Behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer : En litteraturöversikt

Behovet av stöd hos kvinnor som

drabbats av bröstcancer

~En litteraturöversikt

Emma Westergaard-Nielsen

Qendresa Shalaj

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

Jönköping, februari 2015

The need of support among women

with breast cancer

~A Literature review

Emma Westergaard-Nielsen

Qendresa Shalaj

Thesis, 15 credit points, bachelor degree

Nursing Science

Sammanfattning

Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer har ökat sedan 60-talet och sjukdomen är i dag den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Syftet med litteraturöversikten var att be-skriva vilket stöd drabbade kvinnor behöver under början av sin sjukdomstid. Studien är base-rad på tio kvalitativa artiklar publicebase-rade mellan åren 1997-2012. Resultatet delades in i fyra kategorier; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande erfarenheter. I resultatet framkom att behovet av stöd hos kvinnorna var omfattande under bör-jan av sjukdomstiden och kvinnorna önskade stöd både från anhöriga, vänner och sjukvårds-personal. Det är nödvändigt att som vårdpersonal ha kunskap om vilket stöd dessa kvinnor be-höver för att kunna tillgodose behov och förväntningar. Behoven är individuella och skiljer sig från kvinna till kvinna, något sjuksköterskan bör vara lyhörd inför

Summary

The number of women affected by breast cancer has increased since the 60´s and the disease is today the most common type of cancer among Swedish women. The purpose of this literature review was to describe what kind of support the affected women needed during the beginning of their disease. The study was based on ten qualitative articles published between the years 1997-2012. The result were divided into four categories; emotional support, informative sup-port, practical support and support from women with similar experience. The results indicate that women’s need of support was high during the beginning of their disease and these women wished to be supported from family, friends and healthcare professionals. It is necessary that healthcare professionals are aware of the type of support these women require, to be able to meet their needs and expectations. The needs are individual and differs from women to women, something the nurse should be responsive to.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bröstcancer ... 1

Diagnostik ...1

Behandling ...2

Den psykologiska upplevelsen ...2

Hälsomodell ...3

Stöd ...4

Syfte ... 5

Metod ... 5

Design ...5

Urval och Datainsamling ...5

Dataanalys ...6 Etiska överväganden...7

Resultat ... 7

Stöd från kvinnor med liknande erfarenheter ... 10

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 13

Kliniska Implikationer ... 13

Fortsatt Forskning ... 14

Referenser ... 15

Bilagor... 20

1

Inledning

För de flesta människor är bröstcancer ett välbekant ämne och majoriteten känner till någon som drabbats. Omkring 30 % av alla kvinnor som drabbas av cancer, drabbas av just bröstcan-cer (Wasteson, 2007). Enligt det nationella canbröstcan-cerregistret, som började registrera canbröstcan-cerfall på 60-talet, har antalet insjuknande i bröstcancer fördubblats och år 2011 rapporterades 8382 nya fall i Sverige (Socialstyrelsen, 2013; Socialstyrelsen, 2014). I media och i samhället i stort, diskuteras ämnet frekvent men lite fokus läggs på hur kvinnan själv upplever det att bli diagnostiserad med bröstcancer. I takt med att antalet drabbade kvinnor stiger, ökar även be-hovet av kunskap kring hur dessa kvinnor önskar bli bemötta och vilken typ av stöd de behö-ver. Denna förståelse är nödvändig för att sjuksköterskan ska kunna erbjuda kvinnor med bröstcancer det stöd de är i behov av. Tack vare mammografiscreening överlever i dag fler kvinnor sjukdomen (Mathers m.fl., 2013). Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer lever 80 procent fem år efter att de fått diagnosen (Nilbert, 2013).

Bröstcancer

Bröstcancer är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av maligna tumörer som uppstår ur bröstvävnad. Beroende på hur långt bröstcancern utvecklats delas den in i stadie 0-IV, där sta-die 0 ses som ett förstasta-die till cancer och kallas in situ-cancer. Det är sedan tidigare känt att åtminstone hälften av alla in situ-cancerfall är helt ofarliga och aldrig vidareutvecklas men det finns i dagsläget inget sätt att skilja de ofarliga från farliga (Nilbert, 2013). Cancercellerna kan från det här stadiet växa till sig och bilda en tumör. Via lymfkörtlarna har tumörceller se-dan möjlighet att sprida sig ut till andra delar av kroppen och bilda metastaser (Nilbert, 2013).

Diagnostik

Bröstcancertumören är till en början symtomlös och inte möjlig att känna för hand. Sjukvår-den strävar i dag efter att finna bröstcancern medan Sjukvår-den fortfarande är i ett tidigt stadie då snabb diagnos förbättrar prognosen. Med regelbunden mammografiscreening för kvinnor i ål-dern 40-74, upptäcks många bröstcancertumörer i dag tidigare än innan screening infördes, vil-ket resulterat i en minskad dödlighet i bröstcancer (Socialstyrelsen, 2014, Nationella riktlinjer). Ett bekymmer screeningen för med sig är det stora antal in situ-cancrar som upptäcks och där-med behandlas, trots att de aldrig skulle utvecklats och bli farliga (Järhult & Offenbartl, 2006). Eftersom det i dagsläget inte är möjligt att särskilja ofarlig in situ-cancer från den farliga typen som riskerar att avancera till nästa stadie, behandlas samtliga fall (Nilbert, 2013). Detta leder till att många kvinnor som annars hade levt ett fortsatt friskt liv nu tvingas genomgå en plåg-sam tid med sjukdomsdiagnos och behandling.

I Sverige upptäcks ⅔ av alla bröstcancertumörer genom mammografiscreening och i de reste-rande fallen är det oftast kvinnan själv som hittar tumören som en knöl i bröstet (Nilbert, 2013). Med dagens sjukvård upptäcks bröstcancern i de flesta fall medan den fortfarande är i stadie ett eller två, och därmed begränsad till bröstet och lymfkörtlarna omkring (Järhult & Of-fenbartl, 2006). För att säkerställa diagnosen bröstcancer utförs en så kallad trippeldiagnostisk undersökning, vilket innebär en klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och vävnadsprov (biopsi) från tumören (Bergh m.fl., 2007; Mathers m.fl., 2013; Wasteson, 2007).

2

Vid den kliniska undersökningen inspekterar och palperar läkaren brösten och lymfkörtlarna i armhålan samt halsen. Med hjälp av mammografiscreening, som även kan kombineras med ultraljud, går det att med relativt stor säkerhet ta reda på om tumören är god- eller elakartad samt hur utbredd den är. En biposi innebär att celler avlägsnas från den misstänkta tumören för analys (Mathers m.fl., 2013; Wasteson, 2007). Vävnadsproven ger information om tumö-rens egenskaper vilket gör det möjligt att planera in lämplig behandling (Socialstyrelsen, 2014).

Behandling

Bröstcancer behandlas främst med kirurgi. Det kirurgiska ingreppet utgår i möjligaste mån utifrån en så kallad bröstbevarande kirurgiskt ståndpunkt, vilket innebär att kirurgen enbart avlägsnar den del av bröstet där tumören är lokaliserad. De flesta patienterna får även någon form av adjuvant behandling utöver det kirurgiska ingreppet. Dessa tilläggs behandlingar är strålbehandling, hormonell behandling och cytostatikabehandling (Wasteson, 2007).

Vilken behandlingsform patienten får bestäms av läkare i samråd med patienten. Läkaren informerar och ger råd om de olika behandlingsalternativen som är aktuella, men det är pati-enten själv som slutligen avgör vilken behandlingsform hon vill genomgå (Bergh m.fl., 2007). I många fall startas läkemedelsbehandlingen redan innan det kirurgiska ingreppet är utfört (Socialstyrelsen, 2014).

Den psykologiska upplevelsen

Att drabbas av bröstcancer innebär inte bara fysiska utan även psykiska, sociala och existen-tiella påfrestningar både för kvinnan och hennes närstående, då en bröstcancerdiagnos bringar fram en rad olika emotionella reaktioner såsom sorg, kaos, förvirring, osäkerhet, ångest, hopp-löshet, förtvivlan och känslor av overklighet (Landmark & Wahl, 2002; Montazeri m.fl., 2000; Zabora m.fl., 2001; Wasteson, 2007). Ett flertal studier har funnit att kvinnor även drab-bas av olika psykologiska symtom såsom trötthet, generaliserat ångestsyndrom, depression, koncentrationssvårigheter, negativa tankar, självmordstankar, osäkerhet kring behandling samt rädsla för recidiv av cancer och död (Brett m.fl., 1998; Draper, 2006; Lebel m.fl., 2003; Reynolds m.fl., 2000). Det är inte heller ovanligt att dessa symtom uppkommer redan i väntan på resultaten från den initiala diagnostiska undersökningen (Lebel m.fl., 2003; Nosarti m.fl., 2002). Forskning visar på att depression och brist på socialt stöd är faktorer som starkt påver-kar den hälsorelaterade livskvalitén hos majoriteten av kvinnor som drabbas av bröstcancer (Avis m.fl., 2005; Lauver m.fl., 2007; Manuel m.fl., 2007; Politi m.fl., 2007).

Beroende på tidigare livserfarenheter reagerar kvinnor olika på ett cancerbesked. Att få ett diagnosbesked utlöser starka känslomässiga reaktioner och personen i fråga kan drabbas av en kris. En person i kris genomgår fyra faser; chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyord-ningsfas (Bergh m.fl., 2007; Landmark & Wahl, 2002). Forskning pekar på att ångestkänslor generellt avtar under de tre första månaderna efter diagnosbeskedet (Bergh m.fl., 2007), men under denna tid präglas kvinnornas livssituation ofta av osäkerhet och förlorad kontroll. En vanlig förekommande känsla bland dessa kvinnor är att de grundläggande behoven och värde-ringarna är hotade (Landmark & Wahl, 2002).

Kvinnor som drabbats av bröstcancer beskriver hur de över en natt upplever en radikal över-gång från ett “tillstånd av välbefinnande” till ett “sjukdomstillstånd”. Detta efter att knölar

3

palperats i brösten eller efter att de fått ett oroväckande mammografiresultat. Att gå på mam-mografiscreening ses som ett förebyggande hälsobeteende och kvinnorna är oftast helt oförbe-redda på att få ett sjukdomsbesked (Boehmke & Dickerson, 2006). Kvinnor som lyckas upp-rätthålla ett optimistiskt förhållningssätt har visat sig kunna hantera diagnos och behandling bättre än kvinnor med en pessimistisk inställning. De optimistiska kvinnorna lyckas i större omfattning att ta hand om sina familjer och att behålla sina arbeten. De hade även lättare för att se sjukdomstillståndet som något övergående. Negativa tankemönster medför att kvinnor i högre grad upplever diagnosen och behandlingen som stressfull och ångestframkallande (Boehmke & Dickerson, 2006). Den mest stressfyllda upplevelsen i samband med bröstcancer har visats vara väntan på resultaten från den diagnostiska undersökningen, att få cancerbeske-det och väntan på operation(Green m.fl., 1998; Gurevich m.fl., 2002).

Hälsomodell

I samband med att Antonovsky grundade den salutogena modellen där hälsa är i fokus, ut-vecklade han också begreppet KASAM, känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991). Den sa-lutogena modellen fokuserar på hälsans ursprung och personers olika förutsättningar att möta påfrestningar i livet som exempelvis vid sjukdomar eller annat stressutlösande stimuli. Anto-novsky definierar hälsa som ständigt i rörelse mellan två motpoler på ett kontinuum,

hälsa/hög livskvalité respektive sjukdom/låg livskvalité, som påverkar vilken grad av KASAM människor har i livet. Tre centrala komponenter i KASAM är begriplighet, hanter-barhet och meningsfullhet som ligger till grund för om individens KASAM är hög eller låg (Antonovsky, 1991). Antonovsky menar att personer som har höga värden av de olika kompo-nenterna har en hög KASAM i motsats till personer som har låga värden. Han betonar även att komponenterna inte får ses som självständiga enheter, utan ska tas som en enighet där den ena komponenten är beroende av den andra för att personer ska ha en hög KASAM (Antonovsky, 1991).

Begriplighet anses enligt Antonovsky (1991) vara den näst viktigaste komponenten efter meningsfullhet, då hög hanterbarhet förutsätter förståelse. Begriplighet återspeglar i vilket ut-sträckning man förstår händelser, både sådant som drabbar en själv men även ens omgivning. En individ bör uppfatta inre och yttre stimuli som förnuftsmässiga, strukturerade, gripbara och ordnade. Detta innebär exempelvis att information uppfattas som sammanhängande och tydlig snarare än kaotisk, otydlig, oordnad, oväntad och oförklarlig. Personer med hög känsla av be-griplighet förväntar sig att de stimuli/stressorer som de möter eller kommer möta i framtiden är förutsägbara, eller att dessa åtminstone går att ordna och förklara när det kommer som en överraskning (Antonovsky, 1991).

Hanterbarhet återspeglar i vilken grad en person upplever att det finns resurser till ens för-fogande, som denne kan utnyttja för att möta de krav som ställs av det stimuli/stressorer per-sonen utsätts för. Hanterbarhetskomponenten är betydelsefull, då bl.a. meningsfullheten avtar om personer inte tror att resurser finns till ens förfogande och deras strävan att hantera situat-ionen blir svagare. Resurser kan syfta till faktorer som är under ens egen kontroll, men även som kontrolleras av andra som individen har förtroende för, exempelvis make, hustru, vänner, kolleger, Gud, läkare, partiledaren etc. Personer med hög känsla av hanterbarhet kommer inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist.

4

Dessa personer kan på sikt acceptera att olyckliga saker händer i livet och reder ut dessa utan att sörja för alltid (Antonovsky, 1991).

Meningsfullhet anses vara den viktigaste komponenten inom begreppet KASAM, utan denna komponent blir varken hög begriplighet eller hög hanterbarhet långvarig (Antonovsky, 1991). Meningsfullhet återspeglar i vilken utsträckning en person känner att livet har en känslomässig innebörd och att åtminstone en del av de stimuli och krav som livet ställer en inför är värda att lägga ner energi, engagemang och hängivelse i. Att dessa stimuli och krav ses som välkomnade utmaningar snarare än bördor som hellre undviks, påverkar även känslan av meningsfullhet positivt (Antonovsky, 1991). Då något i livet sker som innebär omfattande förändringar, kommer personer med en hög känsla av meningsfullhet att konfrontera utma-ningen snarare än att undvika den. Detta med inställutma-ningen att göra sitt bästa för att med sin värdighet i behåll komma igenom utmaningen (Antonovsky, 1991).

Antonovsky (1991) hävdar även att den kognitiva och känslomässiga uppfattningsförmågan av stressorer i omgivningen, tillsammmans med viljan att konfrontera dessa, bidrar till en framgångsrik problemhantering/coping, som i sin tur stärker personers KASAM (Antonovsky, 1991). Personer med stark KASAM klarar av att tillföra ordning och mening i situationen när de ställs inför en stressor. De har ett försprång eftersom resurserna för att hantera stressorn har mobiliserats redan innan personen handlar. Personer med svag KASAM ter sig förvirrade och har ingen vilja att konfrontera stressorn, samt kan vara benägna att ge upp redan från början (Antonovsky, 1991). Stressorer är faktorer som är ständigt närvarande i personers dagliga liv och kan påverka hälsan både positivt och negativt. För att kunna behärska problemet som uppkommit krävs att personen har copingresurser till sitt förfogande, dvs. hjälpmedel som gör att en individ kan hantera problem effektivt (Antonovsky, 1991). Antonovsky (1991) menar att varje individ har copingresurser som påverkas av både yttre och inre fakorer och genom att främja faktorer som bidrar till ökad hälsa och motståndsresurser, exempelvis information, ekonomi, jag-styrkan, socialt stöd, så kan personers copingresurser stärkas. Exempelvis be-traktar en person med stark KASAM information som en möjlig resurs som enbart eftersöks när den är användbar. Denna information tas dock inte fram när den sannolikt kommer att skapa överbelastning, men den kommer inte heller att undvikas om personen har en stark KASAM. Personer med stark KASAM drivs av en vilja att lösa sina problem och efter att ha kartlagt problemets art, är de på god väg att behärska det hela genom att välja de resurser som är mest lämpligast för problemet i fråga (Antonovsky, 1991).

Tidigare forskningsrön belyser begreppet KASAM i samband med sjukdomar. De fann att personer som uppvisade en högre grad av KASAM fann det lättare att anpassa sig till sjuk-domssituationen, oberoende svårighetsgrad, vilket bidrog till att de upplevde bättre hälsa och livskvalité, än de som hade lägre KASAM (Büchi m.fl., 1998; Eriksson & Lindström, 2007; Fok m.fl., 2005; Mendel m.fl., 2001; Söderberg m.fl., 1997).

Stöd

Stoltz (2006) har i sin studie undersökt innebörden av stöd för anhöriga som i hemmet vårdar en familjemedlem. Begreppet stöd i studien definieras enligt följande:

”delvis innebär stöd tillhandahållandet av generell handgriplig hjälp, såsom information, utbildning, ekonomiskt bistånd, hjälpmedel och extern service. Det skapar förutsättningar för

5

att underlätta anhörigas kompetens eller kapacitet att vårda. Dessutom innebär stöd nödvändiga kvaliteter som individuell anpassning, föränderlighet, långsiktighet, utrymme för att ge uttryck för känslor såväl som en ide om ett ömsesidigt och jämbördigt utbyte mellan de involverade personerna” (Stoltz, 2006, s.64).

Samma definition av stöd har använts i denna studie.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer behöver under början av sin sjukdomstid.

Metod

Design

Artiklarna som bygger upp resultatet är av kvalitativ design. En kvalitativ studie ger en för-djupad förståelse för faktorer som påverkar människors upplevelser och uppfattningar (Polit & Beck, 2008). Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt är ett bra sätt att samla in kunskap på inom valt forskningsområde och genom sammanställning av ar-tiklarna kan syftet besvaras (Friberg, 2012a). Vidare valdes artiklar som berörde faktorer såsom socialt stöd och bröstcancer för att få kunskap om vad som påverkar kvinnors upple-velse av stöd, samt vilken typ av stöd kvinnor behöver under början av sjukdomstiden.

Urval och Datainsamling

Urvalet begränsades med inklusionskriterier och exklusionskriterier. Inklusionskriterier var studier utförda med kvalitativa metoder från länder med liknande samhällsstruktur som Sve-rige, artiklar om kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer och väntar på behandling samt att artiklarna skulle innefatta stöd perspektivet från kvinnans sida. Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar eftersom de ofta är empiriska studier som inte behandlar deltagarens upp-levelse och uppfattning, artiklar som fokuserade mycket på den medicinska aspekten av bröst-cancer och de som saknade abstrakt. Även en kvalitetsgranskning för studier med kvalitativa metoder har genomförts på de artiklar som utgör studiens resultat.

I början av datainsamlingen gjordes det en bred sökning för att få en uppfattning om hur omfattande forskningen kring bröstcancer och stöd var, för att sedan kunna genomföra den egentliga/slutliga sökningen till studien (Friberg, 2012a; Östlundh, 2012). Orden bröstcancer och stöd kom från formuleringen av syftet och utsågs vara de centrala orden i sökningen. Dessa översattes till “breastcancer” och “support”, då det engelska språket är ett officiellt språk inom forskningsvärlden (Segesten, 2012). Forskningarnas publiceringsår begränsades från 1995-2014, för att både få aktuella forskningsrön men även äldre då en del äldre forsk-ningsrön ansågs vara relevanta för studien. De elektroniska databaser som användes för att ge-nomföra litteraturöversikten var CINAHL och PsychINFO eftersom databaserna är omvård-nadsinriktade och relevanta för denna studie. För att dessutom få en hanterlig och relevant sökning markerades “avancerad sökning” i båda databaserna med ytterligare begränsningar (Karlsson, 2012). “Peer reviewed” användes vid varje sökning för att säkerställa att artiklarna är vetenskapligt granskade. Den booleska funktionen AND användes vid kombination av

6

sökorden för att avgränsa sökningen och “fulltext” valdes innan varje sökning (Karlsson, 2012).

Under sökningsprocessen identifierades flera sökord vilka ökade antalet relevanta artiklar för att svara på studiens syfte. De utvalda artiklarna gav inspiration till flera sökord som an-vändes inför nästa sökning (Karlssons, 2012). Sökorden som anan-vändes och slutligen gav tio artiklar var; diagnostic phase, diagnosis and experience, nursing, emotional, crisis, social

support, family support, breastcancer, breast neoplasms, newly diagnosed och support.

Sökorden användes både enskilt och i kombination för att utöka resultatssökningen. Orden som gav bäst utfall var breast neoplasms i kombination med newly diagnosed och support. Sökordstabellerna presenterar sökordskombinationerna som gav aktuella artiklar. Sökningar som inte resulterade i relevanta artiklar eller sökningar som gav dubbletter till artiklar vi redan valt ut, är inte redovisade i tabellerna (Bilaga 1).

Vid val av artiklarna observerades titeln och bedömning gjordes huruvida det fanns en rele-vant kopplad till studiens syfte. Om titeln ansågs relerele-vant till syftet granskades abstrakten. Ar-tiklar vars abstrakt passade till att besvara syftet valdes ut och lästes i fulltext. De utvalda ar-tiklarna som lästes i fulltext har noggrant kvalitetsgranskats med hjälp av ett protokoll för ba-sala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod, framtaget av Hälsohögskolan i Jönkö-ping (Bilaga 2), då en kvalitetsgranskning är viktig vid en litteraturöversikt för att säkerställa att artiklarna erhåller en hög kvalité (Rosen, 2012). De artiklar som fick ett högt resultat i granskningsprotokollet inkluderades till studiens resultat. Friberg (2012a) menar att ett högt resultat innebär att minst elva av tolv punkter skall uppfyllas i protokollet. De artiklar som lästes i fulltext och inte uppnådde ett högt resultat eller de som inte uppfyllde de fyra första punkterna i granskningsformuläret exkluderades, se bilaga 1 och 2. De tio utvalda artiklarna sammanställdes i en artikelmatris eftersom det ger en översikt av innefattande datainsamling från artikelsökningarna då materialet inom ett forskningsområde kan vara omfattande (Polit & Beck, 2008). I artikelmatrisen beskrivs artiklarnas författare, titel, årtal, land, syfte, metod, huvudfynd (Bilaga 3).

Artiklar som valdes ut till studiens resultat behandlar både kvinnors upplevelse av bröstcan-cer från olika delar av västvärlden och olika aspekter av stöd. Bland deltagarna i denna littera-turöversikt återfinns kvinnor mellan åldrarna 28-73 år. Fyra artiklar behandlar norska kvin-nors upplevelse av bröstcancer och en behandlar isländska kvinkvin-nors upplevelse, två artiklar baseras på kanadensiska kvinnors upplevelse av bröstcancer och ytterligare två beskriver ame-rikanska kvinnors upplevelse av bröstcancer. Vidare baseras två artiklar på australiensiska kvinnors upplevelse av bröstcancer och en utav dem, Coyne m.fl. (2011) behandlar både pati-entens och den anhöriges perspektiv. Vid analysering och bearbetning av den sistnämnda arti-keln används olika färgpennor för att kunna urskilja kvinnornas perspektiv från de anhörigas. Anhörigperspektiven har inte använts till resultatet.

Dataanalys

Efter godkännande i kvalitetsgranskning har de tio artiklarna som sökts fram till litteraturö-versikten lästs igenom många gånger. Detta för att förstå helheten av artiklarna och för att sä-kerställa att all information samlades in, men även för att få en så bred kännedom om materi-alet som möjligt. Artiklarna har bearbetats ett flertal gånger med hjälp av Fribergs (2012b)

7

kvalitativa analysmetods modell som består av fem steg. Huvudfynden från varje artikels re-sultat markerades med en färgpenna. Den beskrivande texten och tillhörande citat lästes och tolkades noggrant, både självständigt och tillsammans, för att minimera risken för feltolk-ningar. Texter och bärande meningar som relaterades till stöd under den diagnostiska perioden markerades med andra färgpennor. Dessa översattes till svenska och emellanåt användes elektroniska ordböcker för att säkerställa korrekt översättning. Skillnader och likheter mellan artiklarnas resultat identifierades och markerades. Texterna analyserades och förslag till kate-gorier växte fram. I sista steget av Fribergs (2012b) analysmodell fördjupades analysen ge-nom att sortera och skriva ihop det nyfunna materialet under de nybildade rubrikerna emot-ionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd och stöd från kvinnor med liknande upplevelser. Under varje kategori finns en beskrivande text som baseras på de tio analyserade artiklarna (Friberg, 2012b).

Etiska överväganden

Resultatet bygger på artiklar som är kvalitetsgranskade enligt Hälsohögskolans riktlinjer. Alla de tio artiklarna som inkluderats i resultatet har genomgått etisk granskning innan de publicerats i respektive tidskrift. Att artiklar är etiskt godkända innebär att en etikprövning har utförts utav en etikprövningsnämnd eller forskningsetisk kommitté, vilken granskar och säkerställer att forskningsprojektet värnar om deltagarnas identitet, integritet och rättigheter innan publicering av artikeln (Kjällström, 2012; Vetenskapsrådet, u.å). Att resultatet återges så ärligt och hederligt som möjligt är enligt Kjellström (2012) viktigt för att undvika ändringar på forskningsmateri-alet. Denna princip har eftersträvats i examensarbetet.

Resultat

Av de tio artiklar som användes i denna studie framkom resultat som tyder på likheter men även skillnader kring kvinnors behov av stöd. Fyra kategorier identifierades med hjälp av det insamlade materialet; emotionellt stöd, informativt stöd, praktiskt stöd, samt stöd från kvinnor med liknande upplevelser.

Emotionellt stöd

Emotionellt stöd innefattar aspekter såsom kärlek, vänskap och solidaritet. Hur det sociala stödet upplevdes visade sig vara essentiellt för hur kvinnorna upplevde det att vara nydiagnos-tiserad med bröstcancer (Landmark m.fl., 2002). Enligt Snyder och Pearse (2010) studie kunde det emotionella stödet visa sig i form av att kvinnan fick möjlighet att prata ut om sin sjukdom eller att någon fanns fysiskt nära henne. Att ha någon nära upplevdes positivt och det fick kvinnorna att känna att de inte var ensamma i situationen utan att det fanns någon som delade deras upplevelse.

Det emotionella stödet var det stöd kvinnor uppgav att de hade allra störst behov av och re-lationer inom närmsta familjen ansågs vara viktigast (Landmark m.fl., 2002; Snyder & Pearse, 2010). Att få stöd i form av närhet uppgavs vara särskilt värdefullt (Landmark m.fl., 2002). De flesta kvinnorna hade mycket stöd omkring sig men föredrog att vända sig till sina allra närmaste, då stöd från familjen ansågs vara tröstande och lugnande (Dickersson m.fl., 2011; Drageset m.fl., 2012; Landmark m.fl., 2002; Snyder & Pearse, 2010). Ett flertalav kvinnorna

8

i Fridfinnsdottirs studie (1997) förväntade sig att deras män skulle stå för det primära emot-ionella stödet och i de flesta fall levde makarna upp till dessa förväntningar. Var kvinnorna ogifta sökte de i stället upp andra nära familjemedlemmar för stöd, till exempel döttrar (Frid-finnsdottir, 1997). Då familjer inte var tillgängliga vände kvinnorna sig till vänner och kolle-gor för att få detta stöd (Dickersson m.fl., 2011; Snyder & Pearse, 2010).

Vilka förväntningar det fanns på det sociala nätverket skiljde sigåt mellan kvinnorna. Kvin-nor uppgav att de ansåg att kvalitén på stödet från den allra närmaste familjen och de bästa vännerna var viktigare än hur många som engagerade sig från det övriga sociala nätverket (Fridfinnsdottir, 1997). Kvinnorna ville känna sig älskade och att folk brydde sig om dem, de ville att människor skulle visa intresse genom att fråga dem frågor och visa sin oro. Att veta att människor tänkte på dem upplevde kvinnorna som stödjande (Drageset m.fl., 2012; Frid-finnsdottir, 1997; Logan m.fl., 2006).

I relationen med närstående upplevde kvinnor med bröstcancer att de pendlade mellan att få stöd och att vara ett stöd. De beskrev hur familjemedlemmar ställt upp med mycket stöd och oroade sig för att dessa i sin tur inte fick det stöd de behövde. Ofta var familjemedlemmar själva rädda och kvinnan fick då gå in med stöd och uppmuntran (Coyne m.fl., 2011; Drageset m.fl., 2011). Kvinnorna uppgav att de önskade professionell hjälp för att kunna vara ett stöd för sina nära och kära (Landmark m.fl., 2008). Att folk ibland drog sig undan och undvek kvinnan upplevdes som sårande och la extra tyngd till bördan. Då personer i kvinnans um-gängeskrets inte klarade av att hantera cancerdiagnosen valde kvinnorna att undvika dessa personer för att skona sig själva från den ångest mötet kunde medföra (Coyne m.fl., 2011; Landmark m.fl., 2002).

Även då de drabbade kvinnorna ville ha stöd så upplevde de också att det fanns ett behov av att dra sig undan i ensamhet. De behövde tid att tänka för att finna sig själva under den turbu-lenta perioden (Coyne m.fl., 2011; Logan m.fl., 2006). Kvinnorna varvade denna självvalda ensamhet med att söka tröst och stöd hos sina nära och kära. Detta för att undvika att överväl-digande sorg skulle trycka ner dem i ett depressivt tillstånd (Logan m.fl., 2006). Kvinnor upp-levde en ökad andlighet under den diagnostiska fasen. En del kvinnor sökte styrka i sin relig-ion och bad till Gud, medan andra upplevde en annan form av andlighet, där i samhörighet med naturen var det som gav styrka (Logan m.fl., 2006).

Att ha en arbetsplats visade sig vara uppskattat, då arbetet innebar inte bara ett ekonomiskt och praktiskt stöd utan även ett emotionellt stöd från kollegor. Arbete sågs som en menings-full daglig social aktivitet som hjälpte dem att fokusera på något annat än sjukdomen och som gav energi och utmaningar. På samma sätt var distraktion i form av aktiviteter som gav glädje uppskattat och kvinnorna tyckte om att människor erbjöd sig att göra dem sällskap. Att hålla sig sysselsatt beskrevs som nödvändigt för att kontrollera sin ångest (Dickersson m.fl., 2011; Landmark m.fl., 2008; Logan m.fl., 2006).

Kvinnor beskrev att det var viktigt att känna att de i relationen med sjukvårdspersonal och personal från andra institutioner, fick vara i centrum och känna sig betydelsefull. Att bli sedd som en individ bidrog till att kvinnorna upplevde stöd från personalen. En förtroendefull relat-ion ingav känslor av tröst och trygghet. Att personalen var lugn, tog sig tid att lyssna och svara på frågor var enligt kvinnorna faktorer som var viktiga för att denna relation skulle kunna byggas upp (Landmark m.fl., 2002). I de fall då kvinnorna kände att sjukvårdspersona-len inte lyckades inge förtroende upplevdes detta som en brist på emotionellt stöd. Stöd från

9

sjukvårdspersonal var det stöd som kvinnorna generellt sätt upplevde som minst tillfredsstäl-lande (Fridfinnsdottir, 1997). En del kvinnor upplevde att professionella personer, så som sjukvårdspersonal eller präst, erbjöd dem en möjlighet att få gråta ut och prata om sina käns-lor. Detta stöd var uppskattad då dessa kvinnor upplevde det lättare att visa tunga känslor för människor som inte stod dem nära och därför inte genomled sorgen tillsammans med dem (Logan m.fl., 2006).

Informativt stöd

Det informativa stödet består av information, rådgivning och konsultation (Landmark m.fl., 2002). Att få en bröstcancerdiagnos upplevdes som en chock för kvinnorna och de flesta upp-gav att de fick svårt att fokusera på vad som sades. När läkaren förklarade vad som skulle hända var kvinnorna oftast i ett emotionellt upprört tillstånd och hade svårt att ta till sig in-formationen. De upplevde att de efteråt behövde hjälp att få informationen förklarad för att kunna förstå den (Coyne & Borbasi, 2009; Snyder & Pearse, 2010).

Kvinnorna ville att det informativa stödet de behövde under den diagnostiska perioden skulle komma från sjukvårdspersonalen (Drageset m.fl., 2012; Fridfinnsdottir, 1997; Land-mark m.fl., 2008; Snyder & Pearse, 2010). En bröstcancerdiagnos medförde många obesva-rade frågor angående sjukdomen, behandlingar och biverkningar, något kvinnorna behövde sjukvårdens hjälp att få svar på (Landmark m.fl., 2008). De upplevde att de behövde informat-ion och förklaringar till sjukdomen för att finna någon form av logik i den omtumlande situat-ion som uppstått (Fridfinnsdottir, 1997). Vilken mängd informatsituat-ion kvinnorna ville ha var in-dividuellt (Drageset m.fl., 2012).

Kvinnorna uppskattade om väntetiderna var så korta som möjligt då väntan på provsvar och behandling upplevdes som plågsamt. Att det fanns kontinuitet i vårdrelationen ansågs vara be-tydelsefullt för hur kvinnorna upplevde det sociala stödet från sjukvården (Coyne & Borbasi, 2009; Landmark m.fl., 2002; Landmark m.fl., 2008). Att drabbas av bröstcancer medförde att kvinnorna blev tvungna att sätta sig in i hur sjukvården och övriga samhällsinstitutioner var uppbyggda. Kvinnorna önskade att någon inom sjukvården tagit mer initiativ till kontakt med dem och förklarat hur vårdapparaten fungerade (Coyne & Borbasi, 2009; Landmark m.fl., 2002; Landmark m.fl., 2008).

En annan form av stöd som beskrevs avkvinnorna var de anhörigas möjlighet att närvara som “ett par extra öron” vid läkarbesök. Närheten under läkarbesöken sågs som ett stöd i sig men kvinnorna tyckte även att det kändes tryggt att ha med sig någon som kunde hjälpa till att komma ihåg vad som sades under mötet angående diagnos, prognos, behandlingsalternativ m.m. (Coyne m.fl., 2011; Fridfinnsdottir, 1997; Landmark m.fl., 2008; Snyder & Pearse, 2010). Det framkom även att det var vanligt att kvinnor med bröstcancer tog hjälp av sina an-höriga när de kände att de själva inte orkade söka information. De anan-höriga vände sig till sjuk-vårdspersonal med sina frågor och förmedlade sedan vidare svaren till kvinnan (Coyne m.fl., 2011; Snyder & Pearse, 2010).

Praktiskt stöd

Det praktiska stödet innefattar sådant som kräver fysisk närvaro av en människa, exempelvis snöskottning eller hushållsarbete (Landmark m.fl., 2002). Kvinnorna upplevde det som påfres-tande att behöva uppdatera familj och vänner om sin sjukdom. För att avlasta kvinnan tog nära

10

anhöriga ofta på sig ansvaret att meddela andra om situationen (Coyne m.fl., 2011; Snyder & Pearse, 2010).

Ett flertal kvinnor upplevde att de ofrivilligt blev tvungna att sätta sig in i hur hela välfärds-apparaten fungerade för att rent praktiskt kunna hantera sjukdomen. De önskade också att de fått mer hjälp att hantera allt viktigt pappersarbete som insjuknandet i bröstcancer medförde. Kvinnorna upplevde det energikrävande att själva aktivt behöva styra upp möten och läkarbe-sök och önskade att sjukvården tagit mer initiativ till att hjälpa dem med detta (Landmark m.fl., 2002; Landmark m.fl., 2008).

Stöd från kvinnor med liknande erfarenheter

Att ha kontakt med någon som överlevt bröstcancer upplevdes av kvinnorna som en möjlig-het att tala med någon som hade personlig insikt i hur det är att drabbas (Dickerson m.fl., 2011; Snyder & Pearse, 2010). Att få höra andra kvinnors erfarenhet av att ha besegrat bröst-cancern sågs som positivt, då berättelserna upplevdes som uppmuntrande (Dickerson m.fl., 2011; Drageset m.fl., 2012; Fridfinnsdottir, 1997). Möjligheten att få kontakt och bygga vän-skapsband med andra i samma situation uppgavs vara mycket uppskattat (Landmark m.fl., 2002).

Landmark m.fl. (2008) fann i sin studie att det bland nydiagnostiserade kvinnor fanns en önskan om att få delta i stödgrupper för att få möjlighet gråta ut och få stöd från andra drab-bade. Kvinnorna sökte ett forum där de kunde vara ärliga med sina känslor och rädslor, något kvinnorna inte alltid upplevde att de kunde vara med anhöriga, av rädsla för att tynga ner eller skrämma dem. Kvinnorna upplevde dock att stödgrupper endast var givande om de andra del-tagarna var i samma situation som dem. Snyder och Pearse (2010) fann i sin studie att unga kvinnor med bröstcancer inte fick ut så mycket av sina stödgrupper då de övriga deltagarna varit mycket äldre och hade en helt annan familjesituation. För en ung kvinna i Snyder och Perars studie (2010), som vid insjuknandet var gravid, var det mycket svårt att få kontakt med någon med samma erfarenhet. Hon löste själv situationen genom att kontakta ett nationellt nätverk för gravida kvinnor med cancer. Via detta nätverk blev hon sedan förmedlad till en mentor med liknande erfarenhet, vilket för den drabbade kvinnan blev ett ovärderligt stöd. Ett flertalkvinnor sökte själva upp vänner som varit i samma situation som dem för att få informativt och emotionellt stöd. Generellt ansågs stöd och information från andra bröstcan-cerpatienter som positivt, men kunde även upplevas som skrämmande och oönskad (Drageset m.fl., 2012).

Diskussion

Metoddiskussion

För att svara på studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts med kvalitativa artiklar, då dessa typer av studier ger en fördjupad förståelse för omständigheter/förhållanden som på-verkar människors upplevelser och uppfattningar (Polit & Beck, 2008). Artiklarna som ingår i resultatet är använda i olika omfattningar beroende på innehållets relevans för denna studie. Samma artikelförfattare återkommer i flera forskningsstudier, vilket kan ses som en svaghet

11

men även som en styrka, då artikelförfattaren är ledande inom det forskningsområde som be-rör denna studie.

Bland deltagarna i resultatartiklarna finns kvinnor i alla ålderskategorier. Denna mångfald har möjliggjort en kartläggning där resultaten återspeglar både likheter och skillnader för bröstcancerpatienter i olika åldrar/livssituationer. En inriktning på en snävare, mer specifik åldersgrupp ansågs medföra begränsningar för studiens syfte, då bröstcancer kan drabba såväl äldre som yngre kvinnor (Järhult & Offenbartl, 2006).

Inledningsvis begränsades sökningarna till artiklar som inte var äldre än tio år. Denna be-gränsning visade sig dock utesluta forskning av relevans för studien och ändrades därmed till att även inkludera äldre artiklar. Litteratur som använts i denna studie är från 1997 och framåt, vilket kan ses som en svaghet enligt socialstyrelsen då sjuksköterskan ska arbeta utifrån ny forskning i syfte till att utveckla och förbättra vården (Socialstyrelsen, 2005).

Databaserna Cinahl och PsychInfo användes till den egentliga sökningen då just dessa två databaser ansågs vara relevanta för studiens syfte. Att två databaser använts till studien kan ses som en svaghet då fler databaser hade resulterat i en bredare översikt över befintlig forsk-ning (Henricson, 2012). I början av sökforsk-ningsprocessen användes få sökordskombinationer, vilket gav både återkommande och irrelevanta artiklar för studien. Under studiens gång ut-vecklades fler sökord och sökordskombinationer både genom att analysera relevanta artiklar för studien, men även genom att ta del av andra artiklars nyckelord (Karlssons, 2012). Den ökade kunskapen om sökordskombinationerna låg till grund för att den slutliga sökningen blev mer organiserad och ökade antalet relevanta sökningar till studiens resultat.

Fem av artiklarna i studien är av nordiskt ursprung vilket kan ses som en styrka då resultatet går att applicera på den svenska samhällsstrukturen.

Både läsning, kvalitetsgranskning och bearbetning av artiklarna har gjorts enskilt och till-sammans för att minska risken för feltolkningar och för att öka studiens trovärdighet och på-litlighet. Då artiklarna var skrivna på engelska och i vissa fall behövdes översättas kan det inte uteslutas att brister i översättningen förekommer. Både artiklarnas resultat och studiens resul-tatsammanfattningar har granskats av flera personer, även detta kan styrka studiens tillförlit-lighet och trovärdighet (Henricson, 2012; Wallengren & Henricson, 2012).

Resultatdiskussion

Det framkom i resultatet att kvinnorna upplevde det emotionella stödet som en ovärderlig tillgång som gav dem kraft att ta sig igenom den svåra tiden. I relation med nära och kära upp-levde kvinnorna att de fick ta emot men även ge känslomässigt stöd. Kvinnor som uppgav att de hade ett gott stöd från sin omgivning, upplevde det lättare att hantera den nya livssituat-ionen som uppstått i samband med sjukdomsbeskedet. Kroenke m.fl. (2013) visar i sin studie på liknande resultat och menar att det finns ett direkt samband mellan hur bra det sociala stö-det är och vilken livskvalité den drabbade kvinnan upplever att hon har. Det finns flera tänk-bara orsaker till detta samband. Arora m.fl. (2007) beskriver i sin studie hur det sociala nät-verket stöttar upp kvinnan med bröstcancer och hjälper henne finna strategier/resurser för att hantera sjukdomen. Sett ur Antonovskys salutogena perspektiv är detta sociala stöd en resurs som kan stärka kvinnans känsla av hanterbarhet, något som främjar graden av KASAM. Som tidigare beskrivit i bakgrunden uppger nydiagnostiserade kvinnor att familjen är det som

mo-12

tiverar dem och ger dem kraft att kämpa mot cancern. Att känna sig älskad och behövd av an-höriga ökar sannolikheten att en individ upplever tillvaron som meningsfull. Denna menings-fullhet är enligt Antonovsky (1991) den allra viktigaste komponenten för att uppnå och bibe-hålla en stark KASAM.

Tillgången till information kring sjukdomen visade sig utgöra en viktig faktor för kvinnorna i studien. Sett ur ett copingperspektiv kan detta sökande efter information vara ett sätt att med problemfokuserad coping försöka övervinna sjukdomen. Kunskap kan även vara en nödvän-dig faktor för att kvinnan ska finna olika sätt att hantera situationen på emotionell nivå. Kvin-norna i studien beskrev hur information var nödvändig för att kunna skapa sig en form av inre logik och en förståelse av vad de drabbats av. Enligt den salutogena modellen är en av de nöd-vändiga komponenterna just begriplighet, för att en person ska utveckla en stark KASAM. Antonovsky beskriver hur individen upplever tillvaron som begriplig om de yttre och inre sti-muli den utsätts för anses vara förutsägbara, förklarliga och följer någon form av logik. Att anskaffa sig kunskap om sjukdomen kan för den drabbade kvinnan vara ett sätt att göra situat-ionen mer begriplig, vilket i sin tur stärker hennes KASAM. Vilken copingstil en person an-vänder i kris är väldigt individuellt och en stark KASAM innebär inte en särskild copingstil (Antonovsky, 1991). Till följd av detta varierar den mängd information kvinnorna upplever att de behöver. Även Rees & Bath (2001), samt Luker m.fl. (1995) har i sina studier dragit slutsatsen att kvinnors behov av information varierar från individ till individ och menar att varje kvinna är fullt kapabel att själv avgöra vad som är lagom för just henne. Studierna beto-nar vikten av att sjukvårdspersonal är lyhörda inför patienternas behov och anpassar mängden information efter kvinnans önskemål. Maximal med information bör ges till kvinnor som sö-ker efter informationen och minimalt med information bör ges till de kvinnor som inte vill veta och istället undviker informationen (Rees & Bath, 2001; Luker m.fl., 1995). Likaså för-klarar Monat & Lazarus (1991) att kvinnor pendlar mellan olika copingstrategier och därför kan ha olika önskemål om information från ett tillfälle till ett annat.

Möjligheten att diskutera sin situation med någon som inte ingick i den privata sfären och därmed inte var lika känslomässigt engagerad visade sig också utgöra en viktig faktor för kvinnor med bröstcancer. Dessa personer kunde antingen vara professionella eller andra kvin-nor som genomgått samma situation. Ett vanligt sätt att komma i kontakt med andra kvinkvin-nor i samma situation är att gå med i en stödgrupp för bröstcancerdrabbade. Michalec (2005) har i sin studie undersökt stödgruppers inverkan på deltagarnas upplevda livskvalitet. Resultatet vi-sar på en ökad upplevd livskvalitet bland kvinnor som valt att delta, jämfört med kvinnor som valt att inte ingå i någon stödgrupp. Huruvida denna skillnad verkligen beror på stödgrupper-nas inverkan kan dock inte säkerställas då det visat sig att deltagare redan från början skiljde sig från de som inte deltog. Kvinnor som valde att delta i stödgrupper var i genomsnitt rikare, yngre och mer välutbildade än de som inte deltagit. Deltagarna var även oftare gifta, vilket se-dan tidigare visat sig vara en faktor som gynnar den bröstcancerdrabbade kvinnans livskvalité (Helgeson m.fl., 2000). Kristiansen m.fl. (2010) finner i sin studie att emotionellt stöd från sjuksköterskan värderades högt av patienten och i många fall kunde kompensera brister i pati-entens sociala nätverk. Sjuksköterskan gav ett emotionellt stöd i form av värme och empati och lät sig inte skrämmas av patientens starka känslor. Sjuksköterskans roll ansågs som unik då den gav henne möjlighet att som främling komma nära patienten (Kristiansen, m.fl., 2010).

13

Arora m.fl. (2007) betonar vikten av att sjukvårdspersonal i sitt omvårdnadsarbete bör fokuse-rar på att identifiera vilka resurser som finns hos patienten och dennes sociala nätverk, samt vilka behov av stöd som inte blir tillgodosedda. För att sedan kunna vägleda kvinnan och till-godose hennes behov under sjukdomsförloppet. I enlighet med Antonovskys salutogena mo-dell bör sjuksköterskan skapa sig en bild av hur patienten ser på sin egen tillvaro och upp-komna problem, för att på så sätt kunna främja de faktorer som påverkar hälsan positivt och påverka patientens copingresurser genom att mobilisera de resurser som finns eller tillföra det som saknas.

Vidare betonar resultatet även att en förtroendefull relation till sjukvårdspersonal var viktigt, men också att det var den relation som upplevdes som minst tillfredsställande. Wilkes m.fl. (1998) fann i sin studie att sjuksköterskorna som vårdade cancerpatienter var medvetna om att det fanns ett stort behov av emotionellt stöd. Dock ansåg sjuksköterskorna själva att de i om-sorgen inte lyckades tillgodose detta behov, mycket på grund av bristande tid och kunskap. För att stödja patienterna fokuserade sjuksköterskorna i stället på att ge dem den information de var i behov av. Sjuksköterskorna såg det som deras uppdrag att informera cancerpatien-terna om deras sjukdom och ansåg att de klarade av denna uppgift. Vidare beskriver sjukskö-terskorna i Wilkes (1998) studie att de saknade kunskap om hur samhällsapparaten var utfor-mad och kunde därmed inte erbjuda patienterna vägledning inom området, något sjuksköters-korna upplevde att patienterna behövde. Detta återspeglar litteraturöversiktens resultat, där kvinnorna efterlyste mer stöd från personer med kompetens, att hjälpa dem förstå hur sjukvår-den och övriga instanser i samhället var uppbyggda. På svenska sjukhus finns i dag kuratorer med uppgift är att vägleda och stödja patienter. Förslagsvis kan sjuksköterskan vara noggrann med att informera om att denna hjälp finns att få och uppmuntra de patienter som misstänks vara i behov av vägledning att ta kontakt.

Slutsatser

Studiens resultat påvisar att början av sjukdomstiden är en omtumlande och känslomässigt krävande tid för kvinnor med bröstcancer. Behovet av stöd från omgivningen är omfattande och hur detta behov uppfylls har stor betydelse för hur kvinnan upplever sjukdomen. Önskan att bli sedd som en unik människa och bemött med omtanke, kärlek och respekt är något alla drabbade har gemensamt. Genom att vara lyhörd inför den enskilda kvinnans önskningar, tan-kar och rädslor kan sjuksköterskan identifiera vilket stöd patienten är i behov av. Sjuksköters-kan bör bl.a. undersöka omfattningen av det stöd kvinnan redan får, för att sedan kunna hjälpa henne finna de strategier som passar, men även för att finna faktorer och resurser som främjar hälsan.

Kliniska

Implikationer

Sjuksköterskan kan i sitt arbete med patienten beakta dennes KASAM och de tre kompo-nenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Genom att stärka den komponent som är svagast kan sjuksköterskan bidra med att stärka patientens KASAM. Att med omsorg iden-tifiera patientens resurser och svagheter ökar sannolikheten för att resurserna används effek-tivt och ändamålsenligt. Att exempelvis fokusera på att förbättra patientens känsla av begrip-lighet och hanterbarhet är inte effektivt om patienten själv upplever en stor meningslöshet och

14

saknar motivation. Därför är det essentiellt att sjuksköterskan identifierar faktorer och resurser som påverkar patientens hälsa positivt och vägleder patienten under problemhanterings pro-cessen.

Fortsatt

Forskning

Under studiens gång väcktes tankar kring till om, och i så fall hur sjuksköterskan kan förbättra den psykosociala omvårdnaden, även då resurserna i form av tid och bemanning upplevs brist-fälliga. Då vi också lever i ett mångkulturellt samhälle vore det intressant att undersöka om det förekommer skillnader kring de psykosociala omvårdnadsbehoven hos kvinnor, av olika etni-citeter, som drabbas av bröstcancer.

15

Referenser

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (2:a uppl.). Stockholm; Natur och Kultur.

Avis, N.E., Crawford, S. & Manuel, J. (2005). Quality of life among younger women with breast cancer. Journal of Clinical Oncology, 23, (15), 3322-3330.

Arora, N.K., Rutten-Finney, L.J., Gustafson, D.H., Moser, R., Hawkins, R.P. (2007). Preceived helpfulness and impact of social support provided by family, friends, and health care providers to women newly diagnosed with breast cancer. Psycho-Oncology, 16, (5), 474-486.

Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Früst, C.J. & Hall, P. (2007). Bröstcancer. Stockholm, Karolinska Institutet University Press.

Boehmke, M. & Dickerson, S.S. (2006). The diagnosis of breast cancer: transition from health to illness. Oncology Nursing Forum, 33, (6), 1121-1127.

Brett, J., Austoker, J. & Ong, G. (1998). Do women who undergo further investigation for breast screening suffer adverse psychological consequences? A multi-centre follow-up study comparing different breast screening result groups five months after their last breast screening appointment. Journal of Public Health Medicine, 20, (4), 396-403.

Büchi, S., Sensky, T., Allard, S., Stoll, T., Schnyder, U., Klaghofer, R. & Buddeberg C. (1998). Sense of coherence - A protective factor for depression in rheumatoid arthritis.

Jour-nal of Rheumatology, 25, (5), 869-875.

*Coyne, E. & Borbasi, S. (2009). Living the experience of breast cancer treatment: The younger women´s perspective. Australian Journal of Advanced Nursing, 26, (4), 6-13. *Coyne, E., Wollin, J. & Creedy, D.K. (2011). Exploration of the family´s role and strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and their families.

Eu-ropean Journal of Oncology Nursing, 16, (2), 124-130.

Cruickshank, S. & Hume, A. (2014). The experience of providing support about menopausal symptoms to women with breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 18, (1), 110-117.

*Dickerson, S., Alqaissi, N., Underhill, M. & Lally, R.M. (2011). Surviving the wait: defining support while awaiting breast cancer surgery. Journal of Advanced Nursing, 67, (7), 1468-1479.

Drageset, S., Lindstrom, T.C. & Underlid, K. (2009). Coping with breast cancer: between di-agnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing, 66, (1), 149-158.

16

*Drageset, S., Lindstrom, T.C., Giske, T. & Underlid, K. (2011). Being in suspense: women´s experiences awaiting breast cacner surgery. Journal of Advanced Nursing, 67, (9), 1941-1951. *Drageset, S., Lindstrom, T.C., Giske, T. & Underlid, K. (2012). “The support I need” - Women´s experiences of social support after having received breast cancer diagnosis and awaiting surgery. Cancer Nursing, 35, (6), 39-47.

Draper, L. (2006). Breast cancer: trends, risks, treatments and effects. American Association

of Occupational Health Nurses Journal, 54, (10), 445-451.

Eriksson, M. & Lindström, B. (2007). Antonovsky’s sense of coherence scale and its relation with quality of life: a systematic review. Journal of Epidemiology and Community Health, 61, (11), 938-944.

Fok, S.K., Chair, S.Y. & Lopez, V. (2005). Sense of coherence, coping and quality of life fol-lowing a critical illness. Journal of Advanced Nursing, 49, (2), 173-181.

Friberg, F. (2012a). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats:

väg-ledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.uppl.) (s.133-143) Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2012b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forkning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensar-beten. (2.uppl.) (s.121-132) Lund: Studentlitteratur.

*Fridfinnsdottir, E.B. (1997). Icelandic women´s identifications of stressors and social sup-port during the diagnostic phase of breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 25, (3), 526-531.

Green, B.L., Rowland, J.H., Krupnick, J.L., Epstein, S.A., Stockton, P., Stern, N.M., Spertus, I.L. & Steakley C. (1998). Prevalence of posttraumatic stress disorder in women with breast cancer. Psychosomatics, 39, (2), 102-111.

Gurevich M., Devins G.M. & Rodin, G.M. (2002). Stress response syndromes and cancer: conceptual and assessment issues. Psychosomatics, 43, (4), 259-281.

Helgeson, V. S., Cohen, S., Schulz, R., and Yasko, J. 2000. “Group Support Interven- tions for Women with Breast Cancer: Who Benefits From What?” Health Psychology. 19, (2), 107-114.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdad. (1.uppl.) (s. 471-479) Lund: Studentlitteratur.

17

Karlsson, E-K. (2012). Informationssökning. Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad. (1.uppl.) (S.95-113) Lund:

Studentlittera-tur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Vetenskaplig teori och metod. Från idé till

examinat-ion inom omvårdnad (s. 69- 94). Lund: Studentlitteratur.

Kristiansen, M., Tjornhoj-Thomsen, T. & Krasnik, A. (2010). The benefit of meeting a stranger: Experiences with emotional support provided by nurses among Danish-born and mi-grant cancer patients. European Journal of Oncology Nursing, 14, (3), 244-252.

Kroenke, C.H., Kwan, M.L., Neugut, A.L., Ergas, I.J., Wright, J.D., Caan, B.J., Hershman, D. & Kushi, L.H. (2013). Social networks, social support mechanisms and quality of life after breast cancer diagnosis. Breast Cancer Research and Treatment, 139, (2), 515-527.

*Landmark, B.T., Bohler, A., Loberg, K. & Wahl, A.K. (2008). Women with newly diag-nosed breast cancer and their perceptions of needs in health-care context. Journal of Nursing

and Healthcare of Chronic Illness, 17, (7b), 192-200.

*Landmark, B.T., Strandmark, M. & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experiences of social support: In-depth interviews of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Scandinavian

Journal Caring Science, 16, (3), 216-223.

Landmark, B.T. & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 40, (1), 112-121.

Lauver, D.R., Connolly-Nelson, K. & Vang, P. (2007). Stressors and coping strategies among female cancer survivors after treatments. Cancer Nursing, 30, (2) 101-111.

Lebel, S., Jakubovits, G., Rosberger, Z., Loiselle, C., Seguin, C., Cornaz, C., Ingram, J., Au-gust, L. & Lisbona, A. (2003). Waiting for a breast biopsy. Psychosocial consequences and coping strategies. Journal of Psychosomatic Research, 55, (5), 437-443.

*Logan, J., Hackbusch-Pinto, R. & De Grasse, C.E. (2006). Women undergoing breast diag-nostics: The lived experience of spirituality. Oncology Nursing Forum, 33, (1), 121-126. Luker, K., Beaver, K., Leinster, S., Owens, R., Degner, L., & Sloan, J. (1995). The infor-mation needs of women newly diagnosed with breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 22, (2), 134-141.

Manuel, J.C., Burwell, S.R., Crawford, S.L., Farmer, D.F., Hege, A., Phillips, K. & Avis, N.E. (2007). Younger women's perceptions of coping with breast cancer. Cancer Nursing, 30, (2), 85-94.

18

Mathers, S.A., McKenzie, G.A. & Robertson, E.M. (2013). It was daunting: Experience of women with a diagnosis of breast cancer attending for breast imaging. Radiography, 19, (2), 156-163.

Mendel, B., Bergenius, J. & Langius, A. (2001). The sense of coherence: a tool for evaluating patients with peripheral vestibular disorders. Clinical Otolaryngology, 26, (1), 19-24.

Michalec, B. (2005) Exploring the multidimensional benefits of breast cancer support groups.

Journal of Psychosocial Oncology, 23, (2/3), 159-79.

Monat, A & Lazarus, R.S. (1991) Stress and Coping. New York, Colombia university press. Montazeri, A., Harirchi, I.I., Vahdani, M., Khaleghi, F., Jarvandi, S., Ebrahimi, M. & Haji-Mahmoodi, M. (2000). Anxiety and depression in Iranian breast cancer patients before and after diagnosis. European Journal of Cancer Care, 9, (3), 151-157.

Nilbert, M. (2013). Klinisk onkologi. (s.170-176) Lund: Studentlitteratur AB.

Nosarti, C., Roberts, J.V., Crayford, T., McKenzie, K. & David, A.S. (2002). Early psycho-logical adjustment in breast cancer patients: a prospective study. Journal of Psychosomatic

Research, 53, (6), 1123-1130.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research, principles and methods (8th ed). Philadel-phia, Lippincott Williams & Wilkins.

Politi, M.C., Enright, T.M. & Weihs, K.L. (2007). The effects of age and emotional

ac-ceptance on distress among breast cancer patients. Supportive Care in Cancer, 15, (1), 73-79. Rees, C., & Bath, P. (2009). Information-Seeking Behaviors of Women With Breast Cancer.

Oncology Nursing Forum, 5, 899-907.

Reynolds, P., Hurley, S., Torres, M., Jackson, J., Boyd, P. & Chen, V.W. (2000). Use of cop-ing strategies and breast cancer survival: results from the Black/White Cancer Survival Study.

American Journal of Epidemiology, 152, (10), 940-949.

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdad. (1:a uppl.) (s.429-444) Lund:

Studentlit-teratur.

Segesten, K. (2012). Användbara texter. I Friberg, F (Red.), Dags för uppsats - vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (2:a uppl.) (s.47-56) Lund: Studentlitteratur AB.

*Snyder, K.A. & Pearse, W. (2010). Crisis, social support and the family response: Exploring the narratives of young breast cancer survivors. Journal of Psychosocial Oncology, 28, (4), 413-431.

19

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 11 februari, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1.

Socialstyrelsen (2013) Cancer i siffror 2013 Populärvetenskaplig fakta om cancer. (Artikelnr 2013-6-5).

Socialstyrelsen (2013) Väntetider i cancervården – väntetider från remiss till behandling i

cancervården. (Artikelnr 2013-10-25).

Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård 2014 stöd för styrning och ledning. (Artikelnr 2014-4-2).

Stoltz, P. (2006). Searching for the meaning of support in nursing: A study on support in

fam-ily care of frail aged persons with examples from palliative care at home

(Doktorsavhan-dling, Malmö University, Faculty of Health and Society.

Söderberg, S., Lundman, B. & Norberg, A. (1997). Living with fibromyalgia: sense of coher-ence, perception of well-being, and stress in daily life. Research in Nursing and Health, 20, (6), 495-503.

Vetenskapsrådet (u.å) – Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf)

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till

examinat-ion inom omvårdnad. (1.uppl.) (s.481-596) Lund: Studentlitteratur.

Wasteson, E. (2007). Living and coping with cancer: specific challenges and adaption. Uppsala: Univ.-bibl. Distributor.

Wilkes, L.M. & Wallis, M.C. (1998). A model of professional nurse caring: nursing students’ experience. Journal of advanced nursing, 27, (3), 582-589.

Zabora, J., BrintzenhofeSzoc, K., Curbow, B., Hooker, C. & Piantadosi, S. (2001). The preva-lence of psychological distress by cancer site. Psycho-oncology, 10, (1), 19-28.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats- vägledning

20

Bilagor

Bilaga 1 – Sökordstabeller

Sammanställning av sökord i databasen CINAHL.

Kombinationer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrak Lästa i fulltexter Godkända i granskning

Breast Neoplasms AND Newly Diagnosed AND Support

64 64 11 7 3

Diagnosis and experience AND Breast neoplasms AND Nurs-ing

32 32 8 3 1

Breast Cancer AND emotional

AND crisis

4 4 2 1 1

Diagnosis and experience AND breast neoplasms AND support

65 65 9 3 1

Diagnostic phase AND breast cancer

4 4 2 1 1

Summa 169 169 28 15 7

Sammanställning av sökord i databasen PsycInfo.

Kombinationer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrak Lästa i full-texter Godkända i granskning

Social Support AND breast can-cer AND newly diagnosed

54 54 13 5 2

Nursing AND Breast cancer

AND Family support

128 128 22 6 1

21

Bilaga 2 – Kvalitetsgranskningsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

”The support I need” Women´s experience of social support after having received breast can-cer diagnosis and awaiting surgery”

Drageset, Lindstrom, Giske & Underlid

x x x

22

Bilaga 3 – Artikelmatris

Titel/Författare/År/Land Syfte Deltagare Metod Huvudfynd Kvalitet

Exploration of the family’s role and strengths after a young woman is diagnosed with breast cancer: Views of women and their families. Coyne, Wollin & Creedy

2011 Australien

Att utforska hur familjen stöt-tar kvinnan efter en bröstcan-cerdiagnos.

25 Kvalitativ design med semistruktu-rerade intervjuer med 14 bröstcancer patienter och 11 av deras familje-medlemar.

Kvinnorna och deras familjemedlemmar upp-levde en rad olika emotionella reaktioner un-der behandlingsperioden. Rollerna inom fa-miljen förändrades vilket fafa-miljen även lärde sig att anpassa till.

Hög

Living the experience of breast cancer treat-ment: The younger women’s perspective Coyne & Borbasi

2009 Australien

Att utforska upplevelsen av bröstcancer hos unga kvinnor under femtio år, samt beskriva deras personliga erfarenheter av att hantera bröstcancerbe-handlingen.

6 En tolkande kvalitativ design med djupgående intervjuer.

Behandlingen för bröstcancer började snabbt efter diagnos, vilket gav kvinnorna lite tid att anpassa sig till en livshotande sjukdom. Be-handlingseffekterna påverkade kvinnornas identitet och deras förmåga att ta hand om fa-miljen individuellt. Kvinnorna beskrev en po-sitiv vilja att överleva. Med rätt typ av stöd kan man vägleda kvinnorna och deras familjer att klara av sjukdomen och dess olika stadier.

Hög

Surviving the wait: defining support while awating breast cancer surgery

Dickerson, Alqaissi, Underhill & Lally 2011

USA

Att beskriva den gemensamma innebörden, delade erfaren-heten och praxis för socialt stöd för kvinnor med bröst-cancer mellan bröstbröst-cancerdia- bröstcancerdia-gnosen och behandlingsstar-ten.

18 Kvalitativ design med sekundär ana-lys av befintlig data (intervjuer) för att bl.a. expandera innehållet. Narra-tiva (berättande) texter analyserades med hjälp av Heideggerian fenome-nologiska metodik.

Kvinnorna balanserade behovet av stöd och väntan på operation för att upprätthålla en hoppfull framtidsutsikt. Sex teman relaterades för att beskriva innebörden av stöd till kvinnor med bröstcancer från diagnos till behandlings-start.

Hög

Being in suspens: women’s experiences await-ing breast cancer surgery

Drageset, Lindstrom, Giske & Underlid 2011

Norge

Att beskriva kvinnors upple-velser efter att ha fått en bröst-cancer diagnos och väntar på operation.

21 Kvalitativ design med semistruktu-rerade intervjuer.

Teman som identifierades var; känna sig frisk men behöva anpassa sig till sin sjukdom, vän-tan, osäkerhet, att behöva berätta och existen-tiell medvetenhet. Att behöva informera andra om diagnosen upplevdes som en stor börda för de flesta kvinnorna. Sociala nätverk kan både inge och kräva stöd.

23

”The support I need” Women´s experience of social support after having received breast cancer diagnosis and awaiting surgery. Drageset, Lindstrom, Giske & Underlid 2012

Norge

Att beskriva kvinnors indivi-duella upplevelse av socialt stöd efter att ha fått en bröst-cancer diagnos och väntar på operation.

21 Kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer.

Socialt stöd är en viktig resurs för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Att veta att både fa-milj och vårdpersonal fanns tillgängliga och var omtänksamma ingav en känsla av trygghet. Balanserat socialt stöd var gynnande och både professionell information såsom någon pro-fessionell att prata med var viktigt.

Hög

Icelandic women´s identifications of stressors and social support during the diagnostic phase of breast cancer

Fridfinnsdottir 1997

Island

Att beskriva vilken typ av stress isländska kvinnor iden-tifierar under diagnosfasen av bröstcancer, vilka källor av so-cialt stöd de använder, och kvinnornas tillfredsställelse med det sociala stödet de får

12 Kvalitativ design med semistruktu-rerade intervjuer.

Socialt stöd är en grundläggande coping re-surs, där det emotionella stödet från män, fa-milj och nära vänner var av yttersta vikt. Sjuk-vårdspersonal var bl.a. den viktigaste källan för informativt stöd men spelade även en bety-dande roll för emotionellt stöd

Medel

Breast cancer and experiences of social sup-port

Landmark, Strandmark & Wahl 2002

Norge

Att undersöka bröst cancer pa-tienters upplevelser av socialt stöd, olika dimensioner av so-cialt stöd och relationen mel-lan dessa.

10 Kvalitativ design med djupgående (in-depth) intervjuer.

Socialt stöd innefattar dimensioner såsom emotionell, praktiskt och informativt. Sjuk-vårdspersonal kan vägleda kvinnorna och de-ras familjer under denna livshotande situation genom att öka medvetandet kring socialt stöd.

Hög

Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context.

Landmark, Bohler, Loberg & Wahl 2008

Norge

Att undersöka hur kvinnor med nydiagnostiserad bröst-cancer upplever sina behov i vårdsammanhang

7

En kvalitativ design med fokus grupp för att identifiera kvinnors uppfattningar om behov. Möterna var ljudinspelade.

Kvinnorna beskrev upplevelser relaterade till två kategorier av behov som påverkade deras copingförmåga: behovet av kunskap och beho-vet av psykosocialt stöd. Dessa kategorier in-nefattar vidare tre teman; kunskap och psyko-socialt stöd i samband med olika fysiska, emotionella och sociala sammanhang i det dagliga livet.

24

Women undergoing breast diagnostics: The lived experience of spirituality

Logan, Hackbusch-Pinto & Grasse 2006

Kanada

Att utforska uppfattningar om andlighet hos kvinnor som ge-nomgått en bröstdiagnostisk upplevelse

20 Kvalitativ design med djupgående, semistrukturerade, bandinspelade och transkriberade intervjuer.

Kvinnorna skapade en egen mental värld för att kunna hantera den stressfyllda diagnostiska perioden. De utforskade sin egna personliga stryka, sin tro på Gud och när stressen blev överväldig sökte kvinnorna upp sina nära och kära för stöd.

Hög

Crisis, Social support, and the family re-sponse: Exploring the narratives of young breast cancer survivors

Snyder & Pearse 2010

USA .

Att utforska berättelserna från unga överlevande bröstcancer-drabbade

70 Kvalitativ design med semistruktu-rerade djupgående telefonintervjuer.

Kvinnornas kärnkälla för stöd var deras famil-jer. Socialt stöd kom i olika former såsom in-formativt, praktiskt och emotionellt. Ett nytt stödfenomen uppmärksammades, experiental support, som innebar att kvinnorna hade kon-takt med andra som genomgått en liknande sjukdom