna.
Värmesystemet (se figur 3.2.3.), som består av en bergvärmepump (9 kW) som styrs med utomhusgivare kompletterad med rumsgivare. Värmepumpen har en inbyggd varmvatten-beredare på 185 liter. En arbetstank för värmesystemet på 100 liter är dessutom kopplad till värmepumpen. Denna har fyra anslutningar till golvvärmesystemet, två returrör som går till botten och två tillopp som sitter högst upp i tanken. Värmepumpen och arbets-tanken är placerade i ett fristående garage. Värmevattnet och tappvarmvattnet leds genom en kulvert under marken till huvudbyggnaden. Garaget värms inte med värmepumpen utan med separata elradiatorer. Värmepumpen har tillsatsvärme i form av en elpatron.
L is ta ö v e r m ä ta re 2 B a s s ta tio n 2 U te te m p 2 U te te m p V P 2 In n e te m p 2 V V U T T e m p . v a rm v . 2 K V IN T e m p k a llv . 2 F 1 V V F lö d e v a rm v . 2 V B 1 IN te m p tillo p p g o lv v ä rm e 1 2 V B 1 U T T e m p re tu r g o lv v ä rm e 1 2 F 1 V B F lö d e g o lv v ä rm e 1 2 V B 2 IN T e m p . T illo p p g o lv v ä rm e 2 2 V B 2 U T T e m p . R e tu r g o lv v ä rm e 2 2 F 2 V B F lö d e g o lv v ä rm e 2 2 S F IN T e m p . T illo p p s o lfå n g a re 2 S F U T T e m p re tu r s o lfå n g a re 2 F 2 S B F lö d e b rin e s o lfå n g a re 2 E E P E l tills a ts v ä rm e , e lp a tro n 2 E V P E l v ä rm e p u m p 2 E c p V P E l c irk .p u m p v ä rm e p u m p 2 E V B P 1 E l v ä m e b ä ra rp u m p 1 2 E V B P 2 E l v ä rm e b ä ra rp u m p 2 2 E S F E l c irk .p u m p s o lfå n g a re K a llv a tte n V a rm v a tte n 2 V V U T T ills a ts v ä rm e 2 K V IN 2 U te te m p B a s s ta tio n 2 3 0 V Z G o lv v ä rm e G o lv v ä rm e U te lu ft 2 F 1 V V 2 U te te m p V P 2 E E P W W 2 F 2 S B 2 E S F 2 S F IN 2 S F U T 2 E c p V P W 2 E V P 2 V B 1 IN 2 F 1 V B 2 E V B P 1 W 2 F 2 V B W 2 E V B P 2 2 V B 2 IN 2 V B 2 U T 2 V B 1 U T B o tte n v å n in g A n d ra v å n in g e n 2 In n e te m p B u ffe r ta n k
Figur 3.2.3. Schematisk skiss över anläggning 3. Samtliga mätgivare är inritade i skissen.
3.2.4
Anläggning 4
Denna anläggning är placerad i en 1-och 1/2-plansvilla, byggd 2009, med en yta på 108 m2 i nedre planet och 77 m2 i övre. Det nedre planet har golvvärme medan det övre planet har radiatorer. I hushållet bor 2 vuxna och 2 barn.
En bergvärmepump på 6 kW, som styrs av både utomhus och inomhustemperatur, värmer värmebäraren till golvvärmen och radiatorerna och vattnet i en varmvattenberedare (180 liters kopparfordrad tank med laddslinga) för tappvarmvatten. Temperaturen på köldbära-ren in till värmepumpen höjs genom värmeväxling med byggnadens utgående frånluft och på så sätts återvinns en del av värmen i denna. Alla cirkulationspumpar är lågenergi-pumpar och köldbärarpumpen styrs av värmepumpen (on/off reglerad).
V a rm v a tte n b e re d a re
B o rr
h å l
A c k u m u la to rta n k K a llv a tte m V a rm v a tte n G o lv v ä rm e W W W 3 E V B 3 E V P A c k u m u la to rta n k W 3 F 1 V B 3 V B U T 3 V B IN 3 V V U T 3 F 1 K V 3 K V IN 3 E K B 3 E G V L is ta ö v e r m ä ta re 3 F 1 V B . F lö d e g o lv v ä rm e 3 V B IN . T e m p e ra tu r in g å e n d e g o lv v ä rm e 3 V B U T . T e m p e ra tu r re tu r g o lv v ä rm e 3 F 1 K V . F lö d e k a llv a tte n 3 K V IN . T e m p e ra tu r k a llv a tte n 3 V V U T . T e m p e ra tu r v a rm v a tte n 3 E V P . E le n e rg i V ä rm e p u m p 3 E G V E le n e rg i c irk u la tio n s p u m p g o lv v ä rm e 3 E K B E le n e rg i K ö ld b ä ra re 3 E V B E le n e rg i V ä rm e b ä ra re 3 E E P E le n e rg i T ills a ts v ä rm e W 3 E E P B a s s ta tio n 2 3 0 V 3 In n e te m p . 3 U te te m pGolvvärmepumpen är varvtalsreglerad och behovsstyrd. Värmepumpen har tillsatsvärme i form av en elpatron.
Figur 3.2.4. Schematisk skiss över anläggning 4. Mätgivarna är inritade i skissen.
3.2.5
Anläggning 5
Denna anläggning är placerad i en 1- och 1/2-plansvilla med 100 m2 i varje plan, byggd 2009, med golvvärme i det nedre planet och radiatorer i det övre planet. Det finns planer på att koppla in värme till ett fristående garage till värmepumpen, men detta är ännu ej genomfört. Hushållet består av 2 vuxna och två små barn.
Värmesystemet (figur 3.2.5) består av en bergvärmepump på 8 kW och en solfångare på 8 m2 i ett integrerat system som förser både värmebäraren till golvvärmen och
tappvarm-V a rm v a tte n b e re d a re K a llv a tte m V a rm v a tte n G o lv v ä rm e F rå n lu ft t t t W W W W W 4 V V U T 4 K V IN 4 F 1 V V 4 E V B 4 E V P 4 E K B 4 E K F 4 E F L L is ta ö v e r m ä ta re 4 B a s e n h e t 4 In n e te m p 4 U te te m p 4 F 1 V V F lö d e v a rm v a tte n 4 K V IN T e m p e ra tu r k a llv a tte n 4 V V U T T e m p e ra tu r v a rm v a tte n 4 F 1 V B F lö d e g o lv v ä rm e o c h ra d ia to re r 4 V B IN T e m p e ra tu r in g å e n d e g o lv v ä rm e 4 V B U T T e m p e ra tu r re tu r g o lv v ä rm e 4 E V P E le n e rg i V ä rm e p u m p 4 E E P E le n e rg i T ills a ts v ä rm e 4 E G V E le n e rg i c irk u la tio n s p u m p g o lv v ä rm e 4 E K B E le n e rg i k ö ld b ä ra re 4 E K F E le n e rg i k ö ld b ä ra re frå n lu fts a g g re g a t 4 E V B E le n e rg i v ä rm e b ä ra re 4 E F L E le n e rg i flä k t T ill B o rrh å l F rå n B o rrh å l R a d ia to re r t B a c k v e n til W 4 E G V 4 F 1 V B 4 V B IN 4 V B U T W 4 E E P B a s s ta tio n 2 3 0 V 4 In n e te m p . 4 U te te m p
vatten med värme. Eventuell överskottsvärme från solfångaren ackumuleras i borrhålet. Styrningen bygger på en utomhustemperaturkompenserad kurva, det vill säga flytande kondensering. På grundval av utomhustemperaturen väljer styrsystemet en framlednings-temperatur. Med utgångspunkt av skillnaden mellan är-, börvärde och tiden räknar styr-systemet ut ett integralvärde. Vid injusterat integralvärde finns start och stoppunkter. Varmvattnet styrs via start och stoppvärde. Varmvattenberedaren är dubbelmantlad (300 liter i tappvarmvattenvolym och 160 liter i dubbelvattenvolym). Cirkulationspumparna i värmesystemet är reglerbara i tre hastigheter, som kan ändras manuellt. Värmepumpen har tillsatsvärme i form av en elpatron.
Figur 3.2.5. Schematisk skiss över anläggning 5. Mätgivarna är inritade i skissen.
5 F 1 V B L is ta ö v e r m ä ta re 5 B a s s ta tio n 5 U te te m p 5 In n e te m p 5 F 1 K V F lö d e k a llv a tte n 5 K V IN T e m p e ra tu r k a llv a tte n 5 V V U T T e m p e ra tu r v a rm v a tte n 5 F 1 V B F lö d e g o lv v ä rm e 5 V B IN T e m p e ra r in till g o lv v ä rm e 5 V B U T T e m p e ra tu r u t frå n g o lv v ä rm e 5 F 1 S F F lö d e s o lfå n g a re 5 S F IN T e m p e ra tu r in till s o lfå n g a re 5 S F U T T e m p e ra tu r u t frå n s o lfå n g a re 5 E V P E le n e rg i V ä rm e p u m p 5 E G V E le n e rg i c irk u la tio n s p u m p g o lv v ä rm e 5 E S F E le n e rg i c irk u la tio n s p u m p s o lfå n g a re 5 E K B E le n e rg i k ö lb ä ra rre tu rp u m p 5 E E P E le n e rg i T ills a ts v ä rm e V a rm v a tte n b e re d a re K a llv a tte n V a rm v a tte n G o lv v ä rm e W W 5 V V U T 5 K V IN 5 F 1 K V 5 E G V 5 E K B T ill B o rrh å l F rå n B o rrh å l W T ills a ts v ä rm e 5 E V P 5 E S F W5 E E P 5 V B U T 5 V B IN 5 U te 5 In n e B a s s ta tio n 2 3 0 V W 5 F 1 S F 5 S F IN 5 S F U T
3.3
Val av mätutrustning
I detta projekt har mätutrustningen valts med omsorg för att få tillräckligt låg mätosäker-het och därmed en god kvalité på mätningarna. I mätningarna i fält mäts i huvudsak tem-peraturer och flöden på värmebärare och tappvarmvatten samt den elenergi som värme-pumparna och cirkulationsvärme-pumparna förbrukar. Dessutom mäts inom- och utomhus-temperaturer. Relativ ångkvot (relativ fuktighet, RH) utomhus mäts vid anläggning 2. Ett kriterium vid val av mätutrustning var att flöden och elenergimängd mäts med hjälp av pulser för att säkerställa att tillräckligt låg mätosäkerhet erhålls vid variabla flöden. Ett viktigt kriterium vid val av mätutrustning var dessutom att mätningarna skulle fjärr-avläsas, dels för att anläggningarna är geografiskt utspridda i södra Sverige och dels för att husägarna skulle påverkas så lite som möjligt. Det var också viktigt att säkerställa att mätningarna skulle starta automatiskt efter ett strömavbrott för att undvika avbrott i mät-perioderna.
3.3.1
Val av givare
Följande givare används vid mätningarna:
Elenergi ABB Elenergimätare 1-fas OD1365, upplösning 100 pulser/ kWh ABB Elenergimätare 3-fas OD4165, upplösning 100 pulser/ kWh Temperatur Pentronic Pt-100 klass A
Flöden Kampstrup Senea 9V-MP115, upplösning 10 pulser/liter
3.3.2
Loggning och mätöverföring
Mätinformationen överförs trådlöst via GPRS. Överföringen sker med Wisensys mät-system där varje givare kopplas till en sensor som loggar mätvärdena. Information från varje sensor förs sedan över till en basstation som i sin tur sänder, via GPRS, vidare till en webbsida för avläsning. Följande utrustning användes för loggning och informationsöver-föring:
Informationsöverföring Wisensys Basstation WS-BU-GPRS
Pulslogger till elenergi- och flödesmätare Wisensys WS-DLXt
Logger till Pt-100 givare Wisensys WS-DLTa-pt100
Logger för digital intern temperatur Wisensys WS-DLTi Logger för temperatur och RH Wisensys WS-DLTc
3.4
Installation av mätutrustning
Samtlig mätutrustning installerades med beaktande att värmeanläggningen skall återstäl-las till ursprungligt skick efter avslutade mätningar. Nedan följer en beskrivning över hur mätutrustningen installerades.
3.4.1
Temperaturmätning i rör med Pt 100-givare
Temperaturmätningen för värmeenergimätning görs med Pt-100 givare och temperatur-loggrar. En givare för mätning av framledningstemperaturen och en för mätning av retur-temperaturen alternativt en givare för kallvatten- samt en för varmvattenretur-temperaturen. Givarna placerades så nära mätobjektet som möjligt men samtidigt på tillräckligt avstånd från detta för att erhålla väl omblandade flöden. Dessutom var det viktigt att placera dem
på rätt sida ventiler eller annan armatur så att de befinner sig i samma delkrets som till-hörande flödesmätare. Givaren placerades inne i röret i en 90°-krök med spetsen riktad mot flödesriktningen se bild 3.4.1.
3.4.2
Flödesgivare
Flödesgivarna, placerades på rätt sida ventiler eller annan armatur så att de befann sig i samma delkrets som tillhörande temperaturmätning. Om utrymme fanns monterades flö-desmätaren in på retursidan av värmepumpen alternativt på kallvattenledningen, eftersom den där utsätts för en lägre temperatur samtidigt som risken för kavitation är mindre. En förutsättning för en korrekt flödesmätning är att vätskan är luft- och gasfri och utan stör-ningar från intilliggande ventiler eller liknande. Kraven på raksträckor före och efter flö-desmätaren har uppfyllts i de flesta fall, undantaget ett fåtal fall p.g.a. utrymmesbrist. Raksträckorna skall vara större än 10×D före givaren och större än 5×D efter givaren, där D = rörets innerdiameter.
Bild 3.4.1. Exempel på placering av givare för temperatur före isolering av givaren. Den blå lådan är en temperaturlogger. Pt-100 givare för mätning av värmebäraren är i det här fallet installerad där det tidigare satt en 22 press-koppling. Kopplingen ersattes med T koppling 22×22×15 och en förminskning 15×10 för Pt-100 givare.
Bild 3.4.2. Exempel på installation av flödesgivare före isolering. Längst ned till höger i bild syns en låda (kapsling) med inbyggd elenergimätare och pulslogger. För övrigt visas även den andra Pt100-givaren med dess temperaturlogger.
3.4.3
Elenergimätare
Elenergimätare typ ABB OD1365 och OD4165 installerades om möjligt så att display kan avläsas av person som står på golvet. För övrigt följdes tillverkarnas installations-anvisningar. Elmätare inkapslades tillsammans med pulslogger och installerades stör-ningsfritt dvs. inte i direkt anslutning till elmotor, kraftkabel, radiosändare eller liknande.
3.4.4
Givare för mätning av inomhus- och
utomhus-temperaturer
Den trådlösa temperaturloggern med inbyggd givare för inomhustemperatur placerades på en representativ plats i huset som inte utsätts för solinstrålning eller kalldrag från entré-dörr eller liknande. Om möjligt fixerades den på en plats i överenskommelse med hus-ägaren.
Den trådlösa temperaturloggern med inbyggd givare för utomhustemperatur placerades på en representativ, väderskyddad från regn, plats på husets norrsida. Givaren monterades så att störningar från avluftdon, intilliggande varma väggar eller liknande undviks.
3.4.5
GPRS basstation
Basstationen installerades på lämplig plats fri från störningskällor. Spänningsmatningen var 230V.
3.5
Mätplan
Mätningarna startades i anläggning 1 vecka 6 år 2010 och därefter har mätare installerats i anläggningarna 2 t.o.m. 5 vid olika tidpunkter och installationsarbetet avslutades med anläggning 2 i vecka 20. Följaktligen påbörjades mätningarna i anläggning 2 den 26 maj 2010. Mätningarna i samtliga anläggningar planeras pågå i ett år från och med att anlägg-ning 2 togs i bruk., d.v.s. från 100526 t.o.m. 110525. Samtliga mätvärden samplas var 30:nde sekund förutom inomhus- och utomhustemperaturer och RH som samplas var 180:nde sekund. Mätresultat tankas från basstationen 1 gång i veckan och medelvärde på nedanstående parametrar beräknas för varje vecka.
I projektet pågår mätningar av följande parametrar:
Avgiven värmemängd till rumsuppvärmning. Här mäts det vattenflöde som cirkulerar i golvvärmesystemet/radiatorerna samt temperaturerna på flödet före och efter det att värmen avgivits. Värmemängden beräknas ur dessa storheter. Värmemängd i det tappvarmvatten som tas från varmvattenberedaren. Här mäts
flödet på det kallvatten som värms till varmvatten samt temperaturen på kall-vatten respektive varmkall-vatten varefter värmemängden beräknas.
Avgiven värmemängd från solfångare (anläggning 2 och 5). Även här mäts vätskeflöde och temperaturer för beräkning av värmemängden.
Tillförd elenergimängd till värmepumpen.
Tillförd elenergimängd till tillsatsvärme (gäller ej anläggning 1) Tillförd elenergimängd till samtliga cirkulationspumpar.
Tillförd elenergimängd till frånluftsfläkt (anläggning 1 och 4). Temperatur inomhus och utomhus.
Relativ fuktighet utomhus, RH (anläggning 2)
Mätningarna görs så likvärdigt som möjligt i de olika anläggningarna Eftersom olika systemlösningar studeras varierar antalet mätpunkter mellan de olika värmesystemen. Även placering av mätare kan variera beroende på utrymmesskäl.
Mätarnas placering framgår av figurerna 3.2.1.-3.2.5.
3.6
Utvärdering
De fem anläggningarna har i huvudsak utvärderats genom att veckovis värmefaktor, energibesparing samt koldioxidreduktion jämfört med direktel har beräknats. Då mät-ningarna pågått i ett år kommer även årsvärmefaktor att beräknas. Eftersom det inte funnits något behov för tillsatsvärme med hjälp av elenergi vid den period då mätningarna hittills är utförda är energitäckningsgraden 1 för samtliga anläggningar varför denna inte behandlas ytterligare i denna rapport.
3.6.1
Systemgränser
Värmefaktorn påverkas av hur systemgränserna definieras för värmesystemet och det är viktigt att redovisa vad som ingår och vad som inte ingår inom systemgränsen. Värme-faktorn kan beräknas för olika systemgränser beroende på vilka hjälpkomponenter som ingår inom systemgränsen.
3.6.1.1
Nomenklatur
SPF Årsvärmefaktor
COP Värmefaktor
Q H Avgiven värmemängd till rumsuppvärmning [kWh]
Q W Avgiven värmemängd till tappvarmvatten [kWh]
Q tot Totalt avgiven värmemängd, Q H +Q W [kWh]
Q H_hp Avgiven värmemängd från värmepump till rumsuppvärmning [kWh]
Q W_hp Avgiven värmemängd från värmepump till tappvarmvatten [kWh]
Q HW_bu Avgiven värmemängd från tillsatsvärme [kWh]
Q sol Avgiven värmemängd från solfångare [kWh]
E S_fan/pump Tillförd elenergi till köldbärarfläkt/ köldbärarpump [kWh]
E B_fan/pump Tillförd elenergi till värmebärarpump [kWh]
E bt pump Tillförd elenergi till ackumulatortankpump [kWh]
E bu Tillförd elenergi till tillsatsvärme [kWh]
E HW_hp Tillförd elenergi till värmepump (kompressor och styrsystem) [kWh]
E tot Total tillförd elenergi till hela värmeanläggningen [kWh]
3.6.1.2
Definition av systemgränser
Vid beräkning av årsvärmefaktor, SPF, och värmefaktor, COP, definieras system-gränserna, med ett undantag, på samma sätt som i EU projektet SEPEMO-build (2010) och i figur 3.6.1. visas de olika systemgränserna som används i EU projektet. I SEPEMO build delas värmepumpsystemet in enligt följande systemgränser:
Systemgräns SPFH1 Innefattar endast värmepumpsenheten, d.v.s. kompressor och
styrsystem.
Systemgräns SPFH2 Innefattar värmepumpsenheten samt den utrustning som krävs för
att distribuera köldbäraren, d.v.s. köldbärarpumpen eller fläkten i utomhusdelen.
Systemgräns SPFH3 Innefattar värmepumpsenheten samt den utrustning som krävs för
att distribuera köldbäraren och tillsatsvärme från t.ex. el, sol, eller gas.
Systemgräns SPFH4 Innefattar värmepumpsenheten, den utrustning som krävs för att
distribuera köldbäraren, tillsatsvärme samt pumpar/fläktar för att distribuera värmebäraren t.ex. cirkulationspumpar för distribution av vatten till ackumulatortank, varmvattenberedare, golvvärme och radiatorer.
Figur 3.6.1. Systemgränser så som de är definierade i EU-projektet SEPEMO-build. Värmepump Värme källa Fläkt/ pump Tillsats värme B y g g n a d e n s f lä k ta r /p u m p a r SPFH1 SPFH2 SPFH3 SPFH4 QH_hp QW_hp QHW_bu EB_fan/pump EHW_bu Ebt_pump EHW_hp ES_fan/pump
Mätningarna i detta arbete påbörjades första halvåret 2010 vilket innebär att årsvärme-faktorn, SPF, inte kan beräknas och behandlas därmed inte i denna rapport, p.g.a. för kort mättid. SPF kommer att redovisas i den slutliga rapporten. I denna rapport redovisas veckomedelvärden av värmefaktorn, COP, istället för SPF.
I detta arbete anses endast avgiven värmemängd till rumsuppvärmning, QH och
tapp-varmvatten, QW, vara nyttig värme. Hänsyn tas inte till om avgiven värmemängd
genere-ras från värmepumpen eller från solfångaren.
Cirkulationspumparna för värmebärarna avger värme och detta ska tas i beaktande. I några av anläggningarna borde dessa tas med i ekvationerna för COP beroende på pumparnas placering relativt placeringen på temperaturmätarna för värmebärarflöde. I denna rapport beräknas COP utan kompensation för avgiven värme från värmebärar-pumpar. I det fortsatta arbetet kommer en analys av exakt placering på pumpar och temperaturgivare för samtliga anläggningar att utföras och i det fortsatta arbetet SPF be-räknas, och redovisas i den slutliga rapporten, så att värme från värmebärarpumpar tas i beaktande. Således kan figur 3.6.1. ritas om enligt följande:
Figur 3.6.2. Systemgränser så som de är definierade i detta projekt.
Tillförd elenergi till fläktar för eventuell frånluftsvärmeväxlare exkluderas vid defi-nitionen av systemgräns COPH4 eftersom många byggnader har mekanisk ventilation
oavsett uppvärmningssystem.
3.6.2
Beräkning av värmefaktor
Eftersom olika systemgränslösningar studeras tillämpas olika systemgränsgränser vid be-räkning av värmefaktor. Bebe-räkningarna görs så likvärdigt som möjligt med nedanstående ekvationer. Systemgräns COPH1 Systemgräns COPH2 Värmepump Värme källa Fläkt/pump Tillsats värme b u ild in g f a n s o r p u m p s COPH1 COPH2 COPH3 COPH4 QH QW EB_fan/pump EHW_bu Ebt_pump EHW_hp ES_fan/pump
Systemgräns COPH3
Systemgräns COP H4
Anläggning 1 har ingen tillsatsvärme och de andra anläggningarna har endast mätts vid perioder på året då behovet av tillsatsvärme från el varit försumbart. Tillförd värmemängd från solfångaren räknas här som tillsatsvärme. Vid varma perioder genererar solfångarna mer värme än vad som används för rumsuppvärmning och tappvarmvattenvärmning. Drifttiden för värmepumpen är följaktligen mycket liten vid dessa perioder. Soltillskottet ger ofta ett överskott som inte kan tas tillvara fullt ut i ackumulatortanken. I anläggning 1 tas överskottet tillvara i marklagret för att öka temperaturen i detta och därmed värme-pumpens verkningsgrad genom att temperaturen på kölbärarsidan då ökar. Anläggning 5 har ingen ackumulatortank, eventuellt överskott ackumuleras i borrhålet.
3.6.3
Beräkning av energibesparing
I detta arbete definieras energibesparingen som skillnaden mellan använd värmemängd för både uppvärmning och tappvarmvatten och värmeanläggningens elenergianvändning.
3.6.4
Utvärdering av koldioxidreduktion
Den uppmätta energibesparingen har utvärderats ur miljösynpunkt med hjälp av pro-grammet EFFem. EFFem är ett webbaserat miljöutvärderingsverktyg för uppvärmning av byggnader (http://www.effektiv.org/miljobel/default.asp). Verktyget är framtaget inom programmet EFFEKTIV som leddes av Elforsk 1999-2003. Under 2008 har EFFem blivit uppdaterat med nya utsläppsdata. För mer information om EFFem hänvisas till program-mets hemsida samt de rapporter som ligger till grund för beräkningsprogrammet (Wahl-ström et al.,2001; Wahl(Wahl-ström och Olsson-Jonsson, 2002; Wahl(Wahl-ström och Hiller, 2008). De data som används vid beräkningarna i EFFem är baserade på livscykelinventeringar. Programmet inkluderar utsläpp från hela livscykeln, från vaggan, när bränslet bryts, via förädling och förbränning fram till det att värmen levereras till byggnaden. Resultaten re-dovisas uppdelat på miljöpåverkanskategorierna:
Växthuseffekt Försurning Övergödning Marknära ozon Utsläpp av partiklar
I detta projekt har fokus för miljöutvärderingen lagts på utsläpp av växthusgaser, därmed kommer endast resultat relaterade till denna miljöpåverkanskategori att redovisas.
I utvärderingen har de installerade värmepumpsalternativen jämförts med direktel som referens, därmed har besparingen i växthusgaser kunnat beräknas som skillnaden i kol-dioxidutsläpp mellan att använda direktel och värmepump. D.v.s. besparingen i växthus-gaser antas motsvara den elenergibesparing som beräknas enligt ekvation (5) i avsnitt 3.6.3.
I miljöutvärderingen har två typer av el jämförts (Tabell 3.6.1.): 1. El producerad med svensk elmix (data från 2006)
2. El producerad på marginalen, där marginalproduktion antas helt bestående av kolkondens.
Tabell 3.6.1. Koldioxidekvivalenter per kWh el
Koldioxidekvivalenter per kWh el GWP*
(g CO2-eq/kWh)
Marginalel 100 % kolkondens 1025
Sverige mix 2006 34
* GWP= Global Warming Potential
Påverkan på växthuseffekten har beräknats i EFFem genom att specificera bränslemixen för el i programmet. I de fall där kraftvärmeverk ingår så allokerar EFFem enligt alternativproduktionsmetoden. Distributionsverkningsgraden antas vara 94%.
4
Resultat
Resultatet från denna fältstudie gäller endast för de värmeanläggningar som ingår i pro-jektet vid de förhållanden som varit under mätperioden.
Syftet med denna studie är inte att jämföra de olika värmeanläggningarna med varandra, varför resultaten från fältmätningarna redovisas för varje anläggning separat. Tiden för mätningarna varierar för de olika anläggningarna och när det gäller anläggning 2 och 3 är mätperioden så kort att det är svårt att dra några slutsatser. För dessa anläggningar kom-menteras resultaten endast kort. Alla resultat nedan presenteras som veckomedelvärden.
4.1
Anläggning 1
Mätningar i anläggning 1 har pågått sedan februari 2010. Här redovisas resultat fr.o.m. vecka 6 t.o.m. vecka 25. Detta är den enda anläggning där mätningar utförts vid kallt utomhusklimat. I vecka 6 och 7 översteg utomhustemperaturen inte noll någon gång och det var nattetid ner till -17 oC. Därefter var det fortsatt kallt fram till mitten på mars med minusgrader på nätterna och några få plusgrader på dagarna vid soligt väder. Under denna period kunde inte solfångaren tas i drift p.g.a. att de var täckta med ett snötäcke.
4.1.1
Värmebehov
Energibehovet för rumsuppvärmning och för värmning av tappvarmvatten är extremt lågt för denna försöksvilla. Figur 4.1.1. visar veckomedelvärden av den totala använda värme-mängden (QH+ QW) plottat mot medelvärdet av utomhustemperaturen under de olika
veckorna. Trots det för regionen kalla klimatet i februari och mars, och en inomhus-temperatur på 20-21 oC, överstiger inte använd värmemängd 500 kWh någon vecka. Utomhus- och inomhustemperaturer visas i figur 4.1.2.
Figur 4.1.1. Använd värmemängd plottat mot utomhustemperatur. Veckomedelvärden. 0 100 200 300 400 500 -10 -5 0 5 10 15 20 Ti llö rd v är me män gd (k W h) Utomhustemperatur (oC)
Figur 4.1.2. Veckomedelvärden av inom- och utomhustemperatur.
Den uppmätta fördelningen av behov av värme till rumsuppvärmning respektive varm-vatten visas i figur 4.1.3. som visar andel tappvarmvarm-vatten i förhållande till total värme användning. Detta förhållande varierar från vecka till vecka och ökar markant i mitten på mars. Husägarna reste bort vecka 6 och återvände vecka 9 och tappvarmvattenandelen är noll under denna period.
Figur 4.1.3. Andel värmemängd som används till värmning av tappvarmvatten i förhållande till total använd värmemängd. Veckomedelvärden.
-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Temp er a tu r (o C ) Vecka Utomhustemperatur Inomhustemperatur 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 A n d el (% ) Vecka
4.1.2
Systemvärmefaktor
Systemvärmefaktorn visar effektiviteten för ett värmepumpsystem. I denna anläggning finns även en solfångare och vid beräkningen av systemvärmefaktorn tas endast den värmemängd som avges (= QH+ QW) till rumsuppvärmning och tappvarmvatten i
be-aktande. Hänsyn tas inte till om värme levererats från solfångaren direkt eller från mark-värmelagret via värmepumpen. Figur 4.1.4 visar veckovärmefaktorer för de olika system-gränserna som definierades i avsnitt 3.6.1.
Systemvärmefaktorn visar effektiviteten för ett värmepumpsystem. I denna anläggning finns även en solfångare och vid beräkningen av systemvärmefaktorn tas endast den värmemängd som avges (= QH+ QW) till rumsuppvärmning och tappvarmvatten i
be-aktande. Hänsyn tas inte till om värme levererats från solfångaren direkt eller från mark-värmelagret via värmepumpen. Figur 4.1.4 visar veckovärmefaktorer för de olika system-gränserna som definierades i avsnitt 3.6.1.
Vid beräkningen av COP för de olika systemgränserna ingår följande komponenter (se figur 3.2.1. för placering av mätgivare):
COPH1: Kompressor + styrsystem (1EVp)
COPH2: Kompressor + styrsystem samt kölbärarpumpar (1EVp, 1EKb1, 1Ekb2)
COPH3: Kompressor + styrsystem, kölbärarpumpar samt cirkulationspumpar för
solvärme (1EVp, 1EKb1, 1Ekb2, 1ESF1, 1ESF2)
COPH4: Kompressor + styrsystem, kölbärarpumpar, cirkulationspumpar för
sol-värme samt sol-värmebärarpumpar (1EVp, 1EKb1, 1Ekb2, 1ESF1, 1ESF2, 1EVB)
Figur 4.1.4. Systemvärmefaktorer för de olika systemgränserna så som de är definierade i detta arbete. Veckomedelvärden.
Under veckorna 6 t.o.m. 9 har värmen endast levererats av värmepumpen, solfångaren har inte varit i bruk p.g.a. av att den var täckt med ett snötäcke. Ur figur 4.1.4. framgår att solfångarens drifttimmar ökat markant i vecka 15 och framåt eftersom det efter denna tid-punkt blir en skillnad i COP med eller utan den elenergi som tillförs
cirkulations-0 1 2 3 4 5 6 7 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 C O P Vecka COPH1 COPH2 COPH3 COPH4
pumparna till solfångaren. Avgiven värmemängd från solfångaren har inte uppmätts se-parat i denna anläggning men analys av kompressorns använda elenergi visar att det är troligt att avgiven värmemängd från solfångaren överstiger den använda värmemängden fr.o.m. vecka 20 och framåt. Dessa veckor är elenergin för värmepumpen (kompressor + styrsystem) mellan 5 och 10 kWh per vecka (figur 4.1.5.). Eventuellt överskott från solvärmen levereras till värmelagret.
Eftersom det totala värmebehovet är lågt i detta hus är värdet på de olika värmefaktorerna lägre än om värmebehovet skulle vara stort. De olika värmefaktorerna är trots detta re-lativt höga, även vid det kalla klimat som rådde i februari och mars. Det är värt att notera att COP följs åt för de olika systemgränserna då värmepumpsdriften dominerar över sol-fångaren. När solfångaren dominerar blir COPH1 hög beroende på att kompressorns
drift-tid är låg. COPH4 är betydligt lägre än COPH3 för denna period och detta beror på att
köldbärarpumpar och värmebärarpumpar fortfarande är i drift. Efter vecka 20 är den totala värmemängden som används för rumsuppvärmning mycket lågt samtidigt som cirkulationspumparna, speciellt värmebärarpumpen, står för en stor andel elenergi. För-hållandet använd värmemängd och tillförd elenergi blir alltså förhållandevis litet och detta innebär att systemvärmefaktorn blir låg. En möjlighet att öka systemvärmefaktorn sommartid är att stänga av värmebärarpumparna den period då rumsuppvärmning inte be-hövs.
Figur 4.1.5. Använd elenergi för de olika systemgränserna. Veckomedelvärden.
4.1.3
Energibesparing
Energibesparingen under mätperioden har beräknats för systemgräns COPH3 och COPH4
och resultatet visas i figur 4.1.6. och 4.1.7. Energibesparingen för systemgräns COPH3
varierar i storleksordningen 50-70% av totalt använd värmemängd. Motsvarande siffra för COPH4 är 70-60% fram till vecka 21 då besparingen sjunker till 30-40%. Anläggningen
har ett extremt lågt behov av köpt elenergi. 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 El en er gi (k W h ) Vecka H1 H2 H3 H4
Figur 4.1.6. Veckomedelvärden för energibesparingen för systemgräns H3 och H4.
Figur 4.1.7. Procentuell energibesparingen av Qtot för systemgräns H3 och H4.
4.1.4
Koldioxidreduktion
I tabell 4.1.1. redovisas besparingen i växthusgaser jämfört med om direktel används. Vid uppskattningen antas elenergibesparingen för systemgräns H4 vara skillnaden mellan värmepump och direktel.
0 100 200 300 400 500 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 En er gi (k W h ) Vecka Qtot Besparing H3 Besparing H4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 El en er gi [% ] Vecka Besparing H3 Besparing H4
Tabell 4.1.1. Besparing i växthusgaser för anläggning 1 jämfört om direktel använts (två typer av
el har använts)
4.2
Anläggning 2
Värmepumpen installerades i maj 2010 varför mätningar startades så sent som i slutet i maj. I detta avsnitt redovisas mätresultaten för den korta perioden vecka 21 t.o.m. 25 år 2010. I starten av mätningarna uppstod dessutom diverse mättekniska problem som åt-gärdats efter hand. De tre första veckorna uppmättes inte värmepumpens fläkt separat utan endast kompressor, styrsystem och fläkt tillsammans. Detta innebär att endast systemgräns H2, H3 och H4 kan redovisas för perioden. Elenergimätaren för cirkulations-pump cpPV fungerade inte från start och åtgärdades inte förrän den 11/6 2010 varför be-räkningen av COP och energibesparing inte kan utföras förrän tidigast vecka 24.
Sammantaget gör detta att det är svårt att dra några slutsatser från resultaten som re-dovisas utan analyser och endast med några få kommentarer. Energibesparing och kol-dioxidreduktion för anläggning 2 redovisas inte i denna rapport. Redovisad värmefaktor för systemgräns H4 är något bättre än den verkliga för de tre första veckorna beroende på mätbortfall av cirkulationspump cpVP.
4.2.1
Värmebehov
Utomhustemperaturen är i medeltal 10-16 oC och den lägsta temperaturen uppmättes till 5 oC natten mellan 27/5 och 28/5. Vecka 22 var solig och temperaturen steg till mellan 24-28 oC.
Global Warming Potential (kg CO2-eq)
Elenergi besparing (kWh) 100% kolkondens Sverige mix Vecka 6 320,9 329 11 Vecka 7 321,8 330 11 Vecka 8 268,4 275 9 Vecka 9 185,0 190 6 Vecka 10 159,4 163 5 Vecka 11 187,6 192 6 Vecka 12 170,4 175 6 Vecka 13 196,0 201 7 Vecka 14 101,6 104 3 Vecka 15 65,9 68 2 Vecka 16 97,8 100 3 Vecka 17 81,5 84 3 Vecka 18 61,0 63 2 Vecka 19 61,8 63 2 Vecka 20 28,6 29 1 Vecka 21 16,1 17 1 Vecka 22 10,9 11 0 Vecka 23 9,4 10 0 Vecka 24 6,6 7 0 Vecka 25 17,6 18 1 Totalt 2368,4 2428 81
Figur 4.2.1. visar total använd värmemängd plottat mot veckomedelvärdet av utomhus temperaturen.
Figur 4.2.1. Använd värmemängd (Qtot) plottat mot utomhustemperatur. Veckomedelvärden.
Figur 4.2.2.Totalt använd värmemängd samt värmemängd genererad av solfångare.
Veckomedel-värden. 0 50 100 150 200 250 300 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Ti llf ö rd v är me män gd (k W h ) Utomhustemperatur (oC) 0 50 100 150 200 250 300 21 22 23 24 25 V är me mä n gd (k W h ) Vecka Qtot Qsol
Figur 4.2.3. Totalt använd värmemängd samt värmemängd genererad av solfångare. Veckomedelvärden.
Figur 4.2.4. visar andel värme i det använda tappvarmvattnet i förhållande till total värmeanvändning.
Figur 4.2.4. Andel värmemängd i det använda tappvarmvattnet i förhållande till totalt använd värmemängd. Veckomedelvärden. 0 5 10 15 20 25 21 22 23 24 25 Te mp er at u r (o C ) Vecka Utomhustemperatur Inomhustemperatur 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 21 22 23 24 25 A n d el (% ) Vecka
4.2.2
Systemvärmefaktor
Cirkulationspumparna i anläggningen är varvtalsstyrda lågenergipumpar vilket innebär att elenergibehovet för cirkulationspumparna blir mycket lågt. Som exempel kan nämnas att under vecka 21, då värmebehovet var störst under den aktuella mätperioden (216 kWh till rumsuppvärmning och 33kWh i det använda tappvarmvattnet) var elenergianvändningen till golvvärmepumparna 3,3 kWh.
Vid beräkning av systemvärmefaktorn COP ingår följande eldrivna komponenter i de olika systemgränserna se figur 3.2.1. för placering av mätgivare):
COPH1: Kompressor + styrsystem. Redovisas inte i detta arbete p.g.a. givare som
mäter fläkten för utomhusdel separat installerades först vecka 24. Givare 2EVp mäter hela värmepumpen inklusive fläkten för utomhusdel. COPH2: Kompressor + styrsystem samt fläkt utomhusdel (2EVp)
COPH3: Kompressor + styrsystem, fläkt utomhusdel samt cirkulationspumpar för
solvärme (2EVp, 2ESF)
COPH4: Kompressor + styrsystem, fläkt för utomhusdel, cirkulationspumpar för
solvärme samt värmebärarpumpar (2EVp, 2ESF, 2EcpVP, 2EVBP1, 2EVBP2)
Systemvärmefaktorerna för de olika systemgränserna visas i figur 4.2.4. Observera att tillförd elenergi till den cirkulationspump som laddar ackumulatortanken inte är uppmätt vecka 21 t.o.m. 23. Detta gör att beräknat COPH4 för dessa veckor är något högre än
verkligt COPH4.
COP är betydligt högre i vecka 22 jämfört med de andra veckorna. Värt att notera är att under denna vecka genererade solfångaren ett mycket stort överskott av värme och be-hovet av rumsuppvärmning var lågt (figur 4.2.4.). Det totala värmebebe-hovet täcks i princip av värme från solfångaren vilket innebär att värmepumpen inte är i drift och det i sin tur ger ett högt COP.
Figur 4.2.5. Systemvärmefaktor för de olika systemgränserna så som de är definierade i detta arbete. Veckomedelvärden. 0 5 10 15 20 25 21 22 23 24 25 C O P Vecka COP H2 COPH3 COPH4
4.3
Anläggning 3
Mätningarna i anläggning 3 har, precis som anläggning 2, pågått för kort tid för att någon tillförlitlig analys ska kunna utföras. Mätningarna startade vecka 19 och det är den enda vecka som medeltemperaturen utomhus låg under 10 oC och som det totala värme be-hovet var över 300 kWh per vecka (se figur 4.3.1.). Utomhustemperaturen understeg inte noll någon gång under mätperioden, den lägsta temperaturen, 0 oC, noterades natten mellan den 11 och 12 maj. Veckomedeltemperaturerna visas i figur 4.3.2.
Figur 4.3.1. Totalt använd värmemängd (Qtot) plottat mot utomhustemperaturen.
Veckomedel-värden.
Figur 4.3.2. Veckomedelvärden för inom- och utomhustemperaturer.
0 50 100 150 200 250 300 350 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Fö rb ru ka d v är me män gd (k W h ) Utomhustemperatur (oC) 0 5 10 15 20 25 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Te mp er at u r (o C ) Vecka Utomhustemperatur Inomhustemperatur
4.3.1
Värmebehov
Efter vecka 19 sjönk värmebehovet eftersom det blev varmare utomhus. Andelen använd värme i det använda tappvarmvattnet visas i figur 4.3.3. Under delar av vecka 19 var hus-ägarna bortresta och det är anledningen till den låga förbrukningen av tappvarmvatten.
Figur 4.3.3. Andel värmemängd i det använda till tappvarmvattnet i förhållande till totalt använd värmemängd. Veckomedelvärden.
4.3.2
Systemvärmefaktor
Anläggning 3 har inte solvärme varför systemgräns H3 inte är relevant. Följande eldrivna komponenter ingår i de olika systemgränserna (se figur 3.2.3. för placering av mätgivare):
COPH1: Kompressor + styrsystem (3EVp)
COPH2: Kompressor + styrsystem samt kölbärarpumpar (3EVp, 3EKB)
COPH4: Kompressor + styrsystem, kölbärarpumpar samt värmebärarpumpar
(3EVp, 3EKB, 3EVB, 3EGV)
Systemvärmefaktorn för de tre systemgränserna visas i figur 4.3.4. Denna anläggning har ingen tillsatsvärme från solfångare. Mätresultaten visar att systemvärmefaktorn sjunker då värmebehovet understiger 200 kWh. Förklaringen till detta kan vara att värmepumpens interna förluster får en förhållandevis stor inverkan när värmebehovet sjunker. En annan orsak kan vara att vid lågt värmebehov krävs fortfarande proportionellt sett en stor mängd elenergi för att driva kompressor och cirkulationspumpar med påföljd att COP minskar för alla systemgränser. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 19 20 21 22 23 24 25 A n d e l ( %) Vecka
Figur 4.3.4. Systemvärmefaktor för de olika systemgränserna så som de är definierade i detta ar-bete. Veckomedelvärden.
COPH4 är betydligt lägre än COPH2 eftersom elenergibehovet för värmebärarpumpen är
relativt stort (se figur 4.3.5.). Ett sätt att öka COPH4, och därmed minska användningen av
köpt elenergi, är att stänga av värmebärarpumpen sommartid då rumsuppvärmning inte behövs.
Figur 4.3.5. Använd elenergi för de olika systemgränserna. Veckomedelvärden.
0 1 2 3 4 5 6 19 20 21 22 23 24 25 C O P Vecka COPH1 COPH2 COPH4 0 20 40 60 80 100 120 19 20 21 22 23 24 25 El en er gi (k W h ) Vecka H1 H2 H4
4.3.3
Energibesparing
Energibesparingen för den aktuella mätperioden är 75 % för systemgräns H2 i vecka 19 för att sedan sjunka till mellan 60 och 40 %. (figur 4.3.6. och 4.3.7.) Motsvarande siffror för systemgräns H4 är 68 % respektive 50-30 %.
Figur 4.3.6. Veckomedelvärden av energibesparingen för systemgräns H2 och H4.
Figur 4.3.7. Procentuell energibesparingen av Qtot för systemgräns H2 och H4. 0 50 100 150 200 250 300 350 19 20 21 22 23 24 25 En er gi (k W h ) Vecka Qtot Besparing H2 Besparing H4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 19 20 21 22 23 24 25 El en er gi (% ) Vecka Besparing H2 Besparing H4
4.3.4
Koldioxidreduktion
I tabell 4.3.1 redovisas koldioxidreduktionen enligt beskrivningen i avsnitt 3.6.4. Elenergibesparingen för systemgräns H4 har använts som ett mått på skillnaden mellan värmepump och direktel.
Tabell 4.3.1. Besparing i växthusgaser för anläggning 3 jämfört om direktel använts (två typer av el har använts)
4.4
Anläggning 4
Mätningarna i anläggning 4 har pågått sedan vecka 14 och de första 6 veckorna var den genomsnittliga utomhustemperaturen 10oC eller lägre (se figur 4.4.1.). De tre första veckorna hade ett flertal frostnätter. Under vecka 17 t.o.m. 19 gick temperaturen ner under nollstrecket på nätterna vid tre tillfällen. Från och med vecka 20 är utomhustem-peraturen i medeltal mellan 10 och 16oC.
Global Warming Potential (kg CO2-eq)
Elanvändning (kWh) 100% kolkondens Sverige mix Vecka 19 207,8 213 7 Vecka 20 52,1 53 2 Vecka 21 95,3 98 3 Vecka 22 27,2 28 1 Vecka 23 39,5 40 1 Vecka 24 55,5 57 2 Vecka 25 42,0 43 1 Totalt 519,4 532 18Figur 4.4.1. Veckomedelvärden av inom- och utomhustemperatur.
4.4.1
Värmebehov
Sambandet mellan totalt använd värmemängd (QH + QW) och utomhustemperaturen är
inte tydlig för denna anläggning (se figur 4.4.2).
Figur 4.4.3 visar använd värmemängd vecka för vecka uppdelat på rumsuppvärmning och värme i det använda tappvarmvattnet. Om figur 4.4.2 studeras tillsammans med figur 4.4.3 visar de båda figurerna att det finns ett visst samband mellan använd värmemängd och veckomedelvärde av utomhustemperaturen. Värmebehovet sjunker då medel-temperaturen ökar, d.v.s. vecka 20 och framåt.
Figur 4.4.2. Använd värmemängd plottat mot utomhustemperatur. Veckomedelvärden.
0 5 10 15 20 25 30 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Te mp er at u r (o C ) Vecka Utomhustemperatur Inomhustemperatur 0 50 100 150 200 250 300 350 4 6 8 10 12 14 16 18 Fö rb ru ka d v är me män gd (k W h ) Utomhustemperatur (oC)
Värmen som används för tappvarmvatten är i samma storleksordning under hela mät-perioden emedan värmen för rumsuppvärmning fluktuerar. Vecka 25 är värmebehovet för rumsuppvärmning obefintligt och betydligt lägre än värmebehovet för uppvärmning av tappvarmvatten. Vid närmare analys kan ett litet samband ses mellan temperaturskillnad under dygnet och använd värmemängd. Då det är stor skillnad i temperatur mellan natt och dag flera dagar i rad, finns en tendens att använd energimängd går ner. Detta beror troligtvis på att solinstrålningen påverkar värmebehovet.
Figur 4.4.3. Använd värmemängd uppdelad på rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Vecko-medelvärden.
4.4.2
Systemvärmefaktor
Denna anläggning har ingen solvärme varför systemgräns H3 inte har relevans. Följande eldrivna komponenter ingår i de olika systemgränserna (se figur 3.2.4. för placering av mätgivare):
COPH1: Kompressor + styrsystem (4EVp)
COPH2: Kompressor + styrsystem samt kölbärarpumpar (4EVp, 4EKB, 4EKF)
COPH4: Kompressor + styrsystem, kölbärarpumpar samt värmebärarpumpar
(4EVp, 4EKB, 4EKF, 4EVB, 4EGV)
Systemvärmefaktorer redovisas för de olika systemgränserna i figur 4.4.4. COPH4
betydligt lägre än COPH2 och minskar relativt sett mer med minskat värmebehov. Detta
beror på att värmebärarpumparna använder samma elenergimängd oavsett värmemängds-behov emedan värmepumpens och köldbärarpumpens användning av elenergi minskar med minskat värmemängdsbehov. Tillförd elenergi visas i figur 4.4.5.
0 50 100 150 200 250 300 350 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 V är me mä n d (k W h ) Vecka Använd Värmemängd (Q1+Qvv) QH QW Qtot
Figur 4.4.4. Systemvärmefaktorer för de olika systemgränserna så som de är definierade i detta arbete. Veckomedelvärden.
Figur 4.4.5. Använd elenergi för de olika systemgränserna som de är definierade i detta arbete. Veckomedelvärden.
4.4.3
Energibesparing
Energibesparingen för systemgräns H2 och H4 redovisas i figur 4.4.6. och 4.4.7. Den varierar mellan 70 och 80 % av totala värmebehovet för systemgräns H2. Före vecka 20 är motsvarande siffra 55-75 % för systemgräns H4 och när värmebehovet minskar i vecka 20 och framåt minskar även energibesparingen för systemgräns H4 till 55-65 % av det totala energibehovet. 0 1 2 3 4 5 6 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 C O P Vecka COPH1 COPH2 COPH4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 El en er gi (k W h ) Vecka H1 H2 H4
