Förbättring av arbetsmiljön med hjälp av
arbetsberedning
-
Implementering av ett förbättringsförslag i praktiken
Improvement of the work environment using
work sets
-
Implementation of an improvement proposal in practice
Sebastian Ivarsson
Rikard Larsson
EXAMENSARBETE
2020Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Martin Lennartsson
Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp
Abstract
Purpose: Since the construction industry is one of the most harmful and lethal industries there is reason to believe that there is something wrong with the work environment planning. There is constant ongoing progress within the area of safety issues and work environment which affects how important good communication is from the supervisor to the carpenter. The objective of this study is to identify communication deficiencies between the supervisor and carpenter, which in turn raises the probability for accidents and incidents to occur. The purpose of this study is to develop an improvement proposal to implement and evaluate how it is received.
Method: The study is conducted as an action research study where deficiencies are identified in today’s information channels. Furthermore, an appropriate action is proposed to address the problem, followed by an evaluation of the new action. When conducting this research, and when answering the research questions, several methods been utilized, such as: structural interviews, literature studies, document analysis, and participant observations which have been analyzed through triangulation for a credible result.
Findings: The information about the risks identified in a work activity was communicated through a work sets, which was be done through a meeting with the construction workers. Today’s work set template was perceived as inadequate, with a lot of room for development. When identifying the deficiencies in today’s information flow, the information regarding surrounding work was identified as the most recurring. This resulted in the improvement proposal being limited to that issue. A new work set was made with questions regarding work activities that are taking place nearby and what risks and risk mitigation measures are to be taken.
Implications: The connection between lack of communication and incidents as well as accidents was identified. An individual's attitude toward work environment issues are a factor in the occurrence of accidents. This is a factor when it comes to the work environment as it is not prioritized higher when planning work sets which affects both the handover and the amount of information that is given back to the supervisors. To reduce incidents and accidents, construction workers need to be informed about the surrounding work and the risks involved, this also makes the construction workers feel more involved in issues that affect their daily work environment.
Limitations: This study only examines communication deficiencies between supervisors and construction workers regarding the work environment. The result is regarded as general to the construction industry. The improvement work is limited to improving existing documents. Furthermore, work sets are company-specific, shown deficiencies are as well.
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Eftersom byggbranschen är en av de mest olycks- och dödsfallsdrabbade branscher finns det anledningar att tro att det någonstans i arbetsmiljöarbetet brister. Inom arbetsmiljö och säkerhet sker en ständig utveckling vilket påverkar hur viktigt det är med en bra kommunikation från arbetsledaren till yrkesarbetaren. Målet med studien var att identifiera kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som kunde skapa tillfälle för olyckor och tillbud. Syftet med att göra den här undersökningen var att utveckla ett eget förbättringsförslag och implementera det i praktiken och utvärdera hur detta mottogs.
Metod: Studien utfördes som en aktionsforskning där brister i dagens informationsflöde identifierades för att sedan implementera en lämplig handling för att åtgärda problemet. Efter detta utvärderades den nya handlingen. För att utföra denna undersökning och besvara frågeställningarna har flera undersökningsmetoder för
datainsamlingens använts: semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier,
dokumentanalys och deltagande observationer vilka har analyserats genom en triangulering för ett trovärdigt resultat.
Resultat: Informationen om de risker som identifierades i ett arbetsmoment kommunicerades genom arbetsberedningar, vilka skulle ske genom ett överlämnings möte tillsammans med yrkesarbetarna. Dagens arbetsberedningsmall upplevdes som bristfällig samt med stort rum för utveckling. I identifieringen av bristerna i dagens informationsflöde var det informationen gällande kringliggande arbeten som var mest återkommande. Detta resulterade i att förbättringsförslaget begränsades till den frågan. En ny arbetsberedning togs fram med frågeställningar berörande arbetsmoment som sker i närheten och vilka risker samt riskreducerande åtgärder som skall vidtas.
Konsekvenser: Det upplevdes förekomma ett samband mellan bristande kommunikation och tillbud samt olyckor. Individers personliga inställning till arbetsmiljöfrågor ansågs vara en faktor till att det sker olyckor. Detta kunde vara en faktor till att arbetsmiljön inte prioriterades mer under arbetsberedningar och påverkade i sin tur både överlämningen samt mängden information som återkopplas till arbetsledarna. För att minska tillbud och olyckor borde yrkesarbetarna informerats om kringliggande arbeten och de risker som tillkommer. Detta bidrog även till att yrkesarbetarna kände sig mer delaktiga och involverade i frågor som berörde deras arbetsmiljö.
Begränsningar: Den här studien undersökte endast kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som påverkade arbetsmiljöns efterlevnad. Resultatet ansågs vara generaliserbart i byggbranschen. Förbättringsarbetet syftade till att förbättra redan befintliga dokument och eftersom arbetsberedningar är företagsspecifikt blir även funna brister i arbetsberedningarna det.
Nyckelord: Arbetsmiljö, kommunikation, aktionsforskning, förbättringsarbete, arbetsberedningar, informationsflöde, yrkesarbetare, arbetsledare
Ordlista
PC Platschef AL Arbetsledare YA Yrkesarbetare AMP Arbetsmiljöplan BAS – U ArbetsmiljösamordnareInnehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 2 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3 1.3.1 Frågeställningar ... 3 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5 DISPOSITION ... 42
Metod och genomförande ... 5
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 5
2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7
2.1.1 Frågeställning 1 ... 7
2.1.2 Frågeställning 2 ... 7
2.1.3 Frågeställning 3 ... 7
2.2 LITTERATURSTUDIER ... 8
2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 8
2.3.1 Dokumentanalys ... 8 2.3.2 Deltagande observation ... 8 2.3.3 Intervjuer... 8 2.3.4 Litteraturstudier ... 9 2.4 ARBETSGÅNG ... 9 2.5 TROVÄRDIGHET ... 10
3
Teoretiskt ramverk ... 11
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 11
3.1.1 Frågeställning 1 ... 11
3.1.2 Frågeställning 2 ... 11
3.1.3 Frågeställning 3 ... 11
3.2 ARBETSMILJÖARBETE ... 12
3.2.2 Arbetsberedningar ... 13 3.2.3 Riskhantering ... 14 3.3 KOMMUNIKATION ... 15 3.3.1 Interpersonell kommunikation ... 15 3.3.2 Dialogkompetens ... 15 3.4 FÖRBÄTTRINGSARBETEN... 16
3.4.1 Förutsättningar och motstånd i förbättringsarbeten ... 16
3.5 SAMMANFATTNING AV TEORETISKT RAMVERK ... 17
4
Empiri ... 18
4.1 DOKUMENTANALYS ... 18 4.2 INTERVJUER ... 19 4.2.1 Generella frågor ... 19 4.2.2 Intervjuer yrkesarbetare... 21 4.2.3 Intervjuer arbetsledare ... 22 4.2.4 Intervjuer platschef ... 23 4.3 DELTAGANDE OBSERVATIONER ... 24 4.3.1 Tidigare erfarenheter ... 24 4.3.2 Arbetsberedning 2020-04-01 ... 244.3.3 Framtagning av förbättrad arbetsberedning 2020-04-28 ... 25
4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 26
5
Analys och resultat ... 27
5.1 ANALYS ... 27
5.1.1 Platschefen ... 27
5.1.2 Arbetsledaren & Yrkesarbetaren ... 28
5.2 HUR FÖRMEDLAS DE RISKER SOM IDENTIFIERAS I ETT ARBETSMOMENT FRÅN ARBETSLEDARE TILL YRKESARBETARE? ... 30
Innehållsförteckning
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 33
6.2 METODDISKUSSION ... 34
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 35
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 35
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 36
Referenser ... 37
1 Inledning
Detta examensarbete på 15hp inom Byggnadsteknik är skrivet på Jönköpings tekniska högskola i samarbete med BRA Bygg i Göteborg. Examensarbetet är den sista delen av högskoleingenjörsutbildningen byggnadsteknik med inriktning husbyggnadsteknik 180hp.
I detta kapitel beskrivs bakgrund, problembeskrivning, mål och frågeställningar, avgränsningar och disposition.
1.1 Bakgrund
I Sverige under 2018 rapporterades 98 200 arbetsplatsolyckor varav 34 900 av olyckorna ledde till sjukfrånvaro (Arbetsmiljöverket, 2019a). En dålig arbetsmiljö kan leda till sjukskrivningar, olyckor och även dödsfall, medan en sund arbetsmiljö medför ökad produktivitet, trivsel och besparingar för företaget. Byggverksamheten sysselsatte cirka 355 000 personer under 2018, och under samma år rapporterades 3674 arbetsrelaterade olyckor. Det är även den största branschen inom dödliga arbetsplatsolyckor, med 89 dödsolyckor mellan 2009 - 2018 (Arbetsmiljöverket 2019a). Mroszczyk (2015) beskriver antalet olycksfall inom byggbranschen som oproportionerliga gentemot antalet arbetare i jämförelse med andra branscher. Inom byggbranschen är arbetsmiljö en ständigt aktuell och diskuterad fråga men trots detta fortsätter rapporterade olycksfall att öka (Samuelsson, 2019). Arbetsmiljöverket (2019b) menar att byggarbetsplatser är levande arbetsplatser vilket innebär att förutsättningarna för arbetsmiljön ständigt förändras. Detta medför att alla inblandade parter behöver ta sitt ansvar och upprätthålla en god kontinuerlig planering för att arbetsmiljön alltid ska beaktas.
Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall även vidta alla åtgärder som behövs för att för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (Arbetsmiljöverket, 2019c).
Arbetsledarens ansvarsroll beskrivs som följande av Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (u.å.): ”Arbetsgivaren ger arbetsledare och chefer i uppdrag att se till att arbetsmiljölagen och andra bestämmelser följs inom deras respektive ansvarsområden. Det ger arbetsledaren en central roll i arbetsmiljöarbetet”. Det här ger grund till undersökningsområdet i denna studie som behandlar betydelsen av att upprätthålla en god kommunikation mellan AL och YA.
Den här studien genomfördes på BRA Bygg i Göteborg. BRA Bygg är ett SME företag vilket på engelska betyder ” small and medium-sized Enterprises”, alltså ett företag som har mindre än 249 anställda. (BRAgroup.se, 2019). BRA Bygg ingår i Veidekke koncernen sedan 2017 vilket gör att BRA Bygg efterlever Veidekkes säkerhetsdirektiv utöver sina egna.
Inledning
2
1.2 Problembeskrivning
Enligt Arbetsmiljöverket (2020a) är byggbranschen en av de mest olycks-och dödsfalls drabbade branscherna. På grund av detta fanns det anledning att tro att det är någonstans i arbetsmiljöarbetet som det brister. Det sker en ständig utveckling i säkerhetsarbetet och hur arbetsmiljön skall hanteras på nya sätt med nya regelverk och bestämmelser. Detta gör att kommunikationen mellan AL och YA är av stor betydelse för att minska uppkomsten av olyckor. Enligt Mroszczyk (2015) bör arbetsgivaren förmedla att arbetsmiljö är en prioritering likaväl som produktionstakt och kvalité.
Enligt en rapport publicerad av Byggcheferna (2019) beskrivs olyckornas uppkomst som beroende av tre faktorer; slarv, stress, och kommunikationsbrister. Det kanske mest kritiska dokumentet för att kommunicera ut arbetsmiljörisker från AL till arbetstagare är arbetsberedningen. En arbetsberedning ska alltid innehålla en risk-inventering skapad av arbetsledningen (Sveriges byggindustrier, 2012). BRA Bygg har i sin arbetsmiljöplan (AMP) skrivit ”där risk bedöms skall alltid arbetsberedning utföras och dokumenteras”. (se bilaga 8).
Stenberg (2016)beskriver individens egen inställning till arbetsmiljöfrågor som en faktor till att det sker olyckor på byggarbetsplatserna. Vidare beskriver Sandberg (2016) att det är denna inställning som kan påverka hur väl överlämningen av arbetsberedningar tas emot såväl som hur mycket information som återkopplas till arbetsledarna.
I dagsläget finns inga lagkrav på att arbetsberedningar ska finnas på arbetsplatser, det är endast en rekommendation av Arbetsmiljöverket (2020b) som skriver ”Begriplig information ska lämnas till arbetstagarna om arbetet och de arbetsmiljöåtgärder som är vidtagna eller planerade och om vilka regler som gäller. Särskild utbildning eller instruktion behövs i allmänhet när nya produkter eller arbetsmetoder ska användas.” Sveriges byggindustrier (2012) påstår att det behövs ett aktivt deltagande i organisationen från såväl de som ska utföra arbetet som de angränsande arbetena och detta kan åstadkommas med arbetsberedningar på arbetsplatsen.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med studien var att identifiera möjliga kommunikationsbrister mellan AL och yrkesarbetare som skapade tillfälle för olyckor och tillbud. Syftet med att göra denna undersökning var att utveckla ett förbättringsförslag som strävade efter att minska de identifierade kommunikationsbristerna och sedan implementera detta i praktiken. Förbättringsförslaget skulle därefter följas upp och utvärderas efter de synpunkter som återkopplades.
1.3.1 Frågeställningar
Hur förmedlas de risker som identifieras i ett arbetsmoment från arbetsledare till yrkesarbetare?
Vart finns det brister i dagens informationsflöde?
Hur kan informationsflödet förbättras i praktiken för att förhindra olyckor och tillbud?
1.4 Avgränsningar
I studien undersöktes inte andra påverkansfaktorer på arbetsmiljöns efterlevnad än
kommunikationsbrister. Studien begränsades till att enbart undersöka
kommunikationen och informationsöverföringen mellan AL och yrkesarbetare. Studien behandlade inte servicearbeten eller företagskulturella skillnader eftersom det endast utfördes på två större byggarbetsplatser hos företaget BRA Bygg i Göteborg. Kommunikationsbristerna som undersöktes och förbättrades gällde endast befintliga dokument och kommunikationsmodeller.
Eftersom examensarbetet skulle rymmas inom sin tidsram användes inte experiment som undersökningsmetod.
Inledning
4
1.5 Disposition
I detta kapitel beskrivs rapportens upplägg för att ge läsaren en snabb överblick. Examensarbetet är indelat i sex huvuddelar; inledning, metod och genomförande, teoretiskt ramverk, empiri, analys och resultat, diskussion och slutsatser.
Inledningen innehåller avsnitten bakgrund, problembeskrivning, syfte och frågeställningar. Här presenteras bakgrunden och motiveringen till varför arbetsmiljö inom produktionen är ett relevant ämne samt vad som ämnas att uppnås med detta examensarbete. Metod och genomförande definierar valda metoder som använts till datainsamlingen för att kunna åstadkomma det uppsatta målet. Teoretiskt ramverk återger den vetenskapliga grund utifrån litteraturstudier som behövs för att besvara frågeställningen. I kapitlet Empiri finner läsaren data som samlats in genom undersökningen. Analys och resultat innehåller resultatet av undersökningen som analyserats utifrån de valda teorierna. Diskussion och slutsatser behandlar de slutsatser som kan dras av den genomförda undersökningen.
2 Metod och genomförande
I detta kapitel beskrivs vilka metoder som har använts för att besvara ställda frågeställningar i studien. Det infattar även en redogörelse för rapportens trovärdighet. I denna studie har följande undersökningsmetoder för datainsamling använts:
Semistrukturerade intervjuer Litteraturstudier
Dokumentanalys Deltagande observation
2.1 Undersökningsstrategi
Studien utfördes som en aktionsforskning. Denna undersökningsstrategi utvecklades under 1940-talet utav Kurt Lewin och beskrivs som ett mellanting av fallstudie och experiment (Blomkvist & Hallin, 2015). Med aktionsforskning som undersökningsstrategi innebar det att studien blev en kombination av kvalitativt och kvantitativa undersökningar, eftersom fallstudie är kvalitativt och experiment är kvantitativt.
För att styrka studiens trovärdigt utgjordes den största delen av kvalitativa data. Kvalitativa data innebär att den grundar sig i god forskning, är opartisk och saklig. Validitet är kopplat till kvalitet och handlar om giltighet, det vill säga att det du undersöker verkligen är det som ska undersökas (Säfsten & Gustavsson, 2019). Studiens data togs fram genom intervjuer, dokumentanalys, observationer, litteraturstudie och slutligen en implementering av en förändring.
Denna undersökningsmetod kan beskrivas som en pragmatisk strategi där fokus ligger på att lösa riktiga problem. Det kan också beskrivas som en iterativ process i en modell (se figur 1) utav Denscombe (2014).
Figur 1. Den iterativa processen i aktionsforskning (Denscombe, 2014)
Metod och genomförande
6
Aktionsforskning beskrivs i sju steg utav Blomkvist och Hallin (2015). 1. Identifiera problem
2. Samla data och gör en preliminär analys av vad som orsakar problemet. 3. Stämma av diagnosen med uppdragsgivaren.
4. Gemensamt komma fram till lämplig handling för att åtgärda problemet. 5. Agera.
6. Samla data om hur processen gått och gör en ny analys. 7. Stämma av med uppdragsgivaren.
I studien hade triangulering en central bild i undersökningens datainsamling för att få en tydlig bild av problemområdet. Patel och Davidson (2011) beskriver triangulering som följande; Vid datainsamlingen kan flera datainsamlingsmetoder tillämpas, t.ex. intervjuer, observationer, dagböcker och dokument. Informationen vägs sedan samman i analysen för att ge en så fyllig bild av nuläget som möjligt.
2.1 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling. 2.1.1 Frågeställning 1
Hur förmedlas de risker som identifieras i ett arbetsmoment från arbetsledare till yrkesarbetare?
För att besvara denna frågeställning behövdes en bred bild av nuläget och den togs fram genom triangulering av dokumentanalys, intervjuer, deltagande observation samt litteraturstudier. Denna frågeställning genomfördes i syfte att skapa en förståelse för dagens informationsöverlämning från arbetsledare till YA, innan bristerna kunde identifieras.
2.1.2 Frågeställning 2
Vart finns det brister i dagens informationsflöde?
Genom användningen av intervjuer införskaffades kvalitativa svar så som personliga åsikter och citat från de personliga erfarenheter som återfanns ute på byggarbetsplatser. Genom att dokumentanalys och deltagande observationer stod till grund för bearbetningen av intervjuerna kunde dessa svar analyseras och användas för att lokalisera vart bristerna förekom i informationsflödet.
2.1.3 Frågeställning 3
Hur kan informationsflödet förbättras i praktiken för att förhindra olyckor och tillbud? Den sista frågeställningen byggde vidare på de tidigare frågeställningarnas svar. Detta gjorde att alla fyra datainsamlingsmetoder dokumentanalys, intervjuer, deltagande
Frågeställning 1. •Dokumentanalys •Intervjuer •Deltagande observation •Litteraturstudier Frågeställning 2. •Dokumentanalys •Intervjuer •Deltagande observation Frågeställning 3. •Litteraturstudier •Dokumentanalys •Intervjuer •Deltagande observation
Metod och genomförande
8
2.2 Litteraturstudier
Genomförandet av litteraturstudie skall vara strukturerad och omfattar åtminstone tio steg för lyckad framtagning av litteratur (Säfsten & Gustavsson, 2019). Genom frågeställningarna kunde nyckelord hittas för sökning av litteratur där sökord som kommunikation, kommunikation AL, arbetsmiljö, säkerhet och byggarbetsplats påträffades. Efter sökningen valdes de relevanta artiklarna ut efter uppfyllandet av kriterierna kvalitet och koppling till denna studie.
Snöbollstekniken (snowballing) kom till användning i utformningen av det teoretiska ramverket vilket innebar att referenser spårades baserat på relevant litteraturs källhänvisningar (Säfsten & Gustavsson, 2019).
2.3 Valda metoder för datainsamling
Valda metoder för datainsamlingen var dokumentanalys, deltagande observation, intervjuer och litteraturstudier.
2.3.1 Dokumentanalys
Dokumentanalys kom till användning som empiriskt material och både som primär och sekundärkällor (Blomkvist & Hallin, 2015). Enligt Patel och Davidson (2011) kan dokument användas för att besvara frågeställningar kring faktiska förhållanden och faktiska skeenden. Dokumentanalys i den här studien innebar bearbetningen av de offentliga dokument som BRA bygg använde till arbetsmiljöarbetet då studien genomfördes. Metoden användes även för att ge ett underlag till hur intervjuerna skulle utformas.
2.3.2 Deltagande observation
Observation som metod lämpar sig när de frågor som man vill få besvarade är av outforskad karaktär (Blomkvist & Hallin, 2015). En deltagande observatör tar aktiv del i den situation som ska observeras och går in som medlem i den aktuella gruppen (Patel & Davidson, 2011). Observationer passade väl in i karaktären av den här studien. Detta för att kunna utforska hur arbetsledarna överförde information av de risker som åligger ett arbetsmoment. Det användes även för att utvärdera hur förbättringsförslaget fungerade och mottogs i praktiken.
2.3.3 Intervjuer
Intervju är en teknik för att samla information som bygger på frågor.Enligt Blomkvist & Hallin (2015) kan man med relativt enkla medel, lära sig mer om hur enskilda individer resonerar kring olika frågeställningar och göra oväntade upptäckter samt precisera ett problem i en undersökning. Intervju som teknik användes därför till stor utsträckning i det här examensarbetet då personliga erfarenheter på byggarbetsplatserna gav underlag till förbättringsförslaget som studien strävade efter.
I den här undersökningen användes semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer är vanligast inom ingenjörsvetenskapen och det är den typen av intervju som ofta brukar sammankopplas med en intervjuguide (Säfsten & Gustavsson, 2019). De semistrukturerade intervjuerna gjorde det möjligt att jämföra svar mellan de olika intervjusvaren.
2.3.4 Litteraturstudier
Kunskap som hämtas från litteratur gäller kunskap från teorier och modeller samt kunskap från tidigare undersökningar inom området (Patel & Davidson, 2011). Litteraturstudier genomfördes som grund för kapitel 1-3. Det var även för att ge studien en vetenskaplig och trovärdig grund. Litteraturstudier redovisas i den här studien som teoretiskt ramverk.
2.4 Arbetsgång
För att utföra studien och besvara frågeställningarna behövde data tas fram genom litteratur och ledningsdokument från BRA. Detta gjordes för att ta reda på hur arbetsmiljöarbetet inom branschen såg ut. Böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar gällande arbetsmiljö inom byggbranschen studerades för att få en övergripande syn på ämnet.
För att kunna besvara frågeställningarna i denna studie utfördes intervjuer, i detta fall från anställda personer på BRA-bygg. För att utforma intervjuformuläret och få det så anpassat till studien som möjligt utgick intervjufrågorna från frågeställningarna. När intervjuformuläret var utfört bokades möten med anställda, varje intervju planerades ta cirka trettio minuter. Personerna som intervjuades hade yrkesrollerna PC, AL och YA som alla var inblandade i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatserna. Intervjuerna spelades in för att kunna lyssna på materialet flera gånger för att inte missa något. Intervjuerna sammanställdes utifrån inspelningarna och egna mindre anteckningar. Efter sammanställningen började ett förbättringsförslag att utformas inom arbetsberedningar. Observationer under arbetsberedningar gjordes för att kunna utvärdera om förbättringsförslaget var användbart i praktiken. Den första observationen av en arbetsberedning ägde rum på arbetsplatsen Geely och gav en tydligare insyn i ämnet. Observationen visade även vilka brister som kunde finnas i överlämning av arbetsmiljöinformation från arbetsledningen till YA. Efter överlämningen av arbetsberedningen på Geely diskuterades förbättringsförslaget med de involverade parterna.
Efter sammanställningen av intervjuerna och den första observationen kunde de två första frågeställningarna besvaras. För att besvara den sista frågeställningen behövde det implementeras ett förbättringsarbete och undersöka utfallet av detta. Detta förbättringsarbete följdes upp av en deltagande observation på byggarbetsplatsen SKF. Efter att förbättringsförslaget följts upp av denna observation kunde slutsatser dras.
Metod och genomförande
10
2.5 Trovärdighet
För att en studie ska vara trovärdig krävs särskilda metoder. Reliabilitet och validitet är två viktiga begrepp som ska uppfyllas för att uppnå en trovärdig studie. Reliabilitet innebär pålitlighet, om studien skulle genomföras igen och resultatet bli detsamma får studien en hög reliabilitet (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Datainsamlingens material från observationer, dokumentanalys och intervjuer granskades och jämfördes kritiskt mot litteraturstudien vilket bidrog till att en högre grad av validitet kunde upprätthållas i studien. Litteraturstudien har begränsats till böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar för att författarna är kunniga inom ämnet och säkrare källor leder till en säkrare validitet (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Datainsamling från observationer ger studier en högre validitet då ämnet i fråga undersöks (Säfsten & Gustavsson, 2019). Genom användningen av semi-strukturerade intervjuer kunde validiteten stärkas då alla intervjuer utfördes anonymt samt att de spelades och transkriberades till en rapportbilaga. Genom att intervjuerna spelades in kunde materialet analyseras flera gånger.
Reliabilitet stärks genom att observationerna och intervjuer utförs av fler än en person eftersom svar och bedömningar kan uppfattas olika (Patel & Davidson, 2011). Båda författarna till denna studie deltog tillsammans under samtliga intervjuer och observationer vilket stärker studiens reliabilitet. Studien säkerställer i helhet en hög reliabilitet genom användningen av triangulering av flera datainsamlingsmetoder. Trianguleringen hade i denna studie som utgångspunkt att den insamlade informationen jämfördes för att ge tillförlitliga slutsatser, vilket enligt Patel och Davidson (2011) stärker reliabiliteten i studien.
3 Teoretiskt ramverk
I det här kapitlet beskrivs den vetenskapliga grund av teorier som ingår i litteraturstudien. Dessa behövs för att svara på frågeställningarna.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel
Figur 3. Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel. 3.1.1 Frågeställning 1
Hur förmedlas de risker som identifieras i ett arbetsmoment från arbetsledare till yrkesarbetare?
För att undersöka detta område krävdes en vetenskaplig grund av regler och lagar som generellt gäller för arbetsmiljöarbete, även kunskap inom riskhantering och arbetsberedningar krävdes. Det behövdes också en förståelse för hur kommunikation kan användas som ett verktyg för att förmedla informationen.
3.1.2 Frågeställning 2
Vart finns det brister i dagens informationsflöde?
Denna fråga byggde vidare på föregående fråga och krävde därför samma vetenskapliga grund bestående av de ingående delarna i arbetsmiljöarbete och kommunikation. 3.1.3 Frågeställning 3
Hur kan informationsflödet förbättras i praktiken för att förhindra olyckor och tillbud? För att kunna införa en förbättring krävdes kännedom inom de tidigare teoriområdena som användes för att besvara tidigare frågeställningar. Det behövdes även en vetenskaplig grund om förbättringsarbeten, hur dessa generellt gick tillväga samt förutsättningar och motstånd till en förändring i ett företag.
Teoretiskt ramverk
12
3.2 Arbetsmiljöarbete
3.2.1 Arbetsmiljöarbete i produktion
På byggarbetsplatsen ska arbetsgivaren leda sin verksamhet så att föreskriva krav på en god arbetsmiljö uppfylls. Arbetsmiljölagen beskriver vilka allmänna skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Enligt arbetsmiljölagen 3§1a ska arbetsgivare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2019c).
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1) menar att arbetsgivaren ska fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, AL eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (6§). För att arbetsledaren ska inneha ansvar över arbetsmiljön ska en delegering av arbetsmiljöansvar från arbetsgivaren upprättas (Arbetsmiljöverket, 2019d). Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren har tillräcklig kunskap om arbetet och riskerna så att olycksfall och olyckor kan förebyggas och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall även regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet (AFS 2001:1 7§ & 8§). Genom att använda ett skyddsombud som arbetstagarnas företrädare i frågor som berör arbetsmiljön kan arbetsförhållanden och risker regelbundet undersökas. Skyddsombudet uppgift är även att kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SACO, 2014). Byggarbetsmiljösamordnare under produktionen även kallat BAS-U ska samordna de olika entreprenörernas arbeten i byggskedet så den ena inte skapar risk för den andra. Detta görs genom att BAS-U organiserar skyddsarbetet. BAS-U har i uppgift att anpassa arbetsmiljöplanen och se till att arbetsmiljöplanen är tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2020b). Arbetsmiljöplanen innehåller de regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen, en beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt en beskrivning av de olika åtgärderna i riskfyllda arbeten som ska vidtas under produktionen.
Detta arbetsmiljöarbete i produktionen innebär att alla i företaget från VD till arbetstagare berörs av det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs. Arbetsmiljöarbetet innehåller regler och lagar som skall kommuniceras ut till alla som påverkas i produktionen. Säkerheten i produktionen präglas av en god kommunikation mellan AL och YA menar Törner och Pousette (2009).
3.2.2 Arbetsberedningar
Ett lyckat projekt kräver god planering och ett verktyg i planeringen är arbetsberedningar. En arbetsberedning kan liknas med en arbetsinstruktion där ett arbetsmoment beskrivs i detalj för att inte lämna något åt slumpen, där syftet blir att leda en effektiv produktion utan störningar (Révai, 2012). Enligt Sveriges byggindustrier (2012) bör en arbetsberedning utföras för alla arbetsmoment på ett byggprojekt men är bland annat viktigast för arbetsmoment som:
Har många personer som ska samarbeta
Viktiga och kritiska arbetsmoment för projektet
Har identifierade tekniska risker eller arbetsmiljörisker
Syftet med användningen av arbetsberedningen är att genomföra arbetet inom rätt tidsram, hålla en god kvalité, god ekonomi samt att arbetsmiljön ska vara tillfredställande. Detta går enligt Révai (2012) att uppnå genom att dela upp arbetsberedningen i delmålen:
Rätt arbetsmetod
Rätt användning av hjälpmedel och resurser Rätt användning av resurser
Utföra en riskidentifiering och skapa en god arbetsmiljö
Enligt Sveriges byggindustrier (2012) består en arbetsberedning av tre övergripande stadier, planering, genomförande och uppföljning. Vid framtagningen av arbetsberedningen i det så kallade planeringsstadiet analyseras ett arbetsmoment, därefter dokumenteras det som ska utföras samt val av material, resurser och hjälpmedel. Det är arbetsledningen som är ansvariga för framtagningen av en arbetsberedning. Underlaget till en arbetsberedning samlas från handlingar, kvalitetskrav, montageanvisningar, tid-, leverans-, maskin-, kvalitets-, miljö och arbetsmiljöplan samt riskanalyser. Under genomförandefasen sker en överlämning från arbetsledning till arbetstagarna. Den grupp som ska genomföra arbetsmomentet samlas och går igenom den dokumenterade arbetsberedningen tillsammans. Här är det viktigt att alla i gruppen visar ett aktivt deltagande för att förberedelserna ska komma till användning. Ett aktivt deltagande sker genom att alla deltagande diskuterar och delar med sig utav sina erfarenheter. Arbetsberedning har utifrån det aktiva deltagandet förutsättningen att utveckla företagets kompetens genom att effektivt planera och säkert genomföra ett arbetsmoment. Uppföljnings stadiet sker under arbetsmomentets gång och går ut på att samla erfarenheter av arbetstagarna för att vidare utveckla arbetsberedningen (Sveriges byggindustrier, 2012).
Teoretiskt ramverk
14 3.2.3 Riskhantering
Riskhantering kan liknas med att systematiskt förutse oönskade påverkningar och därefter agera för att motverka dessa (Östberg, 1993). I det systematiska arbetsmiljöarbetet som bedrivs i byggprojekt är riskhantering en vital del (Prevent, 2010).
Vidare menar Prevent (2010) att riskhantering kan delas upp i tre centrala delar som innefattar undersöka, genomföra och följa upp. I undersökningen skall arbetsgivaren undersöka vilka risker som finns på byggarbetsplatsen genom att göra en riskbedömning. Riskbedömningen utförs kontinuerligt av arbetsgivaren som undersöker och bedömer risker i arbetet i samråd med arbetstagarna. I genomförandefasen av ett arbetsmoment skall de identifierade riskerna åtgärdas så att ingen drabbas av olycka eller ohälsa. Åtgärderna ska kontrolleras och följas upp av arbetsgivaren för att försäkra att riskerna har försvunnit eller minimerats.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgår från en förebyggande riskhantering. Risker som hanteras efter att de inträffat kallas reaktiv hantering. Reaktiv hantering utförs för att minska effekten av en risk (Hansson et al., 2015). Reaktiv hantering går inte att undvika. Detta på grund av att det inte går att eliminera alla risker i ett projekt. Effekten av dessa risker går dock att minska med rätt metod varav en beskriven metod är en god kommunikation kring generella risker och säkerhetsåtgärder (Hansson et al., 2015). En annan metod för att hantera risker innan de inträffar är användningen av arbetsberedningar. Genom att hantera risker i ett tidigare skede skapar man en god arbetsmiljö och minskar risken för störningar i projektet (Révai, 2012).
3.3 Kommunikation
3.3.1 Interpersonell kommunikation
Interpersonell kommunikation definieras som kommunikation mellan två parter. Jensen (2015) beskriver en definition skriven av Baxter & Braithwaite: ”Interpersonell kommunikation är produktion och processande av verbala och icke-verbala budskap mellan två personer”. Produktion och processande innebär att uttryck skapas som medel för kommunikation, och att någon försöker ta emot och tolka dessa medel i en process. Kommunicera innebär att ta emot information och tolka det den andra vill förmedla. Utfallet av kommunikationen kan påverka sättet att se på saker eller påverka handlingsriktningen. Verbal kommunikation består av ord och text, icke verbal kommunikation består av sådant som tolkas olika från person till person, så som gester, tonfall och även bilder (Jensen, 2015).
Enligt Knapp och Daly (2002) har personligheter en betydande roll i kommunikationen mellan två parter. De personliga skillnaderna och likheterna påverkar hur parterna kommunicerar. Heide et al. (2005) beskriver vidare att dessa personliga skillnader grundar sig i personliga förkunskaper, värderingar, erfarenheter och perspektiv.
3.3.2 Dialogkompetens
En dialog skiljer sig från en diskussion eftersom målet inte är att övertyga andra deltagare i samtalet. Dialogen syftar till att alla vinner i längden genom att ta del av varandras uppfattningar och erfarenheter (Senge, 1995). Genom att bedriva ett dialogiskt samtal blir samtalet lärande för de deltagande (Wilhelmson, 2002).
Granberg och Ohlsson (2016) menar på att dialogkompetens innebär förmågan att: Argumentera för sin sak och vara öppen för andras argument.
Ifrågasätta egna ståndpunkter och kritiskt granska andras.
För att gruppsamtal ska få en dialogisk kvalitét behöver alla närvarande bidra med sina personliga erfarenheter (Wilhelmson, 2002). Olofson och Nilsson (2015) beskriver värdet i förhållningssättet aktivt lyssnande inom dialogkomptens, vilket innebär att försöka förstå andras problem och lösningsförslag.
Teoretiskt ramverk
16
3.4 Förbättringsarbeten
3.4.1 Förutsättningar och motstånd i förbättringsarbeten
Det finns alltid utrymme för förbättring inom organisationer, det är därför viktigt att visa betydelsen i att bedriva ett förbättringsarbete som syftar till att utveckla organisationen (Sörqvist, 2004). Det finns olika tekniker som ledningen kan använda sig av för att skapa förutsättningar för organisatoriska förändringar. En av dessa tekniker är att involvera organisationens medlemmar i planeringen av förändringar. Informationen ger medlemmarna kännedom och insyn i planering vilket kan minska känsla av otrygghet som annars kan uppstå (Alvesson & Sveningsson, 2014). Sörqvist (2004) beskriver att ett sådant förbättringsarbete är fördelaktigt då medarbetarna ges möjligheten att utföra de förbättringar som de själva har varit med att utforma. En annan teknik som beskrivs är förutsättningarna organisationer får av intern struktur, arbetsrutiner och tidigare uppsatta mål. Detta skapar en situation där organisationen inte kräver lika stor resurssatsning för att driva ett förbättringsarbete (Sörqvist, 2004). En främjande strategi för ett förändringsarbete beskriven av Kurt Lewin är att vinna stöd från högsta ledningen (Alvesson & Svenningsson, 2014). Detta för att ett bristande engagemang hos ledningen brukar leda till ett misslyckat förbättringsarbete. Engagemanget bör vara av högsta intresse för ledningen för att tydliggöra vad förbättringsarbetet innebär och involvera medarbetarna (Sörqvist, 2004).
Ett förbättringsarbete innebär utöver förutsättningar också svårigheter även kallat motstånd. Enligt Dawson (2003) finns det fem olika motstånd som är vanligast att bemöta:
1. Förändringar i kraven på kompetens och färdigheter 2. Minskad ekonomisk trygghet eller förlust av jobbet 3. Psykologiskt hot
4. Nya arbetsvillkor 5. Minskad status
3.5 Sammanfattning av teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket står arbetsberedningen i relation med samtligt ingående delar. Det är arbetsberedningen som kopplar samman de olika teorierna i sin helhet. I figuren nedan går det att se hur de olika teorierna kopplas samman.
Figur 4. Koppling mellan teorier.
Arbetsmiljöarbetet ger en bild av hur arbete ska bedrivas i produktionen. Det förklarar hur alla parter är inblandade för att sträva efter god utveckling av arbetsmiljön. Eftersom arbetsmiljöarbetet grundas i regler och lagar som ska förmedlas till samtligt berörda parter präglas säkerheten i produktionen av en god kommunikation mellan AL och YA. För att kommunicera mellan AL och YA används arbetsberedningen som ett verktyg. Ett av de övergripande målen med arbetsberedningen är att skapa en tillfredställande arbetsmiljö. En god arbetsmiljö skapas av arbetsledningen under framtagningen av arbetsberedningen, då en riskidentifiering sker i detaljplaneringen av arbetsmomenten. Överlämningen av arbetsberedningen och de säkerhetsåtgärder som ska vidtas grundas i en interpersonell kommunikation vilken påverkas av erfarenheter, förkunskaper samt värderingar. Det är i överlämningen betydelsefullt att inneha en god dialogkompetens för att ta del av varandras erfarenheter men även argumentera för sin egen sak.
Riskhantering liknas med att kontinuerligt förutse oönskade påverkningar och därefter
Arbetsberedning
Riskhantering Förbättrings-arbete Interpersonell kommunikation Dialogkompetens och förhållningssätt ArbetsmiljöarbeteEmpiri
18
4 Empiri
Empirin som samlades in i till den här studien har framtagits genom dokumentanalys, kvalitativa intervjuer från två olika byggarbetsplatser samt deltagande observationer från dessa arbetsplatser.
4.1 Dokumentanalys
Denna empiriska data grundade sig i ledningsdokument från BRA Bygg som var relevanta för denna studie. Alla dokument som förklaras i texten återfinns som bilagor. Den arbetsberedningsmall som studien grundar sig på går att se under bilaga 1. Mallen innehöll endast två punkter som berörde arbetsmiljö vilka går att se i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Frågor berörande arbetsmiljön på dagens arbetsberedning.
I bilaga 2 redovisas BRA Byggs delegering av arbetsmiljöansvar. I detta dokument redogjordes vilka ansvar som AL delegerades av PC/Bas-U. De två första punkterna innebar överlämning av ansvaret att utfärda riskbedömningar och arbetsberedningar. I BRA Byggs AMP (bilaga 8) kapitel 5.1 Risk inventering beskrevs tyngden av arbetsberedningar som följande:
”Erforderliga åtgärder tas fram för bedömda risker. Där risk bedöms skall alltid arbetsberedning utföras och dokumenteras. Arbetsberedningarna görs i god tid före genomförande och genomgång mellan berörda parter och/eller AMO på plats.”
I bilaga 9 fanns riskbedömningsmallar som BRA Bygg använde. Dessa bestod av
arbetsmiljöverkets 13 standardrisker samt BRA:s standardrisker. I
riskbedömningsmallen beskrevs följande:
”För samtliga bedömda risker skall det utföras en arbetsberedning, arbetsberedningen skall ligga till grund för att momentet kan utföras med minsta möjliga risk.”
Det sista dokumentet som var relevant för datainsamlingen var BRA:s dokument Arbetsmiljö, processbeskrivning (bilaga 10). Här beskrevs syftet och målet för företagets arbetsmiljöarbete, vilket skulle uppnås genom AFS 2001:1 och företagets ledningssystem. Vidare beskrevs arbetssätt, ansvariga och hjälpmedel. Under rubriken Ansvarig, beskrevs utöver delegeringskedjan att samtliga arbetare bar på ett eget ansvar i det gemensamma arbetsmiljöarbetet.
4.2 Intervjuer
Fem intervjuer från varje byggarbetsplats utfördes på totalt två PC, fyra AL och fyra YA. Figur 4 nedan beskriver kopplingen mellan de olika yrkesgrupperna på de två byggarbetsplatserna som intervjuades. PC intervjuades eftersom de hade det översta ansvaret för arbetsmiljön samt för att arbetsberedningar togs fram och användes i produktionen. Intervjuerna utgick från generella frågor som berörde alla på arbetsplatsen som sedan följdes av mer riktade frågor till de olika yrkesrollerna. De generella frågorna redovisas först och följs sedan av frågor relaterade till YA, AL och PC. Svaren på intervjufrågorna redovisas som anonyma för att behålla anonymiteten i intervjun. I detta kapitel redovisas endast en del utav intervjuerna, hela transkriberingen av intervjutillfällena går att se i bilaga 3.
Figur 5. Organisationsträd byggarbetsplatser. 4.2.1 Generella frågor
Den första generella frågan som ställdes till alla yrkesroller var ”Hur kommunicerar arbetsledare de arbetsmiljörisker som finns i ett arbetsmoment?”. Frågan besvarades övergripande att det kommunicerades via arbetsberedningar för större moment som var mer utsatta av risker. Återkommande svar var även att risker i mindre arbetsmoment, som inte uppfattades särskilt riskfyllda, förmedlades muntligt innan utförandet.
Den andra frågan som ställdes till samtliga yrkesroller var ”Finns det risk för tillbud och olyckor på grund av en bristande kommunikation från arbetsledare till yrkesarbetare?”. Majoriteten svarade att de upplevde att det fanns ett samband mellan bristande kommunikation mellan AL och YA och risk för tillbud och olyckor. Det var endast en AL som upplevde att det berodde helt på vilket moment som skulle utföras och att kommunikationsbrister inte behövde vara en faktor till tillbud och olyckor. En av de två intervjuade PC svarade följande:
Bygge 1
Bygge 2
PC 1
pPC
AL 1
YA 1
AL 2
YA 2
PC 2
AL 3
YA 3
AL 4
YA 4
Empiri
20
Med detta menade han att kommunikationen mellan AL och YA inte alltid var det största problemet utan att samordningen på arbetsplatsen mellan olika AL kan vara problemet i den stora helheten.
Den tredje frågan ” Hur tycker du att detta arbete kan utvecklas?” kom att kretsa kring arbetsberedningar och hur de kunde utvecklas. Till denna fråga gavs olika förslag om hur arbetsberedningar kunde utvecklas för att säkerställa en bättre arbetsmiljö, förslag så som:
Tilläggning av omkringliggande arbetens arbetsmiljöpåverkning Fler frågeställningar och exempeltext
Ett förslag från en YA som även var skyddsombud på ett av projekten, var att AL skulle behöva genomgå en utbildning inom riskidentifiering och arbetsmiljö för att kunna erhålla den kunskap som behövs för att informera YA om arbetsmiljörisker.
Frågan ”Används uppföljningsmöten idag efter att ett arbetsmoment har startat för att diskutera arbetsmiljöaspekter” ställdes för att ge en inblick i hur omfattande uppföljningen av arbetsberedningar var inom arbetsmiljöområdet. Svaren från de intervjuade var övergripande att det inte följs upp, följt av väldigt sällan. Många beskrev att det ibland förkommer muntlig uppföljning mellan YA och AL under eller efter att ett moment har utförts.
Avslutningsvis ställdes frågan ”Har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun?”. En AL beskrev att YA inte använder arbetsberedningarna under arbetsmomentet i någon större utsträckning och att arbetsberedningsmallen borde förenklas för att AL upplever det svårt att följa den befintliga arbetsberedningsmallen. En annan AL svarade att det inte går att veta från början vilket arbetsmoment som kommer att vara det mest riskfyllda då det ibland kan vara det enklaste momentet som utgör störst fara.
4.2.2 Intervjuer yrkesarbetare
För att kunna utveckla arbetet och hitta ett förbättringsförslag till dagens informationsflöde går det att under denna rubrik läsa vad som återkopplades från YA under intervjutillfället.
Den första frågan som ställdes till enbart YA ”På vilket sätt tycker du att information om arbetsmoment ska förmedlas för att nå bästa resultat”. På denna fråga svarade två YA att det var bättre att befinna sig ute på plats och gå igenom arbetet istället för att använda en arbetsberedning som lätt blev ett papper. Andra svarade att arbetsberedningen var en välfungerande metod men att den gärna skulle beskriva hur förutsättningarna för jobbet kommer att förändras under arbetets gång, samt vilka omkringliggande arbeten som skulle komma att ske.
Den andra frågan handlade om utveckling av arbetsberedningar för att ta reda på vad som saknades av YA i praktiken. Frågan ”Finns det något du tycker att en arbetsledare ofta missar vid en arbetsberedning?”. Detta svar sammanställs i tabell 2 nedan.
Tabell 2. Faktorer som missas och påverkar arbetsmiljön via en arbetsberedning mellan AL och YA enligt YA.
Faktorer som missas i
arbetsberedning YA 1 YA 2 YA 3 YA 4 Totalt:
Kvarts och damm X 1
Verktyg som ska användas X X 2
Fallskydd X 1
Vibrationsskador X 1
Omkringliggande arbete X X X 3
Mer dokumentation X 1
De svar som återkom var information om verktyg som skulle användas i arbetsmomentet samt vilka omkringliggande arbeten som sker i YA:s närhet till arbetsmomentet.
Empiri
22 4.2.3 Intervjuer arbetsledare
Intervjufrågor ställdes till AL för att kunna besvara frågeställningarna och få en aktuell bild av hur risker identifierades i arbetsmoment. Författarna av studien kunde genom detta undersöka vilka brister AL upplevde finnas i informationsflödet och vad de saknade i arbetet med detta.
Den första frågan ”Hur ska du som arbetsledare kommunicera ut arbetsmiljörisker enligt företaget” bemöttes av det generella svaret arbetsberedningar, varav en svarade att beroende på risk hanterades kommunikationen därefter. För att skapa en uppfattning av hur involverade AL kände att de var i arbetet med att skapa en trygg arbetsplats för YA ställdes frågan ”Vilket ansvar har AL för arbetsmiljön”. Samtliga intervjuade AL att de hade ett stort ansvar för arbetsmiljön där ”alla ska komma hem hela”.
För att få en inblick i hur risker identifierades i ett arbetsmoment, tillfrågades AL ”Hur identifierar du som arbetsledare risker innan ett arbetsmoment startar?”. Svaren redovisas i tabell 3 nedan.
Tabell 3. Hur risker identifieras utav AL.
Hur identifieras risker i arbetsmoment enligt arbetsledare
AL 1 Undersöker först på plats, sedan anpassas arbetsberedningen efter upplevda risker.
AL 2 Sitter ned tillsammans med annan AL och diskuterar för att vissa risker är mer uppenbara än andra.
AL 3 Tänker igenom momentet själv, använder ingen riskbedömningsmall utan är hellre på plats för att tänka igenom det själv.
AL 4 Ifall jag inte har utfört momentet själv diskuterar jag med andra AL, PC och även KMA (Kvalitets-miljö och arbetsmiljö) samordnare. Det kan även vara bra att jämföra med gamla arbetsberedningar.
Detta visade att det inte bedrevs något större arbete med riskbedömningsmallar hos de tillfrågade AL. Det vanligaste var att ta del av varandras erfarenheter på arbetsplatsen för att identifiera risker i arbetsmoment.
Slutligen ställdes AL frågan om de hade tillräckliga förutsättningar för att förmedla arbetsmiljörisker till YA. Tre AL upplevde att förutsättningarna de hade var tillräckliga. En AL ansåg att det var bättre att vara på plats när det väl skedde riskfyllda moment, detta för att arbetsberedningen oftast slängdes eller inte lästes igenom tillräckligt innan momentet.
4.2.4 Intervjuer platschef
I denna studie intervjuades två PC för att skapa en förståelse för vilket arbetsmiljöansvar som PC överlämnade till AL och vilka förväntningar PC hade på AL i arbetet med arbetsmiljöfrågor samt arbetsberedningar. Eftersom PC hade det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och arbetsberedningar skapades en förståelse för hur AL skulle verka för en god arbetsmiljö.
Den första frågan som ställdes till PC ”Hur ska arbetsledarna på ett korrekt sätt kommunicera arbetsmiljörisker enligt företaget?”, besvarades kortfattat med arbetsberedningar. Detta följdes av frågan ”Hur sker överlämningen av arbetsberedningen”. Överlämningen skulle enligt PC ske på kontoret som ett möte där AL lämnar över arbetsberedningen till YA som i sin tur skulle utföra arbetsmomentet. En PC beskrev att det bästa var att utföra en förberedande överlämning två veckor innan arbetsmomentets start, följt av en riktig överlämning någon dag innan momentet. Detta för att YA skulle få mer tid på sig att tänka igenom momentet själv och kunna återkoppla egna idéer och synpunkter.
För att skapa en bild av vilket ansvar PC lämnar över till AL, ställdes frågan ”Vad har arbetsledarna för ansvar för arbetsmiljön?”. PC svarade att arbetsledarna hade ett stort ansvar för att se till att arbetsmiljöarbetet fungerade på arbetsplatsen samt att se helheten utöver sitt eget arbetsmoment.
Den sista frågan som ställdes till PC, syftade till att skapa en bild av hur AL utförde en riskidentifiering innan arbetsmomentets uppstart. En PC svarade här att erfarna AL använder erfarenheten och att nyexaminerade AL borde undersöka risker tillsammans med skyddsombudet eller dra fördelar av andras erfarenhet på arbetsplatsen. Den andra PC svarade i likhet med den andra PC att de som har erfarenhet kan utgå därifrån men att de annars alltid kunde få hjälp av PC, skyddsombud eller KMA samordnare.
Empiri
24
4.3 Deltagande observationer
4.3.1 Tidigare erfarenheter
Båda författarna har under praktikperiod och sommarjobb deltagit i både arbetsberedningar och skyddsronder på byggarbetsplatser vilka ingår i arbetsledarnas arbetsmiljöansvar. De tidigare erfarenheterna kommer från två olika byggföretag varav BRA Bygg var ett av dom. Detta medförde en förförståelse för hur två olika bygg aktörer arbetade med arbetsmiljöfrågor och hur arbetsberedningar användes som ett verktyg. Det var under denna period som sambandet mellan kommunikation och tillbud uppmärksammandes. Det som observerades av båda författarna var att inte tillräcklig information berörande arbetsmiljön nådde YA.
4.3.2 Arbetsberedning 2020-04-01
För att ta del av ytterligare erfarenheter gällande överlämningar av arbetsberedningar utfördes en deltagande observation på Geely. Denna arbetsberedning berörde en större gradäng med flera inbyggda installationer och även ett vattenspel (se bilaga 5). Överlämningen skedde som ett möte där två AL presenterade arbetsberedningen för sex YA. Det största fokuset låg framförallt på byggnadstekniken där AL tog emot YA:s synpunkter och idéer för att utföra arbetet på bästa sätt.
Tänkbara arbetsmiljörisker presenterades men i mer kortfattad punktform (se tabell 4), eftersom det skulle ske ytterligare ett möte innan arbetsmomentets uppstart som skulle beröra arbetsmomentet mer i detalj.
Tabell 4. Arbetsmiljörisker på arbetsberedning
Tänkbar arbetsmiljörisk: Riskreducerande åtgärd:
Tunga lyft Använd erforderliga hjälpmedel (tex alplyft) Sågspån i ögon Använd skyddsglasögon
Buller Använd Hörselkåpor
Fallrisk Använd sele (vid användande av sele görs separat arbetsberedning samt genomgång av evakueringsplan)
Vid sågning i ger och kap Använd dammsugare på ger och kap
Efter överlämningen lyftes frågan om införandet av kringliggande risker på arbetsberedningen var en bra utveckling eller inte. En AL var för och en AL var emot idén med motiveringen att det är en levande arbetsplats och det går inte veta vilka risker som kan komma att uppstå.
4.3.3 Framtagning av förbättrad arbetsberedning 2020-04-28
För att utvärdera hur den nya arbetsberedningen (se bilaga 7) mottogs av arbetsledningen på SKF genomfördes en deltagande observation under framtagningen av en arbetsberedning. Arbetsmomentet som skulle utföras var ett glasbyte på hög höjd inomhus i en ljusgård. Ett glasparti skulle bytas på våning fyra och fem vilket innebar stora arbetsmiljörisker både för YA som utförde arbetet och andra som arbetade i huset (se tabell 5).
Framtagningen av arbetsberedningen med den nya mallen utfördes av en AL tillsammans med en PC på SKF. På grund av att byggnationen var i slutskedet låg inte fokus på produktionstakt utan istället på arbetsmiljö och kvalité. Detta skapade en situation där glasbytet blev det huvudsakliga arbetsmomentet i huset eftersom det endast var städning och inflyttning som skulle ske parallellt.
Tabell 5. Arbetsmiljörisker
Tänkbar arbetsmiljörisk: Riskreducerande åtgärd:
Fallrisk Användning av sele, samt genomgång av separat evakueringsplan
Tunga lyft Glasrobot
Risk för fallande verktyg och glas Avstängningar
Evakueringsplan går att se under bilaga 6.
De nya punkterna på arbetsberedningen fungerade som en tankeställare. Där AL och PC en extra gång fick tänka igenom vilka kringliggande risker de själva skapade med sitt arbetsmoment. Genom detta påmindes de att vidare planera avspärrningar och personal för att undvika att arbeten sker i dess närhet. Se tabell 6 nedan för bearbetning av de nya punkterna på arbetsberedningen.
Tabell 6. Kringliggande arbetsmoment
Tänkbar kringliggande arbetsmiljörisker:
(Beskriv vilka andra moment som sker i direkt eller indirekt närhet, som kan påverka er arbetsmiljö)
- Pågående arbete i huset med inflyttning och städ, kommer att stoppas i närheten av glasbytet så att inga arbetsmoment sker i närheten.
Riskreducerande åtgärder för omkringliggande arbetsmiljörisker:
(Beskriv vilka reducerande åtgärder som skall tas för att säkerställa arbetsmiljön i direkt eller indirekt närhet)
Empiri
26
4.4 Sammanfattning av insamlad empiri
Intervjuerna har genomförts med två PC, fyra AL och fyra YA med varierande kunskap inom arbetsmiljö. Den insamlade empirin i form av dokumentanalys gav en inblick i det pågående arbetsmiljöarbetet hos BRA Bygg och användes för att strukturera intervjuerna. Intervjuerna och den första observationen målade upp en helhetsbild där det framkom att det skapades risker av en bristfällig informationsöverlämning. Bristerna innefattade information av vilka arbeten som kunde pågå i yrkesarbetarnas närhet. Det upplevdes att förbättringar kunde göras till arbetsberedningen (se bilaga 1) i form av tillägg som behandlar frågan: ”vilka kringliggande arbeten finns det som kan påverka arbetsmiljön för yrkesarbetarna?”. Denna ändring infördes innan den andra observationen i syfte att förbättra informationsflödet i praktiken för att förhindra olyckor och tillbud (se bilaga 4).
Vid den första deltagande observationen där den befintliga arbetsberedningen användes stärktes den data som framkom genom intervjuerna, att YA inte informeras om kringliggande arbeten. Den andra observationen som författarna utförde var en framtagning av den nya arbetsberedningen med de nya punkterna som tagits fram under arbetets gång. Arbetet innefattade ett glasbyte på hög höjd med många risker.
När frågan om tänkbara kringliggande arbetsmiljörisker lyftes, diskuterade AL och PC hur pågående arbete med städ och inflyttning kunde komma att påverka arbetsmomentet. Det fanns i detta fall inget omkringliggande arbete som skulle påverka utförandet av glasbytet med en dålig arbetsmiljö. Frågeställningen blev istället en påminnelse om att riskreducera för alla andra som jobbar i kringliggande omgivning av glasbytet.
5 Analys och resultat
I detta kapitel kommer såväl teorier som insamlad empiri att analyseras. Analysen kommer att ligga till grund för att besvara studiens frågeställningar, följt av en koppling till studiens mål.
5.1 Analys
5.1.1 Platschefen
PC befattades med rollen BAS-U. På grund av befattningen hade PC en central roll i arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen. PC hade bland annat uppdraget att samordna olika arbeten i byggskedet, så att det ena arbetet inte utgjorde en risk för det andra. Utöver samordningsansvaret innebar befattningen BAS-U att en arbetsmiljöplan skall finnas tillgänglig för alla. I arbetsmiljöplanen ska en beskrivning över de åtgärder som ska vidtas vid riskfyllda arbeten finnas tillgänglig (Arbetsmiljöverket, 2020b). I BRA:s arbetsmiljöplan (se bilaga 8) framgår att dessa beskrivningar ska ske genom arbetsberedningar där risk bedöms finnas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bidrar vidare till att en delegering av arbetsmiljöansvar får ske på arbetsplatsen. Detta innebär att PC lämnar över ansvaret till AL, att verka för att risker i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1 6§).
I dokumentanalysen av BRA:s ledningsdokument klargörs vidare att det i delegeringen av arbetsmiljöansvar även medför ett ansvar för AL att utfärda riskbedömningar och arbetsberedningar. Riskhanteringen som pågår i produktionen innebär dels att kontinuerligt förutse oönskade påverkningar, dels att agera för att förhindra dessa (Östberg, 1993). Genom att i ett tidigt skede identifiera och hantera risker skapas goda förutsättningar för att uppnå en god arbetsmiljö, och minska risken för störningar i projektet (Révai, 2012). Intervjuade PC har beskrivit hur användningen av arbetsberedningar leder till ett kontinuerligt riskhanteringsarbete med förebyggande insatser i ett tidigt skede.
Under en av intervjuerna beskrev en PC att AL inte bara har ansvar för sitt eget moment, utan också ett ansvar i att arbetsmiljön beaktas på hela arbetsplatsen. Ytterligare en PC beskrev att det inte bara är den interpersonella kommunikationen som sker i ett specifikt arbetsmoment mellan AL och YA, utan att även samordningen mellan olika AL är en bidragande faktor till risker på byggarbetsplatsen. Eftersom detta är en samordningsfråga hamnar det i BAS-U/PC intresse enligt arbetsmiljöverket (2020b). Detta kunde begränsas till att de olika yrkesrollerna upplevde att YA hade ett behov av att informeras om kringliggande arbeten och dess tillkommande risker, vilket lades till på arbetsberedningen innan det andra observationstillfället.
Under utvecklingen av förbättringsförslaget togs PC synpunkter i beaktande. Detta då arbetsberedningar inte fick bli för kompletta, eftersom kravet på AL kompetens sänks betydligt. Detta kan kopplas till Dawsons (2003) argument om att motstånd ofta påträffas när det sker förändringar i kraven på kompetens och färdigheter. PC beskrev likt Olofson & Nilsson (2015) det värde som låg i att lyssna och förstå andras
Analys och resultat
28
blev intervjuade om vad de upplevde vara saknat i kommunikationen om arbetsmiljöfrågor skapades ett engagemang i att vara med och påverka och utveckla ett förbättringsförslag.
5.1.2 Arbetsledaren & Yrkesarbetaren
Utifrån empirin tycks det finnas ett samband mellan kommunikationen av arbetsmiljöinformation och olyckor på arbetsplatsen. Det ansvar som AL besitter utöver att kommunicera ut identifierade risker i sitt eget moment, är också ett ansvar för att alla ska komma hem hela efter en arbetsdag. Det beskrivs i det systematiska arbetsmiljöarbetet att arbetsgivaren regelbundet skall undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker i arbetet i samråd med arbetstagarna (Prevent, 2010). Genom att använda ett skyddsombud som företräder YA i arbetsmiljöfrågor, undersöks såväl risker som arbetsförhållanden regelbundet. Skyddsombudet har även i uppgift att kontrollera ifall arbetsgivaren tar ansvar för arbetsmiljön utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet (SACO, 2014).
En del av ansvaret för arbetsmiljön uppfylls genom att AL ser till att arbetstagaren innehar tillräcklig kunskap om arbetet och riskerna med detsamma (AFS 2001:1 §7). I empirin framkom att AL överlämnade kunskapen om arbetet och risker genom arbetsberedningar, och i mindre omfattning muntligt i de fall det saknades uppenbara risker. Det sker enligt Jensen (2015) en interpersonell kommunikation antingen skriftligt eller muntligt mellan två parter. Under intervjuerna framkom att det fanns både AL och YA som upplevde att det var lättare att använda en muntlig kommunikation med YA på plats när det förekommer risker i arbetet. Knapp och Daly (2002) menar att valet av interpersonell kommunikation påverkas av personliga skillnader. Arbetet med skriftlig kommunikation kan liknas med BRA:s AMP (se bilaga 8), där det under riskinventering framkommer det att där risker bedöms finnas skall arbetsberedning och erforderliga åtgärder alltid tas fram. Arbetsberedningen blir därför ett verktyg för AL i arbetet med den förebyggande riskhanteringen som ska finnas enligt AFS 2001:1. Arbetsberedningen beskrevs utifrån intervjuade YA som en välfungerande metod för att kommunicera arbetsmiljöfrågor.
Den arbetsberedning som lämnas över till YA ska innehålla en riskidentifiering samt de riskreducerande åtgärder som ska vidtas, vilket även beskrivs i teorin utav Sveriges byggindustrier (2012). Enligt intervjuempirin ska överlämningen av en arbetsberedning ske helst två veckor innan utförande. Detta bekräftas också i analysen av BRA:s AMP. Enligt empirin är involveringen av YA i planeringen, samt skapandet av dialog mellan YA och AL, något som främjar en god arbetsmiljö. Detta kan kopplas till Senge (1995) teori om att alla i längden vinner på att ta del av varandras uppfattningar och erfarenheter. Vid den första observationen upplevde författarna att arbetsmiljön presenterades kortfattat av AL, och att återkoppling från YA inte var lika välkomnande som vid byggnadstekniska frågor. Enligt teorin är det viktigt att samtliga deltagare får bidra med sina personliga erfarenheter för att kunna uppnå en dialogisk kvalité. En dialogisk kvalité innebär i sin tur att ett samtal blir lärande för alla deltagare (Wilhelmson, 2002).
I arbetsberedningen ska det enligt Révai (2012) genomföras en riskidentifiering för att skapa en god arbetsmiljö. Under intervjuerna framkom att riskidentifieringen kunde genomföras med hjälp av flera olika metoder, men det framkom också att ingen av de intervjuade AL använder de riskbedömningsmallar som återfinns i dokumentanalysen. Det som framstod vara den vanligaste metoden för AL var att ta del av såväl varandras som skyddsombudets erfarenheter vid en riskidentifiering. Ett förslag som lades fram
av ett intervjuat skyddsombud var att AL skulle kunna genomgå en utbildning inom riskidentifiering och arbetsmiljö. Detta för att erhålla den kunskap som behövs för att kunna informera YA om arbetsmiljörisker. Detta hade i sin tur främjat kommunikationen mellan AL och YA som påverkas av personliga förkunskaper enligt Heide et al (2005). Det upplevdes utifrån intervjuerna finnas en brist på information om kringliggande arbeten och dess risker. Genom att utgå från vad Törner och Pousette (2009) beskriver, nämligen att säkerheten på arbetsplatsen präglas av en välfungerande kommunikation mellan AL och YA, skapades ett behov av att införa ett förbättringsarbete.
Förbättringsförslaget som presenterades efter överlämningen under den första observationen mötte visst motstånd från en AL, som ansåg att arbetsplatser är levande och att kringliggande risker förändras konstant. Detta kan kopplas till Hansson et al. (2015) resonemang om att det inte går att helt undvika en reaktiv riskhantering. Motståndet kan även liknas med vad Dawson (2003) beskriver som förändringar i kraven på kompetens och färdigheter. Detta då det behövs en större vetskap om vad andra AL har för moment som pågår parallellt. Under den andra observationen användes förbättringsförslaget, vilket kom att fungera som en tankeställare för hur deras arbetsmoment påverkar de andra arbetande i huset. Påminnelsen om att ett moment inte ska utgöra eller frambringa risk för någon på arbetsplatsen skapar vidare goda förutsättningar för att målet med riskhantering i produktion ska uppfyllas. Enligt Prevent (2010) är målet med riskhantering att riskbedömningarna utförs i syfte att ingen ska drabbas av olycka eller ohälsa. Förbättringsförslag skapade förutsättningar för att både AL och YA var delaktiga i utvecklingen. Samtidigt fick de möjlighet att använda det förbättringsförslag som de själva varit med och utvecklat, något som Alvesson & Sveningsson (2014) anser vara en fördel.
