Politisk kommunikation i en föränderlig demokrati. En studie av kommunikationsvägar mellan medborgare och politiker i fem skånska kommuner

Full text

(1)Examensarbete Medie- och kommunikationsvetenskap Konst, kultur och kommunikation Malmö högskola Vårterminen 2004. Politisk kommunikation i en föränderlig demokrati En studie av kommunikationsvägar mellan medborgare och politiker i fem skånska kommuner. Pia Borggren.

(2) Handledare: Jesper Falkheimer, Lunds universitet Examinator: Tommy Lindholm, Malmö högskola. Systemtilltro innebär i detta sammanhang att medborgarna har förtroende för att kommunens politiker är lyhörda för deras önskemål och behov men också att de kan omvandla dessa till beslut och handling. Därmed är det meningsfullt att försöka påverka. En utbredd misstro mot politiker och mot kommuner och landsting som demokratiska institutioner kan däremot leda till passivitet och uppgivenhet. Den kan också leda till mindre dialog och mer konfrontation. (Svenska Kommunförbundet 2003:20). 2.

(3) Innehållsförteckning. Innehållsförteckning Tack ................................................................................................................... 5 Inledning........................................................................................................... 7 Syfte ........................................................................................................................................................................7 Frågeställningar.....................................................................................................................................................8 Arbetets disposition .............................................................................................................................................8. Teoriskt perspektiv........................................................................................ 9 Demokrati................................................................................................ 9 Olika demokratimodeller ..............................................................................................................................9 Aktuella förändringar i svensk demokrati................................................................................................ 11 Konkret medborgarinflytande på kommunal nivå ................................................................................. 12 Medborgarförslag ........................................................................................................................................ 13. Kommunikation .................................................................................... 15. Politisk kommunikation.............................................................................................................................. 15 Kommunikativt handlande ........................................................................................................................ 16 Public relations ............................................................................................................................................ 18 Public relations på kommunal nivå........................................................................................................... 19 Politisk viljebildning .................................................................................................................................... 20 Kommunen och god public relations....................................................................................................... 22 Modellerna i verkliga livet .......................................................................................................................... 23 Idealmodeller för kommunpolitiken ........................................................................................................ 23. Metod ................................................................................................................25 Min förförståelse................................................................................................................................................ 25 Val av studieobjekt ............................................................................................................................................ 25 Personliga intervjuer ......................................................................................................................................... 28 Respondenterna ................................................................................................................................................. 28 Min och Eslövs kommuns roll ........................................................................................................................ 30 Reliabilitet ........................................................................................................................................................... 30 Medborgare och invånare................................................................................................................................. 31. Resultat och analys ......................................................................................32 Nuläget i Eslöv ......................................................................................32 Kommuner som inte infört medborgarförslag ...........................33 Kommunikationsvägar...............................................................................................................34 Kommunerna jag studerat närmare .............................................34 Den politiska kommunikationen i kommunerna.................................................................................... 35 Direktkontakt med politikerna .................................................................................................................. 36 Andra kommunikationssätt........................................................................................................................ 37. Medborgarförslag ................................................................................38 Information om medborgarförslag .......................................................................................................... 38 Inlämnade förslag........................................................................................................................................ 39 Information om inlämnade medborgarförslag ....................................................................................... 40 Sambandet informationsinsats och antal medborgarförslag ................................................................ 41 Sambandet beslut och antal medborgarförslag....................................................................................... 41 Varför lyckad satsning i Skurup och Ystad men inte i Hörby? ............................................................ 41. 3.

(4) Innehållsförteckning. Diskussion .......................................................................................................43 Möjliga kommunikationsvägar ........................................................................................................................ 43 Medborgarförslag .............................................................................................................................................. 45 Politisk viljebildning .......................................................................................................................................... 46 Mediernas roll .................................................................................................................................................... 47 Kommunal demokrati i förändring................................................................................................................. 48. Några ord på vägen ......................................................................................50 Förankring i organisationen ............................................................................................................................. 50 Information till medborgarna.......................................................................................................................... 50 Goda erfarenheter ............................................................................................................................................. 51 Ta hjälp av medierna ......................................................................................................................................... 51 Att hantera eventuella risker och problem .................................................................................................... 52. Slutsatser .........................................................................................................53 Referenser .......................................................................................................55 Litteratur ............................................................................................................................................................. 55 Kommuninformation ....................................................................................................................................... 57 Intervjuer och samtal ........................................................................................................................................ 57 Enkätsvar ............................................................................................................................................................ 58. Figurer. Figur 1: Tre dominerande demokratiska idealmodeller ...................................................................................... 10 Figur 2: Grov indelning av olika typer av sociala handlingar ............................................................................. 17 Figur 3: Politisk kommunikation och public relations på kommunal nivå ...................................................... 20. Tabeller. Tabell 1: Skånska kommuner som infört medborgarförslag ............................................................................. 32 Tabell 2: Kommunikationsvägar ............................................................................................................................ 36. Bilagor. Bilaga 1: Enkätundersökning till skånska kommuner som EJ nfört medborgarförslag ................................ 59 Bilaga 2: Enkätundersökning till skånska kommuner som infört medborgarförslag ..................................... 61 Bilaga 3: Intervjufrågor till Hörby kommun......................................................................................................... 63 Bilaga 4: Intervjufrågor till Ystads kommun ........................................................................................................ 65 Bilaga 5: Intervjufrågor till Eslövs kommun ........................................................................................................ 67 Bilaga 6: Enkätfrågor till Bromölla kommun ....................................................................................................... 69 Bilaga 7: Intervjufrågor till Skurups kommun...................................................................................................... 71 Bilaga 8: Skånska kommuner som inte infört medborgarförslag ...................................................................... 73 Bilaga 9: Politisk kommunikation i de kommuner som inte infört medborgarförslag................................... 75 Bilaga 10: Information på kommunernas webbplats........................................................................................... 77 Bilaga 11: Medborgarförslag Skurup...................................................................................................................... 79 Bilaga 12: Medborgarförslag Ystad ........................................................................................................................ 81. Gestaltande arbete. Vi vill veta vad du tycker! Informationskampanj för medborgarförslag i Vår kommun ...................................83. 4.

(5) Tack. Tack… … till Eva Johannesson, informationsansvarig på Eslövs kommun (t.o.m. 2004-02-23), Lena Larsson, kommunfullmäktiges ordförande, Görel Karlsson, informationssekreterare och Karin Gottlow, informationsassistent, som alla informerade mig om kommunens arbete och tankar kring den politiska kommunikationen. … till Ann-Charlotte Engström, Hörby kommun, och Gunnel Lundberg, Ystads kommun, som ställde upp på personliga intervjuer. … till alla kommuner som svarat på mina frågor via e-post. Särskilt tack till Bo Strömgren och Lena Ek på Skurups kommun och Karin Wendel och Christina Hedlund i Bromölla. och slutligen ett stort tack till min handledare Jesper Falkheimer som uppmuntrat och stött mig genom hela mitt arbete.. 5.

(6) 6.

(7) Inledning. Inledning Har du någon gång låtit politikerna i din kommun höra din åsikt? Eller funderat på att göra det? Själv har jag, antagligen som de allra flesta, en hel del tankar, synpunkter och idéer som jag tycker politikerna också borde ta till sig. Men att ta steget från att bara tycka och tänka till att verkligen ta kontakt och låta en politiker ta del av mina synpunkter har känts väldigt besvärligt. Därför fångade Eslövs kommun mitt intresse när jag surfade runt på deras hemsida (eslövsbo som jag är) och fann Demokratiforum där man som invånare kan ge synpunkter och ställa frågor, och få svar av en politiker. Det var så jag blev intresserad av kommunikationen mellan medborgare och politiker och för att ta reda på om mitt nyfunna intresse kunde vara ett ämne för ett examensarbete, tog jag kontakt med informationsansvarig på Eslövs kommun. Som i så många andra kommuner hade Eslövs politiker satt igång en demokratidiskussion och Demokratigruppen i kommunen skulle behandla ett ärende om att eventuellt införa medborgarförslag i kommunen (medborgarförslag innebär att invånarna får lämna förslag till kommunfullmäktige som måste behandla ärendet, mer om detta längre fram). Frågorna och tveksamheten kring medborgarförslag (som funnits sedan 2002) var stor bland Eslövs politiker. Vad kan ett införande av medborgarförslag ha för betydelse för den representativa demokratin; kan det innebära att systemet övergår alltmer i en direkt demokrati (att folket har en direkt möjlighet att påverka de politiska besluten)? Och hur fungerar det i kommuner som har infört medborgarförslag – tas förslagen omhand och behandlas på ett korrekt sätt eller läggs de bara åt sidan? Jag förstod att frågorna som politikerna i Eslöv ställde sig inte var unika för just denna kommun. Demokratin genomgår ständiga förändringar och den politiska kommunikationen spelar en central roll i det demokratiska systemet.. Syfte Mitt syfte med detta arbetet är att studera hur kommunikationen mellan medborgare och politiker fungerar på kommunal nivå samt att undersöka om medborgarförslag kan ses som ett kommunikationsverktyg för att skapa en dialog mellan medborgare och politiker. Med Eslövs kommun som utgångs- och referenspunkt i min studie, kommer arbetet dessutom att kunna användas som beslutsunderlag för Eslövs politiker som är i begrepp att ta beslut i frågan om ett eventuellt införande av medborgarförslag i kommunen.. 7.

(8) Inledning. Jag vill klargöra att syftet däremot inte har varit att ta reda på vad medborgarna tycker om medborgarförslag, även om det skulle vara en intressant och högst relevant information. Om det funnits mer tid till förfogande, skulle en undersökning om medborgarnas åsikter ingått som en naturlig del av studien. Inte heller har det varit min avsikt att ta reda på vad politiker som arbetat med medborgarförslag har för uppfattning om de förslag som lämnats in. För att göra en sådan undersökning krävs att kommunen arbetat med förslagen en längre tid för att kunna uttala sig om trender eller mönster. Det bör ha gått några år för att en sådan undersökning ska kunna ge tillförlitliga svar. Jag tar inte hänsyn till vilket politiskt parti som styr i de olika kommunerna och jag försöker inte på något sätt se om kommunernas politiska styre har någon betydelse för valet att införa medborgarförslag (jmf Wrede 2004: Anders Lidström, statsvetare i Umeå, som forskar om medborgare, demokrati och politiskt styre). Det är istället kommunikationen som står i fokus, vilket betyder att det snarare är sådana parametrar som antalet invånare och vilka andra kommunikationsvägar medborgarna erbjuds för att kommunicera med politikerna, som är intressant. Det är inte min uppgift att ta ställning för eller mot medborgarförslag, men jag kommer att föra en jämförande diskussion kring olika kommunikationsvägar som finns mellan medborgare och politiker, där medborgarförslag är en sådan väg. Den diskussionen knyter an till de teoretiska teman som arbetet utgår från, nämligen demokrati och kommunikation.. Frågeställningar På vilka sätt kan medborgarna kommunicera med sina kommunala politikerna? Hur arbetar olika kommuner med medborgarförslag? Kan man se medborgarförslag som ett kommunikationsverktyg mellan medborgare och politiker?. Arbetets disposition Jag börjar med att presentera en teoretisk genomgång dels av demokratibegreppet och dels av politisk kommunikation och public relations. De metoder jag använt för att utföra undersökningen redovisas i ett separat avsnitt, varefter jag presenterar studiens resultat. Jag diskuterar resultatet i förhållande till mitt teoretiska perspektiv och ger en kort vägledning till politiker i de kommuner som står inför beslut om att på ett eller annat sätt förändra sitt demokratiska styre. Allra sist redovisar jag kortfattat mina slutsatser.. 8.

(9) Teoretiskt perspektiv. Teoretiskt perspektiv Min studie tar sin ansats både i demokratiska och kommunikativa teorier. Jag börjar med att diskutera begreppet demokrati, olika demokratimodeller, demokrati på kommunal nivå samt dess uttryck i dagens Sverige. På dessa demokratiska grunder lägger jag sedan ett kommunikativt perspektiv genom att närmare gå in på politisk kommunikation, kommunikativt handlande, public relations och politisk viljebildning.. Demokrati Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkmakt eller folkstyre. Exakt vad begreppet praktiskt betyder råder det delade meningar om, av flera skäl. Demokrati handlar om en samhällsföreteelse vilket innebär att det befinner sig under ständigt förändring. Dessutom betecknar ordet företeelser på många områden och på olika nivåer av samhället (till exempel ekonomisk demokrati och beslutsdemokrati). (Nationalencyklopedin 2004) Om man blickar tillbaka i historien, kan man se att demokratin har genomgått tre stora transformationer: Den första transformationen, i den grekiska stadsstaten ca 500 år f.Kr resulterade i en direktdemokrati som tillät de vuxna manliga medborgarna att medverka i folkförsamlingens beslut (kvinnor, invandrare och slavar var undantagna denna rätt). Den andra transformationen innebar att den representativa demokratin utvecklades (huvudsakligen från slutet av 1700-talet), vilket innebär att medborgaren väljer de styrande som i sin tur genom majoritetsbeslut bestämmer politikens innehåll. Numera är detta den dominerande formen för politisk beslutsdemokrati. Den tredje transformationen pågår just nu, med utveckling av övernationella system till exempel Europeiska unionen (EU), och det är svårt att förutse hur demokratin kommer att förändras härnäst. (Nationalencyklopedin 2004). Olika demokratimodeller I den representativa demokratin (som är den demokratiformen vi har i Sverige) utövas makten av företrädare som medborgarna valt i de allmänna valen. Denna typ av demokrati (folkstyre) innebär att folket ger sitt förtroende för en elit som anses kunna. 9.

(10) Teoretiskt perspektiv. tillvarata medborgarnas intressen på ett bra sätt. Som regeringens demokratiarbete har visat (Regeringskansliet, Demokratitorget 2004) har tilltron till detta demokratiska system minskat. Alla vill vi ha en demokrati, men det blir allt tydligare att det finns många olika meningar om vad som utmärker en god demokrati (Oscarsson 2003: 10, jmf Pettersson och Ribbhagen 2003:137). För att kunna tala om vad som utmärker en god demokrati, finns en mängd olika normativa demokratiska idealmodeller, men demokratiforskningen har allt mer kommit att tala om tre modeller som mer framträdande än andra (Nord och Strömbäck 2004: 21ff och Oscarsson 2003: 10). De är valdemokrati (även kallad konkurrensdemokrati), deltagardemokrati och samtalsdemokrati, med följande förhållande:. Samtalsdemokrati Deltagardemokrati Valdemokrati Figur 1 Tre dominerande demokratiska idealmodeller (Oscarsson 2003: 10). Valdemokratin är grundstenen i den representativa demokratin och även en förutsättning både för deltagar- och samtalsdemokratin. Deltagardemokratin kan sägas stå för kvantitet (omfattning och utbredning) och samtalsdemokratin för kvalitet (det intellektuella samtalet) (Oscarsson 2003: 10). Med andra ord handlar deltagardemokratin om att så många medborgarna som möjligt känner ett politiska engagemang, medan samtalsdemokratin handlar om samtalet som förs om politiska angelägenheter. I en valdemokrati styr folket genom att rösta på konkurrerande eliter, det vill säga politiker, när det är allmänna val. Förenklat kan man säga att det är politikerna som agerar och medborgarna som reagerar (Nord och Strömbäck 2004). Politikerna arbetar med den politiska processen och medborgarna reagerar på resultatet av detta arbete genom att antingen välja om de styrande politikerna, eller genom att rösta på andra konkurrerande kandidater. Förespråkare för den deltagardemokratiska modellen har ett förtroende för folket, pekar på vikten av diskussion och överläggningar mellan människor och menar att politiskt deltagande ger upphov till bättre beslut (SOU 1999:64). Mer medborgerligt engagemang mellan valen ger demokratin mer liv och innehåll. Deltagardemokraterna utgår också ifrån att övning ger färdighet och att väljarna har tillräcklig kunskap, kompetens och intresse av att delta i den politiska processen. Detta kan jämföras med valdemokraterna (även kallade konkurrens-, ansvars- eller elitdemokrater) som å andra sidan, är mer skeptiska till väljarnas kunskap och kompetens och vill hellre att de förtroendevalda (eliten) sköter den politiska beslutsprocessen på egen hand (SOU 1999:64). Det delta-. 10.

(11) Teoretiskt perspektiv. gardemokratiska idealet gör både individ och samhälle till vinnare. Individen får ökade kunskaper, möjlighet att vidareutvecklas som person, ökat socialt kapital och fler sociala kontakter och samhället vinner på att besluten som fattas håller bättre kvalitet beroende på att många människors livserfarenhet varit med och påverkat samt på att besluten blir bättre förankrade (Nord och Strömbäck 2004). I en deltagardemokrati kan medborgaren påverka genom namninsamlingar, demonstrationer, direktkontakt med politiker och tjänstemän, insändare och så vidare. Möjligheten att delta i demokratiskt beslutsfattande får medborgaren också, genom till exempel folkomröstningar, brukarinflytande (i t.ex. skolor), olika råd (t.ex. ungdomsråd, byaråd) med mera. En viktig förutsättning för en väl fungerande deltagardemokrati är dock att medborgarna får goda erfarenheter av det politiska deltagandet (oavsett om deras engagemang bemöttes med avslag eller beviljan). Man bör till varje pris undvika löften om inflytande som lämnar medborgaren falska förhoppningar som inte går att infria. (Oscarsson, 2004) Samtalsdemokraterna instämmer i det mesta som deltagardemokraterna förespråkar, men fokuserar på medborgarnas deltagande i det politiska samtalet genom diskussioner, dialoger och debatter. Ju fler som engagerar sig i politiska diskussioner, desto bättre demokrati. Kravet på samtalen, för att de ska vara demokratiska, är främst att de bygger på rationella och sakliga argument, men också på jämlikhet, en strävan efter gemensam förståelse, lyssnande och intellektuell öppenhet samt att samtalen inte präglas av en strävan att på något sätt nå dominans (Nord och Strömbäck 2004). Demokratimodellerna är normativa idealmodeller och kan som sagt inte (förutom valdemokratin) fungera var för sig. Hur mycket av de olika modellernas ideal som ska finnas i den svenska demokratin råder det delade meningar om. Och vi lär, enligt Oscarsson (2004), inte att få någon konsensus kring detta, mycket beroende på att demokratiska ställningstaganden ofta grundar sig på grundläggande värderingar och trosföreställningar. Precis som alla samhällsfenomen kommer demokratin ständigt att förändras. Min uppfattning om den svenska demokratins utveckling är att vi börjar få en sammanblandning av de tre idealmodellerna. Som vi kommer att se gäller det framförallt val- och deltagardemokratin, men kanske även samtalsdemokratin.. Aktuella förändringar i svensk demokrati En uthållig demokrati förutsätter en demokratisk medvetenhet hos medborgarna. Det handlar i grunden om en insikt om att det är medborgarna i en demokrati som utgör demokratin. (Justitiedepartementet, 2002) Sedan 1998, då valdeltagandet vid riksdagsvalet var det dittills lägsta i modern tid (81,4%) har den svenska regeringen arbetat aktivt med demokratipolitiska frågor. Man har uppmärksammat att det finns problem med hur den svenska demokratin fungerar;. 11.

(12) Teoretiskt perspektiv. färre medborgare är medlemmar i politiska partier, och än färre är aktiva inom dessa. Ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund deltar i lägre grad i den politiska processen än övriga medborgare. Överlag visar medborgarna en politisk misstro. Trots negativa trender i den svenska demokratin, ser dock regeringen tecken på att det finns förutsättningar för en levande demokrati. Till exempel uppger omkring var sjätte person att han/hon kan tänka sig ett förtroendeuppdrag och det finns fortfarande stor tilltro till det demokratiska folkstyret. Resultatet av demokratiarbetet som startade 1998 är propositionen Demokrati för det nya seklet som riksdagen antog 2002-04-04. I propositionen presenteras en långsiktig strategi för att värna om och fördjupa den svenska folkstyrelsen. Den har som syfte att värna om den representativa demokratin men samtidigt stimulera till medborgardeltagande även mellan de allmänna valen. (Regeringskansliet, Demokratitorget 2004) Regeringens fyra långsiktiga mål för demokratipolitiken: • Valdeltagandet ska öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europa-. parlamentet. • En ökad andel av medborgarna ska inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Antalet. personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag ska också öka. • Medborgarna ska ges bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen.. Andelen medborgare som deltar ska också öka. • Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är i dag.. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen ska öka. (Regeringskansliet, Demokratitorget 2004) De ovannämnda målen för demokratipolitiken innebär att regeringen vill satsa mer på deltagardemokrati, det vill säga medborgarna ska ges större möjlighet att delta i och påverka den politiska processen.. Konkret medborgarinflytande på kommunal nivå Kommunen är skyldig att vädra och syna dina åsikter. Hur galet eller tokigt du än kan tänkas resonera. Det är det som är demokrati. (Svenska Kommunförbundet, 2000: 22) Sedan början av 1980-talet har en rad olika reformer genomförts i de svenska kommunerna för att ge medborgarna möjlighet att delta i och ha inflytande över den kommunala servicen, bland annat genom byaråd, kommunala folkomröstningar, brukarinflytanden och stormöten. (Klasson 2000: 34-36) 1994 genomfördes en stor demokratireform som innebär att invånarna i en kom-. 12.

(13) Teoretiskt perspektiv. mun kan begära lokal folkomröstning om fem procent av invånarna kräver det. Enligt Svenska Kommunförbundet (2000: 22-23) har den reformen invaggat invånarna i en falsk uppfattning om att de kan påverka genom att begära folkomröstning. När tidningen KommunAktuellt 1998 gjorde en undersökning, visade det sig att folket i landets kommuner tagit initiativ till en lokal folkomröstning 59 gånger, men att 58 hade åkt i papperskorgen. /…/ Tanken med de lokala folkomröstningarna var ju att öka medborgarnas engagemang. I stället tvingades alla de som sprungit runt och knackat dörr, samlat in namn och skrivit insändare inse att det är kommunalrådet på fjärde våningen som bestämmer. Trots allt.. (Svenska Kommunförbundet, 2000:22-23). Detta är något man ska beakta om man som kommun väljer att införa olika former av medborgardeltagande. Det är viktigt att det inte bara låter fint, utan att det även praktiskt går att genomföra den deltagardemokratiska reformen, med ett gott resultat. De olika förändringar som skett mot en deltagardemokrati, kan bero på en rad olika omständigheter. Det kan vara en politisk reaktion på den senaste kommunindelningsreformen (då antalet förtroendevalda inom kommunerna minskade från ca 125 000 år 1962 till ca 50 000 år 1974 beroende på att antalet kommuner minskades från 1 037 till 278). Det har blivit allt svårare att rekrytera nya politiker bland medborgarna, som alltmer väljer att delta i den politiska processen genom att istället demonstrera, skriva insändare och liknande. Reformivern kan också vara ett sätt att motarbeta den misstro mot politiker som finns bland medborgarna och som tycks öka med tiden. Det kan vara ett sätt att försöka skapa nya mötesplatser där medborgare och politiker kan föra en dialog eller ett försök att engagera medborgarna, utan en alltför stark inblandning av politiker. Reformerna i riktning mot deltagardemokrati kan också vara en förändring av värderingar i samhället, från en samhällscentrerad mot en mer individcentrerad syn på demokratin. (Klasson 2000: 34-36). Medborgarförslag Utredningsförslag liknande propositionen Demokrati för det nya seklet fanns alltså redan på mitten av 1990-talet, men då var en stor majoritet av de ledande kommunpolitikerna (till och med Kommunförbundet) negativt inställda till medborgarförslag. Man var rädd att det skulle innebära en urholkning av den representativa demokratin och att det skulle bli merarbete för kommunens förvaltningar. Dessutom tyckte man att medborgarna kunde gå via de politiska partierna om de ville väcka ett ärende. (Wrede 2003) Idag tycks uppfattningen vara annorlunda. I en enkät som tidningen KommunAktuellt genomförde i november 2003 hade 126 av landets 290 kommuner infört medborgarförslag det vill säga 44 % (och till dagens datum har ännu fler tillkommit, det resultatet ger den minienkät jag genomfört bland de skånska kommunerna). Av Skånes. 13.

(14) Teoretiskt perspektiv. 33 kommuner arbetar 12 (36 %) med medborgarförslag vilket skulle kunna tolkas som att de skånska kommunerna är lite försiktigare med införande än om man ser till landet i stort. Varje kommun (och landsting) kan, om de vill, införa så kallat medborgarförslag enligt ett tillägg i kommunallagen från halvårsskiftet 2002. Ett medborgarförslag får väckas av alla som är folkbokförda i kommunen (eller landstinget). Även barn och ungdomar har denna rätt, det finns ingen åldersgräns. Denna möjlighet att påverka den politiska processen gäller även invandrare som ännu inte fått rösträtt. Ett medborgarförslag lämnas till kommunfullmäktige där det måste tas upp och sedan beredas innan beslut fattas (senast inom ett år). 14.

(15) Teoretiskt perspektiv. Kommunikation Med demokratibegreppet som grund kommer jag nu att presentera några kommunikationsteorier som ger min analys ett kommunikativt perspektiv och metoder användbara i min analys.. Politisk kommunikation Kommunikationen mellan medborgare och politiker i en kommun är inte vilken typ av kommunikation som helst. Enligt klassisk kommunikationsmodell förmedlas ett budskap av en sändare via ett medium eller kanal till en mottagare. Om man med en sådan transmissionsmodell ska beskriva politisk kommunikation i jämförelse med annan kommunikation, ligger skillnaden i budskapets innehåll och syfte. Syftet är att förmedla ett speciellt politiskt budskap eller att påverka mottagarens bild av den politiska verkligheten (Bengtsson 2001: 52). Det vill säga det handlar inte om att samtala om vädret, utan medborgaren har ett politiskt budskap som rör en kommunal angelägenhet och som han/hon vill föra fram till sina politiker (eller vice versa). Men kommunikation är förstås så mycket mer än en linjär transmission av ett budskap från sändare till mottagare. Det kan handla om att mottagaren nås av flera olika budskap från olika avsändare, och det kan handla om mottagarens erfarenheter och kulturella bakgrund som ger budskapet en speciell mening för honom eller henne, det vill säga konnotationen av meddelandet. Det kan också handla om att mottagaren responderar och att det då uppstår en diskussion eller dialog och mycket annat. Det är ändå viktigt att skilja på olika typer av kommunikation och när det i detta fall handlar om politisk kommunikation är indelningen interpersonell kommunikation och masskommunikation relevant (jmf Strömbäck 2000:34 samt Hadenius och Weibull 1999). Huvudsyftet med min analys är just att belysa den interpersonell politiska kommunikationen, vilket i detta sammanhang betyder den direkta kommunikationen mellan medborgarna och politikerna, person till person med hjälp av olika kommunikationsvägar. Men jag kommer också att delvis beröra masskommunikation med tanke på att lokalpressen utgör ett forum för den politiska kommunikationen. Medborgarens insändare är en form av masskommunikation eftersom den är enkelriktad på så sätt att mottagaren inte direkt kan ge en respons, den är offentlig och opersonlig på så vis att författaren till insändaren inte vet vem eller vilka som läser budskapet samt att det är en samtidig kommunikation som når en stor mängd människor vid ungefär samma tidpunkt (jmf Hadenius och Weibull 1999:15). Vi ska också ha i åtanke att den politiska kommunikationen på kommunal nivå är starkt styrd av den politiska situationen. Om det valår kommunicerar politikerna främst för att värva väljare, medan det mellan valen kan handla om att politikerna måste behålla sin legitimitet som makthavare.. 15.

(16) Teoretiskt perspektiv. Det finns många metoder för att analysera kommunikation och texter av olika slag, bland annat klassiska metoder som retorik och semiotik. Man kan också välja att använda sig av en analysmetoder som aktör-strukturanalys (i vilken grad aktörer vill bevara eller förändra rådande samhällsstrukturer), distributiv analys (i vilken grad aktörerna använder inflytande och makt för att påverka värdefördelningen i samhället) eller liknande (Bengtsson 2001: 44-47). Ingen av ovannämnda analysmetoder har känts relevant för min analys. Istället har jag har valt ut ett antal kommunikationsvetenskapliga teorier och metoder som jag använder för att analysera resultatet av min undersökning. Eftersom jag kommer att analysera hur kommunikationen mellan medborgare och politiker fungerar på kommunal nivå utgår jag från de demokratiska grundtankarna och applicerar ett kommunikativt perspektiv på dessa. Med utgångspunkt i Jürgen Habermas syn på kommunikativt handlande och kriterier för förnuftig politisk viljebildning, Grunigs tankar om symmetrisk tvåvägskommunikation samt min egen definition av public relations, kommer jag att studera vad kommunikationen mellan medborgare och politiker bör uppfylla för krav. Min analys kommer också att grunda sig på tankarna om de tre demokratiska idealmodellerna (Nord och Strömbäck 2004: 21ff och Oscarsson 2003: 10) samt de tre idealmodellerna för kommunalpolitiken (Klasson 2000).. Kommunikativt handlande Habermas pratar om kommunikativt handlande vilket innebär att aktörerna som kommunicerar primärt inte är inriktade på att vinna framgång, utan att nå en inbördes förståelse. En inbördes förståelse eller samförstånd uppnås genom en gemensam övertygelse. En kommunikativ handling är endast lyckad när den andra parten accepterar handlingen på ett specifikt sätt: genom att ta ställning till något som kanske i grunden är kritiserbart och dessutom ge det ett krav på giltighet genom att säga ”ja” eller ”nej”. När det gäller strategiskt handlande så är minst en av aktörerna strategiskt, det vill säga döljer för den andra att han i sitt handlande försöker nå framgång för egen vinnings skull, och på det viset uppfylls inte villkoren för kommunikativt handlande. (Habermas 1995b:100-101) Enligt Habermas är det alltså inte bara språket som vi kommunicerar med, utan även våra sociala handlingar. En sådan handling kan antingen vara kommunikativ eller strategisk (figur 2).. 16.

(17) Teoretiskt perspektiv. Sociala handlingar. kommunikativt handlande. strategiskt handlande. förtäckt strategiskt handlande. omedvetet vilseledande (systematiskt förvrängd kommunikation). öppet strategiskt handlande. medvetet vilseledande (manipulation). Figur 2 Grov indelning av olika typer av sociala handlingar enligt Habermas (1995b:101). Den strategiska handlingen kan (som figuren visar) vara öppen i sitt syfte, det vill säga den andra aktören informeras om att handlingen sker för att på något sätt nå framgång eller få vinning. Ett exempel på en öppet strategisk handling kan vara när du är extra hjälpsam och trevlig mot chefen i samband med löneförhandlingen. Eftersom handlingen sker överdrivet i samband med löneförhandlingen, blir det tydligt för chefen att du har något i kikaren. Den strategiska handlingen kan också vara förtäckt, det vill säga att avsändaren döljer sina avsikter antingen genom att omedvetet vilseleda mottagare, eller genom att helt medvetet manipulera. Ett exempel på en sådan manipulativ handling skulle enligt Habermas vara en PR-insats. Jag är av uppfattningen att det kommunikativa handlande som Habermas syftar till inte är så väldigt vanligt i vardagslivet. Det mesta vi gör och säger gör vi för att på något sätt nå egen vinning – kanske behöver vi få information som den andra parten har, det vill säga vi ställer en fråga, kanske kommunicerar vi våra behov och önskemål, kanske berättar vi för varandra vad vi varit med om under dagen. Alla dessa exempel skulle enligt Habermas inte vara kommunikativt handlande, eftersom båda parterna inte når samförstånd genom att kunna ta ställning för eller emot, och framförallt för att man kommunicerar för egen vinnings skull. Ett exempel på ett vardagligt kommunikativt handlande kan vårt sätt att klä oss vara. Speciellt ungdomar kommunicerar sin identitet genom sin väl valda klädsel. Ett annat exempel på kommunikativt handlande kan vara att köpa miljömärkta varor. Butiken erbjuder ett sortiment med miljömärkta varor, och genom att vi ger vårt samförstånd och köper en sådan vara, har vi sagt ”ja” till butikens förslag: att vi ska värna om vår miljö. Det är ett kommunikativt handlande. Samtidigt skulle jag vilja påstå att detta lika väl kan ses som ett strategiskt handlande, eftersom vi köper miljömärkta varor i syfte att ta hand om miljön, vilket i förlängningen kan ses som en gest att nå egen vinning.. 17.

(18) Teoretiskt perspektiv. Ytterligare ett exempel på en kommunikativ handling, enligt Habermas definition, är att lämna in ett medborgarförslag och få det behandlat. Genom ett sådant agerande kommunicerar vi att vi är engagerade i vår kommun och att vi vill vara med och påverka och förbättra det som finns i vår omgivning. Samtidigt vill jag påstå att det är ett öppet strategiskt handlande, eftersom vi med medborgarförslaget öppet visar att vi vill vara med och påverka våra kommunala politiker.. Public relations Likheten mellan politisk kommunikation så som jag definierat den på kommunal nivå ovan, och public relations (PR) är slående. Enligt Grunig handlar PR om management of communication between an organisation and its publics (Grunig 1984: 6) och kommunikationen är inte på något sätt utförd för någon enskild persons vinnings skull, utan för hela organisationens bästa. Han menar vidare att kommunikationsidealet är en symmetrisk (balanserad) tvåvägsmodell, där relationen mellan sändaren och mottagaren sker på samma premisser, det vill säga en form av dialog. Habermas däremot är av motsatt uppfattning, nämligen att PR aldrig kan vara annat än en manipulativ och strategisk kommunikation där sändaren har övertaget. När det gäller public relations, så finns ingen entydig definition av begreppet. Men ett tydligt tecken att notera är att det ofta är förknippat med manipulation och ibland rentav propaganda. Eftersom jag kommer att använda mig av PR-begreppet i texten kommer jag därför att diskutera och klargöra min syn på public relations. Begreppet public relations betyder ursprungligen relationer med offentligheten (Heltoft 1993) och blir relevant att använda för att studera den politiska kommunikationen mellan politiker och medborgare om man anser att politikerna i kommunen har en viktig relation till medborgarna (som offentligheten) och att det är en relation som behöver vårdas och underhållas för att politikerna ska kunna behålla sin legitimitet vid makten. En annan definition av PR-begreppet lyder: Public relations is the planned effort to influence opinion through good character and responsible performance, based upon mutually satisfactory two-way communication. (Cutlip och Center, citat i Grunig 1984: 7) Definitionen innehåller, som så många andra, tecken på manipulation men det intressanta är att den samtidigt påvisar en tvåvägs-kommunikation. I likhet med Habermas och hans så kallade kommunikativt handlande, menar Cutlip och Center att PR bygger på en ömsesidig tillfredsställande dialog, det vill säga det krävs att båda parterna når ett samförstånd. Habermas skiljer på kommunikativ handling och strategisk handling. Jag ser däremot kommunicerar PR som en blandning av båda dessa typer av handlingar och när jag i fortsättningen använder mig av begreppet public relations, syftar jag till:. 18.

(19) Teoretiskt perspektiv. en strategisk kommunikativ handling i syfte att nå samförstånd mellan avsändare och mottagare (i denna studie kommunens politiker och medborgarna).. Public relations på kommunal nivå Om man ser på kommunen som organisation bygger största delen av dess verksamhet på relationer med invånarna. Det gäller till exempel relationerna som kommunanställda inom barnomsorg, skola och vård har med invånarna. Men jag ser framförallt politikerna som ansvariga för relationen med omvärlden, det vill säga invånarna, eftersom de utför sin politiska gärning på uppdrag av dem. Men politikernas roll ser olika ut beroende på om det är valår eller inte. Under en valkampanj är den enskilde politikerns handlande dock inte att betrakta som PR för kommunen (men eventuellt för det politiska parti som han företräder). Hans/hennes relation till medborgarna bygger då på en strategisk kommunikation för att få väljare till valdagen. Mellan valen är politikerna ett av kommunens många ansikten utåt (övriga är till exempel tjänstemän inom kommunen, och personal inom barnomsorg, skola och vård) och den kommunikation som sker mellan de valda politikerna och kommunens invånare kan ses som ett sätt för dem att legitimera sin ställning som makthavare. Att påvisa att deras rätt att sitta vid makten är befogad. Denna kommunikation kan underlättas med hjälp av sådana kommunikationsverktyg som demokratiforum på kommunens webbplats eller medborgarförslag. Denna typ av politisk kommunikation är inte avsedd att ge fördelar vare sig för den enskilda politikern eller för medborgaren (jmf Grunig 1984), utan för dem bägge tillsammans. Det handlar om vad som är bäst för kommunen. Grunig har gjort en modell (Grunig 1984: 10) som beskriver PR-avdelningens funktion i en organisation. Enligt Grunig fungerar PR-avdelningen som en kommunikatör som bland annat arbetar för att nå samförstånd mellan de andra parterna och för att slippa missförstånd. I den kommunala organisationen finns inte någon sådan PR-avdelning. I vissa kommuner har man en informationsavdelning, men en sådan avdelning har inte de strategiska befogenheter som Grunig pratar om. I den kommunala verksamheten är det politikerna som tar de strategiska besluten. För att åskådliggöra hur den politiska kommunikationen fungerar i en kommun, har jag använt Grunigs modell som utgångspunkt och justerat den som följer:. 19.

(20) Teoretiskt perspektiv. tio n. ika ko mm un. ika. Kommunfullmäktige. Medierna (främst lokalpressen). un m m ko. tio n. Kommunens politiker (och i viss mån tjänstemän och övrig kommunal personal). Kommunikation och Konsekvenser (till exempel. medborgare. att medborgarna röstar på andra politiker eller att kommunfullmäktige tar beslut som påverkar medborgarna). Figur 3 Politisk kommunikation och public relations på kommunal nivå ur ett demokratiskt perspektiv (jmf Grunig 1984: 10. Jag har valt att använda mig av denna modell för att tydligare illustrera hur den politiska kommunikationen i en kommun fungerar. Eftersom den politiska kommunikationen inte bara sker mellan kommunens politiker och medborgare, utan även via medierna, ser jag lokalpressen som en central och förhoppningsvis neutral förmedlare av meddelanden mellan de olika aktörerna. I de kommuner som infört medborgarförslag eller frågestund i kommunfullmäktige, finns en kommunikation även mellan kommunfullmäktige och medborgare.. Politisk viljebildning När det gäller politiska handlingar som utförs av politiker, talar Habermas om kollektiv viljebildning som …handlar om att stabilisera beteendeförväntningarna vid konflikter respektive att bestämma och effektivt förverkliga kollektiva mål. Det handlar om att lösa konflikter mellan människor eller att fullfölja kollektiva mål. (Habermas 1995a:34-35) Vad som är en förnuftig politisk viljebildning kan enligt Habermas klargöras med hjälp av följande tre frågor: 1. den intressepolitiska frågan om hur stridande preferenser kan bringas i samklang 2. den etisk-politiska frågan om vem vi är och vem vi till syvende och sist vill vara 3. den moralisk-praktiska frågan om hur vi bör handla (Habermas 1995a:56).. 20.

(21) Teoretiskt perspektiv. Frågan är då hur den politiska viljebildningen ser ut för kommunikationen mellan medborgare och politiker i en kommun. Jag förklarar här nedan hur jag tolkar Habermas frågor med hänsyn till just detta ämne. Senare kommer jag att, med hjälp av svaren på dessa frågor, se hur en förnuftig politisk viljebildning gällande politisk kommunikation skulle kunna se ut. 1. Den intressepolitiska frågan om hur stridande preferenser kan bringas i samklang I den kommunala organisationen arbetar representanter från olika politiska partier. Det innebär att representanterna för de styrande politiska partierna måste agera för att komma överens i politiska beslut, men det är ett ämne för en annan uppsats. Eftersom kommunen inte bara innefattar politiker, utan även alla invånare, finns många olika uppfattningar om hur saker och ting ska skötas. Även om den representativa demokratin innebär att vi som väljare gett vårt förtroende till politikerna, betyder det inte att vi alltid har samma åsikter om olika kommunala angelägenheter. Här handlar det alltså om public relations och det är därför relevant att titta på hur politikerna hanterar och löser konflikter med missnöjda medborgare som konfronterar dem till exempel genom protester, demonstrationer, debattinlägg, namninsamlingar och så vidare. Eller ännu bättre, om det finns någon kommunikationsstrategi för att undvika konflikt och konfrontation, det vill säga till exempel ett forum för att samla upp åsikter och synpunkter för att kunna agera innan konflikten byggs upp (jmf punkt 3). 2. Den etisk-politiska frågan om vem vi är och vem vi till syvende och sist vill vara Här handlar det om hur kommunen vill framstå, det vill säga vilket, bild (image) man vill att invånarna och andra utomstående ska ha av kommunen. Det handlar inte bara om hur man vill framstå politiskt, men också vilka etiska aspekter man vill framföra. Här kan det gälla att tänka på vilka etiska ställningstagande kommunen gör, till exempel vad gäller flyktingfrågor, jämställdhet mellan könen och handikappsfrågor. Men det kan också handla om vilken typ av demokrati man vill ha i sin kommun (val-, deltagar- eller samtalsdemokrati). 3. Den moralisk-praktiska frågan om hur vi bör handla Denna fråga bygger på de två ovannämnda; nu är det dags att bestämma sig för hur man ska hantera olika uppfattningar som finns om kommunens angelägenheter, samt vilken slags demokrati kommunen ska sträva efter. Med hjälp av svaren från fråga 1 och 2 kan man nu ta ställning till om det behövs/krävs en förändring. I detta analysarbete ska vi vara medvetna om att det alltid funnits möjlighet för medborgaren att vädra sina åsikter med en politiker genom personlig kontakt. Historisk har det varit den naturliga vägen, men i och med alla kommunindelningsreformer har antalet kommuner minskat kraftigt och antalet medborgare per förtroendevald politiker är därmed också betydligt högre än. 21.

(22) Teoretiskt perspektiv. tidigare. Det kan därför vara lämpligt att även titta på andra kommunikationsmöjligheter som kommuninvånaren ges. Dessa skiljer sig från kommun till kommun, men jag kommer att redovisa och diskutera hur det ser ut i de kommuner jag studerat.. Kommunen och god public relations För att studera kommunikationen mellan politiker och invånare och vice versa kommer jag som sagt att använda mig av PR-begreppet. James E. Grunig, som jag refererat till tidigare, är en betydelsefull forskare inom fältet public relations. Trots att han kritiserats på vissa punkter (bland annat för hans systemteoretiska perspektiv som innebär sådana begränsningar som att informatörens roll i organisationen sällan problematiseras), kommer jag här att ta hjälp av hans fyra olika modeller för public relations på ett sätt som jag anser relevant för denna studie. Grunigs modeller baseras på den historiska forskning han bedrivit av hur public relations har använts från 1950-talet och fram till idag. Synen på public relations och ändamålet för kommunikationen mellan organisationer och omvärlden har förändrats över tid, varför fyra olika modeller går att urskilja. Samtliga är, enligt Grunig, också applicerbara på public relationsinsatser idag. Modellerna är förenklade representationer av verkligheten och existerar alltså inte helt enligt modellen i verkliga livet. (Grunig 1992) Den första är publicitetsmodellen eller pressagent-modellen, vars ändamål är att propagera för något, vare sig det är sann eller falsk information. Kommunikationen sker obalanserat, det vill säga det är en envägskommunikation från sändaren till mottagaren. Den andra modellen är informationsmodellen där sändaren precis som i publicitetsmodellen har en monolog med mottagaren, men med ändamålet att sprida ren och sann information. Den tredje modellen är vad Grunig kallar den asymmetriska (obalanserade) tvåvägsmodellen, där sändaren kommunicerar med mottagaren som i sin tur ger feedback på informationen. Modellen är obalanserad eftersom sändarens ändamål är att övertala mottagaren om någonting. Symmetrisk (balanserad) tvåvägsmodell är Grunigs fjärde modell, och den som han menar bör användas som norm för ett lyckat public relationsarbete. Den bygger på att sändaren är ute efter en förståelse hos mottagaren, och det sker med hjälp av tvåvägskommunikation, det vill säga dialog (jmf kommunikativt handlande och Cutlip och Center ovan). (Grunig 1984, 1992) Det som främst skiljer tvåvägsmodellerna från de andra modellerna är att PRinsatserna i dessa fall undersöks i högre grad. I den asymmetriska (obalanserade) tvåvägsmodellen handlar det om att undersöka vad publiken accepterar och tolererar och utifrån det resultatet, samt med utgångspunkt i organisationens policies, utforma en plan för att genomföra PR-insatsen. Man mäter publikens attityder både före och. 22.

(23) Teoretiskt perspektiv. efter kampanjen för att se dess effekt. Den symmetriska (balanserade) tvåvägsmodellen använder samma undersökningssätt som den asymmetriska, för att ta reda på publikens uppfattning om organisationen och för att fastslå vilka konsekvenser som organisationens verksamhet kan ha för publiken. Dessutom används detta resultat för att förändra organisationens policies för att bättre gagna publiken. I denna modell mäter man också om en PR-insats har förbättrat publikens förståelse för organisationen. (Grunig 1984). Modellerna i verkliga livet Publicitetsmodellen används idag inom sport, teater och reklam; informationsmodellen inom offentlig verksamhet och företag; den asymmetriska tvåvägsmodellen inom konkurrerande företag och den symmetriska tvåvägsmodellen inom reglerat företagande. (Grunig 1984: 22) Jag vill påstå att den kommunala verksamhetens public relationsinsatser passar in på två av dessa modeller. För det första passar det arbete som kommunens informationsavdelning utför in i informationsmodellen eftersom informatörerna arbetar på uppdrag av politikerna och ger medborgarna och andra den information som politikerna vill att de ska förmedla. Man genomför inga undersökningar bland medborgarna och deras attityder gentemot kommunens verksamhet, utan utför arbetet såsom politikerna bestämt. För det andra anser jag att den symmetriska tvåvägsmodellen är användbar på den kommunala verksamheten, men en förutsättning för detta är att politikerna uppfattar relationen med medborgarna som viktig. Jag återkommer till detta längre fram.. Idealmodeller för kommunpolitiken Det finns olika sätt att kommunicera och det politiska fokus som idag finns på demokratiska frågor har lett till att det finns ett flertal olika kommunikationsverktyg som ger medborgaren möjlighet att delta i den politiska processen. Klasson (doktorand i statsvetenskap, Växjö universitet med starkt intresse för den kommunala demokratins problem och möjligheter) bygger sin forskning på antagandet att de svenska kommunerna tvingas införa olika modeller av deltagardemokrati för att det politiska och administrativa beslutfattandet inte ska tappa sin legitimitet. Han ser tre idealmodeller för att kom-. 1 medborgardeltagande när medborgarna deltar i den politiska processen, till exempel genom att lämna in medborgarförslag eller ingå i olika råd som exempelvis ungdomsråd eller pensionärsråd. 2 brukarinflytande inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens eller landstingets tjänster, till exempel skolbarnsföräldrar, elever, patienter, hyresgäster, pensionärer och funktionshindrade. (Nationalencyklopedin 2004) 3 konsumentanpassning kommunala bolag tar hänsyn till och anpassar sig till sina kunders behov och önskemål.. 23.

(24) Teoretiskt perspektiv. munpolitiken ska behålla sin legitimitet; medborgardeltagande1, brukarinflytande2 och konsumentanpassning3 (Klasson 2000: 34). Dessa tre modeller innebär framför allt att kommunikationsmöjligheten mellan medborgaren och politiker eller tjänstemän förenklas och tydliggörs. När politikerna inser vikten av att få höra medborgarnas åsikter och synpunkter och på olika sätt inför medborgardeltagande i den politiska processen, öppnar det för kommunikation. Kommunikation mellan medborgare och politiker har alltid varit möjlig genom personlig kontakt. Det kan dock kännas som ett stort steg för den enskilde invånaren att ta en sådan kontakt. Att öppna upp andra vägar för kommunikation innebär att man underlättar och legitimerar och kanske rent av uppmanar till en dialog mellan medborgare och politiker. Jag ser därför Klassons tre idealmodeller (2000: 34) som tre olika verktyg för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan medborgare och politiker.. 24.

(25) Metod. Metod För att få en uppfattning om hur medborgarförslag fungerar har jag undersökt följande tre kommuner som infört medborgarförslag: Hörby och Ystad där jag gjort personliga intervjuer samt Skurup där jag fått svar på frågor via e-post. Jag har dessutom tittat på Bromölla, som sagt nej till medborgarförslag, där jag tagit del av Demokratigruppens slutrapport och fått svar på frågor via e-post. Dessutom har jag studerat den politiska kommunikationen i Eslöv (med hjälp av en personlig intervju och samtal) som inte har infört medborgarförslag, men eventuellt funderar på att göra det. I samtliga fall har jag dessutom använt mig av information från kommunernas webbplatser, i vissa fall kommunala trycksaker och i Ystads och Skurups fall dessutom inkomna medborgarförslag. Jag har dessutom ställt frågor via e-post till samtliga kommuner i Skåne för att få en uppfattning om hur många som planerar att införa medborgarförslag samt hur många förslag som lämnats in till de kommuner som har infört det.. Min förförståelse Mina förkunskaper om olika demokratimodeller och kommunalt styre var mycket små innan jag påbörjade detta arbete. För att kunna utföra studien har jag därför läst in mig på demokratiområdet bland annat för att förstå den politiska processen och beslutsgången för ett medborgarförslag. Mina slutsatser baserar jag på således på de fakta och de erfarenheter som jag erhållit under arbetets gång. Som eslövsbo var mina förkunskaper om den politiska kommunikationen i Eslövs kommun något större än för de andra kommunerna, men det innebär inte att jag på något sätt favoriserar Eslövs kommun i min analys.. Val av studieobjekt För att besvara mina frågeställningar, har jag alltså valt att närmare studera fem olika kommuner, med speciellt fokus på tre av dessa (som infört medborgarförslag). Ingen kommun är den andra lik eftersom förutsättningarna för en kommuns verksamhet är så olika från norr till söder. Genomsnittskommunen finns alltså inte. (Svenska Kommunförbundet 2000). 25.

(26) Metod. Enligt Svenska Kommunförbundet finns det alltså ingen genomsnittskommun; de 290 svenska kommunerna skiljer sig åt i så många olika avseenden exempelvis vad gäller invånarantal och var någonstans i landet som kommunen är belägen. Som första avgränsning i undersökningsomfånget har jag därför valt att enbart titta på kommuner i Skåne som alla, i varje fall geografiskt, har liknande förutsättningar som Eslöv. Av Skånes 33 kommuner4 har 12 kommuner (se tabell 1 på sid. 32) infört medborgarförslag (KommunAktuellt 2003, egen e-post-enkät 2004). Dessutom har en kommun (Bromölla) aktivt tagit ställning mot ett införande (KommunAktuellt 2004, Demokratigruppen i Bromölla 2003, Bromölla Kommun 2004a, 2004b, Hedlund 2004). Eftersom möjligheten att arbeta med medborgarförslag tillkom efter lagändring så sent som för två år sedan (Sveriges riksdag 1991:2002) samt att demokratifrågor är allmänt aktuella, inte minst ifrån kommunförbundets sida, är detta nya arbetssätt för att främja demokratin troligen uppe för diskussion i de allra flesta kommuner. Den enkätundersökning som tidningen KommunAktuellt genomförde i november 2003 känns således redan föråldrad. Därför har jag via e-post genomfört en egen enkätundersökning (se bilaga 1) bland de övriga skånska kommuner som enligt KommunAktuellts undersökning inte hade infört medborgarförslag november 2003. Med hjälp av tre öppna frågor, har undersökningen gett svar på om kommunerna planerar att införa medborgarförslag och i så fall när, samt på vilket sätt kommunens invånare kan kommunicera med de styrande politikerna. Denna undersökning har gett mig färsk information om vilka kommuner som i dagsläget infört medborgarförslag och den visar också i vilken utsträckning medborgarförslag diskuteras i övriga skånska kommuner. Av de 23 kommuner som fått enkäten har 16 svarat. Jag har på annat sätt (via kommunens webbplats och lokalpress) fått information gällande två av de kommuner som inte svarat. Trots påminnelse (via e-post) har jag inte fått svar från de 12 övriga, men anser att jag trots det har ett bra underlag för min studie. Med hjälp av ytterligare en e-post-enkät (tre korta frågor med öppna svarsmöjligheter; se bilaga 2) till samtliga skånska kommuner som enligt KommunAktuellts enkät (2003) infört medborgarförslag, har jag fått reda på datum för införandet, hur många medborgarförslag som totalt lämnats in och om detta antal motsvarar förväntan. Denna information har sedan legat till grund för mitt urval av undersökningsobjekt. Eftersom tiden för detta arbete är begränsad har det inte varit möjligt att på djupet studera samtliga skånska kommuner som infört medborgarförslag. Det innebär att jag fått avgränsat min undersökning ytterligare. Under den korta tid som möjligheten att arbeta med medborgarförslag har funnits, har inte kommunerna hunnit få så mycket 4 Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge.. 26.

(27) Metod. erfarenheter av arbetssättet. Mitt urval har därför baserats på datumet för införande och spännvidden i antalet inlämnade medborgarförslag. Både Hörby och Ystads kommun införde medborgarförslag 2003-04-01 och det intressanta med att studera just dessa två kommuner är att Hörby inte fått in ett enda förslag (Engström 2004), medan Ystad fått in 33 stycken (Lundberg 2004). Hörby fångade dessutom mitt intresse när jag läste en artikel i Skånska Dagbladet (Persson 2004) som berättar om två pojkar som skrivit brev till Hörby kommun för att de önskar en skateboardhall. Eftersom kommunen infört medborgarförslag, tyckte jag att det var konstigt att detta ärende inte behandlades som ett sådant. Att studera ett relativt nytt fenomen innebär att det är viktigt att inte bara titta på de som anammat det, utan även på den eller de som tagit ställning mot den nya. Eftersom Bromölla nyligen tagit beslut mot ett införande av medborgarförslag var den kommunen självskriven som undersökningsobjekt. Med hjälp av Bromölla kommuns Demokratigrupps slutrapport (2003) och kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll (2004) samt några svar på några öppna frågor ställda via e-post till en av medlemmarna i Demokratigruppen (Hedlund 2004), har jag fått viktig information om vad som låg bakom beslutet. Eslövs kommun blev ett naturligt undersökningsobjekt eftersom det var där mitt intresse för den politiska kommunikationen föddes samt för att det var en lämplig kommun att studera för att kunna göra en jämförelse mellan en kommun som inte infört medborgarförslag med kommuner som har gjort det. Hörby, Ystad och Bromölla valdes av de anledningar som jag presenterat ovan. Skurups kommun blev däremot aktuell mer av en slump då jag av Eva Johannesson (informationsansvarig Eslövs kommun) fick en påkostad och väl genomtänkt broschyr om medborgarförslag, som Skurups kommun producerat. Eftersom det dessutom visade sig att Skurup är en av de första kommunerna i hela landet som beslöt sig för att införa medborgarförslag och som dessutom är den kommun i Skåne som fått in flest medborgarförslag hittills (53 stycken sedan starten 2003-01-01), blev jag intresserad av att titta närmare även på denna kommun. Med hjälp av sex öppna frågor ställda via e-post, samt ytterligare två följdfrågor på samma sätt, (Strömgren 2004) har jag fått värdefull information om Skurups inställning till medborgarförslag och deltagardemokrati och deras arbetssätt. Mitt val att använda mig av e-post för att få denna information berodde dels på tidsbegränsningen och dels på att jag ansåg mig ha fått så pass mycket värdefull information vid intervjuerna i Hörby och Ystad att jag mer såg Skurup som en bonuskommun att kika lite extra på. I efterhand kan jag dock konstatera att det hade varit värdefullt att även ha en personlig intervju med någon på Skurups kommun, eftersom de arbetar betydligt annorlunda än vad de flesta andra kommunerna gör (som Ystad och Hörby). Den information jag erhållit via e-post är dock tillräcklig för min studie, samtidigt som det är svårt att sia om vilken ytterligare information som hade kunnat komma upp vid en personlig intervju.. 27.

(28) Metod. Personliga intervjuer För att förstå hur kommunerna (Hörby och Ystad) som infört medborgarförslag tänker och använder sig av detta sätt att föra en dialog med invånarna, har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. Kvale (1997:25) talar om tre olika användningssätt för samtalet; vardagslivets spontana samtal, den professionella intervjun och den filosofisk dialogen. De semistrukturerade intervjuer som jag genomfört är ett mellanting mellan det spontana vardagliga samtalet och den professionella, styrda, intervjun (Kvale 1997). Syftet med intervjuerna har varit att både få konkret och praktisk information om hur man arbetar med medborgarförslag men också att få en inblick i hur respondenten och kommunen ser på kommunikationen mellan medborgare och politiker. Jag har med andra ord försökt fånga en stämning för hur väl beslutet om medborgarförslag är förankrat i kommunens organisation. För att få en avspänd stämning har jag fört ett samtal med respondenten, där vi har berört olika punkter som jag på förhand bestämt att jag vill ha information om. För att inte missa något, har jag haft nedskrivna frågor i beredskap (se bilaga 3-5) och dessa har jag använt mig av om det visat sig att vi inte berört någon specifik punkt under samtalets gång. Det innebär att det två personliga intervjuerna som jag genomfört med Ystad respektive Hörby kommun skiljer sig från varandra främst på två sätt. För det första har intervjuformen, det vill säga att föra ett avspänt samtal om olika punkter, inneburit att punkterna avhandlats i olika ordning. För det andra har intervjuerna, beroende på kommunernas olika förutsättningar vad gäller antalet inlämnade medborgarförslag, kommit att handla om olika saker. Intervjun med Hörby innebar därmed till stor del ett samtal om varför förslagen uteblivit, medan intervjun i Ystad främst handlade om de förslag som kommit in och hur de tagits om hand. Eftersom jag på förhand visste att förutsättningarna i de två kommunerna var olika, valde jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer, med något olika frågeställningar beroende på förutsättningarna (se bilaga 3 och 4). Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant samma dag som intervjun gjordes. Endast samtalet noterades inte vid transkriberingen (inte långa pauser, harklingar, skratt och liknande).. Respondenterna Att införa medborgarförslag är ett politiskt beslut som tas av kommunfullmäktige. Det har dock inte varit aktuellt att ta reda på politikernas uppfattning om införandet, utan istället att få en inblick i hur en mer neutral person, med praktisk kunskap om vilka ståndpunkter kommunen har i frågan om medborgarförslag, och hur man hanterat de. 28.

No results found