Uppdaterades senast 2011-09-13 07:32:00
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälleExamensarbete
15 högskolepoäng
Spielberg på svarta tavlan
Ett utvecklingsarbete om spelfilm i undervisningen
Spielberg on the black board
A development essay on film in education
Karl Johan Bratt
Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande
Ange datum för slutseminarium ex. 2011-08-29
Examinator: Thomas Småberg
3
Sammanfattning
Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy
Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik. Här fokuserar jag på Tommy
Gustafssons artikel om relationen mellan källkritiken och filmen. Detta följs av en uppgift som ämnar introducera ett arbetsområde om källkritik. Detta görs genom att eleverna ser scener ur filmen Der Utergang (2004). Det andra ämnet handlar om historisk identitet. Jag använder mig av Ulf Zanders bok som diskuterar hur vi ser på ”de andra” och vad det säger om oss. Uppgiften som följer handlar om hur vi i väst väljer att porträttera muslimer genom film. Det tredje och sista temat är historiebruk. Samt hur vi använder och använt historia i filmindustrin för att framföra budskap. Detta följs av en arbetsuppgift om historiebruk. I uppgiften arbetar man med film för att illustrera olika former av historiebruk. Uppgifterna som utgår efter dessa teman är även anpassade efter kursplanerna i Lgr 94. Men kommer även att kunna användas då Lgr 11 träder i kraft. En mer ingående diskussion om uppgifterna och hur de anpassar sig till de nya kursplanerna återfinns slutdiskussionen.
4
Innehållsförteckning
1.1 Inledning s. 6
1.2 Syfte & Frågeställning s. 8
1.3 Mina teoretiska utgångspunkter och begrepp s. 8
1.4 Metod & Avgränsningar s. 10
1.5 Källmaterial & Materialdiskussion s. 11
1.6 Tidigare forskning s. 12
2.0 Utvecklingsarbetet s. 16
2.1 Intervjuerna s. 16
2.2 Upplägg s. 16
2.3.1 Källkritik s. 17
Uppgift för klassrummet – Kvarlevor och historiska berättelser s. 20
2.2.2 Identitet – ”Vi och dem” s. 22
Uppgift för klassrummet – Muslimer i Västvärldens ögon s. 25
2.2.3 Historiebruk s. 27
Uppgift för klassrummet – Sju sorters historiebruk s. 30
2.4 Lgr 11 s. 33
3.0 Slutdiskussion s. 35
3.1 Personliga konklusioner s. 36
4.0 Käll- och Litteraturförteckning s. 37
BILAGOR
Frågor till uppgift 2.3.2 s. 40
5
HISTORIEBRUK – LATHUND för uppgift 2.3.3 s. 42
Handledningar till klippen i uppgift 2.3.3 s. 43
6
1.1 Inledning
Detta examensarbete har jag valt att kalla ”Spielberg på svarta tavlan. Ett utvecklingsarbete om spelfilm i historieundervisningen”. Anledningen till varför jag har valt att behandla just detta ämnesområde är i första hand mitt stora intresse för film. Men också min fasta
övertygelse om att film är en underutnyttjad resurs i skolundervisningen. När människor i min omgivning frågar mig vad jag främst uppskattar med det yrkesval jag gjort, brukar jag säga att det är kontakten med mina elever. Enligt min erfarenhet blir lektioner som bäst när läraren undervisar kring och genom något som läraren verkligen brinner för. Min kontakt med mina elever är självklart viktig i min undervisning men jag måste fortfarande ha ett innehåll i mina lektioner och jag väljer då gärna att använda film. Men det handlar inte bara om vad jag som lärare uppskattar utan även mer vad som intresserar mina elever. Och att unga människor uppskattar och gillar film anser jag vara en realitet i vårt samhälle. När jag varit ute och undervisat på skolor och jag frågar elever var de har lärt sig om det antika Sparta och Aten får jag oftast svar som 300 (2006), Troja (2004) och Herkules (1997). D.v.s. filmer, som de alla sett en eller flera av. Även om inte all fakta de har tillskansat sig varit helt korrekta så vet de mer än de elever som inte uppskattar dessa typer av filmer som bygger på historiska händelser och myter.
Ytterligare en anledning till varför jag vill skriva om detta ämnesområde är att jag aldrig varit helt nöjd med hur mina historielärare, under högstadiet och gymnasiet, valt att använda film i sin undervisning. Film var ofta något som kom precis i slutet av ett arbetsområde och det kändes mer som ett sätt för lärare att slippa planera lektioner och ta död på lektionstid än som ett spännande och lärorikt moment i undervisningen. På ett nätbaserat forum (lektion.se) för lärare, där man lägger upp lektionsplaneringar, hittar man flera exempel på hur lärare valt att arbeta med film. Vanligaste sättet är att låta elever se en film och därefter svara på frågor, som kretsar kring handlingen i filmen. Här missar man många av de aspekter av film som jag vill lyfta fram genom detta arbete. De uppgifter som jag kommer att presentera i detta arbete kommer att utgå från historisk forskning som sker på våra högskolor och universitet runt om i landet inom ämnet film och historia.
År 1992 skrev historikern Gore Vidal i sin bok Screening history (1992) att spelfilm är 1900-talets viktigaste förmedlare av historia.1 Även om vi kan säga att 1900-talet lämnat oss sedan mer än10 år, då detta arbete skrevs, menar jag att hans slutsats kommer att vara aktuell långt
7
in i framtiden och antagligen tills den dagen då filmen ersätts av något annat medium. I boken
Historien är nu - en introduktion till historiedidaktiken (2004) styrker Ulf Zander Vidals tes
genom att peka på 1998 års Oscarsgala. Alla fem filmer som nominerades i kategorin bästa film utgick från historiska perspektiv: Elizabeth, Shakespeare in Love, La Vita è Bella, Saving
Private Ryan och The Thin Red Line.2 Om film nu är vår tids viktigaste förmedlare av historia anser jag att det är vår plikt som pedagoger och utbildare att även undervisa genom detta medium.
Allt detta är således några anledningar till varför jag tycker att film ävenborde vara en viktigare del av vår undervisning.
2
Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken – Film som historieförmedlare” i Karlsson, Klas-Göran Zander, Ulf, red. Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken, Lund: Studentlitteratur 2004, s.125
8
1.2 Syfte & Frågeställning
Syftet med detta utvecklingsarbete är att söka belysa de olika sätt som man kan arbeta med spelfilm när man undervisar i ämnet historia. Jag kommer att diskutera några olika aspekter som man kan undersöka om man vill arbeta med film och sedan även utforma konkreta arbetsuppgifter som direkt kan användas i klassrummet. Min huvudfrågeställning är: Hur kan
vi som lärare inom ämnet historia undervisa med hjälp av spelfilm med utgångsläge i hur etablerade historiker idag ser film som en källa till kunskap inom ämnet historia? Men det
finns en fråga till som måste besvaras innan man kan svara på min huvudfrågeställning:
Vilken syn har historiker idag på film och vilka aspekter använder de sig av då de analyserar film? Andra frågor som även skall besvaras är: Varför bör vi undervisa med hjälp av film?
Och Vilka för- och nackdelar finns det med att använda spelfilm i undervisningen?
1.3 Mina teoretiska utgångspunkter och begrepp
De teorier som ligger som grund för detta arbete är de jag tillgodogjort mig under mina fyra år på lärarutbildningen, men även via litteratur som jag funnit under processen med detta
utvecklingsarbete. Störst inflytande har mina historiedidaktiska föreläsare haft. Men även pedagogen Lev Vygotsky. Enligt Vygotsky lär vi oss för att utvecklas och mogna. Ett barn som får en uppgift som de måste lösa helt på egen hand kan endast lösa uppgifter som finns inom barnets mentala ålder. Om barnet istället får lösa uppgiften tillsammans med andra barn eller en lärare kan det lösa uppgifter som normalt sätt skulle kräva en högre mental ålder. Denna zon, mellan vad barnet är kapabel att göra på egen hand och vad barnet kan göra med stöd av andra, kallas för Zone of Proximal Development. Samarbetet med andra driver barnets utveckling och mognad framåt. Vi lär oss för att utvecklas.3
En didaktiker, som format min syn inom just området film i klassrummet, är Ulf Zander och det han skriver i sitt kapitel Det förflutna på vita duken – Film som historieförmedlare i
Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken.4 Här diskuterar Zander många av de områden och ämnen som jag kommer att utgå ifrån då jag utvecklar mina tankegångar.
3
Vygotsky, L.S, Mind in Society The development of higher psychological proscesses, USA: the President and Fellows of Harvard Collage, 1978, s. 84 - 91
4
9
Ett begrepp som kan vara värt att diskutera är historisk film. Många då de använder begreppet historisk film,syftar på en film som skildrar en händelse i det förflutna. Min syn på begreppet är det som Mats Jönsson ger i sin avhandling Film och historia – historisk hollywoodfilm
1966-2000 (2004). Jönsson menar att all film är historisk film då alla filmer har något att säga
om sin samtidshistoriska kontext.5
Arbetsuppgifterna kommer jag att utforma efter resultaten av intervjuer med lärare,
genomgång av historiedidaktisk litteratur samt mina egna erfarenheter. Resultatet av dessa intervjuer finner du under avsnitt 2.1 Intervjuerna. Genom mina intervjuer och egna erfarenheter har jag förstått att många lärare känner att det finns en viss tidspress när det kommer till undervisning i ämnet historia. Som nämnts ovan fann både Thomas och Mattias, de två lärarna jag intervjuat, att just film var något som tog upp en stor mängd tid, speciellt om man ville visa en film i sin helhet. Min teori är att mycket av denna tidspress kommer av att många lärare försöker gå igenom hela historien. Med detta menar jag att läraren väljer att börja i de första civilisationerna och allt som oftast avsluta i dagsläget. Jag kan se värdet i att elever känner till hela mänsklighetens historia. Men jag vill föreslå att vi istället för att fokusera på att våra elever lär sig ren historisk fakta fokuserar mer på att ge elever de verktyg de behöver för att analysera vår historia. Denna tes kommer att ligga till grund för de
uppgifter jag utformar. Jag hoppas att genom detta arbetssätt kunna frigöra mer tid för film och andra aktiviteter som lärare upplever som tidskrävande. Både Lgr 94 och Lgr 11 påpekar vikten av att känna till vår historia men inte i samma utsträckning som de diskuterar vikten av till exempel ett historiemedvetande, källkritiskt tänkande och hur vi brukar vår historia. I kursplanen för historia i grundskolan, från år 2000, är det, som jag ser det, endast ett av de åtta strävansmålen som lägger vikt vid att elever skall tillskansa sig historisk fakta.6 Det gäller att finna en balans mellan att lära ut fakta och de redskap som behövs för att korrekt kunna analysera de fakta vi lär ut. En mer ingående diskussion av hur mina uppgifter svarar till de nya kursplanerna återfinns under avsnitt 2.4 Lgr 11.
5
Jönsson, Mats, Film och historia. Historisk hollywoodfilm 1960-2000, Sverige: KFS i Lund AB, 2004, s. 12
6
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 2011-03-25
10
1.4 Metod & Avgränsningar
Detta är ett utvecklingarbete som i stora drag kan delas upp i två delar, en utvecklande del och en utvärderande del. Den utvecklande delen görs genom att studera hur några olika historiker väljer att analysera film. Därefter så utformar jag olika sätt att arbeta med film i klassrummet, både i form av olika teman och konkreta uppgifter. Jag har även intervjuat två yrkesaktiva lärare om deras syn på att använda film i deras undervisning, och speciellt de problem som de upplever med att använda film. Dessa intervjuer är speciellt viktiga när det kommer till utformandet av de konkreta uppgifter som detta utvecklingsarbete kommer att leda fram till. Resultatet av dessa intervjuer i avsnitt 2.1 Intervjuerna. I boken Metodik för utvecklingsarbete
& utvärdering (1995) av Inge Carlström och Lena-Pia Hagman belyser författarna vikten av
att ett utvecklingsarbete måste utvärderas.7 Utvärderingen kommer i mitt fall endast som en del av slutdiskussionen då jag inte kommer att ha möjligheten att testa mitt arbete i praktiken. Något som jag dock hoppas kunna förverkliga som färdig lärare!
Jag har valt att utforma uppgifter som riktar sig till elever i de år jag troligen kommer att undervisa i, grundskolans senare år, gymnasiet samt komvux. Jag har även valt att inrikta mig på film som gjorts i det vi kallar Västvärlden, dvs. Nordamerika och Europa, eftersom det är västvärldens historia som det fortfarande ägnas mest tid åt i historieundervisningen i våra skolor.
Den litteratur jag utgått ifrån och som ligger som grund för detta arbete behandlar mer eller mindre uteslutande amerikansk film. Det skulle kunna ses som en brist i arbetet att inte använda sig av litteratur som diskuterar svensk film. Anledningen till detta är att i amerikansk filmkultur är en stor del av vår filmkultur. Den amerikanska kommersiella filmindustrin har varit så pass dominerade under de senaste 50 åren i hela Västvärlden att jag ser den inte bara som ett amerikanskt fenomen utan ett som gäller genom hela Västvärlden. Detta ser vi tydligt om vi tittar på vilka filmer som omsatt mest pengar utanför USA. Bland de 100 filmer som omsatt störst summa pengar utanför USA är alla amerikanska produktioner eller ett samarbete mellan amerikansk filmindustri och någon annat lands filmindustri.8
Jag har även valt att endast arbeta med spelfilmer och inte dokumentärer. Anledningen till detta är att jag vill att eleverna ska studera film, som de tidigare endast sett i
7
Carlström, Inge, Hagman, Lena-Pia, Metodik för utvecklingarbete & utvärdering, Göteborg: Akademiförlaget i Göteborg AB, 1995, s27-28.
11
underhållningssyfte. Litteratur som behandlar dokumentärfilmer finns att tillgå.9 Dessa artiklar och texter behandlar relationen mellan dokumentärfilm och historievetenskapen samt hur man nyttjar historiska dokumentärer i undervisningen.
Den metod jag valde då jag intervjuade två lärare i historia inför arbetet var en kvalitativ intervju med låg strukturering. Med detta menas att frågorna jag ställde var öppna för tolkning av intervjupersonen samt att strukturen på intervju var mindre fast. Detta kallas även för en semistrukturerad intervju av vissa forskare. Intervjupersonerna hade även fritt att lägga till egna observationer utanför frågorna men inom ämnet film i undervisningen. Viktigt i denna form av intervju är att det sker ett aktivt samtal mellan intervjupersonen och intervjuaren. Detta är intervjuarens roll att bygga upp meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. Denna metod har jag hämtat från boken Forskningsmetodikens
grunder (2003) av Runa Patel och Bo Davidson.10
1.5 Källmaterial & Materialdiskussion
Det källmaterial jag kommer att använda mig av i detta utvecklingsarbete är filmerna som nämns i själva utvecklingsarbetet och intervjuer jag gjort med lärare.
Att intervjua endast två lärare kan verka som en liten undersökningsgrupp. Intervjuerna söker fungera som exempel på hur verksamma lärare väljer att använda film i undervisningen. Men även hur de ser på film som historieförmedlare och dess för- och nackdelar i undervisningen. Jag ser intervjuerna som en godtagbar pilotstudie för att få fram tendenser hos lärare som arbetar med film.
När det kommer till valet av filmer har jag försökt att välja olika typer av filmer. Jag har arbetat både med filmer som skildrar vår historia och sin egen samtid. Jag har även försökt att blanda olika genrer och filmer från olika perioder. Men framför allt så har jag valt filmer som jag hoppas att många elever skulle uppskatta. Det som filmerna har gemensamt är att det alla
9
Andersen, Kirsten Foght Mikkelsen, Jan, Dokumentaren i undervisningen, Kbh.: L&R Ubbannelse, 2009. Ludvigsson, David, The historian-filmmaker's dilemma : historical documentaries in Sweden in the era of Häger and Villius, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2003.
Ludvigsson, David, Historisk dokumentärfilm: resultatet av en förhandling, Det förflutna som film och vice versa : om medierande historiebruk. - 2004.
Ludvigsson, David, Den historiska dokumentärfilmen och bilden av vårt förflutna, Kulturarvens dynamik : det institutionaliserade kulturarvets förändringar. - 2005. - (Skriftserie / Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet, 2005:2).
10
Davidson, Bo, Patel, Runa, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapotera en undersökning, Lund, Studentlitteratur AB, 2003, s. 81-86
12
ger oss en bild av vår historia. Ett problem som jag stött på är att hitta filmer med en
åldersgräns på under 15 år. Ett sätt att komma runt detta är att visa lämpliga klipp från filmer och på så vis lätt kunna undvika att visa eleverna stötande eller olämpliga scener.
1.6 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen i detta utvecklingsarbete består av två olika områden, dels ett didaktiskt och metodiskt område och dels ett kring historikers syn på filmen som
kunskapsförmedlare. Alla lärare som någon gång utformat egna uppgifter till en spelfilm har bedrivit någon form av metodisk forskning även om den kanske aldrig publicerats. Paul B. Weinstein är lärare vid Wayne Collage i USA. Han skrev 2001 en omfattande artikel om film i undervisningen för tidsskriften The History Teacher. Weinstein undervisar i historia och har under flera år använt sig av film i sin undervisning. I början fungerade uppgiften som en extra uppgift för de studenter som vill nå högre betyg men då uppgiften blev allt mer populär blev den till en del av den ordinarie kursen. Varje student får en film att analysera. Efter att de tilldelats en film får de även ut information om filmen och skådespelarna i den men även frågor som de skall tänka på då de analyserar filmen. Tanken med uppgiften är att den ska leda in studenten på ett ämne som ligger henne varmt om hjärtat. Weinstein exemplifierar detta genom att ta exemplet med att om studenten har fått se filmen Spartacus (1960) kan hon välja att skriva om antingen slavsamhället i det antika Rom eller kvinnans roll i det antika Rom. Weinstein menar även att det är viktigt att studenterna får arbeta med filmer som de normalt sätt skulle sett i underhållningssyfte. Med denna uppgift vill Weinstein att eleven ska ställas inför en av de mest grundläggande frågorna, enligt honom själv, som en historiker ställs inför: hur finner vi sanningen om det evigt föränderliga förflutna? Vad studenter får ut av uppgiften beror helt på hur mycket energi och tanke de lägger ner. Alla studenter tränas i att analysera de bilder som de möter varje dag. Att inte alla studenter uppnår samma nivå av kunskap ser Weinstein som en tragisk sanning men försvarar det hela med att skriva ”… but
that, after all, is what A’s are for.”11
. Den respons Weinstein fått, från sina studenter, på
uppgiften har varit övervägande positiv. De studenter som framfört kritik framförde oftast kritik mot filmen de blivit tilldelade och inte mot uppgiften i sig. Weinsteins uppgift som han ger studenterna bygger i mångt och mycket på att studenterna redan har de kunskaper och
11
Weinstein, Paul B., The History teacher, Movies as the Gateway to History: The History and Film Project, Vol 35, Issue 1, 2001
13
verktyg de behöver för att kunna lösa uppgiften, speciellt då de arbetar uteslutande individuellt. 12
En viktig del av detta arbete är att redogöra för det historiedidaktiska forskningsläget innan jag kan gå vidare med själva utvecklingsarbetet. Detta avsnitt bör ses som ett en kort
presentation av de tre historiker jag valt att se på hur de arbetar med film som historiker. En mer utförlig diskussion följer i huvuddelen av utvecklingsarbete. Vi börjar dock med en kort summering av historisk forskning under senaste hundra åren.
Om vi ser på ämnet film finner vi att historievetenskapen undersökt mediet sedan dess barndom. På 1920-talet problematiserade Siegfred Karcauer relationen mellan film och historia men hans teser och tankar kom dock inte i tryck förrän 1947, då han gav ut boken
From Caligari to Hitler (1947). I boken beskriver han hur man genom att se på tysk
filmindustri kan förstå varför nazismen kunde växa sig stark i Tyskland. Värt att nämna är att Karcauer var sociolog och inte historiker i grunden. Karcauer tillhörde den så kallade
Frankfurtskolan, där man la stor vikt vid att studera massmedia och kultur. Dessa tankar spreds senare vidare till resten av världen, då flera framstående forskare från denna skola gick i exil under nazisternas styre i Tyskland. På 1950- och -60-talen publicerade flera historiska tidsskrifter artiklar inom ämnet. Kulturhistoriker, som Daniel J. Boorstin började studera bildens roll, som historisk källa. År 1968 hade en stor betydelse inom den tyska film- och historiekontexten. Detta år hölls även en serie av konferenser om historia och film. År 1977 grundades The international association for media and history.I Norden var det den danska historikern Niels Skyum-Nielsen som under 1960-talet var först med att bedriva någon betydande forskning på området. Skyum-Nielsen fokuserade på films historiska korrekthet vilket sällan är fruktsamt. Det var först under 1990-talet som historiker började studera film mer ingånde. Det hölls flera seminarier och allt fler artiklar gavs ut i Sverige.13
Tommy Gustafssons artikel Filmen som historisk källa försöker förklara både varför film är ett medium som många historiker väljer att undvika men även vilka styrkor det kan ha. En anledning till varför filmen ses ner på av många historiker som källa är att den ofta går i klinch med det Gustafsson kallar för den klassiska källkritiken. Anledningen till detta är att historieskrivning är starkt förknippat med källkritik. Just faktafel är något som många historiker väljer att peka på då de studerar en film. Gustafsson menar att många historiker
12
Weinstein, 2001.
14
angriper film just på detta sätt för att försvara och skydda den klassiska källkritiken som dessa historiker anser håller hela forskningsområdet historia flytande och framför allt den historiska sanning med stort S som de håller högt.14 Gustafsson påpekar dock att istället för att kritisera dessa faktafel som många filmer innehåller kan man se dem som alternativ historieskrivning och ställa sig frågan: Varför har man gjort detta fel?15
Ulf Zander har skrivit flera omfattande texter inom området. Den kanske mest nämnvärda är hans bok Clio på bio (2004) och då speciellt i den inledande delen av boken som diskuterar film som historieförmedlare och relationen mellan yrkeshistoriker och film. Han lägger bland annat tyngd vid just känslan av att vara en del av historien som en välgjord film kan ge. Zander tar specifikt upp James Camerons Titanic (1997) där man lagt ner stor energi och mycket pengar på att få fram känslan av att personerna som spelade in filmen var närvarande vid händelsen.16 Andra ämnen som han tar upp är källkritik och fiktionalisering, konstnärlig frihet och tolkning mot historisk korrekthet17, identitet, hur vi ser på grupper och ”vi och dem” på vita duken18, historiebruk, hur man använder film utöver underhållningssyftet, samt filmskaparnas relation till det förflutna och hur de väljer att spegla det.19
Den sista historikern jag vill ta upp är Mats Jönsson som skrev sin avhandling om relationen mellan film och historia. Jönssons diskussioner kretsar mycket kring hur vi ser på film, vår relation till film och vad filmer kan göra för oss men även hur filmer tagits emot av sin samtid, speciellt i dagspress och bland yrkeshistoriker. Genom att utgå från filmer som på ett eller annat sätt haft stor genomslagskraft, antingen kommersiellt eller bland yrkeshistoriker, visar Jönsson hur film kan utveckla vårt historiemedvetande. Som exempel kan vi ta hans analys av filmen Bonnie and Clyde (1967). Jönsson visar på att det inte är någon slump att en film som Bonnie and Clyde gjordes under andra hälften av 1960-talet. Filmen fick mycket uppmärksamhet då den av vissa personer ansågs allt för våldsam för att få visas på
biograferna. Filmens regissör fick vittna inför the National Commission on the Cause and Prevention of Violence för att försvara filmen.20 Men det fanns även en stor grupp människor som ställde sig bakom filmen. USA var vid detta tillfälle uppdelat i två läger. I det ena fann vi
14 Gustafsson, Tommy, Filmen som historisk källa, Historisk tidskrift 123:6, Stockholm: Svenska Historiska
föreningen, 2006, s. 478
15
Gustafsson,2006 s. 481
16 Zander, Ulf, Clio på bio: om amerikansk film, historia och identitet, Lund: Historiska Media, 2006, s.13 17 Zander, 2006, s.20-22 18 Zander, 2006, s.27-29 19 Zander, 2006, s.29-37 20 Jönsson, 2004, s.103
15
människor som försökte bryta de rådande konventionerna och i det andra en grupp som framför allt såg filmen som omoralisk.21 En annan aspekt som gör Bonnie and Clyde intressant som film är att man valt två historiska personer för att personifiera moderna värderingar i 1960-talets USA.22
21
Jönsson, 2004, s.103-104
16
2.0 Utvecklingsarbetet
2.1 Intervjuerna
Utöver den bakgrund till detta arbete som jag tar upp i inledningen har jag även intervjuat två lärare, Thomas och Mattias, på Ekenässkolan i Eslöv om hur de använder och ser på spelfilm i undervisningen. De undervisar båda i år 7 till år 9. De intervjuades var och en för sig. En av de två lärarna, Thomas, använde spelfilm regelbundet i sin undervisning. Det fanns ändå flera åsikter som de båda lärarna hade gemensamt. Båda lärarna såg på film som ett sätt att skapa en känsla och förståelse för det aktuella arbetsområdet som hade varit svår att uppnå med andra media. Film var även enligt båda lärarna ett sätt att bryta den ”vanliga” lektionen och ge en ny infallsvinkel till eleverna. När det kom till den negativa sidan av film i undervisningen var de båda överens om att filmvisning var något som krävde mycket tid. De kände vidare att film oftast inte gav tillräckligt med kunskap till eleverna för att vara värd den tid det tog att visa en hel film. Thomas som regelbundet använde film i sin undervisning visade som oftast korta klipp från filmer som han ansåg vara relevanta för arbetsområdet. Han arbetar sällan vidare med filmerna utan använde dem just för att skapa känsla och förståelse. Någon gång har han låtit eleverna svara på frågor efter filmerna men då oftast då han visat filmer i sin helhet. De få gånger som Mattias använde sig av film diskuterade han med eleverna efter filmen, gick igenom vad den handlade om. Någon gång lät han även eleverna diskutera i mindre grupper kring de tankar filmen väckt. Båda upplevde även att deras elever uppskattade då de två lärarna använde sig av film och att det kan bero på att eleverna fann det kravlöst och avslappnande. Något annat som de båda hade gemensamt var att de ofta tog upp film i
klassrummet då de diskuterade Förintelsen och båda hade flera gånger visat filmen
Schindler’s list (1993). Exempel på andra filmer som de valt att visa är: The diary of Anne Frank (1959), Utvandrarna (1971), 1492: Conquest of paradise (1992), Pelle erövraren
(1987), Plutonen (1986) och Empire of the sun (1987). Thomas sade även som avslutande kommentar att för honom kändes det viktigt att visa film som hans elever normalt sett inte skulle välja att se och att filmen han visar håller en hög kvalitet.
2.2 Upplägg
Jag har valt ut tre teman att diskutera och sedan utforma konkreta uppgifter inom dessa teman. De tre teman jag valt är: Källkritik, identitet och historiebruk. Dessa tre teman har jag skapat efter de områden som mina tre historiker valt att lyfta fram i sina artiklar och böcker.
17
med Zander temat historiebruk. En mer utförlig diskussion om vad som göra dessa teman lämpliga att ta upp i undervisningen finner du längre fram i arbetet.
2.3.1 Källkritik
Inledningsvis vill jag peka på en av de slutsatser som Mats Jönsson kom fram till i sin av avhandling. En mening som kan sammanfatta många filmers relation till historien är ”When
the legend becomes fact, print the legend”. Repliken är tagen från den klassiska
Western-filmen The Man Who Shot Liberty Valance (1962). Citatet antyder att många berättare, av alla dess slag, ofta ger oss det hon tror att vi vill höra eller i vissa fall det någon annan vill att vi ska höra. I den kontext där Jönsson tar upp ämnet pekar han även på att inom
historieskrivningen under just den tid då filmen kom upp på biograferna runt om i USA förändrades synen på källkritik och den bild som många historiker hade på den amerikanska historien.23
Först kanske en närmare titt på vad källkritik är för något. Boken Källkritik (2001) av Torsten Thurén ger oss en god grund för vad källkritik är och dess syfte. Syftet med källkritiken är enligt Thurén att avgöra vad som är sant men även ofta vad som är sannolikt. Till Sverige kom källkritiken för ungefär 100 år sedan då man började ifrågasätta den historia som skrivits ner här i Sverige. Man skulle kunna säga att upp till nu hade många historieskrivare följt citatet från The Man Who Shot Liberty Valance som nämns i stycket här ovanför. Men källkritiken har utvecklats under de senaste 100 åren. I källkritikens barndom trodde man till exempel att vi kunde skriva historia som var helt oberoende vilket vi idag insett är omöjligt. Thurén ger oss även de fyra viktigaste kriterierna då vi bedömer en källa:
Äkthet – källan ska vara det den utger sig för att vara.
Tidssamband – desto närmare källan är tillverkad tidsmässigt desto starkare.
Oberoende – kan källan ”stå för sig själv” eller är källan ett referat från en annan källa?
Tendensfrihet – har författaren eller skaparen av källan ett eget motiv till skapandet av källan?24
23
Jönsson, 2004, s. 203
18
Jag skulle själv vilja lägga till kriteriet ”Närhet” som till skillnad från tidssamband innefattar både en närhet i tid som en geografisk närhet. Jag anser det uppenbart att den källa som är skapad nära den händelsen som den berättar om måste vara en starkare källa än en som tillverkats långt där ifrån. Detta bygger givetvis på att källan lever upp till de övriga kriterierna som nämnts ovan.
Källkritiken är ett av de viktigaste verktygen vi har då vi analyserar det vi tar till oss och speciellt då det kommer till vår historia. Det är ett verktyg som våra elever måste behärska om de ska ha en chans att kritiskt kunna analysera de floder av information och budskap de får i sitt dagliga liv. Som lärare i ämnet historia har vi ett stort ansvar att undervisa eleverna inom just detta ämnesområde. Källkritikens viktiga roll framgår av kursplanerna i historia.25 Och om film är vår generations mest inflytelserika historieförmedlare bör vi som lärare lära våra elever hur man kan analysera och vad man kan utvinna för kunskap genom att se på en spelfilm. Genom att göra detta kommer eleven förhoppningsvis att se på film med nya ögon.
Gustafsson försöker i sin artikel redogöra för hur relationen mellan historievetenskapen och film har utvecklats. I filmens barndom ansåg man filmen som den perfekta historiska förmedlaren och källan då den bara kunde visa sanningen. Men ungefär samtidigt som spelfilmerna började omsätta större summor pengar så slutade kärleksaffären mellan
filmindustrin och historievetenskapen. Filmindustrin valde att ge en mer populistisk bild av historien och brydde sig mindre om historikernas kritik. Detta gjorde att historievetenskapen tog avstånd från spelfilmen under större delen av 1900-talet.26
Det finns enligt Gustafsson tre olika sätt som historiker idag arbetar med film. Alla dessa sätt är starkare kopplade till den tid då filmen spelades in istället för den tid som filmen gestaltar. Det första sättet är som konkret historisk källa för att visa hur det verkligen var. Det andra sättet är att använda film för att se hur man vid en tidpunkt valt att skildra en annan. Det tredje och sista sättet är att se på hur man i historien sett på till exempel kön, etnicitet, klass och generation.27 För att ta ett exempel på en film av historiskt intresse ser vi på The Birth of a
Nation (1915). Filmen, som är uppdelad i två delar, handlar om två familjer under det
25http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 2011-02-17 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C 2011-02-17 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B 2011-02-17 26 Gustafsson, 2006, s. 472-473 27 Gustafsson, 2006, s. 473-474
19
amerikanska inbördskriget, en sydstatsfamlij och en nordstatsfamilj. En kärleksaffär uppstår mellan ett barn i respektive familjerna. Men kriget ställer dem på olika sidor av slagfältet. Nordstaterna besegrar Sydstaterna. Den andra delen utspelar sig under rekonstruktionseran då Nordstaterna assimilerade Sydstaterna och viktigast av allt förbjöd slaveriet. Här får vi se hur den afro-amerikanska befolkningen tar över södern och trycker ner den vita befolkningen genom att förbjuda de vita från att rösta. Porträttet av den afro-amerikanske mannen är en man utan samvete, utan uppfostran och utan kontroll över sina känslor. De tillsatta afro-amerikanska politikerna syns sittandes med fötterna på borden, ätandes jordnötter och drickandes sprit allt medan de skriver ner nya lagar om hur vita civila måste ge salut åt de amerikanska officerarna. Ett mord på en ung vit kvinna leder till avrättningen av en afro-amerikansk man vilket i sin tur besvaras med ett regelrätt krig mellan den afro-afro-amerikanska millitären och den vita befolkningen. Räddningen för den vita befolkningen, i filmen, blir grundandet av Ku Klux Klan som sätter stopp för den afro-amerikanska befolkningens framfart.28 Trots sitt kontroversiella innehåll ses filmen idag som en klassiker inom filmkretsar, bland annat känd för sin avancerade kamera- och berättarteknik.29 Vi kan här antingen se filmen som en berättelse om det amerikanska inbördeskriget och
rekonstruktionseran. Men vi kan även se den som ett historiskt dokument och ett källmaterial om synen på det amerikanska inbördeskriget, rekonstruktionseran och framför allt den afro-amerikanska befolkningen under tidigt 1900-tal. Speciellt då The Birth of a Nation blev den mest sedda filmen under hela 1915.30
Film som historisk källa är idag kontroversiell ur vissa aspekter. Detta beror på flera olika faktorer. Den källkritik som vi använder idag har tagits fram för att analysera text och inte bild.31 De kriterier vi letar efter i en text för att avgöra dess trovärdighet kan vi inte alltid använda då vi analyserar en film om vi ska ge filmen en ärlig chans som källmaterial. Den vanligaste formen av historiska källor är ofta officiella dokument som kan fastställa precis vad som hänt medan en film måste analyseras i form av bilder och det budskap den ger vilket kan leda till feltolkningar. Eller som Gustafsson uttrycker det: att film ”kan inte fastställa
konkreta historisk fakta”.32 Därför bör vi se på film som en kvarleva som kan säga något om
den historiska kontext som den spelats in i. Beträffande The Birth of a Nation är filmen antagligen mer intressant som en kvarleva än som en historieförmedlare.
28 Griffith, David Wark, Birth of a nation, D. W. Griffith corp., 1915, USA 29 Zander, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.142 30 http://www.imdb.com/year/1915/ 2011-01-07 31 Gustafsson, 2006, s. 478 32 Gustafsson, 2006, s. 478
20
Om vi istället vill arbeta med film som i första hand ska fungerar som en historieförmedlare istället för som en kvarleva väljer vi antagligen en film som skildrar en historisk händelse. Denna typ av filmer, som t.ex. Saving private Ryan (1998), Gladiator (2000), Schindler’s list och Public enemies (2009), är filmer som alla försöker skildra en historisk händelse eller tid och det är dessa filmer som många av våra elever ser utanför skolan. Ett vanligt fenomen bland historiker är att kritisera sanningshalten i dessa filmer. Detta är något som även kan vara intressant för våra elever att undersöka. Men en viktig fråga som vi inte får glömma att ställa till eleverna är: Varför väljer filmen att bryta mot vad som verkligen hände? Jag använder här just ordet väljer för med de enorma budgetar och den tid som läggs ner på att skapa dessa filmer bör det rimligtvis finns tid och resurser för att undersöka hur sanningsenlig filmen är. Som exempel på detta kan nämnas filmen Gladiator där man valt att i
inledningsscenen låta den romerska armén använda sig av brinnande pilar trots att vi kan fastställa att de inte gjorde det i verkligheten. Detta är inget misstag utan en anakronism som visar den romerska arméns tekniska överlägsenhet över germanerna.33 Viktigt här är att vi måste lära oss att förstå varför filmindustrin väljer att förvränga historien. Precis som det är lika viktigt för alla människor att förstå i vilket syfte en text är skriven om de ska ta ut några fakta från den.
Uppgift för klassrummet – Kvarlevor och historiska berättelser
Denna uppgift passar att öppna ett arbetsområde som fokuserar på källkritik eller som en helt fristående uppgift för att introducera ämnet för elever. Syftet med uppgiften är att öppna upp elever för källkritiskt tänkande innan man går i ämnet djupare. Att göra just detta genom film är viktigt, speciellt om man antar Zanders tes om att film är vår tids mest inflytelserika historieförmedlare. Uppgiften riktar sig till alla åldrar men det bör påpekas att det underlättar om eleverna känner till vem Adolf Hitler var och i stora drag andra världskrigets förlopp.
Lektionen inleds med att läraren visar en serie av klipp från filmen Der Untergang (2004). Det är bra om eleverna redan från början av lektionen sitter i mindre grupper om fyra till sex elever. Detta för att inte behöva dela in klassen i grupper mitt under lektionen. Filmen behandlar Adolf Hitlers sista dagar och är baserad på olika vittnesmål. Framför allt från hans dåvarande personliga sekreterare Traudl Junge.34 Filmen innehåller många starka scener, där
33
MacGregor, Alexander, ”Gladiator”, Filmhäftet 2001:2, s. 7
21
jag har valt ut tre klipp för just denna uppgift. Alla tre finns tillgängliga på Youtube om man inte har tillgång till filmen.35
Innan klippen visas bör läraren kort presentera filmens handling och de centrala karaktärerna. Inför varje klipp kan det även vara bra att berätta var och när klippet utspelar sig. Man bör dock inte ge eleverna för mycket information utan lämna gott om utrymme för dem att på egen hand dra slutsatser. Det första klippet är den inledande delen av filmen som består av en kort intervju med den verklige Traudl Junge och efter detta börjar själva spelfilmen med en scen där man får se hur Junge för första gången får träffa Hitler. Youtube klippet är närmare tio minuter långt men man behöver endast visa de sex första minuterna. Syftet med detta klipp är först och främst för att eleverna ska förstå att filmen är baserad på vittnesmål och inte fiktiv. Det andra klippet visar hur flera av personerna i bukern försöker starta en fest trots att bunkern är under artillerield. Klippets syfte är att visa människornas något irrationella beteende i bunkern. Klippet från Youtube är även det på lite under tio minuter men visa endast de tre första. Det sista klippet skildrar hur Junge dikterar Hitlers testamente och hur Hitler i bunkern bara ett dygn innan sin död gifter sig med Eva Braun. Syftet med just detta klipp är att ge en starkare bild av Hitler själv. Klippet från Youtube är återigen ca tio minuter långt men man behöver endast visa de fyra första.
Då alla klippen har visats skall eleverna i grupper diskutera filmens trovärdighet. Läraren ställer dem frågor som: ”Kändes filmen trovärdig?” och ”Var det något som ni reagerade på eller fann icke trovärdigt?” Varje grupp får kort redovisa vad de kommit fram till inför hela klassen. Därefter ställs en ny fråga till klassen: ”Varför fann ni filmen trovärdig eller icke trovärdig?”. Eleverna får återigen kort tala med sina gruppmedlemmar och därefter redogöra vad de kommit fram till. Här uppmuntras att eleverna diskuterar i helklass och inte bara inom grupperna. Försök att sedan att leda in diskussionen på en mer allmän nivå med fokus på en av källkritikens grundläggande syften: Att avgöra vilka källor som är äkta eller åtminstone trovärdiga. Ett sätt att göra detta på är att ställa ledande frågor som till exempel: ”Om ni behöver fakta, var letar ni då och varför litar ni på den källan?” Det kan även vara bra att kortfattat skriva upp elevernas slutsatser på tavlan för att ge diskussionen struktur och överskådlighet. Till exempel som en del av en mind map.
35
Klipp nr1http://www.youtube.com/watch?v=NG0IuSfZpp4 2011-03-25 Klipp nr2 http://www.youtube.com/watch?v=TbEGJV4BtQM 2011-03-25 Klipp nr3 http://www.youtube.com/watch?v=lXrv4fyzB80 2011-03-25
22
Att arbeta med källkritik bör påbörjas redan i grundskolan enligt skolverket. Då eleven lämnar grundskolan skall hon kunna reflektera över hur information används för att påverka andra. Det står även i kursplanerna att man skall kunna bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.36 Vi hittar det återigen i Historia A. Här är det dock inte ett mål utan en del av betygskriterierna för väl godkänt samt mycket väl godkänt.37 I Historia B och C hittar vi källkritik som en del av målen igen.38
2.3.2 Identitet – ”Vi och dem”
Så vad menas då med identitet? I detta arbete fokuseras på det som kallas för historisk identitet. Emin Tengström har skrivit boken På spaning efter en europeisk identitet (2004). Boken tar avstamp i det antika Rom, i en tid och vid en plats som Tengström anser är källan till den europeiska identiteten idag. Tengström ger oss även en kort beskrivning av vad som menas med identitet inom historievetenskapen samt hur den används. Den historiska
identiteten är kollektiv till skillnad från den identitet som vi alla har inom oss. Kollektiva identiteter är mycket vanliga i vårt samhälle. De kan vara bundna till en yrkesgrupp, etnicitet, kön eller en förening. För att kunna skapa en kollektiv identitet behöver man en motpol. Eller som jag skulle uttrycka det ett vi och ett dem. Detta gör även att det skapas klyftor och splittringar i vårt samhälle. Tengström menar trots detta att vi behöver dessa kollektiva
identiteter för att samhället ska kunna fungera. Han påpekar dock att i en utopi skulle gruppen vi inkludera alla jordens människor. Ett bra exempel på där man försökt skapa en global identitet är inom miljörörelsens kamp mot den ökande växthuseffekten. Här försöker man få alla människor på jorden att känna sig delaktiga.39
Tengström skriver även att i äldre, traditionella samhällen blev man ofta tilldelad en kollektiv identitet vid födseln. Till skillnad från idag då vi reflekterar över vår kollektiva identitet och framför allt över de konsekvenser de har på våra liv och vårt samhälle.40 Det finns dock
36 http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 2011-02-28 37http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A 2011-02-28 38 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B 2011-02-28 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C 2011-02-28 39
Tengström, Emin, På spaning efter en europeisk identitet, Santérus Förlag, 2004, Tallin, s.13-14.
23
fortfarande de som försöker tilldela oss och förstärka våra kollektiva identiteter genom olika media. Film är ett av dessa media.
Vi och dem eller som det så ofta i filmens värld heter vi mot dem är ett område som många filmer berör. I grund och botten handlar dessa filmer om identitet. Filmerna försöker förmedla vilka vi är och hur vi skiljer oss från andra. Film har oftast en huvudperson som man skall söka identifiera sig med och denna huvudperson besitter egenskaper och värderingar som man som publik förväntas eftersträva. Zander pekar på att det är just detta som gör att vi ofta finner ett känslomässigt engagemang i de filmer som visas.41 Det finns även filmer där man valt att engegera publiken med hjälp av antipati. Ett exempel är den tyska filmen Der Untergang av Oliver Hirschbiegel, som används i uppgiften om källkritik tidigare i arbetet. Anledningen till varför man bör ta upp detta område i skolan är för att identitet är något som vi alla har och ofta tilldelar andra. Vår historiska identitet sätter in oss själva i historien och i och med det även vår plats i världen idag. Film är ett medium som ofta använts för att tilldela olika grupper identiteter och passar därför mycket bra att använda som undervisningsmaterial. Det hjälper även eleverna förstå hur man använder historien och film för att förmedla politiska och ideologiska budskap.
Om man vill se hur någon av de historiker jag valt att studera behandlar ämnet bör man fokusera på Zander som ägnat stora delar av sin bok Clio på Bio inom ämnet. För att ta ett exempel diskuteras bilden av muslimer i 1900-talets Hollywood. Zander inleder kapitlet med tesen: ”Skildringar av ”de andra” säger oftast mer om avsändaren än om de som
porträtteras.”42
. Att se till filmer för att finna konkreta fakta har man tidigare kommit fram
till är i de flesta fall fruktlöst. Men att analysera filmers budskap, bakgrund och upphovsman kan vara mycket givande. Zander går kronologiskt igenom hur bilden av muslimer förändras från filmens födelse fram till 2004 då boken trycktes. Man kan se att bilden har förändrats men att det också finns många saker som inte förändrats på 100 år. En sak som alltid stått i centrum är att den muslimska världen förändrar speciellt män till vad man skulle kunna kalla för ”de andra”.43
Andra återkommande teman är kidnappning av vita kvinnor och stympning. Kanske mest dagsaktuellhet är hur bilden av den muslimske terroristen växt fram. Ett ämne som bör diskuteras ingående för att arbeta emot de fördomar och den bild som många har mot respektive av muslimer idag.
41
Zander, 2006, s.26
42
Zander, 2006, s.219
24
En film som tydligt exemplifierar hur vi mot dem förmedlas på film är filmen 300 (2006) av Zack Snyder. Filmen är baserad på serieromanen med samma namn av Frank Miller. Det blev en mycket populär film och jag har mött många elever som sett den. Filmen skildrar slaget vid Thermopyle där det sägs att 300 krigare från Sparta tillsammans med en större grupp atenska krigare stred mot en enorm persisk arme ledd av Xerxes I. I filmen framställs krigarna från Sparta, som stolta, modiga och fysiskt överlägsna. Atenarna framställs i filmen som svagare och dåligt utbildade inom krigskonsten. Dom kallas för filosofer och boy lovers i en tydligt nedsättande och homofobisk kontext trots att atenarna stod på samma sida som filmens protagonister. När det kommer till filmens stora antagonist, den persiska konungen Xerxes, framställs han mer som ett monster än en människa. Första gången vår hjälte, Spartas kung Leonidas, möter Xerxes bärs Xerxes fram på en förgylld tron stor som en stadsbuss buren av slavar medan Leonidas kommer gående. Leonidas är en närmast överdrivet vältränad man med ett stort skägg medans Xerxes är långt över två meter lång, slank, kraftigt sminkad, med piercningar i ansiktet och i öronen och långa guldmålade naglar. Även den persiska armen består till stor del av groteskt missbildade män och man får även se hur Xerxes ägnar sig åt orgier och vältrar i ett överflöd av mat, vin och droger.44 Det är tydligt vilken typ av egenskaper man här väljer att tilldela den grupp som man som åskådare ska identifiera sig med och vilka egenskaper de andra har tilldelats. Det är inte helt ogrundat som man kan dra paralleller till det politiska läget idag mellan USA och delar av Mellanöstern. Att framställa fienden som omänskliga är något som ofta används i propaganda. Man tilldelar en stor grupp människor egenskaper och värderingar som man finner oacceptabla. I dokumentären Der
ewige Jude (1940), eller Den Evige Juden som den heter i Sverige, jämförs judarna i de
polska gettona med parasiter såsom råttor och andra skadedjur.45 En film som är väl värd att studera då man diskuterar ämnet ”vi och dem” är science-fiction filmen Starship Troopers (1997). Filmen handlar om en framtid då människan samlats under en flagga och börjat utforska rymden. Jorden anfalls av en insektsliknande ras av utomjordingar som kort och gott de kallar Bugs. Ett krig bryter ut och vi får följa tre vänners öden. Filmen består även av kortare inslag från jordens TV-sändningar där vi får se debatter, nyheter och krigspropaganda. Även om filmen till det yttre kan upplevas som en hyllning till krig så innehåller den en stark
44
Snyder, Zack, 300, Warner Bros., 2006, USA
45 Hippler, Fritz, Der ewige Jude,
25
kritik av hur man ser på de andra och den retorik som används kan ofta kännas igen från propaganda och filmer från 1930- och 1940-talet.46
Uppgift för klassrummet – Muslimer i Västvärldens ögon
Uppgiften kretsar kring den bild som Hollywood ger oss av den muslimska världen. Om film är vår tids största förmedlare av historia bör den även vara en viktig förmedlare av främmande kulturer. Just den muslismska världen, med fokus på Nordafrika, Iran och arabvärlden, är inte främmande för många av elever på skolorna runt om i Sverige. Men något vi nog vågar konstatera är att det finns många människor med en fördomsfull bild av vad en muslim är. I det senaste riksdagsvalet (år 2010) där närmare 340 000 eller 5,7% svenskar röstade på ett parti som har en felaktig bild av vad en muslim står för.47 I skolvalet 2010 fick detta parti 13% av rösterna.48 Jag inser att inte alla människor som lagt sin röst på detta parti delar deras syn på vad en muslim står för.
Genom att studera och diskutera olika personers bild av muslimer skall eleverna förhoppningsvis skapa sig en mindre generaliserande syn på andra kulturer och ta dem
närmare den värdegrund som vår skola står för, och som vi som lärare ska föra vidare till våra elever.49
Uppgiften riktar sig i första hand till äldre elever, dels för att flera av filmerna innehåller våldsamma och obehagliga scener. Men också för att uppgiften i sig kräver att eleverna har en viss vana att analysera och uttrycka sina egna tankar och idéer. Uppgiften är inte bunden till en historisk tid utan sträcker sig över de senaste 60 åren. Därför är det även att föredra om eleverna är medvetna om de stora historiska dragen under andra hälften av 1900-talet. Uppgiften fokuserar på relationen mellan Västvärlden och de muslimska delarna av Nordafrika och Mellanöstern. Detta är ett grupparbete och tiden arbetet kräver är högst beroende av hur eleverna i klassen arbetar tillsammans.
Syftet med uppgiften är att eleverna ska utveckla sin analytiska förmåga genom att studera hur bilden av muslimer varierar över både tid och pga. upphovsman. Andra egenskaper de kommer att arbeta med är att kunna göra historiska jämförelser över tid och rum samt göra
46
Verhoeven, Paul, Starship Troopers, Touchstone Pictures, 1997, USA
47
http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/ 2011-02-01
48
http://www2.ungdomsstyrelsen.se:8080/skolval2010/resultat.jsp 2011-02-01
26
kopplingar mellan dagens samhälle och vår historia. Uppgiften ger även eleverna insikt i hur man använder sig av historia för att definera skillnader mellan vi och dem, och på så sätt bygger upp både vår historiska identitet, vilka vi var, och där med vår nuvarande identitet.
För att förbereda klassen inför denna uppgift bör läraren tillsammans med klassen se över hur relationen mellan Västvärlden och och den muslimska världen. Detta endast för att alla elever skall få ett grepp om vad uppgiften omfattar. Man kan även göra en kortare övning genom att visa ett kortare klipp från en film som ger en tydligt vinklad bild av vad som skulle kunna kallas de andra. Man kan med fördel välja någon av de filmer som diskuterats tidigare i detta arbete, till exempel 300, Birth of a nation eller Der ewige Jude. De två sistnämnda filmerna finns för närvarande tillgängliga i sin helhet på webplatsen Youtube.50 Diskutera med eleverna vilken bild filmerna ger av de andra eller låt eleverna diskutera på egen hand i mindre grupper. Syftet med denna korta övning är att eleverna ska förstå vad de ska se till och leta efter då de genomför huvudelen av uppgiften.
Klassen delas in i grupper. Antalet grupper beror på hur många filmer läraen väljer att ta med. Efter käll- och litteraturförteckningen återfinns sex filmer som är lämpliga för denna uppgift. Varje grupp får sig en film tilldelad. Det första varje grupp skall göra är att ta reda på
bakgrunden till den film de tilldelats, händelserna som lagt grunden till handlingen av filmen och vem eller vilka som står bakom den. Intressant kan även vara att ta reda på hur filmen togs emot av kritiker och publik då den hade premiär. Allt detta för att eleverna ska vara så väl förberedda och insatta som möjligt innan de ser sin film. Därefter är det dags för varje grupp att se sin respektive film. Eftersom det är flera långfilmer och att alla grupper ska se alla filmer bör filmvisningen ske utanför lektionstid. Vilka möjligheter skolan har att visa upp filmer beror helt på vilka typ av avtal respektive skola har med sina distributörer. Mer
information om detta finns bland annat att hämta på Svenska filminstitutets hemsida.51
I och med att eleverna ser sin film kan det vara till hjälp om läraren delar ut frågor i förväg som eleverna skall besvara för att ge dem riktlinjer för deras analys av filmerna. Exemplen på frågor återfinns efter käll- och litteraturförteckningen. Eleverna ska efter att ha sett filmen sammanfatta sina tankar och diskutera vilken bild filmen ger av muslimer i jämförelse med den bild filmen ger av övriga karaktärer. Hur eleverna väljer att dokumentera dessa tankar och
50
Birth of a nation(1915) http://www.youtube.com/watch?v=FbYXF5HmEds&feature=fvw 2011-03-25 Der ewige jude(1940) http://www.youtube.com/watch?v=qnc6HU13yMg 2011-03-25
27
teorier är helt upp till eleverna själv men det viktiga är att eleverna har något att gå tillbaka till inför nästa moment i uppgiften.
Nästa moment är att man av alla grupperna skapar tvärgrupper där eleverna får redovisa för varandra vad de diskuterat i de olika grupperna. Syftet med detta är att alla elever i klassen ska förstå att bilden av de andra inte är något som är konstant utan något som förändras med tiden och vem som ger oss bilden.
Efter detta skall eleverna individuellt skriva en kommentar som senare skall lämnas in. Kommentaren bör omfatta en kort beskrivning av filmen de sett och den samtid som den spelades in i, men även den tid då filmen utspelar sig. Kommentarens fokus ska dock ligga på den bilden av muslimer som filmen ger. En jämförelse mellan de västerländska karaktärerna och övriga roller kan också vara en del av analysen. Avslutningsvis bör eleverna även framföra teorier om vad som kan ha format bilden av muslimerna i filmen, till exempel historiska händelser och politiska strömningar. Textens syfte är att eleverna skall öva sig på att formulera egna tankar och terorier om vår historia. Längden på texten spelar mindre roll, det viktiga är att eleverna bearbetar den diskussion som de fört dem sinsemellan.
2.3.3 Historiebruk
Historiebruk och att spegla sin samtid är två ämnesområden som går hand i hand. Vår samtid formar oss och allt vi gör och då även vår syn på historien och hur vi brukar den. Klas-Göran Karlsson gör i sin bok Historia som vapen (1999) en analys av hur man i Sovjetunionen brukat historia under 1900-talet. Karlsson utgår från att alla människor är förankrade i
historien samt orienterade i framtiden. I och med detta kan vi kalla den historia som historiker tar fram för ett grundläggande mänskligt behov. Detta behov grundar sig även i att man som människor är en samhällig och kommunicerande varelse. Man brukar sedan denna historia för att nå vissa mål. Om den historia som man väljer att bruka tillfredställer och tar sig närmare dessa mål har historien uppfyllt sitt syfte. 52
Hur detta behov av historia ser ut varierar mycket mellan olika grupper i samhället. Även hur man brukar historia varierar mellan olika grupper. Detta är även knutet till en historisk
28
kontext då behovet och bruket inom dessa grupper förändras med tiden och samhällets utveckling.53
Stora delar av Mats Jössons avhandling visar på hur samtiden formar de filmer som ges ut. Han diskuterar flera olika filmer som tillverkats under de senaste 50 åren och hur de påverkats av det samhälle de skapats i. Under 1960-talet kunde man till exempel se filmer från
Hollywood som starkt kritiserade etablissemanget som drev hela Hollywood. Filmerna blev speciellt populära bland unga människor som delade dessa värderingar och såg dessa filmer trots att de då gav sitt stöd till etablissemanget som så många motsatte sig. Ett tydligt exempel på en sådan film var Bonnie and Clyde som tidigare behandlats under rubriken 1.6 Tidigare forskning.54
Men det finns även filmer där man högst medvetet har använt sig av historien för att förmedla värderingar och skapa opinion. Zander diskuterar i den inledande delen av Clio på Bio denna form av historiebruk. Zander menar att det sällan är fruktbart att analysera filmer genom ett vetenskapligt historiebruk. Med historiebruk menar man användningen historia i olika sammanhang och för olika syften. Ett vetenskapligt historiebruk är till för att förmedla fakta och används i första hand av historiker och historielärare.55 De typer av historiebruk, som är intressantare att studera, enligt Zander, är de politisk-pedagogiska och ideologiska
historiebruken som används i spelfilmer.56Båda två används främst av intellektuella och den politiska eliten men den politisk-pedagogiska är till för att offentliggöra, illustrera och
debattera historia och ideologiskt historiebruka är till för att uppfinna och konstruera historia. Ett tydligt exempel på ideologiskt historiebruk som Zander tar upp är Sands of Iwo Jima (1949). Filmen blev kraftigt sponsrad av den amerikanska millitären som bidrog med rådgivare och militär materiel. Varje gång filmen visades kunde man även se en ökning på antalet män på värvningskontoren. Detta är långt från den enda filmen som fått bistånd från den amerkanska militären. Men det finns även exempel på filmer som blivit nekade då de inte gav ett önskat porträtt av en händelse.57 Man skulle dock kunna argumentera för att det även finns andra typer av historiebruk inom filmens värld. Som tidigare konstaterats är film som skildrar vår historia ett populärt fenomen med stor kommersiell genomslagskraft vilket gör att det även kan vara fruktbart att diskutera film som ett kommersiellt historiebruk. Kommersiellt
53 Karlsson, 1999, s. 57 54 Jönsson, 2004, s.205 55 Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.54,56 56 Zander, 2006, s.23 57 Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.23-24
29
historiebruk är då man använder sig av historia med ekonomisk vinst som mål. Klas Göran Karlsson visar i Historien är nu på hur man speciellt inom filmvärlden använder sig av historiska händelser som väcker starka känslor.58
I Historien är nu tas upp ett exempel på hur samtidens händelser och politik kan påverka filmproduktion. 1939 respektive 1940 gavs två filmer ut som handlade om Elisabeth I. Den första av de två, The Private Lives of Elisabeth and Essex (1939), handlar om en romans mellan drottningen och hertigen av Essex under 1500-talet. Hertingen vill leda ett fälttåg mot Irland men stoppas av drottningen som vill förstärka försvaret på hemmafronten istället för att skicka iväg sina trupper. Den andra filmen The Sea Hawk (1940) där den statligt
sanktionerade piraten lyckas övertyga drottningen om att man måste rusta upp inför den kommande spanska armadan. Det Zander vill visa med dessa två filmer är hur politiken i Storbritannien förändras i och med utbrottet av andra världskriget. 1939 ville man undvika krig till varje pris men 1940 då kriget brutit ut vill man visa att man tidigare besegrat stora millitärmakter.59
Historiebruk som ämne i klassrummet har sitt värde i att eleverna lär sig hur grupper och individer använder sig av vår historia för att förmedla åsikter värderingar. Men självklart även historia som vetenskap. Man kommer återigen tillbaka till vikten av att känna till bakgrunden till texter, filmer och andra medier som behandlar historia.
Historiebruk nämns inte i som begrepp i varken grundskolans eller någon av
gymnasiekursernas kursplaner. Men det finns flera mål som man skulle kunna påstå går in under historiebruk av olika slag. Bland annat: ” – vara medveten om och kunna ge exempel på
att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt,”60, ” kunna beskriva det
historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens tidsbundenhet”61
, ” kunna visa hur olika slags historiesyn ger olika historiska bilder”62 och ”
kunna identifiera och beskriva historiesynen i historiska framställningar.”63. För att förstå hur dessa mål passar in under olika typer av historiebruk måste man börja med att förklara de sju 58 Karlsson, 2004 i Karlsson/Zander, 2004, s.64 59 Zander, 2006,s.141 60http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia 2011-02-28 61 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A 2011-02-08 62 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3103/titleId/HI1202%20-%20Historia%20B 2011-02-28 63 http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3865/titleId/HI1203%20-%20Historia%20C 2011-02-28
30
olika sorters historiebruk som finns. Fyra av dem har jag tidigare förklarat: vetenskapligt, politiskt-pedagogiskt, ideologiskt samt kommersiellt. Men det finns även existentiellt, moraliskt och icke-bruk. Existentiellt historiebruk används oftast inom varje enskild individ och handlar om skapandet av en historisk identitet. Det används för att både minnas och glömma bort historien och på så sätt identifiera oss själva. Moraliskt historiebruk används generellt sett av det utbildade skiktet och intellektuella för att återupptäcka historia som samhället medvetet eller omedvetet förträngt. Detta gör man för att försona sig med historien. Icke-bruk används i första hand av intellektuella och politiska eliter. Icke-bruk används då någon medvetet väljer att bortse från de historiska aspekterna kring en händelse. Detta gör man för att legitimera precis som med ideologiskt historiebruk. Mer detaljerade beskrivningar och exempel på olika typer av historiebruk återfinns i Klas-Göran Karlssons avsnitt i
Historien är nu.64
Jönsson har även skrivit om andra filmer och hur det påverkats av sin samtid samt hur de använt historien. All the President’s Men (1976) är en av dessa. All the President’s Men handlar om Watergateskandalen. Filmen bygger på en bok skriven av två journalister som arbetade på Washington Post. Efter att Watergateskandalen avslöjades avgick Richard Nixon och vicepresidenten Gerald Ford tog över posten varpå han benådade Nixon. All the
President’s Men hade premiär 1976, ett valår i USA. Jönsson menar att detta kan ha gjorts
medvetet för att stärka demokraternas presidentkandidat Jimmy Carters position. Något som stärker denna tes är valet av huvudrollsinnehavare. Robert Redford som har en av
huvudrollerna i filmen var under denna tid aktiv inom det demokratiska partiet.65 Detta är ett tydligt exempel på ett ideologiskt historiebruk. Filmen skildrar endast händelsen från två demokraters perspektiv vilket gör att den antagligen ger oss en vinklad bild av Watergate.
Uppgift för klassrummet – Sju sorters historiebruk
Syftet med denna uppgift är att eleverna ska få insyn i hur vi brukar historia på olika sätt. Motiveringen till varför detta har ett värde har även det diskuterats tidigare. Uppgiften kommer bestå av tre delar. Den inleds med en föreläsning om de sju olika bruken, går sedan över i en gruppövning med redovisning och slutligen en kortare individuell skrivuppgift.
64
Karlsson, 2004 i Karlsson, Zander, 2004, s.52-66
31
Uppgiften bygger på att det finns tillgång till flera datorer då varje grupp kommer att behöva en dator.
Lektionen inleds med en presentation av de sju olika typerna av historiebruk. Detta gör läraren genom både att ge den generella förklaringen och konkreta exempel. Men först av allt bör man diskutera själva begreppet historiebruk. Vilket kort och gott kan förklara som olika sätt att bruka/använda historia. Efter detta delas det ut en lathund för de sju olika bruken. Tabellen är tagen från Historien är nu som tidigare diskuterat och finns efter detta arbetes litteratur och källförteckning. Eleverna skall alltid ha tillgång till sin lathund under
arbetsuppgiftens gång. Eleverna skall inte behöva lära sig all sju sorters historiebruk utantill. Om läraren upplever att sju sorters historiebruk är för mycket fakta för eleverna att ta till sig kan man exkludera ett eller flera av dem. Behåll de historiebruk som upplevs mest relevanta för elevens bildning.
De sju historiebruken är:
I Vetenskapligt: Vetenskapligt historiebruk används då vi vill upptäcka ny historia eller rekonstruera den. Vetenskapligt historiebruk strävar alltid efter att förmedla sanningen. De vanligaste användarna av detta bruk är historiker och historielärare. Bra exempel på vetenskapligt historiebruk är våra historieläroböcker.
II Existentiellt: Existentiellt historiebruk återfinns oftast i våra tankar. Vi använder oss alla av existentiellt historiebruk då vi minns saker men även då vi försöker glömma dem. Den
vanligaste formen av existentiellt historiebruk är i form av dagböcker och intervjuer.
III Moraliskt: Moraliskt historiebruk är då man återupptäcker historia som samhället valt att glömma bort. Det används i första hand av det välutbildade skiktet i samhället. Detta brukar speciellt ske då hårt kontrollerade diktaturer faller och mycket av dess historia kommer upp till ytan. Den historia som kommer upp får ofta stor uppmärksamhet, speciellt i media. Syftet med det moraliska historiebruket är att försona sig med sitt förflutna.
IV Ideologiskt: Ideologiskt historiebruk används av intellektuella och den politiska-eliten. Bruket används för att legitimera ideologier och maktförhållanden. Men det kan även
användas för att få ett problem att framstå som mer banalt. Många diktatorer har flitigt använt sig av historien för att legitimera sin makt. Ideologiskt historiebruk har även använts av olika stater och individer för att göra anspråk på territorier. En av de kanske mest ökända
32
användarna av ideologiskt historiebruk var Adolf Hitler som använde det för att legitimera både krig och etnisk rensning.
V Icke-bruk: Icke-bruk används av samma personer som ideologiskt historiebruk. Det som definierar icke-bruket är att personen aktivt väljer att inte använda historia. Icke-brukare av historia anser att samhället bör kunna stå på egna ben och ser framåt istället för bakåt. Ideologiskt historiebruk och icke-bruk delar inte bara användare utan även syfte.
VI Politisk-Pedagogiskt: Politisk-Pedagogiskt bruk används av intellektuella, politiska eliter och pedagoger. Bruket används för att göra jämförelse mellan olika händelser. Viktigt här är att påpeka att man endast letar efter likheter och inte skillnader. Sökandet efter likheter och skillnader hör hemma i det vetenskapliga historiebruket. Många politiker väljer att dra paralleller mellan två händelser. Vi förstår att två separata händelser aldrig kan vara precis lika men ändå använder vi termer som Watergate för att vi som mottagare ska göra
associationer. Genom att använda sig av historien vill man motivera varför man bör fatta ett specifikt beslut. Men det kan även användas som ett pedagogiskt instrument för att enkelt kunna jämföra händelser i dåtid och nutid.
VII Kommersiellt: Kommersiellt historiebruk används av människor som arbetar inom marknadssektorn. De använder sig historien för att göra en ekonomisk vinst. Exemplen på dessa är många. Det görs både filmer, böcker och tidskrifter med historiska teman. Ett annat exempel är företag som använder sin ”anrika” historia för att sälja sina produkter. Ett tydligt exempel på just detta är en tv-annons för ölmärket Mariestad.66
Varje grupp får nu ett filmklipp och en handledning som ger nödvändig information om klippet och filmen det är taget ifrån. Handledningarna hittar man efter käll- och
litteraturförteckning. Det är nu gruppernas uppgift att diskutera fram vilken eller vilka typer av historiebruk som ligger som grund för filmen. Efter detta skall varje grupp kort redovisa inför klassen om deras klipp och vilka slutsatser de kommit fram till. Då eleverna har tillgång till en dator under denna uppgift har de fria händer att leta upp kompletterade fakta till den de blivit givna i samband med sitt klipp. Ibland kan man även hitta intervjuer med människor som medverkat i och bakom filmen. Om det finns tid kan eleverna även leta efter fler klipp från filmen för att skapa sig en bättre bild av den.
