Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 p
Vad står du för?
En studie av korrelationen mellan elevers politiska värderingar och
deras partisympatier, medievana och deltagande i det
civila samhället
What do you stand for?
A study in the correlation between pupils political values and their
partysymphaties in relation to their mediahabits and participation in the civil
society
Johannesson, Johan – Erik
Examensarbete, 10 poäng Handledare: Jan A. Andersson
Sammanfattning
Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor. Analysen och tolkningen tyder på att kön, etnicitet och utbildning har betydelse som oberoende variabler. Eleverna kan anses vara införstådda med sitt partis värderingar och politiskt intresserade, men inte av att delta i partipolitiken utan i föreningar och i frivillig medborgerlig verksamhet. För vissa av eleverna kan valet av parti vara mer affektivt och därmed uppvisa en något sämre överensstämmelse av deras prioriteringar. Flertalet elever ser på kommersiella kanaler och uppfattar valkampanjen som en tävling om politisk makt. Detta innebär att som lärare måste man se de individuella förutsättningarna i klassrummet om alla skall kunna nå samma mål, nämligen ett deltagande i samhället för intresseartikulation och intresseaggregation där valet av ett parti görs utifrån en kognitiv grund.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING……….…
71.1 Syfte och frågeställning ……….………...7
1.2 Metod och genomförande …..……….…..8
1.3 Forskningsöversikt ………...……….. 11
1.4 Definition av begrepp………...13
1.5 Analysmodell………..……….14
2 RESULTAT………15
2.1 Begränsningar………..15
2.2 Förklaring till diagrammen………..15
2.3 Analys och tolkning……….16
2.3.1 Fråga 1………..…..16
2.3.2 Fråga 2………21
2.3.3 Det civila samhället och media………...25
2.4 Läroplan för de frivilliga skolformerna………....26
2.5 Ämnesplan – Samhällsvetenskap……….27
3 SLUTSATS OCH DISKUSSION………..28
3.1 Slutsats……….28
3.2 Metoddiskussion…..………...……….…29
4 REFERENSFÖRTECKNING………..31
BILAGA 1 ENKÄTEN……….29
BILAGA 2 DIAGRAM – RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING…34
BILAGA 3 PARTIPOLITISKA MALLAR……….104
1 Inledning
Jag valde att genomföra mitt examensarbete kring ämnesområdena politik, media och det civila samhället. Skälet till detta var valet hösten 2006, varvid möjligheten uppstod att undersöka korrelationen mellan elevers politiska ställningstaganden och deras partisympatier samt deras deltagande i det civila samhället och deras medievana. Om eleverna i egenskap av aktör eller mottagare skall kunna hantera och delta i samhällets politiska och civila liv är betydelsen av en god förförståelse stor när man lämnar skolan.1 Stunden inför ett val präglas av en intensiv mediepåverkan till viss del styrd av partierna i syfte att påverka väljarnas uppfattning om den goda politiken.2 Dessutom finns det en politisk dimension där en dikotomi råder mellan ett starkt civilt samhälle respektive en omfattande politiskt styrning genom staten.3 Därav är jag intresserad av hur eleverna uppfattar politikens betydelse för samhället. En betydande minoritet är osäkra och många väljer att inte rösta alternativt att rösta blankt, vilket gör det intressant att försöka utröna elevernas åsikter inför valet och försöka se betydelsen av undersökningen inför mina egna kommande lektioner.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att undersöka relationen mellan elevernas ställningstaganden i olika frågor samt deras partisympatier. Härvid avser jag att jämföra huruvida elevernas är konsekventa i sina politiska ställningstaganden och om det finns en överensstämmelse med de olika partiernas traditionella ställningstaganden. Genom att bilda mig en uppfattning om deras förmåga att hantera media har jag försökt korrelera detta till de olika variablerna och finna ett mönster. Alla är dock inte av den uppfattningen att politiken skall styra hela samhället och därför ville jag även försöka se eventuella samband mellan detta område och de oberoende
1 Petersson, 2004, s 185-186 2 Petersson, 2004, s 88 3 Petersson, 2004, s 33
variablerna. På så sätt är min förhoppning att finna samband mellan de beroende variablerna samt de olika enkätfrågorna rörande politiska värderingar, medievana och graden av deltagande i det civila samhället. Betydelsen av detta ligger i min undran om hur pass medvetna eleverna är om politiken, media och det civila samhället.
Mina frågeställningar lyder enligt följande:
1) Korrelerar elevernas partisympatier och politiska ställningstaganden med partiernas traditionella politik?
2) Vilka mönster kan man finna mellan de beroende variablerna och de oberoende variablerna?
3) Vilken betydelse har analysens resultat från enkätundersökningen för lektioner inom politik, media och det civila samhället tolkat genom styrdokumenten?
1.2 Metod och genomförande
För att kunna finna samband och se mönster behövde jag en större mängd av deltagande personer i min undersökning. Det enklaste sättet att hantera en omfattande mängd utav svar var att göra en kvantitativ undersökning, d.v.s. en enkät där frågor och svarsalternativ är fasta till sin karaktär. Den kvantitativa metoden är att föredra då undersökningen avser att finna samband mellan olika faktorer.4, 5 Detta innebär att möjligheten till en hög reliabilitet borde vara god, då alla elever fick samma frågor och samma möjligheter till svarsalternativ.6, 7 I enkäten finns dock ett visst kvalitativt inslag, där min avsikt var att kontrollera elevernas förståelse och associationer till ord som politik, demokrati och makt, vilka är av betydelse för mina undersökningsområden.8
4 Johansson & Svedner, 2001 s 28 5 Bryman, 2006 s 35
6 Johansson & Svedner, 2001 s 72 7 Bryman, 2006 s 43
För urvalets skull brukar en enkätundersökning omfatta cirka 1000 – 2000 deltagande för att kunna göra allmänna utsagor om samhället som en helhet. Urvalet för min undersökning var en komvuxskola, där antalet deltagande uppgick till 92 elever och p.g.a. praktiska skäl kunde jag inte hantera så mycket mer data utan automatisk databehandling. Utav dessa hade 2/3 invandrarbakgrund och 2/3 av alla elever i undersökningen var kvinnor, vilket innebar att jag efter enkätens insamling och rådatabearbetning förstod att urvalet var något snävt i förhållande till samhället som helhet.
Eleverna var främst inom åldersgruppen 20 – 25. Detta är knappast till antalet eller till sammansättningen representativt för samhället och därför måste resultaten ses utifrån dessa förutsättningar. Jag kan inte göra några egna allmänna utsagor då generaliserbarheten är låg, utan enbart besvara mina frågor samt jämföra med tidigare forskningsresultat och hypoteser.9,10
Elever är en stor och viktig grupp i samhället, vilket medför att de ofta kan utsättas för många undersökningar, där erfarenheterna kan vara negativa. Därför var det viktigt för mig att på första sidan av enkäten tydliggöra syftet med undersökningen, förklara elevernas roll i den samt betona betydelsen av anonymitet, d.v.s. att svaren inte kan återkopplas till en individ. Min undersökning är säkert präglad av mina uppfattningar, men min avsikt är inte att medvetet föregripa resultaten för att kategorisera och stämpla elever.
Mitt val av enkätfrågor härleds utifrån tidigare erfarenhet av lästa rapporter och litteratur eller egna enkäter. Jag valde att laborera och testa de frågor som var intressanta utifrån de valda undersökningsområdena politik, media och det civila samhället! Faktorer så som kön, social tillhörighet, politik och etnicitet torde vara grundläggande oberoende variabler, om man vill besvara de frågor som är utgångspunkten för detta arbete.11 De beroende variablerna är relaterade till de olika undersökningsområdena. Jag är medveten om att fler faktorer kunde komma ifråga, men enkäten måste innehållsmässigt vara relativt liten för att inte avskräcka eleverna från att besvara den.
9 Johansson & Svedner, 2001 s 72 10 Bryman, 2006 s 93
Jag delade sedan in enkätsvaren i större grupper, d.v.s. de olika oberoende variablerna kön, etnicitet, partisympatier och därefter sönderdela dem ytterligare i mindre prioriterade variabler som föräldrars utbildningsbakgrund, invandrares generationsbakgrund och vilka som inte hade tänkt att rösta. Utifrån de stora och de små grupperna var min avsikt att finna samband mellan de beroende variablerna och de oberoende variablerna. Min förhoppning var att mönster skulle framträda som kunde besvara mina frågor och som kunde jämföras med tidigare forskning inom statsvetenskap eller sociologi.
Själva analysen avses att fokusera främst på att besvara frågeställningarna, vilket innebär att eventuella andra fakta inte kommer att redovisas, utan här hänvisas man till att titta i diagrammen om man är intresserad. För att besvara fråga ett kommer jag att jämföra elevernas partisympatier och politiska ställningstaganden, enligt enkätfråga två, tre och fyra, med partiernas traditionella ställningstaganden.12 När jag besvarar fråga två avser jag att jämföra diagrammen för att kontrollera förhållandet mellan frågorna inom medievana och det civila samhället till de beroende variablerna. Dessa svar tolkas och förklaras med hjälp av statsvetenskapliga och sociologiska hypoteser samt tidigare resultat. Slutligen tänker jag göra en tolkning av resultaten med styrdokumentens hjälp för att förklara betydelsen av dem för undervisningen inom de undersökta områdena.
Det är svårt att göra en bra enkät, då det finns olika uppfattningar om frågor och ordens innebörd samt vilka associationer de ger upphov till. Detta försvårar att göra en enkät som är enkel att förstå, men som ändå skall vara komplex nog att mäta det jag avser att undersöka. Därefter granskade min handledare den i syfte att ge mig en återkoppling rörande mina frågeställningar och undvikandet av eventuella svårförståeliga konstruktioner inom enkäten. Enkäten delades ut av en lärare till de olika klasserna på den komvuxskola där jag hade min VFT. Utav praktiska skäl kunde jag själv inte närvara och dela ut enkäterna, men de ansvariga lärarna hade en beskrivning av enkätens genomförande och dess syfte. Risken finns att någon elev hade velat ställa en fråga rörande svarsalternativen, men majoriteten av eleverna hade fyllt i enkäten på det sätt jag avsåg. De elever som inte hade fyllt i enkäten korrekt var ofta invandrare, där jag misstänker att språkförbistringen alternativt en dålig förförståelse var försvårande faktorer.
1.3 Forskningsöversikt
Resultaten från enkäten tolkas och förklaras sedan genom de olika statsvetenskapliga och sociologiska hypoteser samt resultat som finns till inom de områden jag har undersökt.. Mina undersökningsfrågor och därav relaterade enkätfrågor är valda av mig själv samt kombinerade i laborationssyfte att försöka se samvariationer. Litteraturen har inte varit föremål för en medveten utgallring, utan jag har för allsidighetens skull valt litteratur från olika författare och förlag som kunde tänkas belysa mina resultat, då delar av deras undersökningar har viss koppling till min analys.
I boken Politiska Partier så har författarna Erlingsson, Håkansson, Johansson och Mattsson beskrivit de politiska partiernas syfte utifrån en rad olika problem så som interndemokrati, partiers agerande och syfte samt förändringar i partisystemet med tillkomst av nya partier.13 Enligt Erlingsson et al. är samhället i förändring och det innebär förändrade relationer mellan väljare samt parti där partiets koppling till olika sociala grupper, vars intressen de företrädde, har blivit svagare.14 Denna partikris som vissa benämner den relateras till samhälleliga strukturella förändringar i yrken och näringar, där den gamla klassindelningen blir upplöst i en sektorsindelning, förhållanden förändras mellan olika samhällsgrupper samt agerande hos massmedia och partier i ett postmateriellt samhälle. Tesen blir att partierna försvagas med förlorade anhängare, bristande förtroende för politik, minskad partipolitisk betydelse samt en bristande partiidentifikation som följd.15,16
Håkansson beskriver partiernas ageranden inom politiken utifrån tre olika perspektiv, d.v.s. hur olika prioriteringar görs i förhållande till väljarna. 17 Det strukturella perspektivet beskriver partiets koppling till objektiva samhällsintressen som representerar olika sociala grupper. Aktörsperspektivet är mer elitbetonat där partiledningen agerar kortsiktigt för att röstmaximera och på så vis tillgodose sina egna intressen och denna tes härstammar ifrån public choice – skolan. Slutligen organisationsperspektivet som syftar till att partiledningen vill bevara partiets ställning för att bibehålla de befattningar som existerar utav egenintresse.
13 Erlingsson, Håkansson, Johansson & Mattson, 2005
14 Erlingsson, Håkansson, Johansson & Mattson, 2005 s 14 – 15 +28 15 Erlingsson, Håkansson, Johansson & Mattson, 2005 s 2005 s 16 16 Holmberg, 2000, s 17
Boken Välja Parti av Sören Holmberg beskriver förhållandet mellan väljare och parti i en tid där strukturella förändringar har skett i samhället som påverkar både den organiserade partipolitiken, men också väljarnas inställning till den samma. Således har politiken fortfarande en viktig funktion att fylla, men inte nödvändigtvis genom partierna.18
Enligt Holmberg kan man förklara väljarnas röstbeteenden, d.v.s. kopplingen mellan val av parti och social tillhörighet med en sociologisk modell utifrån en politisk, en psykologisk och en sociologisk process. 19 Utifrån den politiska processen förklarar man olika sociala gruppers röstande med att partierna politiserar olika frågor och knyter grupper till partierna. Den psykologiska processen förklarar röstbeteendet med ett rationellt val för att tillgodose egenintresset. Slutligen den sociologiska processen som beskriver röstandet som ett grupptryck där väljare gör sitt val utifrån den sociala tillhörigheten.
Väljarsympatierna och graden av partiidentifikation förklaras med olika modeller inom den statsvetenskapliga och sociologiska forskningen. Holmberg nämner en livscykelmodell, en generationsmodell och en förslitningsmodell. Livscykelmodellen hävdar att parti-anhängarskapet ökar med individernas gradvisa socialisation med stigande ålder inom varje ålderskohort.20 Generationsmodellen hävdar att varje ålderskohort lever under egna förutsättningar vilka sätter prägel på deras uppfattningar och dessa samt partisympatierna är beständiga över tiden.21 Förslitningsmodellen för fram väljarnas gradvisa missnöje med stigande ålder, där ”ålder och visdom” leder till en minskad identifiering och sympatisering med ett visst parti.22
Robert Putnam har i boken Den fungerande demokratin undersökt betydelsen av det civila samhället och deltagandet i det för att se hur demokratin fungerar. Under en längre period, från 70 - talet till 90 – talet, har han intervjuat politiker och väljare samt gjort enkätundersökningar som sedan har jämförts i förhållande till regional social och ekonomisk statistik. 18 Holmberg, 2000 19 Holmberg, 2000 s 59 20 Holmberg, 2000 s 48 - 49 21 Holmberg, 2000 s 48 - 49 22 Holmberg, 2000 s 51
Den organiserade partipolitikens betydelse är dock i viss nedgång, varvid det civila samhället kan ha större betydelse. I sin undersökning tillskriver Putnam medborgarandan en stor betydelse för demokratins stabilitet och effektivitet. Deltagandet i föreningar leder enligt honom till ökad samarbetsvilja, solidaritet och samhällsanda samt att intresseartikulationen och intresseaggregationen förstärks av sammanslutningar. Han hävdar att en viktig indikator på medborgarnas samhällsengagemang beror på omfattningen av deltagandet i föreningslivet.23
1.4 Definition av begrepp
I undersökningen används olika begrepp som kan vara av mera fackmässig art, utifrån den statsvetenskapliga, sociologiska samt metodologiska litteraturen.
Avseende den metodologiska användningen av begrepp är oberoende och beroende variabler centrala för förståelsen av undersökningen. De oberoende variablerna är sådana faktorer som påverkar andra variabler, d.v.s. för att ta ett exempel så kan variabeln kön ge upphov till olika kausala mönster bland de beroende variablerna. Detta betyder att den beroende variabeln förklaras utifrån den beroende variabeln.24
Eftersom det finns ett minskat intresse för organiserad partipolitik så är det övriga samhället intressant att undersöka. I den statsvetenskapliga användningen framträder begreppet det civila samhället, vilket avser det samhälle av föreningar som står bortom den organiserade partipolitiken inom statens direkta kontroll.25
Förhållandet mellan människor i ett samhälle är enligt min mening beroende av tillit, i viss utsträckning, för att kunna fungera. Putnam tar upp begreppet socialt kapital som en viktig hörnsten i denna betydelse, där normer, förtroende och nätverk utgör viktiga faktorer för ett samhälles sammanhållning.26
23 Putnam, 1996 s 111 - 113 24 May, 2001 s 139
25 Goldmann, Pedersen, & Österud 1997 s 35 26 Putnam, 1996 s 201
1.5 Analysmodell
Betydelsen av överensstämmelse mellan elevernas partisympatier som uttryckta i frågor de anser vara mest engagerande och dikotomiska ställningstaganden, jämförs med partiernas egna program och ställningstaganden. Finns det en korrelation eller existerar ett gap mellan väljarnas uppfattning och partiernas egna mål? I min jämförelse mellan elevers partisympatier och deras ställningstaganden gentemot partiernas politiska ställningstaganden, skapade jag mallar som skulle återspegla partiernas främsta prioriterade frågor och deras dikotomiska ställningstaganden. Dessa mallar använde jag sedan som schabloner för att jämföra med elevernas partisympatier och deras ställningstaganden. I skapandet av mallarna jämförde jag mina frågor tre och fyra, med respektive partis prioriterade frågor samt ställningstaganden.27 Sedan avstämde jag min subjektiva tolkning gentemot statsvetenskaplig litteratur för att uppnå åtminstone ett visst mått av objektivitet.
Partiernas traditionella uppgift är att kanalisera samhällets åsikter genom att artikulera och aggregera dessa, varvid väljarna vid val kan ta ställning till, antingen utifrån en retrospektiv eller en prospektiv bedömning, vilket parti som har lyckats bäst med denna uppgift.28 Det bör betonas att samhället är dynamiskt och att partierna hyser flera gruppers åsikter, varvid partiernas ställningstaganden kan skifta både utifrån externa och interna tryck. I bilaga 3 har jag sammanställt min egen uppfattning, kontrollerad i jämförelse med andra källor, utav partiernas främsta politiska frågor och deras dikotomiska ställningstaganden inom en rad politiska dimensioner. Det är av vikt att erinra sig i ett föränderligt samhälle att partiernas prioriterade frågor och ställningstaganden inte nödvändigtvis korrelerar med deras kärnväljare. Man bör betona betydelsen av catch all – fenomenet hos partierna, där strävan mot den politiska mittfåran syftar till att uppnå kortsiktiga valframgångar genom att appellera till flera olika sociala grupper.29
27 Bilaga 1
28 Holmberg, 2000 s 107 - 108
2 RESULTAT
2.1 Begränsningar
Reliabiliteten blev inte fullständig, då ett fåtal elever inte fyllde i enkäten så som jag hade avsett att de skulle göra. Antingen så fullföljde de inte enkäten, hoppade över en viss fråga eller fyllde i på ett sätt som gick emot instruktionerna. Därmed har jag fått kategorisera om vissa svar, från frågan 11, på ett annat sätt för att kunna få ut tolkningsbar information.
Om jag skulle spekulera så beror frånvaron och bristerna i svaren främst på språkliga och kulturella skillnader, då 2/3 utav de deltagande eleverna har invandrarbakgrund varav över hälften tillhör den 1:a generationen. Dessutom var några frågor av den karaktären att man skulle göra ett tydligt val, vilket kan ha varit svårt för vissa då de har fyllt i multipla svar. Eftersom det finns en koppling mellan reliabilitet och validitet, är det förklarligt att även validiteten påverkas. Eleverna kan ha uppfattat frågorna på ett annat sätt än vad jag har avsett, varvid det kan råda en viss osäkerhet om svaren utifrån enkäten verkligen avspeglar den verklighet jag har haft för avsikt att undersöka.
2.2 Förklaringar till diagrammen
I de diagram som är grunden till min analys och vidare tolkning har jag valt att ange det antal personer som besvarar frågan högst upp i rubriken, emedan det faktiska antalet partisympatisörer kan vara något större, men då vissa inte har svarat eller svarat bristfälligt har dessa uteslutits från sammanställningen i diagrammen. Vissa utav diagrammen har jag valt att aggregera samman för att få en överblick, för att på så vis lättare kunna kontrollera de beroende variablerna.
2.3 Analys
Analysen tar enbart upp det som är av vikt för att kunna besvara mina frågor, varvid man får titta i diagrammen för att kunna se mer data utöver det som presenteras och tolkas i analysen.
2.3.1 Fråga 1: Korrelerar elevernas partisympatier och politiska
ställningstaganden med partiernas traditionella politik?
Eleverna fick prioritera fem politiska frågor de ansåg mest engagerande, samt ta ställning mellan tolv dikotomiska politiska områden. Elevernas partisympatier aggregerades tillsammans med nämnda prioriteringar och ställningstaganden för att sedan jämföras med de partipolitiska mallar jag hade skapat.
Utav de 92 deltagande eleverna hade 26 stycken (26 %) röstat blankt respektive varit ambivalenta i sina val av partisympatier.30 Flertalet av dessa elever är kvinnor, 21 till antalet, och de är unga. Detta stämmer enligt SCB med tidigare val där oftast kvinnor och uppvisat osäkerhet under pågående valkampanj.31 Det är möjligt att de upplever ett minskande ideologiskt avstånd mellan partierna utifrån vänster – höger skalan.32 De övriga elever som hade partisympatier uppvisade en spridning inom respektive parti rörande vilka fem frågor som ansågs vara mest engagerande och jag kunde även konstatera att det fanns skillnader mellan män och kvinnor i varierande grad beroende på partiet.
Utav de män och kvinnor som sympatiserade med socialdemokraterna (SAP) hade männen tre gemensamma frågor med partiet som de ansåg mest engagerande och kvinnorna hade fyra.33 Jämförelsevis uppvisade män och kvinnor snarlika prioriteringar rörande vilka frågor som var mest engagerande. Både män och kvinnor hade en hög grad av överensstämmelse med sitt parti i jämförelsen med de dikotomiska ställningstagandena.34 Män och kvinnor hade tio gemensamma ställningstaganden med SAP.
30 Bilaga 2 Diagram 2-4 31http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp 32 Holmberg, 2000, s 41 33 Bilaga 2 Diagram 33-34 34 Bilaga 2 Diagram 35 - 38
Ställningstaganden som både män och kvinnor skiljde sig åt i förhållande till sitt parti var att de föredrog en socialisering av näringar framför partiets lutning åt privatiseringar.
Den höga överensstämmelsen med det egna partiet skulle kunna förklaras med att eleverna har gjort ett partival utifrån goda partikunskaper, som i hög grad överensstämmer med de egna prioriteringarna och åsikterna. Detta motsäger Erlingssons tes om att partiidentifikationen skulle vara svagare i ett postmateriellt samhälle. Dock, så bör man erinra sig att många av sympatisörerna var män och av invandrarbakgrund samt att SAP är ett parti som främjar ett bidragssystem där människor med låg inkomst, låg utbildning och invandrarbakgrund gynnas. Den sociologiska processen förklarar detta med att grupptillhörigheten leder till en socialisering där en medveten politiserad gruppröstning sker. Dessutom så söker sig partiet likt andra mot mitten, som ett catch all – parti, vilket kan förklara skillnaden i den fråga som parti och sympatisörer skiljde sig åt på.
De män som sympatiserade med moderaterna hade bara två gemensamma frågor med partiet medan kvinnorna hade fyra.35 Män och kvinnor uppvisade skillnader rörande vilka frågor som var mest engagerande och korrelationen med det egna partiets värderingar i de dikotomiska ställningstagandena var något över medel, där männen hade åtta gemensamma frågor emedan kvinnorna hade sju utav tolv.36 Det gemensamma ställningstagandet där både män och kvinnor gick emot eller var osäkra på det egna partiet var förhållandet mellan miljö och ekonomisk tillväxt.
Skillnaden avseende de gemensamma frågorna hos männen med partiet kan förklaras utifrån den sociologiska processen att andelen svenska män var större hos moderaterna och att de kan tänkas utgöra ideologiska kärnväljare där moderaterna traditionellt uppvisar en större andel väljare som ytterlighetsparti.37 Dock så har moderaterna i det senaste valet betonat mjuka frågor, som ett catch all – parti kan tänkas göra, i sin strävan mot mitten vilket stämmer bättre överens med kvinnornas prioriteringar. Vanligtvis är moderaterna ett parti, likt socialdemokraterna, som attraherar en övervägande andel manliga väljare.38 Männen kan i sådana fall tänkas uppvisa en mer affektiv inställning till partiet än den mer tänkbart kognitiva överensstämmelse som kvinnorna uppvisar i enlighet med de nya moderaterna. Utifrån
35 Bilaga 2 Diagram 27-28 36 Bilaga 2 Diagram 29-32 37 Holmberg, 2000, s 47-48 38 Holmberg, 2000, s 79
generationsmodellen kan ungdomar idag ha ett bättre miljömedvetande, vilket både män och kvinnor i större utsträckning betonade än det egna partiet.
Vänsterpartiets sympatisörer bestod utav en högre andel kvinnor än män, vilket stämmer överens med tidigare resultat att vänsterpartiet har en övervikt av kvinnliga väljare, men man bör erinra sig att urvalet könsmässigt var snäv.39 Männen hade bara två gemensamma prioriterade frågor medan kvinnorna hade fyra gemensamma frågor med partiet.40 Däremot hade de tio gemensamma frågor utifrån de dikotomiska ställningstagandena och den fråga de gemensamt skiljde sig från partiet var förhållandet mellan miljö och ekonomisk tillväxt.41 Utifrån en tolkning kan männen tänkas rösta mera affektivt än kvinnornas kognitiva röstande som har fler gemensamma prioriterade frågor med partiet. Däremot var överensstämmelsen med partiet, rörande de dikotomiska ställningstaganden, väldigt god vilket antingen tyder på goda partikunskaper eller ett medvetet politiserat gruppröstande. Detta stödjer inte Erlingssons tes om ett försvagat samband mellan parti och väljare. Kvinnor och invandrare kan tänkas utgöra sociala grupper som, utifrån ett strukturellt perspektiv, närmas av partierna eller en sociologisk process där det existerar ett medvetet politiserat gruppröstande. Generationsmodellen kan tänkas förklara miljöprioriteringen hos både män och kvinnor, gentemot vänsterpartiets mera traditionella lutning åt ekonomisk tillväxt.
Utav miljöpartiets sympatisörer så kunde jag bara aggregera samman kvinnornas prioriterade frågor, där de hade två gemensamma frågor med det egna partiet.42 Kvinnor och mäns korrelation i förhållande till partiets ställningstaganden låg på en medelnivå där båda grupperna hade sju utav tolv gemensamma dikotomiska ställningstaganden.43 Frågor av betydelse för samhället som skiljde sig åt, var att partiet kan tänka sig fler privata aktörer i samhället emedan både kvinnor och män ville ha en socialisering. Kvinnor och till viss del män kunde tänka sig vårdnadsbidrag framför dagis.
39 Holmberg, 2000, s 77 40 Bilaga 2 Diagram 39-40 41 Bilaga 2 Diagram 41-44 42 Bilaga 2 Diagram 45 43 Bilaga 2 Diagram 46-49
Miljöpartiets ställning och dess prioriteringar kan nog bäst förklaras med en generationsmodell där dess kärnfrågor får gehör hos en postmateriell befolkning.44 Då, speciellt hos människor med en högre utbildningsbakgrund, vilket märks att stödet i andelar är större hos svenskar än de som har invandrarbakgrund. Den dikotomiska överensstämmelsen är relativt god eftersom det är ett ytterlighetsparti, men detta gäller främst miljön och inte övriga frågor där miljöpartiet kan vara något otydliga. Möjligen kan den något bristande gemensamma prioriteringen av frågor hos män och kvinnor med partiet förklaras utifrån generationsmodellen eftersom miljöpartiet är av en senare modell emedan andra etablerade partier redan hade politiserat vissa frågor och därmed knutit vissa grupper till sig.45
Sympatisörerna hos folkpartiet bestod enbart utav kvinnor och de hade tre gemensamma frågor med partier som de ansåg mest engagerande.46 Den dikotomiska överensstämmelsen med det egna partiet är något under en medelnivå där sex utav tolv politiska områden är gemensamma.47 De frågor som gick emot det egna partiets mest ideologiskt laddade frågor var de om vårdnadsbidrag, friskolor, inkomstspridning samt förhållandet mellan samhället och individen.
Folkpartiet är också ett parti som i valen vanligtvis har en övervägande andel kvinnor, men i sin politiska strävan att knyta fler grupper till sig har de försökt politisera vissa frågor och göra dem till sina, vilket kan förklaras utifrån en generationsmodell och catch all – strategin.48 Eftersom folkpartiet har en tydlig övervikt av kvinnliga väljare även i valen kan de dikotomiska ställningstagandena förklaras med faktorn kön, där kvinnor anses ta ställning för mer mjuka värderingar till skillnad från de förslag som partiet företräder och som kvinnorna tar ställning emot. Här kan den sociologiska processen förklara kvinnors röstande som grupp, men utifrån en mer affektiv bedömning än kognitiv med tanke på partiets ökade betoning på hårda frågor.
44 Erlingsson, Håkansson, Johansson & Mattson, 2005, s 168 45 Erlingsson, Håkansson, Johansson & Mattson, 2005, s 149 46 Bilaga 2 Diagram 56
47 Bilaga 2 Diagram 57-58 48 Holmberg, 2000, s 77
Centerpartiet har sina främsta anhängare på landsbygden och i mellersta Sverige, vilket kan förklara den bristande andelen elever som är sympatisörer.49 De gemensamma prioriterade frågorna var få, där mannen hade två och kvinnan en fråga gemensam med det egna partiet.50 Utifrån de dikotomiska ställningstagandena hade både mannen och kvinnan fem gemensamma politiska områden utav tolv med sitt parti.51 De frågor som de två sympatisörerna motsatte sig, vilka partiet tog ställning för, var ekonomisk tillväxt, en begränsad offentlig sektor, generös flyktingpolitik, friskolor och vårdnadsbidrag.
Detta partis bristande stöd kan förklaras utifrån Erlingssons tes om en bristande överensstämmelse mellan partiets identitet och partiets traditionella kärnväljare, speciellt med tanke på att centerpartiet är i behov av catch all – strategin för att skaffa sig potentiella framtida väljare. Centern tillhör det parti tillsammans med socialdemokraterna som är i störst behov av att förnya sig, då de gamla yrkena är på väg att slås ut till förmån för nya där de andra partierna redan är i framkanten.52 Den bristande överensstämmelsen rörande de dikotomiska ställningstagandena kan förklaras med den politiska processen där partiet närmar sig andra frågor och politiserar dessa i en konflikt med de gamla värderingarna.
Kristdemokraterna fick blott en sympatisör och denna var en kvinna som hade tre frågor gemensamma med partiet.53 Korrelationen mellan partiet och sympatisören var under medel, d.v.s. låg avseende de dikotomiska ställningstagandena. Blott fem utav tolv frågor var gemensamma eftersom partiet förordade ekonomisk tillväxt, friskolor, religion framför sekularisering, privatisering och inkomstspridning vilket var tvärtemot vad sympatisören ansåg.54
Även kristdemokraterna är ett parti som i valen har en liten övervikt utav kvinnliga väljare, men denna elev gör ett mer affektivt val än ett kognitivt sådant med tanke på bristen utav gemensamma frågor.55 Det kan bero på en socialiseringsprocess där gruppen kvinnor kan tänkas rösta slentrianmässigt utifrån social tillhörighet, utan någon direkt överensstämmelse med det egna partiets värderingar. Samtidigt kan det ge stöd åt Erlingssons tes om en bristande överensstämmelse med ett mer fragmentiserat och individualiserat samhälle där det 49 Holmberg, 2000, s 89 - 90 50 Bilaga 2 Diagram 50-51 51 Bilaga 2 Diagram 52-55 52 Holmberg, 2000, s 75 53 Bilaga 2 Diagram 59 54 Bilaga 2 Diagram 60-61 55 Holmberg, 2000, s 77
affektiva valet förklarar sympatierna, medan bristen i gemensamma värderingar beror på förändringarna.
Analysen tyder på att eleverna uppvisar en relativt god överensstämmelse i prioriteringar och dikotomiska ställningstaganden, men detta mönster framträder bäst hos ytterlighetspartierna och inom vänsterblocket. Mittenpartierna kämpar om samma arena som ytterlighetspartierna samtidigt som de erfar vissa svårigheter att politisera nya frågor. Otydlighet uppstår och behov av profilering utåt med vänster – höger skalan vilket leder till en bristande överensstämmelse med de egna kärnväljarna. Partier som kristdemokraterna, centerpartiet, folkpartiet och miljöpartiet anammar catch all – strategin vilket ger olika utdelning, då väljarna får nya värderingar som etablerade partier har svårt att anamma.56 De aggregerade valen skulle kunna tyda på goda partikunskaper i strid med Erlingssons tes och mer i samklang med Holmbergs generationsmodell.
Dock, så tyder elevernas bristande förståelse för enkla begrepp som makt, politik och demokrati som är centrala för vår partidemokrati att det mer skulle kunna röra sig om både en medveten politiserad gruppröstning såväl som en slentrianmässig gruppröstning.57
2.3.2 Fråga 2: Vilka mönster kan man finna mellan de beroende variablerna och
de oberoende variablerna?
De oberoende variabler jag ville kontrollera var partisympatier, kön och etnicitet samt ytterligare undergrupper som föräldrars utbildningsbakgrund, invandrares generations-bakgrund och vilka elever som inte hade för avsikt att rösta. Utifrån de enskilda oberoende variablerna avsåg jag att jämföra med olika beroendevariabler för att se om det finns några samband.
Utav de elever som inte hade för avsikt att rösta var åtta kvinnor och två män.58 En utav kvinnorna var svenska, medan de övriga eleverna hade invandrarbakgrund. Eleverna utgör elva procent utav de deltagande eleverna i enkäten, men flertalet av dem var kvinnor med
56 Erlingsson, Håkansson, Johansson, Mattson, 2005 s 22 57 Holmberg, 2000 s 61
invandrarbakgrund. Hälften av eleverna hade föräldrar med högskole- eller universitetsutbildning, medan övriga hade föräldrar med gymnasieutbildning.
Det finns ett svagt samband mellan elevernas åsikter om nyhetsutbudets relevans och deras uppfattning av valkampanjen, så som den förmedlas via media. Utifrån mätningen om nyhetsutbudets relevans befann sig åtta elever på den negativa sidan, från någorlunda till inte alls, och sju utav eleverna anser att valkampanjen kännetecknas som en tävling om politisk makt. Dessutom bearbetar flertalet elever nyheter kritiskt eller distanserar sig till dem.
Sex utav eleverna är inte medlem i någon förening, men fem utav dem är engagerade i någon frivillig samhällelig verksamhet. Flertalet elever föredrar att frivillig verksamhet utgör samhällets kitt, medan tre anser att familjen är viktigast. Den enskilt viktigaste faktorn som framträder, utav de som inte tänker rösta, är just att flertalet är elever med invandrarbakgrund. Enligt Erlingssons tes är flertalet mindre intresserade utav att rösta, men ett stort politiskt intresse kvarstår dock i form av deltagande i förening eller engagemang i samhällelig verksamhet. Detta tyder på att samhället är mer fragmentiserat och individualiserat, då flertalet icke – röstande elever inte tillmäter politiken någon betydelse för samhällets sammanhållning. Dock så skulle invandrarkvinnorna kunna utgöra en opolitiserad grupp med potential till gruppröstning enligt Holmbergs typologi.59
Utifrån invandrarnas generationsbakgrund kan man avläsa ett svagt samband mellan generation och vilket block som får störst stöd.60 Ju längre människor med invandrarbakgrund har varit i landet desto större är möjligheten till ett fallande stöd åt vänsterblocket och ett ökande stöd åt högerblocket. Samtidigt så ökar dock, som en andel av alla röster, antalet blankröstande. Fyra utav fem elever i tredje generationen anser att valkampanjen handlar om en tävling i politisk makt och de bearbetar nyheterna kritiskt samt distanserat. Enligt demokratirådets rapport visar forskning att gestaltandet av politiken som ett spel leder till en ökad politisk misstro.61
59 Holmberg, 2000, s 61 60 Bilaga 2 Diagram 11-13
Utifrån Holmbergs förslitningsmodell skulle man kunna förklara detta med att generationer av invandrare som har varit en längre tid i landet har blivit mindre beroende av partier som främjar ett omfattande bidragssystem. De yngre tredje generationerna blir mer oberoende, samtidigt som de integreras i samhället. Således med en stigande ”ålder och visdom” hos generationerna är det tänkbart att osäkerheten ökar om vilket parti som för fram deras frågor. Utifrån den oberoende variabeln föräldrars utbildningsbakgrund, så utgör detta en social faktor som kan tänkas påverka elevernas ställningstaganden. Bland de högutbildade svenska föräldrarnas elever fanns det ett svagt samband till ökat stöd åt ett borgerligt parti, medan andelen vänsteranhängare ökar med sjunkande utbildningsnivå.62 Hos eleverna med invandrarbakgrund utgjorde föräldrarnas utbildningsbakgrund inget direkt samband till partisympatier, utan här är fördelningen jämt spridd. 63 Däremot fanns det en ökande andel ambivalenta och blankröstande hos invandrare vars föräldrar har högre utbildning samt en ökande andel ambivalenta hos svenskar vars föräldrar har en högre utbildning.
Det finns ett svagt samband hos kvinnor som har föräldrar med en högre utbildningsbakgrund, där eleverna blir mer kritiska och distanserade till nyheter samt att de är något mer missnöjda med nyhetsutbudet. Däremot visar deltagandet i föreningar och frivillig verksamhet en omvänd U - kurva, där elever vars föräldrar har gymnasial utbildning visar ett högre deltagande.
Hos män vars föräldrar har en högre utbildningsnivå finns ett svagt samband där eleverna blir mer kritiska och distanserade till nyheterna samt att de är mindre nöjda med utbudet av nyheter. Deltagandet i föreningar och i frivillig verksamhet ökar något hos elever vars föräldrar har en högre utbildning.
Den sociala faktorn, föräldrars utbildning, påvisar ett svagt samband där eleverna i något ökande grad är samhällsdelaktiga och kritiska till massmedier Enligt Holmberg tenderar en högre grad av utbildning i genomsnitt ge en högre politisk kunskap.64 Han konstaterar också att graden att rösta borgerligt ökar med en hög utbildning, men utbildningseffekten är inte nödvändigtvis av en kognitiv art utan är snarare att koppla till andra sociala faktorer.
62 Bilaga 2 Diagram 25 63 Bilaga 2 Diagram 26 64 Holmberg, 2000, s 71
Avseende den oberoende variabeln partisympatier i förhållande till övriga oberoende variabler kan jag påvisa vissa mönster som ryms inom ramarna för respektive parti. Socialdemokraterna har som en andel ett starkare stöd hos variablerna män och invandrare, medan moderaterna har ett liknande stöd hos män och svenskar. Variabeln kvinnor uppvisar i sitt stöd ett mera spritt mönster mellan olika partier, dock stödjer svenskor mittenpartierna mer än kvinnor med invandrarbakgrund.
Stödet hos tre borgerliga partier, vänsterpartiet och miljöpartiet kommer från elever vars föräldrar har en högskole-/universitetsutbildning, medan socialdemokraterna har sympatisörer vars föräldrars utbildningsbakgrund är spridd. Centerpartiet får stöd utav elever vars föräldrar har en gymnasial utbildning.65 De borgerliga partiernas sympatisörer har i högre grad elever som är medlemmar i föreningar eller deltar i någon form av frivillig samhällelig verksamhet. Alla partier förutom socialdemokraterna, moderaterna och kristdemokraterna anser att medborgerlig frivillig verksamhet är det viktigaste.66 Socialdemokraterna och moderaterna visar ett blandat mönster, medan kristdemokraternas sympatisör anser att familjen är den viktigaste faktorn.67
Ju större andel sympatisörer partierna har desto fler grupper finns det inom partierna. Detta kan förklaras med Håkanssons strukturperspektiv där kärnväljarna utgör en relativt homogen grupp hos partiet, men utifrån aktörsperspektivet kommer partierna, i den situation som Erlingsson beskriver, att bredda partierna samt inhysa fler åsikter och grupper. Härvid kan catch all – fenomenet uppstå, men det kan tänkas få olika effekter hos kvinnor och män, där kvinnor uppvisar en högre grad av kognitivt val, medan män gör ett mer affektivt val. Detta märks hos de två stora partierna, som i det senaste valet har visat catch all - tendenser, som har en övervikt av män medan övriga partier har en viss dominans av kvinnor.
Utifrån den oberoende variabeln kön finns det ett betydligt större antal kvinnliga elever som blankröstar och är ambivalenta i sina partisympatier.68 Partier som är i mitten eller som för
65 Bilaga 2 Diagram 20
66 Bilaga 2 Diagram 85, 95, 105 & 115 67 Bilaga 2 Diagram 65, 75 & 125 68 Bilaga 2 Diagram 3 & 5
fram mer mjuka frågor får ett högre stöd av kvinnor än av män.69 De i allmänna val traditionellt manliga partierna moderaterna och socialdemokraterna får utav männen ett högre stöd än riksgenomsnittet i allmänt val.70 Det andra mönstret var att kvinnor oftare läste tidningar och då morgontidningar, medan männen läste gratistidningar eller kvällstidningar. Övriga oberoende variabler visade inget entydigt samband med beroendevariabeln kön. Holmberg och SCB:s statistik nämner att vanligtvis har mittenpartierna samt vänsterpartiet och miljöpartiet en liten övervikt av kvinnliga väljare, medan de två stora partierna har en manlig övervikt. Betydelsen är stor av att media förmedlar kunskaper om aktuella frågor vilket kan påverka inställningen till olika saker och Holmberg nämner att det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i sakfrågor.71
Slutligen den oberoende variabeln etnicitet, där denna faktor visar sig vara för grov för att förklara de övriga beroende variablerna. Svenskar uppvisar ett något större borgerligt stöd, medan invandrare ger ett större stöd åt vänsterblocket, troligtvis därför att hos variabeln partisympatier är alla andra faktorer aggregerade och fokuserade på ett parti.72
2.3.3 Det civila samhället och media
Enligt min analys finns det ett svagt samband mellan den sociala faktorn föräldrars utbildning och elevernas deltagande i föreningar respektive frivillig medborgerlig verksamhet. Dessutom råder ett liknande samband till elevernas bearbetning av media där elever, vars föräldrar har en högskole-/universitets utbildning, överlag är mer kritiska och missnöjda med medias utbud. Föreningar har en viktig funktion enligt Putnam, då de utgör en socialiserande faktor där deltagarna skapar ett socialt kapital som utgör ett bindande kitt i samhället. Samhälls-utvecklingen underlättas om det redan existerar ett förtroende, även där politiska frågor dryftas, då åsikterna modereras av socialiseringen.73 Samhällets förändring har enligt demokratirådets rapport medfört ett minskande antal partimedlemmar och en ökad professionalisering av partierna. Detta riskerar att försämra intresseartikulationen och
69 Bilaga 2 Diagram 10 70 Bilaga 2 Diagram 9 71 Holmberg, 2000, s 80 72 Bilaga 2 Diagram 7-8 73 Putnam, 1996, s 201
intresseaggregationen, samtidigt som de nya kommersiella svenska kanalerna har förmedlat en mer lättsam form av journalistik, vilket påverkar uppfattningen av politiken.74
2.5 Betydelse för skolan
2.5.1 Läroplan för de frivilliga skolformerna
Enligt skolans värdegrund skall varje elev få utvecklas genom att ge uttryck för sin personlighet för att kunna delta i samhället med ansvar. Undervisningen inom politik, media och det civila samhället skall utgå ifrån demokratiska värdeprinciper där individens frihet och integritet beaktas.75 Detta innebär att skolan skall uppmuntra elevers skilda uppfattningar, men med betoning på det ansvar varje individ måste ta för att delta i samhällets angelägenheter.76
I egenskap av lärare i skolan skall jag förmedla kunskaper och skapa lärandesituationer som är giltiga över tiden. Syftet är att eleverna skall kunna hantera en stor mängd information i ett föränderligt samhälle så att de blir i möjligaste mån oberoende individer. De skall hitta och granska information kritiskt när de använder den för att kunna överväga konsekvenserna av sina val.77
De mål och riktlinjer skolan har att arbeta mot, både uttryckta som strävansmål och mål att uppnå är att eleverna skall kunna delta i olika beslutsprocesser. För att det skall uppnås måste eleverna lära sig att använda sina kunskaper analytiskt och kunna förmedla sina ståndpunkter utifrån ett etiskt övervägande.78 Läraren har ramar att förhålla sig till för att uppnå nyss nämnda mål. Elevens förförståelse, d.v.s. tidigare kunskaper och erfarenheter bör beaktas så att undervisningen formas därefter, men med samma mål i syfte att eleverna skall utvecklas.79
74 Petersson, Djerf – Pierre, Holmberg, Strömbäck & Weibull, 2006, s 36 - 41 75 Lärarförbundet, 2002, s 37
76 Lärarförbundet, 2002, s 38 77 Lärarförbundet, 2002, s 39 78 Lärarförbundet, 2002, s 42 - 44 79 Lärarförbundet, 2002, s 45
2.5.2 Ämnesplan – Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap skall utifrån ett demokratiskt förhållningssätt utveckla elevernas kunskaper om samband och aktuella frågor i samhället. Tanken är att eleverna skall bli självgående och kunna välja relevant information och utvärdera den, för att skapa ståndpunkter som de kan utgå ifrån när de deltar i samhället.80 De strävansmål som skolan har avser att eleverna skall kunna se samhällets beståndsdelar och förstå dess komplexitet. Således finns det flera sätt att betrakta information på och eftersom det är viktigt att eleverna lär sig intresseartikulation är det viktigt att de gör det utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt när de deltar i samhällsbesluten. Således finns det flera sätt att betrakta information på och det får konsekvenser när man deltar i samhällsbeslut. Det är viktigt att eleverna får en god förmåga att uttrycka sina intressen utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.81
80http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=SH&extraId= 81http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=SH&extraId=
3 SLUTSATS OCH DISKUSSION
3.1 Slutsats
Jag har funnit vissa samband hos beroendevariablerna som är av betydelse och som kan tolkas samt förklaras till viss utsträckning utav de teorier och tidigare forskning som finns. De samband som finns är av varierande styrka och är inte alltid entydiga, men föräldrars utbildning, kön och etnicitet har betydelse för elevernas ställningstaganden till beroendevariablerna. De resultat jag har fått fram har viss överensstämmelse med tidigare forskning, men då det rör sig om grundläggande faktorer relevanta i samhället är detta i sig inte särskilt märkligt.
Eleverna uppvisar en god politisk kunnighet i sitt partis prioriteringar och ställningstaganden samt ett relativt gott deltagande i föreningar samt frivillig medborgerlig verksamhet. Dock så uppvisar kvinnor överlag en något högre grad av överensstämmelse med sitt parti vilket skulle kunna innebära ett mera kognitivt val. Eleverna kan anses vara politiskt intresserade, men betraktar valen som en kamp om politisk makt och är något negativt inställda till partipolitiken.82 Detta kan stödja Erlingssons tes om att yngre individer är samhällsintresserade, men att detta får sitt uttryck i andra former än partipolitik där individualisering och fragmentisering gör att man agerar utifrån ett mikroperspektiv.83
Utifrån de styrdokument jag har tolkat är det viktigt att erinra sig att målen är de samma för alla elever och att samhällets framtid emanerar ur de elever som går i skolan. Resultaten kan tolkas så att man som lärare måste se elevens förutsättningar och i möjligaste mån planera lektionerna därefter om målen skall uppnås, då de har olika utgångspunkter och intressen. Förmågan att hantera media och sålla information är viktigt för intresseartikulationen och deltagandet i föreningar har betydelse för att kunna aggregera intressen. Ett svagare
82 Petersson, 2004, s 196 83 Petersson, 2004, s 190
deltagande i föreningar och partier möjliggör för partipolitisk påverkan från medier.84 Härvid får läraren en viktig funktion i att introducera samhället för eleverna och handleda dem så att de självständigt, utifrån den information media delger, kan göra ett kognitivt val i partipolitiken och samhället som anses representera dem.
3.2 Metoddiskussion
Resultaten bör tolkas försiktigt, då urvalet är snävt med tanke på att eleverna kommer från en komvuxskola där åldern varierar mellan 20 – 35 samt att flertalet är elever med invandrarbakgrund och att en majoritet är kvinnor. Dessutom finns det en viss variation i tolkningen utav det empiriska materialet som den sociologiska och statsvetenskapliga forskningen har gjort, varvid man får tolka det försiktigt. Det finns sällan resultat ifrån det senaste valet eftersom det tar tid innan relevant litteratur utges, varvid man får använda sig av en något äldre forskning som syftar tillbaka till de tidigare valen. Härvid får man tolka det nya valet i ljuset av gamla resultat.
P.g.a. olika uppfattningar av enkätens begrepp och frågor, är det möjligt att eleverna skulle ge upphov till en annan uppfattning om man hade använt sig av en annan metod, exempelvis en kvalitativ sådan. Därmed kan reliabiliteten ha blivit lägre än vad min förhoppning var när jag använde mig utav en enkät. Avseende validiteten bör man ha i minne att de faktorer jag tog upp är blott ett fåtal av de som man skulle kunna ta upp. En avgränsning i frågor kan i viss mån ge upphov till resultat byggandes på förutfattade meningar.
Kommande studenter som är intresserade utav politik, media och det civila samhället bör tänka på att välja ut klasser och skolor som i möjligaste mån kan anses representera samhället som en helhet. För att undvika en eventuell skev fördelning, som de resultat mina enkäter gav upphov till bör antalet enkäter uppgå till minst 200. Enkäten bör ändras något eftersom vissa av de oberoende variablerna var av mindre betydelse och alltför grova. Därmed borde andra variabler än de jag har haft med i min enkät tas med i beräkning. För att öka reliabiliteten bör man använda sig av några studenter till en kvalitativ studie för att avstämma att de uppfattade enkäten på det sätt som var tänkt.
Undervisningen inom politik, media och det civila samhället bör fokusera på kritisk granskning utav de politiska sakfrågorna, medias behandling av den politiska valrörelsen och betydelsen av det civila samhället samt medborgarnas deltagande. Detta för att varje elev så sakligt som möjligt skall kunna se sina egenintressen både individuellt och samhälleligt. Det finns vissa grupper som har ett större behov utav hjälp för att uppnå dessa mål varvid anpassning av lektionernas medel och innehåll bör beaktas.
5 REFERENSFÖRTECKNING
LITTERATUR
Bryman, Alan (2006) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Erlingsson, Gissur, Håkansson, Anders, Johansson, Karl – Magnus & Mattson, Ingvar (2005). Politiska partier. Lund: Studentlitteratur
Halvarson, Arne, Lundgren, Kjell & Staberg, Ulf (2003). Sveriges statsskick: Fakta och
Perspektiv. Stockholm: Liber
Goldman, Kjell, Pedersen, Mogens N. & Österud, Öyvind (1997) Statsvetenskapligt lexikon. Stockholm: Universitetsförlaget
Holmberg, Sören (2000). Välja parti. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget
May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Pedersson, Lasse (red.) (2002). Våra riksdagspartier och partiprogrammen. Falun: Rosevo AB
Petersson, Olof (2004). Svensk politik. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Petersson, Olof, Djerf – Pierre, Monika, Holmberg, Sören, Strömbäck, Jesper & Weibull, Lennart (2006). Demokratirådets rapport 2006: Mediernas valmakt. Stockholm: SNS Förlag
Putnam, Robert D. (1996). Den fungerande demokratin. Stockholm: SNS Förlag
INTERNET
www.centerpartiet.se 061208
http://www.centerpartiet.se/defaultnormal.aspx?id=31852 061208
www.folkpartiet.se 061208
www.kristdemokraterna.se 061208 http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik.aspx 061208 www.miljopartiet.se 061208 http://mp.se/templates/Mct_77.aspx?number=40808&avdnr=88 061208 www.moderat.se 061207 www.moderat.se/material/pdffiler/moderat_11799.pdf 061207 www.moderat.se/(S(1ozg1evi1fjgm555ysdchgb4))/politik.aspx?webbid=1&menyid=2 061207 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp 061212 http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id =SH&extraId= 061218 www.socialdemokraterna.se 061207 http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____8716.aspx 061207 www.vansterpartiet.se 061207 http://www.vansterpartiet.se/PUB_Politik/14057,4300.cs 061207
Bilaga 1 Enkät
ENKÄT
– POLITIK, MEDIA OCH DET
CIVILA SAMHÄLLET
2006/09
SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN ÄR ATT SE SAMBAND MELLAN PARTISYMPATIER, POLITISKA VÄRDERINGAR, MEDIEVANA OCH DELTAGANDE I DET CIVILA SAMHÄLLET.
DELTAGANDET I UNDERSÖKNINGEN FÖRUTSÄTTER DINA PERSONLIGA SVAR, MEN NATURLIGTVIS ÄR DIN IDENTITET ANONYM.
FLERTALET FRÅGOR BESVARAS MED ATT KRYSSA I ETT ELLER FLERA SVARSALTERNATIV SAMT KORTFATTAT SKRIVA
MENINGAR DÄR SÅ BEHÖVS.
FRÅGORNA 1, 2, 5-7 OCH 9 - 14, BESVARAS MED ETT KRYSS FRÅGORNA 3 OCH 4 FYLLER DU I MED FLERA KRYSS ENLIGT ANVISNINGAR
FRÅGA 8 - DEFINIERAR DU ORD ENLIGT DIN UPPFATTNING DOCK KORTFATTAT
ÅLDER:___________ KÖN:_________
DEN AV MINA FÖRÄLDRAR VARS UTBILDNINGSBAKGRUND ÄR HÖGST, HAR EN UTBILDNING SOM MOTSVARAR:
GRUNDSKOLA GYMNASIUM
HÖGSKOLA/UNIVERSITET
ETNISK BAKGRUND ENLIGT KONTINENT OCH LAND:
EUROPA NORDAMERIKA SYDAMERIKA
ASIEN AFRIKA AUSTRALIEN
OCEANIEN LANDURSPRUNG:___________________________ OM DU ÄR AV UTLÄNDSK HÄRKOMST!
JAG ÄR:
1:A GENERATIONENS INVANDRARE 2:A GENERATIONENS INVANDRARE
3:E GENERATIONENS INVANDRARE
JAG STUDERAR VID KOMVUX OCH TÄNKER DÄREFTER: ARBETA
STUDERA VID HÖGSKOLA/UNIVERSITET 1. TÄNKER DU RÖSTA DEN 17:E SEPTEMBER?
NEJ JA
2. VILKET PARTI SYMPATISERAR DU MED MEST?
MODERATERNA VÄNSTERPARTIET
SOCIALDEMOKRATERNA FOLKPARTIET
CENTERPARTIET MILJÖPARTIET
KRISTDEMOKRATERNA
3. VILKA 5 POLITISKA FRÅGOR ENGAGERAR DIG MEST?
SKOLAN VÅRD/OMSORG
FÖRSVARET DEMOKRATI
RELIGION SVERIGES EKONOMI
SYSSELSÄTTNING MILJÖ
SOCIALPOLITIK EGENFÖRETAGANDE
IMMIGRATION SKATTER
LAG & ORDNING FAMILJEN
UTRIKESPOLITIK
ANNAN POLITISK FRÅGA:________________________________________ 4. GÖR ETT STÄLLNINGSTAGANDE I OLIKA POLITISKA DIMENSIONER! (VAD PRIORITERAR DU I ETT VAL MELLAN)
STARKT MILITÄRT FÖRSVAR < ---> AVRUSTNING EKONOMISK TILLVÄXT <---> BÄTTRE MILJÖ
GLOBALA FRÅGOR <---> NATIONELLA FRÅGOR PRIVATISERING <---> FÖRSTATLIGANDE
STOR OFFENTLIG SEKTOR <---> BEGRÄNSAD OFFENTLIG SEKTOR INDIVIDEN <---> SAMHÄLLET
INKOMSTUTJÄMNING <---> INKOMSTSPRIDNING JÄMSTÄLLDHET <---> TRADITIONELLT FAMILJELIV
SEKULARISERING <---> RELIGIÖST LIV
GENERÖS FLYKTINGPOLITIK <---> BEGRÄNSAD INVANDRING ENHETLIG SKOLA FÖR <---> FRISKOLOR
5. DELTAR DU I NÅGON FORM AV FÖRENINGSLIV? (T.EX. EN IDROTTSFÖRENING)
NEJ JA
6. ÄR DU ENGAGERAD I NÅGON FORM AV FRIVILLIG SAMHÄLLELIG VERKSAMHET? (T.EX. ATT PÅ DIN FRITID HJÄLPA ANDRA MÄNNISKOR)
NEJ JA
7. VILKET ANSER DU ÄR VIKTIGAST FÖR SAMHÄLLETS SAMMANHÅLLNING? (ENDAST ETT VAL)
HÖG GRAD AV POLITISK STYRNING AV SAMHÄLLET FRIVILLIG MEDBORGERLIG SAMHÄLLELIG AKTIVITET FAMILJEN OCH DE NÄRMASTE SLÄKTINGARNA
8. HUR DEFINIERAR DU DESSA BEGREPP MED EGNA ORD? MAKT:
POLITIK: DEMOKRATI:
9. HUR OFTA LÄSER DU NYHETSTIDNINGAR?
VARJE DAG 3 - 4 DAGAR I VECKAN
1 GÅNG I VECKAN NÅGON GÅNG I MÅNADEN 10. VILKEN TIDNING LÄSER DU MEST?
SYDSVENSKA DAGBLADET EXPRESSEN
SVENSKA DAGBLADET AFTONBLADET
SKÅNSKA DAGBLADET METRO
DAGENS NYHETER KVÄLLSPOSTEN
11. VILKEN NYHETSKANAL SER DU MEST PÅ? SVT 1 TV 8 TV 3 SVT 2 CNN BBC TV 4 FOX NEWS ANNAN NYHETSKANAL:___________________________________ 12. HUR BEARBETER DU NYHETERNAS INSLAG I OLIKA MEDIER? (ENDAST ETT VAL)
GRANSKAR NYHETER KRITISKT OCH JÄMFÖR MED ANDRA MEDIER GRANSKAR NYHETER KRITISKT
DISTANSERAR MIG TILL NYHETERNA, MEN DISKUTERAR MED ANDRA TAR NYHETERNA FÖR GIVNA
SER NYHETERNA SOM SANNA OCH KORREKT ÅTERGIVNA
13. ANSER DU ATT NYHETERNAS DAGORDNING I OLIKA MEDIER TAR UPP DE FRÅGOR DU ÄR INTRESSERAD AV? (ENDAST ETT VAL)
1. INTE ALLS 2. FÖGA
3. NÅGORLUNDA 4. TILLRÄCKLIGT
5. MER ÄN VÄL
14. VAD ÄR DIN UPPFATTNING AV VALKAMPANJEN SOM DEN SKILDRAS I MEDIA? (ENDAST ETT VAL)
JAG UPPFATTAR VALKAMPANJEN SÅ SOM: MEST OM IDEOLOGI OCH SAKFRÅGOR PARTILEDARE OCH POLITISKA UTSPEL EN TÄVLING OM POLITISK MAKT
12 Män - svenskar 0 16 Män - invandrare 2 24 Kvinnor - svenskor 1 30 Kvinnor -invandrare 7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Antal pers.
Grad av valdeltagande - alla kategorier 92 pers
Nej Ja
Bilaga 2 Diagram – resultat av
enkät-undersökning
Fråga 1 Tänker du rösta den 17:e september? Diagram 1
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalenta Annat Blankt 0 1 2 3 Antalet sympatiserande
Sympatier - män, svenskar 12 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 Antalet sympatiserande
Sympatier - kvinnor, svenskor 25 pers Fråga 2 Vilket parti sympatiserar du med mest?
Diagram 2
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Antalet sympatiserande
Sympatier - män, invandrare 18 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antalet sympatiserande
Sympatier - kvinnor, invandrare 37 pers
Diagram 4
Diagram 5
Sympatier - alla kategorier 92 pers 13 14% 7 8% 30 33% 9 10% 14 15% 2 2% 10 11% 1 1% 4 4% 2 2% M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalenta Annat Blankt
Sympatier - män & kvinnor, svenskar 37 pers
6 16% 2 5% 10 26% 4 11% 7 19% 1 3% 0 0% 1 3% 1 3% 5 14% M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt Diagram 6 Diagram 7
Sympatier - män & kvinnor, invandrare 55 pers 7 13% 3 5% 20 36% 5 9% 7 13% 2 4% 9 16% 0 0% 0 0% 2 4% M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt
Sympatier - män, svenskar & invandrare 30 pers
6 20% 1 3% 3 10% 14 47% 2 7% 2 7% 1 3% 1 3% 0 0% 0 0% M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt Diagram 8 Diagram 9
Sympatier - kvinnor, svenskor & invandrare 62 pers 7 11% 1 2%4 6% 1 2% 4 6% 16 26% 7 11% 12 19% 1 2% 9 15% M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Antalet sympatiserande
1:a generationens invandrare - män & kvinnor 28 pers
Diagram 10
Partisympatier fördelade bland invandrare enligt generationer mellan män och kvinnor. Diagram 11
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 Ant. symp.
2:a generationens invandrare - män & kvinnor 17 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 Ant. symp.
3:e generationens invandrare - män & kvinnor 5 pers
Diagram 12
M Kd Fp C Mp
SAP
Vp
Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 6 7 Antalet sympatiserande
1:a generationens invandrare - män 8 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 Antalet sympatiserande
2:a generationens invandrare - män 8 pers
Diagram 14
M
Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0
1
Antalet sympatiserande
3:e generationens invandrare - män 1 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 Antalet sympatiserande
1:a generationens invandrare - kvinnor 20 pers
Diagram 16
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 3 Antalet sympatiserande
2:a generationens invandrare - kvinnor 9 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt 0 1 2 Antalet sympatiserande
3:e generationens invandrare - kvinnor 4 pers
Diagram 18
Diagram 19
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisympatier - alla kategorier 92 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt 0 1 2 Antalet sympatiserande
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisympatier enligt föräldrars utbildningsbakgrund - män svenskar 12 pers M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambivalent Annat Blankt Partisympatier bland eleverna relaterade till den förälder, vars utbildningsbakgrund är högst. Diagram 20
Diagram 21
0 1 2 3 4 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisymp. enl. föräld. utb.bakgr. - kvinnor svenskor 25 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt 0 1 2 3 4 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisymp. enl. föräld. utb.bakgr. - män invandrare 18 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt Diagram 22 Diagram 23
0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisymp. enl. föräld. utb.bakgr. - kvinnor invandrare 37 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt 0 1 2 3 4 5 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisymp. enl. föräld. utb.bakgr. - män & kvinnor svenskar 37 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt Diagram 24 Diagram 25
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ant. symp.
Grundsk. Gymn. Hög./Uni.
Partisymp. enl. föräld. utb.bakgr. - män & kvinnor invandrare 55 pers
M Kd Fp C Mp SAP Vp Ambi Annat Blankt
Sveriges ekonomi Skatter
Sysselsättning Immigration
Familjen
Vård & Omsorg
Utrikespolitik Miljö Socialpolitik
0 1 2 3 4 Gem. frågor
Moderater alla män 6 pers Diagram 26
Fråga 3 Vilka 5 politiska frågor engagerar dig mest? (Moderaterna) Diagram 27
Skolan
Skatter Vård & Omsorg
Lag & Ordning Försvaret
0 1 2 3 4 5 6 7 Gem. frågor
Moderater - alla kvinnor 7 pers
Starkt militärt försvar Avrustning Ekonomisk tillväxt Bättre miljö Nationella frågor Globala frågor Privatisering Socialisering
Begränsad offentlig sektor Stor offentlig sektor
Invididen Samhället 0 1 2 3 4 5 Ant. pers.
Moderater - män 5 pers - dikotoma ställningstaganden
Diagram 28
Fråga 4 Gör ett ställningstagande i olika politiska dimensioner! (Moderaterna) Diagram 29
Starkt militärt försvar Avrustning
Ekonomisk tillväxt Bättre miljö
Nationella frågor
Globala frågor Privatisering Socialisering
Begränsad offentlig sektor Stor offentlig sektor
Invididen Samhället 0 1 2 3 4 5 6 Ant. pers.
Moderater -kvinnor 6 pers - dikotoma ställningstaganden
Inkomstspridning Inkomstutjämning Traditionellt familjeliv Jämställdhet Religiöst liv Sekularisering Begränsad invandring Generös invandring Friskolor Enhetlig skola Vårdnadsbidrag Dagis 0 1 2 3 4 5 Ant. pers.
Moderater - män 5 pers - dikotoma ställningstaganden Diagram 30
