Utan samspel fungerar ingenting - en studie om sociala lärmiljöer på förskolan

BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Utan samspel fungerar ingenting

- en studie om sociala lärmiljöer på förskolan

Without interaction, nothing works:

A study on social learning environments at preschool

David Nilsson

Emma Finstad

Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Datum för slutseminarium (2020-06-01)

Examinator: Lars Hansson Handledare: Birgitta Nordén

Förord

Vi är två förskollärarstudenter från Malmö universitet som skrivit detta examensarbete. Vi har valt att genomföra denna studie på grund av att vi människor är sociala individer på många olika sätt. Trots detta anser vi att det finns för lite forskning om sociala aspekter i de pedagogiska lärmiljöerna på förskolorna i Sverige.

Vi vill börja med att tacka alla som varit behjälpliga under vårt examensarbete. Ett stort tack till vår handledare som har handlett och väglett oss under hela Skrivprocessen.

Vi vill även rikta ett varmt tack till alla de pedagoger som ställt upp på intervjuer med kort varsel för att berika vårt arbete. Det har varit fantastiskt givande och intressant att få undersöka de pedagogiska lärmiljöerna med er hjälp.

Vi vill även tacka våra nära och kära för att ni har stått bakom oss och stöttat genom hela processen.

Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete där den enes styrkor och svagheter har vägts upp av motsvarande hos den andre. Genom att lägga fokus på de delar av arbetet som var och en brinner extra för - David har till exempel fokuserat på att söka internationella artiklar för att kartlägga status-quo, medan Emma exempelvis har fördjupat sig i och bearbetat analysen. Tillsammans har vi fått fram en studie som vi med stolthet kan stå bakom.

David Nilsson Emma Finstad

Abstract

Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.

Nyckelord: förskola, lärmiljö, samspel, sociala aspekter, socialkonstruktivism.

Innehåll

1. Inledning

1

1.1 Pedagogiska lärmiljöer utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv 1

1.2 Problembakgrund- motiv till vald undersökning 1

1.3 Syfte 2 1.4 Frågeställningar 3

1.5 Disposition 3

2. Teori

5 2.1 Ett socialt perspektiv och en konstruktivistisk teori 5 2.2 Sju pedagogiska mål för en väl utformad lärmiljö 6

3. Tidigare Forskning

8 3.1 Begreppet ”lärmiljö” 8 3.2 Sociala konstruktioner i sin helhet 9 3.3 Olika sociala faktorer 9

4. Metod

13

4.1 Val av undersökningsgrupp 13 4.2 Datainsamlingsmetod 13 4.3 Empiriinsamling/ Genomförande 14 4.4 Metodöverväganden 15 4.5 Etiska överväganden 15 4.6 Beskrivning av undersökningsgrupp 16

5. Analys och resultat

17

5.1 Vad innebär pedagogiska lärmiljöer för dig som pedagog 17

5.2 Hur stor påverkan tror du kommunikationen med barnen 18

har i utformandet av den pedagogiska lärmiljön? 5.3 Hur stor påverkan tror du socialt samspel har i arbetslaget 21

i utformandet av den pedagogiska lärmiljön? 5.4 Hur stor påverkan tror du att utbildningsnivåerna som social 23 faktor har i arbetslagets utformande av den pedagogiska lärmiljön?

5.5 Hur stor påverkan tror du att rektorn har i utformandet av 24

den pedagogiska lärmiljön? 5.6 Hur stor påverkan tror du att religion har i utformandet av 27

den pedagogiska lärmiljön? 5.7 Beskriv arbetsgången i hur ni utformar och bygger upp pedagogiska 28

lärmiljöer, från tanke till handling. 5.8 Analys- resultat 30

6. Diskussion

32

6.1 Resultatdiskussion 32 6.2 Metoddiskussion 35 6.3 Sammanfattning 36

7. Referenslista

37

8. Bilaga

40

1

1. Inledning

1.1 Pedagogiska lärmiljöer utifrån ett konstruktivistiskt

perspektiv

Detta arbete kommer att handla om pedagogiska lärmiljöer och förståelsen av dem ur ett konstruktivistiskt och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Varför kan det vara viktigt att se över detta i förskolan? Vi har uppfattat att pedagogiska lärmiljöer är någonting som är viktigt att utveckla och bygga vidare på, men som kommer i skymundan på grund av vissa faktorer som spelar en väsentlig roll för utvecklandet av de pedagogiska lärmiljöerna. Förskolan ska trots allt utveckla och utforma kunskap till barnen ur ett socialt sammanhang samt att ge lust till att lära i verksamheten (Läroplan för förskolan, 2018). Därför har vi valt att genomföra vår studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med blicken riktad mot pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Härnäst kommer en beskrivning av tankegångarna i form av olika problembakgrunder och varför vi personligen tycker att pedagogiska lärmiljöer är värt att undersöka.

1.2 Problembakgrund - Motiv till vald

undersökning

Vad är det pedagogiska lärmiljöer innebär och hur kan pedagoger som arbetar i förskolan utveckla lärmiljöer till en optimal lärmiljö, för att barnen ska kunna utvecklas på bästa sätt? Forskarna till denna studie har uppfattat att de pedagogiska lärmiljöerna på avdelningarna kommer i andra hand när arbetslag vrids och vänds på för att alla arbetslag ska kunna fungera. Ur ett socialt perspektiv kan detta vara ett problem för barnen på avdelningarna om personal byts ut för ofta eftersom detta kan leda till att barnen inte känner trygghet i förhållande till pedagogerna. Om rektorn vänder och vrider på arbetsplatser kan pedagogers sociala samspel lida och ur ett socialt perspektiv och/eller synsätt skapa en otrygg tillvaro på avdelningen.

2

Vad är det som händer med de pedagogiska lärmiljöerna om pedagogerna förnyar mycket på avdelningen för ofta. På en annan arbetsplats har en av oss uppfattat att de pedagogiska lärmiljöerna inte fått den tid de behöver. Detta kan bero på att avdelningen har varit väldigt ombytlig när det kommer till personal. Endast en pedagog har varit en fast punkt under en längre tid på avdelningen och i och med nya kollegor och nya konstellationer av arbetslaget har miljöerna, ur ett socialt perspektiv, blivit lidande.

Det kan vara så att det inte bara är barnen som blir påverkade av att personalerna flyttas runt på avdelningarna/förskolan utan att det kan även vara pedagogerna som känner en otrygghet. Genom att inte få den tid som pedagogerna behöver för att arbeta ihop sig och hitta det sociala samspelet för att tillsammans kunna utveckla sociala pedagogiska lärmiljöer så kan dessa miljöer påverkas på ett negativt sätt.

Begreppet lärmiljö är ett begrepp som flitigt används inom förskolan. Trots detta finns inte begreppet lärmiljö en enda gång i Läroplan för förskolan (2018). Dess betydelse kommer dock fram i Läroplan för förskolan (2018), men benämns endast med ordet miljö. Denna studie kommer att studera uppförandet av pedagogiska lärmiljöer utifrån ett konstruktivistiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Genom att studera lärmiljöer så studeras indirekt hur barn utvecklas och utbildas på bästa sätt till att bli produktiva samhällsmedborgare. Via en konstruktivistisk och en socialkonstruktivistisk teori kommer uppsatsen ta sig an lärmiljöer och vilka faktorer som spelar roll i dess uppbyggnad. När det pratas om konstruktivism och socialkonstruktivism så är det Piaget och Vygotskij som är de mest omtalade teoretikerna.

1.3 Syfte

Med utgångspunkt i konstruktivistisk och socialkonstruktivistisk teori vill vi synliggöra vad det är som skapar en lärmiljö sett från ett socialt perspektiv. Syftet med vår studie är att med hjälp av kvalitativ och interaktiv metod få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö.

3

1.4 Frågeställningar:

• Vad innebär ett socialt konstruktivistiskt tankesätt för de tillfrågade pedagogerna i utformandet av pedagogiska lärmiljöer?

• Vilka faktorer spelar roll för de tillfrågade pedagogerna i uppbyggandet av den pedagogiska lärmiljön utifrån ett socialt perspektiv?

• Hur reflekterar de tillfrågade pedagogerna när de utformar en lärmiljö utifrån ett socialt perspektiv?

I denna studie kommer det förekomma några nyckelbegrepp som är listat här under. Pedagoger: Med begreppet pedagoger innefattas all personal som arbetar på förskolan.

Pedagogisk lärmiljö (enligt oss): En lärmiljö är en miljö (social eller fysisk) som utspelar sig på förskolan i ett utbildningssyfte. All kommunikation med barn, kollegor och andra människor som rör sig inom förskolan ingår i begreppet lärmiljö då ett utbyte av kommunikation och lärande sker i samtalet mellan människor.

Social faktor: Faktorer som bidrar till utformandet av den sociala lärmiljön på förskolan. Exempel på sådana faktorer är pedagogernas kompetens, socialt samspel, relation och religion.

1.5 Disposition

I kapitel ett har ni fått ta del av studiens problembakgrund, syfte och frågeställningar. Tanke här har varit att presentera studien på ett övergripande sätt. I kapitel två kommer du som läsare att ledas in på den teoretiska delen som arbetet har valt att fokusera på. Här presenteras även den konstruktivistiska teorin mer ingående och det sociala perspektivet som det här arbetet är inriktat kring. Kapitel tre går in på den tidigare forskningen som finns kring ämnet sociala lärmiljöer utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Här presenteras också forskning

4

kring de faktorer som spelar roll i uppbyggandet och utformandet av de sociala lärmiljöerna som existerar på förskolorna. I kapitel fyra presenteras metoden som studien utgått ifrån. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer som i sin tur har utgått ifrån närhetsetik med pedagogerna som blivit intervjuade. I detta kapitel kommer även vetenskapsrådets etiska riktlinjer att presenteras. Samt hur studien har gått tillväga när det gäller genomförandet av intervjuerna. Kapitel fem tar sig an den insamlade empirin och analyserar detta utifrån olika teman och kategorier. Genom att placera frågorna utifrån olika teman har det framkommit underkategorier att sortera upp temana i genom att analysera svaren från intervjuerna. Analysen mynnar sedan ut i ett resultat där det återkopplas med frågeställningarna från kapitel ett. I kapitel sex får du som läsare ta del av en sammanfattande diskussion kring hur socialkonstruktivistiska teorin bidrar till en bredare förståelse av pedagogiska lärmiljöer och dess påverkan i de sociala kontexterna.

Med denna uppsats vill vi diskutera kring vilka sociala faktorer som spelar roll i uppbyggandet och utformandet av den sociala pedagogiska lärmiljön. Genom att guida er genom denna uppsats med hjälp utav den socialkonstruktivistiska teorin kommer vi förklara begreppet social lärmiljö och vad som krävs för att en lärmiljö ska bli social. Vad för aspekter är det som spelar roll och hur når pedagoger den “optimala” sociala lärmiljön på förskolan. Vi som skriver detta anser att en social lärmiljö är viktigt och att lärande sker i samspelet med andra människor. Genom att ta fasta på socialkonstruktivismens perspektiv som går ut på att de begrepp som vi använder för att förstå vår omvärld skapas i samspel med andra människor som ingår inom ett visst område (Egidius, 2009). Vårt område att fokusera på är förskolan. Varför är det viktigt att ha en social lärmiljö i förskolan, och kanske framförallt varför ska den användas. Hur skapar pedagogerna en social lärmiljö och vad krävs det utav arbetslaget för att alla ska få ta del av den sociala lärmiljön som råder på förskolan.

5

2. Teori

Detta arbete kommer att utgå ifrån ett socialt konstruktivistiskt perspektiv. För att kunna belysa det socialkonstruktivistiska perspektivet behövs en förklaring till vad det konstruktivistiska perspektivet är. Mer vad det innebär kommer att beskrivas i detta kapitel. Dessa begrepp kommer den här texten att utgå ifrån som analysverktyg. Arbetet kommer att utgå ifrån sociala aspekter hur pedagoger reflekterar för att utveckla en lärmiljö utifrån sociala perspektiv. Därför utgår arbetet utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet eftersom det perspektivet belyser vikten av kommunikation och samspel samt interaktion med andra individer.

2.1 Ett socialt perspektiv och en konstruktivistisk

teori.

Den här texten kommer framförallt utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det Socialkonstruktivistiska perspektivet är noga med att kunskap är någonting som skapas och formas med hjälp av andra individer istället för den radikala konstruktivismen som sätter individen i centrum. Företrädaren för det socialkonstruktivistiska perspektivet är David Jonassen, Thomas Duffy, Donald Cunningham samt Stephen Lerman (Johansson, 1999, s. 51). När det pratas om socialkonstruktivism så kan det ses som ett synsätt som tar upp tanken att det vi använder för att förstå vår omvärld har tagits fram i samspelet mellan människor i liknande situationer. Dessa situationer kan vara människor i en viss kultur, i en viss religion, inom ett visst språkområde eller människor som forskar kring samma saker (Egidius, 2009). De som vill forska med en socialkonstruktivistisk inriktning försöker fastställa ett tankeschema som används mellan människor i sättet att se på sociala och kulturella fenomen. Sådana fenomen kan vara ålder, jobb men också miljö och natur (Egidius, 2009).

Interaktion och kommunikation är viktigt för ett konstruktivistiskt perspektiv. Det är framför allt kommunikation som gör att lärande sker på en likvärdig grund. Kunskap sker enligt denna teori genom att människor förmedlar kunskap till varandra mellan mottagaren och den lärande, antingen skriftligt eller muntligt. Mottagaren får informationen och kunskapen via

6

en annan auktoritär som sedan i sin tur bearbetar kunskapen på sitt sätt men informationskällan kan också bestå av olika slags medier till exempel radio eller böcker. Konstruktivistiskt perspektiv menar att i det mest radikala form är det bara individens sinnen som existerar. Det finns alltså inga objektiva eller opartiska uppfattningar om kunskapen utan allt är väldigt personligt, alltså subjektivt för individen. Individens uppfattningar är det som är det viktigaste för perspektivet (Johansson, 1999, ss. 51–52). Som en av nyckelpersonerna för den konstruktivistiska teorin finner vi Piaget. Piaget menar att barn genom att interagera med andra människor och objekt i deras miljö kan forma sin förståelse om hur världen ser ut (Johansson, 1999, ss.44–45). Piaget ville se vilka tankar som låg bakom barnens resonemang och idévärld (Elfström, 2014, s.30). Dagens läroplan för förskolan har många influenser från den konstruktivistiska teorin. Exempelvis framställs barnen som aktiva i den nya läroplanen från 2018, och att just vara en aktiv skapare utav meningsfulla helheter (Elfström, 2014, s.29) är något som kopplas till det konstruktivistiska perspektivet.

2.2 Sju pedagogiska mål för en väl utformad

lärmiljö

För att bygga upp en konstruktivistisk lärmiljö i förskolan så kan pedagogerna utgå ifrån de sju pedagogiska målen som Honebein myntat med hjälp av att analysera Cunningham, Duffy och Knuths text (David & Grahame ,1997). En beskrivning av de sju pedagogiska målen följer här under. I det första målet står det: skaffa erfarenhet av den kunskapskonstruktiva processen (Sällström, 2002, s.35) - vilket går ut på att barnens intresse får styra processen och att pedagogen ska hjälpa till och underlätta samt stödja barnen i deras intressen.

Det andra pedagogiska målet är att skapa erfarenhet av och förståelse för multipla perspektiv (Sällström, 2002, s.35). Det målet betyder att barnen måste få genomgå lärprocesser med olika utfall eftersom ett problem sällan har en enda lösning, utan kan lösas på olika sätt. I det tredje pedagogiska målet står det: utforma läraktiviteter i realistiska och relevanta kontext (Sällström, 2002, s.36). En tolkning till detta mål kan betyda att pedagoger bör forma aktiviteter som barnen på förskolan kan knyta an till i vardagslivet. “Det är enklare att lösa ett problem om man kan relatera till det”.

7

Det fjärde pedagogiska målet tar upp vikten av att stimulera till delaktighet och medbestämmande i lärprocesser (Sällström, 2002, s.36). Detta är något som pedagoger på förskolorna ska sträva efter. Att möta barnen på deras nivå i deras intressen och låta barnens intressen får styra den pedagogiska verksamheten.

I det femte pedagogiska målet kan det läsas: Utveckla läraktiviteter i social kontext (Sällström, 2002, s.36). Med detta menas att lärprocesserna kan ske i relationer barnen emellan eller pedagog-barn. Ibland behövs pedagogens hjälp för att föra processen framåt, medan det i andra fall kan vara en kompis som drar vidare processen.

I det sjätte pedagogiska målet står det: uppmuntra användningen av multipla representationsformer (Sällström, 2002, s.36). En tolkning från ett Reggio Emilia ”tänk” kan kopplas till att barnen har 100 språk. I lärprocesserna bör pedagoger alltså använda sig utav flertal olika kommunikationsverktyg för att få processen framåt. Det kan röra sig om bilder, filmer, musik, TAKK, rita, skriva eller någonting helt annat. Det är här bara vår kunskap som pedagoger som kan begränsa.

I det sjunde och sista pedagogiska målet står det, uppmuntra självmedvetenhet om processen för kunskapskonstruktion (Sällström, 2002, s.36). Det målet kan sammanfattas i att det är viktigt att reflektera tillsammans med barnen. Vad är det pedagoger och barn har lärt sig? och hur har de lärt sig det? Detta är ett viktigt synsätt utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I Läroplan för förskolan (2018) står det att barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera (Läroplan för förskolan, 2018, s.11).

8

3. Tidigare forskning

I denna del beskrivs tidigare forskning. Relevanta artiklar har forskats fram och har begagnats med följande sökord: Learning Environment, preschool, kindergarten, environmental impact, design, teaching, social impact, educational environment och teachers qualifications. Genom att söka efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar via sökmotorer som EBSCO och LIBSEARCH har användbara referenser hittats. Dessa sökmotorer finns tillgängliga via Malmö universitet. I sökandet efter relevant forskning har det varit många sökresultat. Ungefär 100 000 sökresultat har dykt upp vid orden learning environment. För att minimera sökresultatet lades orden educational environment till som gav cirka 36 000 sökresultat. Trots detta har det varit svårt att hitta tidigare forskning som knyter an till lärmiljöer i förskola utifrån en socialkonstruktivistisk teori. För att begränsa sökningen ytterligare är det nödvändigt att lägga till ord som preschool som minimerar sökresultatet till cirka 1500 och riktar blicken mot det som ska undersökas. Genom att använda oss av ytterligare sökord så minimeras sökresultatet och gav studien olika tidigare forskningar på hur pedagogiska lärmiljöer utformas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt.

3.1 Begreppet “lärmiljö”

När det kommer till att försöka förstå och utforma/utveckla pedagogiska lärmiljöer ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv behöver det först bildas klarhet i vad begreppet social lärmiljö innebär. Begreppet kan associeras på väldigt många olika sätt och gör så i olika aktuella institutioner (så som organisatorisk hälsa, skolklimat och skolkultur). Majoriteten av dem ovanstående associationerna hänvisar till diverse utbildningsorganisationer och hur deras egenskaper direkt eller indirekt påverkar elevers eller deltagares lärande och beteende (Kovač, Lund & Omdal 2017 s. 80) Termen lärmiljö är associerad med ett stort spektrum av emotionella och psykosociala tillstånd. Dessa omständigheter sträcker sig från att vara specifika (såsom i diverse klassrum och när man förhåller sig till olika inlärningsstrategier) till större makronivå som omfattar bredare organisationsstrukturer och olika mönster av människors upplevelser (Kovač, Lund & Omdal 2017 s. 80).

9

3.2 Sociala konstruktioner i sin helhet

Barns emotionella välmående är otroligt viktigt mål för utbildning i tidigt stadie. Positiva affekter är en kritisk faktor och indikator för en ideal pedagogisk lärmiljö. Pedagoger som visar positiva eller negativa känslor gentemot barnen bestämmer graden av känslomässigt stöd som ges till barnen (Aydoğan, Farran & Sağsöz, 2015, s. 606). En pedagog har som uppdrag och ansvar att se till att barn har bra välmående och att deras självförtroende ligger högt. Dessa faktorer är viktiga för att barnen ska kunna hålla en god social relation till varandra och till pedagoger på avdelningar. Vygotskij beskriver hur rika interaktioner mellan varandra är viktiga för barnets utbildning och lärande och hjälper barnen att utöka sina mål utöver vad de hade kunnat åstadkomma på egen hand (Walsh & Gardner, 2005, s. 4).

3.3 Olika sociala faktorer

I undersökningen av de pedagogiska lärmiljöerna finns det en hel del olika faktorer och aspekter som är värda att undersöka och utforska. En sådan viktig faktor/aspekt är religion. Det finns ingen direkt definition för religion som begrepp men i detta arbete definieras religion som en trosuppfattning som kan mynna ut i olika former av en etisk kod (vad som är rätt och fel samhällsmässigt), livsfilosofi och världsbild. Religion kan ses av många som ett sätt att få svar på många komplicerade frågor såsom meningen med livet samt vad som händer när vi dör. Genom att utgå ifrån religion istället för exempelvis kultur eller etnicitet får vi en smalare syn, genom att studera hur just religion och trosuppfattningar kan bidra till en pedagogisk lärmiljö. En specifik undersökning i Turkiet (Hüseyin, 2016, s.168) har kommit fram till att lärare påverkar barns bedömningar av vad som är fakta. Även för små barn i förskolan har studien kommit fram till att lärare behöver ge barnen bra exempel när det kommer till vetenskapliga tankegångar. En pedagog som har en religionsbakgrund kan ha en annan infallsvinkel i hur saker och ting fungerar, än en pedagog som inte har det. Religion har en tendens att hämma vetenskaplig teori och kunskap men samtidigt är det viktigt att en individs religionsfrihet inte kränks. Ur ett socialt konstruktivistiskt perspektiv är undervisning och inlärning en process som sker gemensamt mellan avsändare och mottagare. Lärare och pedagoger är förebilder för barn vilket innebär att pedagogers beteenden och lärande påverkar i sin tur barns beteenden och lärande. Därför är det viktigt

10

att ett barn har lärare och pedagoger som fokuserar på vetenskap och som förespråkar vetenskap (Hüseyin, 2016, s. 168). Om begreppet kultur hade använts istället hade studien blivit mer omfattande då allt vi gör, säger, och hur vi som individer bemöter varandra präglas av kultur. Genom att utgå ifrån religion istället för kultur i arbetet så riktas blicken mot trosuppfattningar som den tidigare studien utgår ifrån. Religion är en social faktor som kan bidra både till det positiva och till det negativa när det kommer till utformandet av den pedagogiska lärmiljön.

En annan social faktor som är värd att nämnas är pedagogernas kompetens inför utformandet av en pedagogisk lärmiljö. De lärare som är nya inom yrket tenderar att inte vara lika effektiva med att utforma lärmiljöer för barnen, medan de som arbetat längre är bättre på detta (Bratsch-Hines, Vernon-Feagans & Varghese, 2017, s.272). Det säger sig självt, att med åren som en person arbetar med ett yrke så kommer erfarenheten. Du som pedagog får tid på sig att prova vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det som fungerar i ena barngruppen kanske inte alls fungerar i nästa barngrupp. Därför är det viktigt att pedagogen har rätt kompetens. När det kommer till utförandet av pedagogiska lärmiljöer kan en koppling mellan förskollärare och barnskötare förväntas dra. Genom en exponering för högre utbildning kan lärare med mer utbildning uppnå lämpliga strategier för att ge en lämplig utmaningsnivå till barnen i verksamheten (Bratsch-Hines, Vernon-Feagans & Varghese, 2017, s.272).

En tredje social faktor är relationer. Relationen pedagoger emellan samt relationen pedagog - barn, och i viss mån även barn - barn. Sociala relationer mellan varandra är viktiga och tar en stor del i barns utbildning. Undervisning sker och baseras på att barn lär sig tillsammans. Barn tar stor hjälp av varandra i ett samspel mellan sig själva och vuxna pedagoger i sin omgivning (Läroplan för förskolan, 2018). Det är detta som den socialkonstruktivistiska teorin belyser och står för.

I en studie gjord av (Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson, 2019) så kom de fram till att i de förskolor de observerat lärmiljöer i så fanns det tre olika kategorier. Låg, god och hög. I de förskolor som kategoriseras som låg så gick verksamheten ut på att upprätthålla ordningen i förskolan. de möten som skedde mellan barn och pedagoger var ofta inte ömsesidiga. Den undervisning som bedrevs på förskolan var knappt märkbar och barnen hade

11

ytterst få tillfällen att lära sig nya kunskaper under dagen. I de förskolor som blev placerade i kategorin “god” hade pedagoger och barn en mycket mer påtaglig relation till varandra. Pedagogerna respekterade barnen och vice versa. Fokuset låg främst på barnens sociala utveckling. I de förskolor som blev kategoriserade som “höga” följde samma mönster som de förskolor som kategoriseras som “goda”. Som tillägg i de “höga” förskolorna fanns även utmanande lärmiljöer som fokuserade på barnens intressen och på de mål som finns i läroplan för förskolan (Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson, 2019, s.699). Detta kan tänkas med att relationen mellan arbetskollegor men även pedagog- barn är på en jämlike nivå så blir den pedagogiska verksamheten i förskolan mer planerad och innehållsrik än om relationerna tryter.

Språk och kommunikation är avgörande för ett barns välmående och är väldigt betydelsefull för barns utvecklande av en god självuppfattning. Starka kommunikativa relationer med pedagoger leder till säkra anknytningar och är en bra grund för att utveckla självständighet och välmående. En studie som är skriven av Chris Brebner, Jessie Jovanovic, Angela Lawless and Jessica Young (2016) beskriver hur ECEs (Early childhood educators) förståelse för tidig kommunikation med barn kan appliceras i deras arbete med barnen. Studien gick vidare med att beskriva pedagogernas roll i arbetslaget steg för steg för att förbättra kommunikationen med barnen och hur det appliceras i verksamheten. De började med själva observationen, att observera vad barnen behöver för en kognitiv utveckling. Steg två var själva samarbetet med kollegorna, att man diskuterar sig fram vad som behövs göra. Steg tre var ett slags igenkännande mönster för barnen, att man applicerar barnen för igenkännande situationer och pedagoger som kan tillgodose barnens behov. Med hjälp av detta steg kan pedagoger komma närmare barnens tankar och idéer om intresse och verksamhet. Det här steget var framför allt ett steg för att komma närmare barnen ur ett individperspektiv och inte ett grupperspektiv. Steg fyra och fem är direkt kopplade till ett omsorgsetiskt perspektiv eftersom steg fyra innebär att man kan behöva ta in experthjälp av till exempel en logoped och steg fem innebär att man har en anknytning till vårdnadshavare. Artikeln är framför allt inriktad på ett omsorgsetiskt perspektiv men det går även att koppla den till utveckling av pedagogiska lärmiljöer genom att titta på artikeln genom ett socialt konstruktivistiskt perspektiv. Pedagogerna observerar vad barnen behöver, förmedlar information med sina kollegor samt kommunicerar med barnen ur ett individperspektiv för att se vad barnen är

12

intresserade av och vad man som pedagog kan fånga upp dem med. I artikeln ser vi tydligt hur samspelet mellan barnen och pedagog är betydelsefull och tydlig i beskrivandet och utförandet av att ge barnen en välmående men också en utmanande lärmiljö utifrån ett individperspektiv. Detta kommer inte utan svårigheter. Att “hitta tid” är ett tydligt tema i diskussionen om pedagogernas arbete. Brist på tid innebar att pedagogerna inte alltid kan kommunicera framgångsrikt med barnen och ge dem de inlärningsmöjligheter som pedagogerna ansåg att de behövde (Brebner, Jovanovic, Lawless & Young, 2016, ss. 278, 284 - 286).

De tidigare forskningarna som har beskrivits tidigare i texten tar gemensamt upp komplexiteten kring hur vi människor agerar och fungerar. Det är en komplicerad forskningssektor eftersom människor är komplicerade individer. Vi som människor är alla olika med olika intressen och interagerar på olika sätt i olika situationer. Det är även uppenbart att de tidigare forskningarna tar upp vikten av kommunikation, inte bara pedagoger emellan utan även mellan pedagoger och barn. Även den turkiska forskningen tar upp vikten av att hålla en dialog med både barn och pedagoger på ett vetenskapligt sätt. Som arbetet tog upp innan tar socialkonstruktivistisk teori upp hur forskare i teorin fastställer ett tankeschema som används mellan människor i sättet att se på sociala och kulturella fenomen. Den tidigare forskningen har tagit upp en hel del sociala och kulturella fenomen som är värt att lägga fokus på. Artiklarna kommer att kopplas med den socialkonstruktivistiska teorin tillsammans med resultatet i ett diskussionsforum i kapitel sex.

13

4. Metod

I det här kapitlet redovisas vad för typ av undersökningsgrupp som valts och varför. Metoden läggs fram och texten har bearbetats för undersökningen steg för steg. Det kommer också tas upp hur insamlandet av hur data/empirin gått till och det kommer att beskrivas bearbetningsmetod, etiska överväganden och uppläggning samt genomförande av intervjufrågorna.

4.1 Val av undersökningsgrupp

Denna studie utgår från intervjuer på fyra olika förskolor i södra Sverige. Detta för att få ett så brett urval som möjligt. Intervjuer har skett med sex olika pedagoger med olika utbildningsnivåer för att få fram en bred bild av vad pedagogiska lärmiljöer kan vara utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. De personer som har intervjuats har olika titlar men alla arbetar inom förskolan. De som intervjuats är en biträdande rektor som även arbetar som förste förskollärare, en förste förskollärare, två förskollärare och två barnskötare.

4.2 Datainsamlingsmetod

Den här studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer. Genom att intervjua pedagoger med olika professionsutbildningar med hjälp av kvalitativa metoder gavs det breda svar på intervjufrågorna från de olika utbildningsnivåernas synsätt. En faktor till detta är att pedagogerna i fråga har olika arbetsbakgrunder som i sin tur ger ett brett synsätt att ta sig an analys och diskussion på. Genom att använda semistrukturerade intervjuer så är det möjligt att utgå ifrån förutbestämda frågor. I en sådan struktur är det även möjligt att tillföra följdfrågor till de som intervjuats. Det insamlade materialet räknas som primärdata då det endast är skapat för att uppfylla studiens syfte (Alvehus, 2019, s.36).

När våra kvalitativa intervjuer har genomförts har det även utgåtts ifrån närhetsetik. Det finns ett värde med att hålla intervjuer med pedagoger som man har en tidigare relation med. Närhetsetiken förstärker detta genom att människors relation växer fram i ett jag-du-förhållande. Detta innebär att innanför ramen för intervjufrågorna som ställdes finns det en

14

närhet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. Tanken med förhållningssättet är att det finns en betydelse för hur man förhåller sig moraliskt till den andre. Fenomen såsom barmhärtighet, öppenhet och tillit är egenskaper som man kan ta del vid. Detta hade möjligtvis inte ägt rum om man hade intervjuat en person som man inte har någon relation med (Josefsson, 2018, s. 51).

4.3 Empiriinsamling/ genomförande

Våra sex informanter har blivit väl informerade om vilka det är som genomför denna studie samt vilket studiens syfte är. Det lämnades veckan innan intervjuerna ägde rum, ut frågor samt samtyckesblanketter och en sammanfattning utav vetenskapsrådets etiska riktlinjer till respondenterna. Detta för att respondenterna skulle ha god tid på sig att fundera i helhet kring sociala faktorer i pedagogiska lärmiljöer på förskolan. Intervjuerna har skett i avskildhet från andra pedagoger och barn som vistas på förskolorna. Detta för att det är den utvalda pedagogens tankar som ska nås och inte ett samspel kollegor emellan. Intervjuerna har dokumenterats med hjälp av ljudinspelare. Detta för att kunna vara så aktiva lyssnare som möjligt under intervjuns gång, och kunna samspela med respondenterna för att sedan kunna gå tillbaka och lyssna flera gånger på svaren. I början av våra intervjuer har samtyckeskravet lästs upp och muntligt godkänts av respondenterna. När intervjuerna avslutats har de transkriberats och sedan placerats på Malmö universitets servrar för att förvaras på en säker plats oåtkomligt för obehöriga. Intervjuerna blev mellan 20 och 30 minuter långa.

Empirin som har använts håller en hög validitet och undersöker syftet för studien (Alvehus, 2019, s.126). Nämligen vad det är som skapar en god lärmiljö sett ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Genom att transkribera intervjuerna och i sin tur placera frågorna utifrån olika teman har det framkommit underkategorier att sortera upp temana i genom att analysera svaren från intervjuerna. Då intervervjuerna innehöll långt mycket mer än det som publiceras här under så har ett urval gjorts för att få fram relevanta citat för analysen. Analysen mynnar sedan ut i ett resultat där det återkopplas med frågeställningarna från kapitel ett.

15

4.4 Metodöverväganden

Genom att utgå från kvalitativa intervjuer har den empiri som behövts för studiens gång samlats in. En intervju är ett sätt att komma åt en individs erfarenheter, tankar, känslor och idéer. En intervju är ett sätt att få en sorts förståelse för hur grupper och individer bygger ihop sin egen, sociala värld (Alvehus, 2019, s. 84). Genom att använda intervju som metod återger pedagogerna som intervjuas händelseförlopp i former av anekdoter och berättelser. Syftet var inte att få reda på statistik (som är en av hörnstenarna till kvantitativ metod) om ämnet utan att få reda på varför pedagoger tänker som de gör (kvalitativ metod).

4.5 Etiska överväganden

När insamlandet av data skett har det utgått ifrån vetenskapsrådets riktlinjer. Dessa riktlinjer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

• Informationskravet betyder att de inblandade ska få information om den aktuella undersökningen, samt få reda på sina rättigheter att de när som helst under studiens gång kan välja att hoppa av och dra in sin medverkan. Informationskravet har vi använt genom att ge ut information om vad studien går ut på i förväg. • Med samtyckeskravet menas att den medverkande ska ge sitt godkännande till att

medverka i studien. Detta har vi utfört innan intervjuerna startade genom att fråga om de samtycker till intervjun och de rättigheter och skyldigheter som detta medför. Exempelvis med att svaren kommer att förvaras på Malmö universitets servrar i sex månader efter att studien blivit godkänd.

• I Konfidentialitetskravet beskriver innebörden av sekretess. Inga uppgifter på de medverkande kommer komma ut till obehöriga, samt att materialet kommer förstöras efter studiens avslut. Detta har vi tagit hänsyn till genom att anonymiserat våra informanter samt att inga personuppgifter har samlats in. • Nyttjandekravet tar upp att all insamlad empiri endast kommer att användas för

16

4.6 Beskrivning av undersökningsgruppen

Som det beskrivits tidigare i val av undersökningsgrupp har det intervjuats sex pedagoger med olika kunskaper, upplevelser och olika lång arbetslivserfarenhet. Här kommer en bredare beskrivning av dessa individer (Tabell 1). Genom att utgå från konfidentialitetskravet när pedagogerna beskrivs kommer dessa att benämnas med siffrorna ett till sex.

Tabell 1: Beskrivning av undersökningsgruppen

Benämning i uppsatsen

Yrkestitel verksam i yrket (år)

P1 Förste

förskollärare

9 år varav 4,5 år som förste förskollärare

P2 Förskollärare 10 år

P3 Biträdande

rektor

21 år varav fem år som förste förskollärare och ett år som biträdande rektor.

P4 Barnskötare 18 år

P5 Förskollärare 2 år

17

5. Analys & resultat

För att kunna genomföra vår analys så behöver materialet granskas och undersökas för att hitta samband och skillnader som kan vara adekvat för syftet i texten. Vi har tydligt transkriberat intervjuerna och sorterat ut de viktigaste innehållet för att kunna tematisera och kategorisera empirin för att kunna genomföra en analys på materialet. Analysen är av ett abduktivt slag där studien hela tiden har med sig empirin/ den insamlade data och analyserar detta med hjälp av den socialkonstruktivistiska teorin. Genom att använda den socialkonstruktivistiska teorin som belyser hur människor lär i samspel med varandra så har nedanstående resultat framtagits.

5.1 Vad innebär pedagogiska lärmiljöer för dig som pedagog?

Inför denna del av analysen har respondenterna fått svara på ovanstående fråga. Ett urval från deras svar har publicerats här under, där en analys kring vad pedagogiska lärmiljöer innebär för de pedagoger som blivit intervjuade sker. Frågan är behandlad med det socialkonstruktivistiska perspektivet som grund.

Genom att studera svaren som givits på ovanstående fråga har ett samband kunnat dras mellan svaren som de olika respondenterna givit. Denna del kommer att analyseras utefter liknande ord som framkommit under intervjuerna. Detta för att kunna jämföra likheter i vad en pedagogisk lärmiljö betyder för respondenterna.

I intervjun med P1 framkom det att pedagogen tycker en pedagogisk lärmiljö” ska vara en plats för undersökande och utforskande sker, lärmiljön ska vara tillåtande. Lärmiljöerna ska bygga på ett intresse eller behov” (P1). Detta är även något som vi kan se att P3 håller med om genom att denne pedagog uttryckte sig på följande sätt: “Alla barn ska kunna mötas i miljön på deras nivå. Lärmiljön ska utgå från barnens intresse och behov” (P3). En koppling mellan de båda pedagogerna är att både P3 och P1 har yrkestitlar som förste förskollärare (P3 har även titel som biträdande rektor). Det syns ett tydligt samband mellan svaren som de båda respondenterna givit på denna fråga. Genom att jämföra svaren från P1 och P3 med resterande respondenter framkommer det att P2 anser att det är viktigt att pedagogen

18

“erbjuder barnen en miljö som är utvecklande. Att barnen kan få lära sig och bli nyfikna och inspirerade” (P2). Detta är även något som P4 och P6 tar fasta vid genom att svara på frågan med orden “Barnen ska mötas av en lärmiljö som är varierande. Den ska vara inspirerande, lärorik och utmanande. Den ska vara levande under hela dagen” (P4), respektive “Verksamheten ska ordna utvecklingsmöjligheter för alla individer. Det ska finnas material som utvecklar och utmanar barnen” (P6). Handlar mycket om att barn ska kunna möta ett lärande dagligen. Miljön ska uppmuntra till att vilja veta mer och lära sig mer (P5). Även om P5 inte använder sig utav orden utmanande och utvecklande kan det synas att det är åt detta håll som dennes svar drar.

Genom att analysera svaren ovan är det tydligt att vissa specifika ord återkommer på flera ställen. Utvecklande, inspirerande, utmanande, intresse, och behov är de ord som flest pedagoger reflekterar till. Vad betyder då en lärmiljö som innehåller alla dessa ord utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv? Kunskap är någonting som skapas och formas med hjälp av andra individer, utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Lärmiljöerna blir mer utvecklande, mer inspirerande, mer utmanande, mer intressant och behovet blir till högre grad uppfyllt om barnen tillsammans med kompisar eller pedagoger går in i lärmiljöerna. Som Andersson och Svensson säger i boken Pedagogisk miljöer i tanke och handling: “Ju mer pedagoger samspelar med varandra, desto mer ny kunskap kan pedagogerna skapa tillsammans under leken, undersökandet och utforskandet” (Andersson & Svensson, 2016, s.58).

5.2 Hur stor påverkan tror du kommunikationen

med barnen har i utformandet av den pedagogiska

lärmiljön?

I den socialkonstruktivistiska teorin är det stort fokus på det sociala och kommunikation. För att kunskapen ska kunna förmedlas mellan den lärde och den lärande så måste någon form av kommunikation ske. Det behöver dock inte vara verbalt utan kan även vara genom andra medel som kroppsspråk, musik, TAKK, eller rörlig bild. I denna fråga får pedagogerna tänka

19

till vad gällande hur stor påverkan kommunikationen med barnen i förskolan har i utformandet av den pedagogiska lärmiljön. P2 säger att: “Barnen ska ha stort inflytande med vad vi gör i verksamheten och barnen ska få lov att bestämma hur verksamheten ska se ut under arbetets gång” (P2). P1 säger, “vi sätter en grundmiljö men barnen påverkar genom att visa vad de är intresserade av. Det är viktigt med tillåtande och utmanande miljöer för barnen där de får flytta materialet och blanda de olika materialen, men även fråga sig varför flyttar de alltid det här materialet hit eller varför är det inte spännande att sitta just där” (P1). Här syns det en väsentlig skillnad i hur man som arbetslag ser på kommunikationen med barnen och dess påverkan i utformandet av den sociala pedagogiska lärmiljön. P1 tar upp att de som arbetslag sätter en grundmiljö men att barnen under tidens gång visar åt vilket håll miljön ska utformas. P1 tar också upp vikten av att ha tillåtande och utmanande miljöer där barnen får flytta materialet medan P2 säger att barnen har stort inflytande under hela arbetets gång.

P4, P5 och P6 pratar alla tre om barnens inflytande och delaktighet. “Det handlar mycket om barnens inflytande och delaktighet och de ska främja barnens intresse. Det kan även vara viktigt med pedagoger som är intresserade av samma sak. Då kan andra barn bli inspirerade och intresserade av pedagogernas inspiration” (P4). Här kan vi se att P4 anser att det är viktigt med pedagoger som är intresserade av samma saker. Detta för att skapa ett genuint intresse hos barnen genom att som pedagog vara en inspirationskälla.

“Som pedagog måste man försöka involvera barnen i utformandet. En diskussion med barnen om ett behov av förändring och hur vi ska förändra verksamheten är viktigt. Det är även viktigt att se till alla barns behov oavsett ålder och kön. Som pedagog är det viktigt att hitta något som stimulerar

de stora samtidigt som att man hittar något som utmanar de små. Ett sätt att fånga upp barnens intresse och passion är att kommunicera med barnen” (P5).

Här kan kommunikationen med barnen spela en stor roll i och med att barnen är med och förmedlar sina intressen, känslor och tankar i de pedagogiska lärmiljöerna.

“Det är viktigt med barns inflytande. Som pedagog utgår vi från deras intresse i det pedagogiska arbetet. Vi ger barnen möjligheter att påverka hur verksamheten och specifika teman går. Barnen ska få lov att känna sig delaktiga i det visuella” (P6). P3 pratar om att barnen är kärnan i det vi arbetar mot. Pedagogen poängterar även att de arbetslag som kommit

20

långt med kommunikationen med barnen även är de arbetslag som har ett gott samspel med varandra. ”Barnen är kärnan i det vi arbetar mot, vi vill att deras nyfikenhet, intresse och behov gör så att man kan utforma en pedagogisk lärmiljö […]. Arbetslag som kommit långt med kommunikationen är också de arbetslag som kommit långt i sin utveckling av lärmiljöer” (P3)

Under intervjuerna blev det väldigt tydligt att pedagogernas inställning till kommunikation med barnen var “väldigt viktig”. Pedagogerna vi har intervjuat har belyst hur barnens inflytande är viktigt, vad barnen stimuleras av och att ta in barnens valda intresse. Vygotskij som har beskrivits tidigare i texten menar att barns sociala utveckling har en direkt koppling till barns kollektiva åtgärder. Barnens alternativ för att hantera sociala förändringar är riktat åt ett kollektivt synsätt, alltså kommunikation och interaktion med andra individer. Detta innebär att när barnen interagerar med andra individer och utför praktiska aktiviteter med andra leder det till ett förvärv av nya kompetenser och kunskap (Corsaro, 2018, s. 13). Barnen som aktiva deltagare i samhället och är aktiva deltagare i konversationer med pedagoger och andra vuxna visar tydligt att deras inflytande och deras konversationer leder till en progressiv utveckling. Med detta i åtanke är det viktigt som pedagog att uppmuntra till dialog med barnen för att skapa bättre möjligheter till att utveckla pedagogiska lärmiljöer.

En viktig milstolpe för barndomsforskning är att man framhäver barnet som being istället för becoming. Detta är ett perspektiv som menar att man ska betrakta barnen som sociala aktörer och att de fungerar som ett slags socialt aktörskap. Barn i helhet är en social grupp som måste synliggöras i en undersökning/analys av ett samhälle. En aspekt av synen på barnen som being snarare än becoming är vikten av själva barnperspektivet och hur viktigt det är att ta till sig det barn säger och placera deras uttalande i ett sammanhang (Halldén, 2007, ss. 31 - 32). Här ser vi tydligt att being istället för becoming stöttar pedagogernas synsätt till en god och väl utvecklad kommunikation med barnen. Detta eftersom pedagogerna vi har intervjuat är gemensamt överens om att barnen är sociala aktörer i vårt samhälle och att deras inflytande påverkar deras utveckling i de pedagogiska lärmiljöerna.

21

5.3 Hur stor påverkan tror du socialt samspel har i

arbetslaget i utformandet av den pedagogiska lärmiljön?

En god kommunikation arbetslaget emellan är en viktig faktor i den social lärmiljön. Genom att det oftast är pedagogerna som ska förmedla kunskap till barnen om nya ämnen bör samspelet arbetslaget emellan vara sammansvetsat. En stor aspekt är att kunna ta hänsyn till varandra och vara överens i hur arbetet med barnen ska föras.

När pedagogerna fick frågan höll samtliga med om att det är en viktig aspekt att ta hänsyn till. P4 nämnde i intervjun att “det är jätteviktigt med delaktighet och inflytande. Sen att man samspelar med varandra och bollar tankar och idéer att man har mycket samarbete”. P5 svarade på frågan på ett liknande sätt “Det har en jättestor påverkan. Det är jätteviktigt att man är samkörda och tänker lite likadant och pushar varandra”. Vikten av att vara samkörda och peppa varandra i arbetslaget tar även P1 upp i sitt svar.

“Vi är alla olika människor och olika saker stressar en och olika saker påverkar ens vardag och där kommer verkligen kommunikationen in. Hur vi pratar med varandra i arbetslaget. Att vi är ärliga och öppna, att vi har jobbat ihop oss och att vi någonstans är på väg åt samma riktning. Vi lär oss av

varandra och kommer aldrig att bli riktigt “färdiga” som pedagoger” (P1).

Att pedagoger kan lära sig utav varandra är något att ta fasta på i arbetslagen. Ett arbetslag som består utav personer med olika lång arbetslivserfarenhet och olika yrkeskompetens är en “guldgruva” ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Kunskapen är något som skapas och formas med hjälp av andra individer. Kan någon som har mer yrkeslivserfarenhet (än någon som inte har det) dela med sig av sina kunskaper så har en förmedling av kunskap skett. På samma sätt som pedagoger förmedlar kunskaper till barnen så är det av stor vikt att kunna förmedla kunskap arbetskollegor emellan. P2 nämner i intervjun att pedagogen tycker att det sociala samspelet är av ganska stor betydelse. “Det är lättare att arbeta och få fram en utvecklande arbetsgång om alla i arbetslaget är överens, men det är också en ganska stor fördel om man är intresserad av olika saker. Det är också viktigt att pedagogerna tar hänsyn till varandra. P3 håller med om att det har en stor påverkan och uttrycker sig på följande sätt: De avdelningar som lyckats bäst med att utforma en god pedagogisk lärmiljö är de som kan

22

diskutera fram tankar och åsikter. Lyssnar på varandra och ser varandras arbete som likvärdigt. Det viktigaste är att man som pedagoger kan komma till en punkt där man kan förhålla sig gemensamt. Att sträva åt samma håll och förhålla sig gemensamt var även det som P4 och P5 tagit fasta på när de pratar om att pusha varandra och att samspela med varandra som arbetslag. P6 svarade i intervjun: “Om man tittar på oss i arbetslaget kan det spegla på hur vi som pedagoger har det en dag. Glada, positiva och lugna. Om vi känner att vi som pedagoger har en positiv och lugn tillvaro speglar det av sig på barnen”.

Intervjusvaren visar i denna fråga på att pedagogerna som intervjuats anser att det sociala samspelet arbetslaget emellan har “stor”, eller “jättestor” påverkan. Samspelet kan även ses som “jätteviktigt”. I det utdrag av intervjusvaren som redovisats här ovan kan orden samarbete, hänsyn, delaktighet, kommunikation och hur vårt humör kan speglas över på barnen lyftas. Det kan ses en vikt av att vara samkörda och arbeta åt samma håll, men att det även kan vara givande att vara olika. Det gäller att visa hänsyn för sina kollegor i arbetslaget och att diskutera tankar och åsikter. Genom att studera denna fråga med de socialkonstruktivistiska glasögonen kan det ses som att pedagogerna i det sociala samspelet med varandra lägger grunden för det tankeschema (Egidius). Tankeschemat används sedan när en pedagogisk lärmiljö byggs upp i och med att de blir varse om varandras åsikter och tankar. Något som också är värt att lyftas är huruvida pedagogernas humör kan påverka en hel barngrupp. P6 har i denna intervju nämnt att om pedagogerna känner sig tillfreds så syns det tydligt på barngruppen som denne arbetar i. Vidare i intervjun nämner även P6 att “barnen kan köra lite med pedagogerna om de upptäcker att det är en stressfylld dag”. Genom detta kan det utläsas att det inte endast är positiva känslor som speglas på barnen, utan alla känslor. Pedagogerna och barnen skapar sin omvärld genom samspel med varandra.

23

5.4 Hur stor påverkan tror du att utbildningsnivåerna som

social faktor har i arbetslagets utformande av den

pedagogiska lärmiljön?

Med utbildningsnivåerna följer större förståelse för uppdraget inom förskolan. Denna del av analysen kommer gå in på om de intervjuade pedagogerna tycker att utbildningsnivåerna (Biträdande rektor, förste förskollärare, förskollärare och barnskötare) spelar någon större roll som social faktor i utformandet av den pedagogiska lärmiljön. Här skiljer sig svaren markant. P4 säger i intervjun att: “Jag kan inte känna att det har någon sådär speciell påverkan. Jag har alltid fått fria händer att utveckla och utmana den lärmiljön jag har haft med barngruppen. Sen samspelar man med varandra ändå, och bollar tankar”. Även P5 är inne på ett liknande spår då pedagogen uttryckte sig “Inte sådär jättestor påverkan egentligen. Ibland är det de outbildade som man har mest gemensamt med, Utbildningsnivåerna påverkar tankesättet. En outbildad har kanske bra idéer men att vi kompletterar med bakgrunden till varför”. Tanken om att de med en högre utbildningsnivå är med och kompletterar med bakgrunden till varför var det fler pedagoger som tog fasta på. P2 nämnde i intervjun att “det har en ganska stor betydelse. Stor skillnad mellan barnskötare och förskollärare. En förskollärare vet varför man ska göra vissa saker och fått reflektera på ett helt annat sätt om vad en barnskötare har fått göra”. P3 uttrycker sig med orden ”jag tror absolut att en förskollärare som gått en utbildning har större kompetens än en barnskötare har. Man behöver förskollärare som har gått sin utbildning men jag tror även att barnskötare och resurspersoner har möjlighet att växa sig in i det. Förskollärarna behöver dock leda in i det. Genom att ha en högre utbildning kan pedagogerna visa vägen för de som inte har så hög utbildning. P3 resonerar på följande sätt att förskollärarna kan bana väg för barnskötare och resurspersonal och leda in dessa på rätt tankar genom att dela med sig utav sin kompetens. Detta är något som P6 verkar hålla med om då denna pedagog uttrycker sig på följande sätt “Hos oss på avdelningen har förskollärare oftast mer kompetens eftersom tre och ett halvt års utbildning ska synas. Det ger mig mer erfarenhet som barnskötare att få ta del av förskollärares tankar och idéer. Jag tror att man hjälper varandra ganska mycket också”. Om en jämförelse sker mellan frågan om socialt samspel i arbetslaget kontra denna fråga om

24

utbildningsnivåerna så kan det synas ett tydligt samband. Genom att ha ett fungerande socialt samspel så kan de med högre utbildningsnivå lära ut till de med lägre utbildningsnivå vilket går i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet. När vi intervjuade P1 så nämnde pedagogen att utbildningsnivåerna har stor betydelse, vidare uttryckte P1 sig som följande: “Just att man har en annan förståelse för uppdraget, att det handlar inte bara om att vi passar barn utan de är undervisning och utbildning vi sysslar med. Vi är lärare och har ett uppdrag att bedriva undervisning”. Här poängterades tydligt vårt uppdrag som pedagoger att bedriva undervisning för barnen på förskolan. I och med att det socialkonstruktivistiska perspektivet går ut på att kunskap är något som skapas och formas med hjälp av andra individer så är teorins betydelse extra stor just i förskolan. Pedagoger jobbar med att förmedla kunskap både mellan sig själva i arbetslaget och till barnen.

Genom att studera svaren på denna intervjufråga kan vi komma fram till att utbildningsnivåernas påverkan skiljer sig betydligt från förskola till förskola. Något som de allra flesta ändå verkar vara överens om är att en förskollärares utbildning på tre och ett halvt åt ger mer kompetens och bidrar med kunskap om varför-frågan som uppkommer i utformandet av pedagogiska lärmiljöer på förskolan. Även att tankesättet förändras och utvecklas i och med utbildningen till förskollärare. Något som flera utav respondenterna tar upp är vikten av att hjälpa varandra, samspela med varandra och att dela med sig utav kunskap till sina kollegor. Något som lyfts av P1 är vikten av att förhålla sig som lärare, att det inte bara är barnpassning som det fokuseras på ute på förskolorna utan att förskollärarna har ett uppdrag, att bedriva undervisning och utbildning.

5.5 Hur stor påverkan tror du att rektorn har i utformandet av

den pedagogiska lärmiljön?

Hur bra relation man har med sin rektor på förskolan kan påverka den pedagogiska miljön utifrån ett flertal aspekter. Under intervjuernas gång är det tydligt att vissa pedagoger har en god relation med rektorn. Det märks tydligt genom svaren som ges till frågan.

25

“En engagerad rektor som är mån om sin all sin personal är nödvändig för verksamheten och de pedagogiska lärmiljöerna. Rektorn på en förskola har en stor påverkan genom att vilja stötta sin personal, viljan att erbjuda kompetensutveckling samt att rektorn är ansvarig för ett ledarskap som

gör att alla får bidra. Rektorn har också som uppgift att vara lyhörd och visa respekt till sina arbetstagare samt att sätta samman olika arbetsgrupper som stöttar och kompletterar varandra. Engagemang i verksamheten är också en stor faktor kring utformandet av lärandemiljöer” (P1).

Här kan det utläsas att P1 har en god relation med rektorn på förskolan. P1 förklarar utifrån egna erfarenheter hur dennes rektor är och vad den bidrar med för att skapa en bra social pedagogisk lärmiljö på förskolan. Detta kan jämföras med P2:s svar som lyder:

”Att ha rektorns stöd samt positiv uppmuntran är en viktig faktor kring en välmående arbetsplats men jag vet inte om det är viktigt för utvecklande lärmiljöer till barnen. Rektorn påverkar lärmiljön med uppmuntrande kommentarer och gör att lärmiljön utvecklas och förbättras men våra lärmiljöer är utformade utifrån vår kunskap. Det är viktigt att ha rektorns stöd men vi förhåller oss mest för oss själva. Vi har inte direkt en social koppling till rektorn i utformandet av vårt arbete. Vår relation

till rektorn är ur ett rent administrativt syfte” (P2).

. Här kan vi utläsa att rektorns stöd är viktigt precis som P1 nämnde i sin intervju. Dock går det även att se att P2 inte har samma nära kontakt med rektorn då pedagogen nämner att de håller sig mest för sig själva på förskolan och att relationen till rektorn endast har ett administrativt syfte.

P3 som har en yrkestitel som Biträdande rektor säger följande i denna fråga:

“En rektor behöver erbjuda möjligheter till pedagoger att tänka själv samtidigt som rektorn behöver sätta en liten vinkling i utformandet. Det är också rektorn som går ut med att det är detta vi ska utgå ifrån men som rektor kan man inte heller gå in med inställningen att “så här ska det vara” utan man måste få med arbetslaget med sig. Rektorns inflytande på lärmiljöer har absolut ett socialt samband”

(P3).

En liknande uppfattning har både P4 och P5 om rektorn som social faktor för uppbyggandet av en pedagogisk lärmiljö. P5 säger: “Även om vi har stor frihet i hur vi utformar våra lärmiljöer på avdelningen är det rektorn som sätter riktlinjerna. Vi utformar lärmiljöerna på

26

avdelningen själva men det är rektorn som sätter en gräns för hur det ska se ut”. och P4 nämner: “Min uppfattning är att rektorn har en tilltro till oss pedagoger som är på plats och att rektorn erbjuder samarbete mellan avdelningarna”. Om svaren studeras noga så har alla utom P2 en god relation med sin rektor och upplever stöttning i utformandet av de pedagogiska lärmiljöerna. P6 avslutar intervjun med:

” Jag känner att vi som pedagoger kan vända oss till rektorn som stöd. Som pedagog ska man kunna gå till rektorn för att få svar på frågor men också få råd och tips på hur vi ska utforma lärmiljöerna. Jag känner att det finns och att det ska finnas ett stöd hos vår rektor och kan absolut se att det finns

ett socialt samband mellan vår verksamhet och rektorn” (P6).

Pedagogerna som har blivit intervjuade visar tydliga liknelser på socialt samspel med varandra och socialt samspel med rektorn. P4 och P6 beskriver båda att det är viktigt att kunna förlita sig på rektorn om man behöver särskilt stöd och att rektorn erbjuder samarbete mellan avdelningarna. P4 beskrev i frågan att med hjälp av socialt samspel får pedagogerna mer samarbetsmöjligheter. Rektorn är då en tredje faktor i denna triangel som ska föra det samarbetet framåt. P6 beskriver i tidigare fråga hur speglandet av en pedagog kan lätt speglas av på ett barn om man har en sämre dag. Som medlare till gott humör har en rektor förmågan att hjälpa en pedagog att hitta inspiration i arbetet och förmedla med positiva kommentarer om man har ett bra socialt samspel med rektorn.

En rektor är en viktig aspekt kring en fungerande verksamhet, oavsett om frågan i sig handlar om pedagogiska lärmiljöer eller inte. P2 beskriver hur de inte har en koppling mellan rektorn och utförandet av deras arbete på avdelningen ur ett socialt sammanhang medan P6 beskriver hur hen använder sig av rektorns expertis och erfarenhet för att utvecklas som pedagog och utveckla verksamheten. En artikel som är skriven av (Eranil & Özbilen, 2017 s. 109) beskriver hur etiska och professionella ledare bygger en organisation där solidaritet och förtroende säkerställs genom att standardisera arbetsvillkor och ökar intresse för pedagogernas arbetsmiljö. Med artikeln i åtanke är det tydligt att P2 är osäker på om rektorn har en social påverkan på grund av hens relation till sin rektor. Hade relationen varit starkare mellan P2 och rektorn är det möjligt att P2 synpunkter varit liknande P6 som har en bättre relation med sin rektor.

27

5.6 Hur stor påverkan tror du att religion har i utformandet

av den pedagogiska lärmiljön

När denna fråga ställdes till informanterna upplevdes det att frågan kring religion inte har varit så aktuell i arbetet på förskolorna. När informanterna fick tänka till kring religion och om det har någon påverkan i den pedagogiska lärmiljön så framkom det att flera av pedagogerna kopplar samman religion med kultur och andra språk. P3 nämner i intervjun att:” Vi kommer från olika kulturer och ser det kompetenta barnet redan när de är små. Religionen kan spela stor roll här och att man kan hjälpa barnen lite mer än vad de behöver. Jag tänker mig också att det vi har med oss i vår ryggsäck formar oss som pedagoger”. I detta fall kan svaret tolkas på följande sätt att det är pedagogernas eventuella religion som är med och formar lärmiljöerna. De andra pedagogerna som intervjuats har istället tagit fasta på barnen och familjens religioner och kulturer. P1 nämner:

”Jag tror att det som påverkar allra mest är att man är medveten om att det finns olika kulturer, olika religioner. Sen tror jag inte att religionen är det som påverkar allra mest utan att det handlar om individerna och familjerna och deras olika behov. Det är viktigt att man är medveten och att man har en förståelse för vissa typer av agerande till exempel om man tar kvinnor i hand eller inte” (P1).

P4 nämner också makten från föräldrarna i sin intervju med orden: “Man har olika tro och den där makten från föräldrarna, det genomsyrar ju till barnen”. Huruvida religion påverkar de pedagogiska lärmiljöerna eller inte, skiljer sig i pedagogernas svar. P2 svarar:

”Vi pratar inte om religion och använder inte det i arbetslaget. Vi är inte främmande att prata om det. Vi har läst böcker och barnen vet att det finns olika religioner men vi har inte arbetat med det.

Jag känner att det kan ha en stor betydelse men att det inte har upplevts på vår förskola” (P2).

P5 i sin tur svara att “Rent spontant tänker jag ingen alls. Jag känner inte att vi har hämmats i våra lärmiljöer av att någon tillhör en viss religion. Det som kanske kan uppstå är om någonting verkar fel för någon annan som tillhör en annan religion- men det är inget jag har upplevt”. När det kommer till P6 svar på denna fråga förmedlas en annan syn på religion och hur det kan arbetas med på förskolan. “Där finns de barn som har det och vi som pedagoger ska kunna använda oss av det för att belysa att det finns andra religioner och annan tro i

28

världen. Vi använder Polyglutt på förskolan, alltså böcker på annat språk och modersmål kan fördjupa sig in i sin egen kultur. Ett annat barn som inte förstår det språket kan ändå vara med och utveckla en förståelse för att det finns andra språk och kulturer. Jag kopplar religion och kultur med andra språk” (P6). Här används istället religion, kultur och flerspråkighet som ett verktyg för att förmedla kunskap med en djupare förståelse. Med hjälp av Polyglutt så får de pedagoger som inte har kunskap i flerspråkighet ytterligare ett verktyg för att nå de barn som har annat modersmål än svenska. Samtidigt som de barn som inte har kunskap om andra språk kan få det genom det digitala verktyget Polyglutt.

När det kommer till denna fråga så skiljer sig svaren markant. Allt ifrån att tycka att religion inte påverkar lärmiljöerna alls till att se att religion faktiskt kan spela ganska stor roll på vissa aspekter. Flera av de som intervjuades nämnde ordet kultur och kopplade samman religion och kultur med andra språk. Något annat vi kan se är att två av de som intervjuades har använt sig utav böcker, både digitalt genom Polyglutt som P6 har använt sig utav och manuellt genom faktiska böcker som P2 har använt sig utav för att belysa olika språk och att det finns olika religioner. P1 talar i intervjun om att det är viktigt att se familjers olika behov och ha en förståelse för vissa typer av agerande. En typ av agerande som P1 nämner är om man tar kvinnor i hand eller inte. Detta är något som är olika från kultur till kultur så i vissa fall kan det vara bra om pedagogerna har kännedom om sådan här typer av agerande. P3 nämner att det är vår ryggsäck som formar oss som pedagoger. Vad vi bär med oss, vilka värderingar vi har och hur vi agerar i vissa situationer är några få av de erfarenheter som vi bär med oss i våra ryggsäckar.

5.7 Beskriv arbetsgången i hur ni utformar och bygger upp

pedagogiska lärmiljöer, från tanke till handling.

Tanken bakom denna fråga är att se vilka sociala aspekter som ligger bakom uppbyggandet av förskolans pedagogiska lärmiljöer. P1 svarar på följande sätt:

” Det handlar ofta om att vi har en idé om någonting att utgå ifrån. Det är mycket med de små barnen, att vi tolkar. Ibland tror jag att vi är rädda för att styra, men jag tror att vi gör det och behöver göra det mer i början för att barnen sen ska kunna visa oss vad de är intresserade av. Vi