Statensväg- ochtrafiki
Swedish RoadandTaffic ResearchInstitute- Snstitut (VTI): 58101Linköping-58101 Linköping - Sweden 3 1 d ;4 4 2 S 8 4 4 v i N i % » 8 pr % m i ä K % 2 * i v s v å v »i % f A f få å P v & #4, F." % + & kf # ed k s e v ät - m ar see kl 4? ( t a a N ä N lig i. % 4 ä v & k I-+ f 3 Silk % % w * e ; % E f F 4 14. å 4 d X thee x 4 2 ] i & u 5 ing 234 fe å der t" 244 * » i i ä d 4. JC % s M 2 = ä j * 1 % S hf ara X PF % 5 å 3 K 14 ert 05 2 / tg - 3 X, &.."Nå ä SP R o Mt, EFTR 4 % vi $ k kw, g $ Läs vTe ide % ) i m k * l i 4 då : 4 & am 150 d $ 4 #* K 3 l i ' $ $ ni dk -S f 9 k v © 4 P% k i M $ | 2 e % j Ms ä vå kt fos i i je" de å * _ ' $ ' 2 E%%, k ä ..] P & 2 Fo % i . » N 4 här. % g % ä , jul p 4K k x & $ 4 4 29% får f väller * h p h h än # k Sy $ % $ l y $ S i å i st % e 4 * + SC t % 4 4 2 am i " 8 E. * * 4 1 k - k $ V vdl "% v är Jil si $ t å gå K ha ' & 2 $ $ 4 i i o k _ f ä $ * R E % $ v å å 5 2 f E" / * $ * 3 s $ där ** 4 Y F A v :| + $ 4 ä ku h v » i f F u x s tt Agt S 3 lx s ä U set 2 g % Ve (|. 2 _ 2 k 4 v 4 ir. UT ; A L $ H a stå X å FX i "% ; ph S*ig Teg k + 3 55 f ( f FNs 4 hå * Pad 42 » 4 4 3 . f t s i 3 + # $ 200 - på 45 i! ja ' s +; ir v e k & g jus 2.4 *: % på % t 5 ' K, V R $ * 0 k # Sedå f # sk, 3 ie #. > 2 Lika 4 p & 4 % T pou f f A : F x 3 d 5 (% 20% ep FF $ s f 2 % 4 f : > % st f i % $ * * a.få i i H $ * s 3 ; vf. ä A f i t f å Kl 2 3 å . : is s hr u $ v k i $ f i i 3 d ad ett å 5 s Vis & 3 h at 4 2 t 3 4 n v h g , ä i ' + f f v B ( $ A u 3 * 2 y $ 5 2 f* * k Ner. 4 % % $ , å ( 4 å » a S 4 S å $ f s %$ * i e 1 f L t s "' i + % y g . & + j f i -' * 4 u h + 4 + i k
Nr 400 - 1984 ISSN 0347-6049
400
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping
Swedish Road and Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden
Korsningsinventering 1983
Insamlingen av dataavseende utformning,
reglering och trafik
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
§i_d
I REFERAT I
II. ABSTRACT II
1. BAKGRUND OCH SYFTE i
2. BEARBETNING AV INVENTERINGSBLANKETTERNA 3
2.1 Allmänt 3
2.2 Mera speciellt 3
3. REFERENSER 12
BILAGA 1 Förteckning över inventeringsansvariga inom respektive vägförvaltning
BILAGA 2 Instruktion för "KORSNINGSINVENTERING 1983"
"Korsningsinventering l983" - insamlingen av data avseende utformning, reglering och trafik av Ulf Brüde och Jörgen Larsson
Statens väg- och trafikinstitut (VTI)
581 01 Linköping
REFERAT
Väg- och trafikinstitutet (VTI) har på uppdrag av vägverket (VV)
genom-fört flera olycksstudier avseende vägkorsningar i plan. Kunskapsläget bedöms dock fortfarande vara otillräckligt.
Med syfte att ytterligare förbättra kunskapsläget om hur olika åtgärder påverkar trafiksäkerheten har VV-»VTI låtit genomföra en ny inventering omfattande de större korsningarna i plan på det statliga huvudvägnätetgi' De åtgärder som framför allt är av intresse att undersöka effekterna av är kanalisering utförd med kantsten respektive markering, högmastbelys-ning jämfört med vanlig belyshögmastbelys-ning samt markeringsskärmar. Inventeringen
utgör också underlag för att kunna följa upp andra åtgärder som vidtagits
t ex ändring av företrädesreglering och förbättring av skyltning, väg-markering m m.
Inventeringen har utförts under år 1983 med hjälp av landets vägförvalt-ningar (VF). Vissa uppgifter kompletterades i januari 1984. Insamlade inventeringsblanketter har kontrollerats och justerats av VTI. Data utifrån inventeringen, omfattande #272 korsningar, skall sedan kompletteras med uppgifter om inträffade polisrapporterade olyckor from år 1977 och därefter lagras i ett analysregister på magnetband för fortsatt statistisk bearbetning och analys.
II
"1983 junction inventory"
- collection of data on design, regulation and traffic by Ulf Brüde and Jörgen Larsson
Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI) 5-581 01 Linköping
ABSTRACT
At the request of the National Road Administration (VV), the Swedish
Road and Traffic Research Institute (VTI) has made a number of accident studies of at-grade junctions. However, knowledge of these is still
considered insufficient.
In order to deepen knowledge of the way in which different measures influence traffic safety, the VV and VTI have made a new inventory'of the larger at-grade junctions in the national road network. The measures considered most interesting to investigate are channelization with kerb-stones and markings, high-pole lighting compared with normal lighting and high intensity hazard markers on the lane-use signs. The inventory also provides a basis for following up other measures such as changes in yield regulation and improvement of signs, road markings etc.
The inventory was made during 1983 with the aid of the Swedish road authorities. Certain information was added in January 1984. The collected inventory forms have been checked and adjusted by the VTI. Data obtained through the inventory, comprising 4272 junctions, will be com-bined with information on accidents reported by the police from 1977 and will then be stored in a register on magnetic tape for further statistical processing and analysis.
1. BAKGRUND OCH SYFTE
År 1977-78 lät vägverket (VV) genomföra en inventering av korsningar i
plan tillhörande det statliga huvudvägnätet (ca 6250 korsningar).
Central-förvaltningen (CF) utformade instruktionen (1) för vilka uppgifter som skulle inventeras medan vägförvaltningarna (VF) svarade för själva
fält-arbetet. Principen var att man för var och en av korsningarna angav uppgifter om refuger, belysning, företrädesreglering m m för varje anslut-ning, tillfart eller deltillfart i korsningen. I samarbete mellan VV och
väg-och trafikinstitutet (VTI) kompletterades dessa data med uppgifter om polisrapporterade olyckor under åren 1972-75 (2) och senare även med
olyckor 1976-78.
VTI svarade för bearbetning och analys av datamaterialet ((3)-(7)).
Resul-taten har utnyttjats i bla VVs angelägenhetsbedömning av väg- och gatuobjekt (AVOG), inom vägförvaltningarnas trafiksäkerhetsarbete (VF-TSA) och i samband med CFs revidering av regler för korsningars utformning.
Trots ovannämnda studier så bedöms dock fortfarande kunskapsläget som otillräckligt beträffande effekten på trafiksäkerhet av olika
korsnings-åtgärder (8). De korsnings-åtgärder som framför allt är av intresse att studera är
kanalisering utförd med kantsten respektive enbart markering, högmast-belysning jämfört med vanlig högmast-belysning samt markeringsskärmar. Det är vidare av intresse att kunna följa upp hur andra åtgärder som vidtagits, t ex ändring av företrädesreglering, förbättrad skyltning och vägmärke-ring m m, har påverkat trafiksäkerheten.
Såväl VV som VTI har bedömt att det bästa sättet att arbeta vidare med trafiksäkerhetsstudier avseende vägkorsningar är via en ny korsningsin-ventering. VTI har därför erhållit i uppdrag av VV att ansvara för genomförandet av en ny inventering -- KORSNINGSINVENTERING 1983". Förberedelserna för "KORSNINGSINVENTERING 1983" påbörjades 1981. På hösten 1982 genomfördes med hjälp av CF och VFE en provinventering med deltagande även från VFD och VFH. I mars och april 1983 skedde undervisning av vägförvaltningarna i södra respektive norra Sverige.
Vardera undervisningstillfället omfattade två dagar. Undervisningen om-fattade teoretisk genomgång, teoretiska övningsuppgifter samt praktisk övning i fält.
I bilaga 1 presenteras de som ansvarat för inventeringen inom respektive
VF.
Instruktionen för inventeringen redovisas i bilaga 2. Den kanske största skillnaden i nuvarande inventering jämfört med den föregående år att uppgifter om t ex kanalisering, belysning m m nu har angetts i "komprime-rad form" direkt för varje korsning. Dessutom finns det flera skillnader när det gäller vilka uppgifter som har inventerats.
Själva inventeringsarbetet har skett under perioden mars-december 1983. Tidsåtgången för respektive VF dvs län har varierat mellan 2 till 8 Veckor bl a beroende på hur många korsningar som skulle inventeras.
I slutet av år 1983 ombads dessutom varje VF att ge kompletterande uppgifter om förändringar som skett efter inventeringsdatum och fram t o m årsskiftet 1983/84. Inventeringen anger således korsningarnas till-stånd per den 31 december 1983.
Sedan inkomna inventeringsblanketter kontrollerats och justerats (se ka-pitel 2) överförs uppgifterna till magnetband. Komplettering kommer också att ske med uppgifter om inträffade polisrapporterade olyckor fr 0 m år 1977. Det sistnämnda arbetet kommer att redovisas i ett senare VTI Meddelande.
2. BEARBETNING AV INVENTERINGSBLANKETTERNA
2.1 Allmänt
Vägförvaltningarna har succesivt levereratsina inventeringsblanketter till VTI. Samtliga inkomna blanketter, ca 4500, har genomgått en noggrann
manuell granskning. Vissa kontroller och justeringar har gjorts. För
uppskattningsvis ca 30 % av blanketterna har det varit nödvändigt att ställa kompletterande frågor till inventerarna och/eller att göra
justering-ar.
*Trots alla vidtagna kontroller kan det ändock inte uteslutas att vissa felaktigheter kvarstår. Ändock måste det fastslås att för flertalet län har kvalitén på inventeringsarbetet varit bra eller t o m mycket bra.
Sedan vissa korsningar måst strykas (se sid ll) återstår sammanlagt #272_
korsningar dvs i genomsnitt ca 180 korsningar per län.
Med tanke på det mycket omfattande arbete som lagts ned på denna inventering bör man ånyo överväga att dels låta lagra insamlade uppgifter i VDB och att dels med viss periodicitet låta ajourhålla uppgifterna. Att om 5-10 år helt från början starta upp en ny inventering synes vara mindre rationellt.
2.2 Mera speciellt
I detta avsnitt redovisas mera speciella noteringar beträffande hur uppgifterna på inventeringsblanketterna har behandlats och eventuellt justerats. Noteringarna anknyter direkt till inventeringsblanketten (se
sista sidan i instruktionen - bilaga 2).
Q) Län
Eventuell nollutfyllnad till vänster, t ex "02" i stället för "_2", har ej
justerats.
® Knutpunkt
Eventuell nollutfyllnad till vänster av kartbladsnummer har ej justerats. Icke nollutfyllnad till vänster av A-punktsnummer har justerats, tex
"A _ __ 9" har ändrats till "AOO9".
® Fr. knutpunkt
Se ® ovan.
Eventuell ändring av denna knutpunktsangivelse har ej räknats som
för-ändring under
(se nedan).
@ Vägnummer
Eventuell ändring av statligt vägnummer till nytt statligt vägnummer har ej räknats som förändring under . (se nedan).
® företr.reglering
Vid förekomst av både stopp- och väjningsplikt på samma vägben har kod avseende stopplikt prioriterats.
I något enstaka fall har satts kod "9", då inget av i instruktionen
före-kommande alternativ varit tillämpligt.
® Tillåt. hast
Då hastighetsbegränsningen t ex är 10 km/h med undantag för att det är
20 km/h under del av året, veckan eller dygnet har den tillåtna hastig-heten ändrats till "57". "57" har räknats som lokal hastighetsbegränsning (se nedan) endast om både 50 och 70 km/h är att betrakta som lokal
hastighetsbegränsning.
@ lok/gen
Följande exempel visar hur uppgiften har behandlats av VTI.
l knutpunkt: 70 50 I lok/ggn = 2 2 intilliggande l l knutpunkter: 70 50 | 50 l
lok/gen = 2
lok/gen = 1
VTI MEDDELANDE 400Det förekommer ganska många tveksamma fall. Det synes uppenbart att inventerarna har behandlat denna uppgift på olika sätt.
@ vägbredd
Eventuell nollutfyllnad till vänster, t ex "09" i stället för "_9", har ej justerats.
® ÅDT, år
I de fall ÄDT har förändrats under knutpunktens existens har värdena före och efter ändringen vägts samman. Om t ex ÅDT var 3250 under åren 1977-80 och 5000 åren 1981-83 så har ÅDT angetts som
; - 3250 + ;- - 5000 = 4000 och år har angetts som mittåret "80". Vid
eventuella förändringar (se nedan . ) kan det vid kommande analyser bli nödvändigt att göra ytterligare justeringar av ÅDT om endast del av perioden 1977-83 skall beaktas.
Trots att försök har gjorts att erhålla så riktiga ÅDT-värden som möjligt '-så kvarstår ändock flera fall där det kan konstateras att ÅDT-angivelser-na inte är helt rimliga.
I kommande analyser görs ingen skillnad om ÅDT - år angetts som 77, 78, .. eller 83. Detta p g a att trafiken generellt inte har förändrats särskilt mycket under nämnda period. Med 1977 som basår har trafikindex legat
inom intervallet 99-103.
(D Riktn.förd. sek.väg
Kvalitén på denna uppgift synes vara varierande. Ytt. vägansl.
Övr. ansl.
@ Bebygg.typ
Kvalitén på denna uppgift är antagligen varierande.
® Gång-/cykelb.
Trafiksignal
® Förbud v.sväng
Omk.förbj.
@ Kanalisering
Texten till 20- respektive l;LO-serien borde ha varit "... lokal breddökning
och eventuellt även extra körfält för att ..."
Kod 40 och 41 utan markering av extra körfält har justerats till #00
respektive l+10.
Kod 40 och 41 med markering av extra körfält har justerats till #01 respektive #11.
Normal "50" har angetts som endera kod 50 eller 500.
"50" men med primärvägsrefug utan vänstersvängsficka har justerats till kod 505.
"Sämre" utformning av "50", tex avsaknad av sekundärvägsrefug, har justerats till kod 509.
Normal "60" har angetts som endera kod 60 eller 600.
"60" men med primärvägsrefug utan vänstersvängsficka har justerats till kod 605.
"Sämre" utformning av "60", tex avsaknad av sekundärvägsrefug, har justerats till kod 609.
För 70-serien tom lBO-serien har ingen hänsyn tagits till diverse avvikelser av kanaliseringen i sekundärväg.
Vid blandning av kantstens- och markerade refuger i primärväg (gäller endast ett fåtal korsningar) har nya koder bildats. Blandning av t ex "80-82" och "83-85" har justerats till "86-88".
Även korsning med 4 vägben som är försedd med "ögla" har erhållit kod 150.
Den kanske vanligaste enskilda utformningen inom kod 160 är triangel-formad refug i sekundärväg med dubbelriktad trafik på ömse sidor om refugen..
® Konfl.ytans bredd
® Belysning
Beträffande kod 3 så har denna kod accepterats även om endast det ena primärvägsbenet har belysning.
® Markeringsskärm
@ Existens
Vad som egentligen efterfrågas är hur länge korsningen ifråga har existerat med nuvarande knutpunktsnummer. Den enda ytterligare änd-ringen som i princip skall påverka denna kod (årtalsangivelse) är ändrat antal vägben. I flera fall har man vid inventeringen för "Existens" angett det år då korsningen ifråga senast genomgick en större förändring avseende t ex kanalisering m m. I vissa fall, mer eller mindre stickprovs-mässigt, har det varit möjligt att med hjälp av referenskarta, vägförteck-ning och knutpunktsregister (anger vissa knutpunktsändringar) justera årtalsangivelsen. Eventuellt kommer ytterligare kontroller och justeringar att göras sedan data överförts till magnetband. Det blir först då praktiskt möjligt att sortera de inventerade knutpunkterna och därmed lättare att systematiskt kunna göra jämförelser med knutpunktsregistret.
Förändringar
Allmänt kan nämnas att försök gjorts att skilja på "större" och "smärre"
förändringar. En "större" förändring t ex år 1981 har angetts som "81"
medan en "smärre" förändring samma år har justerats till "181".
En "smärre" förändring behöver nödvändigtvis inte vara betydelselös från trafiksäkerhetssynpunkt. Som "smärre" förändringar har räknats sådana förändringar som flertalet inventerare inte har noterat, vidare förändring-ar som inte hförändring-ar påverkat koderna i frågorna @ - ® och slutligen sådana förändringar som faktiskt kan betraktas som mindre viktiga.
Förändringar som skett under det år som anger "Existens" (se @ ovan) eller tidigare har ej beaktats.
foretr.regl.
Ändringen avser vanligtvis ändring från stopp- till väjningsplikt eller omvänt. Vid ändring från 90°-primärväg till rak primärväg eller omvänt
har koden (årsangivelsen) exempelvis "79" justerats till "379".
exempel på "smärre" förändringar:
Kod 5 har övergått till kod 3.
Stopplikt har ersatts med väjningsplikt i korsning med trafiksignaler. Dubblering av stoppliktsskyltning.
tillåt.hast.
Vanligtvis har förändringen inneburit sänkt tillåten hastighet. exempel på "smärre"förändringar:
Sänkt tillåten hastighet från 110 km/h till 90 km/h utanför korsningen men oförändrat 70 km/h i korsningen.
Sänkt tillåten hastighet från ll0 km/h till 90 km/h tillfälligt under
sommaren 1979.
Tillåten hastighet har varit oförändrad i korsningen men tillåtna hastig-heten har ändrats före korsningen och detta har samtidigt fått som följd
att koden för lok/gen" ändrats.
Ändring från tillåten hastighet "79" (se @ ovan) till 70 km/h.
vägbredd
Har genomgående betraktats som "smärre" förändring trots att det i vissa fall handlat om relativt stor breddförändring. Detta bl a beroende på att man ofta inte angett förändringens storlek.
,Åiit
Se sid 5 (©ÅDT, år).
exempel på "smärre" förändringar: Liten trafikflödesändring.
riktn.förd. sek.väg
Mycket sällsynt att man angett förändring.
vägansL
Hit räknas endast de fall då antalet vägben visserligen ej förändrats men det skett förändring från t ex statligt vägben till statskommunalt eller enskilt vägben.
gång-/cykelbana
"Smärre" förändringar utgörs av sådana fall där ändringen inte påverkat
svarskoden.
trafiksignal, förbud v.sväng, omk.förbj. Inga "smärre" förändringar.
kanalisering
Som "smärre" förändringar räknas sådana fall då ändringen inte påverkat
svarskoden.
konfl. ytans bredd
Breddning utan samtidig förändring av kanalisering räknas som "smärre" förändring.
belysning
Ändring från kod 5 till 6 räknas som "smärre" förändring och vidare förbättring av belysning som dock inte ändrat svarkoden.
marker.skärm
Osäkerhet synes ofta råda beträffande vilket år som åtgärden vidtagits. Inga "smärre" förändringar.
10
anna-n förändr.
I några fall har endast angetts att en korsning genomgått (större)
ombyggnad ett visst är utan att det gjorts någon precisering under . För dessa fall har angetts t ex "282" (ändring år 1982).
exempel på "smärre" förändringar:
Utökad vägvisning eller utbyte av vägmärken.
Ny vägskälsmålning.
Ändrad anslutningsvinkel för sekundärväg. Bussficka.
Förbättrad vilplan.
Införande av "rumble strips". Profiljustering.
Siktröjning eller siktschaktning. Förändringar
Vid förekomst av "dubbla förändringar " (se nedan) har svarskoden justerats till "3".
Event. kommentarer
I många fall har det inte angetts vilken kod för t ex kanalisering som
gällde innan förändringen.
11
Ovrigt
Dubbla förändringar. I vissa fall har två förändringsâr angetts för samma "variabel" t ex kanalisering. Om "större" förändring skett under två skilda år har justering gjorts så att endast det senaste förändringsåret kvarstår.
Om det under två skilda år skett dels en "större" och dels en "smärre" förändring har det tagits fasta endast på årtalet för den "större"
föränd-ringen oavsett om den skett senast eller inte.
Strukna korsningar. Vissa korsningar har strukits. Detkan bero på att villkoren enligt instruktionen inte är uppfyllda, exempelvis att endast ett vägben är statligt eller att korsningen inte finns med i "hjälpdatalistan". Även korsningar som uppfyller alla krav enligt instruktionen för att inventeras men som enligt inventeraren har ÅDT< 2000 för varje vägben
har strukits.
3.
(l)
(2)(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
12 REFERENSER Statens vägverk TF (1977):"Mätinstruktion för vägdatabanken, Inventering - korsningar"
Larsson 3 och Brüde U (1980): "Vägkorsningar på huvudvägnätet,
Analysregistrets uppbyggnad" VTI Meddelande 211
Brüde U och Larsson 3 (1980):
"Vägkorsningar inom huvudvägnätet med
hastighetsbegränsning 50 km/h,
En olycksstudie"
VTI Meddelande 233
Brüde U och Larsson 3 (1981):
"Vägkorsningar på landsbygd inom huvudvägnätet, Olycksanalys"
VTI Rapport 233 Brüde U (1981, 1982)
"Trafiksäkerhetsstudier - kan man lita på resultat av före-efter-studier?"
Väg- och vattenbyggaren nummer 11-12 l98l/VTI Särtryck 67
("Traffic safety - how reliable are before-and-after studies?",
an unpublished translation of the above-mentioned article, VTI)
Brüde U och Larsson 3 (1982):
"Regressionseffekt, Några empiriska exempel baserade på olyckor i vägkorsningar"
VTI Rapport 240
Brüde U och Larsson 3 (1982):
"The Regression-to-Mean Effect, Some empirical examples concerning accidents at road junctions" VTI Särtryck 70
Brüde U och Larsson 3 (1982):
"Farliga korsningar på det statliga vägnätet,
Analys och åtgärdsförslag"
VTI Meddelande 299
Brüde U och Larsson 3 (1984):
"Faktorer som för korsningar påverkar
antal olyckor, olyckskvot och skadeföljd-olyckskostnad"
VTI PM (under utarbetande) VTI MEDDELANDE 400
er>m> a
maxamnszzm a<mx H2<mzamtzmm>zm<>me> H20: xmmvmxaH<m <nmmqw<>rH2Hzm
Inventeringsansvariga VFB Göte Pettersson
Monica Sonesson VFC Lena Thorngren VFD Hans Sjödin
VFE Arne Land
VFF Göran Boström VFG Per Jevin
Björn Johnsson VFH Sten Holmström
Alf Olsson
VFI Sven Österdahl
VFK Ulf Olson VFL Lennart Göransson VFM Torsten Lindfors Benny Nilsson VFN Bo Blidh Kent Ericsson
VFO Bengt Anders Wiklund VFP Kenneth Jonsson VFR Stefan Bertilson
VFS Wilhelm Hidén
Sören Nordström VFT Christer Falk VFU Birger Pettersson VFW Kjell Nyman
Hugo Saros VFX Hans Rydegård VFY Per Björne VFZ Rolf Pålsson VFAC Harry Vigren VFBD Bengt Vallström
VTI MEDDELANDE 400
BILAGA 2
INSTRUKTION FÖR KORSNINGSINVENTERING 1983
311393 2 Januari 1983
KORSNINGSINVENTERING 1983
- avseende knutpunkter på det statliga huvudvägnätet där
ÅDT : 2000 för åtminstone en anslutning tillhörande huvudvägnätet
Svaren skickas senast den ... till
Ulf Brüde - Jörgen Larsson Statens väg- och trafikinstitut 581 01 Linköping
Eventuella frågor* kan ställas till
Ulf Brüde/Jörgen Larsson VTI Linköping tel 013/11 52 00 Frågor som avser kanalisering eller belysning
bör dock i första hand ställas till
Torsten Bergh CF Borlänge tel 0243/75000 VTI MEDDELANDE 400
1.1 1.2 1.3 3. Bilaga 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INVENTERIN GENS OM FATTNING
Definitioner och förklaringar
Exempel på korsningar som skall respektive inte skall inventeras
Datalista som hjälpmedel
UPPGIFTER SOM SKALL INVENTERAS - KODER
1 Län
2 Knutpunkt
3 Från knutpunkt, vägnummer, företrädesreglering, högsta tillåten hastighet - lokal/ generell,
vägbredd och ÅDT
4 Riktningsfördelning sekundärväg 5a Ytterligare väganslutning(-ar) (= Y)
5b
Övrig(-a) anslutning(-ar) av betydelse (= Ö)
Bebyggelsetyp
Gång-/cykelbana
Trafiksignaler
Förbud mot vänstersväng lO Omkörning förbjuden ll Kanalisering 12 Konfliktytans bredd 13 Belysning 14 Markeringsskärm för trafikdelarstolpe 15 Korsningens existens 16a Förändringar 16b Förändringar 17 Eventuella kommentarer INVENTERINGSBLANKETT
§22
hd8-10
11
12
12
13
13
14
14
14
15-20
21
22
22
22
23
23
23
24Bilaga 2
l. IN VENTERINGENS OMFATTNING
Rev. mors H83 1.
Endast de korsningar som uppfyller samtliga nedanstående villkor skall inventeras.
0 ÃDT är enligt datqiistan* ?2000 (05!) Gör åtminstone. en anslutning tillhörande. huVudVEignÄÅEt.
o Korsningen är medtagen i datalistant .som-WW
0 Utgör korsning i plan. 0 Ingår inte i trafikplats.
o Ingår inte i cirkulationsplats. Observera dock att s k typ V-vägskäl (se sidan 17
och 20) skall inventeras om övriga här angivna villkor är uppfyllda. 0 Utgör inte mätnollpunkt.
0 Dubbelriktad trafik skall vara tillåten på varje vägben** (gäller både statliga och
icke-statliga vägben). Förbud mot vänstersväng eller högersväng får dock före-komma i korsningen.
ant*-o Korsningen skall uppfylla följande:
Undantag - det fall
3 statliga vägben**
eller 3 statliga och 1 icke-statligt vägben eller 4 statliga vägben
I fallet med 4 vägben skall
sekundär-vägs**benen ligga på var sin sida om
primärvägenH.
då primärvägen
bil-dar approximativt 90° vinkel.
(3 vägben) (4 vägben) (4 vägben) Exempel ' Exempel l primürv'cig sekundürvüg
*x* I de 'Fall en korsning med 2 statliga och I eller 2 StatskommunoLa vdsben
3
:
* Se "Datalista som hjälpmedel" sidan 7.
Se "Definitioner och förklaringar" sidan 2 och 3.
i '- , ' 9 ' \ vr ,
-çinns medtagen | doiahstqn* och olyCKOFnCl i korsningen tas in L VOBVârKetS
Bilaga 2
1.1 Definitioner och förklaringar
(Väg-)anslutning
Med (väg-)anslutning avses till- och frânfart i samma väg jämte förekommande
trafiköar (refuger bl a).
J L
3 anslutning
Olika slag av (väg-)anslutningar
Anmärkning OBS!
Pâ enkelriktad väg utgörs
frånfart
tillfart
(väg-)anslutning av till- eller
frånfart jämte förekommande
trafiköar.
o Vägben V
0 "Ytterligare väganslutning" = Y
0 "Övrig anslutning av betydelse" = Ö (kan som specialfall
utgöra vägben)
Väganslutningar med ÅDT* < 20 skall helt frånses liksom
väganslutningar > 30 m** från A-punkten.
Primär-/sekundärväg
Med Erimärväg avses de två vägben (se nästa sida) som har "företräde" eller - om företrädesreglering saknas - de två vägben som har störst trafikflöde (ÅDT).
Med sekundärväg avses övriga vägben.
* Med ÅDT avses här och i fortsättningen det dubbelriktade trafikflödet. ** Se sidan 5.
Bilaga 2
Vägben respektive "ytterligare väganslutning" (=Y)
Med vägben avses här väganslutning som uppfyller följande villkor:
0 Ligger inom avståndet 30 m från A-punkten (se sidan 5)
o Trafikflöde (ÅDT) _>_ 20
0 Dubbelriktad trafik (förbud mot vänstersväng eller högersväng får dock
före-komma)
0 Längd 3 200 m
Undantag OBS! Väganslutning(-ar) som uppfyller ovannämnda villkor men som ansluter till sekundärväg räknas inte som vägben och benämns
"ytterligare väganslutning" (= Y)
Yé-ej v'cigben
MPS.)
_Ye-ej vagben
l
EJ v'dgben
_Y<-ej v'agben _/"Y__ I
_ primärvüg
sekundarvag
Specialfall OBS! I specialfallet med 3 vägben plus i "övrig anslutningav betydelse" (=Ö)* enligt nedanstående utseenden, skall även den "övriga anslutningen av betydelse" betraktas som ett vägben, förutsatt att dubbelriktad trafik** förekommer. .o 0 (dubbelriktad trafik) : __ (hvagben) *31 0 (dubbelriktad trafik) ____> (1+ v'agben) .. *ät* 0(dubbelriktad trafik)
:
(A vügben)
_ primär'de sekundarvag * Se nästa sida. ** Se sidan 5.*** Den "övriga anslutningen av betydelse" skall ansluta åtminstone till primär-vägen.
Bilaga 2
"Övrig anslutning av betydelse" (= Ö)
Med "övrig anslutning av betydelse" (=Ö) avses väganslutning som inte helt uppfyller
villkoren för"Vägben" och som inte heller kan räknas till det nämnda undantaget från "Vägben" ("ytterligare väganslutning" (=Y), se föregående sida) men som uppfyller
villkoren
0 Till- och frånfart eller tillfart eller frånfart som har ÅDT : 20
o Ligger inom avståndet 30 m från A-punkten (se nästa sida)
Som "övrig anslutning av betydelse" (=Ö) räknas också icke-funktionella* anslutningar
(t ex "planer" vid bensinstationer och kiosker) som har ÅDT _>_ 20 och som ligger inom
avståndet 30 m från A-punkten (se nästa sida) dock med undantag för
busshållplats-ficka och p-busshållplats-ficka.
Till- och frånfart i s k "ögla" (se sidan 17) skall inte räknas som "övrig anslutning av
betydelse".
* Utmärkande för icke-funktionella anSlutningar är att det inte krävs någon särskild
Bilaga 2 Illustrationsexempel
I
I//A-punkt
:
A-punkt
___.$____ ____$_._.___ 5 30m (om avståndet >30m erhålls 2 A-punkter) A-punktens placering vid 3 respektive 4 statliga vägben./A-punkt Bensinstation :530m Bensi nstdtion C 1
JY______
>30m Om a 5_ 30 m ligger anslutning-en inom avståndet 30 m från A-punkten
4 anslutningar med dubbelrik-tad trafik på varje anslutning
(Oavsett hur in- och utfart
sker till bensinstationen)
4 anslutningar med dubbelrik-tad trafik på varje anslutning,
alternativt (beroende på hur
in- och utfart sker från
ben-sinstationen)
3 anslutningar med
dubbelrik-tad trafik och 1 anslutning med enkelriktad trafik.
Biiaga 2
v 1.2 Exempel på korsningar som skall respektive inte skall inventeras
ExemEel Korsningar som skall inventeras
'TW-T'FY*
N(3 vagben) ö (dubbelriktad trafik)
Dessutom kan flera
ytterligare vüganslutning (-ari" (=Y)
Y* och flera
+ .ÅT- + _+;- +
(4 Vägben) i"övrig(-a) anslutning (-ar) av betydelse (=Ö) E E E E at-förekomma __+:.Y (4 vagben) I I i J
ExemEel Korsningar som inte skall inventeras
"tt" T
E
+ + + (>L vagben)
E E
(4 v'dgben men sekundarvagsbenen ligger
inte på var sin sida om primarv'agen)
_- = primarvag \
= sekundarvag
E
:icke-statligt W
Y ="ytterligare vaganslutning *(undantag från vagben)
ö :"övrig anslutning av betydelse ** J
*
Se sidan 3.
**
Se sidan 3 och 4_
*** Se sidan 5.
Inom 30m från rê'punkten***, ADT 220, dubbelriktad trafikBil-laga 2 Rev_ mars Höâ
1.3 Datalista som hjälpmedel
För att underlätta inventeringsarbetet tilldelas varje VF en datalista utkörd från
VDB.
\OOO
Datalistan omfatäir olknutpunkter på det statliga huvudvägnätet där ÅDT »2698- '
:qea- - "
(enligt VDB M) för åtminstone en anslutning tillhörande huvudvägnätet.
Korsningar som inte återfinns i datalistan skall inte inventeras.
En del korsningar i datalistan uppfyller ej samtliga villkor som angetts under
"Inventeringens omfattning" (se sidan i) och skall därför inte inventeras.
Vissa uppgifter i datalistan kan inte direkt överföras till inventeringsblanketten. Trafikflödesuppgifterna i listan gäller vägavsnitt och är därför inte alltid representa-tiva i omedelbar närhet av korsningarna. ÅDT-uppgifterna måste därför rimlighets-bedömas av VF och eventuellt korrigeras.
Eventuella fel eller brister beträffande andra uppgifter i datalistan (det gäller t ex att listan inte innehåller några uppgifter om icke-statliga vägben) skall korrigeras eller kompletteras innan de förs in på inventeringsblanketten*.
* De inventeringsblanketter där uppgifter avseende statliga vägben i datalistan korrigerats eller kompletterats (gäller ej trafikfiödesuppgifterna) skall kopieras och kopiorna skall överlämnas till vägnätsrapportören. Lämpligen bör de uppgifter som korrigerats eller kompletterats ringas in.
Bilaga 2
2. UPPGIFTER SOM SKALL INVENTERAS - KODER
Län
Länet anges med vedertagen sifferbeteckning (5:2, C=3, ..., BD=25)
Knutpunktsnummer anges enligt VDBs referenssystem med kartrutenummer och A-punktsnummer.
Knutpunkt 853A25 t ex skall ifyllas som 853A025.
® Från knutpunkt, vägnummer, företrädesreglering, högsta tillåten hastighet - lokal/generell, vägbredd och ÅDT
Rita korsningens vägben schematiskt i "krysset" och ifyll önskade uppgifter för varje vägben.
från knutpunkt
v'cignummer, företr. regl.
tillåten hast, lok/gen,v'cigbredd
ÃDT,år
Anmärkningar
I de fall det ligger närmast till hands att betrakta primärvägen som "rak" skall primärvägen placeras horisontellt.
Om primärvägen bildar approximativt 90° vinkel skall primärvägen placeras enligt detta.
Primärvägen ritas med grövre linje
_-och sekundärväg(-ar) ritas med tunnare linje
Exempel l l
BHaga 2
Rev, mars 1983
9.
För vägben 50m çiñnå i VDB anges kartruianummU' och A-Punktsnummer.
Anmarknmgar (forts) För_ Väggen som ;nte ;Ms : v03 anges 9999A999 .
Från knutpunkt:
Vägnummer För statligt vägben anges vägnummer. För t ex E18.03 anges "18.03".
För 55 anges "55" (inga decimaler). ;nkL vagnummerförsett Statskommunait vägben
För icke-statligt vägben anges "1" (inga decimaler), för det
specialfaii med "övrig anslutning av betydelse" (=Ö) som
beskrivs på sidan 3 anges dock "2" (inga decimaler).
Företrädesreglering: Den skxltade företrädesregieringen skall anges.
Endast
<»
1
= 1
Endast
Endast V = 3
Anmärkning kan vara placerad på avsevärt avstånd ifrån korsningen.
Bilaga. 2
Anmärkningar (forts)
Högsta tillåten hastighet: Ange högsta tillåten hastighet enligt skyltning i riktning
_in mot korsningen i själva korsningen.
Om någon skyltning ej förekommer besvaras frågan med bashastigheten 70 km/h utanför tätort och 50 km/h inom
tätort (jämför med frågan om "Bebyggelsetyp" påsidan 13).
Om högsta tillåten hastighet "ej kan anges" noteras "999". Lokal/generell: Ange vad som gäller beträffande högsta tillåten hastighet
före själva korsningen.
Samma högsta tillåten hastighet som i själva korsningen = 1
N N N N N N = 2
N N N N N N M = 3
y_ä_gl_)r_e_d_d:_ Anges i meter. Tillräckligt med noggrannheten 1' l m. Avser bredden innan vägens bredd påverkas av korsningen. För belagd väg anges belagd bredd.
För grusväg anges bärig bredd.
För väg med mittremsa anges hela bredden inklusive
mittremsa.
Om bredd "ej kan anges" (t ex för "planer") noteras "99".
Åpl'låç
Enligt VF rimligt ÅDT skall anges.
Dessutom skall anges vilket år som ÅDT avser, varvid t ex 1982 skrivs som "82".
B1'1aga 2
<9 Riktningsfördelning sekundärväg
Ange vilken av följande riktningsfördelningar för inkommande trafik från
Rev. mars :983 11_
sekundärvägen (-arna) till korsningen som ligger närmast till hands?
- Korsning med 3 vägben
Anmärkning
Om primärvägen appr 90°
tex I
noteras alltid "7".
- Korsning med 4 vägben
Anmärkningar
Vid "rak" primärväg
"övre"
f"nedre"
måste i inventeringsblanketten
svarskoden för den "övre" sekundär-vägen noteras upptill till vänster
i svarsrutan och
svarskoden för den "nedre"
sekundär-vägen noteras nedtill till höger. Koderna åtskiljs med ett snedstreck. Om primärvägen appr 90° tex N noteras alltid "7/7 .
mer än 2/3
1
(W
högersväng '
'
ungefär _ 1 V likafördelat - 3 OBS'W
vanstersvangmf än W?
= 5 055!
kan ej anges : 7 mer än 2/3 _ 1-högersväng
'-mer än 4/5högersväng
= 2
eller rakt fram
ungefär 3*
W
likafördelat
"
mer än 2/3 4rakt fram
-mer än 2/3 5 W vänstersväng " mer än 4/5 vänstersväng eller = 6 rakt framkan ej anges
= 7
.. m 'i 4 f, \, N Hae Aven mer cm /5 hoaersvonj elker vansterqung ska!! besvaras med kod 3.
12.
Bilaga 2
Ytterligare väganslutning(-ar) (= Y)
Finns det "ytterligare väganslutning(-ar)" (= Y) (se sidan 3) som visserligen uppfyller
de nämnda villkoren för "Vägben" men som ändock räknas till det angivna
undantaget från "Vägben"?
Exemgel _..Y
H
y_
3.) Nej = 1
b) Ja. : 2
Övrig(-a) anslutning(-ar) av betydelse (= Ö)
Finns det "Övrig(-a) ansiutning(-ar) av betydelse" (= Ö) (se sidan 4) förutom
eventuell förekomst av det specialfall av vägben som beskrivs på sidan 3?
a) Nej = 1
b) Ja - endast på sekundärväg = 2 c) Ja - endast på primärväg = 3 d) Ja - både på primärväg och 4
Bilaga 2
Rev. mars |983
@ Bebyggelsetyp
Vilket alternativ ligger närmast till hands?
a) Korsningen ligger på landsbygd = 1
b) Korsningen gränsar*geografiskt till tätort med i 200 invånare = 2
c) Korsningen ligger inom tätort med _>_ 200 invånare = 3 (D Gång-l cykelbana
Finns det gång- och/eller cykelbana _<_ 30 m från A-punkten?
a) Nej = 1
'-2'
.. ,3"
1;) 1)' Ja - men som varken korsar primärväg eller sekundärväg i plan vi 6
b) - .50m korsar primära/Åsen ; picm som markerat
.övergångsställe cykelöverfqrt och eventuent också
:z 2_
korsar sekundär-vägen l ?kam
c) :Ba- som korsar Primärvögen ; plan utan att vara markerat
övergångsståila/cykalöverfafi Odd eventuellt OCKSÅ kor-sar '3 3 Sekundär-v?igen f plan
:9 Ja -- som anchst- korsqr _sekundär-väsen ; Plan som
markerat: 'övergångsställe/Ckalö'verfqrt
2) Ja - som endast karsqr sekundärväaen ; Plan *attan att
vara markerat ävar-33mñssfÖXLQ/cykdöver§qrt
>k Med Ldtryckei gränsar geografiskt till menas att korsningen
14.
Bilaga 2
Trafiksignaler
Finns det trafiksignaler _<_ 30 m från A-punkten?
a) Nej = 1
b) Ja - som reglerar konflikter mellan motorfordon och eventuellt
även mellan motorfordon och fotgängare/cyklister " 2 c) Ja - som endast reglerar konflikter mellan motorfordon och _ 3
fotgängare/cyklister
'
Anmärkning Järnvägs-, bro- och utryckningssignaler skall inte beaktas. @ Förbud mot vänstersväng
Förekommer det skyltat förbud mot vänstersväng? ®
a) Nej = 1
b) Ja - endast på primärväg = 2
c) Ja - endast på sekundärväg
= 3
d) Ja - på både primärväg och sekundärväg = 4
Anmärkning Skyltad pâbjuden färdriktning som indirekt innebär förbud mot
vänstersväng skall här också betraktas som förbud mot vänstersväng.
Omkörning förbjuden
Är det skyltat omkörning förbjuden på primärvägen genom korsningen?
a) : 1
b) Ja - endast i ena riktningen
= 2
c) Ja - i båda riktningarna
= 3
® Kanalisering
B.
Haga 2 Rev. mars 1983 15_
Vid bedömning av vilket alternativ som föreligger med avseende på kanalisering skall större hänsyn tas till utformningen på primärväg än på sekundärväg. Dessutom skall, vid förekomst av refuger utformade som kombination av kantsten och markering, större vikt fästas vid kantstenskanalisering.
- Korsning med 3 vägben och "rak" primärväg t ex 7 l "
Ange vilket av nedanstående utformningsalternativ som överensstämmer bäst. Alternativet "annan utformning" används endast om korsningen väsentligt avviker
från angivna alternativ.
Förklaring OBS! Med ---- i nedanstående principfigurer avses "kan förekomma".
Principfigur
Beskrivning av utformning.j
7
inga refuger (varken kantsten eller markerade) __ 10och inga breddökningar eller extra körfält "
J
, utcm markering!. av extra*
inga refuger (varken kantsten eller markerade*) (arga = 20
men lokal breddökning WMR- Eg
för att möjliggöra passage. .. .. .. d k c
till hoger om vanstersvangande fordon* av extra,me mm är 5
körfält :Zl
-..J
J
"7
T
sekundärvägsrefug(kantsten eller markerad)
men inga breddökningar eller extra körfält
lång refug (_>_ 10 rn) = 30 kort refug (< 10 m) = 31
'TPT-sekundärvägsrefug
(kantsten eller markerad)
och lokal breddökning**
och/eller extra körfältM
för att möjliggöra passage till höger om vänstersvängande fordon
lång refug (_>_ 10 m) 2 40
kort refug (< 10 rn) = 41
* Med undantag för att markerad refug kan få förekomma M
på det "vänstra" primärvägsbenet t ex 7
Breddökningens syfte kan också vara att erbjuda vänstersvängande I I möjlighet att till höger avvakta lämplig tidiucka.
16.
forts.
Bilaga 2
högeravsvängskörfält, kilformat som
\Q 0 r typ III enligt TV 124 = 50
högeravsvängskörfält som parallellavfart
'-'3 [1 med eller utan triangelrefug = ' 60
1 H och med sekundärvägsrefug
utan
extra körfält = 70 kantsten
är",
n:3
primärVägS'emg(°er)
utan vänstersvängsficka:äga körfält - 71
"'n' utformade med Utan .. ..
H markerin extra korfalt = 72
8 med
extra körfält = 73
primärvägs- kantsten Smalaste 5,1 B i 6 = 81
---- refu er bredd
---
a
l megd *
__ mm)
B_>_6,l
= 82
I I vänstersvängs- i primär- B _<_ 5 = 83
" ficka, . vägs- _
H utformade med markering tillfart 5,1 -<- B i 6 _ 84
B _>_ 6,1 = 85
högeravsvängs- B i 5 = 90
körfält
i _ kilformat kantsten Smalaste 5,1 5- B 5- 6 " 91
:2:2: 2:
enligt TV 124
bredd
B > 6 l
_ 92
<1 B
och primärvägs-
B*(m)
'
7
l refuger, i primär- _
1 g: 1 med vägs- B -<- 5 ' 93
vanstersvangs- markering tillfart 5,1 < B < 6 ___ 94
ficka, -
-utformade med 5 i 6,1 ___ 95
högeravsvängs-körfält som
5 i 5
= 100
parallellavfart
u med eller utan kantsten Smalaste 5 1 _<_ B _<_ 6 = 101
:3- 1=, ;5.: triangelrefug bredd B 6 1 102
3
och med sekund-
B*(m)
i i
=
därvägsrefug i
primär-::
samt primärvägs-
vägs-
B _<_ 5
= 103
refuger, 1 med markering tillfart
vänstersvängs-
91 5 B 5. 6
= 104
ficka,
utformade med
B > 691
= 105
* Med smalaste bredd B avses avståndet från markerad refug/kantstensrefug till vänster om körfältet till beläggningskant/kantsten till höger om körfältet.
17. Biiaga 2'
forts.
7 :':N V
korsningstyp v enligt TV 124
.. .. .. .. = 140W \ I ( med eller utan vanstersvangskorfalt
_ Ä_ .. .o 0 oc ..
"ogia" dar vanstersvangande forst
p kör av till höger, 150
I ' 4 l med eller utan sekundärvägsrefug
Bifoga skiss och kort beskrivning
av utformning 160
Annan utformning
- Korsning med 3 vägben och primärvägen approximativt 90o
tex-r-
18. Rev. mars |983 Bilaga 2
" K°'$ i 8 md 4 vägben Och "rak" primärväg
tex-J_
Ange vilket av nedanstående utformningsalternativ som överensstämmer bäst. Alternativet "annan utformning" används endast om korsningen väsentligt avviker
från angivna alternativ.
Förklaring. OBS! Med ----i nedanstående principfigurer avses "kan förekomma".
Beskrivning av utformning
Principfigur
_JL_
inga refuger(varken kantsten eller markerade)
och inga breddökningar eller extra körfält lO
M_an markering av extra.
inga refuger (varken kantsten eller markerade) Körçait :20
men lokal breddökning M __4
för att möjliggöra passage , 1
| I till höger om vänstersvängande fordon med markering
v 00/ extra kör-;ätt :: 2'
minst i sekundärvägsrefug
(kantsten eller markerad) lång rerg (i 10 m) 2 30
men inga breddökningar
1 I eller extra korfalt kort refug (< 10 m) ___ 31
Il
;: minst i sekundärvägsrefug
,, (kantsten eller markerad) lång refug (3_ 10 m) = 40
'-' och lokal breddökning
och/ eller extra körfält
för att möjliggöra passage
, 0 | till höger om vänster- kort refug (< lO m) = 41 svängande fordon
_Jn B minst'l högeravsvängskörfält, _ 50
___\ m n kilformat som typ III enligt TV 124 "
\ * z:
\] H ll H i,H
0;:) minst 1 högeravsvängskörfält
som parallellavfart med eller utan = 60 triangelrefug och med sekundärvägsrefug
Bilaga 2 forts. ' utan __ 70
L:
k
extra körfält "
H
antsten med
'
primärvägsrefug(-er)
.. .. = 71
3:13 . :3=: utan vänstersvängsfickor extra korfaltutan
:: utformade med extra körfält = 72
H markering
H med _ 73
extra körfält '
B i 5 = 80
H refug (kantsten 7
H själemiwsatnlerad) kantsten Smalaste 5'1 5 B i 6 = 81
v
sekundarvag9
.. ..
bredd
B*(m) B _>_ 6,1 = 82::::.=:= . -.: - _
r Ogh primar i
primär-Q vagsrefuger, vägs_ B _<_ 5 = 83
H
svangsflcka,1 Ted Yanster' markering tillfart
5,1 _<_ B i 6 = 814utformade med B > 6,1 = 85 minst 1 höger- B _<_ 5 = 90 ;; { avsvängskörfält " \ kilformat 5,1 _<_B_<_6 = 91
I hx\
enligt TV 124
kantsten 2:2?
'-- -
09h .. ..
p-rlmarvags- --- .Mm) B 2. 64
. .. _= 92
refuger, ;ggänar B i 5 = 93lumed .. markering tillfart
vanstersvangs- 5,1 _<_ B 5 6 = 94 ficka, utformade med B _>_ 6 = 95 minst 1 höger- _ avsvängskörfält B i 5 ' 100 som H l parallellavfart kamsten 5,1 _<_ B 5_ 6 = 101
L: \ med eller utan Smalaste
U .x 'x
triangelremg
bredd
B > 6,1
= 102
_ __ M E och med B*(m)-"JL-:.23
m
sekundärvägs-
--- i primär_
D refug samt vägs_ B i 5 = 103::
agg/ag*
tillfart
" l megd markering 5,1 :13 :6 = 104 vänstersvängs-ficka, B > 6,1 = 105 utformade med* Med smalaste bredd B avses avståndet från markerad refug/kantstensrefug
20.
Bilaga 2
forts.
H B < 5 = 110
ll ._
:H:
primärvägs-
kantsten
Smalaste 5,1 3 B 5_ 6
= 111
refuger, bredd > 6 l _ 112
: "7
båda med
B*(m)
- '
_
' f: vänstersvängs- i primär- B _<_ 5 = 113
" fickor . vägs
H 9 _
i: utformade med markering tillfart 5,1 5 B i 6 " 4
" B _>_ 6,1 = '115 minst i höger- B _<_ 5 = 120 avsvängskörfält kilformat kantsten S 1 t 5,1 5 B _<_ 6 = 121
enligt TV 124
bmâjs 8
och
. .. .. _ B*(m)re
B > 6,1
-= 122
primarvags- i rimär_refuger,
Vä? 5_
B _<_ 5
.-. 123
båda med tillgfart
vänstersvängs- markering 5,1 _<_ B i 6 = 124 fickor, utformade med B 3_ 6,1 = 125 minst 1 högeravsvängs- B < 5 _ 130 körfält som - " parallellavfart kantsten __
l
med eller utan
Smalaste 5,1 -<- B -<- 6
- 131
f; \\ triangelrefug bredd _ " E och med B*(m) B ->- 6'1 - 132 sekundärvägs- iprimär- B < 5 _ 133 refug samt vägs- - '-primärvägs- tillfart 5 1 < B < 6 _ 134 refuger, markering , - - "
båda med..
B > 6,1
= 135
vanstersvangs- -fickor, utformade med I O : korsningstyp V enligt TV 124 = 140Annan utformning Bifoga skiss med kort beskrivning av utformning = 160
- Korsning med 4 vägben och primärvägen approximativt 900 t ex +
oavsett slag av kanalisering = 170
* Med smalaste bredd B avses avståndet från markerad refug/kanstensrefug till vänster om körfältet till beläggningskant/kantsten till höger om körfältet. Om B är olika för respektive primärvägstillfart väljs det minsta värdet.
21. Bilaga 2
® Kon fliktytans bredd
a) Korsningen har "rak" primärväg och bredden angiven i m (utan decimal)
b) Korsningen har inte "rak" primärväg = 99
Anmärkningar
Bredden anges i meter. Tillräckligt med noggrannheten 1' l m.
b
/Beläggmngskam ® Konfliktytans bredd mäts som det
- - - * --v---- --- vinkelräta avståndet b mellan
be-_- '_ _" "" _ _" "" "" __läggningskantGOCh
förlängnings-1: _ _ _ _ _ _'Tä \ ,.. _ _ _ _ - " _'linjen®mellan motstâende sidas
Beluggnmgskanf \ : : ( beläggningskanter
. l .
I I. I I
I II I :
II I I
I' I |
i I II
|
b
I | |
I 0 I/ /
Konfliktytans bredd mäts som det __ __ __ __ __ _ __ __ _ vinkelräta avståndet b mellan var-_____ __N , _ _ _ _ _ __ dera Sidas förlängningsllnjer mellan
\
{
beläggningskanterna
.. .. .. .. _. .. .. .. _. .. .. ._ .. ./ .Bilaga 2
22, Rev, mars (963
® ?stäms
Vilket alternativ ligger närmast till hands?
a) _-1_ Nej- korsningen är inte belyst = 1
l
l
§2 á C0. 50m
b) »/ Ja - korsningen är belyst genom att _ 2
| åtminstone ena sekundärvägen är belyst "
c)
1
Ja - korsningen är belyst genom att
_ 3
xxxxåxxxx primärvägen är belyst a
d) Ja - korsningen är belyst genom = 4
kombination av b och c
e) lx Ja - korsningen är belyst ' _ 5
x, med högmastbelysning '
1
f) Ja - korsningen är belyst genom : 6
kombination av e och b och/eller c Anmärkning Ledljus (s k syföreningsbelysning) och
vägmärkes-belysning räknas ej som vägmärkes-belysning i denna inventering.
® Markeringsskärm för trafikdelarstolpe
Finns det markeringsskärm på någon trafikdelarstolpe i korsningen?
a) Nej = 1
1)) Ja : 2
Korsningens existens 7
Hur länge harkorsningen existerat?
a) Sedan 1976-12-31 eller längre tillbaka
1)) Sedan 1977-01-01 - 1977-12-31 C) Sedan 1978-01-01 - 1978-12-31
d) Sedan
ll II 11 N N O D O N * -OBilaga 2
Förändringar
Har korsningen förändrats fr 0 m 1977-01-01 t 0 m innevarande dag i något/några av nedanstående avseenden?
Ange i så fall årtal (de två sista siffrorna, d v 5 t ex 1978 skrivs som "78") för
förändringen (-arna).
För de uppgifter som inte förändrats lämnas blankt
Förändring avseende ändringsår
företrädesreglering tillåten hastighet vägbredd
ÅDT (större ändring)
riktningsfördelning sekundärväg väganslutningargång-/cykelbana
trafiksignalerförbud mot vänstersväng omkörning förbjuden kanalisering * konfliktytans bredd belysning markeringsskärm för trafik-delarstolpe
annan förändring (specificera)
En kort beskrivning skall ges av förändringen/förändringarna! Förändringar
Har korsningen förändrats fr 0 m 1977-01-01 1; o m innevarande dag?
(Jämför med fråga 16a).
a) Nej 1
b) Ja N 2
N
® Eventuella kommentarer
3. INVENTERINGSBLANKEH
Bi taga 2 (D @ Korsning: Lan Knutpunkt A Fr. knutpunkt A ._ __ de cim Vagnum'mer, foretrregl.
Tillåthast, lok/gen, vag bredd
ÃDT, år
de cim I
Fl
de cim
©©®®®
®
©®®®
Riktnr th. förd. " . ' s I 4. u. v (69 Förändringar avseendeKanalisering . .. ' Existens
riktn-företr.- tillät. vag- ÅDT förd. vag- gång-l trafik- förbud omk. kanali- ytans belys- marker1 annan regi. hast. bredd sekvag ansl. cykelb. signal. v.svüng förbj. sering bredd ning skärm förandr.
Kort beskrivning:
@ Event. kommentarer:
