Att tala eller inte tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan : En litteraturstudie

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

Samhällskunskap och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Att tala eller inte tala om fenomenet

psykisk ohälsa i skolan

En litteraturstudie

To speak or not to speak about the phenomenon mental illness in school

A Literature Study

Marion Hermansson &

Loke Läck

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan, 300 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng

Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Frida Wikström

Förord

Arbetet började med en diskussion och planering för att få fram en arbetsstruktur att jobba efter. När vi kommit överens om ett fungerande tillvägagångssätt gällande tidsplanering och arbetsuppgifter, började vi med att fördela arbetsuppgifterna. Databaserna delade vi upp oss emellan för att effektivisera sökningsprocessen. När allt material hade samlats in, granskade vi resultatet från forskningen till kunskapsöversikten tillsammans. Vidare fortsatte vi att skriva allt material gemensamt via ett Google DOC:s dokument. Rollerna var fördelade genom att en satt med forskningen medan den andre formulerade vad vi tillsammans kom fram till. Slutsatsen var att denna metod fungerade bäst för att båda skulle vara lika delaktiga och bidra lika mycket till kunskapsöversikten. Då vi har haft fördelen att vi delar boende har det bidragit till ett direkt och smidigt samarbete när det uppstått tankar, funderingar och problemlösningar. Alla beslut togs vid samråd med den andre och vi båda representerar allt i arbetet med lika mycket ansvar för innehållet. Slutligen vill vi tacka vår handledare Frida Wikstrand för stöttning under arbetets gång.

Sammandrag

Syftet och frågeställningen i detta arbete är att redogöra för vad den befintliga forskningen tar upp för möjligheter och risker angående tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan. Kunskapsöversikten lyfter hur ämnet psykisk ohälsa kan ges uttryck och kopplas till samhällsdidaktiken på gymnasiet. Forskningen vi har använt oss av har vi fått fram främst via databaserna EBSCO, ERIC och SwePub, detta via nyckelord kopplade till ämnet. Utöver detta har studien baserats på forskningslitteratur från tidigare kurser i ämneslärarutbildningen. Resultatet är uppdelat i möjligheter och risker angående att tala om psykisk ohälsa i skolan. Vidare delas kunskapsöversikten upp i inkludering av ämnet i skolan ur ett politiskt perspektiv, lärarens olika roller och skolans betydelse för att behandla ämnet. Forskningen lyfter att det existerar en vilja inom skolans värld att beröra psykisk ohälsa. Det finns dock en stor osäkerhet och okunskap bland lärare, som gör att många lärare undviker att tala om fenomenet. Studier visar att skolan har blivit mer resultatbaserad med fokus på effektivitet, vilket kan vara en bidragande faktor till att elevernas mående har blivit lidande. Kunskapsöversikten granskar lärarens olika roller, både den sociala och den undervisande rollen. Lärarnas olika roller framstår som diffusa och svåra att precisera på vad de exakt går ut på. Följaktligen tar forskningen upp skolans betydelse för att inkludera ämnet psykisk ohälsa och som en viktig institution för elevernas mående. Avslutningsvis förs diskussioner från kunskapsöversikten som berör framtida forskning, yrkesrelevansen, kritik mot den genomförda metoden och sammanfattande slutsatser. Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistik kring ungas mående och vad kunskapsöversikten demonstrerar, kan vi konstatera att inkludering av psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen är relevant och bör belysas. Diskussionen berör att det behövs forskas mer kring ämnet nationellt, då det existerar betydligt fler internationella studier kring ämnet och att Skolverket behöver satsa mer på utbildning angående psykisk ohälsa.

Innehållsförteckning

FÖRORD... 2

SAMMANDRAG ... 3

1. INLEDNING ... 5

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

3. BAKGRUND ... 7

3.1DEFINITION PSYKISK OHÄLSA ... 7

3.2DEFINITION STIGMATISERING ... 8

3.3STATISTIK OM UNGAS PSYKISKA MÅENDE ... 8

3.4SAMHÄLLSKUNSKAPSÄMNETS LÄROPLAN FRÅN GYMNASIET ... 9

4. METOD ... 11

4.1ARBETSPROCESSENS BÖRJAN ... 11

4.2SÖKNINGSPROCESSEN I DATABASERNA ... 11

4.3KRITIK MOT METODEN ... 13

5. RESULTAT ... 14

5.1FORSKNING SOM LYFTER MÖJLIGHETER ANGÅENDE ATT TALA OM PSYKISK OHÄLSA I SKOLANS UNDERVISNING ... 14

5.2FORSKNING SOM LYFTER RISKER ANGÅENDE ATT TALA OM PSYKISK OHÄLSA I SKOLANS UNDERVISNING ... 15

5.3INKLUDERING AV PSYKISK OHÄLSA I SKOLANS UNDERVISNING UR ETT POLITISKT PERSPEKTIV ... 16

5.4LÄRARENS SOCIALA ROLL OCH SOM UNDERVISANDE SAMHÄLLSKUNSKAPSLÄRARE ... 17

5.5SKOLAN SOM INSTITUTION FÖR ATT TALA OM FENOMENET PSYKISK OHÄLSA ... 18

6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 20

6.1SLUTSATSER ... 20 6.2DISKUSSION ... 21 6.2.1 Framtida forskning ... 21 6.2.2 Yrkesrelevans ... 22 6.2.3 Sammanfattande diskussion ... 22 7. REFERENSLISTA ... 23

1. Inledning

“Vi ska inte prata om psykisk ohälsa i skolan, då kommer vi alla börja må dåligt.”

Citatet kommer från en samhällskunskapslärare vi mött på en av våra VFU-platser. En annan samhällskunskapslärare uttryckte följande “Idag har jag både fått agera psykolog och lärare, elever har yttrat sig om deras psykiska mående i klassrummet men det får de göra med någon annan. Detta har jag inte tid med”. Vi har båda noterat att lärare inte ville prata om att psykisk ohälsa existerade och undvek ämnet. Under vår första termin på Malmö universitets ämneslärarprogram fick vi lyssna på föreläsningar angående ungas psykiska mående och statistiken vi fick redovisat för oss var att ungdomar som går på gymnasiet är en stor utsatt grupp för psykisk ohälsa (Hiltunen, 2017). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020a), är det 26% av unga studerande som lider av psykisk ohälsa. De unga studerande är därmed den tredje största sysselsättningsgruppen, (efter sjukpenning/ersättning och arbetslösa) som lider av psykisk ohälsa. Samhällskunskapsämnets syfte är att ge en undervisning som breddar, fördjupar och utvecklar elevernas kunskaper kring människors livsvillkor. Ämnet bidrar till att eleverna arbetar aktivt med ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en bredare förståelse för sociala frågor som sammanlänkar individer (Skolverket, 2011a). Följaktligen är detta orsaken till att vi, som blivande samhällskunskapslärare, har valt att basera vårt arbete kring psykisk ohälsa bland unga, som är ett stort samhällsfenomen.

Med utgångspunkt i våra erfarenheter på VFU-skolorna, statistik kring ungas mående och vad ämnet samhällskunskap har för syfte, vill vi ta reda på vad forskning säger angående att tala eller inte tala om psykisk ohälsa i skolans undervisning. Följaktligen som blivande samhällskunskapslärare vill vi vet mer om hur vi kan bemöta elever som lider av psykisk ohälsa. Hur vi ska kunna bidra till att elever får rätt förutsättningar för att hantera fenomenets existens och sprida kunskap kring ämnet. Fenomenet psykisk ohälsa finner vi av dessa aspekter väldigt intressant och högst relevant att belysa.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur forskning närmar sig frågan om att tala eller inte tala om fenomenet psykisk ohälsa bland unga i undervisning. Syftet är också att undersöka vad det finns för olika möjligheter och risker med att tala om psykisk ohälsa som lyfts i forskningen. Samt hur forskare problematiserar och diskuterar kring fenomenet psykisk ohälsa. Syftet kan preciseras genom följande frågeställning:

Vad lyfter existerande forskning för möjligheter och risker angående att tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolans undervisning? Vilka exempel finns det på hur frågan kan lyftas samhällsdidaktiskt på gymnasiet?

3. Bakgrund

För att besvara vår frågeställning kommer vi börja med att ge en bakgrund. Först redogörs för definitionen på psykisk ohälsa i allmänhet och sedan definitionens innebörd i arbetet. Vidare definieras ordet stigmatisering och varefter statistik kopplat till ungas psykiska mående med fokus på de som går på gymnasiet lyfts. Avslutningsvis lyfts samhällskunskapsämnets centrala innehåll och ämnets syfte för gymnasiet.

3.1 Definition psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa har många definitioner, är ett omfattande begrepp som är svårt att precisera. Folkhälsomyndigheten (2020b) uttrycker att begreppet är komplicerat att förklara och nämner att psykisk ohälsa enkelt uttryckt, handlar om vårt mående och hur vi trivs i livssituationen. Psykisk ohälsa kan variera olika beroende på vem som drabbas. Psykisk ohälsa kan vara olika länge, omfatta olika tillstånd och existera i olika nivåer både med lätta och allvarliga besvär. Samt kan psykisk ohälsa innebära intensiva besvär som påverkar personens funktionsförmåga. Symptom på psykisk ohälsa kan exempelvis vara magsmärtor, ångest, oro, svårt att sova, depression och nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Barnpsykiatrikommitténs definition av psykisk ohälsa är att det är symtom som är varaktiga. Symtomen bidrar till plågande och hindrar den ungas maximala utveckling (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2015). Bremberg och Dalman (2015), nämner att begreppet psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika grader av psykiska besvär. Enligt Linda Hiltunen (2017), är begreppet psykisk ohälsa stigmatiserat och sammankopplat med skam i nutid, speciellt bland unga. Därför väljer Hiltunen i sin avhandling Lagom perfekt, att använda subjektiv ohälsa istället för definitionen psykisk ohälsa. Enligt Lisa Hellström (2013), har unga enkelt för att uttrycka att de lider av psykisk ohälsa. De har däremot det desto svårare att definiera vad psykisk ohälsa innebär. Vad vi menar när vi använder begreppet psykisk ohälsa i arbetet är att det innefattar ett stort område. Likt det som folkhälsomyndigheten (2020b) definierar, att psykisk ohälsa kan förekomma i både lättare och mer allvarliga besvär. Samt att psykisk ohälsa kan existera i olika tillstånd och förekomma i olika symptom. Det vill säga att all typ av försämrat mående innefattas i vår definition på begreppet psykisk ohälsa. Vi har valt att benämna psykisk ohälsa som ett fenomen, då definitionen hjälper oss att både undervisa om psykisk ohälsa som fenomen i samhället och möta elever som på olika sätt lider av psykisk ohälsa (Nationalencyklopedin, 2020a).

3.2 Definition stigmatisering

Enligt nationalencyklopedin (2020b), är stigmatisering en benämning för “social stämpling” inom samhällsvetenskaperna. Folkhälsomyndigheten (2020c) nämner att stigmatisering är en grupp som kan utsättas för diskriminering för att gruppen skiljer sig åt från normer och ses i samhället som mindre värda. Gruppen associeras med negativa stereotyper och om den som blir stigmatiserad känner skam, kan följden bli att hen undviker att söka hjälp och undanhåller sina besvär.

3.3 Statistik om ungas psykiska mående

Statistik hämtad från Folkhälsomyndigheten från 2018 visar att åldersgruppen mellan 16–24 år är den del av befolkningen som lider mest av psykisk ohälsa. Statistik från folkhälsomyndigheten (2020a), visar att 35% av unga kvinnor och 20% av unga män, uppges ha ett försämrat psykiskt mående. Orsaker som ångest, ängslan och oro är bland de vanligaste besvären kopplat till psykisk ohälsa. I åldersgruppen 16–24 år visar 46% av kvinnorna och 33% av männen, mildare symptom på ångest, ängslan och oro (Folkhälsomyndigheten, 2020a). En studie gjord av Statistiska centralbyrån (2020a) visar att 47% av flickor och 16% av pojkarna känner sig stressade. Studien från SCB visar även att 30% av flickor och 11% av pojkarna upplever hälsoproblem, sömnproblem, magont och huvudvärk som kan ha orsakats av stress (Statistiska centralbyrån, 2017b). Liknande forskning har gjorts på psykisk ohälsa internationellt. Hiltunen (2017) nämner att trenden för försämrad hälsa bland unga inte är något unikt för bara Sverige, utan något som existerar globalt bland flera västerländska samhällen. Enligt Dakota L. King-White (2019), lever 20% av ungdomar mellan åldern 13–18 år med psykisk ohälsa i USA. Följder av deras psykiska mående kan hindra dem från att lyckas socialt, känslomässigt och akademiskt. Symptom från psykisk ohälsa framkommer i elevers skolprestationer då de ofta hindrar elever att nå sin fulla potential. Mellan 5–9% av amerikanska elever når inte målen i skolan på grund av känslomässiga- eller beteendeproblem (King-White, 2019). Fenomenet psykisk ohälsa är något som börjar tidigt i åldrarna. Forskning från Storbritannien visar på att hälften av alla fall med psykisk ohälsa framkommer redan vid 14 årsåldern och 75% vid 24 års ålder (Brown & Carr, 2019). Statistik hämtad från kanadensiska studier visar på att var femte tonåring har uttryckt sig någon gång haft självmordstankar under året (Fidyk, 2019). Unga i åldern mellan 15–24 år är den grupp som har störst humör- och identitetbekymmer, med 7% i åldersgruppen diagnostiserade med depression (Fidyk, 2019).

3.4 Samhällskunskapsämnets läroplan från gymnasiet

Ceri Brown och Sam Carr (2019) skriver i sin vetenskapliga artikel att psykisk ohälsa är ett växande bekymmer och har det senaste årtiondet blivit till ett samhällsproblem. Fortsättningsvis talar forskning kring vikten av att identifiera, behandla och förhindra tecken på psykisk ohälsa i samhället. Hiltunen (2017) lyfter i sin forskning att ohälsa bland unga lyfts fram som ett folkhälsoproblem i samhället. Likt Brown och Carr (2019) och Hiltunen (2017), nämner även Lisa Hellström och Linda Beckman (2020) att psykisk ohälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som bör belysas i skolan. Då psykisk ohälsa är en samhällsfråga i forskning, kommer följande utdrag från Skolverket demonstrera hur fenomenet är relevant för samhällskunskapsämnet. Läroplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan lyfter följande citat ur ämnes syftet:

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen (Skolverket, 2011a).

Fortsättningsvis står det även:

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor och en förståelse av det vetenskapliga arbetet med samhällsfrågor. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet (Skolverket, 2011a).

Eleverna ska i ämnet samhällskunskap ges förutsättningar att utveckla kunskaper kring samhällsförhållanden, hur olika sociala förhållanden påverkar människor och strukturer i samhället. Samt ska de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i att analysera och identifiera följder och faktorer. Detta genom hjälp av olika modeller och teorier i samhällsvetenskap (Skolverket, 2011a). Plockat från det centrala innehållet ur Samhällskunskap 1B:

● Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och

utanförskap.

● Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

● Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med

undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på̊ metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på̊ metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys.

● Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter. (Skolverket, 2011a).

Följaktligen då frågeställningen tar upp vilka exempel det finns på hur frågan (att tala om psykisk ohälsa i skolans undervisning) kan lyftas samhällsdidaktiskt på gymnasiet, visar utdragen från Skolverket att frågan om psykisk ohälsa är relevant att tala om i skolan och i samhällskunskaps-ämnet.

4. Metod

I denna del kommer vi att presentera vår arbetsprocess steg för steg. Först beskrivs processen för hur vi bekantade oss med databaserna och hur vi gick till väga för att hitta rätt sökord, både på svenska och engelska. Vidare förklarar vi hur sökningsprocesserna genomfördes och hur vi begränsade vårt urval, samt hur vi ställer oss kritiska till tillvägagångssättet.

4.1 Arbetsprocessens början

Arbetsprocessen började med att vi skapade en tabell med inspiration från bibliotekets hemsida (Malmö Universitetsbibliotek, 2020), där vi fyllde i olika nyckelord kopplade till vårt ämne. Vi letade synonymer och engelska termer till nyckelorden som skulle bredda sökalternativen. Våra nyckelord som vi valde att utgå ifrån var psykisk ohälsa, undervisning, samhällskunskap och ungdomar/gymnasieelever. Till de valda nyckelorden bestämde vi oss för att leta relevanta synonymer och engelska termer för att förhoppningsvis vidga våra sökresultat. För att göra oss bekanta med sökningsprocessen i databaserna EBSCO, ERIC och Swepub, inledes sökningar på sökorden. Vi valde att välja forskning mellan åren 2010–2020 för att få ett så aktuellt sökresultat som möjligt, samt att i varje sökning ha ifyllt “peer reviewed”. Tidigt märkte vi av att det fanns ett begränsat utbud av svensk forskning främst när nyckelorden söktes på svenska. Därför valde vi att söka på engelska termer och synonymer på våra nyckelord. Kopplingar till Linda Hiltunens (2017), forskning lyfter hon fram att hon väljer att översätta ohälsa till illness, samt undviker begreppet psykisk ohälsa i sökningarna på grund av begreppets stigmatisering. Termen illness ger ett mer korrekt utbud bland forskningsresultaten (Hiltunen, 2017). Vidare utgick våra sökningar på engelska termer där vi bland annat gjorde sökningar på mental illness. Vi valde att inkludera Linda Hiltunens (2017), forskning från hennes avhandling Lagom Perfekt, då den berör och är relevant för vårt arbetsområde. Lisa Hellströms (2019, 2020), forskning hittade vi i databaserna genom en direkt sökning på namn och titel, utöver sökningsprocessen. Fakta kopplat till den svenska skolan fann vi på Skolverkets hemsida. Information kopplat till samhällskunskapsämnet fann vi i läroplanen för gymnasieskolan som ska koppla frågeställningen till yrkesrelevansen. Övriga artiklar som kan kopplas till skolans arbete gentemot fenomenet psykisk ohälsa, fann vi på Skolverkets hemsida under flikarna “skolutveckling” och “inspiration och stöd”.

4.2 Sökningsprocessen i databaserna

gav två träffar. Begränsningar till specifika år gick inte att fylla i på SwePub. Vidare utförde vi sökningar på engelska termer för att se om vi kunde få fram ett bredare utbud. Resultatet av sökning på: (mental illness teenagers) framkom det igen två träffar men en som var relevant för vår kunskapsöversikt. Vi fortsatte med sökningar på engelska synonymer såsom: (mental health school) som resulterade i 183 träffar och var relevant tillskott till vår resultatdel. Fortsättningsvis övergick vi till databasen Education Research Complete (ERC) med sökorden: (mental illness AND students) alltid ifyllt “peer reviewed” i kommande databaser och detta resulterade i 2281 träffar. För att göra ett urval till kunskapsöversikten utgick vi från forskning artiklarnas rubriker, abstract och slutligen nyckelord/textinnehåll. Vidare sökningar på ERC valde vi att inkludera fler synonymer och termer för att bredda vårt urval. Sökningar gjordes på: (mental health OR mental illness OR mental disorder OR psychiatric illness AND students AND disadvantages OR Cons OR risk OR challenges), detta gav 2919 träffar. Hädanefter gjordes sökningar på: (new public management AND mental health OR mental illness OR mental disorder OR psychiatric illness), denna sökning gav 2 träffar och en var relevant för vår studies syfte. Framledes sökningar gjordes på Education Resources Information Center (ERIC) via EBSCO. Sökningar gjorda på: (mental health AND students AND education) gav 1806 träffar. Vi använde oss av samma urvalsprocess som tidigare nämnt för att hitta relevant forskning för vår kunskapsöversikt. Användning av liknande termer som: (mental health OR mental illness OR mental disorder OR psychiatric illness AND students AND education) resulterade i 4656 träffar. Med varierande resultat fann vi ett behov av att inkludera dessa mängder av termer och synonymer för att få fram ett relevant utbud. Vi gjorde ett urval av de artiklar som var relevanta i relation till vår studie. Avslutande sökning gav 262 träffar och då sökte vi på: (mental health OR mental illness OR mental disorder OR psychiatric illness AND students AND discussion). Forskningen som framkom här gav stöd till existerande kunskapsöversikt som bekräftade det som tidigare har fastställts i texten. Sökningsresultaten som gav oss tusentals träffar var överväldigande, därför utgick vi från forskning artiklars rubriker och abstract på första sidan fram till sida fem, som talade för vår frågeställning. Antalet träffar talar dock för att det hade funnits betydligt fler artiklar i ämnet om vi inte funnit det vi sökte tidigt i sökningsresultaten. Denna metod var relevant för arbetet då de första sökningssidorna inkluderade alla nyckelord i artiklarna. I arbetet har vi använt oss av 31 källor varav 19 källor är baserade på svensk forskning och de resterande 12 källorna är från internationella studier. Av den svenska forskningen bidrar dock endast 8 av de 19 källorna till kunskapsöversikten. De resterande källorna är statistik från statliga myndigheter och begreppsdefinitioner.

bibliotek (2020). Källorna struktureras i tabellen efter datum, databas, sökord, begränsningar (år, peer reviewed), antal träffar och valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning). Vidare för att sortera och begränsa vårt sökresultat valde vi de artiklar som vi ansåg var mest relevanta utifrån vårt arbetes syfte och frågeställning. Dessa artiklar satte vi in i ett kodningsschema med inspiration från Joakim Glasers PowerPoint (2020). Kodningsschemat var uppbyggt på följande sätt, på sin vertikala sida: titel, författare, källa och horisontella sida: titlarna, perspektiv, problem och syfte, metod, resultat och diskussion. Artiklarna analyserades och jämfördes med hjälp av färgkombinationer. Grön färg markerade de artiklar som berörde möjligheten att tala om psykisk ohälsa i skolan, röd färg till de artiklar som berörde risker angående att tala om ämnet i skolan, gul färg till de artiklar som berörde skolan ur ett politiskt perspektiv, blå färg till de artiklar som berörde lärarens roll av olika slag och orange färg till de artiklar som berörde statistik kring ungas psykiska hälsa.

4.3 Kritik mot metoden

Forskningen vi har valt att använda oss av kommer främst från internationella studier, från länder som har mycket gemensamt med Sverige. Både gällande levnadsstandard och utbildningspolicy. Vi har letat efter likheter och skillnader på hur de lyfter frågan om att tala om psykisk ohälsa i undervisningen. Därför anser vi att urvalet av forskningsstudierna är relevanta för vårt arbete. Dock är vi kritiska till att det finns fler internationella studier gjorda inom ämnet, än vad det finns i Sverige. Sverige behöver problematisera och studera ämnet betydligt mycket mer för att få fram relevant forskning till framtida arbeten inom fenomenet psykisk ohälsa. Vi är medvetna om att våra sökningar gav ett högt antal träffar och det finns möjlighet att vi har missat väsentlig information. I sökningarna valdes forskning mellan åren 2010–2020, för att få ett så aktuellt sökresultat som möjligt. Äldre forskning kan dock också vara relevant, det är vi medvetna om. Mångfalden av termer och synonymer har varit betydande för att finna giltig forskning och det bidrog till det höga antalet träffar. Detta visar att det är ett splittrat forskningsfält där studier görs inom olika ämnen och olika begrepp används. Det finns också en viss tidsbrist och tydliga riktlinjer för arbetets uppbyggnad, som begränsade urvalet som gjorts. Arbetets struktur har gjort att vi har hittat fakta baserat på den empiriska vetenskapliga metoden innehållsanalys och strukturerad forskningsgenomgång (Bryman, 2017). Detta går att kritisera då arbetet är baserat på en litteraturstudie. För en mer korrekt syn skulle det behövas göra kvalitativa fältstudier genom intervjuer med lärare och elever på olika skolor. Enkätstudier hade också kunnat vidga kunskapsöversiktens relevans

5. Resultat

För att besvara arbetets syfte och frågeställning kommer resultatdelen redogöra för vad forskning säger angående att tala om psykisk ohälsa i skolans undervisning. Först nämns vad forskning tar upp för möjligheter och risker angående ämnet, vidare förs diskussioner om inkludering av psykisk ohälsa i skolan ur ett politiskt perspektiv. Fortsättningsvis lyfter resultatdelen samhällskunskapslärarens sociala roll gentemot den obligatoriska undervisande rollen. Avslutningsvis lyfts vad forskning säger angående skolan som plats att tala om fenomenet på.

5.1 Forskning som lyfter möjligheter angående att tala om

psykisk ohälsa i skolans undervisning

Von Der Embse m.fl (2018), har gjort en studie med syfte att diskutera effektiva metoder för att identifiera elever som löper risk att drabbas av psykisk ohälsa. Studien visar att 89% av lärarna är positiva till utbildning angående psykisk ohälsa men endast 34% av dem känner sig trygga att undervisa kring fenomenet. Mycket tyder på att lärarna inte har kunskap eller erfarenhet från utbildning för att tala om eller undervisa kring psykisk ohälsa. Okunskapen kan leda till att lärare och elever i utbildningen inte förstår varandra gällande ämnet (Von Der Embse m.fl, 2018). Enligt Mickey Losinski m.fl. (2015), finns det en studie som har gjorts på lärare som fick utbildning inom svår psykisk sjukdom och generell psykologi. Studien visade att de lärare som fick utbildning fick mer kunskap kring psykisk ohälsa och var mer benägna att tala om ämnet i skolan i sin undervisning. Detta styrker att kunskap inom ämnet psykisk ohälsa gör lärare mer bekväma kring att tala om det i skolan (Losinski m.fl. 2015). Utbildning inom psykisk ohälsa för elever är den bästa strategin för att få bort stigmatiseringen kring det existerande fenomenet, enligt Melinda Roy (2015). Detta kan föranleda till en annan attityd gentemot ämnet och med rätt kunskap kan det utvecklas en ny inställning. Roy (2015) förespråkar att tala om fenomenet i skolan då det finns underlag för detta i läroplanen. Detta tillvägagångssätt hjälper elever som upplever psykisk ohälsa i skolan och informerar också alla andra studenter om kunskaper kring ämnet. Följaktligen bidrar detta till att alla på ett enklare och bättre sätt kan hantera ämnet (Roy, 2015). Ämnet psykisk ohälsa kan behandlas mer effektivt i undervisningen genom att skolan bildar fokusgrupper bestående av lärare som blir utbildade inom ämnet. Dessa fokusgrupper ska aktivt samarbeta med skolans kuratorer (Frauenholtz m.fl., 2017). Frauenholtz m.fl. (2017), menar att

mentala hälsa och deras kognitiva utveckling. Lisa Hellström (2019) talar för att fokus för skolan bör ligga på att uppnå de sociala målen med hjälp av undervisning i psykisk ohälsa. Detta då skolan inte kan vara framgångsrik med att bara uppnå de akademiska målen.

5.2 Forskning som lyfter risker angående att tala om psykisk

ohälsa i skolans undervisning

Maria Lucia DiPlacito-DeRango (2016), skriver i sin forskning att skolan ska representera en säker och diskrimineringsfri plats för att arbeta med ämnen som ofta har tendens till att stigmatiseras. DiPlacito-DeRango (2016), lyfter att det finns bevis för att en stigmatisering kring fenomenet psykisk ohälsa existerar och att den speglas i lärarnas-, elevernas och skolans policy. När man pratar om fenomenet menar DiPlacito-DeRango (2016), att samma modell följs som när man pratar om personer som lider av personliga tragedier, personer som behöver medicinskt stöd, någon form av rehabilitering eller personer som har en typ av funktionsvariation. Följden av detta blir att alla dessa personer hamnar under samma kategori och ses som en typ av “svaghet” och att det blir “synd om personen”. Därför vill ingen tala om fenomenet i skolan och undviker ämnet, det blir bevisat att psykisk ohälsa är ett stigmatiserat begrepp (DiPlacito-DeRango, 2016). Likt Losinski m.fl. (2015), nämner även DiPlacito-DeRango (2016), att okunskap kring ämnet är problematiskt. Även om läraren identifierar en elev med möjlig psykisk ohälsa och vill hjälpa till så kan detta få en motverkande effekt på grund av okunskap kring fenomenet. Stigmatisering kring fenomenet kan i detta fall också leda till att lärare undviker att rapportera fall av misstänkt psykisk ohälsa på grund av okunskap och osäkerhet. Följden kan i sin tur bli att individer med ohälsa kan uppleva självstigmatisering, som betyder att individerna undviker att söka hjälp på grund av att det finns en negativ bild kring fenomenet och att de är rädda för att de ska diskrimineras och kränkas på grund av detta (DiPlacito-DeRango,2016). Ceri Brown och Sam Carr (2019) lyfter risker och problem med att prata om fenomenet i skolan och i undervisningen. Som tidigare nämnt är psykisk ohälsa stigmatiserande och i begreppet ligger en värdering av “svaghet”. Detta gör att det finns en risk att prata om det i skolan, då de som redan är i en utsatt grupp blir stämplade och att deras utvecklingen avstannar. Elever som egentligen är i behov av extra stöd i undervisningen kan få som följd av att prata om psykisk ohälsa, en känsla av att de borde må sämre och en uppfattning av att de är “svaga” (Brown & Carr, 2019). Vidare lyfter Brown och Carr (2019), även att det finns en avsaknad/frånvaro i att prata om det i skolan då man kan vända på synvinkeln och säga att det främst är föräldrarnas ansvar och inte

och i vissa fall sjukdomar. Enligt Ceri Brown och Sam Carr (2019), finns det inte rätt kunskaper och resurser i skolan som institution att behandla detta stora samhällsfenomen. Genom att tala om psykisk ohälsa i skolans undervisning kan problemet bli mer påtagligt och växa sig större. Risken är också att eleverna blir mer medvetna och “inser” att de mår sämre än vad de egentligen gör (Brown & Carr, 2019). Risken med att tala om psykisk ohälsa i skolan menar Frauenholtz m.fl., (2017), är att lärarna ofta har dålig kunskap och är för outbildade på ämnet för att tala om fenomenet psykisk ohälsa. Detta leder till att de har dåligt självförtroende och som i sin tur leder till att de exkluderar ämnet i sin undervisning (Frauenholtz m.fl., 2017). Von Der Embse m.fl. (2018), menar att undervisning kring fenomenet psykisk ohälsa är en tillgång- och budgetfråga. Deras studie visar att 35% av skolorna inte påstås ha rätt resurser till att driva en undervisning angående psykisk ohälsa. Studien visar även att ytterligare 15% av skolorna känner sig oroliga att inte kunna identifiera elever med psykisk ohälsa (Von Der Embse m.fl, 2018).

5.3 Inkludering av psykisk ohälsa i skolans undervisning ur ett

politiskt perspektiv

Enligt Brown och Carr (2019), är inkludering av psykisk ohälsa som ämne i skolans undervisning en politisk fråga. Detta då läroplanen i skolan är politiskt uppbyggd och följer politiska policys som formas efter efterfrågan hos eleverna. Blir psykisk ohälsa en del av undervisningen och får fokus, är det en annan del i läroplanen som blir lidande och eventuellt bortprioriterad. Brown och Carr (2019), lyfter Foucaults begrepp governmentality, vars innebörd är att regeringen formar individer ämnade att genomföra regeringens politik. Läroplanen är skapad för att matcha efterfrågan på individer som krävs i samhället (Brown & Carr, 2019). Westling Allodi (2013) lyfter i sin forskning att sedan introduceringen av new public managements, har dess principer påverkat det svenska skolsystemet. Syftet med new public management är att utgå från metoder med syfte att öka effektiviteten, detta leder till att lärarna behöver effektivisera sin undervisning efter de nya principerna. Enligt Allodi (2013), kan det uppstå orealistiska förväntningar av perfektion på skolsystemets policy. Hon menar att empatin gentemot elevernas mående försvinner och det blir resultatfokuserat snarare än fokuserat på behov. Elevernas betyg sänks på grund av den ökade pressen kombinerat med deras psykiska mående och följden av detta blir att lärarna brister i motivation och i deras välmående när de märker att prestationerna sjunker. Westling Allodi (2013) förespråkar att man ska ge utrymme för att prata om och inkludera psykisk ohälsa i skolan, men att new public managements principer förhindrar detta på grund av tidsbrist. Hiltunen (2017), för

Lisa Hellström (2019) bekräftar det som tidigare nämnts, att skolan både har sociala och akademiska mål med elevernas utbildning. Efter kommunaliseringen och introduktionen av new public management har efterfrågan på en effektivitet i skolan ökat. Vilket har lett till att det har varit mer fokus på elevernas resultat än deras psykiska hälsa. Det vill säga att skolan inte kan sägas vara framgångsrik om de inte lyckas uppfylla både de sociala och akademiska målen.

5.4 Lärarens sociala roll och som undervisande

samhällskunskapslärare

Enligt Debbie Ollis (2014) har lärare både en social roll och en roll som undervisande lärare. Den sociala rollen är extra viktig när det kommer till att lära ut i känsliga ämnen. För att elever ska vara mer mottagliga i undervisning kring ett känsligt ämne, bör läraren och eleverna ha en respekterad relation gentemot varandra som gynnar och stärker deras förhållande (Ollis, 2014). En kinesisk studie gjord av Jianwei Tian (2018), visar på vikten av lärarens betydelse när det kommer till undervisning i psykisk ohälsa. Lärarens attityd och undervisningsmetod spelar en avgörande roll på elevernas vilja och motivation att lära sig och vara delaktiga i undervisningen. Studiens statistik visar att 60% av eleverna som deltog, är beroende av hur tilltalande lärarens undervisningsmetod är. Undervisning i ämnet bör vara baserad på en kognitiv grund och struktur. Det vill säga att undervisningen ska fokusera på elevernas intresse och attityder, samt att göra eleverna medvetna om sin inlärningsprocess i ämnet. Studien visar att undervisningsmetoderna i psykisk ohälsa bör fokusera på eleverna, vara elevanpassade, ge möjlighet till aktivt elevdeltagande. Vilket ger eleverna mer utrymme att på egen hand analysera problematiska ämnen som kan förekomma i skolans undervisning (Tian, 2018). Jonathan H.Ohrt m.fl. (2020) nämner i sin studie vars syfte är att läraren ska få en bredare kunskap i ungas psykiska mående, att barn sällan söker hjälp för sin psykiska ohälsa och att skolan har en skyldighet att bry sig om elevernas psykiska mående. Han förklarar att det finns en stark länk mellan elevernas akademiska utveckling i skolan och deras mående. Eftersom lärarna spenderar mycket av sin tid tillsammans med eleverna, har lärarna en unik roll i att kunna hjälpa dem som visar tendenser till psykisk ohälsa. Ohrt m.fl. (2020) betonar vikten av att lärarna bör inkludera och tala om fenomenet i undervisningen. Han skriver fram att detta bland annat kan göras genom ämnesfokuserad undervisning, aktivt lyssnande, gruppsamarbete, vägledning med feedback och tid för elevreflektion. Början av en ämnesfokuserad undervisning i ämnet bör ske i flera etapper och starta på en grundläggande nivå. Ämnesfokuserad undervisning kan exempelvis

undervisning kan bidra till ett ökat intresse och djupare förståelse för att kunna föra diskussioner om psykisk ohälsa i klassrummet (Ohrt m.fl. 2020). Dock nämner Ohrt m.fl. (2020), likt den tidigare nämnda forskningen, att lärarna har okunskap kring hur man ska använda sig av ämnet i klassrummet, de är osäkra och undviker att tala om fenomenet. Vilket blir problematiskt då enligt Ohrt m.fl. (2020), ska ämnet psykisk ohälsa inkluderas i undervisningen för att förebygga spridning. Likt Tian (2018) och Ohrt m.fl. (2020), skriver även Lisa Hellström (2019) i sin artikel att lärarens roll är av stor betydelse när det kommer till undervisning i psykisk ohälsa. Hellström (2019) diskuterar olika former av pedagogiskt ledarskap som bör inkluderas i undervisning om fenomenet. Direkt pedagogiskt ledarskap inkluderar att läraren aktivt ger eleverna feedback och analyserar deras resultat i förhållande till undervisningsmetoderna. Denna metod gynnar eleverna på så sätt att de får hjälp och stöd av lärarna som är delaktiga i deras undervisningsprocess. Liknande resonemang från Ohrt m.fl. (2020) för även Hellström (2019), att introducera ämnet psykisk ohälsa gradvis för eleverna är det mest lämpliga när det kommer till att behandla ett känsligt ämne. Fortsättningsvis nämner Hellström (2019), att indirekt pedagogiskt ledarskap kan bidra till att eleverna får möjligheter att lära sig om ämnet genom organiserade aktiviteter. De organiserade aktiviteterna ska bidra till diskussion och reflektion som uppmuntrar eleverna att samarbeta och bearbeta materialet tillsammans. I denna metod styr endast läraren planeringen och strukturen på elevaktiviteterna, med syfte att eleverna kan föra diskussioner om ämnet psykisk ohälsa. Hellström (2019) menar att de två formerna av pedagogiskt ledarskap som lyfts fram är det lämpligaste tillvägagångssättet för hur ett känsligt ämne kan behandlas i undervisning, där lärarens betydelse spelar en stor roll i hur eleverna kommer bemöta ämnet. Det vill säga att lärarens sociala roll går hand i hand med den undervisande rollen och att det är avgörande för elevernas sociala trygghet och akademiska utveckling (Hellström, 2019).

5.5 Skolan som institution för att tala om fenomenet psykisk

ohälsa

Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka eller bibehålla barn och elevers välbefinnande. Alla inom verksamheten har ett ansvar för att barn och elever ska kunna lära, må bra och utvecklas (Skolverket, 2020b).

Följande lyder inledningen till Skolverkets artikel angående främjandet för barn och elevers hälsa i skolan. Skolverket (2020b), lyfter att skolan har ett ansvar att inkludera ett förebyggande arbete

verksamheten både är långsiktigt och strukturerat uppbyggd. Maria Warne (2013) skriver i sin doktorsavhandling Där eleverna är – Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsan, att forskning främst har fokuserat på risker kopplat till ungas psykiska hälsa och mindre kring faktorer som kan främja hälsan. Hon lyfter att skolan är en viktig plats för eleverna då de tillbringar en stor del av sitt vakna liv där. Ur ett salutogent hälsoperspektiv kan det tydligt kopplas att en stödjande miljö kan främja elevernas hälsa, det vill säga skolan (Warne, 2013). Warnes (2013), slutsatser visade att delaktighet och socialt stöd i klassrummet från klasskompisar, lärare och föräldrar associerades till positiv hälsa. Gustavsson m.fl. (2010), för liknande slutsats i sin forskning School, Learning and Mental Health att relationen mellan kamrater och lärare kan hjälpa till att motverka processen mot psykisk ohälsa. Skolan som en “bra” plats att tala om ämnet lyfter även Ohrt m.fl. (2020), när han nämner att skolan har en skyldighet att bry sig om elevernas mående.

Lisa Hellström och Linda Beckman (2020) skriver i sin rapport Att främja hälsa och förebygga ohälsa bland ungdomar – en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser, att de vill öka kunskapen kring psykisk ohälsa bland unga och få bort skammen kring ämnet. De lyfter att unga inte vet vart de ska vända sig för att få hjälp med sin psykiska ohälsa och att de själva vill ha mer kunskap kring fenomenet. Författarna skriver fram att skolan är en lämplig plattform att lyfta kunskap kring psykisk ohälsa. Hellström och Beckman (2020) betonar att de unga behöver bli lyssnade på och problematiserar, likt de andra forskningarna att vuxna saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.

6. Slutsatser och diskussion

I den här delen kommer vi att sammanfatta och dra slutsatser från resultatet utifrån syfte och frågeställning. Diskussioner baserat på kunskapsöversikten angående att prata om fenomenet psykisk ohälsa i skolan och i undervisning kopplat till yrkesrelevansen. Slutligen förs sammanfattande diskussioner.

6.1 Slutsatser

Enligt kunskapsöversikten som framgått är det tydligt att det existerar delade åsikter om att prata eller inte prata om psykisk ohälsa i skolan. Forskningen är generellt positiv för att tala om ämnet i skolan men mycket tyder på att riskerna är så pass övervägande att många skolor och lärare väljer bort att fokusera på att tala om fenomenet, på grund av okunskap och osäkerhet. Trots att det finns risker och viss problematik, är slutsatsen att möjligheterna väger över riskerna. Forskningen talar även för att lärarna är positiva till att bedriva undervisningen kring fenomenet psykisk ohälsa men uttrycker en osäkerhet kring att prata om ämnet. Forskningen visar att lärarna känner att de brister i kunskaper kring ämnet och därmed aktivt väljer att undvika ämnet som en del i undervisningen. En slutsats blir därmed tydligt att kunskaper kring fenomenet bör stärkas hos skolpersonalen. Forskningen visar även att utbildning om ämnet psykisk ohälsa bidrar till att stigmatiseringen kring begreppet kan minskas och efter tid inte behöver klassas som ett samhällsproblem.

Slutsatser kan dras att skolans fokus på effektivitet har påverkat elevernas psykiska mående negativt. Skolan har blivit mer resultatfokuserad vilket har lett till att fokus på elevernas mående har hamnat i andra hand. Efterfrågan av effektivitet inom skolan har också lett till försämrade skolresultat vilket i sin tur har påverkat lärarnas motivation och mående negativt. Fortsättningsvis betonar resultatet att lärarens betydelse är av stor vikt. Lärarens roll är avgörande för elevernas vilja och motivation kring diskussion och inlärning om ämnet. Utifrån forskningen kan slutsatser dras från kunskapsöversikten att skolan anses vara en lämplig plats för att tala och undervisa kring fenomenet. Vidare går det att dra slutsatsen att psykisk ohälsa är ett globalt fenomen som är ett existerande problem bland unga i skolan. Statistiken kring ungas mående har liknande resultat och går att jämföra mellan de olika länderna. Kunskapsöversikten visar att psykisk ohälsa är ett ämne som behöver inkluderas i undervisningen internationellt och att det kommer leda till att stigmatiseringen

6.2 Diskussion

Fenomenet psykisk ohälsa är ett komplicerat och brett område som behöver hanteras varsamt med rätt kunskap. Ämnet kan vara känsligt och blir följaktligen svårt att hantera för alla inblandade i skolans undervisning. Främst går det att diskutera hur läraren ska hantera och bemöta psykisk ohälsa i sin undervisning. Utifrån vad resultatet tar upp om lärarens olika roller och betydelse har det väckt många funderingar kring hur lärare ska kunna gå till väga. Hur ska lärare orka se alla sina elever och samtidigt hinna med den undervisande rollen. Den sociala rollen läraren har, kan innebära att vara uppmärksam och prata med elever man misstänker inte mår bra eller är i behov av stöd. Lärarens roll är inte att vara kurator eller psykolog men att kunna se eleverna och vägleda dem till vidare hjälp. Genom att läraren skapar goda relationer med eleverna och visar omtanke, kan det skapa förutsättningar till bättre hälsa och lindra psykisk ohälsa. Skolan ses som en lämplig plattform att lyfta psykisk ohälsa på, med en kombination av lärare, kuratorer och fokusgrupper som besitter kunskap och belyser fenomenet kan leda till en positiv inverkan på elevernas mående. Det går att diskutera vad fokusgrupper tillsammans med lärare kan ge för verktyg till eleverna, inte bara i undervisning om psykisk ohälsa utan även hur de går tillväga om de mår dåligt. Vart de kan vända sig för att få hjälp. Detta har gett oss vidare funderingar kring hur man kan gå vidare, som samhällskunskapslärare kring dessa frågor för att elever ska kunna ges rätt förutsättningar. Det går även att diskutera om det finns forskning vi inte har hittat angående lärares olika roller som hade kunnat göra det tydligare.

6.2.1 Framtida forskning

Fortsättningsvis kan vi konstatera att tala om psykisk ohälsa i skolan är ett svårt och splittrat forskningsfält med många tolkningar. Det behövs forskas mer om ämnet och i detta arbete har vi märkt av brister, främst inom svensk forskning gällande fenomenet. Skolverket bör satsa mer på ämnet och utbilda både skolpersonal, lärare och elever om fenomenet psykisk ohälsa. Framtida fördjupningsarbete inom detta forskningsfält, kan dra fördelar av kvalitativa undersökningar och studier som kan bidra till legitimitet och validitet. Detta genom undersökningsmetoder som olika fältstudier. Vidare hade det varit spännande att undersöka andra faktorer som kan påverka kunskapsöversiktens utfall. Exempelvis ett varför till fenomenets existens. Är skolan en del av varför ungdomar mår dåligt? Vad finns det för bidragande faktorer? Prestationsångest, socioekonomisk bakgrund, genus, etnicitet, klass, digitalisering, sociala medier och covid-19, hur hanterar skolan detta? Hur har ungdomars mående förändrats över tid och vad har varit bakomliggande faktorerna till det?

6.2.2 Yrkesrelevans

Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistiken över ungas mående och vad kunskapsöversikten tar upp anser vi att det är ytterst relevant att inkludera psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen. Citaten nämnda i bakgrunden 3.4 Samhällskunskapsämnets läro- och kursplan från gymnasiet, visar på att eleverna ska utveckla fördjupade kunskaper i olika samhällsfrågor och sociala band som sammanlänkar människor. Med tanke på att fenomenet i kunskapsöversikten lyfts fram som en samhällsfråga och ett samhällsproblem, är det relevant att psykisk ohälsa bör inkluderas i samhällskunskapsundervisningen och att det inte ska ligga på varje lärare att avgöra. Eftersom psykisk ohälsa är ett aktuellt ämne så bidrar det till att göra eleverna delaktiga i samhällslivets frågor. Det centrala innehållet från Samhällskunskap 1b berör flera aspekter där det går att koppla in fenomenet. Hur individer och grupper kategoriseras efter deras identitet och sociala livsvillkor, där kategoriseringarna både kan vara utanförskap och gemenskap. Eleverna ska lära sig att vara källkritiska, kunna samhällsvetenskapliga modeller och begrepp i samband med samhällsfrågor. De ska också kunna presentera och bearbeta detta genom exempelvis textanalyser, rapporter och debatter (Skolverket, 2011a). Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem och statistiken bekräftar att väldigt många unga både nationellt och internationellt lider av symtom kopplat till psykisk ohälsa. Följaktligen visar detta än en gång behovet och relevansen av att inkludera ämnet i undervisningen. Argumenten som talar för riskerna att tala om psykisk ohälsa i skolan, som tidsbrist och icke anknytning till läroplanen behöver inte bli lika påtagliga när samhällskunskapsämnets syfte och centrala innehåll är utformade som de är. Utifrån detta visar läroplanen att inkludering av psykisk ohälsa i undervisningen inte behöver prioritera bort andra kunskaper.

6.2.3 Sammanfattande diskussion

“Vi ska inte prata om psykisk ohälsa i skolan, då kommer vi alla att börja må dåligt.” “Idag har jag både fått agera psykolog och lärare, elever har yttrat sig om deras psykiska mående i klassrummet men det får de göra med någon annan. Detta har jag inte tid med”.

Hade vi hört dessa kommentarer idag hade vi haft en annan förståelse. Vi hade förstått att det finns bakomliggande orsaker som okunskap, osäkerhet och rädsla av att inte hinna med ett nytt ämne. Idag hade vi kunnat besvara kommentarerna på ett mer pedagogiskt sätt med fakta och förståelse. Om det existerar en rädsla av att inte kunna diskutera vissa ämnen, med risk för att må

7. Referenslista

Bremberg, S & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. En kunskapsöversikt från Formas, Forte,

Vetenskapsrådet och Vinnova.

Brown, C. & Carr, S. (2018). Education policy and mental weakness: a response to a mental health crisis. Journal of Education Policy. Vol. 34: Iss. 2.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Dakota, L. King-White. (2019). The Role of School Counselors in Supporting. Article Cleveland State University.

DiPlacito-DeRango, M. (2016). Acknowledge the Barriers to Better the Practices: Support for Student Mental Health in Higher Education. The Canadian Journal for the Scholarship of Teaching and Learning: Vol. 7: Iss. 2, Article 2.

Fidyk, A. (2019). Trauma-Sensitive Practice for New Teacher Standards: Addressing the Epidemic of Our Times. Research. University of Alberta.

Folkhälsomyndigheten. (2020c). Minska stigmatisering kopplad till psykisk hälsa. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/ 2020-12-14.

Folkhälsomyndigheten. (2020a). Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga. Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/barns-psykiska-halsa/ 2020-11-23.

Folkhälsomyndigheten. (2020b). Vad är psykisk hälsa? Hämtat från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ 2020-12-10.

Frauenholtz, A. N. Mendenhall, A. Moon, J. (2017). Role of School Employees’ Mental Health Knowledge in Interdisciplinary Collaborations to Support the Academic Success of Students Experiencing Mental Health Distress. Articles. Vol. 39: Iss. 2.

Glaser, J. (2020). SAG Workshop 1.pdf. [PowerPoint presentation]. Malmö Universitet. Hämtat från: https://mau.instructure.com/courses/7358/files/881159?module_item_id=220170 2020-11-10.

Gustafsson, J.-E., Allodi M. Westling, Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L. Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P. Ljungdahl, S., Ogden, T., Persson, R.S. (2010). School, Learning and Mental Health. Kungl. Hälsoutskottet. A Systematic Review.

H. Ohrt, J. D. Deaton, J. Linich, K. Wymer, B. Sandonato, B. (2020). Teacher training in K–12 student mental health: A systematic review. Research Article. Vol. 57: Iss. 5.

Hellström, L. Beckman, L. Hagquist. (2013). Self-reported peer victimization: Concordance and discordance between measures of bullying and peer aggresion among Swedish adolescents. Journal of School Violence. Vol. 12: Iss. 4.

Hellström, L. Hagquist, C. (2019). School effectiveness in Sweden: psychometric properties of an instrument to measure pedagogical and social climate (PESOC) focusing on pedagogical leadership. Articles.

Hiltunen, L. (2017). Lagom Perfekt – Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Diss. Växjö: Linnéuniversitet, 2017. Lund.

Losinski, M. W.Maag, J. Katsiyannis, A. (2015). Characteristics and Attitudes of Pre-Service Teachers toward Individuals with Mental Illness. Journal of Education and Practice Kansas State University. Vol. 6: No. 3.

Malmö Universitet. (2020). Sökguide till Självständigt arbete på grundnivå (SAG) i lärarutbildning. Hämtat från: https://libguides.mau.se/c.php?g=674932&p=4802976 2020-11-27

Nationalencyklopedin. (2020a). Fenomen. hämtat från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fenomen 2020-12-14.

Nationalencyklopedin. (2020b). Stigmatisering. Hämtat från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stigmatisering 2020-12-12.

Ollis, D. (2014). The role of teachers in delivering education about respectful relationships: Exploring teacher and student perspectives. Deakin University. Health Education Research. Vol. 29: No. 4.

Roy, M. (2015). Supporting Students with Social and Emotional Issues. BU Journal of Graduate Studies in Education, Volume 7, Issue 2.

Skolverket. (2020b). Främja barns och elevers hälsa. Hämtat från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-barns-och-elevers-halsa 2020-12-01.

Skolverket (2011a). Ämne - Samhällskunskap. Stockholm: skolverket. Hämtad från internet:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubje ct.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee4

4715d35a5cdfa92a3 2020-11-24.

Statens beredning för medicinsk och sociala utvärdering. (2015). Samlat begrepp behövs om program mot psykisk ohälsa hos barn. Hämtat från: https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare- pressmeddelanden/pressmeddelande-2010/samlat-grepp-behovs-om-program-mot-psykisk-

ohalsa-hos-barn/?fbclid=IwAR3uYEfPPMbFWispS8rPMqTUcSF6uBIzpt_jk2GeHZslvBt0TyPsefAbG3s

2021-01-15

Statistiska Centralbyrån. (2017b). Sämre psyskisk hälsa bland unga i Sverige än i övriga Norden. Hämtat från:

Tian, J. (2018). Teaching Design of Mental Health Education Based on Case Teaching Method. Research Article from Anyang Normal University. Vol. 18: Iss. 5.

Von Der Embse, N. Kilgus, S. Eklund, P. Ake, E. Levi-Neilsen, S. (2018). Training Teachers to Facilitate Early Identification of Mental and Behavioral Health Risks. School Psychology Review; Bethesda Vol. 47, Iss. 4.

Warne, M. (2013). DÄR ELEVER ÄR: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Mittuniversitetet, doktorsavhandling

Westling Allodi, M. (2013). Simple-minded Accountability Measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a case study of a Swedish junior high school. Department of Special Education, Stockholm University, Sweden. Vol. 11: No. 4.