En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått intensiv familjeterapi

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociala omsorgsprogrammet

Socialpedagogisk inriktning Socialt arbete C 41-60 poäng

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i

en familj som genomgått Intensiv familjeterapi

C-uppsats i socialt arbete, 41-60 poäng Seminariedatum 2006-01-10

Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg

A study of structural and interactional changes within a family that has

undergone Intensive family therapy

Authors: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom, Josefine Strömberg Supervisor: Marianne Freyne-Lindhagen

Abstract

This study describes whether a family is effected by Intensive family therapy (IFT) in a multi disciplinary organisation. The purpose of this study was to examine, from a system theoretical perspective, whether IFT effects the structure and pattern of interaction within a family, based on the experience of each family member. To make the aim more tangible and clear the following questions were presented:

• How is the structure of the family system perceived after, compared to before treatment was commenced?

• Has the interaction changed within the different family systems after treatment was completed?

The study is conducted by using a qualitative research method where the participants consist of a family. The material has been processed via systematic analysis, where relevant literature has been connected to the head themes of the study; structure and interaction.

The results show that a structural change in the family system occurred after the IFT treatment - as expressed by all the participants.. Only one out of the three participants experienced a change in the interaction within the family. We believe that a varying effect between structure and interaction within a family is possible. We therefore believe that it is possible - if not probable - that IFT treatment not only contributes to a structural change but also to a change in the interaction within the family.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått

Intensiv familjeterapi

Författare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine Strömberg Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen

Sammanfattning

Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:

• Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?

• Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?

Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker. Endast en av tre respondenter tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte och frågeställningar... 1

Avgränsningar ... 1 Definitioner ... 2

Metod... 2

Reliabilitet och validitet... 5

Etiska överväganden... 6 Metoddiskussion... 6

Familjepedagogteamet ... 7

Kunskapsläge ... 7

Utvecklingen av Intensiv familjeterapi ... 8

Kriterier för Intensiv familjeterapi... 9

Tidigare utvärderingar... 9 Forskning ... 11

Teoretisk tolkningsram……….12

Symtomets innebörd för systemet... 14

Kommunikationens innebörd för systemet... 14

Resultat……….15

Analys………18

Slutsatser………..20

Förslag till vidare forskning ... 20

Referenslista

Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Intervjuguide (barn) Bilaga 3: Samtyckeskravet

Inledning

I landets kommuner finns flera verksamheter som bedriver ett omfattande arbete inriktat mot barn, exempelvis skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Många professionella aktörer är inblandade i arbetet med denna målgrupp. Trots detta är det många barn som inte blir hjälpta, varför? Persson & Westrup (2003: 17) menar att bristen på helhetssyn där man kan samverka över de organisatoriska gränserna är en starkt bidragande orsak. En sådan samverkan kan tyckas vara självklar i det psykosociala arbetet med barn. Dock är det sällsynt att sådant arbete stöds av de ekonomiska styrsystemen. (Persson & Westrup 2003: 17)

I X kommun ansåg man att en gränsöverskridande organisationssamverkan kunde ta tillvara på alla kompetenser som fanns inom området barn och familj och därmed öka kvalitén på insatserna. Därför startades 1999 ett samverksansprojekt mellan skola, socialtjänst och BUP. Detta kom att bli Familjepedagogteamet (Familjepedagogteamets verksamhetsberättelse 2004). Den metod som Familjepedagogteamet tillämpar är Intensiv familjeterapi (IFT). Det är en eklektisk metod som ger möjlighet att integrera olika sorters behandlingsmodeller som tillsammans kan skapa en fungerande helhet.

… IFT- metodiken kombinerar insatser för att bearbeta och reparera det som varit, med insatser för att utveckla interaktion och kommunikation för framtiden. Ett IFT-arbete är ett möte i tiden med utgångspunkt från aktuella problemställningar här och nu. Familjens och individernas tidigare erfarenheter bearbetas med hänsyn till hur de interagerar med lösningen av det aktuella problemet (<www.johansundelin.com/ift.html> 2005-11-10).

Vi har valt att göra en fallstudie med avsikt att belysa om en familj påverkas av behandling med IFT i en gränsöverskridande organisation.

Vår teoretiska tolkningsram i denna studie är ett systemteoretiskt perspektiv, vi anser därför att familjen utgör ett system och instämmer därmed med Lundsbye m.fl. (2002: 205) som menar att det är viktigt att man inkluderar alla delar av systemet när man analyserar familjeprocesser. Med hänsyn till detta har vi valt att beakta varje enskild familjemedlems subjektiva perspektiv på avslutad IFT-behandling hos Familjepedagogteamet.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt har följande frågeställningar lyfts fram:

• Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?

• Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?

Avgränsningar

Detta är en fallstudie som inriktar sig på om strukturen och interaktionsmönstret påverkats i en familj som genomgått IFT-behandling hos Familjepedagogteamet i X kommun. Vi avser enbart att undersöka hur familjesystemets struktur ser ut efter avslutad behandling jämfört med tidigare samt om interaktionen har förändrats mellan de olika systemen i familjen utifrån familjemedlemmarnas upplevelser. Vi finner dessa frågeställningar intressanta att belysa ur ett tidsperspektiv som sträcker sig från tiden före påbörjad behandling till tiden efter avslutad behandling. Vi väljer vår fokus, dels av intresse, och dels för att djupare belysa våra

frågeställningar. Valet av systemteori baseras på det faktum att Familjepedagogteamet i X bygger sin verksamhet på ett systemteoretiskt tänkande.

Definitioner

Vi har valt att definiera centrala begrepp som framkommit i syfte och frågeställningar. Detta för att tydliggöra uppsatsens fokus och för att underlätta för läsaren.

System/ Familjesystem

Virginia Satir (1972: 106) menar att alla system består av flera enskilda delar som agerar i förhållande till varandra. Varje del sätter alla de andra delarna i rörelse. Detta påverkansförhållande är dynamiskt och förändras ständigt. Ett system har således bara liv i nuet. Om vi med detta synsätt betraktar familjen innebär det att den utgör en helhet där alla påverkar alla och där relationerna är viktigare än de individuella egenskaperna (Lundsbye m.fl. 2002:73). Vi väljer utifrån dessa definitioner att betrakta begreppet system som en sammansättning komponenter som var och en bidrar till systemets helhet genom att varje komponent står i ett ömsesidigt påverkansförhållande till andra delar och till helheten.

Struktur

Enligt Lundsbye m.fl. (2002: 86) är familjestruktur det sätt på vilket en familj organiserar sina relationer och positioner gentemot varandra i syfte att upprätthålla systemets stabilitet och balans. Minuchin (1976: 67) menar att struktur inom en familj innebär de osynliga uppsättningar av krav som på ett funktionellt sätt styr familjemedlemmarnas sätt att interagera. Utifrån detta avser vi med begreppet struktur i denna uppsats de positioner de olika delarna i systemet upprättar gentemot varandra i syfte att bibehålla balans och stabilitet.

Interaktionsmönster

I likhet med Lundsbye m.fl. (2002: 122) har vi valt att definiera interaktion som en serie transaktioner, det vill säga ett budskap och det gensvar budskapet utlöser. Vi vill dessutom i vår definition vår definition innefatta den ömsesidiga påverkan som alltid sker i mellanmänskliga relationer. Interaktionsmönster utgörs av en regelbundenhet i interaktionen och innebär alltså en pågående process inom ett system.

Familj

Enligt International Encyclopedia of Marriage and Family (2003: 553) är en normativ familj föräldra- barn relationer i de flesta samhällen, men definitionen normal familj och kärnfamilj inkluderar även par i nära relationer som lever under äktenskapliga former. Vad som

kännetecknar en legitim normativ familj kan variera mellan olika kulturer med avseende på formella lagar, religionstillhörighet samt kulturella normer. Samma källa (2003: 550) menar att det inte finns någon universell och entydig definition av begreppet familj. I denna uppsats avser vi dock att använda oss av Forsberg & Wallmarks (1998: 55) definition vilken innebär personer som lever tillsammans i samma bostad.

Metod

Vi har valt en kvalitativ ansats för att mer djupgående undersöka strukturen och interaktionen i en specifik familj. Holme & Solvang (1997: 99) menar att resultatet av kvalitativa data och metoder visar en helhetsbild av intervjusituationen, en grund för ökad insikt som möjliggör sociala skeenden och sammanhang. Undersökningsmetoden öppnar upp för en nära

samtalsdialog, vilket bättre klargör individens livssituation och ger forskaren ett aktörsperspektiv. Holme & Solvang (1997: 92 f) menar vidare att forskaren får en unik möjlighet att ta del av ett sammanhang eller en process på nära håll. Ofta möts forskaren och respondenten ansikte mot ansikte, vilket innebär social närhet och tillit. Genom detta kan forskaren och respondenten etablera en relation där forskaren får möjlighet att sätta sig in i respondentens unika situation och därav ta del av hans eller hennes erfarenheter och livshistoria. Forskaren försöker på så sätt att se det fenomen hon studerar inifrån. Utifrån detta försöker sedan forskaren att skapa en djupare och mer fullständig uppfattning av den företeelse som studeras. Enligt Silverman (2000: 73) är den kvalitativa metoden att föredra om vi vill undersöka människors livshistorier eller hur människor beter sig i det dagliga livet. Metoden är subjektiv och inte fri från värderingar men i social forskning är det inte önskvärt eller ens möjligt att vara objektiv. Den flexibilitet som finns hos den kvalitativa metoden gör att forskaren uppmuntras till att vara tolkande. Kritiken mot detta är att flexibiliteten kan ses som brist på struktur. Marlow (2001: 133) menar att i en kvalitativ undersökning, som är mer tolkande, är avsikten inte att generalisera utifrån de empiriska resultat man fått. Däremot kan resultaten ge ny kunskap, ökad förståelse och fördjupad insikt baserad på tolkningar.

Uppsatsen bygger på en fallstudie som enligt Sharan (1994: 24) är en undersökning av en specifik företeelse, i vårt fall en familj. Fallstudien är induktiv vilket innebär att begrepp och hypoteser uppstår ur informationen forskaren har tillgång till och som i sin tur har sin grund i den kontext som bildar ram till det man studerar. Sharan (1994: 27) menar att det utmärkande för den kvalitativa fallundersökningen är upptäckten av nya relationer och begrepp samt en ny förståelse, snarare än verifiering av fastställda hypoteser.

Litteratursökning

Litteratur har hämtats från bibliotekskatalogerna Libris och Voyager. Sökord vi använt oss av har varit Intensive family therapy, systemteori och familjeterapi. Bibliotekskatalogen Voyager användes för att finna metodböcker. Vi använde då sökord som kvalitativ metod, forskningsmetod och forskningsmetodik. Litteratur har också hämtats från tidigare delkurser av vår utbildning. Den större delen av litteraturen har vi funnit genom att läsa källförteckningar i artiklar och uppsatser som på något sätt berört vårt ämne.

Urval

Urval är viktigt eftersom det är kostsamt och tidskrävande att ta med hela populationen i undersökningen. Med ett litet urval kan även ett mer precist resultat uppnås. Detta på grund av att alltför många enheter och för mycket information minskar uppmärksamheten hos forskaren varpå viktiga data kan försvinna (Holme & Solvang 1997: 182). Vid en kvalitativ intervju sker inte urvalet rent statistiskt, slumpmässigt eller tillfälligt. Urvalet utförs systematiskt med utgångspunkt i vissa medvetet formulerade kriterier vilka är strategiskt och teoretiskt definierade och kan medföra att de extrema fallen eftersöks, inte de genomsnittliga. Vi började med att kontakta familjepedagogteamet i X då vi hade kunskap om att de arbetade med Intensiv familjterapi. Familjepedagogteamet i sin tur hjälpte oss att komma i kontakt med en familj som genomgått samt avslutat behandling hos dem, vilka var två av de kriterier vi sökte hos våra respondenter. Ytterligare kriterium var att familjen som genomgått behandlingen fortfarande var sammanboende.

Urvalsprocessen, som kan kallas subjektivt urval, innebär att bestämda kriterier styr urvalet för att kunna svara på studiens forskningsfrågor. I detta ligger det att vi oftast inte kan säga något om hur säkra våra resultat är (Holme & Solvang 1997: 184). Vår främsta ambition är dock inte att generalisera utan att få en djupare förståelse för denna specifika familjs struktur och interaktionsmönster samt om dessa har påverkats av Intensiv familjeterapi.

Intervjuförfarande

Det har genomförts tre intervjuer med en mamma, en styvpappa och ett barn, alla från en och samma familj. Alla tre intervjuer ägde rum vid samma tid därav har intervjuarna utfört en intervju var. För att kunna ställa samma frågor och följdfrågor krävdes en relativt strukturerad intervjuguide (se bilaga 1). Att frågorna ställdes på samma sätt vid intervjuerna garanterar dock inte att frågorna uppfattades på samma sätt av respondenterna. Det hände också att respondenten kom in på frågor som var menade att ställas senare under intervjun vilket var svårt att göra något åt. Frågorna var öppna utan färdiga svarsalternativ, vissa frågor var dock skalfrågor. En särskild intervjuguide utformades för att vara anpassad till barnet i familjen (se bilaga 2). I intervjuguiden för barnet togs några frågor bort, de resterande frågorna omformulerades och den innehöll fler skalfrågor än intervjuguiden för de vuxna.

Intervjuguiderna har utformats utifrån studiens frågeställningar där begreppen struktur och

interaktion har varit vägledande vid operationaliseringen. Operationalisering innebär enligt

Holme & Solvang (1997: 159) en förbindelselänk mellan våra egna och undersökningspersonens verklighetsuppfattningar. De menar vidare att operationaliseringen tar sin utgångspunkt i den mer eller mindre komplexa bild av olika samband som vi har för avsikt att undersöka. Dessa samband består av begrepp som inte direkt kan prövas, utan måste preciseras och i möjligaste mån ges en entydig innebörd. Ju mer entydiga begreppen är desto mer precisa svar får vi. Vi har preciserat begreppet struktur till att innebära makt, ansvar och rutiner och begreppet interaktion till att innebära konflikter, känslor och bekräftelse.

Vi gjorde bandinspelningar för att registrera intervjuerna. Därefter transkriberades materialet för att sedan skickas till respondenterna för eventuella synpunkter.

Analysförfarande

När det transkriberade materialet ska tolkas av intervjuarna så sker detta enligt Kvale (1997: 171) i tre steg. I ett första steg struktureras hela intervjumaterialet inför analysen. Detta skedde genom att vi delade upp materialet utifrån de två teman som styrt vårt syfte och våra frågeställningar (struktur och interaktion). I nästa steg görs en klarläggning av materialet där överflödigt material utesluts och väsentlig data skiljs från oväsentlig (Kvale 1997: 171). Vi valde att göra detta genom meningskoncentrering som enligt Kvale (1997: 174) innebär att den väsentliga innebörden av det som sagts i intervjun omformuleras i några få ord. Meningskoncentrering innebär således att större intervjutexter reduceras till kortare och mer koncisa formuleringar. Fokus lades då på de begrepp vi operationaliserat fram (makt, ansvar, rutiner, konflikter, känslor och bekräftelse). Denna sammanställning presenteras i resultatredovisningen och belyser de olika

familjemedlemmarnas perspektiv. Kvale (1997: 171) menar vidare att under själva analysarbetet, vilket är steg tre, så utvecklas nya innebörder i intervjun. Där belyses den intervjuades egna uppfattningar och där finner forskaren nya perspektiv på det undersökta fenomenet. Vi valde därför att gå tillbaka till våra vägledande teman, struktur och interaktion. Där kopplade vi samman resultatet med vår teoretiska tolkningsram och tidigare forskning och på sätt började vi formulera vår analys.

Förförståelse

Vi möter aldrig världen förutsättningslöst, vi förstår alltid något mot bakgrund av vissa förutsättningar. De förutsättningar vi har bestämmer vad som är förståeligt och vad som är oförståeligt, detta kallas förförståelse (Gilje & Grimen 1992: 183).

Den enskilde individen har uppfattningar om sig själv och sin egen identitet samt hur han eller hon skulle vilja vara. På samma sätt har individens omgivning sin egen uppfattning om individen. Dessa bilder behöver dock inte nödvändigtvis överensstämma (Gilje & Grimen 1992: 179). Som forskare måste vi vara medvetna om denna förförståelse och inser att våra tolkningar bygger på respondenternas tolkningar. Holme & Solvang (1997: 97) uttrycker detta som att

forskarens tolkning hela tiden ställs i relation till respondenternas egna upplevelser. Denna sociala process och forskarens tolkning tillsammans med den blir kärnan i forskningsrapporten. Gilje & Grimen (1992: 179 f) menar att det finns två olika sätt att förhålla sig till respondentens beskrivning av sig själv. Det ena förhållningssättet är att man som forskare inte ska ta hänsyn till respondentens beskrivning av sig själv eftersom beskrivningen kan vara felaktig och detta kan leda till att ovetenskapliga begrepp används. Det andra förhållningssättet är, däremot, att respondenternas egna uppfattningar har en central betydelse eftersom det är deras egna uppfattningar som ger deras berättelser mening.

Gilje & Grimen (1992: 184 ff) lyfter fram tre komponenter som alla har betydelse för tolkning och förståelse av meningsfulla fenomen. Den första komponenten är språket och begreppens betydelse för förförståelsen. Det innebär att individer med olika språk inte behöver ha samma förförståelse om ett särskilt fenomen eftersom världen uppfattas utifrån de begrepp som ett språk tillhandahåller. Den andra komponenten som framhålls är trosuppfattningar och föreställningar i förförståelsen. Här ingår sådant som en individ tar för givet och tror på. Trosuppfattningarna bestämmer vad en individ kan acceptera som orsak till en företeelse. Den tredje komponenten är de personliga erfarenheternas betydelse för förförståelsen eftersom individen tolkar världen efter egna erfarenheter. Erfarenheterna skiljer sig mellan olika individer och beror på den kontext som individen agerat i.

Reliabilitet och validitet

Reliabilitetsbegreppet avser att mäta hur pålitliga undersökningar är. Hög reliabilitet innebär att oberoende undersökningar kan göras med ungefär likadana resultat, vilket i sin tur innebär att den insamlade datan är pålitlig och att den genom detta belyser frågeställningarna (Marlow 2001: 183). Enligt Kvale (1997: 120) är problemet vid en kvalitativ studie att människan inte är statisk och därmed kan svaren bli olika vid skilda tillfällen. Detta eftersom individen förändras och då förändras även bakgrunden till de svar som ges. Sharan (1994: 182 f) menar att tillvägagångssättet under en kvalitativ undersökning utvecklas efter hand vilket gör att en upprepning av studien inte kommer att ge samma resultat. Detta är inte något som misskrediterar studien då flera tolkningar av samma information är fullt möjligt och resultatet anses giltigt tills det direkt motsägs av ny information. I stället för att använda termen reliabilitet vid en kvalitativ studie kan man istället använda sig av begreppet ”sammanhang”. Istället för att kräva att utomstående ska komma fram till samma resultat ska man sträva efter att resultaten har någon mening, är konsistenta och oberoende. Sharan (1994: 194) menar vidare att hur bra sammanhang eller hur logiskt resultatet är kan stärkas genom att man klargör för vilka utgångspunkter och perspektiv som styrt undersökningen och tydligt beskriva tillvägagångssättet samt hur man har fått fram slutsatserna från den tillgängliga informationen. För att höja reliabiliteten har vi så utförligt som möjligt försökt att beskriva vårt tillvägagångssätt. Vi har också försökt att undvika att ställa ledande frågor till våra respondenter, detta för att minska vår inverkan på svaren. Enligt Sharan (1994: 177) handlar validitet om i vilken mån resultatet av den empiriska undersökningen stämmer överens med verkligheten och hur resultatet går att generalisera. Denna undersökning gör inte några anspråk på generaliserbarhet utan vill fånga och skildra verkligheten som den upplevs av de personer som intervjuas. Detta är enligt Holme & Solvang (1997: 94) syftet med kvalitativa studier och validitetskravet är inte lika centralt som vid kvantitativa studier där man är ute efter statistisk representativitet. Att bedöma validiteten eller sanningshalten i en undersökning är beroende av om forskaren kan visa att han återgett informationen från respondenterna på ett riktigt sätt, då det är perspektiv, upplevelser och uppfattningar som står i fokus snarare än att få fram någon sanning i sig. Enligt Sharan (1994: 178) bör respondenterna

granska materialet innan det används för att öka validiteten. Detta har vi tagit fasta på då respondenterna gavs möjlighet att reflektera över intervjumaterialet innan vi började tolka det. Etiska överväganden

Enligt Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2005) är forskning viktig och nödvändig för samhället. Forskningen bidrar till att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras. Samhället har ett krav på att forskning bedrivs, det så kallade forskningskravet. Ett krav på skydd mot insyn för samhällets medlemmar finns för att individer inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning vid forskning. Detta krav kallas för individskyddskravet och är utgångspunkt för forskningsetiska överväganden. Individskyddskravet är uppdelat i fyra allmänna huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2005-12-07).

Informationskravet innebär att de som är med i studien får veta syftet samt att deltagandet är frivilligt och kan avslutas när som helst. Information om detta gavs i ett brev som skickades till respondenterna före intervjutillfället. För att uppnå samtyckeskravet har respondenterna haft möjligheten att när som helst avbryta deltagandet i studien. Då en av respondenterna var under 15 år skrevs ett samtycke under av vårdnadshavare då medverkan i studien kan betraktas som av etiskt känslig karaktär (se bilaga 3). Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att materialet som kunde röja identiteten på de medverkande har förvarats på ett säkert sätt. Då informationen som samlades in enbart använts i uppsatsen har även nyttjandekravet efterlevts.

Metoddiskussion

Då det var personalen på Familjepedagogteamet som förmedlade kontakten mellan respondenterna och intervjuarna vet personalen vilka som intervjuats. Det skulle möjligen kunna medföra oro från respondenterna att personalen skulle kunna identifiera vad den enskilde respondenten sagt. Familjepedagogteamet kan även betraktas som intressen i ärendet vilket kan innebära att den familj de valt ut är mer representativ än andra familjer. Ytterligare en aspekt att ha i åtanke är att en av intervjuarna har genomfört sina fältförlagda studier hos Familjepedagogteamet och har därför kommit i kontakt med familjen innan intervjutillfället vilket Familjepedagogteamet tog i beaktande då respondentfamilj för studien valdes ut.

Det faktum att vi i urvalet angav kriteriet att familjen fortfarande skulle vara sammanboende kan ge resultatet en förskönande bild. Detta skulle kunna leda till missvisande antaganden om att behandlingen misslyckats i de familjer som separerat.

Intervjusituationen kan ha påverkats av det faktum att vi valde att göra intervjuerna i Familjepedagogteamets lokaler. Dessa lokaler är för familjen bekanta sedan behandlingstiden. Intervjusituationen kan ha påverkats av den tidigare terapeutiska situationen, vilken innebar helt andra förväntningar och krav på familjen.

Kontext och mellanmänskligt samspel är variabler som kan ha påverkat respondenternas svar. Enligt Holme & Solvang (1997: 45 ff) utgör intervjuarens personlighet en viktig del då dennes förmåga att delta i samspel med respondenten är av stor vikt för resultatet.

En hämmande faktor för respondenten kan ha varit att en bandspelare använts under intervjun. Det kan vara svårt att vara naturlig när man som respondent vet att allt kommer att spelas in på band. Vi bör också ha i åtanke att respondenterna ingår i samma familj och kan därför ha möjlighet att ta del av varandras intervjumaterial, något som kan kännas hämmande vid intervjutillfället.

Resultatet av studien kan påverkas av att en av respondenterna endast var åtta år, det kan i denna ålder fortfarande vara svårt med tidsuppfattningen. Det kan dessutom vara svårt för en åttaåring att uppfatta behandlingsprocessens början och slut varpå det blir svårare att se eventuella förändringar i familjens interaktion och struktur utifrån barnets perspektiv.

Familjepedagogteamet

Under senare delen av 1990- talet fanns det ett gott samarbetsklimat mellan skola, socialtjänst och BUP i X: s kommun. Samarbetet var dock inte formaliserat och de inblandade parterna visste att man tämligen ofta arbetade med samma barn och familjer vilket innebar ett dåligt resursutnyttjande och en större påfrestning för de flesta brukare.

En önskan växte därför fram att försöka formalisera arbetet med en del av dessa familjer så att resurserna kunde användas bättre. Ytterligare en önskan var att utveckla en arbetsmetod som bättre svarade mot de behov som familjen hade, samt krav som de inblandade förvaltningarna ställde. Arbetsmetoden skulle innebära ett mer intensivt arbete, att finnas med både i skolan, i hemmet och i andra situationer.

I och med detta beslutade sig skola, socialtjänst och BUP i X att skapa ett projekt där dessa tre intressenter delade på ansvaret. Projektet startades 1999 och arbetsgruppen bestod då av fem personal. Projektet skulle löpa ett år men förlängdes dock med reducerad personal.

I januari 2004 utökades verksamheten till att omfatta även kommunerna y och z, vilket innebar att sju förvaltningar var med i projektet.

I samband med denna utökning rekryterades ytterligare personal, idag omfattar Familjepedagogteamet sju personal med olika utbildningar såsom behandlingsassistent, socialpedagog eller socionom (Verksamhetsberättelse 2004).

Arbetssätt

Familjepedagogteamet arbetar systemteoretiskt och lösningsfokuserat. IFT genomsyrar hela verksamheten. De använder sig även av strukturerat förändringsarbete, föräldrautbildningen Cope, Aggression replacement training (ART) och Marte meo. Målgruppen är barn från 0 till 18 år och deras föräldrar. En familjs ärende aktualiseras i en av de olika förvaltningarna, remissen skrivs tillsammans med familjen. Därefter hålls ett informationsmöte hos Familjepedagogteamet där familj och remittent närvarar. IFT innebär att insatsen från Familjepedagogteamet skall vara kort och intensiv och att uppdraget alltid sker utifrån föräldrarnas önskemål. Motivation är viktigt och insatsen från familjepedagogteamet är frivillig vilket gör det fullt möjligt för familjerna att tacka nej. Insatsen från familjepedagogteamet varierar med uppdraget, exempelvis kan det handla om enbart samtal, aktiviteter varvat med samtal eller skolobservationer och handledning av lärare och assistenter (Verksamhetsberättelse 2004).

Kunskapsläge

Familjeterapin tog sin början i USA på 1950-talet då fokus började förflyttas från individen till den sociala kontexten. Detta skedde genom en successiv förflyttning av fokus, först från individen till dyaden, från dyaden till kärnfamiljen för att slutligen fokusera på familjens totala sammanhang (Lundsbye m.fl. 2002: 33). Utvecklingen av familjeterapi har lett fram till tre huvudinriktningar: den psykoanalytiska, den gestaltterapeutiska och den system- och

kommunikationsteoretiska. Inom den psykoanalytiska skolan menar man att tidiga bortträngda

konflikter i familjen internaliserats hos individerna varpå konflikterna blivit en del av individernas personligheter (Lundsbye m.fl. 2002: 37 f). Wrangsjö (2002: 298) menar att fokus ligger på att uppenbara det verkliga och underliggande innehållet i familjens konflikter och att man därför inom denna skola arbetar med att skapa en insikt om dessa omedvetna konflikter. Detta leder i sin tur till att familjemedlemmarna får hjälp med att erhålla klarare uppfattningar om sina relationer.

Den gestaltterapeutiska skolan bygger på ett humanistiskt existentialistiskt tänkande som betonar vikten av människans fria vilja, hennes ansvar för sig själv och andra. Målet är här att öka individernas medvetenhet så att de själva kan ta ansvar för sitt liv (Lundsbye 2002: 37 f). Minuchin (1976: 9) menar att en förutsättning för att ett förändringsarbete skall komma till stånd, inom denna skola, är att mötet mellan terapeuten och familjemedlemmarna genomsyras av äkthet. Genom att terapeuten bör vara maximalt öppen inför familjen så kan terapeuten betraktas som en viktig del i det system som uppstår i behandlingssituationen.

Den system- och kommunikationsteoretiska skolan rymmer tre undergrupper. Den

kommunikationsteoretiska skolan innebär ett arbete för att försöka förändra familjens destruktiva

kommunikation (Lundsbye 2002: 38 f). En grundtanke är att om individen kan lära sig ett mera funktionellt sätt att handskas med sig själv och sina relationer, samt att kommunicera sina behov, så att innehåll och innebörd i budskapet överensstämmer, så bortfaller, de tidigare, mindre funktionella förhållningssätten av sig självt (Wrangsjö 2002: 299). Strukturell familjeterapi utgör den andra undergruppen och arbetar med familjens struktur i form av roller och relationer (Lundsbye 2002: 38 f). Inom denna skola menar man att en strukturförändring i familjen även bidrar till att familjemedlemmarnas upplevelser av sig själva och de andra i familjen förändras (Minuchin 1976: 10). En familjs problem kan här sägas vara en produkt av ett dysfunktionellt familjesystem vilket innebär att om systemet omstruktureras så bör problemet automatiskt försvinna (Hoffman 1981: 263). Den sista gruppen kallas för problemlösande och strategisk

korttidsterapi och fokus ligger däri att finna snabba lösningar på familjens aktuella problem

(Lundsbye 2002: 39). Detta sker genom att man belyser de undantag som fungerar och på så vis uppmuntrar familjen att urskilja sin kompetens (Dallos & Draper 2005: 104). Denna inriktning fokuserar således på familjens tillvägagångssätt vid problemlösning snarare än på själva problemet (Wrangsjö 2002: 309). Dessa inriktningar är enligt Lundsbye m.fl. (2002: 40) de viktigaste inom familjeterapi. Det bör dock påpekas att skolorna överlappar varandra i större eller mindre utsträckning och att detta även gäller terapeutens förhållningssätt gentemot familjen. Även Hansson m.fl. (2004: 40) menar att utvecklingen av familjeterapi tycks gå mot en mera integrerad inriktning där det är möjligt att blanda olika modeller för att skapa en eklektisk helhet. Utvecklingen av Intensiv familjeterapi

Under 1970-talet blev familjeterapi en viktig terapeutisk inriktning i Skandinavien. Flera enheter som var inriktade på yngre barn inom barn- och ungdomspsykiatri och inom socialtjänst utvecklades till familjeenheter i de nordiska länderna. Under 1990-talet skedde en fortsatt ökning av dessa enheter. Ökningen kan förklaras genom en efterfrågan på metoder som kunde hantera tidstypiska problem såsom underorganiserade familjestrukturer, kaotiska familjesituationer, utagerande beteende och andra beteendeproblem som var svåra att behandla med de metoder som fanns (Sundelin 1999: 57). Utvecklingen av ett perspektiv som belyser familjen och dess nätverk som en signifikant enhet för terapeutiskt arbete med barn och den ökade familjeterapeutiska kunskapen inspirerade till fortsatt utveckling. Familjer som remitterades till dessa familjeterapeutiska enheter av socialtjänsten eller från barn- och ungdoms psykiatrins öppenvård beskrevs som svåra att behandla i poliklinisk behandling (Hansson m.fl. 2004: 104 f).

Ur denna utveckling växte IFT fram som inspirerats av många teoretiska och metodologiska källor. Det terapeutiska innehållet och utförandet bygger på en integrerad metod och är i ständig utveckling. I början var det en stor variation av källor, allt från miljöterapi för individer till generella omvårdnadsprogram. Den centrala idén var att använda erfarenheter från vardagssituationer i den terapeutiska miljön och på så sätt skapa en social feedback. Detta för att lära om och träna mer adekvata och konstruktiva mönster inom familjen, mellan familjemedlemmar och omgivande system (Sundelin 1999: 58).

En av de mest intressanta föregångarna var Multiple Impact Psycotherapy with Families (MIT). MIT gick ut på att mobilisera familjens egna självläkande processer under en intensiv period

(Hansson m.fl. 2004: 102). En annan inspirationskälla var ”the flying teams” i Norge. På grund av långa avstånd och svårigheter med förbindelser åkte dessa team ut till mindre orter och stannade i några dagar för att tillhandahålla intensiv behandling (Hansson m.fl. 2004: 105). Kriterier för Intensiv familjeterapi

Sundelins (1999: 59) definition av Intensiv familjeterapi avser ett sätt att arbeta enligt följande kriterier:

a) Utarbetande och genomförande av ett multisystemiskt orienterat åtgärdsprogram syftande till att tillsammans med familjemedlemmar och dess hjälpare utforska sätt att hantera en av dem upplevd svår situation. Ett ”familjeterapeutiskt program” består av familjesamtal/individuella samtal och miljöterapeutiskt arbete i nära samarbete över en begränsad tidsperiod, vanligtvis 3-4 veckor, som föregåtts av en period för planering och förberedelse i övrigt. Denna följs av en period med poliklinisk kontakt, ofta genom återkommande hembesök och uppföljningskonferenser tillsammans med skola, socialbyrå etc.

b) Det terapeutiska arbetet organiseras och genomförs av team med familjeterapeutisk/systemisk utbildning. Ett team består av familjeterapeuter och miljöterapeuter med olika grundutbildning som psykologer, psykiatriker, kuratorer, lärare, förskollärare etc. Dessa team har en välorganiserad och genomarbetad rutin för internt och externt samarbete.

c) Intensiva familjeterapeutiska program är speciella utrednings- eller behandlingsprogram. Insatsen startar nästan alltid ur en kris i familjen eller på initiativ av det inremitterande behandlingsteamet (skola, socialvård, behandlande poliklinik etc.).

d) För familjemedlemmarna upplevs ofta behandlingsperioden i Intensiv familjebehandling som en genomgripande händelse i familjens liv. Tiden upplevs ofta som en användbar ”ritual” och en ”vändpunkt för en ny start”.

Tidigare utvärderingar

De internationella utvärderingarna kring IFT har varit sparsamma under åren. Kvalitén på utvärderingarna har varit av skiftande slag, den har dessutom inte i någon större utsträckning levt upp till vetenskapliga krav. Utvärderingarna har brustit med avseende på validitet och reliabilitet och det har saknats klara beskrivningar av behandlingsmodellen, beskrivningar av patienterna samt gruppernas representativitet. Beskrivningen av målgruppen har varit deskriptiv och allmän. Mätningar har ofta varit retrospektiva och i stor utsträckning har kontrollgrupper saknats. Detta åskådliggörs i tabell 1 där Hanson m.fl. samlat de studier som har gjorts på den internationella fronten (Hansson m.fl. 2004: 114).

Behandlings- Program Antal familjer i studien samt dominerande problem

Studiens design Mätinstrument Resultat Referens

Dagtid, 3 veckor 8 familjer med störd mor-barn relation

Ej randomiserad Retrospektiv Ingen kontrollgrupp

Frågeformulär 6 ”mycket god hjälp”, 1 ”någon hjälp” 1 ”ingen hjälp” Johnson & Savage, 1967 3 veckor, psykiatrisk behandling tillsammans för två eller fler familjemedlemmar 100 patienter (17-64 år) psykoser och personlighetsstörningar och deras familjer

Ej randomiserad Jämförelsegrupp var en patientgrupp utan familjer i medverkan Forskningen skattade patienterna vid in- och utskrivning 61% i undersökningsgruppen visade påtaglig förbättring. 58% i jämförelsegruppen. Undersökningsgruppen stabilare vid uppföljning. Abroms et al, 1971 10 familjeterapeutiska samtal samt 10 individualterapeutiska samtal 28 (14/14) (13-22 år) Adolescenter i slutenvård, schizofren reaktion, utvecklingskriser Randomiserad, prospektiv studie; pre-post-follow-up Skattning av oberoende observatörer och självskattningsformulär Familjeterapigruppen hade mindre återfall och bättre socialt fungerande efter utskrivningen Ro-Trock et al, 1977 3-4 veckors intensiv familjebehandling. Måndag till fredag

33 familjer, IP med svårbehandlade problem inom BUP

Ej randomiserad Ingen

kontrollgrupp

Retrospektiv intervju En majoritet av familjerna hade stor nytta av behandlingen

Ringstad & Spurkland, 1978

Ungefär 4 veckor 45 familjer i kris eller svårbehandlade inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård Ej randomiserad Poliklinisk jämförelsegrupp Skattningar av familjemedlemmar och terapeuter 82% av 40 familjer skattades av terapeuter och familjemedlemmar som förbättrade. Vid oberoende uppföljningsskattning hade 55% löst sina problem Churven & Durant, 1983 2-4 dagar 42 familjer (20/22) IP ungefär 12 år. Allvarlig psykiatrisk problematik hos IP Ej randomiserad, kontrollgrupp i traditionell slutenvård Statistiska data avseende slutenvård och kostnader IFTU-arbete reducerade betydligt behovet av slutenvård för IP (ung 50%) Dydyk et al, 1989

3-5 veckor 20 familjer med mycket allvarliga relationsstörningar Ej randomiserad Ingen kontrollgrupp. Omfattande deskriptiv utvärdering grundad på frågeformulär Utvärdering grundad på konstruerat frågeformulär De flesta familjerna och inremmitterande tycker att behandlingen haft god

effekt. Behandlarna på IFTU är mer kritiska till effekterna

Larsen & Eldrup, 1989

Tabell 1. Studier för utvärdering av Intensiv familjeterapi (Hansson m.fl. 2004: 115).

I Sverige har ett antal mindre utvärderingsstudier gjorts, dessa har gjorts med både frågeformulär, intervjuer och familjefunktionsskattningar avseende resultat och erfarenheter i övrigt av behandlingen. Vid BUP: s familjeavdelningen vid Danderyds sjukhus visade utvärderingen att såväl familjemedlemmar som personal var positiva till behandlingen. Vid familjeenheten, BUP,

Uddevalla visade undersökningen att över 80% av 32 familjer hade stor nytta av behandlingen. Familjeverksamheten i Falun rapporterade att familjemedlemmarnas attityd till behandlingen var övervägande positiv (Hansson m.fl. 2004: 116 f).

Forskning

Johan Sundelin är psykolog med klinisk specialisering och hans inriktning som kliniker är i det familjeterapeutiska/systemiska området. Sedan 1998 arbetar Sundelin som psykoterapeut via företaget Familjeforum Dalarna. Under 1990-talet arbetade han med en avhandling (Intensive

Family Therapy- a context for hopes put into practise). Den lades fram vid Lunds universitet

1999 (www.johansundelin.com 2005-11-30).

Avhandlingen består av fyra delar. Den första delen beskriver IFT som en integrerad familjebehandling där familjesamtal och träningsprogram i konflikt- och problemlösning varvas. Det teambaserade arbetssättet beskrivs. Sju svenska verksamheter som arbetar med IFT utgör undersökningsgruppen i denna del. I den andra delen av studien mäter Sundelin 109 familjer som genomgår IFT inom dessa sju verksamheter. Familjerna mäts före behandling och sex månader efter behandlingsstart. Studien avsåg att mäta symtombelastning och familjefunktion. Ungefär hälften av familjerna rapporterade avsevärda förbättringar vad gällde symtombelastning (Sundelin 1999: 204 f). Vid analysen av familjefunktion framkom fyra teman; närhet, distans,

spontanitet och kaos (Hansson m.fl. 1992: 7):

• Närhet kännetecknar ett klimat där familjemedlemmar har en nära relation till varandra. Det positiva klimatet karaktäriseras av harmoni, trygghet och värme. Detta kan ses som ett kriterium för en funktionell familj.

• Distans beskriver ett familjeklimat som kännetecknas av kyla och distans, vilket kan sägas vara ett negativt familjeklimat.

• Spontanitet avser ett klimat där familjemedlemmarna spontant och öppet tillåts visa sina känslor.

• Kaos avser ett familjeklimat som karaktäriseras av förvirring, ängslighet och instabilitet.

50% av familjerna i studien upplevde en positiv förändring i familjeklimatet efter avslutad IFT-behandling. Detta innebär att familjerna upplevde en minskad symtombelastning och ett familjeklimat där distans och kaos ersatts av närhet och spontanitet (Hansson m.fl. 1992: 7). Sundelin (1999: 204 f) menar att detta är ett gott resultat med tanke på att dessa familjer vanligtvis har en tung problembelastning och har genom tidigare misslyckade behandlingsförsök mist tilltron till att kunna få hjälp. Studiens bortfall var 21 % vilket kan jämföras med andra studier med multiproblemfamiljer där bortfallet ofta ligger mellan 25 % och 50 %. Det bör även påpekas att bortfallet i Sundelins studie till största delen skedde innan familjerna påbörjat behandlingen vilket innebär att de flesta familjer som påbörjade behandlingen även slutförde den (Sundelin 1999: 204 f).

I studien är ensamstående mödrar med yngre barn den vanligast förekommande familjekonstellationen. Anledningen till att familjen får behandling är ofta på grund av barnets, ofta pojkar 8-10 år, utagerande problematik. Relationen till barnens fäder eller andra signifikanta manliga förebilder är ofta komplicerade. Familjen är också socialt belastad på olika sätt och relationen till sociala myndigheter och skola är problematisk (Sundelin 1999: 18 f).

I Sundelins (1999: 19) studie rapporterar mödrarna att barnens problembild har förbättrats under behandlingstiden. Fäderna tenderar att hålla med även om deras resultat inte är signifikant mätbara. Detta kan bero på att fäderna är underrepresenterade i studien eller att de från början inte redogör för lika många symtom. Behandlingsmetoden är mer anpassad till mödrar och barn än till fäder och barn vilket kan påverka resultatet.

Teoretisk tolkningsram

Biologen von Bertalanffy är systemteorins grundare. Han utvecklade den generella systemteorin som grundar sig på hur olika delar i ett system ömsesidigt påverkar varandra (Lundsbye m.fl. 2002: 72).

Ett system är en uppsättning komponenter (objekt) med relationer mellan komponenterna (objekten) och mellan deras egenskaper (Schjødt & Egeland 1994: 47).

Enligt Lundsbye m.fl. (2002: 74) innebär det systemteoretiska synsättet att ett enskilt fenomen är en del av en större helhet och varje enskild del står i ett ömsesidigt påverkansförhållande till alla andra delar men även till helheten. Begreppet nonsummativitet definieras som att helheten är mer än summan av beståndsdelarna.

En familj kan därför ses som en helhet där alla relationer påverkar varandra. En familjemedlems problem kan med detta synsätt inte isoleras från familjesystemets kontext, grundantagandet är att allt hänger ihop (Lundsbye m.fl. 2002: 77). När vi då väljer att behandla familjen som ett system utgår vi från att problemet finns mellan familjemedlemmarna och inte inom enskilda individer. De enskilda individerna kan dock vara symtombärare (Lundsbye m.fl. 2002: 73). Familjen, liksom alla andra system, strävar efter ett jämviktsläge som utmärks av stabilitet och balans. Biologerna, som först upptäckte detta fenomen, kallade detta homeostas. Det är viktigt att uppmärksamma att begreppen stabilitet, balans och jämvikt inte behöver innebära ett harmonitillstånd. En familj kan således upprätthålla sitt interaktionsmönster även om detta är destruktivt. De mekanismer som upprättas för att vidmakthålla systemets jämvikt kan liknas vid termostatfunktioner (Lundsbye m.fl. 2002: 79 ff).

Ett viktigt begrepp inom systemteorin är koherens vilket innebär ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan delarna i systemet (Runfors 2000: 41). Runfors (2000: 41) menar att alla system har koherens vilket enligt honom definieras som att:

… systemets delar förhåller sig i sina rörelser gentemot varandra på ett unikt sätt, som gör att de tillsammans upplevs som en helhet urskiljbar från omgivningen.

Schjødt & Egeland (1994: 52) belyser ett annat av systemteorin viktiga begrepp, vilket är

feedback.

Feedback innebär ett samspel mellan systemet och omgivningen. Systemet gör något (output) som påverkar omgivningen, förhållandet mellan omgivningen och systemet eller systemet i sig. Effekten av handlingarna rapporteras tillbaka (feedback) till systemet och fungerar därmed som input. Denna feedback bidrar till att forma systemets fortsatta handlingar (Schjødt & Egeland 1994: 53).

Feedback bidrar till att systemet blir självreglerande. I familjen styr feedback samspelet så att toleransgränserna inte överskrids. Toleransgränserna utgörs av regler som styr familjens interaktion såsom påbud, tillåtelser och förbud (Lundsbye m.fl. 2002: 80).

Subsystem

Som vi tidigare nämnt är helheten mer än summan utav delarna. För familjen innebär detta att den, förutom att ingå i ett övergripande system, i sig innehåller ett antal mer eller mindre klart avgränsade subsystem. Subsystem utgörs av individer som har en eller flera gemensamma nämnare t.ex. kön, ålder och intressen (Lundsbye m.fl. 2002: 87). Exempel på signifikanta

subsystem inom en familj är makarna, föräldrarna, barnen och olika relationer mellan mor-barn/far-barn (t.ex. utifrån kön) (Schjødt & Egeland 1994: 50). Lundsbye m.fl. (2002: 87) menar att varje subsystem i en familj har specifika funktioner och ställer specifika krav på medlemmarna. Gränslinjerna mellan subsystemen bör vara klart och tydligt markerade för att undvika att den individuella identiteten utplånas. Gränslinjerna bör dock vara tillräckligt öppna för att tillåta kommunikation och engagemang. Enligt Minuchin är gränserna ”de regler som definierar vem som är en del av systemet och hur” (Lundsbye m.fl. 2002: 87). Runfors m.fl. (2000: 44) menar att familjesystemet är i ständig utveckling och detta är endast möjligt om systemet har ett utbyte med omgivningen. Utbytet kräver även att familjesystemet öppnar sina gränser. Familjesystemet, såsom subsystemen, är också beroende av gränser för att värna om sin stabilitet och sammanhållning.

Runfors m.fl. (2000: 28 ff) presenterar tre karaktäristiska subsystem, individen, dyaden och

triaden. Individen är den minsta beståndsdelen i mänskliga system vilken i sin tur består av

subsystem. Dessa subsystem skapar tillsammans en helhet som utgör individen. Samspelet mellan två individer under en tid gör att ett nytt system uppstår, dyaden. Då ett dyadsystem växer fram kommer vars och ens koherens att ändras. Något som också påverkar dyadens uppbyggnad är delarnas föreställningar om hur relationer bör se ut samt påverkan från det omgivande nätverket.

Samspelet över tid mellan tre personer kallas en triad. Triaden är mer invecklad än dyaden för att den inbegriper inte mindre än nio processer. Det pågår tre processer i varje system, individ-, dyad- och triadprocesser. Triaden är egentligen inte mer problemfylld än dyaden men det kan uppstå andra sorters problem (Runfors m.fl. 2000: 33 f). Ett sådant problem, i triaden, kan vara

koalisionsbildning som innebär att två personer agerar i förhållande till en tredje. Två personer

synkroniserar alltså sina beteenden gentemot den tredje (Runfors m.fl. 2000: 100).

Systemets regler

Familjens samspelsramar styrs av regler. Med regler menas gemensamma föreställningar för vilka slags beteenden familjemedlemmarna får visa samt hur, när och med vem de får visas. Om en del i systemet uppträder avvikande eller på ett sätt som inte stämmer överens med föreställningarna kommer en förändring ske i korrigerande riktning. Det som är nytt och främmande måste därför hanteras av familjen på något sätt, detta för att bevara familjens koherens. Avvikelsen kan ha två innebörder för systemet, den kan utmana de gällande relationerna mellan subsystemen samtidigt som den innebär en tillväxt inom systemet (Runfors m.fl. (2000: 48 f).

I systemet kan tre typer av regler urskiljas; regler för påbud, regler för tydning av beteende och

regler som organiserar vardagsfunktioner i familjen. Regeln för påbud innebär att delarna i

systemet samspelar på ett speciellt sätt enligt familjens gemensamma föreställningar mot bakgrunden av vad de föreställer sig skulle ske om de handlade på ett annat sätt. Regler för tydning av beteende handlar om hur familjen tyder beteendet som ska regleras. Den tredje regeln rör regler som organiserar vardagsfunktioner, ger struktur åt familjens vardag då de ofta är medvetna och uttalade (Runfors m.fl. 2000: 115 f).

Strukturdeterminerade system

Hur ett system ser ut avgör vilka gränser som sätts för systemets struktur. Det är systemets struktur som avgör ett systems funktion. Detta innebär att varje enskild individ agerar utifrån förväntningar ifrån systemet (Schjødt & Egeland 1994: 72). De kognitiva strukturer som en individ upplever kan förändras genom en anpassningsprocess. Validiteten i den enskilde individens upplevelse av strukturen är oväsentlig, viktigare är strukturens funktionalitet. Hur vi

uppfattar samt responderar på världen omkring oss avgörs av våra kognitiva strukturer. Detta är något som Maturanas (Schjødt & Egeland 1994: 73) belyser i sitt påstående att:

Det är systemets struktur som är bestämmande för hur ett system reagerar i varje situation. System är strukturdeterminerade.

Strukturell koppling

Enligt Maturanas (Schjødt & Egeland 1994: 74) så är ett system sammansatta enheter, vilket innebär att ett system består av olika medlemmar eller komponenter. Ett system existerar alltid i en kontext, en förändring av kontexten innebär en förändring av systemet. Kontexten kan bland annat utgöras av andra system och interaktioner med ett annat system kan innebära förändringar i det tidigare systemet. Maturanas (Schjødt & Egeland 1994: 74) benämner dessa förändringar som strukturförändringar som sker efter en viss ”störning” i det stabila systemet.

En interaktion med ett annat system innebär en ömsesidig påverkan som sätter igång strukturella förändringar i båda systemen. Denna process leder till att de båda systemen passar bättre ihop vilket Maturanas betecknar som strukturell koppling (Schjødt & Egeland 1994: 75).

Symtomets innebörd för systemet

Runfors m.fl. (2000: 124) avser med symtom störande och/eller plågsamma handlingar, känslor eller föreställningar som någon eller flera i en familj uppvisar och som blir den direkta anledningen till att en familj söker hjälp eller blir remitterad till en professionell behandlare. Symtomet kan ingå i familjens koherens vilket innebär att symtomet bidrar till att upprätthålla familjesystemet.

Symtomet blir det mest funktionella alternativet för familjen att reglera sin interaktion. Symtomet kan vara knutet till en enskild familjemedlem som då blir symtombärare, men symtomet kan också utgöras av en separat konflikt eller ett kommunikationsmönster (Runfors m.fl. 2000: 125). Symtomets komplexa innebörd för systemet är alltid både utvecklingsbromsande och utvecklingsfrämjande. Symtomet debuterar vid yttre eller inre förändringar i en individs eller hela familjens livssituation. Symtomet kan sägas signalera att en individs behov och livssituation inte är i fas med varandra. Ett symtom kan reglera relationer inom ett familjesystem då interaktionen mellan familjemedlemmarna är eller håller på att bli dysfunktionell. Detta gäller särskilt om symtomet blivit en oumbärlig del av familjens koherens. Alla försök att göra sig av med symtombeteendet innebär därför ett potentiellt hot mot familjens existens. Att upprätthålla symtombeteendet innebär också att fokus för uppmärksamheten i familjen förskjuts från andra centrala spänningsförhållanden till symtombeteendet och interaktionen kring detta (Runfors m.fl. 2000: 125). Runfors m.fl. (2000: 126) menar att:

… symtomet får kraften i sin övertäckande innebörd därigenom att det möjliggör en mer medveten formulering av viktiga centrala farhågor i familjen i och med att dessa förskjuts till symtombäraren. Genom att farhågorna kommer fram, om än förskjutna, ges möjlighet till bearbetning och utveckling.

Kommunikationens innebörd för systemet

Kommunikation innebär utväxling av informationer, såväl verbala som icke-verbala. I ett mellanmänskligt sammanhang kommer därför allt som en individ gör eller inte gör att innebära information till en annan individ. Även om man inte vill kommunicera med någon så kommunicerar man (Schjødt & Egeland 1994: 37). Det är således omöjligt att icke-kommunicera vilket också är det första av fem kommunikationsteoretiska axiom som Watzlawick m.fl. formulerat (Schjødt & Egeland 1994: 39).

När en familj befinner sig i svårigheter som är så pass stora att de innebär symtom hos en familjemedlem och/eller samtidigt påverkat övriga familjemedlemmars välbefinnande kan detta ofta avspeglas i familjens kommunikation. Särskilt påverkad kan kommunikationen vara då familjen fattar beslut, har konflikter eller i största allmänhet då kommunikationen berör särskilt känsliga teman. Kommunikationen kan i vissa familjer bli symtomet, detta kan sägas inträffa då kommunikationen är vanemässigt och kroniskt påverkad på ett sätt som gör att familjemedlemmarna har små möjligheter att verkligen nå fram till varandra (Runfors m.fl. 2000: 141 f).

Resultat

Respondentfamiljen

Respondentfamiljen består av en kvinna och en man 25-30 år som är gifta. Paret har ett gemensamt barn, en flicka som är 1 år. Kvinnan har sedan tidigare en son som är 8 år som nyligen fått diagnosen AD/HD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) för vilken han medicineras.

Familjen kom till Familjepedagogteamet på remiss från socialtjänsten där kvinnan sökt hjälp efter en lång period av konflikter hemma med sonen. Sonen hade också svårt att fungera i skolan och mamman upplevde en frustration då samarbetet med skolan inte fungerade. Mammans frustration var så stor att hon upplevde att familjen stod inför att antingen splittras eller ta emot hjälp från någon professionell instans.

Resultatredovisning

Nedan presenteras resultaten av de intervjuer vi genomfört med var och en av de tre familjemedlemmarna som genomgått behandling med IFT hos Familjepedagogteamet i X. Vi har valt att strukturera resultaten utifrån de teman som framgår av intervjuguiderna (se bilaga 1 och

2). För att åskådliggöra familjemedlemmarnas subjektiva upplevelse sker redovisningen av

resultatet genom en uppdelning i tre olika perspektiv det vill säga mamma (M), styvpappa (SP) samt sonen (S). Intervjuaren betecknas som (I).

Makt

(M) Innan behandlingen ansåg respondenten att familjen utgjordes av en hierarki där

respondenten var överst, strax följt av (S) och där (SP): s roll som beslutsfattare var nästintill obefintlig. (se illustration 1)

Innan så var det jag som bestämde… och sist kom (SP). Det tog dom (syftar på Familjepedagogteamet) ju upp på en sån här grej på tavlan… att jag var där uppe sen kom (S) strax nedanför mig, att det var han och jag som liksom bestämde och sen kom (SP) i skymundan.

Efter behandlingen har maktfördelningen i familjen förändrats. Respondenten anser att hon fattar besluten tillsammans med (SP), att (S) kan påverka besluten till viss del men att det är en klar distinktion mellan vuxensystemet och barnsystemet. Respondenten anser att förändringen går att härleda till behandlingen. (se illustration 2)

Illustration 1: Innan behandling enligt (M). Illustration 2: Efter behandling enligt (M).

(M) (S) (SP) (M) + (SP) (S)

(SP) Respondenten anser att (M) bestämde före behandlingen samt att (S) hade ett större

inflytande på de beslut som fattades. Efter behandlingen anser respondenten att han tillsammans med (M) fattar besluten och att (S) har visst inflytande över besluten som fattas, dock mindre än innan behandlingen. Respondenten kan inte säga vad förändringen beror på.

(S) Enligt respondenten bestämmer (M) och (SP) relativt lika mycket, (M) bestämmer lite mer än

(SP). Respondenten tycker sig, till viss del, kunna påverka vilka beslut som fattas.

Ansvar

(M) Respondenten tycker att hon tar mest ansvar i familjen, något som hon finner orättvist. Den

förändring respondenten kan se beträffande ansvarsfördelningen är att (S) tar mer ansvar nu, något som till viss del kan kopplas till behandlingen.

(M) …jag måste säga att (S) tar ju ett mer ansvar i dagens läge över hans beteende och vad han gör …samt att han har större ansvar när det gäller hans rum till exempel, han kan plocka undan i dagens läge det gjorde han inte förut.

(SP) Respondenten tar ett större ansvar idag än före behandlingen. Det har skett en förändring

och ansvarsfördelningen idag anser respondenten vara rättvis.

(S) Respondenten anser att (M) och (SP) tar lika stort ansvar. Respondenten själv tar lika mycket

ansvar som han alltid gjort men önskar dock att han kunde få ta mer.

(S) Jag vill ju göra lite mer och sånt som kanske diska och så men nu har vi diskmaskin.

(I) … så du känner att du skulle vilja göra lite mer?

(S) Mm. Det är roligare att städa på, typ, så här andra ställen och inte hos… inte inne hos sig själv.

Rutiner

(M) Respondenten beskriver tydliga rutiner gällande familjen. Hon kan dock inte se att någon

förändring skett gällande detta.

(SP) Respondenten anser att det finns tydliga rutiner i familjen. Viss förändring har skett då nya

rutiner tillkommit.

(SP) Man har fått lära sig att (S) har ett speciellt behov och att man försöker göra så gott man kan för att tillmötesgå det behovet.

Konflikter

(M) Innan behandlingen var det frekventa konflikter som var svåra att lösa då (M) och (SP) hade

svårt att förstå (S). Förändring har skett på så vis att (M) och (SP) efter behandlingen lärt sig kommunicera med (S) vilket hjälper dem att lösa konflikter med (S) på ett konstruktivt sätt. Respondenten anser dock att konflikter mellan henne och (SP) ej blir lösta.

(I) Hur brukar ni lösa konflikter i eran familj?

(M) Vi pratar, vi diskuterar, vi pratar om konsekvenserna av beteendet… Innan (syftar på behandlingen) … var det ju mest att man var ju inte på hans (syftar på (S)) nivå så man tyckte att ”jamen det där ska han förstå”.

(SP) Respondenten anser att konflikterna i familjen blir lösta genom att de lärt sig kommunicera

på ett annat sätt, en förändring som kan härledas till behandlingen. Familjen har lärt sig att avstyra konflikterna innan dessa blir allvarliga, något som lett till färre konflikter i familjen.

(S) Då respondenten upplever att det var länge sedan familjen hade några konflikter har han svårt

att erinra sig hur dessa blir lösta. Han tror sig dock minnas att konflikterna blir lösta av sig själva.

Känslor

(M) Innan behandlingen upplevde respondenten att hon var arg och frustrerad. Efter

behandlingen är respondenten gladare. Förändringen beror till stor del på behandlingen. (M) visar dock känslor på samma sätt som före behandlingen. Hon upplever att (S) är mer uppmärksam på hennes känslomässiga tillstånd än (SP).

(SP) Respondenten har genom behandlingen lärt sig att kommunicera sina känslor på ett annat

sätt. Innan behandlingen utgick (SP) från att familjen kunde tolka hans känslomässiga signaler. Nu förklarar han istället hur han känner för att undvika missförstånd.

(S) Respondenten anser att både (M) och (SP) förstår när han är arg, glad eller ledsen. Det kan ha

skett en förändring i hans sätt att visa känslor men han vet inte hur. (I) Vad gör du för att (M) och (SP) ska förstå att du är arg? (S) Men det förstår dom ändå så.

(I) Tror du att det syns på dig eller säger du något speciellt? (S) Dom säger att det brukar synas på mig.

Bekräftelse

(M) Respondenten upplever sig tillbringa all ledig tid med familjen på samma sätt som hon

gjorde innan behandlingen. (M) visar att hon tycker om sin familj genom att kramas, pussas, uppmuntra dem och säga att hon älskar dem. Respondenten anser inte att någon förändring skett sedan innan behandlingen.

(SP) Respondenten upplever att han tillbringar så gott som all sin fritid tillsammans med sin

familj vilket han även gjorde innan behandlingen. (SP) visar att han tycker om sin familj genom att kramas, pussas och ge uppmuntran. Respondenten anser att en förändring skett då han numera uppmuntrar (S) mer positivt.

(I) Är det någon skillnad i erat sätt att visa varandra kärlek från innan ni var här (syftar på Familjepedagogteamet)?

(SP) Det är väl att man försöker säga det mer. Framförallt till (S) då, att det där gjorde du bra, det där tyckte jag var bra. Ge positiv uppmuntran till han för att ta bort det där negativa beteendet.

(S) Respondenten upplever att han tillbringar lite mer än hälften av sig fritid tillsammans med

hela familjen. (S) kramas och gosas när han vill visa att han tycker om sin familj. Han säger också till dem att han älskar dem.

Analys

Strukturanalys

Resultaten som framgår av respondentfamiljens svar kan tolkas som om det har skett en strukturförändring i familjen under behandlingen med IFT. Runfors m.fl. (2000: 44) menar att familjesystemet är i ständig utveckling och att detta endast är möjligt om systemet har ett utbyte med omgivningen. Utbytet kräver även att familjesystemet öppnar sina gränser. Detta är något som respondentfamiljen har gjort då de har valt att ta hjälp från Familjepedagogteamet. Då respondentfamiljen själva tog första initiativet i behandlingsprocessen var familjens gränser redan på väg att öppnas och därigenom var de redan mottagliga för en ömsesidig och strukturförändrande feedback från Familjepedagogteamet.

En del i familjens behandling innebar att lära om mönstret för familjens destruktiva kommunikation. Schjødt & Egeland (1994: 73) menar att det är systemets struktur som är bestämmande för hur ett system reagerar vid varje tillfälle, vilket innebär att strukturen skapar mönster för hur systemet agerar i återkommande situationer.

I IFT-behandling används erfarenheter från vardagssituationer i den terapeutiska miljön för att lära om och träna mer adekvata och konstruktiva mönster inom familjen (Sundelin 1999: 58). En förutsättning för att ändra ett systems mönster är således en strukturförändring i systemet. En sådan strukturförändring belyser (M) i sin beskrivning av den hierarkiska ordningen (se

illustration 1) i familjen före behandlingen jämfört med den förändrade maktfördelningen (se illustration 2) efter behandlingen. Denna beskrivning av hur maktfördelningen har förändrats

bekräftas av (S) och (SP). Således kan vi se att då familjen upprättade nya mönster för kommunikationen, med hjälp av Familjepedagogteamet, så skedde även en strukturförändring inom familjesystemet.

(M) och (S) hade levt i en dyad en längre tid innan (SP) kom in i systemet och en triad bildades. Vi tror dock att (M) och (S) inte ändrade sitt sätt att fatta beslut då dyaden övergick till en triad, denna tolkning kan göras utifrån att (SP): s roll som beslutsfattare, innan behandlingen, var nästintill obefintlig. Vi kan då tänka oss att (M) och (S), som i dyaden varit så intensivt engagerade i varandra, i triaden bildade en koalition mot (SP) för att upprätthålla dyadens koherens. Innan behandlingen är således familjens kognitiva bilder av strukturen inte i fas varpå (SP) inte släpps in fullt ut i det befintliga systemet. Behandlingen åskådliggör familjens kognitiva strukturer och arbetet mot en fungerande triad kan påbörjas. (M) beskriver detta tydligt med citatet:

Innan så var det jag som bestämde… och sist kom (SP). Det tog dom (syftar på Familjepedagogteamet) ju upp på en sån här grej på tavlan… att jag var där uppe sen kom (S) strax nedanför mig, att det var han och jag som liksom bestämde och sen kom (SP) i skymundan.

Interaktionsanalys

Regeln för påbud innebär att delarna i systemet samspelar på ett speciellt sätt enligt familjens gemensamma föreställningar (Runfors m.fl. 2000: 115 f). Samtidigt är det systemets struktur som avgör ett systems funktion. Detta innebär att varje enskild individ agerar utifrån förväntningar från systemet (Schjødt & Egeland 1994: 72). Trots att system är strukturdeterminerade på detta sätt så kan de förändras genom en anpassningsprocess (Schjødt & Egeland 1994: 73). I familjen

innebär anpassningsprocessen att (M) och (SP), genom behandlingen, har lärt sig nya sätt att möta och förstå (S). (SP) uttrycker detta på följande vis:

Man har fått lära sig att (S) har ett speciellt behov och att man försöker göra så gott man kan för att tillmötesgå det behovet.

Även (M) uttrycker att hon har lärt sig att förstå (S):

Vi pratar, vi diskuterar, vi pratar om konsekvenserna av beteendet… Innan (syftar på behandlingen) … var det ju mest att man var ju inte på hans (syftar på (S)) nivå så man tyckte att ”jamen det där ska han förstå”.

Citatet nedan visar att (S) känner sig förstådd av både (M) och (SP): (I) Vad gör du för att (M) och (SP) ska förstå att du är arg? (S) Men det förstår dom ändå så.

(I) Tror du att det syns på dig eller säger du något speciellt? (S) Dom säger att det brukar synas på mig.

Som vi tidigare belyst har familjen upplevt förändringar i sitt sätt att kommunicera. Det vore därför rimligt att anta att en förändring av kommunikationen i familjen har påverkat familjens interaktionsmönster.

Runfors m.fl. (2000: 124) avser med symtom störande och/eller plågsamma handlingar, känslor eller föreställningar som någon eller flera i en familj uppvisar och som blir den direkta anledningen till att en familj söker hjälp eller blir remitterad till en professionell behandlare. Anledningen till att respondentfamiljen sökte hjälp var problematik kring (S), (S) kan därför betraktas som systemets symtombärare. Enligt Runfors m.fl. (2000: 125) är symtomet det mest funktionella alternativet för familjen att reglera sin interaktion då interaktionen mellan familjemedlemmarna är eller håller på att bli dysfunktionell. Det kan därför tolkas som att den dysfunktionella interaktionen, innan behandlingen, utgjorde homeostas i familjen vilken symtombäraren (S) aktivt strävade efter att upprätthålla. Hela familjen agerade omedvetet efter ett mönster som ytterligare konstituerade (S) som symtombärare. Den dysfunktionella interaktionen i familjen blev därför en stor del av familjens koherens.

Ett system existerar alltid i en kontext enligt Schjødt & Egeland (1994: 74). Detta innebär att en förändring av kontexten leder till en förändring i systemet. Vid behandlingsinteraktionen med Familjepedagogteamet förändrades familjesystemets kontext, därför blev en förändring i familjesystemets interaktion möjlig och familjen fick hjälp att ersätta den tidigare koherensen. Det finns vissa likheter mellan Sundelins (1992: 7) tematiska uppställning av familjefunktion och innebörden av vårt tema interaktion. Om vi jämför vårt resultat med Sundelins avseende dessa teman så kan vi se att 50% av Sundelins respondenter upplevde en positiv förändring av familjefunktionen medan i vår studie endast en av tre respondenter uttryckte en positiv förändring gällande interaktionen i familjen.

Samtliga respondenter uttrycker en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen men enbart (SP) tycker sig ha märkt en förändring i familjens interaktion. Vi tror oss dock kunna se en växelverkan mellan en familjs struktur och interaktion. Vi menar därför att det är möjligt att IFT-behandlingen inte enbart bidragit till en strukturell förändring i familjen utan att den även bidragit till en förändring i familjens interaktion.