Samhällskunskap – ett splittrat ämne

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i

Samhällsorienterade ämnen

15 högskolepoäng, grundnivå

Samhällskunskap – ett splittrat skolämne

Social-studies – a diveded school subject

Jon Olin

Josefin Birde

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs f-3, 240 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp,

HT 2019 LL204G

Slutseminarium 2020-01-10

Examinator: Fredrik Alvén Handledare: Lars Hansson

2

Förord

På vilka sätt påverkar ekonomiska, politiska och institutionella förändringar den svenska undervisningen i samhällskunskap? och vilka utmaningar kan det ställa på konkretisering av läroplanen i utformning av undervisning? För att kunna få svar på de frågorna har vi

tillsammans sammanställt, läst och analyserat flera vetenskapliga texter kring ämnet. Vi har haft ett nära samarbete under hela processen och arbetets gång där vi har diskuterat och analyserat utfallet för att sen sammanställa det tillsammans. Separat arbete har egentligen bara

förekommit gällande resultatdelen där vi valde att dela upp underrubrikerna för att effektivisera arbetsprocessen. Josefin har behandlat delarna “Styrande faktorer” och “Splittrat ämne” och Jon har behandlat “Historiskt perspektiv” och “Globalt perspektiv”. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Lars Hansson för snabb återkoppling och stöd under kursen och vår arbetsprocess.

3

Sammanfattning

Syftet med vår kunskapsöversikt är att synliggöra hur samhällskunskapsämnet utformats och förändrats över tid i den svenska läroplanen, samt vilka utmaningar ämnet står inför i nuläget. Kunskapsöversikten är riktad till studenter och lärare, i syfte att bidra med tankar och

frågeställningar som förhoppningsvis kan utvidga synen på hur ämnet kan implementeras i undervisningen. Ämnesrelaterade sökord tillsammans med betydande och framträdande yrkespersoner inom ämnet har bidragit till ett omfattande antal vetenskapliga artiklar och böcker som skapat en övergripande större förståelse för utformningen av kunskapsöversikten. Det har även skapat en insikt i rådande oenighet kring samhällskunskapens

ämneskonceptioner och de svårigheter ämnet står inför i förhållande till olika ekonomiska, politiska och sociologiska påverkande faktorer i samhället. I vår kunskapsöversikt belyser vi hur ämnet har förändrats i ett globalt perspektiv.

Vår kunskapsöversikt visar att samhällskunskap som skolämne har en liten arena på

forskningsfältet i förhållande till andra skolämnen. Den visar också att den aktuella forskning och det material som finns är publicerat under de senaste tio åren.

Nyckelord

Samhällskunskap, medborgarfostran, demokrati, social-studies, civics, samhällskunskapsdidaktik, citizenship education, demokratifostran

4

Innehållsförteckning

1. Inledning

………. 5

2. Syfte

………. 6 2.1 Frågeställning ………. 6

3. Metod

3.1 Sökprocess ……….. 7 3.2 Avgränsningar ………. 7 3.3 Begrepp ……… 8

4. Resultat

4.1 Historiskt perspektiv ………. 9 4.2 Styrande faktorer ………. 13 4.3 Splittrat ämne ………...………….... 15

5. Diskussion och analys

……….……….. 18

6. Slutsats

………..……….. 20

5

1. Inledning

Samhällskunskap som skolämne tycks inte på ett tydligt sätt urskiljas som ett eget ämne inom de samhällsorienterade ämnena. I kursplanen för årskurs 1–3 är de samhällsorienterade ämnena inte separerade från varandra, varken i centralt innehåll eller i kunskapskraven (Skolverket, 2018) vilket kan bidra till en viss förvirring kring vilket ämne som är vilket, både för eleven men också för läraren. Samhällskunskap används ofta för att bistå andra ämnen. Funderingar kring skolämnet samhällskunskap och vilka utmaningar det står inför bidrog till stor nyfikenhet. Olika frågor som; Har det någon betydelse att ämnet är relativt nytt i

läroplanen? Vad är syftet med undervisning i samhällskunskap och vad innebär det? Men också vilka faktorer som har format och fortfarande formar ämnet; vilken betydelse politiska och ekonomiska faktorer kan ha för formandet men också tolkningen av ämnet. Fler funderingar kring vilken betydelse nationell men också internationell styrning har och hur det präglar kursplaner och undervisning i samhällskunskap med vikt på den framtida arbetsmarknaden som tycks rikta undervisningens fokus på en resultat- och målstyrdskola. Med de här frågorna intresserade vi oss för att undersöka vad forskare säger om samhällskunskapsämnet, både hur ämnet är historiskt format men också vad ämnet innebär idag och vilka utmaningar det kan ha men också vilka utmaningar skolämnet står inför i förhållande till ett samhälle som är i ständig förändring.

Det finns en spänning mellan kunskapsutveckling och medborgarfostran i

undervisningen, vilket kan innebära att läraren försätts i ett dilemma kring vilket uppdrag som ska prioriteras. Vi ville ta reda på vad forskning säger om det spänningsfältet.

Samhällskunskap som ämne, med sitt tillhörande ideologiska perspektiv, innehåller en tydlig politisk laddning. Genom detta intresserade vi oss för hur olika politiska styren

synliggjorts genom undervisningen. I samband med detta väcktes fler funderingar kring den ökade globaliseringens effekt och hur bilden av det svenska samhället porträtterats i

förhållande till andra länders kulturer och värderingar. Ur ett historiskt perspektiv blev detta särskilt intressant i syfte att undersöka ämnets relevans och vilken påverkan globala och nationella förändringar har haft på ämnet.

6

2. Syfte

Syftet med kunskapsöversikten är att lyfta fram vilka utmaningar ämnet har haft och vilka det står inför i nuläget samt vilken betydelse en statsideologi kan ha för utformningen av

samhällskunskapens syfte. En statsideologis dilemma är dess ständiga påverkan och omformning med de olika politiska intressen som finns och vilka olika riktningar ett regeringsskifte innebär för samhällskunskapen. Med kunskapsöversikten avser vi att öka en förståelse, medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt hos lärare i undervisningen i samhällskunskap. Vi vill lyfta svårigheter och utmaningar som finns inom ämnet och dess ämneskonceptioner i ett samhälle som ständigt förändras. Samtidigt som ämnet i sig ska behålla en kärna, ska det samtidigt klara av förändringar.

Då ämnet nämns i flera sammanhang som ett splittrat skolämne och många gånger snarare ett ämne som bistår andra ämnen, vill vi med den här översikten kunna synliggöra ämnets status dels som ett fristående ämne men också visa ämnets utmaningar i förhållande till medborgarfostran kontra kunskapsproduktionen. Vi vill presentera vetenskaplig forskning och vetenskapliga artiklar som lärare kan ha som stöd i sin profession och tolkning av kursplanen.

2.1 Frågeställning

På vilka sätt påverkar ekonomiska, politiska och institutionella förändringar den svenska läroplanen i samhällskunskap?

7

3. Metod

3.1 Sökprocess

Vi har använt oss av olika databaser i vår datainsamling. Vi har sökt i EBSCO, SwePub, Google Scholar och LIBRIS. I kursens början dök universiktetslektiorn Johan Sandahl upp i sökningar. Vi kedjesöjte på Sandahls avhandling, vilket ledde oss vidare till ytterligare nya sökord, författare och forskare genom hans artiklar och avhandlingar. I kursen har vi fått stöd och tips från bibliotekarier på universitetets bibliotek som har hänvisat till databaserna vi har nämnt. De teoretiska utgångspunkterna i vår översikt har varit utifrån Friberg (2017) och Backmans (2008) råd för arbetsgång, sökprocess och urval av källor. Vi har utgått från texter som är peer-reviewed och läst doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar samt några

avhandlingar i bokform. När vi har hittat och bedömt källor som användbara, har vi även sett över författarens referenslista samt nyckelord i texten som sen har lett oss vidare till nytt och i vissa fall användbart underlag för vår kunskapsöversikt. Några av de mer väsentliga sökord vi har använt i vår sökprocess är; samhällskunskap, medborgarfostran, demokrati, social-studies, civics, samhällskunskapsdidaktik, citizenship education, demokratifostran. Vid användande av databasen Google Schoolar har vi undersökt hur ofta andra har citerat materialet för att sortera ut vad som kunde vara relevant och intressant för oss. I sökprocessen för att få ett globalt perspektiv på samhällskunskapsämnet fann vi flera artiklar och böcker från den amerikanska skoldebatten vilket sen ledde oss till en avgränsning samt en tydligare jämförelse mellan den svenska och den amerikanska skolans syn på samhällskunskapens utformning och

framskrivning av skolämne.

3.2 Avgränsningar

I vårt sökande av material började vi med en relativt öppen ingång och hade ingen tydlig eller precis frågeställning, vilket gjorde att vi hittade mycket och för oss irrelevant material. I sökande i databaser av information om samhällskunskapsämnet upptäckte vi att det var ett smalt forskningsfält på grund av olika discipliners intressen i skolämnet. Vi upptäckte även att mycket av stoffet syftade till gymnasiets samhällskunskapsundervisning vilket ledde till att vi

8

fick välja bort mycket. De pedagogiska aspekterna som vi saknade i vår undersökning över grundskolenivån fann vi i publikationer skrivna för gymnasieskolan. Vi hade tänkt jämföra svensk läroplan med andra länders motsvarande läroplan och dess forskning inom

samhällskunskap som skolämne. Dock visade det sig att litteraturen vi fann om andra länders undervisning eller ämne i samhällskunskap skiljer sig markant från den svenska. Inte bara innehållsmässigt utan även ideologiskt. Däremot hittade vi texter som skrev om det amerikanska utbildningssystemet och hur det har genomgått och fortfarande genomgår förändringar utifrån politiska faktorer och bestämde oss för att använda det som en jämförbar liknelse till svenska samhällets ständiga förändring i samhället. Vi valde att ändra i

frågeställningen från “ett föränderligt samhälle” till att precisera det till tre primära faktorer som tycks spela roll; politiska, ekonomiska och institutionella. Detta eftersom vi sett i artiklar, uppsatser och avhandlingar att det är just de faktorer som lyfts fram som betydande och utmanande inom skolämnet.

3.3 Begrepp

Ämnesmarkör är ett begrepp som används frekvent under textens gång. Det är ett begrepp vars funktion syftar till att göra ett ämne synligt i form av att systematisera och fördjupa förståelsen av ämnets kännetecken och innehåll.

Medborgarfostran i skolan omfattas av frågor som demokrati och ekonomi medan

demokratifostran handlar om att utveckla politisk delaktighet och om gemensamma värden och hur man samverkar kring det med andra människor. Ämneskonceptioner innebär att ett ämne uppfattas på olika sätt och just inom samhällskunskapsämnet finns det skilda

uppfattningar och varierad förståelse för ämnets syfte och hur kursplanen ska tolkas och konkretiseras.

Samhällskunskap framstår som en tvärvetenskaplig disciplin i de texter vi har använt oss av vilket innebär att olika vetenskapsgrenar intresserar sig för ämnet. Tomas Englund (2005) pekar ut objektivitetsprincipen som en del av den medborgerliga läroplanskoden. Content-knowledge innebär pedagogisk ämneskunskap.

9

4. Resultat

4.1 Historiskt perspektiv

4.1.1 Ursprung

Lars Sandin är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet i Härsnösand och i sin avhandling Det beslöjade rummet: Ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap beskriver han hur undervisningen i samhällskunskap har präglats av fyra återkommande

determinanter: undervisningen ska innehålla ett samhörighetsbudskap, ämnets innehåll bör vila på en vetenskaplig bas, objektivitetsprincipen skall tillämpas, och slutligen att undervisningen syftar till

ett befästande och en legitimering av den ekonomiska organisationen (Sandin, 2015)

Dessa fyra aspekter utgör tillsammans den så kallade medborgerliga läroplanskoden; en ideologi, som i slutändan sammanställts i form av en kompromiss mellan oliktänkande politiska läger. Den medborgerliga läroplanskoden har således genomgått olika stadier där historiska och sociopolitiska utvecklingar influerat. Sandin (2015) redogör för tre huvudsakliga konceptioner som visar hur samhällskunskapsämnet och liknande undervisning har påverkats av den medborgerliga läroplanskoden i svenska skolan. Den förstnämnda, patriarkaliska konceptionen, kan urskiljas under mellankrigstiden och betonade vikten av en underkastelse gentemot nationella och kristna värderingar. Den andra konceptionen, som växte fram under efterkrigstiden, var av vetenskapligt-rationell karaktär (Sandin, 2015). Den allmänna tanken med undervisningen var att den skulle anpassas till ett ständigt föränderligt samhälle där vetenskap och teknik banade vägen för välfärdssamhället. Utbildningen var till viss del av fostrande karaktär, dock endast i förhållande till en acklimatisering av det ständigt föränderliga samhället. Den sistnämnda, demokratiska konceptionen, har även den synliggjorts under olika perioder efter andra världskriget och framträder även under 70 -och 80-talet. I den kan en tydligare medborgarfostran utläsas. Undervisningens roll som förmedlare av en demokratisk människo -och samhällssyn är genomgående i denna konception där delaktiga medborgare skulle fostras genom samhällskunskapsundervisningen.

I den tidigare nämnda medborgerliga läroplanskoden beskriver Sandin (2015) och Thomas Englund (2005) hur den konstant pågående politiska debatten gett form åt vilken ideologi undervisningen skall syfta till. Genom detta kan vi utläsa hur den politiska faktorn varit

10

avgörande för utformningen av ämnet. Svenska lärare har alltså haft i uppgift att undervisa i ett ämne som är tydligt politiskt laddat. Ur detta föddes en idé om att undervisningen bör ske från ett neutralt perspektiv: Objektivitetsprincipen (Sandin, 2015; Englund, 2005). Den komplexitet som uppstod i att vidarebefordra en politiskt styrd ideologi krävde en strategiskt neutral utgångspunkt för att beakta och förmedla den på ett så objektivt sätt som möjligt. Konceptet om objektivitet inför undervisningen av ämnet nämns redan i skolkommissionen som tillfördes 1946 (Sandin, 2015).

Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning på Malmö universitet. Hans artikel Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på

samhällskunskapsämnets logik redogör för hur samhällskunskapsämnet kom till och dess

ursprungliga syfte som självständigt ämne; i förhållande till den dåvarande (efter andra världskriget) sociala och moraliska stämningen. Det var i samband med skolkommissionens införande år 1946 som samhällskunskap i form av ett självständigt ämne började ta form (Persson, 2014). I samma anda som den dåvarande demokratiska konceptionen (Sandin, 2015) skulle ämnet syfta till att motverka de maktutövande och totalitära staterna som uppstod under andra världskriget. Persson (2014) redogör för hur samhällskunskapsämnet vid sitt införande som självständigt ämne fick en tydlig primär funktion: aktiverande pedagogik. Syftet med undervisningen var att aktivera eleverna i ett medborgerligt ställningstagande, snarare än ett förmedlande av demokratiska värderingar. Persson (2014) menar att ämnets införande i den svenska skolverksamheten sker som ett direkt reaktivt demokratiskt bildande, vilket får en avgörande effekt på utvecklingen av ämnet; den vetenskapliga basen exkluderas. I efterspelet av de diktatoriska och inhumana värderingarna som växte fram under andra världskriget sågs ämnet, med sin nyfunna roll som demokratifostrande, som ett “trumfkort”. Att

demokratifostran fick en tydligare roll blev på så sätt viktigare än hur undervisningen bedrevs. Persson (2014) visar detta genom att redogöra för hur ämnets vetenskapliga grund fick en mindre avgörande roll för utformandet av ämnets logik, samt tydliggör hur ämnets logik har formats efterhand som ämnet växte fram som ett självständigt ämne.

11

4.1.2 Samhällets nya utmaningar

Maria Olson är Fil Dr, professor i ämnesdidaktik och är verksam på Stockholms universitet. Vi har valt att ta med två av hennes publikationer: Från nationsbyggare till global marknadsnomad - Om

medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet (2008). Den andra texten;

Medborgarskapande för ett nytt millennium Utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige (2014) är

skriven tillsammans med Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete. Dessa två verk berör medborgarskapet i förhållande till utbildningspolitiska förändringar genom att göra avstamp i olika läroplaner. Båda verken bidrar med relevanta analyser som belyser medborgarskapandet i relation till samhällskunskapsundervisningen. Verkens relevans synliggörs också genom att bidra med en begriplig redogörelse för ett av våra nyckelord; medborgarfostran.

I Maria Olsons självständiga avhandling (2008) bidrar hon med nya perspektiv på ämnets utformning under 80 -och 90-talet. En avgörande faktor för ämnets och den tillhörande medborgarfostran förändras under 80-talet vilket kan utläsas i hur ett tidigare mindre avgörande begrepp får en starkare roll i utbildningspolitiken: valfrihet.

Valfrihetsbegreppets framväxt sker i samband med en sällsynt utbildningspolitisk situation, där motsatta partier enas i avsikt att förändra den strömlinjeformade skolverksamheten. I linje med detta beskriver Olson (2008) hur synen på individen kontra kollektivet bidrar till en förändring i relation till demokratiskt medborgarskap. Det fria valet och stärkandet av individen

genomsyrar skolverksamheten och leder till en förskjutning av den tidigare rådande

medborgarfostran, där målet var av kollektivt stärkande syfte. Denna process når sin kulmen vid decentraliseringen av skolan i början av 90-talet, där den gemenskapande målsättningen i stort sett helt förkastats.

Vidare beskriver Olson (2008) hur medborgarfostran och samhällskunskapsämnet fortsätter i samma riktning under 90-talet. Individens roll som framtida arbetstagare blir här en viktig aspekt, då ord som effektivitet och anpassning framhävs. Genom detta kan vi utläsa hur de ekonomiska -och politiska aspekterna får en tydlig roll för skolväsendet; Den medborgerliga fostran sker nu främst i syfte att förbereda individen inför kommande arbetsliv. Olson (2008) synliggör däremot en förändring gällande den kulturellt medborgarskapande aspekten; den rådande valfrihet som präglar medborgarfostrande syften appliceras inte här. I takt med ökad invandring växer ett syfte att förstärka den svenska kulturen fram. Olson (2008) beskriver detta som att skolans fostrande uppgift gällande “svenskheten” visar sig vara mer kollektivt inriktad.

12

Olson & Dahlstedt (2014) lyfter i sin artikel hur medborgarfostran genomgick

förändringar under början av 2000-talet och även här står det då aktuella politiska klimatet som en avgörande faktor. I takt med en ökad oro inför naturkatastrofer, terrorattentat och

ekonomisk instabilitet. Olson & Dahlstedt beskriver den dåvarande medborgarfostran som ett bevarande av den samhälleliga ordningen och dess integritet. I samband med detta blir

förmågan att kunna samtala om demokrati och värderingar tungt vägande. Deliberativa samtal (Olson & Dahlstedt, 2014, s.13) ses som en nyckelkomponent i det nya medborgarfostrandet. Genom detta syftade undervisningen till att skapa reflekterande och ansvarskännande

medborgare. Olson & Dahlstedt menar att detta kan ses som en sammanslagning av de tidigare politiskt olikt värderade kollektiva och individuella medborgaridealet; skolans uppgift var nu att fostra medborgare som hade förmågan att se sig själva i förhållande till samhället.

Även om vår frågeställning syftar till den svenska samhällskunskapen i skolan, tyckte vi det var intressant och relevant att vidga perspektivet ytterligare för att ge en större inblick i hur olika politiska styrningar och ekonomi påverkar ämnet ur ett större perspektiv. Därför är det intressant att även titta på hur andra länder, i detta fallet USAs, forskning kring ämnet ser ut.

Ronald W. Evans är professor på lärarutbildningen på San Diego State University, USA. Evans bok The social studies wars: What should we teach the children? syftar på att beskriva hur det globala politiska klimatet påverkat den nationella synen på samhällskunskapens roll i skolverksamheten. Trots att boken redogör för ett annat lands utbildningspolitik är materialet relevant då det exemplifierar hur de tre faktorerna; ekonomi, politik och sociologi har påverkat och fortsätter att påverka samhällskunskapsämnets relevans och syfte. Evans (2004) redogör för samhällskunskapsämnets ursprung genom att belysa ämnet som framväxt ur historieämnet. Samhällskunskapsämnets primära funktion var att, genom historieämnet, visa på traditionella amerikanska värderingar och dess ideologi; en kärlek till landet, en hängivelse till gud och en lojalitet gentemot föräldrar och släkt. Evans (2004) beskriver denna patriotiska och

konservativa syn på ämnet som grundläggande. Sedan samhällskunskap blev ett erkänt självständigt ämne har dess syfte dock debatterats kraftigt, allt som oftast till följd av politiska motsättningar och globala konflikter. För att visa hur ämnets relevans förändrats i amerikansk utbildningshistoria lyfter Evans (2004) två exempel på bidragande processer. I en direkt reaktion mot depressionen förändrades synen på samhällskunskap på ett sällan tidigare skådat sätt. I takt med den enorma ekonomiska klyftan som uppstod i landet ansågs det essentiellt att undervisa om sociala orättvisor ur ett problembaserat perspektiv. Denna progressiva

13

undervisningsmetod inom samhällskunskap fick snabbt en betydande roll i amerikansk utbildningspolitik och ansågs av liberala forskare och lärare som vägen fram för ämnet. Den progressiva undervisningen fick enligt Evans (2004) ett abrupt avslut i uppbyggnaden till vad som skulle bli kalla kriget. Allt eftersom rädslan inför kommunismen ökade höjdes röster mot den progressiva undervisningen som nu, enligt politiker och forskare, var ett hot mot landets ideologiska grund. Samhällskunskapsämnets syfte återgick till att undervisa om traditionella och konservativa värderingar. Ämnets relevans förminskades så småningom i takt med upprustningen inför kalla kriget. Samhällskunskapsämnet blev till slut nedprioriterat för att undervisningen istället skulle fokusera på ämnen som matematik och naturorienterade ämnen i syfte att vinna den tekniska utvecklingskampen mot dåvarande sovjetunionen.

E. Wayne Ross är professor i utbildning vid University of British Columbia i Canada och i sin bok The Social Studies Curriculum: Purposes, Problems and Possibilities redogörs samtida perspektiv på några av de mest bestående problem som samhällsstudier står inför i USA. Ross lyfter fram det globala perspektivet på ämnet och vidgar en övergripande förståelse för ett globalt samhällsproblem. I sin bok ger Ross (2001) en nyanserad bild av vilken effekt globaliseringen får på en nationellt befäst läroplan. Samtidens krav på en ökad förståelse av andra länders kulturer synliggörs genom den internationella kommunikation som utgör

framtidens ekonomiska, politiska men också det sociologiska samhället. Som motvikt till denna framtidsvision visar Ross (2001) en amerikansk-centraliserad samhällskunskap som yrkar på att befästa den amerikanska traditionen, i skepnad av den vita medelklassens kultur och normer. Ross (2001) bok bidrar med en översikt för samhällskunskapsämnets amerikanska

motsvarighet.

4.2 Styrande faktorer

Tomas Englund är seniorprofessor med pedagogik som forskningsämne samt utbildning och demokrati som forskningsmiljö. Englund används frekvent som referens i olika artiklar och avhandlingar i de källor vi har valt att använda oss av i kunskapsöversikten. Englunds artiklar belyser flera olika områden inom vår problemformulering. Bland annat bidrar han i sitt verk

14

utformning av samhällskunskapsämnet. Han redogör grundligt för begreppen medborgar- och demokratifrostran och bidrar med en fördjupad förståelse för den politiska ideologins faktiska prägel på läroplaner. Englund skriver att “Skolans kunskapsförmedlande innehåll och dess arbetssätt i vid mening är således bestämt av dess externa uppgifter, och dessa externa

uppgifter relateras helt övervägande till det rådande ekonomiska systemet, kapitalismen och till förändringar i den kapitalistiska arbetsprocessen.” (2005, s. 73). Englund menar alltså att skolans innehåll helt styrs av nationella och globala samtida politiska förändringar.

I Artikeln The General School System as a Universal or a Particular Institution and Its Role in the

Formation of Social Capital (2009) tar Englund steget ut från den nationella arenan till en

mer global arena. Han redogör för det sociala kapitalets betydelse för en framtida

arbetsmarknad ur ett globalt perspektiv och dess inflytande i omformning av demokrati och undervisning i skolan.

I artikeln Citizenship education, national identity and political trust: The case of Sweden (2014) belyser professorn Hans Lödén samhällskunskapsämnet utifrån vilka utmaningar

globaliseringen, som en motvikt till den rådande nationella identiteten, har skapat sedan sin framväxt under 1990-talet; hur nationellt kontextuellt bundna frågor kan lyftas på en global nivå. Artikeln synliggör hur det politiska klimatet kan få en tydligt inflytelserik roll för

samhällskunskapsundervisningen. Lödén menar att “...en nationellt organiserad skola, baserad på medborgarvärden, i svenska fallet har visat sig spela en positiv roll för att utveckla ett sådant medborgarskap.” (2014, s 129).

Staffan Selander, professor emiritus vid Stockholms universitet, har i samråd med Agneta Bronäs, lektor vid CeHum, Stockholms universitet, skrivit kapitlet Samhällskunskap som

skolämne? i verket Skolämne i kris? (2008). I en del av Bronäs och Selanders kapitel (2008) lyfter

författarna fram hur och varför den politiska arenan påverkat och fortsätter påverka ämnet samhällskunskap, i jämförelse med andra ämnen som har en tydligare professionsbaserad ämnestradionsom exempelvis ämnet fysik. Samhällskunskapsämnet infördes på grund av politiska skäl och fortsätter därmed att formas av politiken (Bronäs & Selander, 2008). Ämnet kan därför vara känsligt för olika politiska opinioner vilket inte gör ämnet till ett mindre angeläget kunskapsområde i skolans verksamhet (Bronäs & Selander, 2008). Båda författarna anser att skolämnet befinner sig i en kris då det uppfattas både som splittrat och ifrågasatt.

15

4.3 Splittrat ämne

Martin Kristiansson är Fil Dr i pedagogik och har publicerat två artiklar som rör grundskolans undervisning i samhällskunskap i mellanåren. I Kristianssons artikel Underordnat, undanskymt och

otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium (2017)

beskrivs samhällskunskapsämnet i sin relation till de andra so-ämnen och vad dess otydlighet kan ha för betydelse. I studien har Kristiansson (2017) intervjuat ett flertal lärare verksamma på mellanstadiet. Resultatet i Kristianssons intervjuer visar att på grund av sina tydliga och

välstrukturerade ämnesmarkörer är geografi och historia de ämnen som tycks dominera i SO-gruppen. I intervjuerna framgår det att det framförallt är geografiämnet av de två ämnena som bedriver ämnesintegrerad undervisning med religionskunskap och samhällskunskap. Dock är utgångspunkten i undervisning alltid geografiämnet (2017). Studien pekar på att

samhällskunskap används för att öka förståelsen för exempelvis det feodala systemet som undervisas i historia och förklaras alltså som ett ämne som bistår ämnet historia snarare än att det ämnesväxlar eller integrerar med ämnet. I sin slutsats skriver Kristansson “Ämnet har, likt ämnet högre upp i skolsystemet, ett etablerat och återkommande innehåll men ses i vid mening som stort, gränslöst, osammanhängande och föränderligt. Och det är ett ämne som tycks bygga en betydande del av sitt existensberättigande på att gå in i andra so-ämnen. När detta sker så sker det mestadels som ett underordnat biämne visavi de två ämnen som tar mest plats och har de centrala positionerna inom gruppen, dvs. geografi och historia.” (2017, s 17). Kristiansson drar en annan viktig slutsats som innebär att so-ämnenas utvecklas som egna ämnen genom interaktion och skriver att den utvecklingen kan i förlängningen leda till att interaktionen mellan de ämnena borde ge en sammanhängande orientering av samhällets karaktär och uppbyggnad i tid och rum (2017).

I sin andra artikel Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium –

ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen (2014) vill Kristiansson tydliggöra ämnet som ett

fristående ämne. I intervjuer med olika lärare på mellanstadiet ämnar författaren att hitta tydliga ämnesmarkörer inom samhällskunskap för att på så vis tydliggöra ämnet. I sin slutsats skriver Kristiansson (2014) att läroplansreformen som ska syfta till att öka måluppfyllelsen genom att förbättra elevers ämneskunskaper problematiseras utifrån det sättet som

16

ämnesbundna prestationer är ett faktum när ett ämne är otydligt, osammahängande och osynligt. Utöver detta har betyg i årskurs sex införts vilket Kristiansson (2014) menar ytterligare försvårar och problematiserar saken. Avslutningsvis menar Kristiansson att det “...föreligger behov av mer forskning på området genom att fråga vad som händer med

samhällskunskapsämnet på mellanstadiet när betyg i ämnet numera sätts i årskurs sex” (2014, s s230)

Båda artiklarna lyfter fram studier för hur ett splittrat ämne och splittrat forskningsfält ställer krav på ämnets utformning och förståelse för lärare i sin yrkesprofession.

Selander och Bronäs (2008) berör samhällskunskapsämnet i förhållande till vilka kunskapsområden som beaktats genom undervisningen samt vilka kunskapsområden som kan tänkas forma framtida undervisning i ämnet. Kapitlets relevans styrks genom de didaktiska aspekter som Bronäs och Selander lyfter fram och beskriver som essentiella för utformningen av ämnet. I artikeln vill författarna belysa hur samhällskunskapsämnet uppfattas men också hur det kan formas. Selander och Bronäs (2008) menar att ämnet saknar en självklar modersdiciplin på universitetet och att skolämnet till stor del vilar på två kunskapsområden; nationalekonomi och statskunskap. Eftersom skolämnet saknar en modersdiciplin och påverkas av den politiska arenan är det flera universitetsdiscipliner som har röster som vill höras i fråga om samhälle och dess förändringar (Selander & Bronäs, 2008). Ämnet skrivs fram som “ett collage av fragment som likt osammanhängande skärvor återspeglar olika delar av sinsemellan mycket olika universitetsämnen och kunskapsområden” (Selander & Bronäs, 2008, s 75)

Johan Sandahl är universitetslektor, forskare och lärare vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet och har skrivit artiklarna Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar

framåt (2018) och Civic consciousness: A viable concept for advancing students’ ability to orient themselves to possible futures? (2015) I sin svenska artikel synliggör Sandahl (2018) forskning kring

samhällskunskap som ett tvärvetenskapligt forskningsfält, där två olika synvinklar ställs mot varandra; den pedagogiska och den samhällsvetenskapliga. Han pekar ut fyra problemområden inom samhällskunskapsdidaktiken. Sandahl skriver fram att man kan visa hur ämnet kan och bör spela en roll och på så vis använda en gemensam kraft till att reformera ämnet då det kan hjälpa eleverna att förbättra sin omvärld samtidigt som de kan förstå den (2018). Sandahl menar att utan en epistemisk gemenskap i kombination med en gemensam specialiserad kunskapsbas om skolans undervisning är “... vi hopplöst förlorade nästa gång skolämnena ska

17

förhandlas och omdanas” (2018, s 58). Gränserna till de samhällsvetenskapliga disciplinerna kan synliggöras med två spår; samhällskunskapsdiaktikten och samhällsdidaktik. Inom samhällsdidaktik finns det framförallt studier som generellt fokuserar på till exempel demokrati, utan att egentligen har någon koppling till de didaktiska frågorna. Den typen av statsvetenskapliga studier är sällan till hjälp för de dilemman som lärare och pedagoger ofta står inför i skolans undervisning (2018).

I sin engelska artikel lyfter Sandahl fram ett nytt begrepp “civics consciousness” och menar att det är viktiga komponenter i undervisning i samhällskunskap för att öka

medborgarmedvetenheten hos eleverna. Han ställer begreppet mot ett redan vedertaget begrepp “historical consciousness” och skriver att det är minst lika viktigt att belysa den samhälleliga medvetenheten som den historiska.

18

5. Diskussion och analys

Det historiska perspektivet har både lagt och format grunden för samhällskunskapsämnet. Det historiska perspektivet kan än idag urskiljas i utformning och förändringar inom

samhällskunskap som skolämne och i dess undervisning. (Sandin, 2015; Persson, 2014). Syftet med medborgarfostran och dess införande i skolan kan kopplas till den första undervisningen av samhällskunskap i svensk skola. I kunskapsöversikten redogörs för hur utvecklandet av medborgarfostran inom svensk utbildningspolitik har och fortsätter verka i samband med utvecklingen av samhällskunskapsämnet med stark koppling till den ständiga ideologisk-politiska dragkampen. En dragkamp som kan spela roll i det splittrade

forskningsfältet kring samhällskunskapsämnet som råder, vilket Sandahl (2018) också lyfter i sin studie. Ett splittrat forskningsfält som skulle kunna vara ett resultat av den

tvärvetenskapliga disciplin som finns inom skolämnet men också med sina motsättningar inom de ideologiska block där egna agendor hela tiden framhävs. Detta tycks bidra till att

samhällskunskapsämnet befinner sig i en ständig kamp gällande vad statsideologin och den globala marknaden eftersträvar, vilket i sin tur skapar ett skolämne i kris (Bronäs & Selander, 2008). Genom att inta ett globalt perspektiv i vår kunskapsöversikt har en fördjupad förståelse vidgats för hur internationella händelser på den politiska och ekonomiska arenan leder till förändringar även på nationell nivå (Englund, 2005). Samhällskunskapsämnets relativt korta och turbulenta tid inom det amerikanska skolsystemet precis som inom det svenska

skolsystemet har präglats av en ideologisk dragkamp. En avgörande skillnad kan utläsas i hur den relativt mjuka politiska styrningen i Sverige påverkat ämnet, jämfört med hur det

amerikanska politiska klimatet påtvingat tvära och dramatiska förändringar inom

undervisningen. För yrkesprofessionen ställer det höga krav på verksamma pedagoger ute på skolor eftersom ämnet transformeras och ombildas. Det ställer höga krav på lärarens roll i förhållande till samhällets förändringar.

Så vilka utmaningar ställer det vid konkretisering av läroplanen och dess utformning av undervisning? Kristiansson (2014) menar att samhällskunskapsämnet ofta bistår andra ämnen, speciellt ämnet historia. Det kanske bottnar i hur samhällskunskapsämnet tog sin start i historieämnet som en del av ämnet och inte ett eget självständigt.

19

Den resultat-målstyrda skolan kan ses som ett resultat av en ideologisk kamp, vilket den nya läroplanen från 2011 (Skolverket) vittnar om. Om ämnet upplevs som otydligt och osammahängande inte bara för elever utan även för lärare kan det påverka betygsättning och framställningen av ämnets kriterier. Ett skolämne som vilar på en analytisk och diskuterande undervisning och bedömning tycks lätt hamna i konflikt med den konkreta måluppfyllelsen som läroplanen kräver idag. Vi reformerar och reviderar läroplaner i relation till den globala marknaden utan större hänsyn till samhällskunskapsämnets innehåll och syfte. Den nationella utbildningspolitiken strävar efter att lyfta den egna nationens prestationer i förhållande till internationella mätningar. På så sätt hamnar samhällskunskapsämnet, som är nationellt

ideologiskt bundet, i skymundan då det saknar mätbara resultat i jämförelse med andra länder. Medborgarvärdet spelar en betydande roll inte bara i svenska mått mätt utan även i andra länder, som USA (Ross, 2001). Dock går det inte att mäta ett medborgarvärde i förhållande till ett humankapital, vilket gör att samhällskunskapens huvudsakliga uppgift gynnar den nationella arenan för framförallt den sociologiska utvecklingen.

Vilka konsekvenser har resultatet i vår kunskapsöversikt för den kommande

yrkesprofessionen? I vårt moderna och mångkulturella samhälle ställer samhället förväntningar på bildning av medborgare som ska kunna ta hänsyn till olika kulturer och länders normer och värderingar. En av samhällskunskapsämnet betydande funktioner är att utveckla elevers tänkande och förmåga till självständigt ställningstagande. Gör samhällskunskap verkligen det? Ämnets aktuella uppdrag är att förmedla gemensamma värden och återskapa befintlig kunskap, vilket tycks tränga undan uppdraget att utveckla ett kritiskt tänkande hos eleven. Ett resultat av den målstyrda skolan som finns i Sverige.

Vår undersökning resulterade i spretiga resultat. Det kan bero på vår snäva frågeställning i ämnet, men kan även ha påverkats av det faktum att forskning kring samhällskunskap som ämne utgörs av endast ett fåtal betydande aktörer. Flera av de

publikationer som vi har läst och använt oss av refererar till varandra, vilket kan ha lett in oss på en återkommande cykel kring ämnet och skulle kunna ha bidragit till en smal syn på

problematiken kring vår frågeställning. Gällande den pedagogiska aspekten i vår frågeställning saknas en tillräckligt stor forskningsbas för den faktiska undervisningen, alltså realiserandet av läroplanen och vilka utmaningar som kan finnas.

20

6. Slutsats

Resultat av kunskapsöversikten har gett oss en samlad bild över hur samhällskunskapsämnet styrs av olika aktörer, utgångspunkter, ideologier, ekonomiska behov men också genom fostran för ett nationellt medborgarideal. Aktuell forskning kring ämnet utgörs endast av ett fåtal betydande aktörer vilket enligt oss skulle kunna spegla den dels förvirrade yrkesprofessionella uppfattningen av ämnet i skolan men speglar också en bild av att ämnet uppfattas som mindre viktigt samt en avsaknad av självständiga ämnesmarkörer i förhållande till de andra

samhällsorienterade ämnena.

Den forskning som finns publicerad är relativt ny vilket skulle kunna innebära att ämnets status ifrågasätts men också att ämnet har ett behov av att lyftas fram i förhållande till den förändring som olika faktorer bidrar med. Vår frågeställning är aktuell då vi vill visa ämnets betydande roll för medborgarfostran som idag kanske är viktigare än någonsin i ett splittrat och polariserat samhälle. En historisk tillbakablick för samhällskunskapsämnet har gett oss kunskap och förståelse för ämnets utformning och varför vi undervisar i ämnet. Det har bidragit till en utökad yrkesprofessionell förståelse som möjliggör ett förhållningssätt inför de förändringar och utmaningar som skolämnet dels står inför idag men också de som väntar.

Ett fördjupat studium efter vår kunskapsöversikt skulle därför kunna innebära en undersökning av pedagogiska förhållningssätt i undervisning av samhällskunskap i grundskolan då publikationer om detta saknades. Spänningsfältet mellan kunskapsutveckling och

medborgarfostran i undervisning av samhällskunskapsämnet ses som problematiskt och svårt att förhålla sig till. Den spänningen sker som en konsekvens av politisk styrning och olika ideologier i samhället. Ett intressant forskningsområde är att undersöka hur läraren hanterar den spänning och de förändringar som finns och uppstår i det dilemmat. En sådan studie skulle kunna baseras på intervjuer med lärare verksamma inom samhällskunskapsämnet och studiebesök på olika skolor för att observera lektioner i ämnet. Vill vi avsluta med att även om kunskapsöversikten har bidragit med ny kunskap och många intressanta aspekter för oss, menar vi att det fortfarande finns fler områden inom ämnet som behövs forskas i.

21

7. Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bronäs, A. & Selander, S. (2008). Skolämne i kris? Stockholm Library of Curriculum Studies, Vol.

10. Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:179692/FULLTEXT01.pdf

Englund, T. (2009). The General School System as a Universal or a Particular Institution and Its Role in the Formation of Social Capital. Scandinavian Journal of Educational Research Vol. 53,

No. 1, February 2009, 17–33. Hämtad från

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:281690/FULLTEXT01.pdf

Englund, T. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos. Evans, R.W. (2004). The social studies wars: what should we teach the children?. New York: Teachers College Press.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Kristiansson, M. (2014). Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen. Nordidactica – Journal of

Humanities and Social Science Education 2014:1, ISSN 2000-9879. Hämtad från

22

Kristiansson, M. (2017). Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium. Acta Didactica Norge Vol. 11, Nr.

1, Art. 4. Hämtad från https://journals.uio.no/adno/article/view/2547/3991

Olson, M. (2008). Från nationsbyggare till global marknadsnomad - Om medborgarskap i svensk

utbildningspolitik under 1990-talet. (Doktoravhandling. Linköpings universitet. Linköping)

Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:18475/FULLTEXT01.pdf Lödén, H. (2014). Citizenship education, national identity and political trust: The case of Sweden. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education 2014:2 ISSN 2000-9879. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:765239/FULLTEXT01.pdf Olson, M (2008) Från nationsbyggare till global marknadsnomad: Om medborgarskap i svensk

utbildningspolitik under 1990-talet (Doktorsavhandling Linköpings universitet, Linköping) Hämtad

från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:18475/FULLTEXT01.pdf

Olson, M. & Dahlstedt. M (2014). Medborgarskapande för ett nytt millennium - Utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige - Utbildning & Demokrati 2014, vol 23, nr 2, 7–25. Hämtad från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:795635/FULLTEXT01.pdf Persson, M (2014). Uppfinningen av ett skolämne: Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnets logik. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education

Nordidactica 2018:4. ISSN 2000-9879 Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1281370/FULLTEXT01.pdf

Ross. E. W (2001). The Social Studies Curriculum: Purposes, Problems, and Possibilities. Hämtad från

https://web-b-ebscohost- com.proxy.mau.se/ehost/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzY2Nzc2X19BTg2?sid=f05cc9fa-4ce2-441c-aada-1363acef7965@pdc-v-sessmgr01&vid=0&format=EB&rid=1

23

Sandahl, J. (2015). Civic consciousness: A viable concept for advancing students’ ability to orient themselves to possible futures? Historical Encounters, 2(1): 1-15. Hämtad från

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:786750/FULLTEXT01.pdf

Sandahl, J. (2018). Vart bör samhällskunskapsdidaktiken gå? Om ett splittrat forskningsfält och vägar framåt. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education Nordidactica 2018:3. ISSN 2000-9879. Hämtad från

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1257198/FULLTEXT01.pdf

Sandin, L. (2015). Det beslöjade rummet: Ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap. (Doktorsavhandling. Mittuniversitet, Härnösand). Hämtad från