Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Föräldralösa flickors berättelser om livs-
och karriärmöjligheter
Orphaned girls’ story about the life and career opportunities
Monika Shehadeh
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för slutseminarium: 2016-08-24
Examinator: Frida Wikstrand Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Tidigare forskning visar hur svårt det är för unga människor med en smärre ekonomisk resurs att hitta ett arbete, där deras val av arbete påverkas av Jordaniens traditioner, människors religiösa övertygelse och normer. Syfte med undersökningen är att studera de unga flickorna på det kommunala barnhemmet i Jordanien och deras berättelser om sina liv och vad som är betydelsefullt för dem. Frågeställningarna som har används är:
Vad framkommer i flickornas berättelser om livs- och karriärmöjligheter? Vad framstår som viktigt i berättelserna för deras framtida livsval?
Studien har två utgångsteorier den första är Pierre Bourdieus teori som delas in i tre huvudbegrepp; fält, kapital och habitus. Den andra teorin är Mark L Savickas Career Construction som delas in i tre olika huvudbegrepp: Life theme, Career adaptability och Vocational personality. En kvalitativ metod har använts i studien där sex föräldralösa flickor boende på barnhem i Jordanien har blivit intervjuade. Under intervjun har jag använt mig av samtalsintervjun för att kunna ge så stort utrymme för flickorna att berätta deras historia. Som möjligt utifrån intervjuerna har fyra centrala begrepp varit tydliga, dessa begrepp är självständighet, tillhörighet, känslan av att vara oönskad och utbildning. Slutsatsen av studien visar att flickorna befinner sig en svår ekonomisk situation som hindrar dem från att kunna studera vidare inom universitet. Den närmsta utbildningen flickorna får är en utbildning via barnhemmet som mer är en förberedelse för arbetsliv.
4
Förord
Ett stort tack till min kontaktperson som har funnits där och ställt upp både innan och under besöket i Jordanien. Utan kontaktpersonens hjälp hade det aldrig varit möjligt att få en så bra kontakt med barnhemmet. Jag vill även rikta ett stort tack till flickorna på barnhemmet och barnhemmet som har ställt upp på alla frågor och återbesök.
Tills sist ett stort tack till min handledare Niklas Gustafsson som har lagt ner tid på både mig och min uppsats. Dina tankar och kommentarer har hjälp mig fram i mitt arbete med uppsatsen. Tack för att Du har låtit mig ta egna vägar och för den stora nyfikenheten på detta examensarbete.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ……….7
1.1. Syfte och frågeställning ..………...8
1.2. Disposition ………8
2. Jordanien ………10
2.1. Att leva i Jordanien ………10
2.2. Utbildningssystemet i Jordanien ………11
3. Tidigare forskning ………12
3.1. Vägen till arbetsmarknaden ………12
3.2. Barnhem ………14
3.3. Sammanfattning ………16
4. Teori ………17
4.1. Pierre Bourdieus teori ………17
4.1.1. Fält ………...…….17
4.1.2. Kapital ………18
4.1.3. Habitus ………...………18
4.2. Career Construction theory ………19
4.2.1. Life theme- Livstema ………20
4.2.2. Vocational personality- Yrkespersonlighet ………21
4.2.3. Career adaptability- Karriäranpassning ………21
4.3. Sammanfattning ………21
5. Metod ………23
5.1. Metodval och metoddiskussion ………23
5.2. Urval ………24
6
5.2.2. Barnhemmet i Amman ………25
5.3. Datainsamling ………26
5.4. Intervjuer och analys ………26
5.5. Trovärdighet och validitet ………27
5.6. Etiska principer ………28 6. Resultat ………....29 6.1. Berättelser ………....29 6.1.1. Sara 16 år ………....29 6.1.2. Duuaa 17 år ………....29 6.1.3. Ayha 15 år ………....30 6.1.4. Nour 16 år ………...……….30 6.1.5. Frida 18 år ………....31 6.1.6. Mariam 18 år ………....31 6.2. Teman ………....32 6.2.1. Oönskade ………....32 6.2.2. Självständighet………....33 6.2.3. Tillhörighet ………....34 6.2.4. Utbildning ………34 6.3. Sammanfattning ………35 7. Analys ………37
7.1. Självständighet och tillhörighet ………37
7.2. Oönskad ………39 7.3. Utbildning ………40 7.4. Sammanfattning ………41 8. Diskussion ………43 8.1. Resultatdiskussion ………43 8.2. Teoridiskussion ………45 8.3. Metoddiskussion ………46
8.4. Förslag på fortsatt studier ………47 Referenslista
7
1. Inledning
Enligt Migrationsverkets landinformationsenhet (2011) finns det ungefär 1050 föräldralösa barn både flickor och pojkar i Jordanien. Utav dessa barn är denna studie inriktad mot flickor på barnhem placerad i huvudstaden Amman. Söderlind (1999:68) nämner att det finns olika anledningar till varför barn hamnar på barnhem. Dessa olika situationer kan vara allt från dålig ekonomi till att föräldrar inte orkar eller vill ta hand om barnet. Däremot kan man läsa i Landguiden att Amman är en modern stad med gamla seder som lever kvar och det traditionella sättet att tänka på ligger kvar under ytan i ett traditionsbundet samhälle. I det traditionsbundna samhället finns de starka familjebanden kvar. Det starka familjebandet fungerar ofta som ett socialt skyddsnät i Jordanien då många människor i landet saknar ett heltäckande socialförsäkringssystem (Landguiden, 2016). Även Sultana och Watts skriver i sin artikel att familjebanden är mycket starka i Mellanöstern och att man tar hand om varandra (2007:4). Läser man i Migrationsverkets landinformationsenhet rapport (2011) om Jordanien menar de att många flickor bor på barnhem på grund av dåliga familjeförhållanden.
Möjligheterna och förutsättningarna för flickorna på barnhemmet att kunna utbilda sig eller hitta ett arbete är låga. Flickorna på barnhemmet befinner sig utanför arbetsmarknaden och möjligheter till att kunna ta med sina egna tankar och beräkningar i val av arbete är begränsad. Förutom att flickorna från barnhemmet står utanför arbetsmarknaden, är deras ekonomiska situation begränsad. Både Sultana (2014: 208f) och Arulmani (2012:8-11) nämner just detta med att ungdomar står utanför arbetsmarknaden och har en begränsad ekonomi. Den dåliga ekonomin leder till att människan tar vilket arbete som helst och inte tar med sina egna tankar vid val av arbete. Den dåliga ekonomin leder även till att människan tvingas in i arbetslivet och detta leder i sin tur till en ofördelaktig start på livet. Ofördelaktig start innebär, enligt Arulmani (2012:8-11), att många arbeten ger dåligt betalt och på så sätt kommer människan att ha en fortsatt begränsad ekonomi och får en svårighet att kunna ta sig vidare i karriären.
8
Idag är det en stor migration till Sverige. Människor invandrar bland annat ifrån länderna i Mellanöstern. Människorna ifrån Mellanöstern som har immigrerat till Sverige för med sig sin kultur och sin syn på hur karriären ska formas. Detta gör det viktigt som studie- och yrkesvägledare att ha en förståelse hur människan kan tänka olika gällande möjligheter och val i livet.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med undersökningen är att studera unga flickor på ett kommunalt barnhem i Jordanien och deras berättelser om sina liv och vad som är betydelsefullt för dem. Studien syftar till att få en förståelse för om flickornas val av yrke är individuellt eller styrt av kulturen i Mellanöstern. Genom att flickorna talar om sina liv, samt om sina möjligheter att få arbete och sin syn på möjligheter till en karriär möjliggör det en förståelse för vad som påverkas deras beslut.
Vad framkommer i flickornas berättelser om livs- och karriärmöjligheter? Vad framstår som viktigt i berättelserna för deras framtida livsval?
1.2. Disposition
Studien består av sju kapitel där det första kapitlet är detta som inleder och talar om studiens syfte och frågeställning. I kapitel två kommer det en liten bakgrund om Jordanien, hur livet kan vara i Jordanien och deras utbildningsystem. I kapitel tre presenteras en tidigare forskning om länderna i Mellanöstern och människornas möjligheter att hitta ett arbete, det fjärde kapitlet presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkter Pierre Bourdieus teori och ”Life Career Construction theory”. Vidare i kapitel fem finns uppsatsens metod för studien. Där presenteras val av metod, urval, datainsamling och analysmetod. I slutet diskuteras studiens trovärdighet och de etiska övervägande under arbetet. I kapitel sex redovisas resultatet av uppsatsens empiri. I näst sista kapitlet, kapitel 7, återfinns en analys av resultatet och de valda teoretiska utgångspunkterna. Det sista kapitlet, kapitel 8, som består av en diskussion kring resultatet utifrån metodval, teoretiska
9
utgångspunkter och slutsatsen av studien, i slutet av kapitlet finns förslag på fortsatt studie. Utöver dessa kapitel finns det en referenslista i slutet.
10
2. Jordanien
Jordanien är beläget i Mellanöstern och gränsar till Israel, Irak, Saudiaraben och Syrien. Landet är till 75 % öken/halvöken (Sveriges Ambassad, 2016). Jordanien anses vara ett av de mest välmående länderna bland arabländerna, med välutbildad befolkning och ett bra sjukvårdssystem (Landguiden, 2016). Landet är en monarki där kungen har stor makt. Kungen utser sin egen överbefälhavare, utnämner primärminister och medlemmarna i senaten, men använder sig främst av landets beduinstammar (Sveriges Ambassad, 2016). Den kungliga familjen i Jordanien anses härstamma ifrån profeten Muhammed och åtnjuter en väldigt stor respekt bland befolkningen, men på senare tid har ett missnöje börjat växa fram på grund av djupa klassklyftor och politisk ofrihet (Landguiden, 2016).
Befolkningen i landet är araber och har tidigare varit beduiner (nomader), men idag är de flesta bosatta. I Jordanien räknar man med att befolkningen består av 60 % palestinier. Nästan hela befolkningen är sunnimuslimer och en lite minoritet är shiamuslimer och kristna (Landguiden, 2016).
Möjligheter att möta en studie- och yrkesvägledare är begränsad i landet och de studie- och yrkesvägledare som finns, arbetar oftast inom privata skolor. Inom privata skolor är rollen som studie- och yrkesvägledare starkare och eleverna har större tillgång till och möjlighet att kunna använda sig av en studie- och yrkesvägledare. Även inom ett tjugotal universitet, både privata och offentliga, har man börjat satsa på studie- och yrkesvägledare. Rollen som studie- och yrkesvägledare är begränsad och informationen inte alltid uppdaterad för att kunna jobba med (Sultana & Watts, 2007:11).
2.1. Att leva i Jordanien
Huvudstaden i Jordanien är Amman med ca 1,2 miljoner invånare. En stor majoritet av befolkningen i Jordanien är muslimer. Andra religioner får verka fritt i landet, vilket leder till att
11
det påverkar islams seder och bruk i samhället. Trots att Amman är en modern stad så lever gamla seder och sättet att tänka på kvar under ytan i ett traditionsbundet samhälle (Landguiden, 2016).
Jordanien har tidigare varit ett beduinsamhälle där det fortfarande finns en stor gästfrihet gentemot besökare liksom starka familjeband. De starka familjebanden fungerar ofta som ett socialt skyddsnät i Jordanien, då många människor i landet saknar ett heltäckande socialförsäkringssystem. Under 2014 levde ca 12 % av befolkningen i fattigdom (Landguiden, 2016). I Jordanien råder det stor vattenbrist, vilket leder till problem för utveckling i landet. Utöver vattenbristen är landet även fattigt på naturresurser (Sveriges ambassad, 2016).
2.2. Utbildningssystemet i Jordanien
I Jordanien är grundskolan obligatorisk och den är gratis inom de offentliga skolorna för alla jordanska medborgare. Eleverna börjar skolan när de är 6 år och går tills de är 15 år. Trots att det finns offentliga skolor som är gratis, väljer människorna i Jordanien att betala för en privatskola istället. Efter grundskolan finns det ett frivilligt och kostnadsfritt tvåårigt påbyggnadsstadium som motsvarar gymnasiet. Där kan eleverna välja mellan förberedande studier för en fortsatt yrkesutbildning eller för universitetsstudier (Landguiden, 2016).
Kontaktpersonen i Jordanien berättar att det är vanligare att man själv väljer att bekosta studierna, då det anses att privata skolorna håller en högre standard än vad de offentliga skolorna gör. Kontaktpersonen menar att även om grundskolan är obligatorisk, är det ingen som söker upp familjen om man väljer att inte sätta sina barn i skolan. Värst kan det vara i områden där det lever familjer i fattigdom eller ute på landsbygden, vilket leder till stora klasser i skolan och ibland med obehöriga eller inga lärare alls.
12
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer jag att ta upp studier om ungdomars möjligheter till ett arbete i Mellanöstern. Tidigare studie handlar främst om hur möjligheterna ser ut för ungdomarna i Mellanöstern, men även vilka faktorer som kan påverka deras val av yrke.
3.1. Vägen till arbetsmarknaden
Arulmani (2013) skriver om att olika västerländska teorier om vägledning är baserade på en viss kulturell inriktning. Att olika teorier har fungerat i den västerländska kulturen har att göra med att synen och förhållningssättet till livet är snarlikt, till skillnad från andra kulturer. Västerländska människor har en större möjlighet att själva ta beslut angående sina yrken efter sina egna önskemål, intressen och friheten till att vara självbestämmande (2013:396–397). Detta kan förklaras med ett individualistiskt och kollektivistisk samhälle. Den västerländska synen är mer en individualistisk syn på beslut som tas av individen, medan traditionerna i Mellanöstern är en mer kollektivistisk syn på besluten. Beslut fattas här efter hur behovet ser ut i samhället eller efter familjens behov. Detta gäller inte i alla kulturer, utan där styr behovet av ett arbete över valfriheten. Att överleva ekonomiskt är viktigare än självutveckling och identitetsutveckling. Ordet karriär används överallt och är ett vanligt ord, men har en stor betydelse skillnad beroende på olika individer och deras sammanhang och kultur (Sultana & Watts, 2007:4).
Sultana och Watts (2007) lyfter i sin forskning fram svårigheter med att möta en vägledare i områden där fattigdomen är som störst och möjligheter till en utbildning är begränsade. Oftast är det primära fokuset i områden där fattigdomen är som störst att hitta ett arbete för att kunna överleva ekonomiskt (2007:4). Svårigheter för unga människor ifrån fattiga hem är att personerna måste planera sina karriärer samtidigt som de måste hantera fattigdomen, ostabila familjestrukturer och finansiella begränsningar. Människor ifrån de lägre samhällsklasserna har en tendens att ha ett tankesätt ”hitta ett jobb så fort som möjligt”. Utöver den egna pressen att få
13
ihop det ekonomiskt, kan trycket från familjen vara stort speciellt mot att hitta ett arbete istället för att satsa på studier (Arulmani, 2010:10)
Det kan vara missvisande med att det skulle räcka med ett arbete för en karriärmöjlighet och för att det skulle vara tillräckligt för en social integration. Risken är stor att de interna, subjektiva faktorerna hos en själv kan hindra karriärsutvecklingen genom att individen inte tar tag i sina livschanser som görs tillgängliga för dem (Arulmani, 2010:11). För människor med ett annat kulturellt arv kan deras definition av karriären innebära att deras beslut inte är helt individuellt utan det kan vara en beredskap till samhällets behov. Som i sin tur leder till att beslut kan vara en sorts beredskap till samhällets behov än till individens egna önskemål (Arulmani, 2013:397). En annan stor betydelse för ett yrkesval bland ungdomar är traditioner som oftast är kopplade till en religiös tro. Flickornas möjligheter att arbeta med något utanför normen eller det kulturella mönstret verkar inte möjligt, vilket borde göra det svårare att hitta ett jobb. En annan stor betydelse för ett yrkesval bland ungdomar är traditioner som oftast är kopplade till en religiös tro. Det kan anses vara opassande, men även skamfullt att jobba med ett yrke utanför normen, som en kvinna inom ett manlig kodat yrke (Sultana & Watts, 2007:6). Sultana (2014) skriver att kön, klass och etniska stereotyper finns i alla samhällen, särskilt de traditionella delarna av Mellanöstern. Som bakgrund till valen av yrke ligger det sociala, könet, etnicitet eller religionen, och gör grunden till vad som skulle vara lämpligt val för individen. Denna grund gäller inte bara kvinnorna utan även för männen. Utöver vad som kan ligga till grund för valet kan kvinnan även begränsas av familjen och tillåtelsen att få röra sig längre sträckor från hemmet (2014:186). Arulmani skriver att yrkesrollerna i samhället definieras av det kulturella arvet. Där tilldelas människan sitt yrke beroende på om det är ett kvinnligt eller manligt yrke. Den primära rollen för kvinnan är att hon är hustru och mor, vilket innebär att yrkesrollen anpassas enligt den primära rollen (2013:398). Detta leder till att flickornas möjligheter att arbete med något utanför den traditionella normen eller det kulturella mönstret inte verkar möjligt, vilket borde innebära ytterligare en svårighet att hitta ett arbete (Arulmani, 2013:397).
Övergången från ungdomstiden till vuxen är svår att genomgå, då många ungdomar kämpar med att integreras in i samhället. Arbetsmarknaden är mer svåråtkomlig för ungdomarna, vilket kan leda till att det är svårare för ungdomarna att få ett arbete som inte kräver någon utbildning då de jobben blir allt färre (Giddens, 2007:303). Många av jobben som finns för individer som har det ekonomiskt svårt är som kräver låg utbildning eller arbete som inte kräver någon
14
utbildning alls. Ofta får personerna börja med att gå som lärling/praktikant utan betalning bredvid en som har erfarenhet av yrket, för att sedan själv arbeta med yrket (Sultana & Watts, 2007:4). Enligt Sultana står många ungdomar utanför arbetsmarknaden i mellanöstern, speciellt ungdomar med en redan begränsad ekonomi. Detta leder till att ungdomarna tar vilket yrke som är tillgängligt, utan att ta ens egna önskemål i beräkningar. Ett arbete innebär en försörjning för familjen och därmed ingen möjlighet till att kunna tänka på vad som skulle kunna vara ett självutvecklande yrke (2014: 184-185).
Individer med dålig ekonomi har en negativ syn på möjligheter till en yrkeskarriär. Detta leder till att familjer eller ungdomar med en dålig ekonomisk situation tvingas in i arbetslivet. Genom att tvingas in i arbetslivet ger individen en ofördelaktig start på arbetslivet. På grund av den ekonomiska situationen väljer många att inte studera utan de väljer att börja jobba så fort som möjligt. En del personer försöker kombinera arbete med utbildning, men för många är det viktigare att börja arbeta direkt, än att satsa på någon utbildning. Detta kan få en långtgående konsekvens för deras karriärsutveckling, då de kommer att uppta en okvalificerad status i arbetslivet. Arbeten som kräver låg utbildning innebär även en dålig inkomst, vilket i sin tur gör att individen fortfarande kan få det svårt att komma in i samhället (Arulmani, 2010:8–11).
3.2. Barnhem
Att hitta information om barnhem för flickor i Jordanien har varit svårt. Det har inte funnits någon djupare information om flickor på barnhem utan däremot har det funnits mycket information om olika hjälporganisationer som beskriver sitt arbete inom barnhemmen. Utifrån de olika intervjuerna och hur min egen observation av barnhemmet i Jordanien har sett ut kan likheter hittas i Söderlinds beskrivning av det svenska barnhemmet från 1800-talet. Söderlinds beskrivning i hur flickorna hamnade inom barnhemmen och vilken utbildning som flickorna fick inom det svenska barnhemmet är det närmsta beskrivningen i hur barnhemmet i Jordanien fungerade, där flickorna som blev intervjuade bor.
Det fanns olika varianter till hur barn hamnade inom barnhem. Detta kunde bero på familjens ekonomiska situation, föräldrarnas bortgång eller föräldrarnas orkeslöshet att ta hand om barnet. Flickorna på barnhemmet kunde ha blivit lämnade på barnhemmet på grund av den ekonomiska
15
situation eller på grund av att mödrarna var ogifta och inte hade orken till att kunna ta hand om barnen. För att få lov att lämna barnen var man tvungen att kategorisera barnen i olika kategorier som vanvård, dåliga hem och ej lämpliga uppfostrare (Söderlind, 1999:68- 69). De äldre tjejerna på barnhemmet fick hjälpa till med det praktiska arbetet och på så sätt blev den vanliga skolan åsidosatt av flickorna. Trots att den vanliga skolan blev åsidosatt så ansåg de ansvariga att de praktiska sysslorna var en sorts hushållsträning och indirekt en utbildning (Söderlind, 1999:156). Det blev viktigt med tiden att flickorna fick en utbildning mer inriktad mot de husliga sysslorna. Detta ansågs viktigt då det skulle ge flickorna en möjlighet att ta hand om deras egna hem, men också möjligheter att hitta ett arbete. Yrket det var tänkt att flickorna skulle jobba med var tjänarinnor hos människor med en god ekonomi. Att jobba som tjänarinnor innebar att flickorna hamnade utanför arbetsmarknaden och på så sätt helt uteslutna från den (Söderlind, 1999:61).
Social uteslutning handlar om hur individer utestängs från delaktighet i det omgivande samhället. Social uteslutning kan handla om vilket område individen bor i och i områden där det inte finns några arbetstillfällen. När det gäller social uteslutning handlar det även om individens ansvar och handlingsförmåga att försöka integreras in i samhället. Detta kan vara att ta del av normer inom samhället som studier, tillgång till sjukvård och ekonomiskt oberoende. Genom att ha dess tillgångar kan det skapa en känsla av social solidaritet hos individen (Giddens, 2007:300– 301).
Arbetet är viktigt för en individ och inte endast för en ekonomisk trygghet utan även för det sociala samspelet. Bristen på ett arbete leder till fattigdom, brist på tillgång till service och avsaknaden av sociala relationer. Brist på tillgångar som service innebär att inte kunna betala för telefonräkningar eller kostnaderna för sjukvård. Avsaknaden för sociala relationer innebär att individen inte har möjlighet att kunna delta i aktiviteter, ha en hobby eller kunna bjuda hem vänner (Giddens, 2007:301–302).
16
3.3. Sammanfattning
Den tidigare forskning som presenteras ovan har en betydelse för studien då den innehåller resultat och tidigare forskning som gjorts inom samma område. Det jag tar med mig är hur tidigare forskning visar att traditioner, religion, kön och etnicitet i mellanöstern har en stor inverkan på ungdomarnas val av yrke. Detta innebär att alla yrken inte är tillgängliga för båda könen, utan en del av yrkena är mer könsbestämda. Barnhemmet utbildar flickorna i det mer könsbestämda yrken enligt normen, sysslor som städning, tvättning och barnpassning. Via barnhemmens utbildning förbereder barnhemmet flickorna till att kunna använda sina kunskaper i ett framtida yrke. Genom att direkt börja jobba istället för att studera innebär enligt Arulmani (2010, 8-11) att ungdomarna går in i arbetslivet med sämre förutsättningar att kunna göra en karriär. Men också att ungdomarna endast kan arbeta med arbete som kräver lågutbildade eller ingen utbildning alls, dessa jobb innebär inte heller individen lyckas intrigera in i samhället då lönen knappt täcker utgifterna.
Kunskapen som tas med vidare i studien är samhällets och normens perspektiv om hur valen styr människorna i Mellanöstern. Både kunskapen och forskning är till hjälp och stöd för resultatet som kommer att få fram i studien.
17
4. Teori
Jag har valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och Mark L. Savickas Career Construction teori. Dessa två teorier anser jag är applicerbar i icke västerländska länder. Bourdieus teori går att använda då även flickorna har ett fält, kapital och habitus som kan appliceras på ett från barnsben. Inom Career Construction används tre olika teman karriärsanpassning, yrkespersonlighet och livsteman.
4.1. Pierre Bourdieus teori
Pierre Bourdieus teori handlar om allt som vi känner till är kopplat till individens materiella och sociala värld. Ifrån Pierre Bourdieus teori kommer tre olika begrepp att användas, dessa begrepp är fält, kapital och habitus. Bourdieu menar att dessa tre områden går att förklaras var för sig, men dessa tre samspelar med varandra och går inte att endast se till sig själva (Grenfell, 2014:47).
4.1.1. Fält
För att få en förståelse hur en interaktion mellan olika individer fungerar är det viktigt att se till hur det sociala fungerar inom ett fält. Genom att förstå hur det sociala samspelet funkar, får man en förståelse/relation över hur det går till inom ett specifikt fält (Grenfell, 2014:47).
Fältet är ett specifikt område där individerna jobbar för ett gemensamt mål. Fältet är en strukturerad värld där individen har olika positioner, och kämpar mot att uppnå en högre makt inom fältet. Oavsett människans position inom fältet, jobbar man mot gemensamma mål. Hur man rör sig inom fältet har med vad man har med sig i form av kapital både det man har med sig ifrån hemmet, men även det som man har fått lära sig genom livet att göra. Tillsammans med kapitalet och habitus avgör vilken position man har i fältet (Grenfell, 2014:66-67).
18
Genom att ha ett visst kapital kan du avancera direkt inom fältet, vilket ger en större möjlighet för individer med rätt kapital att bara gå över andra inom fältet. Fältet blir en trygghet för individer inom samma fält, då man känner till reglerna hur maktpositionen ser ut. Men även att det ger en vi och dem känsla, då fältet skyddar sina egna och gör det svårt för utomstående att komma in (Grenfell, 2014:67–68).
Individen rör sig mellan olika fält, och har olika positioner inom olika fälten. Människan har olika kapital att använda sig av, vilket gör att individen har olika positioner från fält till fält (Grenfell, 2014:68). Större fält kan delas in i sekundära fält som exempel inom kultur finns det fält som litteratur, målningar, fotograferingar. Varje sekundärt fält följer huvudreglerna för det stora fältet, men har även sina egna regler och normer för sitt fält som måste följas av människan som befinner sig i fältet (Grenfell, 2014:70ff).
4.1.2. Kapital
Bourdieu menar att det finns fyra olika kapital, ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital (Grenfell, 2014:67). Det viktigaste kapitalet är det ekonomiska och där efter det kulturella och sociala kapitalet. Både det kulturella och sociala kapitalet har en stor påverkan på det ekonomiska kapitalet. Genom att ha ett bra ekonomiskt kapital utökar du även möjligheterna för det kulturella och sociala kapitalet (Bourdieu, 1977:75).
Det kulturella kapitalet innebär att man känner till konst, klassisk musik samt litteratur och att man kan föra sig i olika sammanhang. Denna sorts kapital är högt värderat då det krävs att man kommer från rätt familj. Medan det symboliska kapitalet innebär tillgångar av annat slag, som ett utbildningsbevis. Men även tillgångar som inte är synliga som sociala kompetensen (Engdahl, 2012:244).
4.1.3. Habitus
Habitus är den viktigaste delen i Bourdieus teori, som har en stor inverkan i vårt kapital och sättet vi agerar på fältet (Grenfell, 2014:48). Trots att människan anser sig ta fria beslut, så påverkas våra dagliga beslut av våra karaktärer, vårt beteende och av andras inverkan (Grenfell, 2014:49). Habitus är vårt sätt att vara, känna, tänka och hur vi agerar baserat på vårt förflutna. Bourdieu
19
menar att vårt habitus är format efter vår historia som uppfostran och utbildningserfarenhet. Vår historia påverkar nutidens och framtidens möjligheter (Bourdieu, 1977:77).
Bourdieu menar att vi håller oss till det som vi känner till och fältet vi rör oss i, beroende från vår bakgrund. Barn till arbetarklassen fortsätter att jobba inom arbetsklassen, medan barn till medelklassen håller sig till medelklassjobb och sysslor som ingår (Grenfell, 2014:49). Trots att vi har vårt habitus med oss, menar Bourdieu att habitus i sig själv inte agerar ensamt, utan vår position i fältet och det sociala läget i fältet påverkar vårt habitus och hur vi agerar (Grenfell, 2014:50).
Vårt habitus hjälper oss att se vilka möjligheter vi har, men kan även begränsa oss i vårt agerande helt beroende på vad vi har med oss. Det är inte endast habitus som begränsar oss, utan vår position inom fältet har en stor betydelse för hur vi tar våra beslut. Bourdieu menar att människan inte tar ett beslut om något som ligger utanför människans förståelse och på så sätt begränsas vi av vår position i fältet och vårt habitus (Grenfell, 2014:51).
4.2. Career Construction
Mark L. Savickas är grundaren till teorin Career Construction. Hans teori bygger vidare på Donalds Supers teori Life-Span. Savickas teori Career Construction hävdar att individer konstruerar sina karriärer genom att införa mening med deras yrkesbeteende och yrkeserfarenheter (Patton & McMahon, 2006:62).
Karriären är en subjektiv konstruktion som innebär personlig följd av tidigare minnen, den nuvarande erfarenheten och framtida ambitioner som speglar individens arbetsliv. Savickas menar snarare att karriärsutvecklingen sker i samband med att individen anpassar sig till sin omgivning än att en utveckling kommer inifrån. Genom att individen reflekterar över sitt jag, värderar individen det som är meningsfullt och vill förverkliga deras värdering genom att hitta rätt yrkesroll (Savickas, 2005:43).
Savickas använder sig av Supers teori om självförverkligande i sin egen teori och menar att individen försöker anpassa yrket efter sitt eget jag. Där försöker individen bevara sin självkänsla gentemot yrkets roll och regler. Detta är en fortlöpande process för att förbättra matchningen
20
mellan jaget och situation. Ur detta perspektiv på sig själv, ger arbete ett sammanhang för mänsklig uppbyggnad och en viktig plats i varje individs liv (Savickas, 2005:44)
4.2.1. Life theme – Livstema
Livsteman är en berättelsekomponent som fokuserar på hur karriärsbeteendet fungerar. Tillsammans med yrkespersonlighet och karriärsanpassningsbarhet blir det en helhet av hur individens karriär konstrueras. Innebörden av en karriär för varje individ avslöjas av deras livsberättelse,” tell how the self of yesterday became the self of today and will become the self of
tomorrow” (Patton & McMahon, 2006:62).
Genom sin historia uttrycker individen sitt unika jag och kontextualiserar sig i form av tid, plats och roll. Enligt Savickas kan berättelserna vara diskreta, men med hjälp av olika livsteman kan berättelserna avslöja en viss kontinuitet som kan förena berättelserna. Mönstren i berättelserna är den primära enheten för en mening i historien (Patton & McMahon, 2006:65). Career Construction teori menar att individen bygger sina karriärer genom att införa en mening av ett yrkesmässigt beteende. Individen utvecklas ständigt med det som individen har gjort tidigare och hur de har gjort. Från en konstruktiv synvinkel på karriären, så flyttas perspektivet till en mer personlig innebörd av dåtidens minnen, nutidens erfarenhet och framtidens strävan/ambitioner genom att hitta mönster som blir olika livsteman. Karriärshistorier avslöjar teman som individen använder för att göra meningsfulla val och anpassas till yrkesregler (Savickas, 2005:44).
De flesta individer oavsett deras socioekonomiska status, kan hitta möjligheter i sitt arbete med att både uttrycka sig och sin egen roll i samhället. Istället för att välja mellan attraktiva alternativ, kan vissa individer ta det enda jobb som är tillgängligt för dem, oftast ett jobb med uppgifter som är svåra, tråkiga och ansträngande. Trots jobbets svårighet så kan individen känna en meningsfullhet med arbetet de utför. Med Career Construction teorin kan man hjälpa individen att finna en meningsfullhet med deras arbete och på så vis bidra med att de förverkligar sig själva, vilket skapar ett livstema (Savickas, 2005:44).
21
4.2.2. Vocational personality- Yrkespersonlighet
Många olika teorier använder sig av matchningsteori ” rätt man på rätt plats”, genom att matcha individernas personlighetsdrag och förmågor till rätt arbete. I Career Construction har man utvecklat matchningsteorin med att fokusera på individens självförverkligande av en yrkespersonlighet i samband med hur individen uppfattar ett yrke (Savickas, 2005:43).
I den ursprungliga matchningsteorin så matchas individen till ett yrke efter sitt personlighetsdrag. Det ger inte utrymme till personens tankar och känslor, vilket man vill åt i Career Construction teori. Savickas menar att individens tankar och känslor om jaget, arbete och livet som skapar en yrkespersonlighet och meningsfulla mål. Det är individens mål som skapar livsteman som i sin tur styr och förklarar beteenden (Savickas, 2005:43).
Med hjälp av livstema och självuppfattning kan de tillsammans framkalla och tolka individens subjektiva uppfattning om sig själva och deras syn på världen. Dessa personliga tankar och känslor som individen har om sig själv, arbete och livet avslöjar syftet och målen med deras val av yrke (Savickas, 2005:44)
4.2.3. Career adaptability- Karriäranpassning
Karriäranpassning är attityder, kompetens och beteenden som individen anser sig vara passande att använda i ett arbete. Career Construction teorin menar man att en karriär kan ses som ett försök till självförverkligande och fokus ligger på hur individen försöker matcha sina val av ett arbete (Savickas, 2005:45).
Savickas beskriver skapandet av en karriär där individen ställs mot samhället. Den är både i konstant förändring, vilket ledder till att matchningsprocessen aldrig blir färdig för individen att passa ihop med ett arbete. Det övergripande målet mot vilken karriäranpassning rör är en situation där yrkesroll styrker och validerar individens självuppfattning (Savickas, 2005:45).
4.3. Sammanfattning
Individer kan delas in i olika grupper beroende på deras resurser. Dessa resurser kallar Pierre Bourdieu för kapital. Han skiljer på olika former av kapital – ekonomiskt, socialt, kulturellt och
22
symboliskt kapital. Dessa kapital har en betydelse för vilken position individen har på fältet. Beroende på individens förutsättningar kan de förbättra sina positioner inom fältet, och dessa förutsättningar beror på individens habitus. Career Construction theory menar att individen bygger sina karriärer genom att införa en mening av ett yrkesmässigt beteende. Från en konstruktiv synvinkel på karriären, så flyttas perspektivet till en mer personlig innebörd av dåtidens minnen, nutidens erfarenhet och framtidens strävan/ambitioner genom att hitta mönster som blir olika livsteman. Career Construction teorin lägger stor vikt på hur individen konstruerar sin verklighet och sin yrkesidentitet. Där utgår de ifrån att människan anpassar sin attityd, kompetens och beteende efter dem anser passar ett yrke.
Pierre Bourdieus begrep som habitus, kapital och fält kommer att vara en central del i arbetet. Där begreppen kommer att användas för att förklara vilka möjligheter flickorna har att välja ett arbete. Men också hur de tänker runt sina val av arbete och vad som påverkar valet och vilka faktorer som spelar in. Tillsammans med Career Construction teorins begrepp yrkespersonlighet, karriärsanpassning och livstema, kunna förklara varför flickorna väljer som de gör och hur de tänker runt ett arbete ska vara.
23
5. Metod
Jag kommer under denna del att presentera de föräldralösa flickorna. Eftersom jag vill ta reda på deras livberättelse så kommer jag att presentera och förklara vilken metod jag kommer att använda under intervjun, följt av vilken metod analysen kommer att vara och till sist våra etiska principer.
5.1. Metodval och metoddiskussion
Jag har använt mig av en kvalitativ studie. En kvalitativ studie innebär personliga intervjuer i syfte att ta reda på hur något kan upplevas känslomässigt, förväntningar och hur något kan
upplevas problematiskt och det finns inga siffermässiga data (Larsen, 2007:22). Jag har intervjuat sex föräldralösa flickors om deras livs- och karriärmöjligheter. Genom att använda mig av en kvalitativ studie har jag kunnat en djupare förståelse för målgruppen och gav en möjlighet att få en större chans till mer information. Kvalitativ studie gav mig även en möjlighet till att kunna följa upp med följdfrågor och större frihet för informanterna att berätta. Denna möjlighet hade jag inte haft vid en kvantitativ studie, vilket hade gjort att jag inte hade kunnat be informanten om utveckling eller möjligheter till följdfrågor. En annan fördel med en kvalitativ intervju är att man samtidigt kan observera respondentens beteende och kroppsspråk. Enligt Larsen (2007:87) innebär en personlig kontakt med respondenten under intervjun gör det lättare att kunna tolka svaren som ges under intervjun.
Nackdelen med att träffa alla respondenter gör det svårare och mer tidskrävande att analyseras det empiriska materialet. Detta kan innebära att frågorna, följdfrågorna och svaren kan skilja mellan olika respondenter. Ytterligare en nackdel med att träffa respondenterna vid intervjun kan vara att svaren inte är ärliga. Larsen (2007:26-27) skriver om att respondenterna kan vara oärliga i sina svar vid intervjuerna, men även att svaren kan vara vad respondenterna tror att den som intervjuar vill ha.
24
5.2. Urval
Mitt urval har varit begränsat då endast flickor från två olika barnhem har velat ställa upp på intervjuer. Det ena barnhemmet är ett offentligt barnhem för flickor upp till 18 år. Medan den andra är en privat organisation som tar hand om flickorna som har fyllt 18 år och inte får lov att bo kvar på det offentliga barnhemmet på grund av åldern.
Jag valde att fokusera på barnhemmet med flickor upp till 18 år, eftersom min målgrupp var mellan 15-18 år. Jag valde åldrarna 15-18 år, då de står nära vuxenlivet och är sin väg in i arbetslivet.Jag kunde endast önska åldern och de flickor som ville ställa upp fick bli mina intervjupersoner.
Urvalsmetoden jag använde mig av kallas för snöbollseffekten, då jag fick använda mig av mitt kontaktnät för att komma i kontakt med rätt person. Kontaktpersonen som jag till sist fick kontakt med hade kunskap om mitt val av ämne. Kontaktpersonen i sin tur valde ut intervjupersoner som kunde hjälpa mig.
Enligt Larsen innebär snöbollseffekten att man kommer i kontakt med en person som har kunskap om ämnet man är ute efter. Personen i sin tur väljer ut personer som kan vara intressanta och kopplade till det aktuella ämnet (2012:78). Nackdelen med snöbollseffekten är att man som person inte kan kontrollera vilka som väljs ut eller kolla upp att personen i sig har kunskap om ämnet man skriver om. Fördelen med snöbollseffekten är att man kan vara objektiv när man träffar sina intervjupersoner, då man inte vet något tidigare och inte kan bilda sig en uppfattning om personerna. Min kontaktperson hade från början informerat flickorna vad min studie handlade och kollat av när flickorna hade möjlighet att träffa mig.
5.2.1. Kontaktperson i Jordanien
Kontaktpersonen i Jordanien har både innan och under hela examensarbetet spelat en stor roll. Hon har hjälpt mig med att etablera kontakten med barnhemmet och med flickorna. Kontaktpersonen har sen tidigare jobbat inom barnhemmet, med lite administrativa uppgifter och inte varit i direkt kontakt med flickorna. Hon har på ett eller annat sätt varit i kontakt med alla flickor som vi har intervjuat, under tiden hon arbetade på barnhemmet. Flickorna som jag
25
intervjuade har ett stort förtroende för min kontaktperson och därmed velat ställa upp på intervjuer.
En annan mycket stor roll som kontaktpersonen har haft är under intervjuerna. Då jag endast kunde spela in tre av intervjuerna, hjälpte min kontaktperson mig med att anteckna under samtalet. Hon fick rollen som bandspelaren jag inte kunde använda mig av.
Utöver kontakten med barnhemmet så har min kontaktperson varit en guide i landet, och hjälpt mig att hitta rätt i början.
5.2.2. Barnhemmet i Amman
Barnhemmet jag har besökt är ett barnhem som har funnit i många år i Amman. Ingen kunde tyvärr ge mig någon siffra på hur länge det har funnits, men att det alltid hade funnits. Själva barnhemmet är väldigt slitet och är i stort behov av renovering, vilket det inte finns några pengar till. Inomhus på barnhemmet var det rätt kyligt, vilket de som arbetade där förklarade att solen inte har hunnit varma upp huset efter vintern för att värmen ska stanna inomhus.
En annan stor brist i landet är vattnet. Flickorna på barnhemmet berättar att de måste tänka på hur mycket vatten de använder så det inte tar slut innan nästa påfyllning. Det finns stora tankar på taken som fylls med vatten varje vecka, vattnet ska räcka till det mest primära behoven som hygien och matlagning. Skulle vattnet ta slut innan nästa tankning får barnhemmet helt enkelt vara utan vatten. Det finns möjligheter att beställa en tankbil med vatten, men det kostnaden är för stor för att barnhemmet ska kunna klara av någon extra tankning. Man måste nämligen betala för en hel tankbil oavsett om hela används eller inte.
Flickorna har stora plastdunkar med drickbart vatten i köket, som fylls på ungefär en gång i veckan. De stora dunkarna byts ut till nya dunkar i affären. Dunkarna betalar barnhemmet inga större summor pengar för, vilket ledder till att dricksvattnet aldrig tar slut på grund av något större kostnad.
Varje del av huset består av ungefär 5-7 flickor i blandade åldrar tillsammans med en ansvarig för flickorna. Flickorna har sina dagliga sysslor, som städning, matlagning, tvättning. Genom de dagliga sysslorna lär sig flickorna att hantera de olika sysslorna och tanken är att kunna använda sig av detta inom ett framtida arbete.
26
5.3. Datainsamling
Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Dessa intervjuer var med föräldralösa barn i Jordanien och alla intervjuer skedde i Jordanien. Det språk som har använts under intervjuerna är arabiska, och ingen tolk har använts då jag talar språket själv.
Fördelen med att inte ha använt en tolk är att följdfrågor har gått att fångas upp naturligt under samtalen. Detta hade kunnat missas vid en användning av tolk, då översättningen inte riktigt överensstämmer med det som har sagts eller formuleras på ett sätt som kan uppfattas att ingen följdfråga skulle behövas. Även en egen observation av barnhemmet har gjorts, för att kunna få en bild av hur det kan vara att leva på barnhemmet.
Frågorna i intervjun har varit tre stycken utgångsfrågor (se bilaga A) för att kunna ge informanterna så mycket utrymme som möjligt. Mina tre frågor har varit om deras bakgrund, nutidens situation och om framtiden. Citaten i denna studie är översatta ifrån arabiska av mig själv, vilket har inneburit ett krav på att språkkunskapen är hög för att få en så korrekt översättning som möjligt. Tolkningen och översättningen från arabiskan till svenskan har varit ord för ord i den utsträckning det har gått.
5.4. Intervjuer och analys
Min kontaktperson och jag själv var med på alla sex intervjuer. Då flickorna kände sig trygga med kontaktperson fick hon vara med som ett stöd. Alla intervjuer skedde utanför barnhemmet, då flickorna inte ville dra till sig någon uppmärksamhet, men också för att kunna tala fritt.
Jag började med att berätta om mig själv och anledningen till min studie, jag frågade även om jag fick spela in samtalen. I samband med att jag berättade om mig själv och mitt arbete, berättade jag även om våra etiska principer. Trots våra etiska principer kände en del av flickorna sig obekväma och lite rädda för att någon skulle få tag på vad de hade berättat. Detta gjorde att tre av intervjuerna inte spelades in, utan att både jag och kontaktpersonen antecknade under intervjun. Dessa tre intervjuer tog dubbelt så lång tid, då jag ville ha med så mycket som möjligt
27
av det som blev berättat, och inte missa något viktigt. Dessa tre flickor berättade att de kunde ställa upp på ytterligare en intervju om jag behövde komplettera något som sas under intervjun. Jag har använt mig av en samtalsintervju, med en ostrukturerad intervjumall (se bilaga). Med en samtalsintervju kunde jag få ut så mycket som möjligt i flickornas berättelser. Genom att låta flickorna tala fritt med ett fåtal utgångsfrågor, gav det större utrymme att berätta om vad flickorna ansåg vara viktigt.
Larsen skriver om att samtalsintervju handlar om att långvariga, intensiva intervjuer för att nå en djupare förståelse av individens beteende och agerande, motiv, erfarenhet och upplevelser (2012:85).
Flickornas berättelser kommer att skrivas om som en ny berättelse under resultat. I resultat kommer även olika teman att presenteras från deras berättelse. Valet till att ha både flickornas berättelse och olika teman är för att lättare kunna få en helhets bild av flickornas olika berättelser. Tillsammans med berättelserna och teman ska det ge en tydligare bild om hur deras val formas och vad flickor anser om sina framtida möjligheter. I analysdelen kommer deras berättelse och teman att analyseras ihop med vald teori. Dessa teman har varit det gemensamma i alla intervjuer, och begrepp som kommer att användas är självständighet, oönskad, utbildning och tillhörighet.
5.5 . Trovärdighet och validitet
Trovärdigheten och validiteten för min studie är stor då jag åkte till Jordanien och besökte barnhemmet i verkligenheten, för att kunna få fram en så korrekt bild av hur undersökningen överensstämmer med verkligheten som möjligt. Under vistelsen i Jordanien hade jag tillgång till att återkomma till flickorna för att fördjupa något eller för en förtydligande om något som sagts under intervjuerna. Jag har bedömt mitt eget deltagande och varit kritisk i det jag har läst i tidigare forskning. Under kapitlet metod kan man läsa om hur hela processen för studien har gått till och på vilket sätt jag har närmat mig problemet.
28
5.6. Etiska principer
Etiska principer består av fyra huvudkrav som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Var och ett av dessa krav har ett antal regler som måste följas (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet – Jag har informerat informanterna om studiens syfte och att deras deltagande är helt frivilligt. En djupare beskrivning av hur undersökningen kommer att gå till har informanterna blivit informerade om. Tills sist fick deltagarna veta att de kan avbryta sitt deltagande precis när de vill (Vetenskapsrådet, 2002:7).
Samtyckeskravet – Varje informant har fått informationen om att personen själv fått bestämma över sin egen medverkan. Informanterna har även blivit informerade om att de måste ge sitt samtycke för att kunna använda mig av materialet (Vetenskapsrådet, 2002:10).
Konfidentialitetskravet – Informanterna har blivit informerade att deras namn och hem kommer att vara anonymt och ett fingerat namn kommer att användas. Detta för att göra det praktiskt omöjligt för någon att komma åt uppgifterna (Vetenskapsrådet, 2002:12)
Nyttjandekravet – Jag har informerat om att endast jag kommer att lyssna på inspelningarna och efter att arbetet är färdigt kommer all inspelad material att kasseras. Informanterna har även blivit informerade att det insamlade materialet inte kommer att utlånas eller användas emot dem (Vetenskapsrådet, 2002:14).
29
6.
Resultat
I resultatdelen kommer varje berättelse av flickorna skrivas i ett eget stycke och deras namn kommer att vara fingerat. Efter flickorna berättelse kommer några teman att presenteras som har framkommit från intervjuerna. Dessa teman är självständighet, tillhörighet, oönskad och utbildning.
6.1. Berättelser
6.1.1. Sara 16 år
Sara har varit på barnhemmet sen fyra år tillbaka. Båda hennes föräldrar lever, men ingen av dem vill ha henne i sina liv. Saras föräldrar är skilda vilket gör att hon tillhör sin pappa vid skilsmässan. Hon bodde hos honom tills han gifte om sig. Hans nya fru ville inte ha med henne och gjorde så att Sara blev utslängd på gatan. Det är därför som barnhemmet tagit emot henne, eftersom Sara i princip lever ett liv som andra föräldralösa flickor. Barnhemmet har lärt henne en hel del om hur man lagar mat, om städning och barnpassning, men det är inget Sara vill jobba med i framtiden. Det Sara egentligen hade velat göra är att studera vidare till apotekare, men det är helt omöjligt. Man behöver ha en hel del pengar och Sara har inte ens ett jobb.
6.1.2. Duuaa 17 år
Duuaa har varit på barnhemmet sen hon var 9 år. Hennes föräldrar dog i en bilolycka och Duuaa hade inga andra släktningar i landet som kunde ta hand om henne. Duuaa har släktingar i Palestina men ingen har någonsin trätt fram och sagt att de vill ha ansvaret för henne, så därför hamnade Duuaa på barnhemmet. Idag jobbar Duuaa inom barnhemmet, men det ger inte mycket betalt utan det är mer som ett frivilligt arbete. Duuaa har även ett annat jobb som barnpassning,
30
men det är inte ofta som hon behövs där. Detta ledder till att det inte blir mycket pengar av barnpassningen. Duuaa försöker hitta ett tredje jobb för att kunna samla ihop så mycket pengar som möjligt. Med pengarna vill hon kunna studera och få sitt gymnasiebetyg för att kunna studera vidare på universitetet. Duuaa vet att det är stora drömmar och kanske till och med helt omöjliga att uppnå. Men tanken ger henne styrkan att försöka.
6.1.3. Ayha 15 år
Ayha har bara varit på barnhemmet i ett år ungefär. Hon kom hit som flykting från Syrien, men hennes föräldrar blev kvar i Syrien. Egentligen skulle Ayha ha bott på en flyktingsförlängning, men det var en kvinna som hjälpte henne till barnhemmet. På barnhemmet har Ayha fått lära sig en massa om barnpassning, städning och matlagning, men det är inget hon vill jobba med. Ayha skulle ha börjat gymnasiet detta år om hon hade varit kvar i Syrien, det hon mest av allt skulle vilja är avsluta sin utbildning och få ett gymnasieslutbetyg. Ayha skulle gärna vilja jobba med flyktingar eller med föräldralösa barn, hjälpa dem precis som hon fick hjälp. Just nu försöker Ayha hitta en kommunal skola som är gratis och som har plats till henne, men det finns inte så många skolor som är gratis vilket gör det svårt att få en plats inom skolan.
6.1.4. Nour 16 år
Nour blev lämnad till barnhemmet när hon var runt 10-11 år. Hennes föräldrar orkade inte eller snarare skämdes över henne. Nour har ADHD och fick alltid höra av sina föräldrar att hon var galen och fick aldrig följa med någonstans för att de skämdes. Nours pappa har suttit i fängelset för att han inte ville ta tillbaka henne till hemmet. Det kändes tufft att tänka på det, men nu är Nour van vid att vara ensam. Nour har ju de andra tjejerna som sin familj och de finns där för varandra. På något sätt har det nästan blivit bättre, men Nour vill också ha föräldrar som bryr sig. När Nour kom till barnhemmet fick hon lära sig lite allt möjligt som barnpassning, ansiktsmålning, städning och matlagning. Nour tycker om barn och skulle gärna vilja utbilda sig till dagisfröken eller med barn som har någon sorts svårighet. Nour vet att utbildningen är dyr, men hon hoppas på att få något jobb och kunna spara till en utbildning. Nour söker jobb som barnflicka, städerska inom köpcenter, men det är tufft att få ett jobb.
31
6.1.5. Frida 18 år
När Frida var 14 år lämnade hennes pappa bort henne till hennes farfar, för pappans nya fru inte tyckte att hon skulle ta hand om henne mer än vad hon redan hade gjort. Frida rymde från sin farfar och staden hon bodde i till Amman. I Amman fick hon hjälp att komma till barnhemmet och har varit där i ungefär två år nu. Ingen vet riktigt hennes historia och det tycker Frida är bättre. Nu när Frida har fyllt 18 år, så måste hon flytta ut. Frida vet om att det finns andra ställen som tar emot henne. Men nu vill Frida egentligen jobba och hitta en egen bostad. Det är inte enkelt, då lönen för barnpassning eller som städerska knappt täcker hyra och maten, och det är många migrantarbetare från Afrika som tar jobben till lägre lön. Frida gick i skolan tills hon blev tvingad att flytta till sin farfar, där fick hon avsluta studierna eftersom hennes farfar tyckte det var dyrt och onödigt. Just nu känner inte Frida för att fortsätta sina studier, ser ingen framtid med att studera just nu. Frida tycker det är viktigare att hitta ett arbete och klara sig själv istället.
6.1.6. Mariam 18 år
Mariams pappa ville inte ha kvar henne när han skaffade sig en ny fru och fick barn med henne. Mariam fick valet att bo hos sin farfar eller precis där hon själv ansåg att hon skulle klara sig. Mariam ville inte bo hos sin farfar så hon sökte hjälp via barnhemmet. Först fick hon ingen hjälp eftersom hon inte var föräldralös. Detta gjorde att Mariam bodde på gatan ett tag, efter att ha bott på gatan fick hon till sist bo på barnhemmet då det inte gick att flytta tillbaka till sin pappa. Mariam har varit på barnhemmet i ungefär två år nu, och nu måste hon flytta eftersom Mariam är för gammal för att vara kvar. Hon vill inte till någon annan organisation som kan hjälpa henne, utan vill ha ett eget hem. Studera är helt omöjligt för henne, då det är för dyrt och inte ens lönt att tänka på det. Istället är Mariams tankar att hon måste gifta sig, för då får hon ett eget hem och hon slipper barnhemslivet. Vem hon gifter sig med spelar egentligen ingen roll, då Mariam mest av allt önskar sig ett eget hem.
32
6.2. Tema
Under denna del av resultatet kommer fyra olika teman att presenteras. Dessa fyra teman är utarbetade ur flickornas berättelse och utgör en central del av deras liv.
6.2.1. Oönskade
Flickorna har sina unika bakgrunder och historia med sig om hur de hamnade på barnhemmet. Det finns två tydliga orsaker till att vara oönskad, där den ena är en kontrollerad påverkan av familjens beslut och den andra är en okontrollerad påverkan. Flickorna i mina intervjuer är på något sätt oönskade av sina föräldrar, vilket är en kontrollerad påverkan. I intervjuerna kunde man utarbeta ett mönster av kontrollerad påverkan bland flickor som inte var välkomna av sina föräldrar. Dessa flickor tillhörde skilda föräldrar som hade gift om sig och den nya respektive inte vill ha barnet från ett tidigare förhållande
”När min pappa gifte om sig så ville hans nya fru inte ha kvar mig i huset”.
En okontrollerad påverkan är diagnosen ADHD som ledde till att vara oönskad och bortlämnad. Detta ledde till att flickan blir bortlämnade av sina föräldrar för att de inte orkade ta hand om dem längre.
”Mina föräldrar lämnade bort mig för att de inte orkade ta hand om mig /…/ antagligen för att de skämdes över mig”.
Ayha kom till Jordanien som flykting ifrån Syrien. I Jordanien var hon helt ensam, då hennes föräldrar inte följde med. Att bli bortskickad från sitt land är en kontrollerad påverkan som i sin tur är styrs av en okontrollerad påverkan som kriget. Precis som för Duuaas föräldrar som omkom i en bilolycka. Oavsett vilken sorts påverkan flickorna har haft för att hamna på barnhemmet och ger uppfattning om att vara oönskade, har flickorna funnit en familj bland varandra på barnhemmet,
33
6.2.2. Självständighet
Under intervjuerna framkommer det att flickorna inte vill vara kvar på barnhemmet, utan vill bli självständiga. Självständighet för flickorna på barnhemmet innebär att ha ett jobb och vara ekonomiskt oberoende. Genom att försöka hitta ett arbete eller påbörja en utbildning kan detta leda till en ekonomisk självständighet. En annan aspekt som framkom under intervjuerna var att flickorna vill gifta sig och ser detta som en möjlighet till att få bli självständiga genom att ha ett eget hem att ansvara för.
”När jag gifter mig så kommer min man att bestämma nästan allt, men jag får ett eget hem som jag får bestämma över. /…/ bestämma över vad det ska lagas för mat, köpas till hemmet och allt annat som
berör hemmet får jag bestämma över”.
Under intervjuerna framkommer det att flickorna ansåg att det var viktigt att ha ett arbete. Att kunna försörja sig själva tycks vara något flickorna prioritera högt. Genom att arbeta och kunna samla ihop pengar till att studera vidare är ett annat sätt starka sin självständighet,
”jag försöker hitta ett tredje jobb så jag kan samla ihop pengar till att börja studera”.
Genom en utbildning kan flickorna stärka sina positioner inom samhället och på så sätt blir de mer självständiga. I citatet kan man även förstå hur viktigt det är med ett ekonomiskt kapital. Utan kapitalet kan flickorna inte börja studera.
Det framkommer tydligt att flickorna är medvetna om att ett arbete eller en utbildning kan leda till en självständighet, en möjlighet för flickorna att kunna flytta från barnhemmet. Trots insikten med att ett arbete eller utbildning kan leda till en självständighet, tycks inte flickorna veta hur de ska gå till väga för att hitta ett arbete,
”om jag ska studera så behöver jag en massa pengar och jag har inte ens ett jobb”.
34
6.2.3. Tillhörighet
Det framkommer att det finns en sorts behov att tillhörighet för flickorna. Flickorna vill tillhöra något, som en del av samhället genom ett arbete, studier eller att gifta sig för att tillhöra normen inom samhället. Det blir uppenbart under intervjuerna att både arbete och studier utger en viktig del för att kunna tillhöra samhället. Genom ett arbete eller studier får flickorna en sorts tillhörighet i samhället med en annan status genom utbildningen.
”jag försöker hitta en kommunal skola som är gratis så jag kan fortsätta mina studier”.
Utöver studier och arbete framkommer det att flickorna är som en familj för varandra. Tillhörigheten till en familj tycks vara viktigt för flickorna, och har då skapat sig nya familjer inom barnhemmet,
”visst är det tufft att tänka på att mina föräldrar inte vill ha mig /…/ men de andra tjejerna är som en familj för mig nu”.
Det finns flera sätt att se på hur en familj kan vara formad. För flickorna blir det uppenbart att de är en familj för varandra, men tankarna om att gifta sig och bilda en egen familj finns också med.
6.2.4. Utbildning
Det framkommer under intervjuerna med flickorna att de är överens om att en utbildning hade varit det bästa. Genom att avsluta sin gymnasieutbildning eller skaffa sig en högskoleutbildning skulle det underlätta för flickorna att finna ett arbete. Däremot kostar en utbildning väldigt mycket och flickorna tycks se denna möjlighet som ett långsiktigt mål,
”vet att det är helt omöjligt att utbilda mig /…/ kostar enorma pengar
för det jag vill”.
Den svåra ekonomiska situationen för flickorna gör det inte lätt att kunna hitta en motivation för att se möjligheterna med att börja studera eller hur det skulle kunna funka ekonomiskt. Den uppgivna känslan uppfattades tydligt hos flickorna,
”det är inte lönt att studera, känns inte som det ger mig någon framtid /…/ vill hellre jobba”.
35
Trots känslan av uppgivenhet och att det är svårt ekonomiskt att få ihop det till studier, finns tanken på att studera med i deras berättelser om framtiden.
Utbildningsnivån hos flickorna är grundskolan, då deras gymnasiebetyg inte är färdigt. Det tycks verka som om flickorna inte har en insikt i vad som krävs för att kunna studera på högskolan. De pratar ofta om de högre utbildningarna, men ingen nämner att de behöver ha gjort färdigt gymnasieutbildningen först. För att kunna studera vidare krävs det en färdig gymnasiegång, detta är något som inte finns med i tankarna inför att studera vidare inom högskola och universitet. Utöver deras kunskap om att den ekonomiska delen har en stor inverkan i deras möjligheter att kunna studera vidare, tycks det fattas en insikt i vad mer som krävs. Genom barnhemmet har flickorna fått en utbildning/lärt sig hur de vardagliga sysslor fungerar, som städning, matlagning och barnpassning, detta uppfattas som ett sätt för barnhemmet att förberedda flickorna inför ett arbete. Det går även att utläsa i citatet att flickorna vill något annat än traditionen.
”barnhemmet har lärt mig en hel del om matlagning, städning och barnpassning. /…/ visst är det roligt med barn, men det är inget jag skulle vilja jobba med i framtiden”.
6.3. Sammanfattning
Flickornas berättelser om hur de hamnade i barnhemmen skiljer sig åt, men alla flickor har gemensamma drag i sina berättelser. Genom deras berättelser kan man se fyra tydliga centrala drag bland flickorna. Att vara oönskad på något sätt har gjort att flickorna har hamnat på barnhemmet. Genom att bli lämnad av sina föräldrar eller genom en olycka, har fört flickorna till samma ställe. Tillhörighet och självständighet går lite hand i hand i flickornas berättelse. Genom att vilja utbilda sig eller att börja jobba, blir det en självständighet samtidigt som de skapar en tillhörighet i samhället. Här kan man utläsa olika skillnader på hur dessa teman ska uppnås, även om tillvägagångssättet är olika så är slutmålet detsamma, tillhörighet och självständighet. Inom utbildning är det delade uppfattningar om hur det kan hjälpa dem att uppnå sina mål. En utbildning är väldigt dyrt, och det verkar flickorna vara väl medvetna om. Trots det är drömmarna
36
stora om att få bli både apotekare eller dagisfröken. En del av flickorna använder sig av drömmarna som en motivation för att kunna studera.
37
7.
Analys
I detta kapitel kommer de centrala dragen från resultatet analyseras med den tidigare presenterade teorin Pierre Bourdieus teori och Savickas Career Construction. Teoriernas centrala begrepp från Pierre Bourdieus är habitus, kapital och fält och de centrala begreppen ifrån Savickas Career Constructions är yrkespersonlighet, karriärsanpassning och livsteman.
7.1.
Självständighet och tillhörighet
Habitus är vårt sätt att vara, känna, tänka och hur vi agerar baserad på vårt förflutna. Habitus är formad efter vår historia som uppfostran och utbildningserfarenhet, som i sin tur påverkar nutidens och framtidens möjligheter (Bourdieu, 1977:77). Under intervjuerna framkommer det att flickorna vill bli självförsörjande så snart som möjligt. Deras val av yrke är allt från städerska till barnpassning, dessa yrken är något som flickorna har fått lära sig på barnhemmet. Dessa yrken kan ses mer som kvinnligt kodade och accepterande karriärval och kopplade till det vardagliga hushållsarbetet och kopplade till ett könsbestämt yrke. Flickorna har fått lära sig städning, barnpassning och matlagning, faller det sig naturligt på grund av deras habitus och kapital att valet av yrke även skulle vara inom dessa kategorier.
Genom att få en förståelse för hur det sociala samspelet funkar, får man en förståelse/relation över hur regler och normer går till inom ett specifikt fält (Grenfell, 2014:47). Valet av yrke innebär att flickorna fortsätter och rör sig inom ett fält som de känner till och känner sig bekväma med. Både fältet och habitus fungerar tillsammans vid flickornas val av yrke. Fältet påverkas av deras habitus, och habitus i sin tur påverkas av fältet flickorna har rört sig i.
Ett centralbegrepp som utmärkte sig i flickornas berättelser är flickornas syn på sin självständighet. Genom att skaffa sig ett arbete får flickorna en inkomst och på så sätt en möjlighet till att kunna bli självständiga. Självständigheten tycks verka vara en motivation för
