KULTUR–SPRÅK–MEDIER
Självständigt arbete i fördjupningsämnet - Religion och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Mångkulturell religionsundervisning -
En modern utmaning
Multi-cultural teaching in the subject of religion – A modern
challenge
Constancia Matilda Perlkvist
Simon Strömberg
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9. 270hp. Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp 2020-01-07
Examinator: Martin Lund Handledare: Erica Li Lundqvist
Förord
Hösten 2019 var det äntligen dags för oss att skriva vårt självständiga arbete på grundnivå. Denna period har varit rolig, lång och mycket lärorik. Först och främst vill vi tacka varandra för vårt fina samarbete, engagemang och stöd vi givit varandra under denna period. Vi vill även tacka vår handledare Erica Li Lundqvist handledning.
Denna forskningsöversikt har skrivits gemensamt av Simon Strömberg och Matilda Constancia Perlkvist. Vårt arbetssätt har varit träffar och Skypemöten, där vi gemensamt gått igenom all forskning, samt skrivit de olika delarna tillsammans. Vi tar ansvar som grupp över allt som har skrivits.
Malmö Universitet, 2019-12-31. Simon Strömberg
Sammandrag
Samhället förändras ständigt och detta innebär således att nya utmaningar och situationer uppstår i skolan. På grund av globaliseringens höga inverkan flyttar idag människor världen runt, och olika kulturer möts som aldrig förr. Detta kan i sin tur leda till att nya utmaningar uppstår i skolan, men även specifikt för religionsundervisningen. På grund av globala
samhällsförändringar, ställs allt högre krav på religionsundervisningen, då det blivit ett allt
viktigare ämne för att skapa förståelse och respekt för andra medmänniskors kulturer. Syftet med denna forskningsöversikt är därför främst att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen, i det mångkulturella
klassrummet. Forskningsöversikten kommer även lyfta tidigare forskning om några didaktiska verktyg som lärare kan arbeta med, ifall utmaningar i religionsundervisningen uppstår.
Utifrån inhämtning och analys av forskning har vi kunnat fastställa att utmaningar i
religionsundervisningen är något som är vanligt förekommande. Utmaningar som kan uppstå grundar sig ofta i elevens olika attityder gentemot religionsundervisningen, som ofta utmärker sig genom fördomar och kritiska attityder. Utifrån forskning har vi även kunnat se att det finns en tydlig skillnad på elevens attityd gentemot religionsundervisningen, utifrån elevens kulturella bakgrund, medias påverkan, samt lärarens roll i klassrummet. Utifrån forskning om didaktiska verktyg, lyfts främst innebörden och vikten av en interkulturell pedagogik, och studiebesök, som fungerande metoder som kan tillämpas i religionsundervisning (för att kunna arbeta med
utmaningarna som kan uppstå i religionsundervisningen).
Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en utvecklande och inkluderande religionsundervisning för alla. Detta arbete visar därför att det är högst relevant att fortsätta undersöka olika didaktiska verktyg som metod, för att kunna säkerställa en likvärdig religionsutbildning för alla elever oavsett kulturell bakgrund.
Innehållsförteckning
Förord 2 Sammandrag 3 Innehållsförteckning 4 1. Inledning 5 2. Bakgrund 6 2.1 Begreppsförklaring 73. Syfte och frågeställning 8
4. Metod 9
5. Resultat 10
5.1 Utmaningar i religionsundervisningen 10
5.1.2 Elevens kulturella bakgrund 10
5.1.3 Religion som ett känsloladdat ämne 11
5.1.4 Lärarens påverkan på religionskunskapsundervisningen 13
5.2 Religionsdidaktik 14
6. Slutats och diskussion 16
7. Resultatanalys 18
1.Inledning
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, och en av anledningarna är på grund av den ökade globalisering som uppstått, men även på grund av de oroligheter som ägt rum i världen. Under de senaste decennierna har Sverige haft en ökad invandring som skapat en mångfald av olika kulturer, religioner, språk, etniciteter och livserfarenheter etc. Ett mångkulturellt samhälle kan däremot leda till att kulturkrockar uppstår. En kulturkrock kan innebära ett problematiskt möte, som innefattar ett missförstånd mellan olika individers kulturer. Religionskunskap kan vara ett högst relevant ämne att diskutera för att motverka att kulturkrockar uppstår i ett mångkulturellt samhälle. Religionskunskap bidrar till att skapa kunskap och förståelse om andra människors kulturella bakgrunder. Dock är religionskunskap inte alltid helt problemfritt. Idag beskrivs
religion ofta som ett allt mer laddat ämne i samhällsdebatten. Kjell Forslund och Bodil Ljungberg skriver en artikel på SVT, där reportrarna lyfter invånares tankar och motstånd om moskébygget i Borlänge (Forslund och Ljungberg, 2017). Denna inställning från svenska medborgare kan skapa stora utmaningar för religionsläraren i klassrummet, när det kommer till att ge alla elever en likvärdig utbildning.
Den svenska skolan utgår från en demokratisk värdegrund där alla individer ska få en likvärdig utbildning. I skollagen läser vi att alla elever oavsett etnisk härkomst, religion, kön eller
trosuppfattning ska ges samma förutsättningar för att utvecklas och bli en del av samhället (SFS 2010:800). Undervisningen i religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar runt omkring i världen. Detta för att skapa en förståelse om andra medmänniskor. Religionskunskapsämnet ska även belysa: vilken roll religion kan spela i samhället, och hur religion kan användas av människor i olika syften (till exempel vålds- och fredsbevarande)(Skolverket, 2011). FN:s rekommendation för utbildning för en internationell förståelse, framgår under punkt 17 i Svenska Unescorådets text om internationella grunden för interkulturell undervisning:
Medlemsstaterna bör på olika sätt och olika punkter av utbildning främja studiet av skilda kulturer, deras ömsesidiga inflytande, deras framtidsutsikter och levnadssätt, för att befordra ömsesidig förståelse av skillnaderna mellan dem. Sådana studier bör bl.a. lägga tillbörlig vikt på undervisningen i främmande språk, civilisationer och kulturarv som ett medel att främja internationell och interkulturell förståelse. (Svenska Unescorådet, 1999)
2. Bakgrund
Lärarens uppdrag, och religionsundervisningens mångbottnade syfte handlar bland annat om att ge eleven olika verktyg för att kunna utveckla förmågor för att t.ex. kunna analysera olika
religioner och livsåskådningar. I dagens mångkulturella Sverige spelar religionskunskapsämnet en betydelsefull roll i samhället, för att tex kunna skapa respekt och insikt gentemot andra kulturer. Lgr11 ställer höga krav på lärares professionella förhållningssätt och pedagogiska kompetens för att kunna verkställa detta uppdrag och syfte (Skolverket, 2011).
Dagens globalisering leder till att kapital, varor, tjänster, information samt människor förflyttar sig allt snabbare och enklare mellan världens länder (Regeringen 2008). Människor flyttar från världens alla hörn i dagens globaliserade värld. Klimatförändringar, religiös förföljelse, krig, och samhällsstrukturer är bara några få anledningar till att människor förflyttar sig från sina
ursprungsnationer. FN (2019) skriver om den ökade migration som uppstått på grund av de rådande klimatkriser som pågår globalt. FN menar således att denna andel människor som flyr på grund av klimatkriser uppskattas bli allt fler i framtiden. Statistik från Statistiska Centralbyrån beskriver Sveriges invandring. Sverige har varit ett invandrarland från 1930-talet, men att Sveriges invandring ökat markant sedan år 2000 (SCB, 2019). Enligt statistik är syrienfödda människor den största invandrargruppen.
Sverige har länge varit utmärkande som ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Pettersson publicerade en artikel 2006, som utgår från en studie med nationell data. Syftet med artikeln var att analysera det sekulära landet Sverige utifrån två olika perspektiv: Relationen mellan kyrkoorienterad religion, och hur den individualistiska grundhållningen ser ut. I Petterssons artikel lyfts tre olika nivåer av begreppet sekularisering. Två av nivåerna som lyfts beskrivs på samhällsnivå och individnivå. På en samhällsnivå beskriver Pettsson begreppet att det innebär att religiösa institutionerna har förlorat något (makt, inflytande etc.), som de sekulära fått som fördel. De religiösa institutionerna har alltså fått minskad betydelse för hur samhället ska utformas. På denna nivå visar forskning att Sverige är ett sekulärt samhälle. På individnivå menar Petterson att sekularisering handlar mer om en personlig tro. Med detta menar författaren vilken utsträckning som människors religiösa uppfattningar har någon betydelse i ekonomiska, sociala och politiska sammanhang. Här lyfter däremot Pettersson att Sverige fått ett ökat intresse för
personlig tro på individnivå, och att det finns flera olika anledningar till denna ökning (Pettersson, 2006).
Samhället har förändrats, och utvecklats från det moderna till postmoderna samhället. Samhällen, och skolor har blivit allt mer mångfaldiga, vilket utmanar den pedagogiska praktiken. Nya behov och utmaningar uppstår i den mångkulturella skolan. Elever behöver därför nya verktyg för att kunna orientera sig, och få kunskap för att kunna utvecklas och fungera i detta mångkulturella samhälle.
2.1 Begreppsförklaring
Mångkulturell
Mångkulturell är ett begrepp för att beskriva tex att ett samhälle eller en nation innefattar olika kulturer (tex språkliga, religiösa samt etniska). Utifrån NE.se definition innefattar mångkulturell flera olika kulturer samt kulturyttringar, som ofta betonar positiva möjligheter (NE.SE 2019). Begreppet mångkulturell kan användas för att beskriva ett tillstånd, position eller en situation. Ett exempel kan exempelvis vara en mångkulturell skola, där det samlas individer som representerar olika kulturer.
Utmaningar
Lifmarks (2010) doktorsavhandling handlar om emotioner och värdegrundsarbete, varav syftet är att hitta dilemman som kan förekomma i klassrummet i samspel med värdegrundsuppdraget. Lifmark har använt sig av intervjuer av lärare på fältet som ger deras perspektiv för att sedan sammanfatta det i sin doktorsavhandling. Lifmark beskriver flertalet utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum idag (Lifmark, 2010).Begreppet “utmaningar” kommer i detta arbete, precis som Lifmark menar, innefatta olika utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum. Vår kunskapsöversikt kommer att innefatta olika utmaningar som läraren kan möta i religionsundervisningen, som försvårar lärarens uppdrag att skapa en likvärdig undervisning.
Interkulturellt lärande
Idag ställs allt högre krav på lärarens profession i det mångkulturella klassrummet. Lärarens uppdrag är att skapa en demokratisk skolgång för alla elever. Idag forskas det allt mer om interkulturellt lärande, och vikten av en interkulturell undervisning. Utifrån NE.se definition beskrivs interkulturellt lärande som en lärandeprocess för att ge individen redskap och kunskap, för att kunna hantera kulturella skillnader i ett mångkulturellt samhälle. (NE.SE 2020).
3. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen. Vårt primära fokus kommer att innefatta dagens mångkulturella klassrum. Vi kommer även utifrån forskning försöka lyfta hur lärare kan arbeta med dessa utmaningar i sin religionsundervisning. Frågeställningarna som arbetet försöker besvara är följande:
-Vilka utmaningar kan lärare möta i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum? -Vilka didaktiska verktyg kan lärare använda för att arbeta med dessa utmaningar?
4. Metod
Våra tankar i början av arbetet var att skriva en forskningsöversikt som belyser olika svårigheter som kan uppstå i den mångkulturella skolan. Väldigt snabbt förstod vi att det var ett alldeles för brett ämne, vilket resulterade i att en avgränsning gjordes, till det mångkulturella klassrummet i religionskunskap. Efter att ha formulerat syfte och frågeställningar identifierade vi specifika nyckelord för att underlätta vår kommande sökprocess. Sökningen utgick från följande
nyckelord: Religionskunskap, utmaningar, attityder, mångkulturalitet, didaktiska verktyg, interkulturalitet. Vi använde oss även av engelska nyckelord såsom religion, education och Islamophobia. Vi hade som
vision att endast använda oss utav forskning som gjorts efter att LGR11 fastställts, men insåg ganska snabbt att det var ett krav som inte var möjligt att uppfylla (sökningarna begränsades därefter till 1990-2019). Sökmotorerna som vi främst använt oss utav har varit, Libsearch, Taylor & Francis Online, Liber samt Google Scholar. Genom att läsa olika avhandlingar och
forskningsartiklar fick vi ett hum om vilka olika utmaningar och didaktiska verktyg som vi ville fokusera på, och vårt skrivande påbörjades. Under arbetets gång insåg vi dock att det fanns väldigt mycket forskning om just utmaningar som kan uppstå i religionskunskapsundervisningen, i det mångkulturella klassrummet. På grund av arbetets omfång, gjordes därför ett aktiv val om att vi främst lägger vikt på den första frågeställningen, om utmaningar, och inte lika mycket vikt på den andra frågeställningen om religionsdidaktik. På grund av det stora utbudet av forskning om utmaningar, valde vi att tematisera resultatet för att enklare få struktur på vårt arbete.
Resultatet tematiseras därför i utmaningar relaterat till 1. Elevens kulturella bakgrund, 2. Religion som ett känsloladdat ämne, 3. Lärarens påverkan på religionskunskapsundervisningen, samt ett enskilt resultatkapitel om Religionsdidaktik. Källorna som forskningsöversikten bygger på har noga valts ut, utifrån våra tematiserade underrubriker i resultatdelen. Källorna som vi använt anser vi har svarat på vårt syfte och frågeställning, samt varit inom vår bestämda tidsram (1990-2019). Exempelvis har vi valt att använda oss utav Lifmarks (2010) doktorsavhandling, som just lyfter olika dilemman som kan förekomma i klassrummet i samspel med lärarens
värdegrundsuppdrag. Lifmark lyfter specifikt olika utmaningar som läraren kan möta i sin undervisning, vilket svarar på vår första frågeställning.
5. Resultat
5.1 Utmaningar i religionsundervisningen
Elevens attityd gentemot skolan, är något som är under konstant förändring då eleven ständigt utsätts för nya intryck under sin skolgång. I detta avsnitt kommer vi att lyfta forskning och studier om vilka olika attityder och utmaningar som finns gentemot religionsundervisningen (främst) i den svenska skolan, samt vad dessa olika attityder och utmaningar kan grunda sig i. Olika utmaningar i religionsundervisningen kommer att presenteras utifrån tre olika rubriker: Elevens kulturella bakgrund, Religion som ett känsloladdat ämne, samt Lärarens påverkan på religionskunskapsundervisningen.
5.1.2 Elevens kulturella bakgrund
Lifmark (2010) beskriver i sin doktorsavhandling ett flertal utmaningar som kan uppstå i ett mångkulturellt klassrum idag. En av de bidragande faktorerna handlar om elevernas kulturella bakgrund. En viktig del i ett mångkulturellt klassrum är att läraren har vetskapen att viss
information i ämnets innehåll kan vara svårt att förstå, eller svårt att relatera till för eleven. Detta är på grund av elevens individuella bakgrund (Lifmark, 2010).
Sjöborg publicerade en artikel 2012, som utgår från en kvantitativ studie, med ett nationellt representativt svenskt urval av 1850 elever, som besvarat ett formulär. Syftet med studien är att undersöka hur studenternas religiositet påverkar religionsundervisningen. Studien visar att elevens attityd gentemot religionsundervisningen skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa studenter. Utifrån studiens olika dimensioner (utländsk bakgrund, kön, föräldrars
utbildningsnivå, samt studentens studieprogram) visades en märkbar skillnad i elevens attityder gentemot religionsundervisningen. Den kvantitativa studien visar att religiösa elever har en mer positiv inställning gentemot religionsundervisningen, jämfört med en icke-religiös elev. Studien lyfter frågor inom religionsundervisningen, där en fråga handlar om elevers attityder kring existentiella frågor och om vad som anses vara viktigt. Studiens resultat visar att de religiösa eleverna har ett större intresse för existentiella frågor i religionsundervisningen jämförelse med icke religiösa elever (med undantag för det relationella perspektivet). Denna studie visar därmed att elevens bakgrund har en påtaglig inverkan på elevers attityder, kring vilka existentiella frågor som anses vara viktiga. Sjöbergs forskning visar även att elevers attityder mot religionsämnet kan
skilja sig utifrån ett genusperspektiv. I studien konstaterades det att flickor har en allt mer positiv attityd gentemot religionsundervisningen, jämfört med pojkars attityd. Sjöborg tolkar resultatet och menar att den så kallade religiösa socialisationen, alltså elevens bakgrund, medför att eleven har de rätta verktygen och resurser som ger eleven förutsättningar för att kunna utveckla ett engagemang och intresse för religion och livsfrågor. Den religiösa socialisationen menar Sjöborg kan resultera i att eleven lättare kan relatera till ämnet då eleven har egna erfarenheter (Sjöborg, 2012).
5.1.3 Religion som ett känsloladdat ämne
En annan utmaning som har direkt koppling till det mångkulturella klassrummet i
religionskunskap, har med olika fördomar att göra. Lifmark menar att fördomar kan leda till olika former av kränkande behandling av och bland eleverna. Detta är idag inte bara ett hinder för religionsundervisningen utan det gäller även all annan undervisning i skolvärlden. Uppstår det kränkande behandlingar, strider det mot den svenska skolans värdegrundsuppdrag. Enligt Lifmark innebär detta att religionslärare måste finna olika verktyg för att arbeta mot dessa situationer (Lifmark, 2010).
Ramarajan och Runells studie (2007) lyfter hur man arbetar mot islamofobi. Studien är uppdelad i olika delar där en kan ta del av utmaningarna i ett klassrum. Studien bygger på klassrumsbesök, samt utifrån utbildning som grundar sig i Tanenbaum Centers program. Ramarajan och Runell berättar att fördomar har en stor och påverkande roll i ett mångkulturellt klassrum. Författarna menar att utmaningar uppstår när elever från olika religiösa och etniska bakgrunder möts i klassrummet. Vidare menar skribenterna att dessa fördomar och utmaningar på sikt hindrar elevernas kunskapsutveckling (Ramarajan & Runell, 2007). Det främjar inte heller ämnet religionskunskapens huvudsyfte, som handlar om att skapa förståelse och kunskap om människor i världen (Skolverket, 2011).
I Kittelmann Flensners avhandling (2015) är det övergripande syftet att undersöka hur
religionskunskapsämnet kan utformas i praktiken i klassrummet, i dagens pluralistiska samhälle. Avhandlingens resultat baseras på observationer från 125 stycken religionskunskapslektioner från tre gymnasieskolor i Sverige. Kittelman Flensner beskriver i sin avhandling hur religionskunskap gestaltar sig i klassrummet. Kittelman Flensner beskriver hur ateism anses vara normen i
klassrummet, och att ateism är det som anses vara det ”normala”. Att ha en religiöst präglad kultur är något avvikande. Religiositet förknippas med en förfluten tid, att människorna då inte
visste bättre. Kittelman Flensners forskning visar att elever i dagens klassrum inte riktigt vågar göra uttryck för sin tro, när en helklassdiskussion sker. Kittelman menar att eleverna inte vågar göra uttryck, för att de tex inte vill sätta sig i en försvarsställning mot andra elever som inte har en religiös bakgrund. En annan aspekt som lyfts i avhandlingen är att en anser att religion är en privatsak, som inte bör diskuteras i ett offentligt sammanhang. Kittelman menar att klassrummet är ett offentligt sammanhang i detta fall (Kittelman Flensner, 2015).
Lidhs (2016) licentiatuppsats handlar om hur religiösa elever upplever skolans
religionsundervisning. Intervjuerna gjordes på elever mellan 16-19 år, och handlar främst om elevers upplevelse kring sin religionsundervisning. Elevens upplevelser använder sedan Lidh i sin text och bemöter även detta didaktiskt. Lidh menar att utmaningen i religionsundervisningen är hur man kan samtala och reflektera tillsammans i religionsundervisningen, utan att elever känner sig utanför eller kritiserade. Att låta elever lära sig av varandra och dela med sig av egna
erfarenheter är en utmaning för läraren. Detta arbetssätt kräver att lärare tänker över
möjligheterna och utmaningarna men även konsekvenserna som kan uppstå i undervisningen. Vidare skriver Lidh i studien att elever med religiös positionering uppskattar när läraren på ett bra sätt lägger fram frågor om deras erfarenheter. Ställs frågorna utan förvarning inför helklass upplever eleverna att det istället är jobbigt (Lidh, 2016).
Von Brömssens avhandling (2003), vars övergripande syfte handlar om ”att utforska elevers diskursiva konstruktioner av sin egen och andras religion” baseras på en studie. Avhandlingen baseras på en studie, som bygger på intervjusamtal med elever i årskurs 8, i en multietnisk förortsmiljö. von Brömssen visar även i sin avhandling, att elevens religiösa bakgrund påverkar elevens attityd gentemot religion och livsfrågor. Denna studie lyfter olika frågor kopplade till religion, som eleverna skulle diskutera om, varav ett ämne handlade om religion och genus. Studien visade att alla elever hade ett engagemang att diskutera religion och genus, men att studien påvisade att elever med en muslimsk bakgrund hade ett extra stort intresse. Von Brömssen menar med detta att media och det svenska samhället kanske tvingar fram elever att diskutera detta ämne, för att hävda sig, då muslimsk kultur idag ofta kopplas till kvinnors
underordning, utnyttjande och förtryck . Detta kan resultera i att elever med muslimsk bakgrund tvingas diskutera detta ämne allt mer aktivt, jämförelse med andra religiösa tillhörigheter. Von Brömssen kom fram i sin avhandling att religion är ett väldigt komplext och känsloladdat ämne. Studien visar att elever gärna undviker att diskutera ämnet i många fall. I de olika intervjuerna som Brömssen höll i, förklarade elever att genom att diskutera religion öppet, kan det resultera i
att många andra kan bli upprörda, vilket i sin tur kan leda till att mobbning tar fart (von Brömssen, 2003).
British Journal of Religious Education publicerade en artikel skriven av Von der Lippe (2011). Studien
baseras på studenters attityder gentemot religion och mångfald. Det är en kvalitativ studie som är gjord i Norge, som baseras på totalt 850 norska studenter i åldern 13-15. Studien fokuserar främst på hur studenter uttrycker sig om islam och muslimer. Studiens resultat visade att studenternas uttalanden om islam och muslimer är relaterade till kulturella diskurser som eleven har tillgång till (ofta kopplad till samhällsstrukturer). Författaren diskuterar vidare resultaten, och lyfter att religion idag i många fall blivit islamiserad i media, vilket resulterat till att när eleverna ska prata om religiös mångfald så står islam i fokus. Dagens media, offentliga debatter och politik menar författaren, leder till att fördomar blir extra starka mot islam, vilket i sin tur resulterar i att elever relaterar till fundamentalism och terrorism när en ska diskutera religion i klassrummet (von der Lippe, 2011).
5.1.4 Lärarens påverkan på religionskunskapsundervisningen
I British Journal of Religious Education finns det en artikel skriven av Osbeck och Lied (2012), om ledande talgenrer i klassrummet och deras betydelse för religionsinlärningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lärandet är relaterat till olika talgenrer. Artikeln bygger från två
klassrumsexempel. Osbeck och Lieds forskning visar att elevers attityder gentemot religion, och religionsundervisningen kan skapas utifrån lärarens positionering och talgenre i klassrummet. Med detta menar författarna att talgenrer är ytterst viktiga för läraren. Positionerna elev och lärare innefattar olika positioner i klassrummet. Läraren kan i sin maktposition bidra till elevers attityder, över saker som läraren t.ex. vill ta avstånd till (Osbeck & Lied, 2012).
Kritiskt tänkande är en central förmåga i den svenska skolan, som genomsyrar alla ämnen (Skolverket, 2011). Kittelman beskriver sina observationer i sin avhandling, hur lärarna arbetade och framhöll vikten av att arbeta med ett förhållningsätt som var att kritiskt granska olika typer av livsåskådningar. Dock menar Kittelman Flensner att kritiskt granskning kunde förskjutas till att istället kritisera. Kritiken kunde då framföras genom olika skämt, bland annat med en underton om att religiösa individer framförs som ointelligenta eller psykiskt sjuka i klassrummet (Kittelman Flensner, 2015).
Lidh (2016) berättar även i sin licentiatuppsats att många lärare använder sig av didaktiska modeller där eleverna delar erfarenheter med varandra i undervisningen. Hennes studie visar att detta tillvägagång inte alltid är att föredra. Elever med en religiös positionering känner sig inte trygga i klassrummet, då det kan förekomma kränkande kommentarer eller riktade skämt. Eleverna upplever situationer där de ska stå till svars för frågor om den religion de tillhör som inte passar in på elevernas religiösa identitet. Eleverna upplever också att de förväntas av lärare och klasskamrater att vara experter på deras trosinriktning i klassrummet.
Lifmark (2010) berättar också att lärare har en auktoritet i skolan men detta kan också förstärkas om läraren har en formell eller informell roll utanför skolan. Att läraren t.ex. tillhör en etnisk eller religiös gemenskap. Detta kan skapa utmaningar som lärare i religionskunskap i ett
mångkulturellt samhälle, exempel är att läraren förklarar att kristna, muslimer och judar tillber samma Gud. Detta kan sedan gå emot vad religiösa elever hör av samfundet eller religiösa auktoriteter.
Brittons studie (2019) handlar om att skapa förståelse kring levd religion genom en studiebesöksorienterad religionsundervisning. Brittons studie utgår från studiebesök och
intervjuer som skett tillsammans med elever och deras lärare. Intervjufrågorna som eleverna fick besvara fokuserade på vad studiebesöket gav och inte gav. Ett sätt att arbeta mot fördomar lyfter Britton i sin studie, är att eleverna får möta religion i det verkliga livet, genom studiebesök. Detta är ett didaktiskt verktyg men även värt att nämnas som en utmaning när eleverna upplever religion som något levt. Britton beskriver nämligen att under ett studiebesök kan fördomarna antingen bekräftas eller dementeras. Lärarens utmaning blir således ifall elevernas fördomar inte ändras efter studiebesöket (Britton, 2019).
5.2 Religionsdidaktik
Lärarens syfte och uppdrag i religionskunskapen handlar bland annat om att hjälpa elever att forma sin egen livsåskådning i mötet med andra kulturer, samt ge eleverna förståelse för vårt mångkulturella samhälle. I detta resultatkapitel presenteras forskning om religionsdidaktik som kan tillämpas i religionsundervisningen.
Lidh (2016) berättar att hennes intervjustudie har gett flertalet didaktiska verktyg som är
applicerbara i ett mångkulturellt klassrum i ämnet religionsvetenskap. Bland annat framkommer
inriktat. Lidh menar att lärare idag fokuserar mycket på fakta, årtal, namn och högtider. Detta får då en negativ konsekvens att religioner är traditioner och något gammalmodigt. Vidare berättar Lidh att en översiktlig undervisning osynliggör det bakomliggande motivet till vilken
påverkanreligion kan ha på människors liv, och varför man blivit religiös från början. Studien visar även att elever med en religiös bakgrund upplever att läromaterialet lyfter stereotypiska religiösa uttryck. Religion är mer än bara det historiska och levda. Enligt Lidh måste lärare som undervisar i religionskunskap bryta traditionella mönster och istället möta religion på ett sätt som uttrycker sig i att alla gör inte likadant. Studien visar också på att lärare ofta missar en viktig del inom religion, och det är gemenskapen. Något som Lidh poängterar är att eleven ska få
möjligheten att uppleva religion, och inte bara läsa om det (Lidh, 2016).
Britton (2019) hänvisar till sin tidigare licentiatstudie där religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter identifieras avseende förståelse av levd religion. Fortsatt lyfter Britton att studiebesök kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för att ge eleven en djupare förståelse för religiös praktik och levd religion. Britton berättar även i sin studie om olika metoder för undervisningen där fördomar och uppfattningar om religion antingen bekräftas eller försvinner. Vidare förklarar Britton att arbeta med studiebesök kan fungera som ett sätt att arbeta mot fördomar och olika uppfattningar. Studiebesök skapar även möjlighet för eleverna att verkligen möta religionerna. Dock menar författaren att för- och efterarbete är en viktig del (Britton, 2019).
I boken Interkulturell religionsdidaktik (Bergdahl, 2018) läser vi kapitel 11 om ‘’könsskillnadens religionsundervisning’’ där stora delar av kapitlet handlar om den feministiska
religionsdidaktiken, men i denna del är syftet att lyfta språkets roll om religion i vår samtid. Alltså hur man pratar och diskuterar kring religionerna. Bergdahl använder exempel från två
gymnasieklasser i år.3: en mångkulturell och en homogen klass i ett prestigefyllt område i
innerstaden. Bergdahl menar att språkets roll idag blivit allt viktigare, hur man talar om religion i klassrummet har en stor påverkan på elevernas respons och tankar kring de olika trossamfunden. Interkulturell pedagogik handlar om att kunna möta och hantera de utmaningar som kan
förekomma vid ökande globalisering och socialt utanförskap. Skribenten fortsätter med att lyfta språkets tydliga roll och berättar att kommunikation och interaktion i centrum är det som får eleverna att utveckla en ökad förståelse. Detta ska sedan i sin tur bidra till jämlikhet och
inkludering. Den interkulturella pedagogiken vill hjälpa eleverna att utveckla kommunikation och interaktion som krävs för att nå en fördjupad kunskap och ömsesidig förståelse för andra
gemenskaper. Bergdahl avslutar med att en interkulturell pedagogik är viktig för religionsämnet och att språket spelar stor roll i dess framgång (Bergdahl, 2018).
6. Slutsats och diskussion
Vilka utmaningar kan lärare möta i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum?
Utifrån den forskning som vi undersökt kan vi dra slutsatsen att det finns ett flertal olika utmaningar som läraren kan möta i religionskunskapsundervisningen. Precis som vi tematiskt strukturerat upp arbetet, kan dessa utmaningar uppstå: utifrån elevens kulturella bakgrund, utifrån religion som ett känsloladdat ämne, samt utifrån lärarens påverkan i
religionskunskapsundervisningen. Lärarens utmaningar kan direkt kopplas an till olika typer av fördomar, attityder och olika former av kommunikation. Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en likvärdig religionsundervisning för alla.
Utifrån forskning ser vi till exempel att det finns en tydlig skillnad mellan elevers kulturella bakgrunder, som en påverkande faktor på elevers attityder gentemot religionsundervisningen i skolan. Elevernas attityder gentemot religion kan enligt resultatet skilja sig ifall en elev är religiös eller icke-religiös. I ett mångkulturellt klassrum, kan därför elevens skilda inställningar gentemot religionsundervisningen leda till en stor utmaning för läraren. Att Sverige ses som ett
sekulariserat land (på samhällsnivå), och att normen i samhället (och i klassrummet) är att vara icke-religiös påverkar elevers möjligheter till vidare kunskapsutveckling. Detta blir särskilt en utmaning för läraren, då Sverige enligt Pettersson, fått ett ökat religiöst intresse på individnivå, (som dels grundar sig i den ökade invandringen från nationer med en allt mer religiöst präglad kultur).
Att religiositet idag förknippas med terrorism, en förfluten tid, eller ses som något avvikande, försvårar möjligheterna att skapa förståelse till resterande värld, där normen istället är att tillhöra någon trostillhörighet. Vi kan även se att olika utmaningar för läraren i religionsundervisningen kan uppstå genom dagens media- och samhällsdebatter. Dagens media spelar en stor roll i påverkandet av elevens attityder och fördomar. Forskning visar att religion är ett känsloladdat ämne, och att elever i många fall inte ens vågar diskutera sin trostillhörighet högt, för att till exempel inte sätta sig i en försvarsställning, skapa motstånd, eller är rädda för att kränkande behandling kan uppstå. Att elever inte vågar tala högt om religion, eller till och med anser att religion är en privatsak, är en svår utmaning för läraren. Hur ska eleven kunna utvecklas ifall eleven inte ens vågar, eller vill, tala öppet om ämnet?
Vilka didaktiska verktyg kan lärare använda för att arbeta med dessa utmaningar?
Utifrån resultatet har vi fått förståelse över att även läraren har en stor påverkan på elevens attityd till religionskunskap. Lärarens positionering och kommunikation påverkar elevens inlärning. Chansen att eleven får en negativ bild är ganska självklar, ifall läraren till exempel skämtar eller lyfter religion som något avvikande, gammalt, eller till och med på ett skämtsamt sätt beskriver personerna som tillhör trossamfundet som psykiskt sjuka. Lärarens didaktiska verktyg för att skapa en inkluderande och likvärdig undervisning är därför högst aktuellt.
Efter att ha granskat olika sorters forskning, har vi därför funnit några lösningar till de
utmaningar som vi kunnat konstatera finns i religionsundervisningen. Alltså didaktiska verktyg som lärare kan tillämpa i sin undervisning för att skapa en mer inkluderande och utvecklande undervisning för alla elever. I resultatet lyfts främst begreppet interkulturell kompetens. Resultatet visar att våra didaktiska verktyg främst handlar om att skapa diskussioner kring elevernas fördomar och tidigare upplevelser. Ett annat sätt som lyfts i vår text är användandet av studiebesök. Att använda sig utav studiebesök kan leda till att elevernas fördomar minskar och att eleverna får en större förståelse för religion, samt för människorna som utför den. För- och efterarbete är en stor del i denna didaktiska framgång, för att exempelvis inte förstärka elevens fördomar.
7. Resultatanalys
Vårt resultat visar olika sorters utmaningar som läraren kan möta i religionskunskap, i det mångkulturella samhället, främst i Sverige. Skulle vi däremot använt andra sökord, och t.ex. inte använt sökordet Islamophobia, och istället ersatt det med Kristendomen, skulle vi troligtvis få ett annat resultat. Då skulle vi kanske inte möta religion som ett lika laddat ämne. Skulle vi dessutom använt oss utav mer internationell forskning, där religion har en allt mer betydelsefull roll i samhället, skulle resultatet se ännu mer annorlunda ut. Vårt arbete är även i viss mån generaliserande, då vi i något enstaka fall drar alla troende över samma kam. Viktigt att ha i åtanke är att det finns olika grader av religiositet, och precis som Lidh (2016) menar, så är det viktigt att poängtera att alla gör inte likadant.
Om vi antar att FN:s uttalanden stämmer, att klimatflyktingvågen är påväg, måste vi därför tillsammans finna oss de rätta didaktiska verktygen, för att i förebyggande syfte motverka annars kommande kulturkrockar i skolan. Något som därför vore intressant är att i kommande
examensarbete genomföra en egen empirisk studie, om hur olika utmaningar i
religionsundervisningen kan bemötas med didaktiska verktyg. Studien skulle även kunna undersöka lärares/elevers syn på religionsundervisningen, detta för att samla information om religionskunskapen i praktiken.
8.Referenslista
Brömssen, K.V. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det mångkulturella
och postkoloniala rummet. Diss. Göteborg : Univ., 2003. Göteborg
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10525/1/gupea_2077_10525_1.pdf?fbclid=IwAR0_Lp FonYcsVTkRSg6lYgedkIEtnonCG6vZYOqoDT6NOFmLNZnyeuJTneg
Franck, O. & Thalén, P. (red.) (2018). Interkulturell religionsdidaktik utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Britton, T. (2019). Att möta det levda: möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en
studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2019.
Stockholm.
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1356856/FULLTEXT01.pdf
Holmqvist Lidh, C. (2016). Representera och bli representerad Elever med religiös positionering talar om
skolans religionskunskapsundervisning. Lic.-avh. Karlstad : Karlstads universitet, 2016. Karlstad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1038308/FULLTEXT01.pdf
Ljungberg, B., & Enmark. T. (2017). Moskêbygget möter motstånd och oro. (Hämtad 2019-01-05)
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/manga-tankar-om-moskebygget
Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40808/1/gupea_2077_40808_1.pdf?fbclid=IwAR1Qh4AT5JvH v6nF3gQ1K_BX0aPxc2uVo0jj8rXP9J07P7QJwUtQ1TA1wAw
Nationalencyklopedin, interkulturell. (hämtad 2020-01-07)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/interkulturell (hämtad 2020-01-07)
Nationalencyklopedin, interkulturellt lärande. (hämtad 2020-01-07)
Nationalencyklopedin, mångkulturell. (hämtad 2020-01-07)
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/mångkulturell
Lifmark, D. (2010). Emotioner och värdegrundsarbete [Elektronisk resurs] Om lärare, fostran och elever i en
mångkulturell skola. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2010. Umeå.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:743456/FULLTEXT01.pdf
Lippe, M. (2011). Young people's talk about religion and diversity: A qualitative study of Norwegian students
aged 13-15. Bergen, Norway
https://www.researchgate.net/publication/241710791_Young_people's_talk_about_religion_an
d_diversity_A_qualitative_study_of_Norwegian_students_aged_13-15?fbclid=IwAR2CL90Yn7AAWAiEteOUwJGZpbb8tR5TSyy4HpYbD4fPeSPDxBydyEoja3M
Osbeck,C. & Lied, S. (2012). Hegemonic speech genres of classrooms and their importance for RE learning. British Journal of Religious Education
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01416200.2011.628194?fbclid=IwAR0JY2WT Mizz5uccm_hAxmq_OYot9CjvcTYCQcj9H1Jt4hWDzX6iWofs-bU
Pettersson, T. (2006). Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige.
https://journals.lub.lu.se/plugins/generic/pdfJsViewer/pdf.js/web/viewer.html?file=https%3A %2F%2Fjournals.lub.lu.se%2Fsvt%2Farticle%2Fdownload%2F15624%2F14109%2F
Ramarajan, D., & Runell, M. (2007). Confronting Islamophobia in Education. Intercultural Education, 18, ss. 87-97. 2007.
https://www.tanenbaum.org/wp-content/uploads/2014/09/Confronting-Islamophobia.pdf
Sjöborg, Anders. (2013). Religious education and intercultural understanding: examining the role of religiosity
for upper secondary students´ attitudes towards RE. British Journal of Religious Education, 35:1, (s.
36-54). https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01416200.2012.717015?needAccess=true Skolverket LGR11, Läroplan. (Hämtad 2019-11-29) https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3 DGRGRREL01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor2
Sverige. Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.
(Hämtad 2019-11-29) https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975. pdf Statistiska centralbyrån, (Hämtad:2019-12-10) https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Statistiska centralbyrån, Invandring till Sverige, 2019. (Hämtad: 2019-12-10)
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/
Batelaan, Pieter, Betydelsen av de internationella dokumenten för interkulturell utbildning i Svenska Unescorådet - Den internationella grunden för interkulturell undervisning, s. 1999. (Hämtad 2019-12-02)
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Den-internationella-grunden-f%C3%B6r-interkulturell-undervisning.pdf
Batelaan, Pieter, Betydelsen av de internationella dokumenten för interkulturell utbildning i Den internationella
grunden för interkulturell undervisning, Svenska Unescorådet, 1999.
(Hämtad 2019-12-02)
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Den-internationella-grunden-f%C3%B6r-interkulturell-undervisning.pdf
United Nations - Land and Human Security, 2019 (Hämtad 2019-12-29)
https://www.unccd.int/issues/land-and-human-security
Nationalencyklopedin, interkulturell. (hämtad 2020-01-07)
